GESTALTNINGSPROGRAM TINNERBÄCKSPARKERINGEN LINKÖPING Jens Larsson, Arkitekt SAR/MSA

Transkript

1 LINKÖPING Jens Larsson, Arkitekt SAR/MSA

2 BAKGRUND Efter parallella arkitektuppdrag våren och hösten 2006 har Linköpings kommun beslutat att ta fram en detaljplan för hela Folkungavallen, där Tinnerbäcksbadets parkering utgör en separat del. Detaljplanen för Tinnerbäcksparkeringen utgår från det förslag som Erséus Arkitekter utformade i det parallella uppdraget, om än i bearbetad form. Kommunen har givit markanvisning till AB Stångåstaden som har för avsikt att bygga drygt 100 lägenheter med en viss del seniorlägenheter. Eventuellt kan ett vårdboende komma att uppföras. Stångåstaden har åtagit sig att i områdets norra del låta uppföra en parkeringsanläggning, med ca 60 p-platser för allmänheten, som ersättning för de p-platser som försvinner när Tinnerbäcksparkeringen exploateras. Ca 15 allmänna p-platser vid Torkelbergsgatan samt kantstensparkering tillkommer också utomhus. Den allmänna parkeringsanläggningen kommer att hyras av Parkerings AB Dukaten. Parkeringsanläggningen kommer att ligga i markplan vilket ställer höga krav på utformningen. Förutom de allmänna p-platserna tillkommer ytterligare garage för de boende under bostadskvarteren. Lokaler kommer att inrymmas i delar av sockelvåningen, företrädesvis mot torget. Under hösten 2008 och våren 2009 har en serie sammanträden om projektet ägt rum hos Linköpings kommun. Förutom representanter för kommunen har byggherre, arkitekt och övriga tekniska discipliner deltagit. Avsikten med detta gestaltningsprogram är att säkerställa att de kvaliteter som fanns med i det parallella uppdraget och som utvecklats och diskuterats på dessa planmöten kommer med i genomförandeskedet och att intentioner avseende utförande kan följas upp efter byggskedet. Detta gestaltningsprogram är ett komplement till den detaljplan som kommer att ställas ut under våren situationsplan 1:2000 2

3 GESTALTNINGSPRINCIPER, RIKTLINJER FÖR UTBREDNING/OLYMER Den del som idag utgörs av parkering för Tinnerbäcksbadet delas i två bostadskvarter, här kallade det norra kvarteret och det södra kvarteret, med en körbar torgyta emellan. Torget vidgar sig mot öster och blir en ny entréplats till Tinnerbäcksbadet. Kvarteren byggs med varierad höjd mot gatorna och är öppna ner mot badet. Den nya bebyggelsens utbredning Utgångspunkten för de nya kvarterens utbredning i plan och höjd är de omkringliggande kvarterens takfotshöjder och deras hörn. Längs S:t Larsgatan styr byggnadsvolymerna i kv Elektronikens olika fastigheter begränsningen av torgytan, som också delar Tinnerbäcksparkeringen i det norra och det södra kvarteret. I I I I I portik Genomblickar från bakomliggande gator Tydliga gavlar mot badet z vy från sydost Genomblickar från bakomliggande gator I I I I indrag I vy från nordväst 3

4 De två kvarteren Genom uppdelningen i två kvarter med varierad takfotshöjd ges varje del en storlek och skala som återfi nns i Linköpings innerstad och längs S:t Larsgatan. Det är viktigt att de två kvarteren får olika karaktär. Gestaltning av volymer, val av fasadmaterial samt färgsättning etc. bör syfta till att ge varje kvarter en egen identitet. De två kvarteren måste samtidigt tillsammans, och i förhållande till sin omgivning, utgöra en harmonisk helhet, väl inpassad i den befi ntliga stenstaden. två kvarter med olika karaktär 1 4

5 Sockelvåning Båda kvarteren bör ha en tydligt avläsbar sockelvåning, gärna med avvikande kulör och material i förhållande till den övriga fasaden. I de fall där lokaler eller lägenheter ej utförs i sockelvåningen skall tillräcklig takhöjd fi nnas för att senare kunna bygga om dessa ytor till lokal. Mötet med Landstingshuset I hörnet S:t Larsgatan / Torkelbergsgatan, möter det norra kvarteret landstingshuset genom att dras in något, ungefär med en bredd motsvarande landstingshusets. Detta indragna hörn är det man först möter av den nya bebyggelsen om man färdas söderut längs S:t Larsgatan. Det är viktigt att denna fasaddel ges extra omsorg. Mötet med Bäckagården, S:t Larsgatans södra entré I områdets södra del, där det södra kvarteret möter Bäckagården går kvarteret delvis upp i 7 våningar, vilket höjdmässigt överensstämmer med kvartershörnet i kv Elektroniken. Här ställs stora krav på detaljutformning och det är angeläget att den nya byggnaden tar hand om mötet med Bäckagården på ett hänsynsfullt sätt. Den nya bebyggelsens kvartershörn bildar tillsammans med kv Elektroniken en sydlig entré till S:t Larsgatan i denna punkt. Därför är det viktigt att också den aspekten tas om hand på ett medvetet sätt i den fortsatta planeringen. Mötet med Tinnerbäcksbadet och Folkungavallen De två kvarteren öppnar sig mot Tinnerbäcksbadet och avslutas i form av upplyfta gårdar och tydliga gavlar. Från badet sett bildar den nya bebyggelsen en uppbruten stadsfront där gavelmotivet blir mycket signifi kativt. Det är viktigt att arkitektoniskt bearbeta gavlarna som framsidor vilka öppnar sig mot det stora rum som Folkungavallen och Tinnerbäcksbadet utgör. I det norra kvarteret där en parkeringsanläggning är tänkt att uppföras är det av stor vikt att den höga sockelvåningen som bildas tas om hand på ett genomtänkt sätt. Den för allmänheten öppna parkeringen bör förses med en fasad som behandlas med fi ness och elegans. Känslan av traditionell P-husfasad bör så långt som möjligt undvikas. Även i det södra kvarteret gör markens lutning ner mot badet att gården hamnar nästan en våning över lokalgatan. Här fi nns möjlighet att arbeta med någon form av trappning för att undvika en alltför hög sockelvåning. exempel på gavelfasader 2 3 5

6 sektion genom norra kvarteret sektion genom södra kvarteret Torget Torgets divergerande form skapas genom att halva det södra kvarteret vrids ned vinkelrätt mot lokalgatan öster om bebyggelseområdet. På så sätt bildar torget en medvetet tydlig rumslighet som leder ner till Tinnerbäcksbadets entré. Busshållplats ligger i anslutning till torget. Torgytan skall vara körbar då leveranser till lokalerna och angöring till en del av bostäderna sker den vägen. Det är angeläget att betrakta torget som ett sammanhängande stadsrum med ett och samma markmaterial. ändplats och ev angivelse för korttidsparkering bör utformas så att det ej delar upp torget i separerade funktioner. Planteringar, sittbänkar, belysning mm bör medvetet hanteras så att torgets rumsliga helhet förstärks. Markmaterialet skall vara natursten eller betongmaterial, ej asfalt. Belysningsarmaturer vid torget bör vara pollare, stolp- eller markarmaturer. Längs S:t Larsgatan anpassas belysningen till befi ntligt linsystem. Portiker med trappa / ramp skall göra det möjligt att nå gårdarna från torget. Även om portikerna ej avser att bjuda in allmänheten upp på gårdarna blir det välgörande öppningar i kvarteret med möjlighet till genomblickar. id torget är det lämpligt med någon form av offentlig konst. 6

7 4 7 5 exempel på torgytor 6 8 7

8 GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BYGGNADSUTFORMNING Fasader För att ge de två kvarteren olika identitet och uttryck bör fasaderna ovan sockelvåningen utföras med sinsemellan olika material och kulör. Det norra kvarteret kan gärna ha tegel som rådande fasadmaterial. Det södra kvarteret kan gärna, som kontrast, utföras putsat. Sockelvåningarna skall ha ett fasadmaterial som är robust och stadsmässigt, och som förslagsvis avviker från den övriga fasaden. Möjliga material i sockelvåningen är natursten, tegel eller puts. Om samma material ändå väljs i sockelvåning och bostadsvåningar är det förutom olika kulörer också viktigt att arbeta med olika textur, exempelvis med hjälp av olika tegelförband eller kornstorlekar i putsen. Skyltning till lokaler och entréer bör utformas med en grafi skt sammanhållen, övergripande gestaltningsidé. Fasadernas gestaltning och uttryck längs gatorna och torget bör vara representativt för Linköpings innerstad. Parkeringsanläggningen i det norra kvarteret skall ej utformas som ett helt öppet garage utan skall förses med en fasad. Fasaden kan utformas med en helt egen karaktär. Ett passande fasadmaterial att arbeta med är någon form av bearbetat glas tex screentryckt glas, råglas/ornamentglas, kulört glas eller glasprofi ler typ linit. Här bör man även arbeta med belysning så att parkeringsanläggningen också efter mörkrets inbrott blir ett positivt inslag i stadsbilden. 9 exempel på olika tegelförband exempel på glasfasader

9 Tak Takhuvar, taksäkerhetsutrustning etc utförs med samma kulör som övriga takytor. Kulör på takplåt skall ej vara svart. Eventuella förrådsbyggnader eller dylikt kan med fördel förses med gröna tak, tex sedum. Utstickande takstolar skall generellt kläs in med panel eller skivmaterial så att taksprångets undersida blir slät. Balkonger och burspråk Balkonger utförs som prefabricerade plattor med lätta, genomsiktliga räcken av glas, metall eller smide. Balkongplattornas undersidor bör vara släta. Mot allmän platsmark skall det fi nnas ett fritt utrymme av 2,7 m under balkongplatta, där ej annat anges i detaljplanen. Burspråk får förekomma enskilt eller ihop med en balkong. Burspråk skall i förekommande fall utformas på ett medvetet sätt så de blir ett positivt inslag i gatu- eller gårdsrummet. Mot S:t Larsgatan skall ett fritt utrymme om 6,0 meter beaktas från centrum trädstam till utstickande byggdel. tunn balkongplatta med slät undersida 14 utskjutande balkonger 15 inglasade balkonger 16 indragna balkonger 17 grunda balkonger 18 9

10 Generella bestämmelser för balkonger och burspråk: Mot S:t Larsgatan, Torkelbergsgatan och torget: Burspråk och balkonger begränsas till 0,7m utskjutande från fasadliv. Undantag: indragen gavel mot landstingshuset i det norra kvarteret, samt vid torgets södra del där det södra kvarterets fasadliv dras in, där balkonger får skjuta ut utan angiven begränsning. Mot lokalgator: Burspråk begränsas till 0,7m utskjutande från fasadliv. Balkonger får skjuta ut utan angiven begränsning. id bostadsgårdar: Balkonger och burspråk får skjuta ut utan angiven begränsning. burspråk/ loggia 19 burspråk ihop med balkong 20 Inglasningar Eventuell inglasning av balkonger skall ske med profi llösa system. Glas skall vara klarglas. Entréer, skärmtak Entréer orienterar sig mot gatorna och skall utformas tydliga, generösa och inbjudande. God belysning skall fi nnas kring entréer. Skärmtak får förekomma i samband med entréer till bostäder och lokaler. Entréer utformas genomgående. Fönster Fönster skall vara fabrikslackerade träfönster med utvändig beklädnad av lackerad aluminium. Karmar och bågar skall vara smäckra. Entrépartier, glaspartier till lokaler Partier utförs i metall eller trä. Entrépartier mot gatorna bör vara av trä. Metallprofi ler skall vara smala och ha en bredd på ca 50-60mm. 10

11 Gårdar På gårdarna skall fi nnas uteplatser till de lägenheter som ligger i gårdsnivå. Inhägnad av uteplatser kan göras med låga murar, plank eller plantering som redovisas i samband med bygglovsprövningen. Gemensam uteplats/vistelseyta skall också fi nnas. Markbehandling, utrustning, belysning mm skall samspela med husen i övrigt. Gårdarnas öppna karaktär gör att de blir en del av det visuella rummet kring Folkungavallen. Det är av stor vikt att gårdarna utformas så att de blir vackra även på avstånd. Portiker Från torget skall rymliga portiker öppna upp kvarteren och möjliggöra genomblickar. Speciellt viktig är portiken vid torgets södra del som ger utblick från S.t Larsgatan mot Folkungavallen och Tinnerbäcksbadet. Om det av bullerskäl måste stängas till kring portikerna skall bullerskärmar utformas som glaspartier med så stor genomsiktlighet som möjligt. 22 bostadsgård 21 exempel på portiker 23 Bilder: 1. Bostadshus nordlyset, Köpenhamn. Arkitekt: Arkitektfi rmaet C. F Möller. 2. Bostadshus ittoria. Arkitekt: ACXT Arquitectos. 3. Bostadshus Hammarby sjöstad. Arkitekt: Erséus Arkitekter. 4. Torg vid Operan i Köpenhamn. Landskapsarkitekt: Schønherr Landskab. 5. Torg ittoria. Landskapsarkitekt: okänd. 6. Torg vid Frederiksbergs gymnasium, Köpenhamn. Landskapsarkitekt: SLA Landskabsarkitekter. 7. Torg Schouwburgplein Rotterdam. Landskapsarkitekt: West 8 8. Torg vid CBS Kilen, Köpenhamn. Landskapsarkitekt: Mariannne Levinsen Landskap PLR. 9. Bostadshus Liljeholmskajen, Stockholm. Arkitekt: Erséus Arkitekter. 10. HLK, högskola för lärande och kommunikation, Jönköping. Arkitekt: Erséus Arkitekter. 11. Bostadshus Hamburg. Arkitekt: okänd. 12. Mediamuseum Hilversum. Arkitekt: Neutelings Riedijk Architects 13. Parkeringshus och museum, Winterthur. Arkitekt: Gigon & Guyer. 14. Bostadshus Öresund strandpark, Köpenhamn. Arkitekt: ilhelm Lauritzen. 15. Bostadshus Österbrogade, Köpenhamn. Arkitekt: Arkitektfi rmaet C. F Möller. 16. Bostadshus lilla Essingen, Stockholm. Arkitekt: Erséus Arkitekter. 17. Bostadshus Hammarby sjöstad, Stockholm. Arkitekt: Wingårdhs Arkitekter. 18. Bostadshus Haven, Almere. Arkitekt: de architectengroup 19. Bostadshus Österbrogade, Köpenhamn. Arkitekt: Arkitektfi rmaet C. F Möller. 20. Bostadshus Hammarby sjöstad. Arkitekt: Thomas Eriksson Arkitekter. 21. Bostadsgård Zürich. Arkitekt: Gigon & Guyer. 22. Bostadshus Wien. Arkitekt: Querkraft Architekten. 23. Bostadshus Zürich. Arkitekt: Gigon & Guyer. Samtliga bilder: Erséus Arkitekter 11