Totala antalet uppgifter: 7 Datum:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Totala antalet uppgifter: 7 Datum:"

Transkript

1 Tntamn i: Optik Kus: MTF Totala antalt uppgift: 7 Datum: xaminato/tfn: Las Bnckt/38 Skiti: 5 timma Jouhaan läa/tfn: Las Bnckt/38 Rsultatt anslås n: snast Tillåtna hjälpml: FYSKALA, Physics Hanbook, BTA, TFYMA samt äknosa. Potti&Potti: ntouction to Optics, lxicon, bifoga fomlbla Skiningn omfatta 7 uppgift om totalt 4p. Fö gokänt käs minst p, fölat på minst 5 uppgift. KOM HÅG MOTVRNGARNA!. n lasstål fån n fknsubbla YAG-las (53 nm) ha angin ståligns (hla) på,85 ma. Stålns iaians ä Gaussföla. Lasns mija kan anss ligga i lasn. a) Hu sto iamt få n lasfläck på n skäm på astånt 3, m fån lasn? Ang hu u finia iamtn. b) Fö stsänamål ill man fokusa ståln så myckt som möjligt m n mm lins m iamtn 4 mm. Hu litt fokus kan man få om kat ä att minst 99 % a ljust ska tas tillaa? Gö också n skiss m någa numiska uppgift som isa hu optikn kan s ut. (3p). På Osams hmsia stå att as H-lampa fö bila ä på V, 55W och att n lämna tt ljusflö på 7 lm. Lampan montas i n stålkasta som ikta ljust famåt. Om i fö nklhts skull anta att ljust bli jämnt fölat inom n kon m hla toppinkln 6 ga, hu sto bli blysningn på sp. 3 m astån? (p) 3. M n optisk byggsats bygg man tt mikoskop. Objktit ha bännin 6,3 mm och iamtn 8, mm, okulat bännin 4,3 mm och iamtn,4 mm. n analys m WinLns ga nanstån sultat. a) Bstäm mikoskopts föstoing b) Bstäm uttäspupillns stolk och läg. Anta tunna lins. c) Om man anta tunna lins, hu sto bli föstoingn å? (4p)

2 4. Vitt, linjäpolaisat ljus infall inklätt mot n katsplatta som ä,865 mm tjock och som ä utskun så att optiska axln ä paallll m plattans sio. Dt infallan ljusts polaisationsplan bila 45 o inkl m plattans optiska axl. a) fö ilka ågläng i intallt 6-7 nm komm t utgån ljust aa linjäpolaisat? b) Fö ilka ågläng i samma intall komm ljust att aa cikuläpolaisat? c) Dt utgån ljust analysas m n analysato, as gnomsläppsiktning bila 9 o m t infallan ljusts polaisationsiktning. Vilka ågläng komm att saknas ft analysaton?. (4p) 5. a) atablat fö n fknsstabilisa HN las stå att linjbn (fknsbn) ä min än MHz. Om n såan las anäns m n Michlsonintfomt, hu sto skillna kan man ha på amanas läng och änå få intfnsfansa? b) Michlson mätt iamtn på stjänan Btlgus gnom att utnyttja stjänljusts umskohns. Han fann att intfnsfansana fösann fösta gångn å astånt mllan spaltna a 3,8 m. Våglängn satts till 57 nm. Uppskatta hu sto spgl tt tlskop skull bhöa ha fö att man skull kunna mäta stjänans stolk ikt fån biln a n. Bots fån joatmosfäns stöninga. (3p) 6. n igitalkama ha n tkto m måttn 8, x 6, mm (b x höj). Kaman ä utusta m tt zoomobjkti som fönklat kan anss konstuat a tå tunna lins m bännina, fån objktt äknat, -75 och +6 mm. Kaman ska anänas fö att abila tt objkt,,384 m btt på astånt, m fån tkton. Objktit ska aa så inställt att biln a objktt uppta hla tktons b. a) Vilkn bänni måst objktit ha? (Anta i nna bäkning att linssystmt kan btaktas som n tunn lins, jämfö optiklabbn) b) Hu stot ska astånt mllan linsna aa fö att objktit ska få nna bänni? c) Va ligg objktits huuplan? ) Ä appoximationn i a) imlig? (4p) 7. n zonplatta blyss m lasljus ( 633 nm) som passat n lins, placa,75 m famfö plattan och m bännin 5 mm. Pimäfokus obsas på astånt, m fån plattan. a) Vilka ai ha zonna? b) Om plattan ha zon som släpp ignom ljus, hu sto ä iaiansn i pimäfokus jämföt m iaiansn utan platta? c) Va kan man änta sig att nästa fokus ligg? ) Hu sto ä iaiansn i fokus nligt c) jämföt m iaiansn utan plattan nligt toin? (4p) Va änlig och kom ihåg kusutäingn i Font! Dn stäng på löag 9/3 kl 3

3 Gaussföla lasstålas utbning πw Raylighastånt: Z R () z Lasstålns ai: w ( z) w + () Z R Fö konstant z få w sitt minsta ä å w (z/π) ½. Dtta optimala ä på w g n bästa kombinationn a minsta statiamt fö lasståln och minsta spining (kotn w(z)/w ) ö stäckan z. Dtta ä ingt annat än Raylighastånt Z R. Vågfontns kökning: R( z) Linsfoml fö abilning a mijan Z z + z s o + Z R / + Ro o i ( s f ) s f (3) (6) Abilningsföhållant m mllan mijona: w i Z Ri m w Z Z / f + s / f (8) o Ro [ ] Ro o kation (6) på imnsionslös fom: s f i + ( so / f ) ( s / f ) + ( Z / f ) o Ro Paamt Z Ro /f

4 Raiomti och Fotomti Raiomtiska stoht Fotomtiska stoht unit unit Stålningsngi (Raiant ngy) Q J Ljusmäng (Luminous ngy) Q lm s Stålningsflö, kt Φ W Q Ljusflö Φ lm (Raiant flux) (Luminous flux) t Stålningsflös-tätht W W/m (Raiant flux nsity) W Ljusflöstätht W lm/m stålning gnom n yta (Luminous flux nsity Utstålningstätht (Raiant xitanc) aians, instålningstätht (aianc) Stålningsstyka (Raiant intnsity) (Raiation though a sufac) M W/m M utstålat flö p ytnht intgat ö alla iktninga (Raiat flux p unit aa intgat o all ictions) W/m instålat flö p W/s Raians (Raianc) L W/s, m ytnht intgat ö alla iktninga (ncint flux p unit aa intgat o all ictions utstålat flö p yminklnht fån hla källan i iss iktning. (Raiat flux p staian fom th whol souc in a spcifi iction) tot 4π fö isotop källa. (Fo an isotopic souc) L utstålat flö p cosθ Ω yminklnht och ytnht i iktningn θ mot ytans nomal. (Raiat flux p staian an unit aa at th angl θ to th sufac nomal) Ljusutstålningstätht (Luminous xitanc) lluminans, blysning (lluminanc) Ljusstyka (Luminous intnsity) Luminans (Luminanc) M lm/m lm/m lux lm/s c L lm/s,m c/m

5 Dfinition och bgpp inom Raiomtin och Fotomtin Punktkälla Utb källa Raiomti Fotomti Raiomti Fotomti Stålningsflö totalt Ljusflö totalt Stålningsflö totalt Ljusflö totalt (W) Källans Stålningsstyka (W/s) Ω sotop källa: aians (W/m ) / > > 4 π cos Ω θ (lumn, lm) Källans Ljusstyka (lm/s canla, c) Ω sotop källa: 4 π lluminans, blysning (lm/m lux,lx) / > > Punktkälla Utb källa Källa källa Ω θ Ω cos θ θ θ (W) Källans Utstålningstätht M (W/m ) Källans Raians L (W/s,m ) (lumn, lm) Källans Ljusutstålningstätht M (lm/m ) Källans Luminans L (lm/s,m / > c/m ) / > L L Stålningsstyka/Ljusstyka: / L > LA aians lluminans, blysning (lm/m lux,lx) L L θ Ω cos / ; L L Spcialfall: / ; L L Om L konst, obon a θ, bli M π L, Lambtståla Dssutom bli cosθ m LA, Lambts cosinuslag Ω n iust flktan ytas albo ρ föhållant mllan flkta och infallan stålning. ρ / in M / M / Fö n Lambtståla ä ρ π L / > L ρ / π

6 Tntamn i Optik, MTF 538, lösningsföslag a) Mijan gs a hala ignsn nligt: w (, θ FF ) : : 53 9 m πθ FF w : w (,.45 3 ) w w m Z R (, w ) : π Z R, w Lasstålns ai gs a, / punktn på iaiansn: w w, z, w Om i ans att 3 m >> Z R kan i äkna appoximatit: Som syns g t tt något fö litt sultat..938 m z : + Diamtn bli: πw w ( 3.m,, w ).67 3 m w θ FF, z θ FF z : w.45 3, 3.m.55 3 m b) Om minst 99% a ngin ska anänas måst w aa högst linsiamtn/4. Litt fokus kä stot w, äfö älj i w i linsn till mm. Anän n stålxpan som g n stål m mijan i mm linsns fäm fokalplan. Dnna stål komm ha n mija på mm, n stål m tta w ha myckt litn igns på näa håll fån mijan. Dt kollas nklt:. m w,.m,.m Dn nya mijan ft linsn gs a föstoingn: mag s o, w,, f : s o f + πw f w m w w mag w :.mmag.m,.m,,.m Stålxpann kan placas näa lasn och ska å xpana n mija på,3984 mm till mm, s xpann kan byggas a n mm lins och n 5 mm lins gg Dt gå i pincip också att sätta mm linsn så långt fån lasn att ståln få w mm i linsn. Dt astånt bli z 3,6 m, kontoll: w, 3.55m, w w.45 3, 3.6m. m Altnatit, anta att w mm iamtn i linsn och anän: m θ FF w /f >w.m π.m m. m w (, θ FF ) : πθ FF Sa: a) Diamtn ä,7 mm, b) fokus kan få iamtn 3,4 µm. n kon m hla toppinkln α m höjn h ha basaan: A α, h Hla flöt 7 lm täa ytan så blysningn bli: π h tan α : α, h, : ( 6g, m, 7lm) 4.95 lx ( 6g, 3m, 7lm).89 lx A α, h Sa: 5, sp, lx

7 3. a) Föstoingn gs a Mα /α. α :.495 nligt figun. nligt finitionn ä α y/5, ä y ä objktts.5 α stolk. U figun: α : M : M α b) A stålgångn famgå att objktit ät intäspupill. Uttäspupilln ä alltså okulats bil a objktit. fs o Linsfomln g: s i ( fs, o ) : s i ( 4.3mm, mm).5 m s o f s i ( 4.3mm, mm) Stolkn bli 8.mm.9 mm mm 5L c) Föstoingn gs a: Mf (, f, L) : L : M( 6.3, 4.3, L) f f Sa: a) -55,7 gg, b) uttäsaptun ligg 5 mm bakom okulat m stolkn, mm, c) -54,6 gg 4. Optisk axl o α o Kats ä ubblbytan och n infallan, linjäpolaisa ståln las upp i tå komponnt, n xtaoinä som ä polaisa paallll m optiska axln och n oinä polaisa inklätt mot optiska axln. M inkln a 45 ga så bli komponntna lika stoa. ft passag gnom plattan bli optiska ägskillnan mllan komponntna L ( n o - n o ). a) Dt utgån ljust bli linjäpolaisat å L m > m ( n - n o o ). Numiskt:,865 mm och n o - n o,559,545, 94. Data ä ala mitt i t angina åglängsintallt. M 6 nm få man m 6, och fö 7 nm bli m,3. Ljust bli linjäpolaisat fö mllanliggan hltal: 3, 4, 5 och 6. Motsaan ågläng fås u ( n o - n o ). Våglängna bli 68, 65, 66 och 6 nm. m b) Ljust bli cikuläpolaisat å L m +. Fö 6 nm bli m 5,6 och fö 4 7 nm bli m,8. Cikuläpolaisat bli ljust alltså fö m, 3, 4 och 5 m 4 motsaan ågläng gina u ( n - n o o ). Våglängna bli 695, 665, 638 och m + 63 nm. c) Analysaton komm att släcka ut ågläng as polaisationsiktning ä oföäna, s. fö ilka plattan ä n - platta. Dt ä n nligt uppgift a) fö jämna m, s fö åglängna 65 och 6 nm.

8 5. a) Kohnslängn hos lasljust gs a: l t ( f ) c : c m f s l t ( 6 Hz) 99.8 m ftsom ljust gå fam och tillbaka i intfomtn fösinn fansana hlt om längskillan ä 5 m. Fö att få ttiga fansa ska skillnan a btyligt min än så. b) Gänsn fö umskohns fö n cikulä källa gs a: θ( l s, ) :. l s M l s 3,8 m och 57 nm bli stjänans syninkl: θ 3.8, 57 9 a s o s o s o Abilning g att Am (hä -.833) och B Fö tt tlskop gäll att upplösningsgänsn gs a: θ min D, : D Hä ä θ min hala inkln som Aiyfläckn uppta stt fån tlskopts intäsaptu (huuspgln). Dt ä imligt att anta att biln a stjänan minst måst motsaa Aiyfläckn fö att ss syninkl ska kunna bstämmas. Såluna ä θ min θ/ och Dl ( s, ). : D 3.8, θ l s, 6.6 Sa: a) btyligt min än 5 m, b) minst 6 m 6. a) U linsfomln kan följan kation hälas, s labinstuktionn: fml (, ) L : Hä ä m 8/384, L m > f + m + m Altnatit m matismton: tunn lins m bänni, abilning 8 384, s o s o s o +. m + s o Gin s o s o s o 48 : mm 4 + s o Fin, s o f f b) Bännin fö tt linssystm på tå lins gs a: f > f + f f f + f f ( 6 75) : 7.5 mm Altnatit m matismton: 6 Utnyttja att bännin ä mm: 3 45 t sol, t 5 t 75 5 t : t 7.5 mm t 45 t t 6 t +

9 c) Matismton: H: H':. S finitonna i Potti & Potti ) Nä man i a) anta n tunn lins fösumma man astånt mllan linssystmts huuplan, hä ä t,5 mm, ilkt ä hlt fösumbat: Sa: a) mm, b) 7,5 mm, c) 5 mm t.h.om -75 mm linsn och mm t.h. om +6 mm linsn ) S oan 7. a) : Zonnas ai gs a R N NL Pimäfokus fås fö N. p :.75.5 q :. L : pq p + q L.4 R : L R R N R N b) Vaj zon släpp ignom n amplitu som ä gg n ostöa amplitun, amplituna fån zonna ä alla i fas så att n totala amplitun bli 4 gg n ostöa amplitun. aiansn bli alltså gg n ostöa iaiansn c) Nästa fokus hålls å t zon hos ljust yms inom :a zonn fö plattan: R 3L 3 sol, L L 3 : pl 3 q 3 : q 3.7 p L 3 ) Hä aas biagn fån zon 3, 9, 5 os. Om alla zon antas bia m samma amplitu bli sultatt samma som i b) Sa: a) Zonnas ai gs a R N,5*N ½ mm b) 576 gg c) Nästa fokus intäa,7 m bakom plattan. ) 576 gg

Totala antalet uppgifter: 7 Datum:

Totala antalet uppgifter: 7 Datum: Tntamn i: Optik Ku: MTF0 Totala antalt uppgift: 7 Datum: 05-05-07 xaminato/tfn: La Bnckt/38 Skiti: 5 timma Jouaan läa/tfn: La Bnckt/38 Rultatt anlå n: nat 05-05-3 Tillåtna jälpml: FYSKALA, Pyic Hanbook,

Läs mer

Flervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 3

Flervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 3 laiablanals I Vintn Ösikt föläsninga läscka Dt tj kapitlt i ksn bhanla bbl- och tipplintgal. Dn intgaln i känn till fån naiablanalsn b a f kan j ofta ss som aan n f mllan a och b fnktion a tå aiabl och

Läs mer

Tentamensskrivning i Mekanik, Del 2 Dynamik för M, Lösningsförslag

Tentamensskrivning i Mekanik, Del 2 Dynamik för M, Lösningsförslag Tntamnsskivning i Mkanik Dl Dynamik fö M 558 Lösningsföslag. Låt v btckna kulans fat fö stöt och v kulans fat ft stöt. Låt btckna impulsn fån golvt på kulan. Enligt impulslagn gäll: ( ) : = mv cos mv cos

Läs mer

Övning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper.

Övning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper. Övning 3 Fotometi Lambetstålae En källa som spide ljus diffust kallas Lambetstålae. Ex. bioduk, snö, pappe. Luminansen ä obeoende av betaktningsvinkeln θ. Om vinkeln ändas ändas I v men inte L v. L v =

Läs mer

Totala antalet uppgifter: 7 Datum:

Totala antalet uppgifter: 7 Datum: Tentamen i: Optik I Kurs: MTF Totala antalet uppgifter: 7 Datum: 4-5-7 Examinator/Tfn: Lars Benckert/8 Skritid: 5 timmar Jourhaande lärare/tfn: Lars Benckert/8 Resultatet anslås den: senast 4-5-6 Tillåtna

Läs mer

Tentamen i SG1140 Mekanik II, OBS! Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem

Tentamen i SG1140 Mekanik II, OBS! Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem nsttutonn fö Man Ncholas pads tl: 79 78 post: nap@mch.th.s hmsda: http://www.mch.th.s/~nap/ S-85 ntamn S Man, 85 BS! nga hjälpmdl. Lca tll! Poblm ) En hosontll am ' md längdn l ota md n onstant nlhastght

Läs mer

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel förutom: papper, penna, linjal, passare. Lycka till! Problem

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel förutom: papper, penna, linjal, passare. Lycka till! Problem Institutionn fö Mani Nicholas paidis tl: 79 748 post: nap@mch.th.s hmsida: http://www.mch.th.s/~nap/ 4-9 ntamn i 4 Mani II, 9 Inga hjälpmdl föutom: papp, pnna, linjal, passa. Lca till! Poblm ) L a En bhålla

Läs mer

Klassisk elektrodynamik Växelverkan mellan laddade partiklar och elektromagnetiska fält

Klassisk elektrodynamik Växelverkan mellan laddade partiklar och elektromagnetiska fält Institutionn fö miin oh vå Avlningn fö aiofysik Hälsounivsittt Klassisk lktoynamik Växlvkan mllan laa patikla oh lktomagntiska fält Guun Alm Calsson Dpatmnt of Miin an Ca Raio Physis Faulty of Halth Sins

Läs mer

Totala antalet uppgifter: 7 Datum:

Totala antalet uppgifter: 7 Datum: Tentamen i: Optik I Kurs: MTF Totala antalet uppgifter: 7 Datum: 4-3-5 Examinator/Tfn: Lars Benckert/38 Skritid: 5 timmar Jourhaande lärare/tfn: Lars Benckert/38 Resultatet anslås den: senast 4-3- Tillåtna

Läs mer

Lösningar till Problemtentamen

Lösningar till Problemtentamen KTH Mkanik 2005 10 17 Mkanik II, 5C1140, M, T, CL 2005 10 17, kl 14.00-18.00 Lösninga till Pobltntan Uppgift 1: Två cylinda d adina spktiv R sitt ihop so n stl kopp. Dn kan ota fitt king n fix hoisontll

Läs mer

LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 2

LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 2 LÖNINGR TILL RLEM I KITEL L. Kftn h stolkn. Dss iktning ltivt koodintln ä också känd och givn v vinkln. Kftns - komponnt ä då sin, mdn - komponntn ä cos. Vi kn skiv kftn på vktofom: + sin cos ll komponntfom

Läs mer

lim lim Bestäm A så att g(x) blir kontinuerlig i punkten 2.

lim lim Bestäm A så att g(x) blir kontinuerlig i punkten 2. Tntamn i Matmatik HF9 7 januai kl 7 Hjälpmdl: Endast omlblad miniäkna ä int tillåtn Fö godkänt kävs poäng av möjliga poäng Btgsgäns: Fö btg A B C D E kävs 9 6 spktiv poäng Dn som uppnått 9 poäng å btgt

Läs mer

Skineffekten. (strömförträngning) i! Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten!

Skineffekten. (strömförträngning) i! Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten! 14 15 Stömma alsta magnetfält." Magnetfältet fån en lång ak stömföande tåd: (stömfötängning i B Fältet bilda cikla unt tåden, oienteade enligt högehandsegeln B = i 2" 16 J 17 Stömfötängningen beo av fekvensen

Läs mer

BMW i. Freude am Fahren. BMW i Wallbox. USB uppdateringsanvisning

BMW i. Freude am Fahren. BMW i Wallbox. USB uppdateringsanvisning BMW i Fud am Fahn BMW i Wallbox USB uppdatingsanvisning 5 SV BMW i Wallbox USB uppdatingsanvisning BMW i Wallbox USB uppdatingsanvisning Innhåll 8 Föbda stömladdningsstation Avtagning av höljt Ta av

Läs mer

Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik- och partikeldynamik Lösningsförslag ( ) ( ) ( ) ( )

Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik- och partikeldynamik Lösningsförslag ( ) ( ) ( ) ( ) Utgåva Tntansskivning i Mkanik (FMEA30) Dl tatik- och patikldynaik 305 Lösningsföslag. a) Filägg stång + skylt! Infö spännkaftna = och = i linona, tyngdkaftn g = k ( 00g), angipand i skyltns asscnta G

Läs mer

Matematisk statistik

Matematisk statistik Tntamn TEN HF -- Matmatisk statistik Kuskod HF Skivtid: 8:-: Läa: Amin Halilovic Hjälpmdl: Bifogat fomlhäft "Foml och tabll i statistik " och miniäkna av vilkn typ som hlst. Skiv namn på vaj blad och använd

Läs mer

GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT. Gradienten till en funktion f = f x, x, K, innehåller alla partiella derivator: def. Viktig egenskaper:

GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT. Gradienten till en funktion f = f x, x, K, innehåller alla partiella derivator: def. Viktig egenskaper: Amin Haliloic: EXTRA ÖVNINGAR GadientRiktningsdeiata GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT Gadienten till en funktion f = f,, K, ) i en punkt P,, K, ) ä ekto som innehålle alla patiella deiato: gad def

Läs mer

I ett område utan elektriska laddningar satisfierar potentialen Laplace ekvation. 2 V(r) = 0

I ett område utan elektriska laddningar satisfierar potentialen Laplace ekvation. 2 V(r) = 0 Föeläsning 3 Motsvaa avsnitten 3. 3.2.4, 3.3.2 3.4 i Giffiths Laplace och Poissons ekvation (Kap. 3.) I ett omåde utan elektiska laddninga satisfiea potentialen Laplace ekvation 2 () = 0 och i ett omåde

Läs mer

Föreläsning 3: Radiometri och fotometri

Föreläsning 3: Radiometri och fotometri Föreläsning 3: Radiometri och fotometri Radiometri att mäta strålning Fotometri att mäta synintrycket av strålning (att mäta ljus) Radiometri används t.ex. för: Effekt på lasrar Gränsvärden för UV Gränsvärden

Läs mer

Upp gifter. 3,90 10 W och avståndet till jorden är 1, m. våglängd (nm)

Upp gifter. 3,90 10 W och avståndet till jorden är 1, m. våglängd (nm) Upp gifte 1. Stålningen i en mikovågsugn ha fekvensen,5 GHz. Vilken våglängd ha stålningen?. Vilka fekvense ha synligt ljus? 3. Synligt ljus täffa ett gitte. Vilka fäge avböjs mest espektive minst?. Bestäm

Läs mer

Övning 9 Tenta

Övning 9 Tenta Övning 9 Tenta 014-11-8 1. När ljus faller in från luft mot ett genomskinligt material, med olika infallsvinkel, blir reflektansen den som visas i grafen nedan. Ungefär vilket brytningsindex har materialet?

Läs mer

Tryckkärl (ej eldberörda) Unfired pressure vessels

Tryckkärl (ej eldberörda) Unfired pressure vessels SVENSK STANAR SS-EN 3445/C:004 Fastställd 004-07-30 Utgåva Trykkärl ( ldbrörda) Unfird prssur vssls ICS 3.00.30 Språk: svnska ublirad: oktobr 004 Copyright SIS. Rprodution in any form without prmission

Läs mer

ρ. Farten fås genom integrering av (2):

ρ. Farten fås genom integrering av (2): LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 6 (4-76) LP 6.45 y t Ifö dt tulig kooditsystmt md koodit s = id tid t = då bil stt, och bskto t och ligt figu. s Bgylsillkot ä O x t = s = s = Accltio gs dt llmä uttyckt

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. DELARNAS NAMN Delarnas namn... 3 Standardtillbehör... 4 Förvaringsfack... 5 Förlängningsbord... 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. DELARNAS NAMN Delarnas namn... 3 Standardtillbehör... 4 Förvaringsfack... 5 Förlängningsbord... 5 Instuktionsbok 1 DELARNAS NAMN Dlanas namn... 3 Standadtillbhö... 4 Fövaingsfack... 5 Fölängningsbod... 5 FÖRBEREDELSER Ansluta maskinn till vägguttagt... 6 Funktionsknappa... 7 Rgla syhastightn... 8

Läs mer

Tentamen i Mekanik I del 1 Statik och partikeldynamik

Tentamen i Mekanik I del 1 Statik och partikeldynamik Tentamen i Mekanik I del Statik och patikeldynamik TMME8 0-0-, kl 4.00-9.00 Tentamenskod: TEN Tentasal: Examinato: Pete Schmidt Tentajou: Pete Schmidt, Tel. 8 7 43, (Besöke salana ca 5.00 och 7.30) Kusadministatö:

Läs mer

SG Armen OA med längden b roterar med en konstant vinkelhastighet

SG Armen OA med längden b roterar med en konstant vinkelhastighet nstitutionn fö Mani Nicholas paidis tl: 79 748 post: nap@ch.th.s hsida: http://www.ch.th.s/~nap/ S4-74 Tntan i S4 Mani 74 BS! nga hjälpdl. Lyca till! Pobl ) Vagnn i figun bosa d n onstant acclation a längs

Läs mer

Del 1 Teoridel utan hjälpmedel

Del 1 Teoridel utan hjälpmedel Avlningn för Hållfasthtslära Tntamn Linköpings Univrsitt Davi Lönn 010-06-01, kl. 14-18 Dl 1 Toril utan hjälpml 1. Tor, för tta profssor i Hållfasthtslära, numra profssor mritus, har använt n sträva till

Läs mer

Lösningar till tentamen i tillämpad kärnkemi den 10 mars 1998 kl

Lösningar till tentamen i tillämpad kärnkemi den 10 mars 1998 kl Lösninga till tentamen i tillämpad känkemi den 10 mas 1998 kl 0845-145 Ett öetag ha köpt natuligt uan ö 10 k/. Konveteing till UF 6 kosta 60 k/ tillvekad UF 6. I en gascentiugbasead anikningsanläggning

Läs mer

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel förutom: papper, penna, linjal, passare. Lycka till!

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel förutom: papper, penna, linjal, passare. Lycka till! Institutionn för Mkanik S4-945 ntamn i S4 Mkanik II 945 Inga hjälpmdl förutom: pappr pnna linjal passar. Lcka till! ) A r l 45 o B Problm Radin A md längdn r på tt svänghjul som rotrar md n konstant vinklhastight

Läs mer

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA APRIL 2018

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA APRIL 2018 Institutionn fö tillämpad mkanik, Chalms id och plats: Hjälpmdl: ENAMEN I FINI ELEMENMEOD MHA 6 APRIL 8 4 8 i M hust Odböck, lxikon och typgodkänd äkna. Lösninga Läa: Pt Möll, tl (77 55. Bsök sal 5 samt

Läs mer

Arbetsbok 1 Jämna steg. o, s, m, a, r, i. Elisabeth Marx. Individuell lästräning för elever i förskoleklass och lågstadiet

Arbetsbok 1 Jämna steg. o, s, m, a, r, i. Elisabeth Marx. Individuell lästräning för elever i förskoleklass och lågstadiet Abtbk 1 Jämna tg m a p Elabth Max ö,, m, a,, vdull lätänng fö lv föklkla ch lågtadt nnhålötcknng -ljudt 2 -ljudt 8 m-ljudt 20 a-ljudt 29 -ljudt 40 -ljudt 50 Blaga: Lält (1:1 tll 1:8) 63 mpal fö Fölagdgng:

Läs mer

TNA003 Analys I Lösningsskisser, d.v.s. ej nödvändigtvis fullständiga lösningar, till vissa uppgifter kap P4.

TNA003 Analys I Lösningsskisser, d.v.s. ej nödvändigtvis fullständiga lösningar, till vissa uppgifter kap P4. TN00 nals I Lösningsskissr, d.v.s. j nödvändigtvis ullständiga lösningar, till vissa uppgitr kap P. P.5a) Om gränsvärdt istrar så motsvarar dt drivatan av arctan i. Etrsom arctan är drivrbar i d så istrar

Läs mer

Flervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 3

Flervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 3 levaiabelanals I Vinten 9 Övesikt föeläsninga läsvecka Det teje kapitlet i kusen behanla ubbel- och tippelintegale. Den integalen vi känne till fån envaiabelanalsen, f ( ) b a, kan ju ofta ses som aean

Läs mer

Tentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2

Tentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2 Tntamn TMV20 Inldand Diskrt Matmatik, D/DI2 207-2-20 kl. 08.30 2.30 Examinator: Ptr Hgarty, Matmatiska vtnskapr, Chalmrs Tlfonvakt: Ivar Simonsson (alt. Ptr Hgarty), tlfon: 037725325 (alt. 0705705475)

Läs mer

KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING

KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING KALIFICEINGS- OCH LAGTÄLING SKOLONAS FYSIKTÄLING 9 feruari 1995 SENSKA DAGBLADET SENSKA FYSIKESAMFUNDET LÖSNINGSFÖSLAG 1. För att upphetta 1 kg vatten från 0 C till 100 C åtgår en energi av 4, 10 1 80

Läs mer

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN Linjär diffrntialkvation (DE) av första ordningn är n DE som kan skrivas på följand form Q( () Formn kallas standard form llr normalisrad form Om Q (

Läs mer

Anmärkning1. L Hospitals regel gäller även för ensidiga gränsvärden och dessutom om

Anmärkning1. L Hospitals regel gäller även för ensidiga gränsvärden och dessutom om L HOSPITALS REGEL L Hospitals rgl (llr L Hopitals rgl ff( aa gg( ff ( aa gg ( används vid bräkning av obstämda uttryck av typ llr Sats (L Hospitals rgl Låt f och g vara två funktionr md följand gnskapr

Läs mer

Instruktionsbok. Memory Craft 500E

Instruktionsbok. Memory Craft 500E Instuktionsbok Mmoy Caft 500E VIKTIGA SÄKERHETSINSTRUKTIONER Vid användning av lktiska appaat ska alltid gundläggand säkhtsföskift följas: Dnna symaskin ä utfomad och tillvkad nbat fö användning i hmmt.

Läs mer

KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER ( Allmänt om kontinuerliga s.v.)

KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER ( Allmänt om kontinuerliga s.v.) Kontinurliga fördlningar KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER Allmänt om kontinurliga s.v. Dfinition. En stokastisk variabl ξξ. kallas kontinurlig om fördlningsfunktionn FF ξ är kontinurlig. Egnskar: Fördlningsfunktionn

Läs mer

16. Spridning av elektromagnetisk strålning

16. Spridning av elektromagnetisk strålning 16. Spidning av elektomagnetisk stålning [Jakson 9.6-] Med spidning avses mest allmänt poessen dä stålning antingen av patikel- elle vågnatu) växelveka med något objekt så att dess fotskidningsiktning

Läs mer

UPPGIFT 1. F E. v =100m/s F B. v =100m/s B = 0,10 mt d = 0,10 m. F B = q. v. B F E = q. E

UPPGIFT 1. F E. v =100m/s F B. v =100m/s B = 0,10 mt d = 0,10 m. F B = q. v. B F E = q. E UPPGIFT 1. B 0,10 mt d 0,10 m F B q. v. B F E q. E d e + + + + + + + + + + + + + + + + + + F E F B v 100m/s E U / d - - - - - - - - - - - - - - - - - F B F E q v B q U d Magnetfältsiktning inåt anges med

Läs mer

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15 FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 1 augusti 008 kl 9-15 Hjälpmedel: handbok och räknare. Varje uppgift ger maximalt 4 poäng. Var

Läs mer

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

Tentamen i Optik för F2 (FFY091) CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-03-10 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: H Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 35-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1

Läs mer

Bengt Sebring September 2002 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2002

Bengt Sebring September 2002 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2002 ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV DELÅRSBOKSLUTET 2002-06-30 Bngt Sbring Sptmbr 2002 Sida: 1 Ordförand GRANSKNINGSRAPPORT 2/2002 1. Inldning I dnna rapport kommr vi att kommntra våra notringar utifrån vår rvision

Läs mer

Lösningsförslag till tentamen i 5B1107 Differential- och integralkalkyl II för F1, (x, y) = (0, 0)

Lösningsförslag till tentamen i 5B1107 Differential- och integralkalkyl II för F1, (x, y) = (0, 0) Institutionen fö Matematik, KTH, Olle Stomak. Lösningsföslag till tentamen i 5B117 Diffeential- och integalkalkyl II fö F1, 2 4 1. 1. Funktionen f(x, y) = xy x 2 +y 2 (x, y) (, ), (x, y) = (, ) ä snäll

Läs mer

Kontrollskrivning Introduktionskurs i Matematik HF0009 Datum: 25 aug Uppgift 1. (1p) Förenkla följande uttryck så långt som möjligt:

Kontrollskrivning Introduktionskurs i Matematik HF0009 Datum: 25 aug Uppgift 1. (1p) Förenkla följande uttryck så långt som möjligt: Kontrollskrivning Introduktionskurs i Matmatik HF9 Datum: 5 aug 7 Vrsion A Kontrollskrivningn gr maimalt p För godkänd kontrollskrivning krävs p Till samtliga uppgiftr krävs fullständiga lösningar! Inga

Läs mer

Häng och sväng Hur gör man en mobil?

Häng och sväng Hur gör man en mobil? 30 Enkla maskin 31 Enkla maskin Häng och sväng Hu gö man n mobil? Häng och sväng Ovanligt snygg mobil, om jag få säga dt själv. Du bhöv: någa kmtvättsgalga tunt snö avbitatång sak att hänga i mobiln som

Läs mer

U U U. Parallellkretsen ger alltså störst ström och då störst effektutveckling i koppartråden. Lampa

U U U. Parallellkretsen ger alltså störst ström och då störst effektutveckling i koppartråden. Lampa FYSIKTÄVLINGEN KVALIFICEINGS- OCH LAGTÄVLING 6 febuai 1997 SVENSKA FYSIKESAMFNDET LÖSNINGSFÖSLAG 1. Seieketsen ge I s + Paallellketsen ge I p + / + I s I p Paallellketsen ge alltså stöst stöm och å stöst

Läs mer

Ekosteg. En simulering om energi och klimat

Ekosteg. En simulering om energi och klimat Ekostg En simulring om nrgi och klimat E K O S T E G n s i m u l r i n g o m n rg i o c h k l i m a t 2 / 7 Dsign Maurits Vallntin Johansson Pr Wttrstrand Txtr och matrial Maurits Vallntin Johansson Alxandr

Läs mer

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Föreläsning 7: Antireflexbehandling 1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som

Läs mer

Kontinuerliga fördelningar. b), dvs. b ). Om vi låter a b. 1 av 12

Kontinuerliga fördelningar. b), dvs. b ). Om vi låter a b. 1 av 12 KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLERR Allmänt om kontinurliga sv Dfinition En stokastisk variabl kallas kontinurlig om fördlningsfunktionnn ξ är kontinurlig Egnskar av fördlningsfunktion: Fördlningsfunktionn

Läs mer

24 poäng. betyget Fx. framgår av. av papperet. varje blad.

24 poäng. betyget Fx. framgår av. av papperet. varje blad. Kurs: HF93 Matmatik, Momnt TEN (Analys) Datum: 9 januari 5 Skrivtid 3:5 7:5 Eaminator: Armin Halilovic Undrvisand lärar: Elias Said, Jonas Stnholm, Håkan Strömbrg För godkänt btyg krävs av ma poäng. Btygsgränsr:

Läs mer

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 22 dec 2016 Skrivtid 8:00-12:00

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 22 dec 2016 Skrivtid 8:00-12:00 TENTAMEN Kurs: HF9 Matmatik, momnt TEN anals atum: dc Skrivtid 8:-: Eaminator: Armin Halilovic Rättand lärar: Erik Mlandr, Elias Said, Jonas Stnholm För godkänt btg krävs av ma poäng Btgsgränsr: För btg

Läs mer

Min cykel. 5 Cykelhjälm Det är viktigt att använda cykelhjälm när man cyklar. Men hur ska cykelhjälmen sitta på huvudet för att ge bäst skydd?

Min cykel. 5 Cykelhjälm Det är viktigt att använda cykelhjälm när man cyklar. Men hur ska cykelhjälmen sitta på huvudet för att ge bäst skydd? Min cykl Sidan Innhåll 4 På väg hm Ands och Osca ha båttom hm. Osca måst lämna matvaona han vait och handlat innan han och Ands kan cykla till täningn. 5 Cyklhjälm Dt ä viktigt att använda cyklhjälm nä

Läs mer

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15 FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 1,5 högskolepoäng, FK49 Tisdagen den 17 juni 28 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare

Läs mer

Övning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper.

Övning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper. Övning 3 Fotometri Rymdvinkel: Ω [sr] Ω = π(1 cos(u)) πu Ω = r Ljusflöde: [lm] Ljusstyrka: I v = Ω [cd=lm/sr] u r Belysning: E v = A belyst [lx=lm/m ] Ljusemissionsförmåga: M v = A källa [lm/m ] Luminans:

Läs mer

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Föreläsning 7: Antireflexbehandling 1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som

Läs mer

Vad är ljus? Fundamental krafter. James Clerk Maxwell. Kapitel 3, Allmänna vågekvationen. Maxwells ekvationer i vakuum FAF260

Vad är ljus? Fundamental krafter. James Clerk Maxwell. Kapitel 3, Allmänna vågekvationen. Maxwells ekvationer i vakuum FAF260 FA0 Vad ä ljus? FA0 Lunds Univesitet 016 Fundamental kafte FA0 Lunds Univesitet 016 James Clek Maxwell FA0 Lunds Univesitet 016 Gavitatin Elektmagnetism föenades på 1800 talet Staka känkaften Svaga känkaften

Läs mer

Datum: Tid:

Datum: Tid: Kus: Moment: Pogam: Rättande läae: Examinato: Datum: Tid: Hjälpmedel: Omfattning och betygsgänse: Öig infomation: TETAME I FYSIK HF005 Fysik fö baså II Studente egisteade på den älde kusen HF0016 Fysik

Läs mer

Föreläsning 1. Metall: joner + gas av klassiska elektroner =1/ ! E = J U = RI = A L R E = J = I/A. 1 2 mv2 th = 3 2 kt. Likafördelningslagen:

Föreläsning 1. Metall: joner + gas av klassiska elektroner =1/ ! E = J U = RI = A L R E = J = I/A. 1 2 mv2 th = 3 2 kt. Likafördelningslagen: Förläsning 1 Eftr lit information och n snabbgnomgång av hla kursn börjad vi md n väldigt kort rptition av några grundbgrpp inom llära. Vi pratad om Ohms lag, och samband mllan ström, spänning och rsistans

Läs mer

Föreläsning 10 Kärnfysiken: del 2

Föreläsning 10 Kärnfysiken: del 2 Förläsning 10 Kärnfysikn: dl 2 Radioaktivsöndrfall-lag Koldatring α söndrfall β söndrfall γ söndrfall Radioaktivitt En radioaktiv nuklid spontant mittrar n konvrtras till n annorlunda nuklid. Radioaktivitt

Läs mer

Upp gifter. c. Finns det fler faktorer som gör att saker inte faller på samma sätt i Nairobi som i Sverige.

Upp gifter. c. Finns det fler faktorer som gör att saker inte faller på samma sätt i Nairobi som i Sverige. Upp gifte 1. Mattias och hans vänne bada vid ett hoppton som ä 10,3 m högt. Hu lång tid ta det innan man slå i vattnet om man hoppa akt ne fån tonet?. En boll täffa ibban på ett handbollsmål och studsa

Läs mer

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Hjälpmedel: Papper, penna, linjal. Lycka till! Problem

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Hjälpmedel: Papper, penna, linjal. Lycka till! Problem Institutionn för Mani Nicholas paidis tl: 79 748 post: nap@mch.th.s hmsida: http://www.mch.th.s/~nap/ 4-845 ntamn i 4 Mani II, 845 Hjälpmdl: Pappr, pnna, linjal. Lca till! Problm ) B l r Ett sänghjul md

Läs mer

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 8. Vi antar först att den givna bromsande kraften F = kx är den enda kraft som påverkar rörelsen och därmed också O

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 8. Vi antar först att den givna bromsande kraften F = kx är den enda kraft som påverkar rörelsen och därmed också O LEDIGAR TILL ROLEM I KAITEL 8 L 8. Vi anta föst att den givna bomsande kaften F = k ä den enda kaft som påveka öesen och dämed också O intängningsdjupet. Men veka ingen kaft i öeseiktningen? Fastän man

Läs mer

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15 FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok, kopior av avsnitt om Fouirertransformer och Fourieranalys

Läs mer

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar elativitetsteorins grunder, våren 2016 äkneövning 6 Lösningar 1. Gör en Newtonsk beräkning av den kritiska densiteten i vårt universum. Tänk dig en stor sfär som innehåller många galaxer med den sammanlagda

Läs mer

1 (3k 2)(3k + 1) k=1. 3k 2 + B 3k(A + B)+A 2B =1. A = B 3A =1. 3 (3k 2) 1. k=1 = 1. k=1. = (3k + 1) (n 1) 2 1

1 (3k 2)(3k + 1) k=1. 3k 2 + B 3k(A + B)+A 2B =1. A = B 3A =1. 3 (3k 2) 1. k=1 = 1. k=1. = (3k + 1) (n 1) 2 1 Uppgift Visa att srin (3k 2)(3k + ) konvrgrar och bstäm summan Lösning Vi har att a k = (3k 2)(3k+) Vi kan använda partialbråksuppdlning för att skriva om a k : a k = (3k 2)(3k + ) = A 3k 2 + B 3k(A +

Läs mer

Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN2 (Analys) Datum: 21 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15. Examinator: Armin Halilovic Undervisande lärare: Elias Said

Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN2 (Analys) Datum: 21 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15. Examinator: Armin Halilovic Undervisande lärare: Elias Said Kurs: HF9 Matmatik, Momnt TEN (Anals) atum: augusti 5 Skrivtid 8:5 :5 Eaminator: Armin Halilovic Undrvisand lärar: Elias Said För godkänt btg krävs av ma 4 poäng. Btgsgränsr: För btg A, B, C,, E krävs,

Läs mer

Umeå Universitet 2007-12-06 Institutionen för fysik Daniel Eriksson/Leif Hassmyr. Bestämning av e/m e

Umeå Universitet 2007-12-06 Institutionen för fysik Daniel Eriksson/Leif Hassmyr. Bestämning av e/m e Umå Univrsitt 2007-12-06 Institutionn för fysik Danil Eriksson/Lif Hassmyr Bstämning av /m 1 Syft Laborationns syft är att g ökad förståls för hur laddad partiklars rörls påvrkas av yttr lktromagntiska

Läs mer

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig? E N R A P P O R T F R Å N L S U O K TO B E R 2 0 0 9 a n n A ä N a t i n A v bl F oto: P E TT E R C O H E N llt a s g i Om Sv a politik fä ung L S U S V E R I G E S U N G D O M S O R G A N I S AT I O N

Läs mer

arctan x tan x cot x dx dz dx arcsin x x 1 ln x 1 log DERIVERINGSREGLER och några geometriska tillämpningar

arctan x tan x cot x dx dz dx arcsin x x 1 ln x 1 log DERIVERINGSREGLER och några geometriska tillämpningar DERIVERINGSREGLER och några gomtriska tillämpningar DERIVERINGSREGLER ( f ( ) + g( )) ) + g ( ) ( af ( )) a ) a konstant ( af ( ) + bg( )) a ) + bg ( ) a b konstantr Produktrgln: ( f ( ) g( )) ) g( ) +

Läs mer

Blåsen nu alla (epistel nr 25)

Blåsen nu alla (epistel nr 25) lås al (epstel nr 25) ext musk: Carl Mchael ellman oprano 4 3 rr: Eva oller 2004 lto or 4 3 4 3 lå - s Fåg - r - al - tt - ta, hör öl - jor - fs - kar - sval - ås - kan sprt - ta ur stt går rum; e - gas

Läs mer

ω = θ rörelse i två dimensioner (repetition) y r dt radianer/tidsenhet kaströrelse: a x = 0 a y = -g oberoende rörelse i x- respektive y-led

ω = θ rörelse i två dimensioner (repetition) y r dt radianer/tidsenhet kaströrelse: a x = 0 a y = -g oberoende rörelse i x- respektive y-led y@md 7 6 5 4 3 1 öelse i två dimensione (epetition) kastöelse: a x = 0 a y = -g obeoende öelse i x- espektive y-led 10 0 30 kastpaabel x@md likfomig cikulä öelse d ( t) ω = θ dt adiane/tidsenhet y = konst.

Läs mer

Del 1 Teoridel utan hjälpmedel

Del 1 Teoridel utan hjälpmedel inköings Univrsitt TMH9 Sörn Sjöström --, kl. 4- Dl Toridl utan hjälmdl. I figurn gs ulrs fra knäckfall (balkarna är idntiska, bara randvillkorn skiljr sig åt). Skriv n tta () vid dt fall som har lägst

Läs mer

θ = M mr 2 LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 10 LP 10.1

θ = M mr 2 LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 10 LP 10.1 LÖNINGR TILL PRLE I KPITEL 10 LP 10.1 Kuln och stången påeks föutom et gin kftpsmomentet tyngkften, en ektionskft och ett kftmoment i eln. Vken tyngkften elle ektionskften ge något kftmoment me seene på

Läs mer

Övning 2 Fotometri. Många nya enheter/storheter att hålla koll på. Här är en sammanfattning!

Övning 2 Fotometri. Många nya enheter/storheter att hålla koll på. Här är en sammanfattning! Övnng 2 Fotometr Många nya enheter/storheter att hålla koll på. Här är en sammanfattnng! Rymdvnkel: Som en vanlg vnkel, fast 3D. Används för att beskrva hur rktat ljuset är. Skrvs Ω. Enhet: steradaner

Läs mer

Tentamen i Fysik för π,

Tentamen i Fysik för π, Tntan i Fysik ör π, 358 SKRIVTID: 8 3 HJÄLPMEDEL: UTDELAT FORMELBLAD, GODKÄND RÄKNARE. LÖSNINGAR: BÖRJA VARJE NY UPPGIFT PÅ NYTT BLAD OCH SKRIV BARA PÅ EN SIDA. LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE OCH FÖRSEDDA

Läs mer

Medborgarnas synpunkter på skattesystemet, skattefusket och Skatteverkets kontroll Resultat från en riksomfattande undersökning hösten 2006

Medborgarnas synpunkter på skattesystemet, skattefusket och Skatteverkets kontroll Resultat från en riksomfattande undersökning hösten 2006 M y å y, S R å ö ö 2006 R 2007:3 3 Fö S ö 1996 å ö å å ö. Uö ä å ä: Mä ( ä) ä. Mä ä å y y,, ä ä å y S ä. I å 2006 å ö ä y, (ä). D (ä) 2007:4, M y å S ä. Uö y : ö ö ä y S, ö ö ö å S,, ä ä å ä å y ö. Fä

Läs mer

Hittills på kursen: E = hf. Relativitetsteori. vx 2. Lorentztransformationen. Relativistiskt dopplerskift (Rödförskjutning då källa avlägsnar sig)

Hittills på kursen: E = hf. Relativitetsteori. vx 2. Lorentztransformationen. Relativistiskt dopplerskift (Rödförskjutning då källa avlägsnar sig) Förläsning 4: Hittills å kursn: Rlativittstori Ljusastigtn i vakuum dnsamma för alla obsrvatörr Lorntztransformationn x γx vt y y z z vx t γt där γ v 1 1 v 1 0 0 Alla systm i likformig rörls i förålland

Läs mer

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Lösningsförslag

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Lösningsförslag 160530: TFEI0 1 Uppgift 1 TFEI0: Vågfysik Tentamen 016-05-30: Lösningsförslag a) Ljudintensiteten, I, är ett mått på hur stor effekt, P eff, som transporteras per area. Om vi vet amplituden på vågen kan

Läs mer

Föreläsning 6 (kap i Optics)

Föreläsning 6 (kap i Optics) 23 öeäsig 6 (kap 3.7-3.10 i Optics) Avbidig i säisk gäsyta Hittis ha vi baa avbidat puktomiga objekt som igge på de optiska axe, me de esta objekt ha e stoek d.v.s. bestå av me ä e pukt. Otast ita ma objektet

Läs mer

Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.

Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare. Övning 9 Tenta från 2016-08-24 Del A 1.) Du lyser med en ficklampa rakt mot en vit vägg. Vilken luminans får väggen i mitten av det belysta området? Ficklampan har en ljusstyrka på 70 cd och du står 2.0

Läs mer

VIKTIGA SÄKERHETSANVISNINGAR

VIKTIGA SÄKERHETSANVISNINGAR INSTRUKTIONSBOK VIKTIGA SÄKERHETSANVISNINGAR Dnna symaskin ä int avsdd fö användning av pson (inklusiv ban) md ducad fysiska, snsoiska ll mntala fömågo, ll i avsaknad av fanht ll kunskap såvida d int ha

Läs mer

A LT B A R Y TO N. enkelt

A LT B A R Y TO N. enkelt A LT SOPRAN sahlt nklt B A R Y TO N Innhåll: Amn - låt rns lja råda 2 Du ljuvast n Gud har männs kär Gud ll oss väl 6 Halluja 7 Hlg 8 följr dg Gud 9 Julat Do 10 Kom, öppna dn dörr 11 r 12 Må dn väg gå

Läs mer

1. För en partikel som utför en harmonisk svängningsrörelse gäller att dess. acceleration a beror av dess läge x enligt diagrammet nedan.

1. För en partikel som utför en harmonisk svängningsrörelse gäller att dess. acceleration a beror av dess läge x enligt diagrammet nedan. 1 Uniersitetet i Linköping Institutionen för Fysik och Mätteknik Arno Platau Lösningsförslag Tentaen för "BFL 110, Tekniskt Basår, Fysik el 3" Tisagen en 27 Maj 2003, kl. 8:00-12:00 1. För en partikel

Läs mer

93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar

93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar 17317 93FY51 1 93FY51/ TN1 Elektromagnetism Tenta 17317: svar och anvisningar Uppgift 1 a) Av symmetrin följer att: och därmed: Q = D d D(r) = D(r)ˆr E(r) = E(r)ˆr Vi väljer ytan till en sfär med radie

Läs mer

DEMONSTRATION TRANSFORMATORN I. Magnetisering med elström Magnetfältet kring en spole Kraftverkan mellan spolar Bränna spik Jacobs stege

DEMONSTRATION TRANSFORMATORN I. Magnetisering med elström Magnetfältet kring en spole Kraftverkan mellan spolar Bränna spik Jacobs stege FyL VT06 DEMONSTRATION TRANSFORMATORN I Magntisring md lström Magntfältt kring n spol Kraftvrkan mllan spolar Bränna spik Jacobs stg Uppdatrad dn 9 januari 006 Introduktion FyL VT06 I littraturn och framför

Läs mer

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3] TFEI0: Vågfysik Tentamen 14100: Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Vågen kan skrivas på formen: vilket i vårt fall blir: s(x,t) =s 0 sin t π T x + α λ s(x,t) = cos [π (0,4x/π t/π)+π/3] Vi ser att periodtiden

Läs mer

CAMPUS. Campus. Duettgatan Klasmossen. Forest Hill. Universitetet. Klarinettgatan. Ö Gustavsbergsvägen. Kaprifolgatan Mor Märtas väg CENTRUM

CAMPUS. Campus. Duettgatan Klasmossen. Forest Hill. Universitetet. Klarinettgatan. Ö Gustavsbergsvägen. Kaprifolgatan Mor Märtas väg CENTRUM SKUTBERGET n ata gg n ne tio nin ott ta ss or St sto en n ta a rge a K To t yrk rg og et a dr Sö sid Re äs xn n ta ns tte Jä g vä na en h Lå ags byt gla ga es nd tan pu nk Ra sga mg tan t Ka ata rls n

Läs mer

verkar horisontellt åt höger på glidblocket. Bestäm tangens för vinkeln så att

verkar horisontellt åt höger på glidblocket. Bestäm tangens för vinkeln så att Istitutioe fö Mei Chiste Nybeg Ho Essé Nichols Apzidis 011-08- 1) Tete i SG1130 och SG1131 Mei, bsus Vje uppgift ge högst 3 poäg. Ig hjälpedel. Sivtid: 4 h OBS! Uppgifte 1-8 sll iläs på sept pppe. Lyc

Läs mer

Arkitekturell systemförvaltning

Arkitekturell systemförvaltning Arkitkturll systmförvaltng Mal Norström, På AB och Lköpgs Univrsitt mal.norstrom@pais.s, Svärvägn 3C 182 33 Danry Prsntrat på Sunsvall vcka 42 2009. Sammanfattng Många organisationr har grupprat sa IT-systm

Läs mer

Geometrisk optik reflektion och brytning

Geometrisk optik reflektion och brytning Geometisk optik eflektion oh bytning Geometisk optik F7 Reflektion oh bytning F8 Avbildning med linse Plana oh buktiga spegla Optiska system F9 Optiska instument Geometisk optik eflektion oh bytning Repetition:

Läs mer

Robin Ekman och Axel Torshage. Hjälpmedel: Miniräknare

Robin Ekman och Axel Torshage. Hjälpmedel: Miniräknare Umå univritt Intitutionn för matmatik oh matmatik tatitik Roin Ekman oh Axl Torhag Tntamn i matmatik Introduktion till dikrt matmatik Löningförlag Hjälpmdl: Miniräknar Löningarna kall prntra på tt ådant

Läs mer

Föreläsning 6: Polarisation

Föreläsning 6: Polarisation 1 Föreläsning 6: Polarisation Tre saker behövs för att förstå polaroidglasögon och deras begränsningar. Först måste vi veta vad polarisations är, sedan hur polarisationsfilter fungerar, och till sist varför

Läs mer

Genom att använda geometrin i figuren ovan kan vi även ta fram uttryck för hur storleken på bilden, h, beror på storleken på objektet, h.

Genom att använda geometrin i figuren ovan kan vi även ta fram uttryck för hur storleken på bilden, h, beror på storleken på objektet, h. öeläsig 6 Avbildig i säisk gäsyta Hittills ha vi baa avbildat puktomiga objekt som ligge på de optiska axel, me de lesta objekt ha e stolek d.v.s. bestå av me ä e pukt. Otast ita ma objektet som e ståede

Läs mer

Tentamen i El- och vågrörelselära, 2014 08 28

Tentamen i El- och vågrörelselära, 2014 08 28 Tentamen i El- och vågöelseläa, 04 08 8. Beäknastolekochiktningpådetelektiskafältetipunkten(x,y) = (4,4)cm som osakas av laddningana q = Q i oigo, q = Q i punkten (x,y) = (0,4) cm och q = Q i (x,y) = (0,

Läs mer

går genom AX + B = C,

går genom AX + B = C, Tnmn i Mmik HF9 lödg fui kl Hjälpmdl: End fmlld miniäkn ä in illån Fö gdkän kä päng möjlig päng gkl ä ä D EFXF Dn m uppnå 9 päng få g FX ch h ä kmpl dnn nmn Fulländig löning kll pn ill ll uppgif Emin:

Läs mer

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012 Räkneövning 8 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 9 januari 2012 Problem 40.1 Vad är våglängden för emissionsmaximum λ max, hos en svartkropps-strålare med temperatur a) T 3 K (typ kosmiska mikrovågsbakgrunden)

Läs mer

Föreläsning 6: Polarisation

Föreläsning 6: Polarisation 1 Föreläsning 6: Polarisation Tre saker behövs för att förstå polaroidglasögon och deras begränsningar. Först måste vi veta vad polarisations är, sedan hur polarisationsfilter fungerar, och till sist varför

Läs mer