Sjukvårdsupplysningen i Östergötland Årsredovisning

Transkript

1 Sjukvårdsupplysningen i Östergötland Årsredovisning

2 Presentation En gemensam Sjukvårdsupplysningen för hela Östergötland startade den 1 oktober Sjukvårdsupplysningen är öppen dygnet runt och nås via ett gemensamt telefonnummer. Sjukvårdsupplysningen i Östergötland är ett av fyra pilotlandsting som tillsammans med Landstingsförbundet utvecklar den nationella sjukvårdsupplysningen. Verksamheten använder sig av ett modernt datasystem baserat på en gemensam telefoniplatta och med ett gemensamt dokumentations- och beslutstödsystem. Sjukvårdsupplysningen på S:t Larsgatan i Linköping är en egen produktionsenhet inom Landstinget i Östergötland som heter 219. Verksamheten bedrivs i samverkan mellan fyra enheter, den nystartade enheten på S:t Larsgatan i Linköping samt de tre jourcentralerna, Hageby i Norrköping, Marieberg i Motala och Torkelberg i Linköping.

3 Sjukvårdsupplysningen. S:t Larsgatan är bemannad vardagar och söndagar och helgdagar Resten av dygnet bemannar jourcentralerna sjukvårdsupplysningen från respektive ort. Tillsammans tillhandahåller de fyra enheterna sjukvårdsupplysning för samtliga invånare i hela länet. Invånareantalet i Östergötland är för närvarande ca Sjukvårdsupplysningen får även samtal från övriga delar av Sverige, t.ex. samtal från Sjukvårdsupplysningens övergripande uppdrag är att tillhandahålla sjukvårdsrådgivning och upplysning till personer i Östergötland. Verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att medborgarnas behov av bedömning av vårdbehov respektive behov av information tillgodoses på ett medicinskt, kvalitativt och ekonomiskt effektivt sätt. Med Sjukvårdsupplysningen avses en telefontjänst riktad till allmänheten, där särskilt utbildade sjuksköterskor som med tillgång till ett stödsystem, dygnet runt: gör en professionell bedömning av om patienten behöver akut vård erbjuder patienten adekvata råd och ger sjukvårdsinformation aktivt vägleder patienterna till lämplig vårdnivå (egenvård, primärvård, sjukvård, primärkommunal service) eller annan jourinstans. Sjukvårdsupplysning per telefon kan således öka patienternas trygghet i vardagen, stödja egenvårdsråden och öka tillgängligheten till vård för de patienter som behöver ett besök, vilket leder till bättre utnyttjande av sjukvårdsresurserna. Faktaruta Sjukvårdsupplysningen på S:t Larsgatan har 13 anställda sjuksköterskor, 12,0, omräknat i heltidstjänster. Omsättning: 7,5 mkr Resultat: 2,7 mkr Eget kapital: 2,7 mkr Antal samtalsförsök, (inkl. pålagda samtal med och utan kö): Antal patienter (telefonnummer) : Antal besvarade telefonsamtal: Antal besvarade samtal inom 3 min: ca 75% Antal egenvårdsråd: ca 50% Sjukvårdsupplysningen är en enhet inom landstinget i Östergötland. Landstingets uppdrag är att i enlighet med lagen svara för östgötarnas hälso- och sjukvård. Landstinget i Östergötlands vision är att med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva:

4 Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85 % av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och uppgår till ca medarbetare. Bruttoomslutningen år 2003 var ca 8 miljarder kronor.

5 Produktionsenhetschefens kommentar Den gemensamma länsövergripande sjukvårdsupplysningen startade den 1 oktober Att starta en ny enhet i landstinget när andra enheter genomgår stora förändringar med neddragningar och flytt av enheter är svårt. Förväntningarna på sjukvårdsupplysningen har varit stora, både internt och externt. TV, radio och tidningar har bevakat enheten intensivt, vilket emellanåt har varit påfrestande. Knappt samtal har besvarats fr.o.m. den 1 oktober t.o.m. den 31 december. Ca 50 % av alla besvarade samtal har resulterat i egenvårdsråd, ca 50 % har lotsats vidare till primärvård, akutmottagning, specialistklinik, kommun, tandläkare eller annan instans där patienten har fått hjälp. Vid vissa tidpunkter på dygnet och veckodagar har det tyvärr varit långa telefonköer, som t.ex. vid vinterns influensaperiod. Samverkan En samverkan sker mellan de fyra jourcentralerna i länet och sjukvårdsupplysningen på S:t Larsgatan för att sjukvårdsupplysningen ska kunna ha öppet dygnet runt årets alla dagar. Samtalsvolymen är som högst på obekväm arbetstid och då är det svårast att bemanna enheterna. Vid årsskiftet hade ca 100 sjuksköterskor vid de olika jourcentralerna utbildats i den datateknik som finns inom sjukvårdsupplysningen. Ett flertal av sjuksköterskorna tjänstgör på andra arbetsplatser i landstinget under veckorna och kommer sedan in på helgerna och tjänstgör på jourcentralerna och ska då vara uppdaterade med all den information och teknik som behövs för att kunna lotsa patienterna till rätt vårdnivå. En svårighet har varit att få ut fortlöpande information till alla sjuksköterskor som tjänstgör i telefonrådgivningen, om all den förändring som pågår just nu i landstinget. En arbetsgrupp bestående av sjuksköterskor från de olika enheterna har nyligen tillsatts och de ska tillsammans ta fram den information som behövs för telefonrådgivningssjuksköterskorna. Riskanalys En riskanalysgrupp har fått i uppdrag att göra en processkartläggning av patientsamtal genom att följa patientsamtalen från det att patienten ringer till det att en åtgärd har utförts. Analysgruppen kommer också att ta del av de avvikelserapporter som inkommit under de tre första månaderna som verksamheten har varit igång och föreslå eventuella förbättringsåtgärder. Pilotlandsting Sjukvårdsupplysningen i Östergötland är ett av fyra pilotlandsting som tillsammans med landstingsförbundet utvecklar ett nationellt sjukvårdsupplysningskoncept. Många patienter som har ringt är dock oerhört nöjda med det stöd och den vård de fått per telefon av telefonrådgivningssjuksköterskorna på Sjukvårdsupplysningen vilket ger mycket inspiration att fortsätta utveckla konceptet. Inför 2004 ser jag med spänning fram emot Landstingsets beslut beträffande ett samarbete med den nationella Sjukvårdsupplysningen vilket jag tror skulle gynna befolkningen i Östergötland. Laila Larsson Produktionsenhetschef på Sjukvårsupplysningen i Östergötland

6 Förvaltningsberättelsen Kund/medborgarperspektiv Sjukvårdsupplysningen är tillgänglig dygnet runt för östgötarna med ett gemensamt telefonnummer till alla fyra enheterna. Vår förhoppning är att det ska vara lätt att komma fram i telefon och det ska vara lätt att veta vilket telefonnummer man ska ringa, då man har en sjukvårdsfråga,var man än befinner sig i Östergötland. Vårt mål är att telefonrådgivningssjuksköterskorna ska göra professionella bedömningar av om patienten behöver vård, erbjuda medicinska råd och ge sjukvårdsinformation. Sjuksköterskorna ska också aktivt vägleda patienten till lämplig vårdnivå, t.ex. egenvård, primärvård, sjukhusvård, primärkommunal service eller annan jourinstans. Processperspektiv Sjukvårdsupplysningen i Östergötland bedrivs i samverkan dygnet runt på fyra platser i länet, S:t Larsgatan Linköping och de tre jourcentralerna i Motala, Linköping och Norrköping. För att kunna samverka över hela länet och arbeta mot ett gemensamt mål, krävdes en gemensam teknisk plattform angående telefonhanteringen och dokumentations - och beslutstödet. Dessa system har installerats på alla fyra enheterna. Ur ett processperspektiv har det funnits vissa svårigheter i att lära sig de nya tekniska systemen. Det datorbaserade beslutstödsystemet SRÅ och telefoniplattan VCC är helt nya tekniska program i landstinget. S:t Larsgatans enhet har nu utbildat ca 100 sjuksköterskor och tekniker för att arbeta med och få kunskap i de nya systemen. Det stora antalet sjuksköterskor som har utbildats i systemen är en produkt av jourcentralernas svårighet att bemanna, eftersom jourcentralerna endast är öppna kvällar och helger. Sjuksköterskor från vårdcentralerna tjänstgör någon helg då och då på jourcentralerna vilket medför problem då det tar lång tid innan alla berörda har fått tillräcklig kunskap och erfarenhet av systemen. Från och med den 1 oktober arbetar telefonrådgivningssjuksköterskorna med patienter från hela länet, vilket också kräver en omvärldskunskap om hela Östergötland. Hur ser rutinerna ut i sjukvårdsfrågor i de olika länsdelarna och hur är de olika vårdinrättningar sammansatta? Detta är kunskap som måste byggas upp och som måste finnas lättillgänglig på LISA för sjuksköterskorna för att de ska kunna lotsa patienterna till rätt vårdnivå. En gemensam informationsportal, bland annat innehållande omvärldskunskap, håller nu på att upparbetas med hjälp av webb-gruppen i landstinget. Portalen kommer att vara tillgänglig på LISA för alla telefonrådgivningssjuksköterskor på de fyra enheterna. När Sjukvårdsupplysningen på St:Larsgatan är stängd styr telefoniplattan VCC i första hand telefonsamtalen till den länsdel som patienten ringer från. Om ingen sjuksköterska är ledig just då i det egna riktnummerområdet, går samtalet vidare till annan ledig sjuksköterska inom sjukvårdsupplysningen. Allt för att tillgängligheten ska vara så god som möjligt och minska väntetiderna för patienterna i telefon. Patienterna kan också mata in sitt telefonnummer och bli uppringda när man är framme i kön, istället för att vänta i telefonluren.

7 Samtalen dokumenteras i det gemensamma beslutstödet, vilket är tillgängligt för samtliga sjuksköterskor på de olika enheterna som arbetar med inom telefonrådgivning. Sjukvårdsupplysningen i Östergötland har slutit en överenskommelse med Landstingsförbundet som innefattar samarbete gällande mätning av tillgänglighet och verksamhetseffekter, telefonifunktion och framtida stödsystem. Förnyelseperspektiv Som pilotlandsting för den kommande nationella sjukvårdsupplysningen är sjukvårdsupplysningen i Östergötland en mycket aktiv part. Två sjuksköterskor från enheten S:t Larsgatan representerar Östergötland i ett utvecklingsarbete för ett helt nytt nationellt beslutstödsystem. Landstingsförbundet har också imponerats stort av den informationsportal som sjukvårdsupplysningen i Östergötland håller på att bygga upp för telefonrådgivningssjuksköterskorna. Landstingsförbundet har nu önskemål om att få mer inblick i portalen för att implementera den i den nationella informationsportalen. Landstinget i Östergötland är tillsammans med Hälsouniversitetet också framgångsrik i Telefonrådgivningsutbildningen för sjuksköterskor 10 p. Verksamhetsföreträdare för de tre jourcentralerna samt undertecknad arbetar nu aktivt med samverkansfrågor mellan enheterna. Bokningar av patienter på jourcentralerna måste lösas mellan de olika jourenheterna, allt för att patientsäkerheten skall bibehållas. Ett förslag som nu undersöks är om de fyra enheterna har möjlighet att arbeta i en gemensam databas i BMS tidbok/kassa vilket är en högt prioriterad fråga. En riskanalysgrupp är kopplad till sjukvårdsupplysningen och kartlägger vilka risker/hot som kan förekomma inom sjukvårdsupplysningen. Riskanalysgruppen kommer också att ge förslag på åtgärder för att eliminera framtida risker. En handlingsplan för avvikelsehantering inom området sjukvårdsupplysning har upprättats. Avvikelserna kommer att följas kontinuerligt. Förbättringsåtgärder kommer att genomföras efter framkomna förslag. Påverkan av innehållet i sjukvårdsupplysningens verksamhet och dess funktion sker via en gemensam referensgrupp. Denna grupp har förankring i såväl slutenvård som i öppenvård och är sammansatt av personer från samtliga länsområden. Ledamöterna har i uppgift att fånga in kundernas behov och önskemål och utifrån dessa ge förslag på utveckling av sjukvårdsupplysning. Medarbetarperspektiv De anställda på S:t Larsgatan arbetar medvetet med att hälsan ska bibehållas för sjuksköterskorna som arbetar i telefonrådgivning. Alla är medvetna om att pausa med jämna mellanrum från det statiska datorarbetet under arbetspassen. Undertecknad har kommit med på landstingets utbildning i Hälsoutveckling på arbetsplatsen - hur ledarskapet kan styra och bidra till ett hälsosamt förhållningssätt. Målet är att skapa en hälsosam arbetsplats. Högskoleutbildning i telefonrådgivning för samtliga sjuksköterskor på S:t Larsgatan prioriteras. Kompetensutveckling inom olika ämnesområden kommer att individanpassas och följas upp med utvecklingssamtal.

8 Befattningsmodell för telefonrådgivningssjuksköterskor enligt OLIVIA-modellen har arbetats fram och ska gälla och följas upp. Ekonomiperspektivet Resultat: :- Sjukvårdsupplysningen har inte funnits under hela verksamhetsåret eftersom de successivt startat upp sin nuvarande verksamhet under Det har varit ett antal svårigheter på vägen vilket lett till sjukvårdsupplysningens stora överskott. Det var först meningen att sjukvårdsupplysningen skulle sättas i drift redan 1 mars, vilket sköts fram till 1 maj, som också ändrades och det beslutades att driftsätta sjukvårdsupplysningen den 1 oktober Vid samma tid som sjukvårdsupplysningen skulle driftsättas lämnade Landstinget besked om att stora besparingar var på antågande inför 2004, vilket ledde till att sjukvårdsupplysningens marknadsföring minskades kraftigt mot planerat. Endast en fjärdedel av avsatta medel i budgeten för marknadsföring har utnyttjats under I efterhand kan utläsas att mer marknadsföring behövs då hela 50% av samtalen idag kommer automatiskt vidarekopplade från att patienten ringt de gamla telefonnumren till jourcentralerna. Sjukvårdsupplysningen av ser att åtgärda detta så fort som möjligt. För att driva sjukvårdsupplysningen krävs mycket komplicerad teknik. För att lyckas med alla anpassningar måste systemet vara i drift under en längre tid och löpande utvecklas för att på bästa sätt stödja verksamheten. Eftersom systemet under 2003 endast har varit i drift i 3 mån, istället för de 9 mån medel avsatts till, har inte systemet hunnit utvecklas så mycket som beräknat. Den turbulens som har varit påtaglig i media under slutet av 2003 har också negativt påverkat den löpande utvecklingen av tekniken och systemet. Även utbildning i systemet och den nya tekniken till alla berörda sjuksköterskor på jourcentralerna har avstannat på grund av denna turbulens, vilket ska återupptas inom kort. Det mesta av sjukvårdsupplysningens överskott detta bokslut är av engångskaraktär och är avsett att utveckla verksamheten inom olika områden under en längre tid. I den ordinarie driftsbudgeten, bortsett från de medel som är avsatta för engångskostnader, visar sjukvårdsupplysningen ett blygsammare överskott på ca 400 tkr. Att det blivit ett överskott även på driften består mestadels av att sjukvårdsupplysningen ej varit fullbemannat. En föräldraledighet har löpt sedan starten och ej varit ersatt och den administrativa tjänst som är budgeterad har inte heller varit tillsatt. Med dessa tjänster bemannade har driftsbudgeten en bra balans mellan intäkter och kostnader. Sammanfattningsvis kan konstateras att det stora överskottet beror på att verksamheten varit i drift under för kort tid för att vara färdigutvecklat på många olika plan, dock är den ordinarie driftsbudgeten i balans.

9 Sjukvårdsupplysning Resultaträkning (tkr) Not Bokslut 2003 Budget 2003 Bokslut 2002 INTÄKTER Koncernbidrag Försäljning sjukvård till nämnd Försäljning av utbildning 0 0 Försäljning övriga tjänster 0 0 Statsbidrag Övriga bidrag Sålda material, varor, övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter KOSTNADER Lönekostnader 1) Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhetsnära material och varor Övriga verksamhetskostnader 2) Summa övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader Avskrivningar Summa avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Övriga noter till resultaträkningen: Not 1) Lönekostnaderna har blivit betydligt lägre än budgeterat då en person varit föräldraledig och er ersatts. Den adm tjänst som är medbudgeterad har inte var tillsatt under Not 2) De övriga verksamhetskostnaderna har också blivit betydligt lägre eftersom verksamheten startade mkt senare än beräknat vilket lett till att man inte hunnit utveckla tekniken i den utsträckning som beräknat. Produktionsenheten bildades under 2003 varför det ej finns ngt bokslut för 2002.

10 Finansieringsanalys (tkr) Bokslut 2003 Bokslut 2002 Tillförda medel Resultat efter finansnetto Miskning av kortfristiga fordringar 30 Ökning av kortfristiga skulder 555 Summa tillförda medel Använda medel Nettoinvesteringar Ökning av kortfristiga fordringar Minskning av kortfristiga skulder 0 0 Summa använda medel Förändring av likvida medel Bokslut Bokslut Investeringssammanställning (tkr) Inventarier Datorer 61 0 Medicinsk apparatur 0 Summa Produktionsenheten bildades under 2003 varför det ej finns ngt bokslut för 2002.

11 Balansräkning (tkr) Not Bokslut 2003 Bokslut 2002 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Inventarier Datorutrustning 46 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar 0 0 Övriga kortfristiga fordringar 85 0 Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter 0 0 Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital 0 0 Årets resultat Summa eget kapital, se not Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Semesterlöneskuld, okomp övertid mm 1) Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 6 0 Övriga kortfristiga skulder 0 0 Summa kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital och skulder Not till eget kapital varav rörelsekapital varav anläggningskapital Övriga noter till balansräkningen: Not 1) Beloppet i bokslut 2003 avser skuld för semesterlöneskuld 408 tkr, okompenserad övertid 5 tkr. Produktionsenheten bildades under 2003 varför det ej finns ngt bokslut för 2002.

12 Verksamhetsstatistik Samtal SVU Östergötland 1/10-31/ Antal samtalsförsök Antal patienter (telefonnummer) Besvarade inringade Besvarade CallBack Totalt besvarade Antal samtalsförsök påringningar har registrerats på sjukvårdsupplysningens telefonnummer under tiden 1 oktober till och med den 31 december Alla dessa samtal är inte besvarade. Med den nya tekniken kan vi registrera vad som händer i ett samtal. Vissa lägger på luren direkt innan ens någon styrning har påbörjats, andra lägger på när telefonrösten frågar om den som ringer vill knappa in sina födelsedata (det behövs inte, man får ringa anonym om man så önskar, men det underlättar för telefonrådgivningssköterskan), vissa lägger på trots att det inte är någon kö och vissa lägger på om man hamnar i telefonkö. Antal patienter (telefonnummer) Av de påringningarna så kommer dessa samtal från telefonnummer/patienter. I genomsnitt två påringningar/besvarat samtal. Besvarade inringande samtal har besvarats direkt. Patienten har inte valt call-back samtal. Besvarade Call Back patienter har valt att bli uppring istället för att vänta kvar i luren vid kö. Patienten matar då in sitt telefonnummer, lägger på luren och blir uppringd av sjuksköterskan. Man behåller sin köplats i väntan på att bli uppringd. Totalt besvarade totalt besvarade samtal fr.o.m. 1 oktober t.o.m. den 31 december = samtal. Ca 75% av samtalen har besvarats inom 3 minuter. En del patienter har haft kontakt med sjuksköterskan flera gånger samma dygn. Speciellt barnfamiljer har känt en stor trygghet i att kunna ringa dygnet runt och få råd, stöd och hjälp när barnen är sjuka.

13 Organisationsbeskrivning SVU S:t Larsgatan Vardagar kl Helger kl Sjukvårdsupplysning Bokning på alla JC-enheter JC Väster JC Centrala JC Öster Vardagar kl Helger kl Läkarmottagning Lab Kassa Sjukvårdsupplysning Sköterskebedömningar av direktpatienter Bokning på egen enhet Vardagar kl Helger kl Läkarmottagning Lab Kassa Sjukvårdsupplysning Sköterskebedömningar av direktpatienter Bokning på egen enhet Vardagar kl Helger kl Läkarmottagning Lab Kassa Sjukvårdsupplysning Sköterskemottagning Bokning på egen enhet