gör en insats för stadens biologiska mångfald MAGASIN FRÅN MALMÖ STAD OM MILJÖMÅLEN #2 2018

Transkript

1 MAGASIN FRÅN MALMÖ STAD OM MILJÖMÅLEN # fyrbenta naturvårdare gör en insats för stadens biologiska mångfald MILJÖLÄGET # EN MASKIN FULL MED KALLVATTEN MARIN MÖTESPLATS FRITIDSBANKEN HÅLLBART BYGGANDE KLIMATSMART PÅ TALLRIKEN

2 MILJÖMÅL#1 SVerIgeS klimatsmartaste StaD År 2020 ska Malmö stads egen organisation vara klimatneutral och år 2030 ska hela Malmö försörjas till 100 procent av förnybar energi. Läs mer på malmo.se/miljoredovisning Foto: Tomaz Lundstedt 2 MILJÖLÄGET #2 2018

3 MAlmös miljö vår hjärtefråga LEDARE#2 I din hand håller du en tidning som handlar om en massa fantastiska saker som pågår runtom i Malmö, för att göra staden mer hållbar, frisk och levande. Här samsas reportage om klädåtervinning och kallvattentvätt med artiklar om humlor och buller. Som miljödirektör i Malmö är förstås miljön min hjärtefråga. Jag hoppas att den är en av dina också. För tillsammans tror jag verkligen att vi kan göra en skillnad för Malmö. Vi har fyra miljömål i Malmö och varje år följer vi upp hur arbetet med dem går. Detta redovisar vi på den årliga Miljölägeskonferensen och i den digitala miljöredovisningen (läs den gärna på malmo.se/miljoredovisning). Vi har haft dessa miljömål sedan 2009 och målåret är 2020, det är alltså bara två år kvar tills vi ska ha nått dem. Det går på rätt håll, kan vi konstatera, men det går för långsamt på många fronter för att vi ska nå hela vägen i mål. Så nu hoppas jag att vi kavlar upp ärmarna och kämpar allt vad vi orkar på slutspurten. Tillsammans. Trevlig läsning! Kerstin Åkerwall Miljödirektör ett UrvAl Ur innehållet Miljöhjältar på ett uppdrag....8 Fritidsbanken Humlorna gillar Malmös gröna tak MilJÖlÄGEt#2 Foto: Johan Bävman Tidningen Miljöläget är en kort introduktion till arbetet som pågår i Malmö för att få en mer hållbar stad och för att uppnå stadens fyra miljömål. Tidningen ges ut av miljöförvaltningen i Malmö stad. Ansvarig utgivare Kerstin Åkerwall, miljödirektör Malmö stad Redaktör Anna-Karin Jangmark Grafisk form Art Industry Layout Anna-Karin Jangmark Foto (där ej annat anges) Colourbox Illustrationer (där ej annat anges) Magnus Nordström och Colourbox Tryck CA Andersson Upplaga 1700 ex Papper MultiDesign Original White Omslagsbild Lars Bendroth MILJÖLÄGET #

4 kallvatte»jag tycker det funkar mycket bra, tvätten blir ren. «Ibrahim Ayesh en maskin FulL med 4 MILJÖLÄGET #2 2018

5 Tvätta i kallvatten - låter det som en utopi? I stadsdelen Nydala i Malmö är det verklighet. Sedan ett år tillbaka finns det tvättmaskiner där du varken behöver tvätt- eller sköljmedel. Eller varmvatten, för den delen. TEXT: ANNA-KARIN JANGMARK FOTO: MARC MALMQVIST n I två tvättmaskiner i ett av MKB:s hus i stadsdelen Nydala har de boende kunnat tvätta väldigt miljö- och klimatvänligt det senaste året. För ett år sedan installerades nämligen ett litet reningsverk med filter som renar och avjoniserar det inkommande kallvattnet. Vattnet går sedan till två ombyggda tvättmaskiner, där hyresgästerna nu kan tvätta i 13-gradigt vatten, utan vare sig tvätt- eller sköljmedel. Företaget SWATAB ligger bakom den nya tekniken. - När det avjoniserade vattnet kommer i kontakt med textilierna i tvättmaskinen bryts jonbindningen mellan fibrerna och smutsen. Därefter sköljs smutspartiklarna ut med sköljvattnet vilket leder till att textilerna blir rena, förklarar Magnus Röman, projektledare på MKB. 72 HUSHÅLL Totalt är det 72 hushåll som har möjlighet att tvätta med den nya tekniken. - Vi valde att testa tekniken i Nydala, som är ett område som speglar Malmö väl, berättar Magnus. Här finns både små och stora hushåll, barnfamiljer och äldre och dessutom många olika nationaliteter. Vi tänkte att om vårt test faller väl ut här finns bör det funka överallt i Malmö. SEX MILJONER TVÄTTAR Jenny Holmquist är miljöstrateg på MKB och berättar att projektet ska ses som en del i MKB:s långsiktiga arbete med att minska sin klimatpåverkan. - Vi försöker alltid att satsa på lösningar som kan ge stort utslag för klimatet och miljön. Vi vet att tvätt är ett sådant område för oss varje år tvättas det sex miljoner tvättar i våra tvättstugor. Här går det åt såväl energi som kemikalier, och kan vi ändra på våra tvättmetoder kan vi minska vår klimatpåverkan radikalt. Pilotprojektet har fallit väl ut och snart ska fler tvättstugor i MKB:s regi få tillgång till den nya tekniken. - Det har varit ett ständigt utvecklingsarbete och tillsammans fortsätter vi att vidareutveckla tekniken i nästa steg i pilotprojektet, säger Magnus. - Det nära samarbetet med leverantören är ett arbetssätt vi tror mycket på, fyller Jenny i. För att driva utvecklingen framåt är sådana samarbeten - där vi testar och lär av varandra - avgörande, tror jag. MILJÖLÄGET #

6 FAktA om kalltvätt Fyra tvättprogram: För smutsig tvätt: 58 min För normalt smutsad tvätt: 48 min Strykfri tvätt: 38 min Ylle/handtvätt: 28 min MKB har sett att energianvändningen per tvätt i kallvatten-tvättstugan är mindre jämfört med en traditionell tvättstuga. - Vi vill också undersöka om tvätten faktiskt torkar fortare efter tvätt i avjoniserat vatten. Vi har nämligen indikationer på det. Här finns stora energibesparingar att göra, om vi kan minska tiden våra kunder behöver använda torkskåp, säger Jenny. Under 2016 minskade MKB sin klimatpåverkan med 18 procent per lägenhet. - Vi är såklart är glada och stolta över att vi minskar klimatpåverkan, men samtidigt är vi bara i början av vår resa. Utmaningarna är så stora att vi måste vara väldigt modiga och våga testa nya lösningar för att faktiskt rädda klimatet, och det gäller oss alla, säger Jenny. KUNDERNAS OMDÖMEN Och vad säger kunderna då? - Jag tycker det funkar mycket bra, tvätten blir ren, säger Ibrahim Ayesh, och lägger i sin tvätt i en av tvättmaskinerna. - Våra undersökningar visar att det finns både de som känner tveksamhet och de som är helnöjda, berättar Magnus. De som är negativa har oftast inte provat. Vi människor är vanedjur och det kan kännas konstigt att det faktiskt inte behövs kemikalier för att få kläderna rena. Ibland tror folk att kläderna ska lukta obehagligt utan tvättmedel, men rent luktar inte, som jag brukar säga. MKB:s personal har också använt maskinerna till både sina egna kläder och till sina arbetskläder. Allt för att testa och utvärdera. Förutom att kunderna slipper köpa och kånka hem tvättmedel innebär tvättmetodiken också en förenkling i tvättprogrammen. - Det finns bara fyra olika program och du behöver aldrig bekymra dig om vilket gradantal du ska välja, ler Magnus. Som en extra bonus för kunderna är kallvatten-tvättstugan mycket renare än traditionella tvättstugor. Kletet från tvätt- och sköljmedel lyser med sin frånvaro. - Samtidigt erbjuder vi våra kunder här på Nydala både den nya tvättstugan och den vanliga. Jag tror det är en bra väg att gå att inte tvinga, utan ge valmöjligheter. Efter ett tag känns det nya helt naturligt, när vi fått möjlighet att ändra oss i vår egen takt, avslutar Jenny. Jenny Holmquist och Magnus Röman är nöjda med pilotprojektet i Nydala. FAktA om joner En jon är en elektriskt laddad partikel som bildas när en atom eller grupp av atomer avger eller tar upp elektroner. En jonbindning i sin tur är en kemisk bindning orsakad av elektrostatisk attraktion mellan olikladdade joner. (Källa: ne.se) 6 MILJÖLÄGET #2 2018

7 2000 MINSKADE UTSLÄPP GER HÄLSOVINSTER miljöbarometern LUFTKVALITET I ett projekt för Naturvårdsverket har Arbets- och Miljömedicin (Skånes universitetssjukhus) och miljöförvaltningen i Malmö uppskattat vilka hälsoeffekter det skulle bli om alla fordon i Malmö vore helt utsläppsfria. Resultaten är ännu inte publicerade och får anses som preliminära. Utan utsläpp från vägtrafiken skulle kvävedioxidhalten minska med i genomsnitt 5 µg/m 3 som årsmedelvärde. Studien uppskattar att detta skulle bland annat leda till färre förtida dödsfall, 20 färre nya fall av barnastma och knappt hundra färre fall av bronkit hos barn per år. Halten av luftburna partiklar (PM2,5) skulle med en utsläppsfri fordonsflotta minska med 0,6 µg/m 3 vilket skulle kunna minska sjukfrånvaron med drygt 2700 arbetsdagar om året (0,3 %). En tydlig minskning av demens (knappt 90 fall) och havandeskapsförgiftning (11 fall) förväntas också. Kostnaden idag för dessa sjukdomsfall beror på vilka antaganden och avgränsningar som görs men kan uppskattas till många hundra miljoner kronor, eller ännu mer. KG TEXTIL SAMLADE MALMÖBORNA IN UNDER EN INSAMLINGSKAMPANJ I SEPTEMBER OCH DETTA I ENBART TRE YNKA KÄRL I CENTRALA MALMÖ! NY SKRIFT OM TÄT, GRÖN STAD BIOLOGISK MÅNGFALD Det Vinnova-finansierade projektet BiodiverCity har pågått i Malmö sedan 2011 och är nu inne på sluttampen. BiodiverCity handlar om den gröna och hälsosamma staden. Målet är att utveckla produkter, tjänster och processer som främjar och ökar stadens biologiska mångfald med visionen om en grönare, mer attraktiv och hälsosam stad. Ett antal gröna lösningar har byggts under projektet och erfarenheterna från projektet har nu samlats i en erfarenhetsskrift. Målgruppen är framför allt beställare inom fastighets- och byggbranschen, byggoch arkitektkonsulter samt byggentreprenörer. Förhoppningen är att skriften ska inspirera den som beställer eller bygger nya, eller renoverar gamla, fastigheter att våga investera i nya typer av grönska som passar i den allt mer förtätade staden. Du hittar skriften på malmo.se/biodivercity SNABBA MILJÖSIFFROR FRÅN MALMÖ (FLER HITTAR DU PÅ MALMO.SE/MILJOBAROMETERN) ,2 37 6,9 MIL CYKELBANA I MALMÖ (HAR ÖKAT MED 20 MIL SEDAN ÅR 2000) OLIKA FISKARTER HITTADES VID SENASTE INVENTERINGEN I MALMÖS VATTENDRAG (ÖRING, GRÖNLING, SKRUBBSKÄDDA, SMÅSPIGG OCH ÅL) TON UTSLÄPPT KOLDIOXID PER MALMÖBO (MINSKNING MED 0,4 TON/PERSON JÄMFÖRT MED FÖREGÅENDE ÅR) PROCENT AV ENERGIN SOM ANVÄNDS INOM DEN KOMMUNALA ORGANISATIO- NEN ÄR FOSSILBRÄNSLEFRI (MÅLET ÄR 100 PROCENT ÅR 2020) PROCENT AV JORDBRUKSMARKEN BRUKAS EKOLOGISKT. (ENLIGT NATIONELLA MILJÖMÅL SKA ANDELEN EKOLOGISK ODLING ÖKA TILL MINST 20 PROCENT AV LANDETS JORDBRUKSMARK) MILJÖLÄGET #

8 »Jag älskar jobbet eftersom det blir så fint efter oss» Gabriel Gregorius MIljöhjältAr På Ett uppdrag 8 MILJÖLÄGET #2 2018

9 Sedan ett antal år finns det en miljögrupp inom kommunens dagliga verksamhet på funktionsstödsförvaltningen. Här arbetar personer med någon form av funktionsvariation med att göra Malmös miljö bättre. Varje vardag, i ur och skur, rensar de vårt offentliga rum från skräp som Malmöborna lämnar efter sig. TEXT: ANNA-KARIN JANGMARK, FOTO: MARC MALMQVIST - JAG HAR JOBBAT här i ett par år, berättar Gabriel Gregorius, som ingår i miljögruppen. Jag älskar jobbet eftersom det blir så fint efter oss. - Noggrannare människor får man leta efter, säger Hans Strand, en av gruppens tre handledare. De plockar verkligen ALLT och de slarvar aldrig. Gruppen rör sig mest i centrala Malmö, men gör även punktinsatser vid behov. - Vi besöker regelbundet Folkets park, Pildammsparken och gamla idrottsplatsen. Men vi har också fått uppdrag från olika bostadsföreningar att städa deras innergårdar, berättar Hans. Och vi gjorde en insats vid loppet Toughest som gick på Ribban i somras. FAktA om fimpar Gruppens medlemmar är utrustade med sopsäck och skräpplockare. Eftersom de bär säckarna, kan de inte plocka stort och tungt skräp. Skräp de inte kan ta hand om varskor de Kommunteknik om, som kommer och hämtar. - En gång hittade vi en brandsläckare och en annan gång en madrass. Vi kan verkligen hitta allt möjligt, säger Gabriel. Det är mycket fimpar som hamnar i sopsäckarna. - Under ett arbetspass på 2,5 timme kan jag lätt plocka fimpar, säger Gabriel. RYKTET OM MILJÖGRUPPENS fina arbete sprider sig över staden och nya Det uppskattas att en miljard fimpar hamnar på våra gator och torg i Sverige varje år. Fimpen är ett farligt litet skräp. Cigarrettfiltret är gjord av cellulosaacetat, ett slags plast. I filtret fastnar tobakens farliga ämnen för att de inte ska nå rökarens lungor, ämnen som även är farliga för naturen, bland annat kadmium som även finns i batterier. 80 procent av allt skräp i stadsmiljöer är tobaksrelaterade produkter som fimpar, cellofanpapper, snusdosor och cigarrettpaket. Den enskilda fimpen är individens ansvar. All nedskräpning är förbjuden i miljöbalken. Vad gäller cigarrettpaketen omfattas tobaksbolagen av förordningen om producentansvar för förpackningar (1997:185). De är därmed skyldiga att informera om hur de förpackningar de producerar ska sorteras och hur de återvinns. Gabriel Gregorius och Hans Strand. uppdragsgivare hör av sig med jämna mellanrum. - Vi städar på en del gymnasieskolor numera och även här är det mycket fimpar, rökförbuden till trots, konstaterar Hans. GRUPPEN FÅR INGET betalt för sitt arbete, därför blir beröm och erbjudna kaffepauser extra uppskattade. - Det är många Malmöbor som tackar oss för vårt jobb och det är jätteroligt att få uppskattning, säger Gabriel. En normal arbetsdag går Gabriel och hans kompisar uppåt steg. - Man behöver inte gå på gym direkt, man får sin träning ändå, skrattar Gabriel. (Källa: Håll Sverige rent) MILJÖLÄGET #

10 MILJÖMÅL#2 FRamTidEns stadsmiljö finns i malmö Malmö ska år 2020 vara ett levande och ledande kunskaps-, demonstrationsoch utvecklingscentrum för hållbar stadsutveckling. De som vistas i Malmö ska uppleva en god stadsmiljö med låga bullernivåer och ren luft. Läs mer på malmo.se/miljoredovisning Foto: Apelöga 10 MILJÖLÄGET #2 2018

11 FYrbEntA naturvårdare På ett antal platser i Malmö gör fyrbenta naturvårdare insatser för stadens biologiska mångfald. TEXT: ANNA-KARIN JANGMARK, FOTO: LARS BENDROTH I HUSIE MOSSE har ett trettiotal får betat under sommaren Det är första gången vi släpper får där, berättar Ola Enqvist på gatukontoret i Malmö stad. Floran i området dominerades av höga gräs, björnloka och palsternacka. Ingen fantastisk flora, sett ur en biologs perspektiv. Men fåren rår på dessa växter, åtminstone medan växterna är späda. Ola tycker att fåren har gjort ett mycket bra jobb denna första säsong. - De har betat fantastiskt bra! Än så länge har vi inte gjort någon inventering, det får vänta något år, men jag tror att de kommer att påverka floran väldigt positivt. Det är inte bara växterna som påverkas av fårens närvaro. Även antalet insekter kan öka, då en rikare flora ofta lockar till sig insekter. - Vi har passat på att sätta upp starholkar i området, eftersom vi tror att den ökande mängden insekter gör att starar kommer att trivas. Stararna behöver lite extra hjälp just nu, säger Ola. De har nämligen minskat i antal över hela landet. DET FINNS FLER fyrfota naturvårdare i Malmö. På ön i Pildammsparkens sjö har det gått getter för andra sommaren i rad. Här har getterna fixat så att allt sly är borta. - Förutom att vi slipper låta entreprenörerna röja är det många Malmöbor som kommenterar hur trevligt det är med getterna på ön. Det blir ett kul inslag i stadsmiljön, helt enkelt. I Bunkeflo går det kor på strandängarna. - De skyddsvärda strandängarna höll på att växa igen, men det har korna förhindrat. Där ska vi också sätta upp starholkar, eftersom den betade miljön i kombination med djurens spillning gör att mängden insekter ökar insekter som blir bra föda åt fåglar. Fler områden i staden är på gång att få betesdjur som naturvårdare. - Antagligen kommer vi att släppa kor på Klagshamnsudden nästa år och jag hoppas att vi ska få se ännu fler naturvårdande djur i Malmö framöver, avslutar han. MILJÖLÄGET #

12 MAriN mötesplats Som första svenska kommun att skriva under FN:s mål för global hållbarhet öppnade Malmö i oktober 2017 ett Marinpedagogiskt center för att lära morgondagens vuxna att värna livet i havet. TEXT: LISA APPELQVIST, FOTO: PETER KROON Malmös nya havsrum har nyligen slagit upp sina portar, ut mot havet och för allmänheten. Här kommer elever från alla Malmös årskullar att komma i närkontakt med och få förståelse för havets nödvändigheter. Men även Malmöbor utanför skolans värld är välkomna att dra på sig vadarbyxorna och håva runt efter varelser i tången längs med Ribban. Sammanlagt beräknas det nya marinpedagogiska centret ta emot besökare per år. - Dessutom kommer det här att bli landets första urbana Naturum. Till sommaren räknar vi med att det är klart, berättar Michael Palmgren, verksamhetschef på SEA-U Marint kunskapscenter som nu har flyttat in i lokalerna för att driva det pedagogiska arbetet och utveckla centret. - Och eftersom vi nu även kan vara inomhus så kommer vi att kunna hålla öppet året runt, fortsätter han. STOR KONFERENS Över 50 procent av Malmös yta består faktiskt av hav. Och utan livet i havet inget liv på marken. Som ett led i arbetet med FN:s globala hållbarhetsmål stod därför Malmö stad värd för den internationella storkonferensen Life below water (Liv under vatten) i mitten på oktober deltagare från 17 nationer samlades i Hyllie för att bland annat diskutera hur den globala målsättningen för havets bevarande ska kunna genomföras på lokal nivå; frågor som hur man kan förbereda sig när havsnivån stiger, och hur man ska få bukt med all plast som flyter omkring i världshaven och hotar att slå ut hela marina ekosystem. I samband med Life below water -konferensen passade kronprinsessan Victoria, som är just FN-ambassadör för de globala hållbarhetsmålen, på att åka till Ribban och inviga Malmös nya marinpedagogiska center. - Det är så viktigt sådana här dörrar som öppnar sig till en helt ny värld. Och på det här sättet att tillgodogöra sig kunskap att lära med alla sinnena och göra saker själv, sa kronprinsessan innan hon föregick med exempel, plockade upp en krabba och släppte ned den i ett akvarium. EN KRABBAS ROLL Därmed var Malmöbornas nya havsrum invigt. Förutom att studera havets varelser och mekanismer kan besökarna även hjälpa till att plocka skräp och rensa stränder. På konferensen Life below water fokuserade de internationella deltagarna bland annat på just sådana kunskaper och åtgärder som krävs för att bryta den negativa trend som om den får fortsätta i samma takt som nu innebär att det år 2050 kommer att finnas mer plast i våra världshav än fiskar. - Att få möjlighet att se och förstå vilken viktig roll en liten krabba spelar i ett stort komplext ekosystem, det gör den här verksamheten så otroligt värdefull, konstaterar kronprinsessan. 12 MILJÖLÄGET #2 2018

13 En ny bullerkartläggning visar att bullret från vägtrafik minskat sedan förra kartläggningen. En anledning är att andelen tung trafik minskat. TEXT: ANNA-KARIN JANGMARK INNAN 2017 års bullerkartläggning har kartläggningar skett 2007 och Jämfört med bullerkartlaggningen för 2012 har bullernivåerna från vägtrafiken 2017 sjunkit i flera områden. - Skälet till detta är bland annat att andelen tung trafik är mindre i kartläg gningen Dessutom har hastigheten sänkts från 50 km/h till 40 km/h på vägarna innanför Inre Ringvägen, säger Henric Nilsson på miljöförvaltningen. Antal exponerade från vägbuller över 55 dba har minskat med 5 procent i Malmö sedan 2012, eller med ungefär personer. TÅGTRAFIKEN har ökat med 12 procent i genomsnitt jämfört med kartläggningen från Antalet tågbullerexponerade Malmöbor (över 55 dba) har ökat med 20 procent (cirka personer). På sträckorna Svågertorp - Lernacken och Öster värn - Fosie by har tågtrafiken nästan fördubblats, och vid sträckan Lockarp - Trelle borg har den ökat 5 gånger. - Längs sträckan Östervärn Fosie by bor många människor, vilket innebär att förändringen i antal exponerade blir stor, förklarar Henric. mindre vägtrafikbuller Läs mer på malmo.se/buller Foto: Susanna Gustafsson MILJÖLÄGET #

14 FRitIdsBanKe för FriAre fritid I november 2017 öppnade Fritidsbanken på Kopparbergsgatan. Här kan alla som vill låna sportutrustning gratis i två veckor botanisera bland skridskor, skidor, hjälmar, klubbor, bollar och liggunderlag. För att bara nämna något! TEXT: ANNA-KARIN JANGMARK FOTO: MARTIN MONIKANDER Sara Hansson från fritidsförvaltningen i Malmö stad är projektledare för den nyöppnade Fritidsbanken. - Vi vill sänka trösklarna för Malmöborna att testa nya sporter och aktiviteter och vi är till för alla gamla, unga, nybörjare och erfarna. Vi ser det som en viktig demokratisk fråga att alla har möjlighet till en meningsfull fritid. Genom att erbjuda kostnadsfri utlåning av sport- och fritidsutrustning hoppas vi att fler Malmöbor ska kunna upptäcka nya roliga aktiviteter! I två veckor får låntagaren behålla den lånade utrustningen. - Men om det inte är kö går det att förlänga, säger Sara. Fritidsbanken ligger på Kopparbergsgatan 8 och delar lokal med Roller Derby-föreningarna. Det är också föreningen Crime City Rollers som bemannar själva uthyrningen. Fritidsbanken är öppen tisdagar och onsdagar klockan BÅDE FÖR BARN OCH VUXNA - Vi har allt från himmel till jord skridskor, skidor, stormkök, vandringsryggsäckar, pulkor, pjäxor, klubbor, bollar, hjälmar, västar och diverse skydd. Och vi har många olika storlekar, så både barn och vuxna kan hitta utrustning här, säger Sara. Sportutrustningen är skänkt av Malmöbor som inte längre har användning för den. - Det är verkligen en fördel för miljön, här får utrustningen förlängt liv och behovet av att köpa och producera nytt minskar. Vi kan också få användning för sportutrustning som inte är i toppskick, vi kan i regel plocka reservdelar om den inte går att laga förstås. Tanken är ju att ta tillvara så mycket som möjligt och gå över till delande istället för ägande. Om jag till exempel åker till fjällen en enda vecka om året kanske jag inte behöver ha egna skidor utan kan dela med andra? Framöver ser Sara ett djupare samarbete med stadens föreningsliv. - När föreningar ska ha prova -påaktiviteter eller starta nybörjargrupper är vi ju en perfekt partner att hämta material från. Och vi i vår tur kan tipsa om deras evenemang hos oss. - Att låna är väldigt enkelt: inget lånekort behövs och alla får låna oavsett ålder och var man bor. Man lämnar namn, telefonnummer och e-postadress när man provat ut det man vill låna. Det finns inga kostnader i samband med att låna från Fritidsban- 14 MILJÖLÄGET #2 2018

15 n Sara Hansson. ken, varken för lånet, förseningar eller om något går sönder. Förhoppningen är givetvis att den utlånade utrustning lämnas tillbaka i tid och i det skick man lånat det i så att nya låntagare kan få glädje av utrustningen. INSAMLINGSKAMPANJER I framtiden tänker sig Sara också att Fritidsbanken kan vara lite mer mobil och finnas ute i staden med filialer. - Jag kan tänka mig uthyrning av våra saker i samband med diverse evenemang runtom i staden. Allt för att minska avståndet till Malmöborna! Vi kommer också att fortsätta med insamlingskampanjer under 2018, avslutar hon. fakta om fritidsbanken Ligger på Kopparbergsgatan 8. Öppet: tisdagar och onsdagar Inlämning av donerad sportutrustning: Antingen i Fritidsbankens lokal (under öppettiderna) eller på Stadionområdet, Eric Perssons väg. Här är det öppet på vardagar 8-22 och på helger Läs mer på: malmo.se/fritidsbanken eller sök på Fritidsbanken Malmö på Facebook. MILJÖLÄGET #

16 miljöbarometern GRÖNA LANSEN HÅLLBART BYGGANDE Under Stadsbyggandets dag i september 2017 belönades MKB:s Green House med Malmö stads Gröna Lansen-pris för ett miljömässigt hållbart och klimatsmart byggande. Motiveringen löd:» Med rötterna i odling utforskar Greenhouse lösningar för en klimatsmart livsstil. Visualiserad energi- och avfallshantering och delade faciliteter underlättar vardagspusslet samtidigt som det blir lätt att göra rätt. Greenhouse tar Ekostaden Augustenborg till nya höjder och sår välgörande frön av nytänk och miljötänk i bostadsbyggandet«. Jaenecke Arkitekter AB har ritat byggnaden och byggherre är MKB Fastighets AB. BÄTTRE LUFT LUFTKVALITET Malmö har som andra kommun i Sverige lyckats genomföra så mycket insatser för förbättring av luftens kvalitet att länsstyrelsen nu avslutar åtgärdsprogrammet för kvävedioxid. Sedan åtgärdsprogrammet antogs har halterna minskat med nio procent i centrala delarna av staden. Många olika åtgärder har genomförts i Malmö för att komma tillrätta med luftkvaliteten avseende kvävedioxid. Några exempel är: Införande av Malmöexpressen (dubbelledbussar med el-/ gashybridteknik, signalprioriterade korsningar, påstigning i alla dörrar för kortare stopp, busskörfält på Amiralsgatan) Busstrafikfiler (har gett bättre framkomlighet åt kollektivtrafiken och begränsat övrig motorfordonstrafik) Pendlarparkeringsplatser har skapats (för att pendlare lättare ska kunna parkera bilen utanför Malmö och ta kollektivtrafik in) Åtgärder i Malmö stads cykelprogram som förbättrar för cykeltrafik STORSTADSPAKET MALMÖ ENERGISMART SKOLA HÅLLBART LÄRANDE Under genomfördes projektet Energismart skola ett samarbete mellan miljöförvaltningen i Malmö, Naturskyddsföreningen, Apelgårdsskolan och Kryddgårdsskolan. Inom projektet har metoder för att få till energibesparande beteendeförändringar på en skola testats. Skolmiljöns förutsättningar för att undervisa om hållbar utveckling undersöktes också. Några av lärdomarna är att en gynnsam skolmiljö krävs för att det ska bli effekt i undervisningen om hållbar utveckling och att all personal på skolan bör vara involverad för att skapa en helhet. Läs mer: sök på Energismart skola på naturskyddsforeningen.se STORSATSNING I oktober fattade Malmös kommunfullmäktige beslut om att godkänna avtal mellan Malmö stad, Region Skåne och staten för utvecklingen av infrastruktur i, till och från Malmö. Konkret innebär det att kommunen, staten och regionen förhandlat fram en utbyggnad och finansiering av åtta elbusslinjer (varav fem är Malmöexpresslinjer), Malmöpendeln-Lommabanan etapp 2 och 14 stycken cykelstråk i Malmö. Dessutom ska nya bostäder byggas i Malmö fram till Planerad genomförandefas är MILJÖLÄGET #2 2018

17 MILJÖMÅL#3 NAtuRtiLlgångAr brukas HålLbaRt Malmös naturresurser, i form av marken, havet, kalkberggrunden, grundvattnet och den biologiska mångfalden, är värdefulla tillgångar som år 2020 skyddas och brukas på ett hållbart sätt. Läs mer på malmo.se/miljoredovisning Foto: Lars Bendroth MILJÖLÄGET #

18 hållbart byggande Miljöbyggstrategin är en plattform för hållbart byggande och erbjuder kunskapsutbyte mellan kommunen, byggbranschen och Malmöbor. Gratis är det också, så mycket bättre blir det inte! TEXT: ANNA-KARIN JANGMARK, FOTO: WERNER NYSTRAND OCH MARC MALMQVIST MARIA OLSBÄCK är miljöbyggstrateg på stadsbyggnadskontoret och jobbar med Malmö stads miljöbyggstrategi, som är en helt digital arena. - Vi lyfter miljöambitioner inom nybyggnationer, klimatanpassningsprojekt och större renoveringsprojekt. Miljöbyggstrategin är en digital plattform för dessa ambitioner, förklarar hon. För att få till ett hållbart byggande i staden fanns tidigare det så kallade Miljöbyggprogram Syd, men efter förändringar i lagstiftningen kom miljöbyggstrategin till. Nytt är att det är frivilligt för byggbranschen att delta i miljöbyggstrategin, men också att den blir tillgänglig för alla Malmöbor, inte bara för byggbranschen. Miljöbyggprogram Syd innehöll miljömässiga krav på byggherrarna, medan miljöbyggstrategin bygger på frivillighet. I gengäld lyfts miljömässiga byggprojekt fram på webbplatsen, så att de goda exemplen sprids och ger goodwill. - Vi har helt enkelt inte längre stöd i lagen för att ställa krav på byggbranschen. Istället innehåller Miljöbyggstrategin råd, tips och bra länkar för alla som är intresserade av hållbart byggande. För villaägare finns det en egen ingång numera. Men jag upplever inte att de slopade kraven minskat ambitionerna hos branschen, utan snarare är det väldigt hett att göra rätt! Inom ramen för miljöbyggstrategin hålls temadagar och seminarier. Senast hölls det en om solenergi. Rent allmänt är det just solenergi som är på tapeten inom branschen just nu. - DET ÄR VIKTIGT att vi som kommun får upp hastigheten i hanteringen av förfrågningar och ansökningar. Det är också viktigt att vi kommer ut med information om solenergi, så att varje byggprojekt tidigt får tillgång till bra och anpassad kunskap. Vi vill stimulera sol energi för allt vad tygen håller, ler Maria. Maria berättar att för närvarande ligger kontorshusen lite före i miljömässighet jämfört med flerbostadshus. - Rent allmänt vågar byggentreprenörerna testa fler nya lösningar i 18 MILJÖLÄGET #2 2018

19 i malmö GrÖNa OblIgaTioNer fakta om hållbart byggande Såhär kan du som vill bygga hus bidra till en mer hållbar miljö: Överväg om passivhus kan vara en lösning för dig Gör en bakgrundskoll av leverantören av ditt hus och ta gärna referenser, så du säkerställer deras miljömässiga kompetens Titta gärna på Svanen-certifiering av småhus Fundera på vilken energilösning ditt hus, du och miljön mår bäst av Tänk över utemiljön så den kan ta hand om större mängder regnvatten Läs mer på: malmo.se/miljobyggstrategin, eller mejla kontorshus och husen är också oftare miljöcertifierade. Jag hoppas såklart att den trenden ska smitta av sig på flerbostadshus framöver. Men även småhusägare och bostadsrättsföreningar som står inför större renoverings- eller klimatanpassningsprojekt hittar matnyttig information på den digitala plattformen. - Det kan vara ifall du funderar över solenergi, eller ifall du sitter med i styrelsen för en bostadsrättförening som ska bygga om en innergård. Vi har mycket kunskap att erbjuda. Och kostnadsfritt såklart. Målet är klart: en hållbar och trygg stad för oss alla att leva i. Maria Olsbäck I slutet av 2017 emitterade Malmö stad sina två första gröna obligationer* som ska bli ett verktyg för att nå miljömålen. Ramverket för obligationerna innehåller åtta investeringskategorier: Hållbara transporter Klimatanpassningsåtgärder Energieffektivitet Miljövänlig förvaltning av levande naturresurser Gröna och energieffektiva byggnader Minskade föroreningar och kontroll Förnybar energi Hållbar hantering av vatten och avloppsvatten - Malmö är sedan länge världskänt för sitt arbete med miljömässigt driven stadsutveckling och som första svenska kommun tog vi beslut om att omvandla de globala hållbarhetsmålen till lokala i vårt fortsatta arbete, säger kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh. - För oss är de gröna obligationerna ett ekonomiskt verktyg för att uppnå de ambitiösa målen i vårt miljöprogram. De investeringar som finansieras med obligationen kommer att bidra till vår hållbara utveckling genom till exempel energieffektiva byggnader och anpassningar till klimatförändringar såsom skyfall, säger projektledare Claes Ramel på stadskontorets ekonomiavdelning. *) En obligation är ett räntebärande skuldebrev. När du köper en obligation lånar du ut pengar till den som ger ut obligationen. I Sverige är det staten, bolåneinstitut, banker, kommuner och större företag som ger ut obligationer. (Källa: Swedbank) MILJÖLÄGET #

20 KRonAns hållbara verksamhet Sedan några år tillbaka ingår Kronans dagliga verksamhet i hållbarhetskedjan för kläder. Här hjälper brukarna till att sortera de kläder som Immanuelskyrkan får till skänks för försäljning i sin second hand-butik Konnekt. TEXT: ANNA-KARIN JANGMARK, FOTO: MARC MALMQVIST Till Kronans dagliga verksamhet kommer cirka trettio personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning inleddes ett samarbete med Immanuelskyrkan som ligger alldeles intill. Omsorgspedagog Annika Widén och arbetsterapeut Britt-Marie Eklund, som arbetar på Kronans dagliga verksamhet, berättar mer om samarbetet. Annika Widén och Britt-Marie Eklund. - Vi tömmer deras klädinsamlingscontainer, som står här på andra sidan gatan. Sen tar vi säckarna till våra lokaler där vi går igenom och sorterar kläderna. De sorterade kläderna levererar vi sedan till second handbutiken Konnekt för försäljning och en del kläder kör vi till ett centrallager i Genarp. Det material som inte går att sälja lämnar vi till återvinning, berättar Britt-Marie Eklund. Både Annika och Britt-Marie menar att mängden insamlat material ökar för varje år, att vi Malmöbor blir allt bättre på att donera våra kläder och skor. Klädinsamlingscontainern blir full snabbare, helt enkelt. En del av de inlämnade textilierna, väskorna och skorna som inte håller för försäljning blir material till Kronans kreativa aktiviteter. - Vi kan till exempel tillverka städtrasor av gamla lakan, göra halsband av väskkedjor och fina knappar eller sy grytlappar av diverse tyger, säger Britt-Marie. - Ett av våra mål inom daglig verksamhet är att erbjuda våra brukare en meningsfull sysselsättning, säger Annika Widén. Och det kan vi verkligen med detta arbete! - De av våra brukare som vill jobba med klädinsamlingen tycker det är roligt, eftersom det är tydliga arbetsuppgifter och de får också feedback från människor utanför vår verksamhet. Att få vara del i ett sammanhang är viktigt för alla människor, och att vara en del i den här kedjan som gör gott för människor och miljö känns bra för många, avslutar hon. 20 MILJÖLÄGET #2 2018

21 miljöbarometern HÖGA KLIMATAMBITIO- NER FÖR SEGE PARK HALLÅ DÄR LENA WETTERSKOG SJÖSTEDT Hållbarhetskansliet bildades i maj 2017 och du är dess chef. Vad är kansliets syfte? Det finns många! Men främst finns vi för att vi var en av de första svenska kommunerna som valde att ställa sig bakom Agenda 2030 och att integrera de globala hållbarhetsmålen på lokal nivå med ambitionen att skapa ett hållbart Malmö på alla plan, ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Vi på kansliet har som syfte att leda, samordna och kommunicera arbetet som görs kring de globala målen i hela kommunen på alla plan. En av våra viktigaste funktioner är att integrera de globala målen i vårt ordinarie styr-och ledningssystem så att de är en ledstjärna för alla förvaltningar och bolag. Samtidigt som vi ska vara med och utveckla samarbeten både inom och utanför staden. Nu har ni varit igång ett halvår hur har det halvåret gått? Vilket halvår! Vi har haft en otrolig vilja att förvalta detta uppdrag på bästa sätt. Dels har vi lyssnat in interna förväntningar och tankar för att förstå var vi ska lägga vårt fokus. Vi har även bemannat upp kansliet med två nya tjänster som alla började runt årsskiftet 2017/2018. Vi har också lyssnat in vad man gör i andra städer, organisationer och länder. En höjdpunkt för Malmö var när vi som enda svenska kommun var inbjudna att följa med regeringen till FN:s High Level Political Forum i New York, som exempel på hur man arbetar lokalt för att implementera de globala målen. Finns det motsvarigheter på andra kommuner i Sverige? Det är många kommuner i Sverige som jobbar med Agenda 2030 och flera har kommit långt. Alla kommuner har olika förutsättningar och det är inte hur organisationen ser ut som är det viktiga, utan ATT man faktiskt organiserar sig för att nå de globala målen för hållbar utveckling. ÖVERENSKOMMELSE Malmö stad, E.on och VA SYD har signerat en Klimat- och kretsloppsöverenskommelse för Sege Park. Överenskommelsen är viktig för att de högt uppsatta målen om att göra Sege Park till Malmös nya förebild för hållbar stadsutveckling ska bli verklighet. De gemensamma målsättningarna rör energi, avfall och vatten och avlopp och att tillsammans verka för att uppnå målen i nära samarbete med byggherrar och andra aktörer. I Klimat- och kretsloppsöverenskommelsen ingår också ambitionen att Sege Park ska vara ett föregångsområde för en kretsloppsanpassad material- och avfallshantering. Hela Sege Park ska byggas med ambitionen att genom cirkulär ekonomi och delningsekonomi möjliggöra en hög välfärd med låg förbrukning av ändliga resurser till rimliga kostnader. Läs mer på malmo.se/segepark 87 PROCENT AV ALLA PANTBURKAR ÅTERVINNS I SVERIGE (KÄLLA: SVERIGES ÅTERVINNING AV FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR, NATURVÅRDSVERKET 2016) MILJÖLÄGET #

22 KLimAt smart ny miljöbilsstrategi TEXT: MARC MALMQVIST på tallrik Under hösten 2017 och våren 2018 får lära sig mer om klimatsmart mat Kommunstyrelsen har antagit den nya miljöbilsstrategin som höjer målsättningen gällande fordon som drivs av enbart el ska 95 procent av kommunens samtliga fordon drivas med biogas, vätgas, el eller laddhybridteknik. Minst 15 procent av dem ska drivas av enbart el (ej laddhybrid). Vid nyanskaffning ska nu bilar som drivs enbart av el väljas i första hand. I dag är 91 procent av de knappt 850 fordonen i Malmö stads lätta fordons- dem är eldrivna och 81 procent är gasfordon. Till delmålet 2018 ska 95 procent av samtliga bilar vara miljöbilar. Att fortsätta miljöanpassningen av lätta transportfordon blir ett viktigt steg för att nå fossilfrihet som är målet fordon och biogas användas men alternativ till diesel måste hittas, framför allt biodiesel, till de tyngre fordonen. fakta 2008 antog regeringen visionen om en fossiloberoende fordonsflotta år Region Skånes mål är att Skåne ska vara fritt från fossila bränslen i transportsystemet år Malmö stads mål i Miljöprogram för Malmö stad är att kommunens egen organisation, inklusive samtliga fordon, ska vara klimatneutral år Ett annat mål är att effektivisera flottan och minska antalet fordon. TEXT: ANNA-KARIN JANGMARK, FOTO: LINN JOHAN Miljöförvaltningens Gunilla Andersson och Olov Källgarn leder projektet»klimatanpassad mat i Malmö«en insats som beviljats ekonomiskt bidrag från Naturvårdsverkets Klimatkliv. Utbildningen har tagits fram i samarbete med förskoleförvaltningen. - Sedan i augusti 2017 har vi hållit utbildningar för förskolepersonal i Malmö, berättar Olov Källgarn. Syftet är att minska stadens klimatpåverkan i samband med matinköp. POLICY FÖR HÅLLBAR MAT Utbildningsinsatsen är ett resultat av den så kallade halvtidsutvärderingen av kommunens policy för hållbar utveckling och mat. Halvtidsutvärde- 22 MILJÖLÄGET #2 2018

23 - En genomförs en massiv utbildningsinsats där förskolepersonal och matlagning. Hittills har 675 personer deltagit i kurserna. SSON ringen gjordes 2015 och visade att Malmö stad måste öka takten rejält om vi ska nå kommunens mål om att minska matinköpens klimatpåverkan med 40 procent till år Om vi ska ha en chans att nå målet måste vi fokusera på två saker, säger Gunilla Andersson. Vi måste dels öka andelen växtbaserad mat i de måltider vi serverar inom kommunen och vi måste dels minska matsvinnet. Utbildningen kan ses som en trestegsraket. Första steget är en teoretisk del som rektorer, förskolepedagoger och -kockar går. - Här lär vi oss bland annat hur mat och klimat hör ihop, säger Olov. Vi pratar om varför den växtbaserade andelen i måltiden måste öka och vi pratar om vilket kött som är att föredra, ur ett miljöperspektiv. Vi diskuterar också matsvinn och hur vi kan minska det. SKAPA MENY Steg två i utbildningsraketen går kockar och kökspersonal i förskolorna. Här får deltagarna lära sig mer om näringslära, smaker, konsistenser och hur en mer växtbaserad meny kan skapas. - I det sista och tredje steget deltar kockar. Det är en ren matlagningskurs där vi lagar superbt god, vacker och klimatsmart mat tillsammans, ler Olov. Utbildningen beräknas pågå till sommaren Det ska bli spännande att se resultatet och undersöka om vi kan få till en skillnad i våra matinköp, säger Gunilla. - Förskolebarnen är ju vår framtid och tar de med sig mer klimatsmarta matvanor hem kan vi få till en fantastisk förändring inte bara i Malmö stads matinköp, avslutar Olov. Läs mer på malmo.se/klimatsmartmat MILJÖLÄGET #

24 BåttVätt i hamn TEXT: ANNA-KARIN JANGMARK, FOTO: MARC MALMQVIST Under sensommaren 2017 installerades den mekaniska båtborsttvätten i Limhamns småbåtshamn. Tvätten gör det möjligt för småbåtsägare att göra rent sina båtar mekaniskt, och på så sätt undvika att använda giftiga bottenfärger. fakta om giftiga båtfärger Organiska tennföreningar, som tributyltenn, TBT, är ämnen som har använts i båtbottenfärger sedan 60-talet. De är mycket effektiva mot havstulpaner och andra organismer som kan sätta sig fast på båtskroven. Tyvärr är de också mycket giftiga för många andra organismer i havet, särskilt snäckor och musslor. I Sverige förbjöds användning av TBT-haltiga färger på småbåtar år För kommersiella fartyg och skepp registrerade inom EU är nymålning med färger innehållande dessa ämnen förbjuden sedan De höga TBT-halter som uppmätts i småbåtshamnar, trots förbudet, kommer eventuellt från gamla, underliggande färger som fortfarande finns kvar på en del båtar. I dag används biocidfärger som dessvärre också är giftiga, men tillåtna. Alternativ till dessa giftiga färger är mekanisk borttagning av påväxt. (Källa: havet.nu och Britta Eklund, Happy Boat) BÅTBORSTTVÄTTEN är ett resultat av Malmö stads och Limhamns Småbåtshamns projekt som ska få båtägare att minska användningen av giftiga bottenfärger. Förhoppningen är att båtägarna istället ska gå över till mekaniska alternativ för att hålla sina båtar fria från påväxt. Projektet har medfinansierats med så kallade LOVA-pengar genom Länsstyrelsen i Skåne län. Under våren 2017 kunde intresserade båtägare få sina båtbottnar analyserade med avseende på gifter i bottenfärgen. 33 fritidsbåtar analyserades av analysföretaget HappyBoat med XRF-metodik, en metod som baseras på röntgenflourescens. Analysen visade att tre båtar hade spår av tennorganiska föreningar i bottenfärgen. ELISABETH DELACOUR är en båtägare som hunnit testa båttvätten i Limhamn. - Det känns otroligt bra att kunna tvätta båten istället för att behöva måla om varje säsong. Nu ska det bli intressant att följa påväxt på båten, och blir det mycket får vi ju bara tvätta den oftare. Vi båtägare älskar havet och naturen, självklart vill vi bevara havet så rent som möjligt! Jag tycker det är ett fantastiskt initiativ. Läs mer på malmo.se/batliv 24 MILJÖLÄGET #2 2018

25 MILJÖMÅL#4 I malmö är det lätt att göra rätt År 2020 präglas resursanvändningen av hållbarhet och långsiktighet. Det är enkelt att göra hållbara val av varor, tjänster, resor och avfallshantering för såväl näringslivet, Malmöbon som i Malmö stads organisation. Läs mer på malmo.se/miljoredovisning Foto: Apelöga MILJÖLÄGET #

26 HUmlOr gillar malmös gr Humlorna verkar gilla Malmös gröna tak. En stenhumledrottning har till o Hamnen det är hon första humlan i Sverige som gjort! TEXT: ANNA-KARIN JANGMARK, FOTO: CHRISTINE HAALAND Det Vinnovafinansierade projektet BiodiverCity är inne på sluttampen. BiodiverCity handlar om den gröna och hälsosamma staden. Målet är att utveckla produkter, tjänster och processer som främjar och ökar stadens biologiska mångfald med visionen om en grönare, mer attraktiv och hälsosam stad. I projektet deltar exempelvis Malmö stad, SLU Alnarp, Scandinavian Green Roof Institute och ett antal byggföretag. Som en del i projektet har ett antal platser i staden fått inslag av grönska, för att testa hur den biologiska mångfalden kan gynnas i en stad. Sommaren 2016 inventerade Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp dagfjärilar och humlor på 26 olika platser i Malmö (Västra hamnen, Augustenborg och Hyllie). Av dessa var nio anlagda inom BiodiverCity, övriga platser utgjorde referensområden. Områdena från BiodiverCity innefattade till exempel gröna tak, gröna fasader och en skogsbiotop. - Glädjande nog hittades det humlor på alla inventerade tak som ingick i projektet, berättar Annika Kruuse, projektledare för BiodiverCity. Dessa tak är så kallade biotoptak och kan ha olika typer av växtlighet på sig, såsom strand- eller torräng. Detta visar att humlorna hittar upp till taken och de hittades också på relativt små ytor, vilket är intressant. Det visar att vi kan skapa biotoper för insekter på tak i en urban storstadsmiljö. SJÄTTE VÅNINGEN Humlor har under inventeringen observerats vid tak på sjätte våningen. Humlor har ju annars ett rykte om sig att vara dåliga flygare, men enligt en studie publicerad i Royal Society journal Biology Letters, kan humlor flyga upp till 9000 meters höjd, det vill säga högre än Mount Everest. Totalt observerades åtta humlearter under inventeringarna och nio olika arter av dagfjärilar. - Fjärilarna hittades inte på något av taken, inte ens om fjärilsmagneten kungsmynta fanns där. De fjärilar som hittades i undersökningen fanns på ängs- och ruderatmarker* med många Sydsnylthumla på grönatakinstitutets gröna 26 MILJÖLÄGET # tak, Augustenborg, Malmö. Inventering av SLU Alnarp sommaren 2016.

27 na öna tak ch med byggt bo på ett tak i Västra olika arter av blommande växter. Inte heller lavendel- eller buddlejarabatter verkade speciellt populära bland fjärilarna. Däremot hittades många humlor här. - Inventeringen visade att det kan vara mer effektivt att anlägga ängar eller ruderatmarker om vi vill locka fjärilar, än att så rabatter med typiska fjärilsväxter. Det är också viktigt att tänka på fjärilens hela livscykel - de måste ha plats för att hitta föda och ha tillgång till lämpliga områden där larverna kan trivas, säger Annika Kruuse. MALMÖHUMLA FÖRST I SVERIGE Under 2017 observerades också att en stenhumla byggde bo på ett av de gröna taken inom projektet BiodiverCity. - Detta är första gången vi ser humlor bygga bo på ett grönt tak i Sverige, berättar Annika Kruuse. De söker ofta föda på de nektarrika ängarna som anlagts på tak, men vi har inte tidigare sett dem bygga bon, så det är lite av en sensation! Stenhumlan som observerats bygga ett övervintringsbo på taket är en drottning. Taket, som ingår i BiodiverCity, är anlagt på en förrådsbyggnad på O hoj i Västra hamnen, en våning upp. Stenhumlan är en av våra vanligaste humlearter och återfinns i jordbruksmark, trädgårdar, villaområden och stadsmiljöer. - Humlorna är otroligt viktiga för vårt ekosystem, då de hjälper till att pollinera växter, berättar Annika Kruuse. Det finns växter som är helt beroende av insekter för att pollineras, och en del växter är till och med helt beroende av en viss art. * Ruderatmark: (av latin rudera tus täckt av grus, av ru dus grus ) skräpmark, mark i närheten av bebyggelse, som avstjälpningsplatser, gator, hamnar, bangårdar. Källa: ne.se Läs mer på malmo.se/biodivercity CLimAthOn TEXT: MARC MALMQVIST I OKTOBER 2017 arrangerade Malmö stad i samarbete med Climate-KIC (EU:s initiativ för klimatinnovationer) ett 24 timmar långt Climathon. Under dygnet tävlade deltagarna om att ta fram lösningar på lokala klimatutmaningar. Parallellt med Malmö anordnades Climathon i 108 städer över världen. Malmödeltagarnas utmaning var att hitta en lösning på godstransporter till Sofielund som minskar miljöpåverkan med en långsiktig och hållbar affärsmodell. Vinnarna kallade sitt företag Match a move, en transparent nättjänst där utbud och efterfrågan på gods transporter kan matchas och betygsättas efter såväl service som klimatvänlighet så att priserna minimeras och effektiviteten höjs. - Att transporter kör halvtomma eller icke-optimala rutter är inte bara dåligt för klimatet, det är inte heller ekonomiskt lönsamt. Vår idé kombinerar därför hållbarhet och ekonomisk vinst, säger deltagaren Filippa Jansson. Vinnarna får nu ta sin idé vidare till inkubatorn Minc som hjälper till med coachning så att idén kan förverkligas. PARALLELLT med Climathon anordnade Malmö stad ett Young Climathon, ett liknande evenemang för yngre elever och kortare tidsram. Malmö var först med formatet i fjor, men i år spred det sig till fler städer. - Eleverna från Kastanjeskolan i Sofielund arbetade med frågeställningar som gett dem nya ämnesövergripande kunskaper som kan användas såväl i skolan som i vardagen, säger Åsa Hellström, projektledare på miljöförvaltningen. Climathon anordnades som en del av projektet Malmö innovationsarena som får finansiering från Vinnova och Europeiska regionala utvecklingsfonden. MILJÖLÄGET #

28 NY kemikalieplan i StaN Nu ska vi göra vardagen mer kemikaliesmart för alla Malmöbor. En ny kemikalieplan visar vägen. Matilde Törnqvist. TEXT: CAROLINE ALESMARK, FOTO: PETER KROON Produktionen och användningen av kemiska ämnen har ökat radikalt sedan förra seklet. Vi konsumerar mer varor, och många produkter som används dagligen, till exempel kläder, elektronik och möbler innehåller kemiska ämnen. Av dessa är en del farliga, en del ofarliga, och en del vet vi inte så mycket om. - Trots att det finns regler och lagar kring kemikalier ger dessa inte tillräckligt stöd för att begränsa riskerna och det är därför Malmö stad tar tag i frågan, berättar Matilde Törnqvist, projektledare för Malmö stads kemikalieplan. - Framsynta svenska städer har en kemikalieplan och nu är vi en av dem. ENLIGT MALMÖ STADS miljöprogram ska staden arbeta för att användningen av farliga ämnen ska minska. För att arbeta strategiskt med kemikaliefrågan i en så stor kommun som Malmö krävs ett strukturerat arbetssätt och där är kemikalieplanen ett viktigt verktyg. Planen består av åtta åtgärder, allt från konsumentrådgivning och kemi kalieråd till att använda rätt återbruksmaterial ute på förskolorna, prioritera rätt byggprodukter, öka kunskap om mikroplaster, och följa upp ramavtal som riktar sig till barn och unga. Under 2016 tog förskoleförvaltningen, kulturförvaltningen och miljöförvaltningen gemensamt fram en broschyr och filmer som stöd för anställda inom Malmö stad som arbetar med barn. - Att erbjuda barnen en kemikaliesmart vardag är egentligen ganska lätt. I broschyren har vi tagit upp åtgärder när det gäller till exempel möbler och textil, lek och skapande, mat, städning och utemiljö. Vi har också hållit kemikaliesmarta seminarier för alla förste förskollärare och pratat med blivande föräldrar vid föräldrautbildningar, säger Matilde Törnqvist. MAtiLdeS kemikaliesmarta TipS Titta i städskåpet behöver jag alla de här produkterna? Om inte lämna in till återvinningscentral. Värm mat på porslin eller glas i stället för plast. Plast kan vara ofarlig i frysen eller kylen men avsöndra kemikalier när den värms. Välj förvaringsburkar av metall eller glas. Välj hellre naturmaterial än syntetmaterial både när det gäller kläder, möbler och rengöringsprodukter. Om någon ska ansiktsmåla ditt barn fråga om sminket är anpassat för barn och har innehållsförteckning. Prata med din tonåring förklara att smink, hårblekning och liknande innehåller ämnen som kan vara allergiframkallande. Tvätta nyinköpta textilier som kläder, filtar och gosedjur innan de används, kemikalier från transport och tillverkning finns ofta kvar. Använd hellre rostfritt och gjutjärn än teflon och aluminium, undvik redskap med nonstick. Använd miljömärkta och parfymfria hygienprodukter och rengöringsmedel. Om du ska köpa byggvaruprodukter, fråga efter miljövänliga. Läs mer: 28 MILJÖLÄGET #2 2018