Dokumentets namn : Laglista hållbarhetsmanualen Upprättad av : Elin Hall Godkänd av : Datum : Antal sidor : 32

Transkript

1 Dokumentets namn : Laglista hållbarhetsmanualen Upprättad av : Elin Hall Godkänd av : Datum : Antal sidor : 32 1(32)

2 01. Styrning & Process Författning Hänvisning Indikator Krav Förordning (1988:1188) om kulturminnen m.m. SFS 1988:1188 t.o.m. SFS 2011:1066 Bestämmelser till Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. Bl.a. regler om samråd, fornminnen, byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen, utförsel och återlämnande av kulturföremål. Myndigheter som Riksantikvarieämbetet och länsstyrelser spelar viktig roll inom kulturminnesvården. Miljöbalk (1998:808) (1 kap.) SFS 1998:808 t.o.m. SFS 2011:1102 Miljöbalkens mål och tillämpningsområde. Tillämpningen av balkens övriga bestämmelser får inte strida mot målen och tillämpningsområdena. Miljöbalk (1998:808) (2 kap.) SFS 1998:808 t.o.m. SFS 2011:1102 Allmänna hänsynsregler och rättsligt gällande principer som gäller alla verksamheter som omfattas av miljöbalken och som övergripande visar vad som krävs för att skydda miljön. Kulturminne 1 kap Hållbarhetssty rning 2 kap Hållbarhetspro gram och hållbarhetspla n Dialog, utbildning, information och workshop Försiktighetsåt gärder och bästa möjliga teknik Val av plats Skadad miljö Om kulturminnen (fornminnen, byggnadsminnen etc) finns på platsen skall bestämmelser i denna författning följas 1. människors hälsa/miljön ska skyddas mot skador 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas/vårdas 3. den biologiska mångfalden bevaras, 4. Långsiktigt god hushållning av mark, vatten och fysisk miljö i övrigt. 5. Hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Den som bedriver en verksamhet/vidtar en åtgärd är skyldig att: 1. Visa att förpliktelser enligt lag följs (Bevisbörda). 2. Skaffa sig kunskap för att skydda hälsa och miljö mot skada/olägenhet 3. vidta försiktighetsåtgärder och använda bästa möjliga teknik 4. Välja plats som innebär minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö. 5. Ta ansvar vid påverkan på människors hälsa eller miljö 2(32)

3 Miljöbalk (1998:808) (9 kap. 1 ) SFS 1998:808 t.o.m. SFS 2011:1102 Bestämmelser om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, t.ex. om tillstånds- och anmälningsplikt för miljöfarlig verksamhet och bestämmelser om hälsoskydd. Definierar miljöfarlig verksamhet, avloppsvatten och olägenhet för människors hälsa. Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll (4 ) SFS 1998:901 t.o.m. SFS 2011:22 Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar SFS 1998:905 t.o.m. SFS 2011:626 Bestämmelser om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) enligt 6 kap. miljöbalken (MB). Bl.a. om undantag från skyldigheten att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning, undantag från kravet på miljöbedömning och förteckning över vilka verksamheter och åtgärder som ska anses medföra en betydande miljöpåverkan. Naturvårdsverket får efter samråd med Boverket, Riksantikvarieämbetet och Socialstyrelsen meddela föreskrifter för tillämpningen av denna förordning. Förordning (2008:1407) om statligt stöd för hållbara städer SFS 2008:1407 t.o.m. SFS 2011:1471 Möjliggör statligt stöd för stadsbyggnadsprojekt som förbättrar miljön, minskar klimatpåverkan och underlättar svensk miljöteknikexport. Satsningen ska bidra till att skapa klimatvänligt byggande och hållbara städer. Plan- och bygglag (2010:900) SFS 2010:900 t.o.m. SFS 2011:795 Övergripande regler om planläggningen av mark, vatten och byggande. Ersätter PBL (1987:10) fr.o.m I PBL finns bl.a. bestämmelser om översiktsplaner, detaljplaner, bygglov, byggtillsyn, s.k. svartbyggen och byggnadsnämndens verksamhet. Mer detaljerade regler finns i Plan- och byggförordning (2011:338). 9 kap 1 Miljöfarlig verksamhet Beakta om projektet uppfyller någon av definitionerna för miljöfarlig verksamhet. 4-7 Tillsyn Egenkontroll Verksamhetsutövare ansvarar för att det finns rutiner för att förebygga risker ur miljö- och hälsosynpunkt, gällande exempelvis driftutrustning och kemiska produkter. 10 kap. 6-8 Kontrollplan Miljökonsekve nsbeskrivning Bidrag till hållbara städer Kontrollplan Miljökonsekvensbeskrivning är obligatoriskt för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter samt för planer och program. Stöd kan sökas för åtgärder som bidrar till hållbar stadsdelsutveckling Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd 3(32)

4 Ändring av BFS 2009:7 om statligt stöd för hållbara städer BFS 2011:21 - HÅL 2 Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Stockholms kommun (5 ) Stockholm 3 Sista dag för ansökan är 1 mars 2012 (följer av SFS 2008:1407) Bidrag till hållbara städer 5-8 Störning Gällande ordningsföreskrifter avseende lastning av varor, schaktning, grävning, störande buller, containrar och återvinningsbehållare m.m. ska uppfyllas för att minimera att verksamheten orsakar olägenhet för allmänheten. 4(32)

5 03. Energi & Klimat Författning Hänvisning Indikator Krav Förordning (2003:564) om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning SFS 2003:564 t.o.m. SFS 2010:793 Bestämmelser om svenska statens stöd till miljövänlig energiförsörjning och introduktion av effektiv energiteknik. Bl.a. förutsättningar för bidrag, förfarandet i bidragsärenden, bidrag för miljöskyddsåtgärder, bidrag till teknikupphandling och utveckling innan varan introduceras på marknaden, överklagande m.m. Myndighetsföreskrifter som kompletterar förordningen utfärdas av Statens energimyndighet. Effektiv och miljöanpassad energiförsörjni ng Bidrag kan sökas till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader SFS 2006:985 t.o.m. SFS 2009:579 Övergripande regler om energideklaration för byggnader. Byggnader ska enligt lagen besiktigas och vissa uppgifter om byggnaders energianvändning och inomhusmiljö ska deklareras i en energideklaration vid försäljning, uthyrning och nybyggnation. Mer detaljerade regler finns i Förordningen om energideklaration för byggnader. 4-5 Skyldighet att energideklarer a byggnader Energideklarat ion - skyldighet att energideklarer a byggnader Den som äger en byggnad ska se till att det för byggnaden alltid finns en energideklaration som inte är äldre än tio år. Lag (2011:721) om märkning av energirelaterade produkter SFS 2011:721 Innebär att produkter som behöver energi för att fungera ska märkas med uppgifter om produktens energianvändning. Lagen genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU av den 19 maj 2010 om märkning och standardiserad produktinformation som anger energirelaterade produkters användning av energi och andra resurser. Den ersätter Lagen (1992:1232) om märkning av hushållsapparater fr.o.m. 20 juli Kontrollera hänvisning!!! EG-EEG (2010:1059), EG-EEG (2010:1060), EG-EEG (2010:1061), EG-EEG (2010:1062) Energimärknin g Produkter som kräver energi måste vara energimärkta. Energimärkning - G, F, E, D, C, B, A+, A++, A+++ (diskmaskiner, kyla och frys, tvättmaskiner, TV, ugnar, torktumlare, luftkonditionering och luft-luftvärmepumpar, lampor). Upphandlande myndigheter ska välja högsta energieffektivitetsklass för respektive produktgrupp. 5(32)

6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (9 kap.) 2010/31/EG 32010L0031R(01) Artikel 9 NNE - Nära Nollenergibyg gnader Medlemsstaterna ska se till att a) alla nya byggnader senast den 31 december 2020 är nära-nollenergibyggnader, och b) nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter är nära-nollenergibyggnader efter den 31 december Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader BFS 2007:4 BED 1 BFS 2011:7 - BED 4 6 Tidpunkt för energideklarati on Avsnitt 9:8 hanterar kravnivåer för byggnader med låg/mycket låg energiprestan da. Kravnivåer för NNE kommer eventuellt att preciseras i framtida BBR. Energideklarat ion - Tidpunkt för energideklarati on NNE - Nära nollenergibygg nader Nya byggnader skall energideklareras senast två år efter det att byggnaden tagits i bruk, dock inte senare än två år efter att ett slutbevis utfärdats För att en byggnad ska anses ha låg energianvändning bör dess specifika energianvändning vara högst 75 % av tillämpligt värde i tabeller angivna i avsnitt i BBR. Mycket låg energianvändning kan anses vara om byggnadens specifika energianvändning uppgår till högst 50 % av tillämpligt tabellvärde. 6(32)

7 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om program för energieffektivisering STEMFS 2009:1 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till solceller STEMFS 2009:4 Bestämmelser om ansökan om stöd, begäran om utbetalning, särskilda villkor för stöd samt uppgifter för uppföljning av stödet i Förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller. Energihushåll ning Avsnitt 9:1 Allmänt, Avsnitt 9:2 Bostäder, Avsnitt 9:3 Lokaler, Avsnitt 9:4 Alternativt krav på byggnadens energianvänd ning Avsnitt 9:5 Värme- kyloch luftbehandling sinstallationer Avsnitt 9:6 Effektiv elanvändning Avsnitt 9:7 Mätsystem för energianvänd ning förordningen Effektiv energianvänd ning - Byggnadsutfor mning Effektiv energianvänd ning - Värmekyl- och luftbehandling sinstallationer Effektiv energianvänd ning - Effektiv elanvändning Effektiv energianvänd ning - Mätsystem Program för energieffektivi sering Solenergi - solel Byggnader ska vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värmeoch kylanvändning och effektiv elanvändning. Installationer för värme och kyla ska vara utformade så att de ger god verkningsgrad under normal drift. Behovet av kylning ska minimeras. Byggnaden ska ha styr- och reglersystem för att kunna upprätthålla god energieffektivitet. Byggnadstekniska installationer som kräver elenergi såsom ventilation, fast installerad belysning, elvärmare, cirkulationspumpar och motorer ska utformas så att effektbehovet begränsas och energin används effektivt. Byggnadens energianvändning ska kontinuerligt kunna följas upp genom ett mätsystem. Mätsystemet ska kunna avläsas så att byggnadens energianvändning för önskad tidsperiod kan beräknas. Författningen anger rekommendationer för vad ett energiintensivt företag ska hantera för att få delta i program för energieffektivisering. Anger föreskrifter om bidrag för statligt stöd till solceller. Åtgärder som berättigar stöd ska ha slutförts senast den 31 december (32)

8 04. Material & kemikalier Författning Hänvisning Indikator Krav Förordning (1994:1205) om producentansvar för returpapper SFS 1994:1205 t.o.m. SFS 2011:19 Producenten är skyldig att se till att det finns ett lämpligt insamlingssysten för returpapper respektive förpackningar som är hänförliga till producenten. Konsumenten ska sortera ut papper och förpackningar och lämna det för insamling i de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller. Myndighetsföreskrifter som kompletterar förordningen utfärdas av Naturvårdsverket. Miljöbalk (1998:808) (2 kap. 5 ) SFS 1998:808 t.o.m. SFS 2011:1102 Allmänna hänsynsregler och rättsligt gällande principer som gäller alla verksamheter som omfattas av miljöbalken och som övergripande visar vad som krävs för att skydda miljön. Miljöbalk (1998:808) (2 kap. 4 ) SFS 1998:808 t.o.m. SFS 2011:1102 Allmänna hänsynsregler och rättsligt gällande principer som gäller alla verksamheter som omfattas av miljöbalken och som övergripande visar vad som krävs för att skydda miljön. Miljöbalk (1998:808) (14 kap.) SFS 1998:808 t.o.m. SFS 2011:1102 Kemiska produkter och biotekniska organismer. Hantering av kemiska produkter, biotekniska organismer eller varor som innehåller kemikalier kan medföra risker. Ingår i balkens 3:e avd: Särskilda bestämmelser om vissa verksamheter. 5 Returpapper Hushåll och andra konsumenter av tidningar skall sortera ut returpapper från hushållsavfall och annat avfall och lämna det för insamling i de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller 2 kap 5 Hushållning med råvaror Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. 2 kap 4 Produktval Användning av produkter som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön ska undvikas, om de kan ersättas med sådana produkter som kan antas vara mindre farliga. 14 kap Hantering av kemiska produkter Projektet omfattas av bestämmelserna i fråga om eventuell hantering av kemiska produkter. 8(32)

9 Förordning (2006:1273) om producentansvar för förpackningar SFS 2006:1273 t.o.m. SFS 2011:1243 Producenter är skyldiga att se till att det finns ett lämpligt insamlingssysten för deras förpackningar respektive returpapper. Förpackningar som inte är hänförliga till någon producent som är ansvarig i Sverige kan behöva tas om hand av kommunen. Förpackningsproducenterna måste samarbeta med kommunerna i frågor som rör insamlingssystemet. Konsumenten ska sortera ut förpackningar och papper och lämna det för insamling. Kompletterande bestämmelser till förordningen kan finnas i föreskrifter från Naturvårdsverket och i kommunala föreskrifter. Förordning (2007:19) om PCB m.m. SFS 2007:19 t.o.m. SFS 2011:1003 Bestämmelser om kontroll över förekomsten och hanteringen av PCB-produkter samt om inventering, avlägsnande och bortskaffande av PCB-produkter och varor eller utrustning som innehåller eller har förorenats med PCB-produkter. Gör fastighetsägarna skyldiga att inventera och sanera byggnader. PCB och liknande ämnen såsom dioxiner är giftiga och långlivade och innebär särskilda risker för både människans hälsa och vår miljö. Myndighetsföreskrifter som kompletterar förordningen utfärdas av Naturvårdsverket. Förordning (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen SFS 2007:846 t.o.m. SFS 2011:825 Bestämmelser om växthusgaser och köldmediehantering och köldmediekontroll som fram till den 1 januari 2008 fanns i tre nu upphävda myndighetsföreskrifter. Kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av den 17 maj 2006 om vissa fluorerade växthusgaser. Enligt EU-förordningen ska köldmediekontroll ske minst 1 gång/år t.ex. i livsmedelsaffärer. Rapportering om sådan läckagekontroll ska lämnas in till tillsynsmyndigheten enligt reglerna i denna förordning. Avfallsförordning (2011:927) (16 ) SFS 2011:927 t.o.m. SFS 2011:1239 Avfallsförordning (2011:927) (14 ) SFS 2011:927 t.o.m. SFS 2011: Förpackningar Hushåll och andra förbrukare skall sortera ut förpackningar från hushållsavfall och annat avfall och lämna dem för borttransport i de insamlingssystem som producenterna eller kommunen tillhandahåller för sådant avfall. 8-15??? Kolla upp! PCB-inventeri ng Flourerade växthusgaser och ozonnedbryta nde ämnen Utför PCB-inventering Farligt avfall Farligt avfall får inte blandas eller spädas ut Brännbart avfall Brännbart avfall ska förvaras och transporteras bort skilt från annat avfall. 9(32)

10 Avfallsförordning (2011:927) (53 ) SFS 2011:927 t.o.m. SFS 2011:1239 Avfallsförordning (2011:927) (25 ) SFS 2011:927 t.o.m. SFS 2011:1239 Avfallsförordning (2011:927) (55 ) SFS 2011:927 t.o.m. SFS 2011:1239 Avfallsförordning (2011:927) (45 ) SFS 2011:927 t.o.m. SFS 2011:1239 Avfallsförordning (2011:927) (60 ) SFS 2011:927 t.o.m. SFS 2011:1239 Avfallsförordning (2011:927) SFS 2011:927 t.o.m. SFS 2011:1239 Bestämmelser om avfall och hantering av avfall. Denna nya avfallsförordning ersätter bl.a. avfallsförordningen (2001:1063) och är en anpassning till EU:s nya ramdirektiv för avfall (2009/98/EG). I förhållande till det tidigare regelverket innebär den nya förordningen bl.a. att det införs ett krav på Naturvårdsverket att upprätta en nationell avfallsplan och ett program om förebyggande av avfall, att bestämmelserna om förbud mot blandning av farligt avfall förtydligas samt att utökade och förändrade bestämmelser om anteckningsskyldighet och transportdokument införs. Grundläggande bestämmelser om avfall och producentansvar finns i 15 kap. miljöbalken (MB). Myndighetsföreskrifter som kompletterar förordningen utfärdas av bl.a. Naturvårdsverket. 53 Kontroll av anmälan/tillstå nd Elektriska och elektroniska produkter 55 Anteckningar över farligt avfall 45 Anmälan för återvinning på fastighet 60 Transportdoku ment Avfall För att en verksamhetsutövare ska få lämna sitt avfall till någon annan för transport eller annan hantering krävs att den som ska hantera avfallet har gjort anmälan eller har tillstånd för hanteringen, och att den som lämnar avfallet har kontrollerat att detta krav är uppfyllt. Elektriska och elektroniska produkter ska separeras från övrigt avfall och hanteras för att främja återanvändning eller återvinning. Anteckningar ska föras över mängd och slag av farligt avfall som uppkommer i verksamheten Anmälan krävs om återvinning eller bortskaffande av annat hushållsavfall än trädgårdsavfall ska ske på fastigheten När farligt avfall lämnas för att transporteras bort ska den som lämnar och den som tar emot avfallet se till att det finns ett transportdokument. Avfall ska alltid hanteras enligt denna förordning. 10(32)

11 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 av den 29 april 2004 om långlivade organiska föroreningar och om ändring av direktiv 79/117/EEG (EG) nr 850/ R0304 Bestämmelser om eliminering och begränsning av produktion, användning och utsläpp av långlivade organiska föroreningar. Förordningen gäller direkt i Sverige utan att överföras till det svenska regelsystemet. Kompletterande regler finns i Förordning om PCB och Förordning om biocidprodukter. Artikel 7.1 Bilaga IV Långlivade organiska föreningar - avfall Producenter och innehavare av avfall skall göra rimliga ansträngningar för att, när så är möjligt, förhindra att avfallet förorenas med ämnen som anges i bilaga IV. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 av den 29 april 2004 om långlivade organiska föroreningar och om ändring av direktiv 79/117/EEG (EG) nr 850/ R0304 Bestämmelser om eliminering och begränsning av produktion, användning och utsläpp av långlivade organiska föroreningar. Förordningen gäller direkt i Sverige utan att överföras till det svenska regelsystemet. Kompletterande regler finns i Förordning om PCB och Förordning om biocidprodukter. Artikel 3.2 Bilaga II Långlivade organiska föreningar - användning De ämnen som anges i bilaga II får framställas, släppas ut på marknaden eller användas, för sig, i beredningar eller som beståndsdelar i artiklar, endast på de villkor som anges i den bilagan. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EG) nr 1907/ R0552 Reach är en kemikalielagstiftning som finns i en EG-förordning och ska därför tillämpas direkt av företagen utan att översättas i svenska regler. Reach grundas på principen att det är tillverkare, importörer och nedströmsanvändare som bär ansvaret för att de ämnen som de tillverkar, släpper ut på marknaden eller använder inte har några skadliga hälso- och miljöeffekter. Miljö- och hälsofarliga ämnen Kandidatlisteämnen - Kemiska produkter eller byggvaror innehållande ämnen enligt ECHAs kandidatförteckning över 0,1 %, ska dokumenteras Se även PRIO och Begränsningsdatabasen på Kommissionens förordning (EG) nr 1516/2007 av den 19 december 2007 om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006, av sedvanliga läckagekontrollkrav för stationär kyl-, luftkonditioneringsoch värmepumpsutrustning som innehåller vissa fluorerade växthusgaser (Text av betydelse för EES ) (EG) nr 1516/2007 Bestämmelser om fluorerade växthusgaser. Förordningen gäller direkt i Sverige utan att överföras till det svenska regelsystemet.? Kolla upp! Läckagekontro ll 11(32)

12 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (Text av betydelse för EES) 2008/98/EG 32008L0098R(01) Direktiv om avfall och spilloljor. Arbetet med att genomföra detta direktiv pågår. Är införlivat i svensk rätt genom bl.a. Avfallsförordningen, Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och Naturvårdsverkets föreskrifter om transport av avfall. Artikel 4 Avfallshierarki n Avfall ska hanteras enligt hierarkin: a) Förebyggande b) Förberedelse för återanvändning c) Materialåtervinning d) Annan återvinning, t.ex. energiåtervinning e) Bortskaffande Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (Text av betydelse för EES) (EG) nr 1272/ R0790 CLP innehåller bestämmelser om klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen och blandningar. Kompletterande regler finns i Förordning (2009:1212) om ändring i förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter och Förordning (2009:326 ) om ändring i förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer och i Kemikalieinspektionens föreskrifter. Klassificering av farliga ämnen "CLP-förordningen" Införs successivt Under en övergångsperiod gäller CLP parallellt med KIFS 2005:7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG Text av betydelse för EES (EG) nr 305/2011 Prestandadekl aration och CE-märkning Prestandadeklaration och CE-märkning ska finnas på byggprodukter. Avsnitt 3:422 Avfallsutrymm en och avfallsanordni ngar Avfallsutrymm en och avfallsanordni ngar Avfallsutrymmen och avfallsanordningar ska finnas på fastigheten Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter KIFS 2005:7 KIFS 2010:5 Bestämmelser om klassificering och märkning av kemiska produkter. För att få släppas ut på marknaden måste kemiska produkter vara klassificerade och märkta enligt bestämmelserna i dessa föreskrifter. Föreskriften ersätter och upphäver KIFS 1994:12. Klassificering av farliga ämnen 12(32)

13 Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter KIFS 2005:7 KIFS 2010:5 Bestämmelser om klassificering och märkning av kemiska produkter. För att få släppas ut på marknaden måste kemiska produkter vara klassificerade och märkta enligt bestämmelserna i dessa föreskrifter. Föreskriften ersätter och upphäver KIFS 1994:12. Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer KIFS 2008:2 KIFS 2011:3 Regler om kemiska produkter och biotekniska organismer. När stora delar av Reach trädde ikraft 1 juni 2008 upphävdes KIFS 1998:8 och delades upp på två nya föreskrifter: KIFS 2008:2 om kemiska produkter och biotekniska organismer och KIFS 2008:3 om bekämpningsmedel. Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer KIFS 2008:2 KIFS 2011:3 Regler om kemiska produkter och biotekniska organismer. När stora delar av Reach trädde ikraft 1 juni 2008 upphävdes KIFS 1998:8 och delades upp på två nya föreskrifter: KIFS 2008:2 om kemiska produkter och biotekniska organismer och KIFS 2008:3 om bekämpningsmedel. Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall NFS 2004:4 Bestämmelser om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall. Bl.a. om sortering av brännbart avfall, undantag från deponeringsförbud, bestämning av TOC och dispenser. Föreskriften ersätter och upphäver NFS 2001:17. 5 kap Träskyddsbeh andlat virke 2 kap 7-9 Förvaring av kemiska produkter 10 Undantag för sortering av brännbart byggavfall Säkerhetsdatablad ska finnas för kemiska produkter Överväg behovet av träskyddsbehandlat virke samt se till att användningen leder till så liten belastning på hälsa och miljö som möjligt. Förvara kemiska produkter så att hälso- och miljörisker förebyggs och utan åtkomst för barn. Tillståndspliktiga produkter ska fövaras så att obehöriga inte kan komma åt dem. Brännbart bygg- och rivningsavfall behöver inte sorteras ut vid källan om - tillgängligt utrymme är otillräckligt, eller - förhållandena i övrigt är sådana att sortering på plats inte är möjlig. 13(32)

14 Naturvårdsverkets föreskrifter om transport av avfall NFS 2005:3 Bestämmelser om transport av avfall. Kompletterar Avfallsförordningen. Bl.a. regler om avsändarens och mottagarens förpliktelser, undantag från tillståndsoch anmälningsplikt och om transportdokument för farligt avfall. Naturvårdsverkets föreskrifter om transport av avfall NFS 2005:3 Bestämmelser om transport av avfall. Kompletterar Avfallsförordningen. Bl.a. regler om avsändarens och mottagarens förpliktelser, undantag från tillståndsoch anmälningsplikt och om transportdokument för farligt avfall. Renhållningsordning för Stockholms kommun Stockholm Renhållningsordning för Stockholms kommun Stockholm Transportdoku ment - avsändarens förpliktelser 2 Undantag från tillstånd (transport) Avsändaren skall utöver vad som sägs i 41 avfallsförordningen (2001:1063) ange följande i transportdokumentet: 1. Avsändarens namn, postadress, organisationsnummer och kommunkod. 2. Mottagarens och transportörens namn, postadress och organisationsnummer. 3. Hämtningsdatum. Uppgifterna om avfallsslag skall anges enligt koderna i bilaga 2 till avfallsförordningen. Om avfallet uppkommit i egen verksamhet och den årliga mängden som transporteras understiger 50 ton eller 250 m3 per år är transporten undantagen från såväl tillståndssom anmälningsplikt 13 Sortering Källsortering Fastighetsinnehavare ska skapa möjlighet för sortering av Grovavfall, Farligt avfall, Elavfall, Batterier 57 Kompostering Kompostering Utsorterat matavfall från fastigheten får komposteras efter skriftlig anmälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden. 14(32)

15 05. Ekonomi & Kvalitet Författning Hänvisning Indikator Krav Miljöbalk (1998:808) (2 kap.) SFS 1998:808 t.o.m. SFS 2011:1102 Allmänna hänsynsregler och rättsligt gällande principer som gäller alla verksamheter som omfattas av miljöbalken och som övergripande visar vad som krävs för att skydda miljön. 7 Livscykelvinst Livscykelkostn ad 15(32)

16 06. Hälsa & Inomhusklimat Författning Hänvisning Indikator Krav Förordning (1985:997) om anmälningsskyldighet beträffande asbest i ventilationsanläggningar SFS 1985:997 t.o.m. SFS 2008:248 Denna förordning är förlegad och gör fastighetsägare skyldiga att till kommunen anmäla asbest i ventilationsanläggning. Anmälan ska göras senast den 31 december Förordning (2001:1084) om buller från viss utomhusutrustning SFS 2001:1084 t.o.m. SFS 2011:822 Bestämmelser om bullerkrav på utrustning för utomhusbruk, t.ex. kompaktorer, schaktmaskiner, grävmaskiner, kranar, kompressorer och gräsklippare. Utrustningen får inte släppas ut på marknaden eller tas i bruk förrän den uppfyller kraven i förordningen, har genomgått en bedömning av överensstämmelse och är försedd med CE-märkning. Myndighetsföreskrifter som kompletterar förordningen utfärdas av Vägverket/Transportstyrelsen. Bilaga 1 och 2 Buller från utomhusutrust ning Krav enligt lagstadgade bullernivåer Förordning (2004:675) om omgivningsbuller SFS 2004:675 t.o.m. SFS 2012:51 Bestämmelser om miljökvalitetsnormer för buller enligt 5 kap. miljöbalken (MB). Enligt förordningen ska omgivningsbullret kartläggas och ett åtgärdsprogram upprättas och fastställas. Syftet är att omgivningsbuller inte ska medföra skadliga effekter på människors hälsa. Kartläggningen ska ske i två steg och utföras av kommuner och Trafikverket. Genom förordningen genomförs i svensk rätt EU:s direktiv (2002/49/EEG) om bedömning och hantering av omgivningsbuller. Omgivningsbu ller Omgivningsbuller (från vägar, järnvägar, flyg, industriell verksamhet m.m.) ska inte medföra skadliga effekter på människors hälsa. Gäller kommunens skyldighet att kartlägga omgivningsbuller och upprätta åtgärdsprogram med avseende på omgivningsbuller. Plan- och byggförordning (2011:338) SFS 2011:338 t.o.m. SFS 2011:819 Bestämmelser som ersätter Plan- och byggförordningen (1987:383) och kompletterar Plan- och bygglagen (2010:900). Myndighetsföreskrifter som kompletterar förordningen utfärdas av bl.a. Boverket. 5 kap. 1-7 Funktionskontr oll Funktionskontr oll av ventilationssys tem (OVK) Funktionskontroll av ventilationssystem ska göras innan systemet tas i bruk för första gången och därefter regelbundet vid återkommande tillfällen. 16(32)

17 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Författningen är upphävd. AFS 2005:17 upph gm AFS 2011:18 UPPHÄVD och ersatt av AFS 2011:18 om hygieniska gränsvärden. Slutar att gälla Arbetsmiljöverkets föreskrifter om härdplaster samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna AFS 2005:18 Gäller härdplaster. Bestämmelser om skyddsåtgärder som kontroll av luftföroreningar, läkarundersökningar, rengöring, sanering och personlig skyddsutrustning och hygien. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden AFS 2011:18 AFS 2011:18 handlar bara om gränsvärden för kemiska ämnen och ämnesgrupper och hur mätningar ska genomföras. Reglerade ämnen och gränsvärden listas i en bilaga 1 till föreskriften. Hygieniskt gränsvärde är den högsta halt av en luftförorening som är tillåten i inandningsluften. Luftföroreningarna ska mätas på särskilda sätt och den som gör mätningar ska ha rätt utbildning. Denna nya föreskrift om hygieniska gränsvärden ersätter AFS 2005:17. Vissa delar av AFS 2005:17 har flyttats till verkets nya föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19). Boverkets föreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter BFS 2011:16 - OVK 1 Bilaga 1 och 2 "Upphävs och ersätts 1 juli 2012 av AFS 2011:18. I fråga om gränsvärdet för bisfenol A i bilaga 1 gäller AFS 2011:18 fr.o.m. 18 december " se 2005:17 Hygieniska gränsvärden Hygieniska gränsvärden 3-4 Funktionskontr oll av ventilationssys tem (OVK) - besiktningsint ervall Avsnitt 6:62 Installationer för tappvatten Legionella - installationer Hygieniska gränsvärden får ej överstigas, detta kontrolleras genom mätningar Återkommande besiktning ska utföras med de intervall som anges i. Installationer för tappvatten ska utformas så att risken för tillväxt av mikroorganismer minimeras. 17(32)

18 Avsnitt 7 Bullerskydd Avsnitt 6:22 Egenskaper hos luft som tillförs rum Avsnitt 6:2522 Luftföring i rum Bullerskydd Luftkvalitet Luftutbyteseffe ktivitet Byggnader ska uppfylla kraven för buller Byggnader och deras installationer ska vara utformade och placerade så att den luft som tillförs inomhus inte innehåller högre grad föroreningar än de gränsvärden som gäller för utomhusluft. Deplacerande ventilation - Föreskriftens krav kan anses uppfyllt om det lokala ventilationsindexet är minst 90 % vid användande av Nordtestmetod NT VVS 114, eller luftutbyteseffektiviteten är minst 40 % vid användande av Nordtestmetod NT VVS 047. Omblandande ventilation - Föreskriftens krav kan anses uppfyllt om det lokala ventilationsindexet är minst 90 % vid användande av Nordtestmetod NT VVS 114, eller luftutbyteseffektiviteten är minst 40 % vid användande av Nordtestmetod NT VVS 047. Avsnitt 6:11 Material Avsnitt 6:5 Fukt Avsnitt 6:24 Mikroorganism er Avsnitt 6:23 Radon i inomhusluften Avsnitt 6:42 Termisk komfort Material och byggprodukter Luftkvalitet - fukt/byggfukt Mikroorganism er Radon - joniserande strålning Drag sommar/vinter Material och byggprodukter som används i en byggnad ska inte i sig eller genom sin behandling påverka inomhusmiljön eller byggnadens närmiljö negativt då funktionskraven i dessa regler uppfylls. Fukt ska inte orsaka skador som kan påverka människors hälsa Byggnader och deras installationer ska utformas för att mikroorganismer inte ska kunna påverka inomhusluften i sådan omfattning att olägenhet för människors hälsa uppstår. Årsmedelvärdet av den joniserande strålningen från radongas får inte överstiga 200 Bq/m3. Drag - Normalfall 0,15 m/s Drag - Sommarfall 0,25 m/s 18(32)

19 Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer KIFS 2008:2 KIFS 2011:3 Regler om kemiska produkter och biotekniska organismer. När stora delar av Reach trädde ikraft 1 juni 2008 upphävdes KIFS 1998:8 och delades upp på två nya föreskrifter: KIFS 2008:2 om kemiska produkter och biotekniska organismer och KIFS 2008:3 om bekämpningsmedel. Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer KIFS 2008:2 KIFS 2011:3 Regler om kemiska produkter och biotekniska organismer. När stora delar av Reach trädde ikraft 1 juni 2008 upphävdes KIFS 1998:8 och delades upp på två nya föreskrifter: KIFS 2008:2 om kemiska produkter och biotekniska organismer och KIFS 2008:3 om bekämpningsmedel. Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om buller från byggplatser, till 2 kap. och 26 kap. 19 miljöbalken NFS 2004:15 Rekommendationer om buller från byggplatser (till 2 kap. och 26 kap. 19 miljöbalken). Rådet ersätter och upphäver PU 1975:5. Innehåller råd om skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått för buller från bullrande bygg- och anläggningsverksamhet. Avsnitt 6:53 Fuktsäkerhet Avsnitt 6:531 Lufttäthet Avsnitt 6:621 Varmvattente mperaturer för personlig hygien och hushållsända mål 5 kap Flyktiga organiska föreningar i färger och lacker samt produkter för fordonsreparat ionslackering 5 kap Formaldehyd i träbaserade skivor Riktvärden för buller Fuktsäkerhet Lufttäthet Legionella - varmvattente mperatur Färger och lacker Formaldehyd - Träbaserade skivor Bullerskydd - Riktvärden för buller Byggnader ska utformas så att varken konstruktionen eller utrymmen i byggnaden kan skadas av fukt. För att undvika skador på grund av fuktkonvektion bör byggnadens klimatskiljande delar ha så god lufttäthet som möjligt. Installationer för tappvarmvatten ska utformas så att en vattentemperatur på lägst 50 C och högst 60 C kan uppnås. Färger och lacker ska vara märkt med: 1. produktens underkategori och det tillämpliga gränsvärdet för flyktiga organiska föreningar i g/l i enlighet med bilaga 2 avsnitt 2, och 2. den maximala halten flyktiga organiska föreningar i g/l i den form produkten har när den är färdig att användas. Halten formaldehyd i träbaserade skivor överstiger ej 0,124 mg/m3 Riktvärden för buller inomhus och utomhus uppfylls 19(32)

20 Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken - radon i inomhusluft SOSFS 1999:22 SOSFS 2004:6 Rekommendationer om tillsyn enligt miljöbalken, speciellt om radon i inomhusluft. Här finns rekommendationer för vad tillsynsmyndigheten ska beakta när de bedömer om radonhalten i inomhusluften i bostäder och lokaler för allmänna ändamål innebär olägenhet för människors hälsa enligt 9 kap. 3 miljöbalken. SOSFS 1999:22 ersätter och upphäver de allmänna råden i SOSFS 1999:16. Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken - ventilation SOSFS 1999:25 Rekommendationer om tillsyn enligt miljöbalken, speciellt om ventilation. Här finns rekommendationer för vad tillsynsmyndigheten ska beakta när de bedömer om bristande luftkvalitet i bostäder och lokaler för allmänna ändamål innebär olägenhet för människors hälsa enligt 9 kap. 3 miljöbalken. Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus SOSFS 2005:6 Rekommendationer om buller inomhus. Här finns rekommendationer för hur begreppet olägenhet för människors hälsa ska tolkas när det gäller inomhusbuller. Socialstyrelsens allmänna råd om höga ljudnivåer SOSFS 2005:7 Rekommendationer om höga ljudnivåer. Här finns rekommendationer för hur begreppet olägenhet för människors hälsa ska tolkas när det gäller hög musik. Socialstyrelsens allmänna råd om temperatur inomhus SOSFS 2005:15 Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält SSMFS 2008:18 hela Radon Om följande gränsvärden överskrids ska de betraktas som olägenhet för människors hälsa av tillsynsmyndighet: Radonhalt Gammastrålning Allmänna råd Luftkvalitet Beakta rekommenderade värden för luftflöde, luftfuktighet och koldioxidhalt i inomhusluften. Tabell 1 och 2 Bullerskydd Riktvärden uppfylls för buller inomhus i bostadsrum Allmänna råd Bullerskydd - anläggningar med höga ljudnivåer Tabell 2 Operativ temperatur 2 kap. Tabell 1 Elektromagnet iska fält Rådet anger riktvärden för höga ljudnivåer i lokaler som används till diskotek, konserter och träningsanläggningar. Operativ temperatur - Rekommenderade värden grader C (detaljerade värden i tabell 2) Grundläggande begränsningar för elektriska, magnetiska och elektromagnetiska fält överskrids inte 20(32)

21 07. Ekologi & Landskap Författning Hänvisning Indikator Krav Växtskyddslag (1972:318) SFS 1972:318 t.o.m. SFS 2006:808 Övergripande regler om växtskadegörare och åtgärder för att kontrollera och hindra spridning av växtskadegörare. Mer detaljerade regler finns i Förordning (2006:817) om växtskydd m.m. Miljöbalk (1998:808) (11 kap.) SFS 1998:808 t.o.m. SFS 2011:1102 Vattenverksamhet och vattenanläggningar. Bl.a. definitioner och regler om tillståndsplikt och särskilda förutsättningar för vattenverksamhet. Miljöbalk (1998:808) (10 kap. 11 ) SFS 1998:808 t.o.m. SFS 2011:1102 Verksamheter som orsakar miljöskador. Reglerar föroreningsskador, allvarliga skador på den biologiska mångfalden och ansvar för att utreda och avhjälpa allvarliga miljöskador. Miljöbalk (1998:808) (10 kap.) SFS 1998:808 t.o.m. SFS 2011:1102 Verksamheter som orsakar miljöskador. Reglerar föroreningsskador, allvarliga skador på den biologiska mångfalden och ansvar för att utreda och avhjälpa allvarliga miljöskador. Förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. SFS 1998:1388 t.o.m. SFS 2011:630 Bestämmelser om vattenverksamhet. För att det ska vara möjligt att göra en förenklad prövning av vissa vattenverksamheter finns i förordningen regler om att det i stället för tillståndsplikt ska gälla anmälningsplikt för vissa vattenverksamheter. Grundläggande bestämmelser om vattenverksamhet finns i 11 kap. miljöbalken (MB) och i Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. 11 kap (2?) Vattenverksa mhet 10 kap 11 Skyldighet att underrätta tillsynsmyndig heten 10 kap. Verksamheter som orsakar miljöskador Upptäckt av föroreningsska da Miljöskada För byggnation under grundvattennivå, beakta om detta kan betraktas som vattenverksamhet. Tillstånd krävs för vattenverksamhet Verksamhetsutövare eller fastighetsägare är skyldig att meddela tillsynsmyndighet vid upptäckt av föroreningsskada. Miljöskada som genom förorening av ett markeller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön ska avhjälpas av verksamhetsutövare eller fastighetsägare. 21(32)

22 Förordning (2001:1084) om buller från viss utomhusutrustning SFS 2001:1084 t.o.m. SFS 2011:822 Bestämmelser om bullerkrav på utrustning för utomhusbruk, t.ex. kompaktorer, schaktmaskiner, grävmaskiner, kranar, kompressorer och gräsklippare. Utrustningen får inte släppas ut på marknaden eller tas i bruk förrän den uppfyller kraven i förordningen, har genomgått en bedömning av överensstämmelse och är försedd med CE-märkning. Myndighetsföreskrifter som kompletterar förordningen utfärdas av Vägverket/Transportstyrelsen. Bilaga 1 och 2 Bilaga 1 finns i ändringsförord ningen SFS 2006:151. Buller från utomhusutrust ning Krav enligt lagstadgade bullernivåer Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster SFS 2006:412 t.o.m. SFS 2010:917 Övergripande regler om kravet om allmänna vattentjänster d.v.s. vatten- och avloppsanläggningar över vilka en kommun har ett rättsligt bestämmande inflytande. Mer detaljerade regler finns i Förordning om allmänna vattentjänster. Förordning (2006:817) om växtskydd m.m. SFS 2006:817 Bestämmelser om bekämpningen av växtskadegörare som kompletterar Växtskyddslagen. Bl.a. regler om när bekämpning enligt växtskyddslagen får ske, vad Jordbruksverket får meddela föreskrifter om, anmälningsskyldighet, förbud, växtskyddskontroll, växtskyddsavgift och överklagande. Myndighetsföreskrifter som kompletterar förordningen utfärdas av Jordbruksverket. Förordning (2007:667) om allvarliga miljöskador SFS 2007:667 t.o.m. SFS 2011:49 Bestämmelser som preciserar vad som ska anses utgöra en allvarlig miljöskada och vilka åtgärder som behövs för att avhjälpa en allvarlig miljöskada. 21 Användning av en allmän VA-anläggning Allmän VA-anläggning Miljöskada Föroreningar till VA-system. En fastighetsägare får inte använda en allmän va-anläggning på ett sätt som innebär: 1. Att avloppet tillförs vätskor, ämnen eller föremål som kan inverka skadligt på ledningsnätet eller anläggningens funktion eller på annat sätt medför skada eller olägenhet, 2. Att huvudmannen får svårt att uppfylla de krav som ställs på va-anläggningen och driften av den eller att i övrigt uppfylla sina skyldigheter enligt lag, annan författning eller avtal, eller 3. Andra olägenheter för huvudmannen eller någon annan Verksamhetsutövare eller fastighetsägare är skyldig att meddela tillsynsmyndighet vid upptäckt av föroreningsskada. 22(32)

23 Luftkvalitetsförordning (2010:477) SFS 2010:477 Denna luftkvalitetsförordning genomför EU-direktivet om luftkvalitet och renare luft i Europa och ersätter Förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Myndighetsföreskrifter som kompletterar förordningen utfärdas av Naturvårdsverket. Statens jordbruksverks föreskrifter om tillstånd och kunskapskrav för användning av växtskyddsmedel SJVFS 2007:76 Om tillstånd och kunskapskrav för användning av växtskyddsmedel. Kemikalieinspektionens föreskrifter om bekämpningsmedel KIFS 2008:3 KIFS 2011:5 Regler om bekämpningsmedel. När stora delar av Reach trädde ikraft 1 juni 2008 upphävdes KIFS 1998:8 och delades upp på två nya föreskrifter: KIFS 2008:2 om kemiska produkter och biotekniska organismer och KIFS 2008:3 om bekämpningsmedel. Statens naturvårdsverks föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel SNFS 1997:2 Bestämmelser om spridning och hantering utomhus av bekämpningsmedel eller andra liknande kemiska produkter, inkl. rengöring av utrustning som använts för spridningen. Yrkesmässig användning av bekämpningsmedel är bara tillåten om medlen är godkända av Kemikalieinspektionen eller undantagna från krav på godkännande. Luftkvalitet Kunskap- och tillståndskrav för användning av växtskyddsme del 2 kap. 11 Bekämpnings medel 14 Tillstånd för användning av bekömpnings medel Luftkvalitetsnormer för utomhusluft ska ej överskridas. Krav på kunskap och tillstånd för tillämpning av växtskyddsmedel, av Kemikalieinspektionen klassat som klass 1- eller 2-medel. Tillståndskrav för vissa bekämpningsmedel. Bekämpningsmedel får inte utan tillstånd av sådan kommunal nämnd som avses i 10 yrkesmässigt användas - på tomtmark för flerfamiljshus, - på gårdar till förskolor och skolor eller allmänna lekplatser, - inom skyddsområde för vattentäkt, - vid planerings- och anläggningsarbeten. Tillstånd skall sökas av den som skall utföra spridningen eller, efter skriftlig överenskommelse, av den som nyttjar marken. 23(32)

24 Lokala hälsoskyddsföreskrifter för Stockholms kommun Stockholm 4 Allmänna bestämmelser för brukande av Stockholm och Huddinges allmänna vatten- och avloppsanläggning, ABVA Stockholm 5 3 Värme från mark, berg, yteller grundvattensy stem hela Brukande av allmän VA-anläggning Den som avser anordna anläggning för tillvaratagande av värme genom mark, berg, yteller grundvattensystem skall ansöka om tillstånd. Sådant tillstånd krävs dock inte om anmälningseller tillståndsplikt föreligger enligt 5 eller 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899). Författningen gäller bland annat fastighetsägares skyldigheter och rättigheter vad gäller brukande av allmän avloppsanläggning. 24(32)

25 08. Trafik & Transport Författning Hänvisning Indikator Krav Trafikförordning (1998:1276) SFS 1998:1276 t.o.m. SFS 2012:15 Bestämmelser för trafik på väg och i terräng. Bl.a. regler om miljözoner. Myndighetsföreskrifter som kompletterar förordningen utfärdas av bl.a. Transportstyrelsen och länsstyrelser. Lag (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner SFS 1998:1707 t.o.m. SFS 2011:323 Övergripande regler som ska förebygga avgaser och buller från traktorer, motorredskap, terrängmotorfordon, spårfordon, industriella maskiner och andra mobila maskiner. Mer detaljerade regler finns delvis i Förordning (2001:1084) om buller från viss utomhusutrustning och i Förordning (1998:1709) om avgaskrav för vissa förbränningsmotordrivna mobila maskiner. 4 kap 22 Miljözon Miljözon 3-6 Buller- och avgaskrav I en miljözon får sådana tunga bussar och tunga lastbilar som är utrustade med teknik för drift endast med diesel föras endast om första registrering, oavsett första registreringsland, skett under de senaste sex åren, innevarande år oräknat. Mobila maskiner skall vara så konstruerade och utrustade att de inte avger mer buller eller släpper ut avgaser och andra föroreningar i större mängd än vad som kan godtas från hälso- och miljöskyddssynpunkt. Den som brukar en mobil maskin ansvarar för att maskinen uppfyller föreskrivna buller- och avgaskrav 25(32)

26 09. Kopplade lagar Författning Hänvisning Indikator Krav Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. SFS 1988:950 t.o.m. SFS 2011:1068 Övergripande regler om ortnamn, fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen samt om utförsel och återlämnande av kulturföremål. Den som planerar eller utför ett arbete ska se till att skador på kulturmiljön undviks eller begränsas. Mer detaljerade regler finns i Förordning (1988:1188) om kulturminnen m.m. Miljöbalk (1998:808) (6 kap.) SFS 1998:808 t.o.m. SFS 2011:1102 Övergripande bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och annat beslutsunderlag. Reglerar bl.a. när det krävs en miljökonsekvensbeskrivning, miljöbedömningar och MKB av planer och program. Kapitlet reglerar den första delen av miljöprövningsprocessen, fram till dess ansökan med MKB ges in till tillståndsmyndigheten Lag (2004:1196) om program för energieffektivisering SFS 2004:1196 Övergripande regler som ger energiintensiva företag en möjlighet att delta i femåriga program för energieffektivisering (PFE) i utbyte mot en befrielse från energiskatten på elektrisk kraft. Mer detaljerade regler finns i Förordning om program för energieffektivisering. Förordning (2004:1198) om program för energieffektivisering SFS 2004:1198 Bestämmelser till Lagen om program för energieffektivisering. Programmet för energieffektivisering (PFE) är ett ekonomiskt styrmedel som riktar sig till svenska energiintensiva industriföretag. Myndighetsföreskrifter som kompletterar förordningen utfärdas av Statens energimyndighet. kopplad till Förordning (1988:1188) om kulturminnen m.m. (Styrning & process) kopplad till Förordning (1998:905) om miljökonsekve nsbeskrivning ar kopplad till STEMFS 2009:1 Kopplad till STEMFS 2009:1 kulturminne Miljökonsekve nsbeskrivning Program för energieffektivi sering Program för energieffektivi sering 26(32)

27 Förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader SFS 2006:1592 t.o.m. SFS 2011:817 Bestämmelser som kompletterar Lagen om energideklaration för byggnader. Bl.a. regler om undantag från skyldigheten att energideklarera byggnader, energideklarationer, oberoende experter och överlämnande av energideklarationer och besiktningsprotokoll till Boverket. Myndighetsföreskrifter som kompletterar förordningen utfärdas av Boverket. Förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller SFS 2009:689 t.om. SFS 2011:1473 Bestämmelser om ett statligt stöd för installation av alla typer av nätanslutna solcellssystem. Tidigare har det bara givits stöd för solceller på offentliga byggnader, men fr.o.m. 1 juli 2009 blir det möjligt också för företag och privatpersoner att söka stöd för solceller. Myndighetsföreskrifter som kompletterar förordningen utfärdas av Statens energimyndighet. Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1059/2010 av den 28 september 2010 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU vad gäller energimärkning av diskmaskiner för hushållsbruk Text av betydelse för EES (EG) nr 1059/2010 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1060/2010 av den 28 september 2010 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU vad gäller energimärkning av kylar och frysar för hushållsbruk Text av betydelse för EES (EG) nr 1060/2010 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1061/2010 av den 28 september 2010 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU vad gäller energimärkning av tvättmaskiner för hushållsbruk Text av betydelse för EES (EG) nr 1061/2010 kopplad till lag (2006:985) om energideklarati on för byggnader samt BFS 2007:4 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarati on för byggnader Kopplad till STEMFS 2009:4 kopplad till SFS 2011:721 kopplad till SFS 2011:721 kopplad till SFS 2011:721 Energideklarat ion - Skyldighet att energideklarer a byggnader Energideklarat ion - Tidpunkt för energideklarati on Solenergi - solel Energimärknin g - diskmaskiner Energimärknin g - kylar och frysar Energimärknin g - tvättmaskiner 27(32)

28 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar] NFS 2009:1 Rekommendationer från Naturvårdsverket om processen när en myndighet eller en kommun upprättar eller ändrar en plan eller ett program som ska miljöbedömas. Vill förtydliga när kommuner och myndigheter ska göra miljöbedömningar. kopplad till Förordning (1998:905) om miljökonsekve nsbeskrivning ar Miljökonsekve nsbeskrivning 28(32)