Cannabis förändrar din förmåga till självkännedom. -Rusets mening- Farmakologiska effekter, kognitiv inverkan.
|
|
- Ola Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Cannabis förändrar din förmåga till självkännedom. -Rusets mening- Farmakologiska effekter, kognitiv inverkan. Thomas Lundqvist, leg. Psykolog & Docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor, Lund Skellefteå Oktober 2005 Lyssna på min berättelse Se mig som den jag är Ställ de rätta frågorna Visa respekt
2 Under detta passet händer följande Introduktion Beroende Cannabis- ett eller flera preparat? Cannabis, en drog under tonåren, eller? Ungdomar i riskzonen Cannabis rusen Teoretisk bakgrund till behandlingsmodellen Cannabis inverkan på uppmärksamhetsprocessen, inlärningsförmågan och den exekutiva funktionen Cannabis inverkan på den kognitiva processen Beroendebegreppet Psykiskt beroende Drift att återuppleva belöningsupplevelse Fysiskt beroende Kroppens kemi anpassar sig till substansens påverkan Toleransutveckling (dosökning) Abstinensreaktioner Förekommer även för läkemedel mot kroppsliga åkommor (t.ex. Losec)
3 Faktorer som samverkar till utveckling av cannabisberoende Cannabinoidernas inneboende egenskaper Individens psykologiska och/eller social brist Frekvens 1 gång per vecka räcker Tid i missbruk Tonårsperiod år Tidig upptäckt är beroende av fönster mot denna åldersgrupp Vilka markörer ska vi leta efter? Kvarhållande faktorer Försämring av kognitiva funktioner som används för att klara vardagen Förändrad känsla av självkännedom Behandling för cannabisberoende Kognitiv-beteendeorienterad-edukativ-Motivational Interviewing- - eller en teknisk kombination av dessa. THC 100 % Introduktion Motivational sessions x times 50 % Behandling av cannabismissbruk Fas 1 Medicinskt fokus Introduction Phase 1 Phase 2 Phase 3 Lundqvist & Ericsson 1988 Original modellen > 24 år Manualbaserad modell, år, > sex månader regelbundet missbruk Kort version < 17 år eller < 6 mån Haschsamtal Guiden Alla fem varianterna bygger Additional på de tre Sessions faserna for sessions family members Sessions 1-6 Sessions 7-10 Sessions Motivationssamtal Ångest känslor Fas 2 Psykologiskt fokus Fas 3 Socialt fokus Förlängning Teman och frågor Teman och frågor Teman och frågor Veckor
4 Testa Ditt cannabisberoende. Har du svårt att få bort tanken på cannabis? Aldrig Ibland Ofta Nästan alltid Är det viktigare för dig att bli stenad än att skaffa nästa måltid? Aldrig Ibland Ofta Nästan alltid Planerar du din dag efter röktillfällen? Aldrig Ibland Ofta Nästan alltid Röker du morgon, middag och kväll? Aldrig Ibland Ofta Nästan alltid Är effekten det viktigaste oavsett vem du röker ihop med? Aldrig Ibland Ofta Nästan alltid Cannabisberoende Diagnosen cannabisberoende innebär att en individ trots upplevande av en mängd beteendemässiga, kognitiva, perceptuella och emotionella symptom sammanhängande med missbruk av cannabis fortsätter att använda cannabis.
5 Risken att utveckla ett beroende för respektive drog. Cannabis: 9 % Alkohol 15 % Kokain 17 % Heroin 23 % Tobak 32 % (Anthony, 1994, Kandel, 1997). Livstidsprevalensen för cannabisberoende är ca 4 %, vilket är den högsta för gruppen illegala droger (Anthony, 1991). Ett mer frekvent missbruk resulterar i en högre risk för beroende (Hall, 1994, Kandel, 1992). Enligt Anthony uppnår de flesta cannabismissbrukarna beroendetillståndet senast i 18 årsåldern.
6 CAN prevalens siffror för ungdomar i åldrarna år (CAN, 2003): Någon gång i livet: 1994 (4 %), 1996 (11 %), 1998 (11 %), 2000 (13 %), 2003 (17 %). Senaste året: 1994 (1 %), 1996 (5 %), 1998 (4 %), 2000 (5 %), 2003 (7 %). Senaste månaden: 1994 (0 %), 1996 (1 %), 1998 (1 %), 2000 (1 %), 2003 (2 %). Ca svenska ungdomar använde cannabis den senaste månaden före undersökningen (2003). Det finns tre typer: Cannabis indica - ruderalis -sativa De tre beredningarna är: Marijuana - Skunk Hasch Hascholja
7 Olika sorter Marijuana och Skunk Colombian Gold Jamaican Alaska Weed Orange Bud Silver Bud Haze 1-5 Northern Lights Jack Herrer White Widow Hasch Marock - fransk papir Super Marock (opiumdopad) Libanes (ljus) Röd Libanes (Röd) Sahara Queen Libanes (ljus gul) Pollen (marock) gul Nepal (svart) Afghan-Pakistan (lera) Manali (svart klet) Juden (standard + +) To learn the latest wisdom on bong construction, pipes, gravity bongs, joint rolling, sink bongs and bongineering. To get even more high-tech, learn about vaporizers at the.. If you want to ingest THC in food or drink (bhang, brownies, etc.), check out the ingestion If you're concerned about the effect of marijuana on your health, do some research at the SDIZ Marijuana and Health
8 Är vår tids drogande en livsstil eller en positiv strategi för att överleva? Den nya narkotikakulturen innefattar Att missbruket har utvecklats till ett mainstreamsbeteende. Att bruket av olagliga narkotiska preparat inte upplevs av de unga som stigmatiserande. Att välkända narkotika substanser marknadsförs i nya former. 1 Testning 1 4 ggr 62.5% m 37.5% kv Missbruk i fyra stadier 3 år 20% 2 92% har slutat Rekreationellt missbruk > 5 ggr totalt 3 Själv-reglerande missbruk > 4 ggr/månad 6 10% Vid dagligt missbruk 33 50% individer % 20% 8 1.6%
9 Ungdomar rapporterar att cannabis ger dem: insikt medvetenhet sexuella känslor självförtroende känsla av att vara vuxen kraftfull kreativ en känsla av att kunna tänka fina känslor en hjälp att fly undan en obehaglig situation en hjälp att lösa personliga problem en hjälp att somna att cannabis förhindrar depression skakningar spänningar fysiska smärtor tristess stress
10 Cannabismissbrukare oavsett kön och ålder kännetecknas av: svagare och mindre mogen impulskontroll. depressiv anpassning i målsättningen. mindre adekvat självkänsla. Vid rekreationellt bruk anses cannabisrökning medföra avslappning. förbättrad social sensitivitet. förstärkt sexuell upplevelse. en känsla av bättre hantera svåra relationer eller situationer. större själv-medvetenhet. en ökad förståelse av sig själv och andra. en ökad insikt och tolerans till det som händer runt individen.
11 Regelbundet bruk hos tonåringar innebär en tendens att inte bry sig. att vara mindre framgångsrik och mindre integrerad i skolan. att bruket befäster tidigare utvecklingsbrister i olika kompetensaspekter. att bruket leder till en förhöjd risk för fortsatta och kanske även förhöjda livssvårigheter när de når vuxendomen. att låg psykologisk och social kompetens åtföljt av tungt cannabisbruk leder till lägre psykologisk och social kompetens. att bevarandet av bristerna i kompetens sannolikt vidmakthåller drogbruket. den globala intelligenskvoten sänks med 3,5% Ungdomar i riskzonen De som bär på en psykologisk eller social brist. De som har inlärnings- och beteendehandikapp och som ej erhåller adekvat förståelse och stöd i sin uppväxtmiljö De som i tidig ålder visar ängslighetsreaktioner samt psykosomatisk symptomatologi, eller i tonåren varit deprimerad och där uppväxtmiljön ej har varit stödjande. Janols 1984
12 Riskgruppen kan karaktäriseras på följande sätt: dysfunktionell familjebakgrund, ofta en frånvarande fadersfigur (speciellt hos pojkar), ofta en icke trovärdig modersfigur (speciellt hos flickor), ringa föräldrakontroll (ingen vet vad jag sysslar med, och med vem), lågt pedagogiskt stöd (ingen förberedelse för skolan), lågt socialt stöd (t ex vid mobbing), lågt stöd i etablering och vidmakthållande av relationer. lågt psykologiskt stöd (möts av likgiltighet, ej älskad), får inget stöd vid negativ självbild (lågt självvärde), ringa stöd i att utveckla affektstyrning och känslomässig bearbetning, diffus självbild, identitets problem, kronisk tomhetskänsla. missbruket upplevs som en självvald aktivitet (ofta är det tal om en maskerat depressivt tillstånd) man söker sig till andra marginaliserade unga med samma erfarenheter den nyfunna gruppen kompenserar för det bristande familjestödet.
13 Gruppen sällan någon anknytning till reguljära ungdomsaktiviteter (såsom skola, utbildning, fritidssysselsättningar och arbete). gruppen tjänstgör som en trygghet med hög förutsägbarhet. man vet vad som ska ske och vad som förväntas av en, det finns inga allmänna kompetenskrav (som att vara aktiv i skolan). Ingen frågar om problem och man får respekt genom att ställa upp på gruppens normsystem och får därigenom en känsla av tillhörighet en rädsla att hamna utanför gruppen och mista dess kompenserande funktion. Ej i riskzonen pga Frisk/Skyddande/Protektiva/Salutogena -faktorer Individ God social kapacitet Positivt självförtroende Framgångsrik Coping Intelligens och Kreativitet Hög aktivitet och energi Hobbys och intressen Inre locus of control God impulskontroll Optimism och framtidstro Omgivning och familj Hjälpa andra Significant other Tillitsfulla och intima relationer Klara gränser och subsystem Positiv föräldra-barn relation Klara regler i hemmet Delade värderingar, traditioner
14 Skyddsfaktorer Skyddsfaktorer (med bufferteffekt) Intolerant attityd mot problembeteende Hög IQ Sociala färdigheter Anknytning till skolan Skyddsfaktorer (med kompensationseffekt) Konventionella aktiviteter (till exempel strukturerad fritidsverksamhet) Vänner som ägnar sig åt konventionella aktiviteter. Flicka God relation till föräldrar eller andra vuxna Föräldrar har god tillsyn Föräldrar gillar kamraterna Jessor, et al Tre viktiga processer i frigörelsen från föräldrarna under tonårstiden. Maktlös / Makt Beroende / Oberoende, Frihet Cannabis Nonchalerad / Uppmärksamhet
15 Kvinnor använder ej THC - varför? Färre kvinnor än förväntat som fortsätter efter experimenterandet Dagligt bruk och missbruk är specifikt koncentrerat till det manliga släktet Sannolikt är förlusten av den inre kontrollen (exekutiv funktion) i uppmärksamhetsprocessen orsaken. Det episodiska minnets betydelse i relationer. Den verbala försämringen. Minskad möjlighet till affektkontroll. the drug that takes the mind away (4 000 BC) Charles Baudelaire (1860) What hashish gives with one hand it takes away with the other: that is to say, it gives you power of imagination and takes away the ability to profit by it. Man dör inte av att röka cannabis, men man försvinner som person. Sagt av Kerstin Tunving 1986
16 Cannabis rusen Akut påverkan har två faser Högdos = utåtriktad och aktiv Låg dos = inåtriktad och aktiv Kronisk påverkan utvecklas i förhållande till frekvens och tid i missbruk Låg dos = inaktiv Det subjektiva akuta ruset som inträder efter en tids experimenterande har två faser: Fas 1 från ca 15 min och 45 min efter röktillfället karaktäriseras av ökad tankeverksamhet, att personen blir utåtriktad, fnissig och pratsam. att ögonen blir lätt blodsprängda, och överkänsliga för ljus, hjärtklappning, yrsel, hosta, tryck i huvudet, ökad puls, samt torrhet i ögon, mun och svalg.
17 Fas 2 varar i ca tre tim och karakteriseras av att tankeverksamheten är inåtvänd. Man sitter gärna och lyssnar på musik eller tittar på en videofilm, eller bara ligger och "flummar" för sig själv. att färger blir starkare, lukter mer framträdande, att samband som man kanske har anat tidigare nu framträder ganska klart. samt att tankeflykten är mycket utpräglad och associationerna talrika. 100% THC Akut påverkan 50 Eliminering 1/3 till blodbanan 2/3 till urinblåsan Kronisk Påverkan veckor
18 Fas 3 är ett tillstånd som växer fram efter ett antal års regelbundet användande av cannabis. Det karakteriseras av: att den passiva perioden tenderar att bli längre och längre, att när detta passiva och "sega" tillstånd blir för utmärkande så ger det akuta ruset cannabisrökaren en känsla av att bli "normal". När detta stadium har uppnåtts kan man säga att cannabisrökaren har blivit en kronisk cannabismissbrukare. I detta tillstånd försämras individens förmåga att på ett naturligt sätt utnyttja sina tankeprocesser. Cannabisplantan innehåller över 412 kända ämnen som tillhör 18 olika klasser. 61 är cannabinoider, psykoaktiva substanser, som är fettlösliga. -9-THC- -8-THC- CBN- cannabinol CBD- cannabidiol (ej psykoaktiv) CBC- cannabichrome CBG- cannabigerol Delta-9-tetrahydrocannabinol-THC 11-hydroxy THC (100 ggr mer aktiv än THC THCCOOH (inaktiv)??
19 Följande områden har hög täthet av CB1- receptorbindningar hippocampus, (kognitiva funktioner) cerebrala cortex, (kognitiva funktioner) basala ganglierna, (motorisk kontroll) cerebellum, (motorisk kontroll) Cannabinoiderna stör verksamheten i dessa områden. Kroppsegna cannabinoider är Anandamid, 2-AG, PEA (N-palmitolyl ethanolamide) psykomotorisk kontroll subjektiv perception Tomhets känslor efter cannabismissbruk kan bero på låg Anandamid produktion. Anandamid är även kopplat till de vanilloida receptorerna Lindrar smärta som är presynaptisk
20 Vad händer? Cannabinoiderna förstärker GABA systemets hindrande funktion. Informationsprocessen försämras. Det neuropsykologiska nätverket fragmenteras. Ruset är en effekt av att aktiviteten i det limbiska systemet ökar, och att frontalloben kopplas bort = illusioner Som att skruva upp volymen på en radio. Brain Imaging Studier 1. Cannabis producerar varierande metaboliska förändringar i hjärnan. 2. När man ger oerfarna cannabisrökare cannabis minskar metabolismen i hjärnan. 3. När man ger erfarna cannabisrökare cannabis ökar metabolismen i hjärnan. 4. Effekten är särskilt uttalad i frontalloberna. 5. De som använder cannabis under en längre period tycks i vila ha lägre blodflödesvärden. 6. Efter avslutat långvarigt cannabisbruk finns en minskad metabolisering i frontalloberna
21 Exekutiva funktioner Uppmärksamhet Impulskontroll Mental flexibilitet Strukturering Sekvensering Exekutiv funktion enligt Luria Exekutiv modell för problemlösningsförmåga. Processen har fyra komponenter i olika steg. Analys av problemet Formulering av intention, idé. Utförandet/Programmets olika steg Övervakande kontroll, korrigering
22 Cannabinoiderna påverkar övervakningen av den exekutiva funktionen. Denna funktion innehåller också en kostnadsanalys, som en drivkraft, vilket innebär att självreglering inåt är viktigare än den yttre miljön. Den inre kontrollen är ansvarig för ordningssekvensering av följande uppställning. Tanke Känsla Handling Handling Känsla Känsla Handling Känsla Tanke Handling Tanke Tanke Handling Tanke Känsla Tanke Handling Känsla
23 Affekter och känslomönster I amygdala lokaliseras Förvåning Intresse Glädje Rädsla Ilska Sorg Skam Avsky Avsmak För att en individ ska utvecklas psykologiskt och socialt måste han/hon ha möjlighet till en fri och obunden kontakt med sin inre och yttre värld, och därmed uppleva känslan av att leva i ett sammanhang.
24 Mikael 17 år, 4 års cannabismissbruk Det var först när drogen gick ur kroppen som jag upptäckte att jag inte ägde världen. Plötsligt insåg jag att de människorna som jag såg som en massa, när jag tittade på en film, hade alla ett eget liv precis som jag. Om jag skulle vara en i massan så skulle jag inte synas. Cannabis påverkar 1. input processen (Hippocampus) (förmågan att ta in information), vilken skapar en störning av koncentrationen, uppmärksamheten, förmågan att lagra och att bearbeta ny information.
25 2. outputprocessen (förmågan att producera ett resultat av informationsbearbetningen) med bl.a. följande försämringar som följd förmågan att hantera komplex information, oförmåga att planera, att ha ett tidsperspektiv, ej vara benägen att tolka andras motiv och åsikter, nästan ingen självkritik, känslomässig ytlighet. Rekreationellt Kroniskt Lätt bruk Moderat bruk 2-3 gr/m ggr/v Tungt bruk Input process Ja Ja Ny Ny Output process Nej Nej Ja Ja När kan en kognitiv funktion anses vara försämrad? Optimal funktion Optimal försämring Här? Här? Här? Här?
26 Cannabis och inlärning Inlärning som kopplas till associationer, försvåras, Ju svårare associationer ju mer markant är försämringen. Negativa effekter generellt när exekutiv funktion är involverat. Material som inläres i ett cannabis-påverkat tillstånd blir sämre ihågkommet oavsett i vilket tillstånd man ska minnas. Material som har lärts in i ett drogfritt tillstånd och sedan ska kommas ihåg i påverkat tillstånd påverkas inte i samma grad. Förmågan att återberätta en kort historia försämras och uppblandas med nytt material Cannabis tycks accelerera den interna klockan i förhållande till den verkliga klocktiden. Den verbala sociala interaktion försämras under cannabis ruset. Långtids missbruk (kroniskt) innebär: inte benägen att tolka andras åsikter och avsikter nedsatt förmåga till självkritik emotionell ytlighet (apatisk, likgiltig)
27 Cannabisrökaren upplever sin personliga historia som höljd i dimmoln. Försämring har noterats inom följande funktionsområden: Den språkliga förmågan. Man får svårare att hitta ord till det man vill beskriva och utvecklar ett konkretare tankesätt. Förmågan att dra korrekta slutsatser. Man noterar att misstagen upprepas men har förlorat förmågan att se vad det beror på. Flexibilitet i tanken. Man får svårt att rikta uppmärksamheten på ett adekvat sätt och inlärningsförmågan försämras. Man talar till och inte med andra. Ostkupa
28 Kritisk granskning av dig själv Flexibilitet
29 Minnessystemet Korttidsminnet, som normalt skapar tidsmedvetenhet Det episodiska långtidsminnet, om personligt färgade händelser. Att man tappar tråden i ett samtal, glömmer avtal, tider, möten etc. får svårt att uppskatta tiden och att föreställa sig längre tidsintervaller. Förmågan att sätta samman en helhet av delar. En svårighet att sortera information och att sortera bort ovidkommande stimuli. Förmågan att kunna orientera sig i rummet. Att omgivningen bleknar bort och man bryr sig inte om relationer mellan människor. Man planerar inte sin dag. Gestaltminnet, att återskapa mönster. Att det blir svårare att återskapa mönster samt att man låter sig styras av de nu rådande omständigheterna. Att sätta samman delar till en helhet A B C D E A B C D E
30 En typisk haschrökares bild av sig själv Jag har svårt att finna orden. Jag läser gärna inte böcker. Livet utan hasch är tristess, tomhet och ensamhet. Det är aldrig mitt fel, Jag fungerar adekvat. Granskar inte mitt beteende. Jag känner mig otillräcklig och misslyckad. Svårt att diskutera en längre stund. Jag är otålig. (Problem med koncentration och uppmärksamhet.) Fasta åsikter och färdiga svar. Jag är annorlunda, jag är unik.
Cannabisrusen 13.03.13. Vad händer när du använder cannabis? Akut påverkan har två faser. Högdos = utåtriktad och aktiv Låg dos = inåtriktad och aktiv
Den teoretiska bakgrunden till Haschavvänjningsprogrammet (HAP) en metod för behandling av cannabismissbruk. Thomas Lundqvist och Dan Ericsson 1984-2013 Vad händer när du använder cannabis? Cannabinoiderna
Läs merCannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost
Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar
Läs merUtveckling 2013-02-07
Cannabis som drog och påverkan Hur bemöter man denna klient Utveckling Sundsvall februari 2013 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne
Läs merCannabis och tonårshjärnan - för en behandlare
Cannabis och tonårshjärnan - för en behandlare Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Linköping 2011-01-26 Dagens upplägg Intro Hjärnan ett nätverk
Läs merEtt första cannabissamtal
2018-01-25 Ett första cannabissamtal Tanken bakom denna korta intervention, 1 samtal, är att den ska kunna ges i olika typer av sammanhang, som t.ex. i cykelstället, på fritidsgården, på skolan, på sjukhus
Läs merUngdomar och rikstagande. Hur rustar jag mig som förälder?
Ungdomar och rikstagande Hur rustar jag mig som förälder? Obalans mellan olika hjärnområdens mognad Känslor, drifter och kognitiva funktioner mognar tidigt Kontrollerande funktioner mognar sent Ta risker
Läs merNeuropsykologi, med inriktning på cannabis. Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne
Neuropsykologi, med inriktning på cannabis Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Hjärnan- ett nätverk Tonårshjärnans känslighet för cannabis Cannabis
Läs mer13.03.13. och hur man kan bemöta dem
och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag
Läs merEn Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana
En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor Lund Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor Lunds Universitetssjukhus Kioskgatan 17, S-221 85 Lund, Sverige Tel 046-17
Läs merNEXUS Arbetsmarknads- och Socialförvaltning
NEXUS Arbetsmarknads- och Socialförvaltning Mottagning/Öppenvårdsbehandling för unga upp till 25 år, alkohol- och narkotika samt hazardspel kurt.flyman@karlstad.se 054 540 50 04 per.gunnar.oberg@karlstad.se
Läs merCannabislegalisering - Vad spelar det för roll? Drogförebyggare Håkan Fransson Mötesplats IFO
Cannabislegalisering - Vad spelar det för roll? Drogförebyggare Håkan Fransson Mötesplats IFO 181108 Om alla vuxna i din kommun blir överens om att ingen ska dricka alkohol innan man är 18 år är problemet
Läs merTidiga interventioner behandlingsarbete med unga som rökt cannabis och/eller Spice
Tidiga interventioner behandlingsarbete med unga som rökt cannabis och/eller Spice www.droginfo.com Karlstad september 2012 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor
Läs merCannabis, beroende och behandling
Cannabis, beroende och behandling Eskilstuna och Västerås 2011-02-02 och 03 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska institutionen,
Läs merCannabis och läkemedel trender, studier och praktiska erfarenheter
Cannabis och läkemedel trender, studier och praktiska erfarenheter Karlstad, 8 oktober 2019 Ann-Sofie Johansson annsofint@gmail.com ann-sofie.m,johansson@sll.se ecannabis stöd och behandling på nätet
Läs merSjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi.
Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi http://minimaria.se/se-film-om-anna/ Två huvudmän och fyra mottagningar Avdelning 306 Mini-Maria Hisingen Mini-Maria Centrum Mini-Maria Nordost Mini-Maria
Läs merCannabis och tonårshjärnan eller risken att ha huvudet under armen i resten av sitt liv
Cannabis och tonårshjärnan eller risken att ha huvudet under armen i resten av sitt liv www.droginfo.com Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne
Läs merSpecialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund
Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om
Läs merSpecialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund
Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund MINI MARIA Beroendekliniken Vad kan Mini Maria ge för hjälp och stöd Träffa sjuksköterska för hälsosamtal, provtagningar, akupressur och akupunktur
Läs merCannabis och hjärnans belöningssystem
Stockholm 12 oktober 2012 Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukFon Fll hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet
Läs merEn Guide. för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana. Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor. Lund
En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor Lund Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor Psykiatriska kliniken Bara vägen 1, S-221 85 Lund, Sverige Tel 046-17
Läs merTjejer om Cannabis! Mattias Gullberg. Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut. Mini Maria Göteborg
Tjejer om Cannabis! Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut Mini Maria Göteborg Varför är det intressant att undersöka tjejers förhållande till cannabis? Tjejer syns inte riktigt
Läs merVälkommen till. Konferens om cannabis risker och åtgärder
Välkommen till Konferens om cannabis risker och åtgärder Konferensen svarar på.. Förekomst av cannabisanvändningen? Vilka risker för skador finns vid cannabisanvändning? Finns ett samband - cannabis och
Läs merDiskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs merFakta om cannabis - belöningssystemet
NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan
Läs merSkador av cannabis. Indirekta skador. Direkta skador. Orsakar eller försämrar psykisk sjukdom. Olyckor vid bilkörning
Skador av cannabis Direkta skador Orsakar eller försämrar psykisk sjukdom Indirekta skador Olyckor vid bilkörning Orsakar eller försämrar kroppslig sjukdom Övergång till andra illegala droger gatewaymekanismen
Läs merCannabis, beroende och behandling.
Cannabis, beroende och behandling. www.droginfo.com Ullånger september 2011 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska institutionen,
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merUNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER
UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de
Läs merUnga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh
Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations
Läs merKOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog
KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning
Läs merCannabis. påverkan. och. Thomas Lundqvist 2012
Om Cannabis och påverkan 1 Thomas Lundqvist 2012 Författaren Thomas Lundqvist är leg. Psykolog och docent i psykologi. Han är verksam vid Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne. Det
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merminimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se
minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade
Läs merCannabis. påverkan. och. Thomas Lundqvist 2012
Om Cannabis och påverkan 1 Thomas Lundqvist 2012 Författaren Thomas Lundqvist är leg. Psykolog och docent i psykologi. Han är verksam vid Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne. Det
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs merHUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.
HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. psykoterapeut EXEKUTIVA FUNKTIONER KAPTENEN PÅ KOMMANDOBRYGGAN EXEKUTIVA FUNKTIONER
Läs merKänslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Läs merINFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER
INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER Till dig som förälder. Detta är ett faktablad om cannabis, spice och nätdroger. CANNABIS Cannabis är ett samlingsnamn för marijuana, hasch och hascholja
Läs merFörebygg.nu Göteborg 13 november, 2013. Cannabis sänker IQ Vilka slutsatser kan man dra av Dunedinstudien?
Förebygg.nu Göteborg 13 november, 2013 Cannabis sänker IQ Vilka slutsatser kan man dra av Dunedinstudien? Cannabis (THC) verkar på på CB1 receptorer i områden i hjärnan som är vitala för beroende, kognition,
Läs merCannabis och belöningssystemet
Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National
Läs merCannabis. låt fakta styra dina beslut
Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det
Läs merCannabinoider syntetiska cannabinoider- endocannabinoider Och påverkan på hjärnan
Cannabinoider syntetiska cannabinoider- endocannabinoider Och påverkan på hjärnan www.droginfo.com Malmö Oktober 2013 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor
Läs merKognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap
Läs merSpecialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund
Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om
Läs merCannabis. låt fakta styra dina beslut
Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merHållbar stad öppen för världen. Om cannabis. Och dess effekter på unga människor. Karin Patriksson
Om cannabis Och dess effekter på unga människor Karin Patriksson Agenda Vad är cannabis? Verksamma ämnen Vad säger forskningen om cannabis och unga? Hur påverkas hjärnan? 2 Vad är cannabis? Hasch Marijuana
Läs mer13-01- 22. Svårigheten a- kontrollera känslor och beteenden är e- dominant inslag under tonårsperioden.
Hur man uppfa/ar och bedömer risker i samband med drogintag, spel, sex och sensa?onssökeri avgörs?ll stor del av ak?vitet i de foraarande omogna substraten, särskilt prefrontalbarken och dess kopplingar.
Läs merHur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar
Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.
Läs merCannabis låt fakta styra dina beslut
Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis och syntetiska cannabinoider låt fakta styra dina beslut. Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, dess ruseffekter, hur de
Läs merKognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merStöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA
Läs merMINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION
ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel
Läs merSkador av hasch och marijuana En genomgång av vetenskapliga studier publicerade till och med år Adress:
t Skador av hasch och marijuana En genomgång av vetenskapliga studier publicerade till och med år 2008. Utgiven av Statens folkhälsoinstitut (2009) Författare Jan Ramström Kan beställas som Pdf fil Adress:
Läs merPSYKOLOGI. Psykologiämnet består av flera olika inriktningar. Kritiskt till förenklade synsätt och endimensionella förklaringsmodeller
Kritiskt till förenklade synsätt och endimensionella förklaringsmodeller Beroende är ett psykobiologiskt tillstånd, med flera samtidiga symtom (syndrom) samt starka kulturella och sociala inslag, ofta
Läs merEtt Salutogent perspektiv
Ett Salutogent perspektiv Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska institutionen, Lunds Universitet Sören Kierkegaard Samlade
Läs merKognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog beata.terzis@frosunda.se Nationella riktlinjer För vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Nationella
Läs merRiksidrottsförbundet elitstöd Catarina Bergström, Idrottspsykologisk rådgivare, lärare
Riksidrottsförbundet elitstöd Catarina Bergström, Idrottspsykologisk rådgivare, lärare Kommunikation Mål: Medvetandegöra hur vår kommunikation påverkar oss själva och andra Ramar Bygger på tvärvetenskaplig
Läs merMitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar
Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda
Läs merMedical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping
Medical Marijuana Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Cannabis sativa Innehåller över 60 olika cannabinoider,
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merAtt vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten
Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in
Läs merKroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.
Kroppskännedom Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Pedagogiska verktyg Ekipaget Självregleringskurvan ( TTS) Balansfiguren Kedjereaktionen Egenvärdespiralen
Läs merCannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund
Cannabis och dubbeldiagnoser Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund Hur ska man närma sig detta problem? Cannabis som orsak till psykiska sjukdomar? Cannabis som självmedicinering vid psykiska sjukdomar?
Läs merCannabis Tonårshjärnan och myter. Agneta Björck PLANERA TIDSUPPFATTNING ARBETSMINNE SJÄLVKONTROLL UTHÅLLIGHET ORGANISATION STARTFÖRMÅGA
Cannabis Tonårshjärnan och myter Agneta Björck PLANERA TIDSUPPFATTNING ARBETSMINNE SJÄLVKONTROLL UTHÅLLIGHET ORGANISATION STARTFÖRMÅGA TÄNKA OM TANKAR UPPMÄRKSAMHET FLEXIBILITET 1 Minskar förmågan till
Läs merFöräldrar är viktiga
Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker
Läs merCannabis. fakta & missuppfattningar. 14 april 2011 Pelle Olsson www.pelleolsson.se
Cannabis fakta & missuppfattningar Linköping 14 april 2011 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Cannabis sativa Hasch Marijuana THC Viktiga källork World Drug Report unodc.org ECNN emcdda.europa.eu Skador av
Läs meri Täby tobak cannabis & alkohol
Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.
Läs merCannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet
Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet Med. Dr. maria.ellgren@farmbio.uu.se Upplägg 1. Introduktion till hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet 3. Cannabis påverkan p påp hjärnan och belöningssystemet
Läs merPTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Läs merEtt erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Läs merFostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det
Varför? Fostran? för vem? Leg. psykolog Därför att det som mer än något annat kännetecknar barn med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska problem är att vanliga fostransmetoder inte fungerar Hos
Läs merSjälvmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras
Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt
Läs merTonårsutveckling och cannabis det psykologiska perspektivet
Tonårsutveckling och cannabis det psykologiska perspektivet Karlstad september 2012 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska
Läs merTema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten
Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Mini Maria Hisingen En späckad timme! Inledning Cannabis Nätdroger eller experimentella droger
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,
Läs merAffektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen
Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Disposition - Affekt - Vad är emotioner - Varför har vi emotioner - Emotionella komponenter
Läs merNarkotikamissbruk bland ungdomar Kognitiv kontroll, en illusion
Narkotikamissbruk bland ungdomar 2003-12-01 Thomas Lundqvist, Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotika frågor, Universitetssjukhuset i Lund, Kioskgatan 17, SE 22185 Lund, Sweden.
Läs merOslo 10 november 2017 Pelle Olsson
Cannabis og unge hjerner na tids- og framtidsperspektiver pa cannabis innflytelse pa ungdomskultur, prestasjonsevne og problemutbredelse under ulike narkotikaregimer + Oslo 10 november 2017 Pelle Olsson
Läs merOBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?
Tvåspråkiga barn Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv Marie-France Champoux-Larsson Doktorand i Psykologi Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkighet är vanligare
Läs merUngdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?
Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför
Läs merMålplanering för relationer Exempel 3:1
Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner
Läs merHUR FÖRÄNDRAS MAN AV ATT BLI BEROENDE?
HUR FÖRÄNDRAS MAN AV ATT BLI BEROENDE? Solveig Olausson, Fil. Dr. Leg. Psykolog, Specialist klinisk psykologi Malin Hildebrand Karlén, Fil. Dr. Leg. Psykolog ALKOHOL Förstärkta känslor i början I början
Läs merFrågor och svar om cannabis och syntetiska cannabinoider
Frågor och svar om cannabis och syntetiska cannabinoider för dig som samtalar med studenter om cannabis Cannabis är den vanligaste illegala drogen och bruket av cannabis bland unga ökar. År 2012 hade 22
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merErsta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef
Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd
Läs merDen kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?
Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende
Läs merSET. Social Emotionell Träning. www.set.st
www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna
Läs merProblemskapande beteende och låg affektivt bemötande
Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT ATT FÖRSTÅ? Okunskap kring kognition och kognitiva nedsättningar Osynligt funktionshinder Ojämn profil & funktion Saknas ofta
Läs merTill åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem
Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merCannabis, nätdroger och strategier för att säga nej
Cannabis, nätdroger och strategier för att säga nej Ystad gymnasium 12 april 2018 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Resten av livet Vad vill du göra med resten av ditt liv? Vad ska du göra för att uppnå
Läs merTraumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer
Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser
Läs merBarn och ungdomar med adhd
Barn och ungdomar med adhd 2 Agenda 1. Diagnosen adhd 2. Hur vanligt är det? 3. Vilka upptäcks? 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras adhd? 7. Stöd och behandling 9.
Läs merTre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se
Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att
Läs merPsykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri
+ Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier
Läs mer