Öresundsverket för en tryggare och miljövänligare energiförsörjning

Transkript

1 Öresundsverket för en tryggare och miljövänligare energiförsörjning

2 Utgiven av E.ON Värmekraft Sverige AB, 2009 Text: Lars Ohlander, OhlanderMedia Foto: Berne Lundkvist Layout: Fredrik Collijn Tryck: Tryckfolket, Malmö Papper: Galerie art matt ISBN

3 Öresundsverket för en tryggare och miljövänligare energiförsörjning

4

5 Innehåll Därför byggde vi Öresundsverket 4 Gamla verket invigdes 6 Så här började det 8 Bygget kunde börja 12 Rivningen 14 Gasturbinen 18 Kontrollrummet 22 Gasledningen 24 Kylvattnet 26 Ångturbinen 30 Generatorerna 34 Pannan 38 Fjärrvärmen 42 Toppmodernt kontor 46 First fire 52 Det största ställverket 56 Miljön i fokus 60 Säkerhetsribban lades högt 62 Öppet Hus och familjefest 64 Slutord från projektchefen 68 Vi som tog över 70 Öresundsverket i genomskärning 72

6 4 Håkan Buskhe: Därför byggde vi Öresundsverket

7 5 Projekt Öresundsverket är nu framgångsrikt slutfört. Verket kommer att kraftigt bidraga till att trygga elförsörjningen i södra Sverige och värmeförsörjningen i Malmö. Byggandet och moderniseringen av det nya Öresundsverket är en del av E.ON Sveriges rekordstora investeringsprogram fram till 2013 investerar vi ca 58 miljarder kronor, merparten i ny elproduktion. Energiförsörjningen måste tryggas och ökad elproduktion ger ökad konkurrenskraft, t ex för den svenska basindustrin, genom att elpriserna pressas nedåt. Och detta ska göras på ett sätt som främjar miljö och klimat, bl a genom minskade koldioxidutsläpp. Det är mot den bakgrunden investeringen i ett nytt högeffektivt Öresundsverk ska ses. Verket, som är Europas modernaste, minskar koldioxidutsläppen i Nordeuropa med en miljon ton per år. Byggandet av Öresundsverket har varit unikt så tillvida att det byggdes ett nytt verk inne i det gamla. I den här skriften har vi velat dokumentera detta. Kom med på en resa i ett stycke industrihistoria och följ projektet från start till mål. Håkan Buskhe Koncernchef E.ON Nordic

8 6 Gamla verket invigdes av statsministern 1965 Ett strömlöst USA visade vad en väl fungerande elförsörjning betyder för framåtskridande och trygghet...

9 Statsminister Tage Erlander invigde gamla Öresundsverket Här tillsammans med Sydkrafts dåvarande VD Sune Wetterlund och landshövding Gösta Netzén. 7 Gamla Öresundsverket byggdes ut i tre etapper 1953, 1957 och Men någon officiellt invigning av landets största kraftverk blev det märkligt nog inte förrän Då hade verket uppnått sin planerade kapacitet på 400 megawatt och det ansågs lämpligt att arrangera en invigning med tillhörande festligheter. Den 12 november samlades 300 inbjudna gäster med statsminister Tage Erlander och landshövding Gösta Netzén i spetsen på kraftverket. Statsministern hade precis kommit hem från en längre resa i USA, där han upplevt en omfattande s k black out, när stora delar av östra USA blev utan ström. Det som hände där visade med önskvärd tydlighet vad en väl fungerande elförsörjning betyder för framåtskridande och trygghet, sa Erlander i sitt invigningstal. Men också hur sårbart ett samhälle är som i stor utsträckning tvingas lita till elkraften för sin energiförsörjning. Sa alltså en statsminister Det skulle lika gärna kunna sägas i dag. Tage Erlander avslutade med förhoppningen att den kraft som skulle strömma ut från Öresundsverket skulle bli till gagn för det ekonomiska framåtskridandet. Dessförinnan hade Sydkrafts styrelseordförande S A Johansson i sitt hälsningstal lite humoristiskt konstaterat att även om vi inte uttalar oss som skåningar utan som sydsvenskar så säger vi ändå som det är: Öresundsverket är med sina kilowatt landets största kraftverk. Vilket åtminstone utgjorde en av motiveringarna till en invigningshögtidlighet för ett kraftverk som ju varit under byggnad i 15 år...

10 8 Så här började det Den 23 augusti 2006 fattade E.ON Sveriges styrelse beslut om att investera tre miljarder kronor i ny el- och värmeproduktion i Malmö. Det över femtio år gamla Öresundsverket, som legat i malpåse sedan 1993, skulle byggas om till ett modernt, högeffektivt, naturgaseldat kraftvärmeverk.

11 9 Styrelsebeslutet hade föregåtts av en lång, lång planeringsoch tillståndsprocess. I själva verket tog tillståndsprocessen fyra år längre tid än hela uppförandet av kraftverket. Men först: Torsdagen den 30 mars 2005 var något av en ödesdag för hela Öresundsverksprojektet. Då skulle Malmös kommunfullmäktige efter två bordläggningar för tredje gången behandla projektets vara eller icke vara. Eftersom det förelåg kommunal vetorätt var förutsättningarna kristallklara sa de lokala politikerna nej, skulle regeringen säga nej. Och något nytt kraftverk skulle inte byggas. I Malmö styrde Socialdemokraterna, som var positiva till kraftverksbygget. De hade stöd av Vänsterpartiet och Krist demokraterna. Moderaterna, Folkpartiet, Miljöpartiet, Pensionärspartiet och Skånepartiet var emot. Efter en långdragen debatt och slutlig votering blev det ja till projektet med 33 röster mot 27 och en nedlagd. Tillbaka till 1993: Dåvarande Sydkraftledningen beslöt då alltså att ta det 40 år gamla Öresundsverket ur drift men att behålla det i konserverat skick. De gamla turbinerna fick stå kvar. Men de nästan femtio år gamla skorstenarna rivs 1998, bit för bit. Av en del av teglet skapas för övrigt ett konstverk som placeras i huvudkontorets foajé på Carl Gustafs väg. Konst verket återbördas 2009 till Öresundsverket och då till det ombyggda Verk 1, Hävringekontoret, för att minna om gamla tider. I malpåse och utan skorstenar Men platsen ansågs ändå attraktiv. All logistik fanns där, hamn, kylvatten, elutmatning. Och om man nu s k u l l e bygga ett nytt kraftverk så blev det förmodligen n å g o t lättare att få tillstånd för den befintliga platsen än för ett bygge på jungfrulig mark. Därför startade 1999 vissa layoutstudier: Hur kan man skapa ett nytt kraftverk inne i de gamla byggnaderna.

12 10 De gamla skorstenarna fick rivas bit för bit, sedan verket lagts i malpåse.

13 11 DÅ kom beskedet: Barsebäck 1 läggs ner. Och det sågs som sannolikt att även Barsebäck 2 skulle stängas. Dåvarande koncernledningen bedömde risken som stor för kapacitetsbrist på el i södra Sverige och man började lokaliseringsstudier för ett nytt kraftverk. Det stod från början klart att ett nytt kraftverk måste bli gaseldat (inte kol eller olja och självklart inte kärnkraft) och att det måste finnas ett värmeunderlag. Bränslet måste utnyttjas för b å d e el och värme. Ett kraftvärmeverk. Flera tänkbara orter studerades, men slutsatsen blev att en ombyggnad av gamla Öresundsverket var det i särklass bästa alternativet. Sydkrafts styrelse beslöt på våren 2002 att ansöka om tillstånd för ett nytt kraftverk i det gamla och förnyade koncessioner på elutmatning och en grenledning för gasen. Carl-Gunnar Holm, som längre fram skulle bli projektchef för själva bygget, utsågs att sköta tillståndshanteringen. Och nu började alltså den långa processen Inledningsvis handlade det mycket om samråd med allmänheten och med blivande grannar till kraftverket. I april 2003 skickas en ansökan till Miljödomstolen i Växjö, vilket i sin tur startade en räcka av remisser, remissvar och förhandlingar. Ett år senare, 2004 var det slutlig förhandling på Malmö Börshus. Miljödomstolen gav ett, som det heter, positivt utlåtande. Men enligt miljöbalken ska även regeringen uttala sig. Det blir en ny remissrunda, där regeringen bl a vill veta hur Malmö stad ställer sig. Kommunen hade vetorätt. Och, som redan nämnts, blev det alltså ett ja i Malmöfullmäktige, vilket ledde till att regeringen i juni 2005 gav tillstånd till kraftverksbygget. Samma år hade Barsebäck 2 lagts ner. I mars 2006 kunde så Miljödomstolen ge ett slutligt tillstånd. Och efter E.ON Sveriges styrelsebeslut i augusti kunde den s k genomförandefasen inledas. Bygget kunde börja... Fakta om gamla Öresundsverket Gamla Öresundsverket byggdes i tre omgångar 1953, 1957 och 1963 vid Östra Hamnen i Malmö. Bränslet som användes var kol och olja. Öresundsverket var en viktig hörnsten i den sydsvenska energiförsörjningen. Den samlade produktionskapaciteten var 400 MW el och 250 MW värme, innan verket 1993 lades i malpåse. Fakta om nya Öresundsverket Det nya Öresundsverket är ett högeffektivt, miljövänligt, naturgaseldat kraftvärmeverk, med en produktionskapacitet på ca 400 MW el (en Barsebäcksreaktor hade 600 MW) och 250 MW värme. Verket kan leverera 3 TWh el till det nordiska elsystemet och 1 TWh värme. I full drift kan verket tillgodose 70 procent av de skånska hushållens elbehov och 40 procent av Malmös totala fjärrvärmebehov.

14 12 Bygget kunde börja men vem skulle bygga? Att bygga Europas modernaste kraftvärmeverk stod naturligtvis som en stor utmaning för världens ledande kraftverksleverantörer. Projektledningen hade redan tidigt listat en handfull tänkbara leverantörer som bjöds in att lägga anbud på bygget.

15 13 Kontraktet klart. E.ONs koncernledning, Hitachis och GE:s chefer och Öresundsverkets projektledning har samlats bakom de digra kontraktsbuntarna. För att kunna ta styrelsebeslutet i augusti 2006 måste det finnas ett mycket omfattande beslutsunderlag; beskrivning av vad som ska byggas, prestanda, tidplan, kostnad. Denna bild fick man genom de anbud som begärts in i Öresundsverkets fall från fyra olika leverantörer. Det här skedde naturligtvis inte på en kafferast. I takt med att tillståndsprocessen närmade sig mål var projektledningen för Öresundsverket tvungen att förbereda sig för ett väntat positivt svar. Redan 2005 hade därför kontakt tagits med tänkbara leverantörer, som, var för sig, började arbeta ut s i n plan för kraftverksbygget. Omfattande underlag, bl a budgetanbud lämnas. I november 2005 ger koncernledningen projektledningen klartecken att ta in, som det heter, skarpt anbud. Det innebar att bindande anbud kom in från fyra leverantörer i början av 2006 och nu var det skarpt läge. Många och långa och tuffa diskussioner mellan projektledning och de olika leverantörerna fördes; vad som ingår och inte ingår, vem har ansvar för vad, vilka garantier ges osv. I april 2006 får projektchefen Carl-Gunnar Holm sitt projektteams utvärdering av de inkomna anbuden. Och därmed kunde en s k short list göras där två av anbuden tävlade mot varandra. I ena ringhörnan fanns konsortiet Hitachi/General Electric. I den andra Alstom. De intensiva förhandlingarna fortsatte. Ibland i veckolånga sejourer. Inte minst gällde det vilka garantier för service och underhåll som kunde lämnas. Den 24 juli lämnar båda de tävlande leverantörerna in final binding offer. Ytterligare bedömningar och värderingar av buden gjordes. Och slutade med att projektledning rekommenderade Hitachi/General Electrics bud som det bästa ur en rad aspekter både vad gällde teknik och ekonomi. Efter styrelsebeslutet den 23 augusti kunde så, dagen efter, dåvarande koncernchefen Lars Frithiof tillsammans med affärsområdeschefen för Elproduktion Håkan Buskhe signera kontraktet med Hitachi Power Europes chef Klaus Schmitz och General Electrics Sverigechef Per Ericsson. Nu kunde bygget verkligen starta...

16 14 Rivningen det mesta av det gamla måste bort Innan arbetet med det nya kraftverket inleddes måste det mesta av den gamla utrustningen bort. Och det blev startskottet till ett av de största och mest omfattande rivnings arbeten som gjorts i Sverige, där så mycket som möjligt, av resurshushållningsskäl skulle återvinnas.

17 15 Under nästan tre år tid revs precis allt och det handlade om tusentals ton ut i det gamla Öresundsverket. Bara väggarna stod kvar när jobbet var klart och plats hade beretts för ett nytt högeffektivt kraftvärmeverk. Uppdraget hade gått till Örebroföretaget Lodab, med lång erfarenhet av komplicerade rivningar både i Sverige och utomlands. Ett 25 man starkt arbetslag gick till verket med specialutrustning. Allt skulle ut vid rivningen. Här rensas turbinhallen från allt gammalt inklusive de två stora generatorerna.

18 16 Rivningen handlade i grunden om att demontera all mekanisk och elektrisk utrustning. I grunden handlade det om att demontera all mekanisk och elektrisk utrustning. Rivningen omfattade två stora byggnader som tömdes på: Sex stora pannor, 30 meter höga och ton tunga Tre ångturbiner Ställverk Asksilo Mil efter mil av rör ton asbestkontaminerat tegel Stora insatser med skärbrännare krävdes innan allt stål och järn kunde forslas ut till det gigantiska skrotupplaget utanför verket. Sammantaget revs det ut ca ton järnskrot och 275 koppar. Allt gick till återvinning.

19 De stora pannorna i gamla verket fick skäras itu bit för bit. 17 Fakta om rivningen Asbestsaneringen vid Öresundsverket var en av de mest omfattade någonsin i Sverige och omgärdades av rigorösa säkerhetsbestämmelser. För att klara den biten av rivningen på ett miljösäkert sätt installerades ett stort tält med undertryck runt pannorna som skulle saneras detta för att inte asbestfibrer skulle spridas. Till tältet kopplades en jättefläkt från Ferrari (!), som klarade att suga ut kubikmeter luft per timme. Därefter revs de asbestkontaminerade pannväggarna, som förpackades i förseglade containrar för transport till deponi.

20 18 Gasturbinen verkets hjärta En stor dag en milstolpe för vårt projekt att modernisera Öresundsverket.

21 19 Intresset var stort både bland anställda och massmedia när gasturbinen installerades. För att minska belastningen på vägen när turbinen skulle forslas in på verket byggdes en särskild bro. I september 2007 kan man säga att Öresundsverket fick sitt hjärta. Från franska Belfort kom då ett fartyg lastat med den jättelika gasturbinen och lade till vid den s k kolpiren strax utanför verket. Gasturbinen, som tillverkats av General Electric, är en av världens största och mest avancerade i kommersiell drift. Måndagen den 17 september lyftes gasturbinen under stor precision på plats på det massiva betongfundamentet. Mediaintresset var stort och turbininstallationen karakteriserades av E.ON Sveriges dåvarande vice VD, senare koncernchef Håkan Buskhe: En stor dag en milstolpe för vårt projekt att modernisera Öresundsverket.

22 20 Gasturbinen är på väg att lyftas på plats på sitt betongfundament.

23 21 Det handlade om millimeterprecision när den 330 ton tunga turbinen skulle sättas på plats. Gasturbinen eldas med naturgas och ger via generatorn el. M e n också väldigt varma avgaser. Dessa avgaser, som har en temperatur på ca 630 grader, ska tas om hand i den stora pannan och där värma upp vatten till ånga under högtryck. Ånga som genererar både elektricitet och värme för E.ONs fjärrvärmekunder. Det som släpps ut genom skorstenen, efter katalytisk rening, håller då en temperatur på 71 grader. Mellanskillnaden används vidare som 565-gradig ånga. Spillet blir alltså minimalt, eftersom så lite energi som möjligt släpps ut genom skorstenen. Vid full el- och fjärrvärmeproduktion blir närmare 90 procent av energin i bränslet tillvaratagen med kraftigt minskade utsläpp i luften som följd. Turbinen i stort sett installerad. Fakta om gasturbin Gasturbinen väger 330 ton, är tolv meter lång och har en diameter på fem meter. Kapaciteten är 290 megawatt el. Fundamentet som turbinen vilar på består av kubikmeter betong, som ska minimera vibrationerna när turbinen är i drift.

24 22 Kontrollrummet verkets hjärna Om gasturbinen är Öresundsverkets hjärta så kan kontrollrummet kallas verkets hjärna.

25 Projektledare Ann-Britt Östberg i kontrollrummet. 23 Ifrån kontrollrummet ska verkets produktion av el och värme styras. Härifrån ska också hela fjärrvärmesystemet i Malmö övervakas och regleras. Dygnet runt. Året runt. Driftorganisation är gemensam med E.ON Värme, där E.ON Värmekraft hyr in driftpersonal från Värme, för att så mycket som möjligt effektivisera driften. Det är alltså från kontrollrummet som verkets produktionskapacitet på 440 megawatt el ska styras. Härifrån kan man tillgodose 70 procent av de skånska hushållens elbehov. Dessutom ska verkets värmeproduktion svara för 40 procent av Malmös totala fjärrvärmebehov. Driftpersonalens uppgifter är att starta, stoppa och övervaka anläggningen, vari också ligger att hantera eventuella störningar. Och naturligtvis att hantera de lastförändringar som behövs. Förändringar av den s k lasten innebär helt enkelt att man producerar så mycket el och värme som behövs. På sommaren behövs det ju t ex betydligt mindre värme än på vintern. Proportionerna mellan producerad el och värme varierar därför med årstiderna. Det stora kontrollrummet, inrett i både ljust och mörkt trä, domineras helt av en jättelik storbildsskärm som visar verkets drift. Kontrollrummet är verkets hjärna. Själva kontrollrumsverksamheten ska skötas från tre s k operatörsstationer som har två (mindre) bildskärmar per station. Totalt övervakas alltså produktionen av sex bildskärmar där alla förändringar av driften och olika kommandon kan göras. Till detta kommer åtta kameror ute i anläggningen som gör att det kan ske en visuell övervakning på speciella monitorer. Kontrollrumspersonalen ska gå i treskift. Sex skiftlag med fem personer i varje avlöser varandra dygnet runt. Stora arbetsmiljöhänsyn har tagits vid utformandet och placeringen av kontrollrummet. Så har till exempel rummet byggts på norrsidan av verket, för att slippa direkt solljus, men ändå få en relativt ljus arbetsplats.

26 24 Gasledningen ger verket bränsle Bränslet är alltså naturgas som via en nybyggd underjordisk ledning leds fram till verket.

27 25 Den åtta km långa gasledningen lades ut i 500 meters sektioner. Alla svetsskarvar i gasledningen röntgades för att upptäcka ev läckor. Gasledningen som försörjer Öresundsverket med bränsle drogs fram hösten meter långa rör svetsades samman till 500 meter långa sektioner som med hjälp av grävmaskiner lyftes på plats i ledningsdiket. Arbetet var svårhanterbart eftersom ledningen drogs fram i ett tättbebyggt område. E.ON Gas som svarade för arbetena borrade sig under vägar, järnvägar och vattendrag för att minimera påverkan på omgivningen. Att distribuera naturgasen via en nedgrävd ledning innebär att man slipper bränsletransporter, vilket innebär mindre miljöpåverkan. Gasledningen uppfyller alla högt ställda säkerhetskrav. Fakta om gasledningen Gasledningen har dragits från stamledningen för naturgas i Sverige till verket en sträcka på åtta kilometer.

28 26 Öresundsverket kyls av Öresunds vatten Vatten från Öresund ska förse Öresundsverket med kylande vatten, vilket är nödvändigt för en säker och effektiv elproduktion.

29 Rören i kylvattenledningen, glasfiberarmerad plast, har en diameter på 2,2 meter. 27 Under 2007 och fram till våren 2008 pågick ett intensivt arbete med att lägga den jättelika kylvattenledningen en över meter lång åder från Oljehamnen utanför Malmö fram till verket. Rördragningen skedde under mark vilket ibland var komplicerat eftersom det fanns gott om kablar och gamla rörledningar i jorden. Kylvattenprocessen ser, enkelt uttryckt, ut så här: Vatten från Öresund tas in vid en nybyggd intagsstation i Olje hamnen. Två mycket kraftiga pumpar med en eleffekt på 1 MW pumpar upp havsvattnet i ett 14 meter högt s k svalltorn. Härifrån strömmar sedan vattnet med självfall genom den underjordiska ledningen och fram till verket där det kyler systemet, i första hand den stora ångturbinens kondensor. För att hindra att småfisk sugs in i rörsystemet med vattnet, finns det vid intaget flera sensorer som avger en svag ström som skall avvisa fisken. Det finns dessutom galler som skall förhindra att tång, sjögräs och skräp följer med vattnet in i systemet. När kylvattnet s a s gjort sitt jobb, leds det ut via en 360 meter lång utloppsledning till hamnbassängen vid verket, istället för som förr i tiden till Sege å. Vattnet får då, enligt miljödomen, vara högst tio grader varmare än när det togs in.

30 28 Vattnet renas innan det släpps in i systemet. Bl a ska galler förhindra tång och sjögräs att släppas in.

31 29 Tack vare kylvattensystemet kan kraftverket producera el även under de delar av året då värmebehovet är mindre. Omvänt då värmebehovet ökar kan mer ånga avledas för fjärrvärmeproduktion och elproduktionen minska något. Med andra ord: Värme och el i kombination, där produktionen rättar sig efter behovet/efterfrågan. Rören i kylvattenledningen, glasfiberarmerad plast, har en diameter på 2,2 meter. Fakta om kylvattenledningen Kylvattenledningen är meter lång, består av glasfiberarmerad plast och har en diameter på 2,2 meter. Genom ledningen är vattenflödet liter per sekund! För att hindra påväxt av bl a musslor i ledningen doseras hypoklorit till kylvattnet vid behov.

32 30 Ångturbinen en av de viktigaste komponenterna På vårkanten 2008 kom ytterligare två fartyg till Malmö med komponenter till Öresundsverket ångturbinen hade anlänt för installation.

33 Ångturbinen sätts på plats. 31 Turbinen, som med alla delar och kringutrustning, vägde drygt 300 ton, skeppades in till Malmö med två olika fartyg. Från Gdynia kom högtrycks-, mellantrycks- och lågtrycksturbinrotorerna, och från Rotterdam kom bland annat lågtrycksturbinhus och generatorn. Delarna lyftes successivt på plats på turbinfundamentet, en högarmerad betongkonstruktion på 600 ton.

34 32 Precisionen var millimeternoga när ångturbinen monterades på plats. Ångturbinen har en eleffekt på 150 megawatt, vilket kan jämföras med gasturbinens 290 megawatt. Den drivs av de heta avgaser som bildas när den naturgaseldade gasturbinen producerar el. Som beskrivits i andra kapitel värmer dessa avgaser upp vattnet i ångpannan. Den ånga, som då bildas, leds in i och driver med stor kraft ångturbinens rotor, som kopplats till generatorn som då genererar el. I Öresundsverket används alltså både energin direkt från förbränningen av gasbränslet och ångtrycket för att producera el i såväl gasturbinen som i ångturbinen. Elverkningsgraden når därmed upp till mer än 58 procent, vilket kan jämföras med procent i ett konventionellt kolkraftverk. Detta är då vid elproduktion. Men värmen från elproduktionen utnyttjas även som fjärrvärme. Det ökar ytterligare effektiviteten. Vid full el- och fjärrvärmeproduktion används energin i bränslet till närmare 90 procent, endast en tiondel förblir oanvänd. Drygt ett år efter att ångturbinen skeppats in kunde den färdiginstallerad fasas in på nätet för första gången. Vi har fått världens bästa ångturbin, sa då spontant biträdande projektchefen och blivande kraftverkschefen Anders P Svensson.

35 Ångturbinen börjar bli komplett sedan alla delar lyfts på plats. 33 Fakta om ångturbinen Ångturbinen har tillverkats av multinationella Alstom och de olika komponenterna kommer från flera olika länder, som Polen, Tyskland, Schweiz, Frankrike. Skovelbladen i turbinen roterar i sin ytterkant som snabbast med en hastighet av kilometer i timmen. Turbinen vilar på ett tre meter tjockt betongfundament med cirka 400 kvadratmeters yta. Fundamentet bärs upp av höga betongpelare, allt för att dämpa turbinens vibrationer.

36 34 Två jättelika generatorer ger tre miljarder kilowattimmar Kraften från både bränslet (naturgas) och ångtryck används för att producera el.

37 35 Gasturbinens generator transporteras in i verket. Gasturbinens generator drivs runt av turbinaxeln av den kraft som uppstår när de heta avgaserna från bränslet expanderar i turbinen. Gasturbinens generator producerar 290 megawatt. Själva generatorn är en koloss på 350 ton med en längd på nio meter och en diameter på 3,5 meter. Den är vätgaskyld vilket innebär att den inte tar så stor plats som en konventionellt kyld. Spänningen ligger på volt. Innan el matas ut på nätet har den transformerats upp till volt (130 kilovolt).

38 36 Arbetet pågår med ångturbinens generator. Ångturbinens generator drivs av det ångtryck som uppstår när de heta avgaserna hettar upp vatten till ånga. En del av den heta ångan kan så ledas av för att som värme gå ut i Malmös fjärrvärmenät. Denna generator kan producera 150 megawatt el (fördelningen el/värme bestäms mycket av års tiderna), mäter 8,5 gånger 3,5 meter och väger 200 ton. Här ligger utspänningen på volt, som också transformera upp till 130 kilovolt. Verkets generatorer kan leverera tre miljarder kilowattimmar per år (3 TWh), vilket är 1,5 gånger så mycket som hela Malmös elförbrukning.

39 37 Ångturbinens generator på plats inne i verket. Fakta om generatorerna En elgenerator tillförs mekanisk energi och avger elektrisk. Det är den enkla, grundläggande definitionen på en generator. I t ex ett vattenkraftverk är det kraften från vattnet som driver turbinen, som i sin tur driver runt generatorn. I ett modernt kraftvärmeverk som Öresundsverket används kraft från både bränslet (naturgas) och ångtryck för att driva de två jättelika generatorerna och därmed producera el. Dessutom produceras ju värme till fjärrvärmenätet.

40 38 En panna för el och värme Hundra meter över marken syns Öresundsverkets skorsten som något av ett nytt landmärke för Malmö.

41 39 Den stålstomme som bär upp pannan svetsas samman på plats. Skorstenen vilar på den jättelika ångpannan, som ska bidraga till både el och värme för hundratusentals människor. Pannan, som ska leverera ånga för både elproduktion och värme i Malmös fjärrvärmenät är en koloss på 13 gånger 29 meter och en höjd på 40 meter. Och ovanpå pannan sticker alltså den 60 meter höga skorstenen upp.

42 40 Världens största mobila kran krävdes för att lyfta alla pannans delar på plats. Med pannans hjälp tas så mycket energi som möjligt tillvara. Pannan återvinner därför värme. Som vi beskrivit i tidigare kapitel avger den naturgaseldade gasturbinen väldigt varma avgaser när den genererar el. Dessa avgaser, med en temperatur på ca 630 grader, tas om hand i pannan och värmer där, under högtryck, upp vatten till 565-gradig ånga. Ångan går i ett ständigt kretslopp i verket. Inkommande vatten värms i olika steg inne i pannan i olika moduler av s k värmeöverförande ytor, ett enormt nätverk av metallrör som har en sammanlagd längd av 150 kilometer och väger ton. Det är detta spindelnät av rör som slutligen omvandlar vattnet till 565 grader varm ånga. Mellan de här modulerna byggs också in den katalysator som ska minimera utsläppen av kväveoxider i avgaserna. Öresundsverket ska producera 290 megawatt (MW) el från gasturbinen. P l u s att den heta ångan, som går vidare till ångturbinen, ska ge 150 MW el. Sedan kan man då välja att tappa av lite av den elproducerande ångan och leda ut den i fjärrvärmenätet. D v s antingen kör man full elproduktion eller delvis. Det beror på årstiden. Värmebehovet är naturligtvis störst på vintern. Vid full värmeproduktion kan Öresundsverket tillgodose ca 40 procent av Malmös värmebehov utan att ytterligare bränsle tillförs.

43 Pannan börjar komma på plats. Och tubpaketen lyfts i rätt läge. 41 Fakta om pannan Pannan har, i sina beståndsdelar en i högsta grad internationell prägel: Den stålstomme som bär upp pannan har tillverkats i Thailand och skeppats hit. Skorstenen kommer också från Thailand. Av de värmeöverförande ytorna kommer två tredjedelar från Sydkorea och resten från Holland. Fast ursprungligen kommer dessa metallrör från Tyskland. Ångdomarna (tankar för vatten och ånga i pannan) har tillverkats i Pakistan. Katalysatorn kommer från England.

44 42 Fjärrvärmen som ska värma Malmö Genom att pumpa ut nästan två tusen liter 90-gradigt vatten i sekunden ska Öresundsverket värma stora delar av Malmö när kylan tar grepp på staden.

45 Fjärrvärmeledningen som löper ut (och in) från Öresundsverket har en diameter på en meter och här flödar vid fulldrift liter 90-gradigt vatten ut i sekunden. 43 Verket har kapacitet att tillgodose 40 procent av Malmös värme behov. Det nya Öresundsverket producerar ju både el och värme samtidigt en kombination som ger maximalt energiutnyttjande och minimala utsläpp. Hur mycket värme som produceras styrs av behovet, som naturligtvis är störst på vintern. Verket kan producera allt från 25 till 250 megawatt värme under normal drift. I extremfallet 400 MW. Avfallshanteringsföretaget Sysav och Öresundsverket ligger som bas för fjärrvärme produktionen. Sysav och E.ON har sedan länge ett avtal, som innebär att E.ON Värme tar tillvara den värme som bildas vid Sysavs avfallsförbränning i Östra Hamnen i Malmö.

46 44

47 Värmeväxlaren ser till att fjärrvärmenätet får det heta vatten som behövs. 45 Fjärrvärmeledningen från Öresundsverket har en diameter på en meter och vid full drift flödar liter vatten i sekunden ut. Vattnet som pumpas ut är alltså 90 grader varmt. Det kommer sedan i retur i en lika stor parallell ledning och är då ca 50 grader varmt. Så värms det upp igen och pumpas ut. Ett ständigt kretslopp. Denna värme är en ytterligare nyttighet som tas tillvara istället för att släppas ut. Inget eldande för kråkorna m a o. Öresundsverket får därför en mycket hög totalverkningsgrad. Spill och utsläpp blir minimala. Fakta om fjärrvärmen Några exempel: Vid full elproduktion produceras 440 MW el och ingen värme. Dras elproduktionen ner något till 400 MW då kan 250 MW värme produceras. 1 MW el ger 5 MW värme. Fjärrvärmen tillgodoser ca 90 procent av uppvärmningsbehovet i Malmö. Fjärrvärmenätet består av 560 kilometer dubbelledning, d v s kilometer ledning vilket motsvarar sträckan Malmö Paris. Parallellt med Öresundsverksprojektet byggde E.ON Värme ut fjärrvärmen i Malmö ytterligare, med en tio kilometer lång ledning från Ö Hamnen till Limhamn Ormen Långe 3.

48 46 Toppmodernt kontor i gamla Verk 1 I den totala upprustningen och moderniseringen av Öresundsverket ingick också att skapa nya toppmoderna kontorslokaler i det femtio år gamla Verk 1.

49 De gamla pann stativen fick en bärande funktion för de olika våningsplanen. 47 På nyåret 2009 flyttade E.ON Värme Malmö med 120 medarbetare in i Hävringekontoret (döpt efter kvarteret där Öresundsverket ligger) och härifrån ska Malmös hela fjärrvärme ledas. Ombyggnaden började i oktober 2007 och blev en stor utmaning för ett 20-tal entreprenörer som samarbetade för att i det gamla kolkraftverket bygga ett nytt kontor. Allt (nästan) skulle rivas ut. Egentligen är det bara väggarna från det gamla verket som står kvar. Till och med taket fick tas bort för att de stora pannorna skulle kunna lyftas ut. Men samtidigt bevarades de gamla pannstativen som, efter blåsning och brandskyddsmålning fick en bärande funktion för våningsplanen i de nya lokalerna. Stativen är alltså från 1950-talet och fick stå kvar för att ge Hävringekontoret dess nuvarande utseende.

50 48 Alla fönster byttes ut mot nya. Noggrann svetsning ingick när ett nytt kontor skapades inne i det gamla kraftverket.

51 49 Arbetena med de olika våningsplanen närmar sig slutet hösten 2008.

52 50 De två gamla turbinerna finns kvar inne i kontorsbyggnaden, som ett minne från gångna tider.

53 51 Inflyttning i Hävringekontoret projektchefen Leif Sjögren och inflyttningsgeneralen Jessica Knutsson, E.ON Värme Malmö. En hel del annat minner om gångna tider i den moderna kontors - miljön. De två stora turbinerna, som på sin tid levererade 70 megawatt el vardera, står till exempel kvar som monument över det gamla koleldade Öresundsverket. Och i kontorsentrén står ett konstverk som delvis skapats av tegel från en av det gamla verkets skorstenar som revs på 1990-talet. Arbetet var som nämnts en stor utmaning. Stor vikt lades på säkerheten, som var högprioriterad inte minst med tanke på de höga höjder det handlade om. Ett mycket lyckat projekt vi är mycket nöjda med den här kontorsbyggnaden, sa chefen för Projekt Öresundsverket Carl-Gunnar Holm när taklagsfesten, eller resegillet som det heter på skånska, hölls i augusti Tilläggas kan att när E.ON Värme Malmö flyttade från Heleneholmsverket till Hävringekontoret skänktes de gamla kontorsmöblerna till Rädda Barnen och lär nu finnas på skolor runt om i Polen.

54 52 First fire Torsdagen den 19 mars 2009 var en stor dag för projekt Öresundsverket. Då var det First fire det stora naturgasdrivna gasturbinen startades för första gången.

55 E.ONs affärsområdeschef Anders Olsson startade First fire från kontrollbordet. 53 På spaning efter rök ur skorstenen vid First fire. En spontan applåd togs upp i verkets nya kontrollrum när gasen släpptes på, antändes och för en kort stund drev turbinen provstarten hade lyckats. I kontrollrummet trängdes representanter för E.ON Sverige, General Electric, Hitachi och massmedia. Man får väl kalla det en historisk dag när en så stor anläggning som Öresundverket startar för första gången. Speciellt när det handlar om en så högteknologisk och miljönyttig anläggning som den här den håller världsklass, sa Anders Olsson, E.ON Sveriges affärsområdeschef Nät, Gas och El.

56 54 Öresundsverket levererar el ut på nätet för första gången koncernchef Håkan Buskhe tryckte på knappen. En månad senare var det dags för projektets nästa milstolpe. Måndagen den 20 april fasades Öresundsverket in på elnätet för första gången och började leverera el. Gasturbinen startades och levererade via generatorn el ut på elnätets 130 kilovolts-ledning för en kort stund. En lyckad infasning. I kontrollrummet där representanter för E.ON Sverige, General Electric och Hitachi trängdes skålades det i alkoholfri skumpa som korkades upp under ljudligt smällande. Som brukligt är namnger vi i dag gasturbinen efter dagens namn som är Amelie, sa Öresundsverkets projektchef Carl-Gunnar Holm. Amelie betyder verksam ett nog så passande namn på en turbin som ska vara just verksam dygnet runt. Den som fick trycka på knappen och starta infasningen var E.ON Nordics koncernchef Håkan Buskhe. Öresundsverket tryggar energi- och elförsörjningen i södra Sverige. Verket bidrar också starkt till försörjningssäkerheten i hela Sverige och södra Skandinavien, sa Buskhe efter väl förrättad infasning samtidigt som han gav beröm åt projekt ledningen. Carl-Gunnar Holm och hans team har gjort ett fantastiskt jobb.

57 Skål i Pommac för en lyckad infasning. Fr v Bengt Norman, chef E.ON Värmekraft, Carl-Gunnar Holm chef projekt Öresundsverket och koncernchefen Håkan Buskhe. 55 Carl-Gunnar Holm namngav gasturbinen till dagens namn Amelie, som passande nog betyder verksam. Fakta Det nya Öresundsverket är den största elproduktionsanläggningen som byggts i Sverige sedan kärnkraftverket Oskarshamn 3 byggdes Verket är ett av de effektivaste i Europa. Kombinationen av el- och värmeproduktion ger en mycket hög verkningsgrad, som är positivt för miljön.

58 56 Det största ställverket Tog ett år att bygga och fick avgörande betydelse för Malmöregionens strömförsörjning.

59 Det gamla utomhusställverket var väderkänsligt och tog stor plats. 57 En blåsig novembertisdag 2007 samlades representanter från E.ON och ABB för att gemensamt inviga det nya inomhusställverket. Ställverket hade tagit ett drygt år att uppföra för ABB som var totalentreprenör för bygget. Den totala investeringen uppgick för E.ON Elnäts del till cirka 100 miljoner kronor. Den nya stationen är nämligen E.ON Sveriges största i sitt slag och den kommer att få en avgörande betydelse för Malmö regionens framtida strömförsörjning. Ställverket, som alltså distribuerar ut den av Öresundsverket producerade elen till nätet och vidare till konsumenterna, är på 130 kilovolt Det ställverk vi idag inviger är ett viktigt steg mot målet att trygga Malmöregionens framtida el- och värmeförsörjning, sa E.ON Elnäts dåvarande VD Anders Olsson i sitt invigningstal. Med Öresundsverket i drift avlastas elnätet och verket kan försörja Malmö även vid en kris i den nationella energiförsörjningen. Det gör att vår sårbarhet och risken för stora strömavbrott i södra Sverige minskar avsevärt, sa Olsson.

60 58 Interiör från ställverket.

61 59 Ställverket är själva navet i distributionen av el ut på nätet och vidare till kunderna. Fakta om ställverket Ställverket leder alltså ström från Öresundsverket till elnätet som i sin tur distribuerar ström till hushållen i slutändan. Ställverket är gasisolerat och högeffektivt vilket gör att det tar närmare 85 procent mindre yta i anspråk jämfört med det gamla väderkänsliga utomhusställverket.

62 60 Miljön i fokus Miljön har stått i fokus redan från början när planerna på en total upprustning och modernisering av Öresundsverket lades upp. Projektet är fingranskat och godkänt av Miljödomstolen. Samtidigt rasar den globala miljödebatten om växthuseffekter och utsläpp. Hur är det egentligen med Öresundsverket och miljön?

63 61 För det första måste ett enskilt kraftverk sättas in i den totala energibilden det nordiska elenergisystemet hänger ihop och är en mix av olika energikällor med kärnkraft och vattenkraft som bas. Och under stora delar av året är det kolkraft som finns på den s k marginalen, d v s den sist producerade kilowattimmen är kolkraft. När man gör någonting i energisystemet, t ex tillför ny kapacitet så påverkar man den sist producerade kilowattimmen. Och när naturgaseldade Öresundsverket kommer in med sin moderna teknik och höga verkningsgrad får vi en positiv miljöpåverkan beroende på att vi trycker undan kolkraften förutsatt att Öresundsverket är tillräckligt konkurrenskraftigt för att komma in f ö r e kolkraften. Ett högeffektivt Öresundsverk kommer in före kolkraftverken i den nordiska utbudskurvan. Motsvarande mängd el som Öresundsverket producerar blir då olönsamt att producera med kolkraft. När behovet av kolkraft minskar för det automatiskt med sig en reduktion av koldioxidutsläpp. Enligt beräkningarna minskar Öresundsverket koldioxidutsläppen globalt sett med en miljon ton per år. Dock ökar de lokala utsläppen. Till detta hör också att kolkraftverk med höga CO 2 -utsläpp bestraffas av de s k utsläppsrätterna. Verkningsgraden, d v s hur mycket energi man får ut av den energi man tillför, är kanske det bästa måttet på effektivitet och på hur ren produktionen är. I ett konventionellt kolkraftverk ligger verkningsgraden runt 40 procent. Stoppar du in 2,5 kilowattimmar får du ut en kilowattimme. Och utsläppen blir ju då därefter. När det gäller Öresundsverket räcker det med att stoppa in 1,7 kwh för att få ut en kwh el. M e n samtidigt får man ut 0,5 kwh fjärrvärme. Sammantaget utnyttjas därmed närmare 90 procent av den energi som stoppas in. En annan sak som har med verkningsgraden att göra är att temperaturen på det utsläppta kylvattnet kan hållas på en mycket låg nivå. Det kylvatten som går ut i recipienten, hamnbassängen vid verket, har en förhöjd temperatur på tio grader. Utsläppen från Öresundsverket kan hållas på en mycket låg nivå tack vare avancerad teknik. På toppen finns dessutom en katalytisk rening, som ytterligare minimerar utsläppen. Nästa bränslesteg kan vara från naturgas till biogas. Biogas är en förnybar energigas, som kemiskt liknar naturgasen. Biogasen bildas när organiskt material bryts ner i en syrefri miljö. E.ON har en stark fokusering på biogasområdet. Och på lång sikt är målsättningen att vid Öresundsverket successivt ersätta naturgasen med biogas. På sikt kan biogas ersätta upp till 10 procent av naturgasen.

64 62 Säkerhetsribban lades högt Säkerheten först. Och arbetsmiljön. Om det var två begrepp som höjde sig över andra på Öresundsverkets stora byggarbetsplats så var det dessa.

65 63 På siten jobbade som mest cirka 500 personer från Europas alla hörn. Säkerhets-och arbetsmiljötänkade varierar ju från land till land. Men E.ON hade satt ribban högt på Öresundsverksbygget. Mycket högt. Man kan säga att det användes både piska och morot för att upprätthålla de säkerhetsregler som satts. Det fungerade lite som en fotbollsmatch den som bröt mot säkerheten fick gult kort. Om det upprepades blev det rött kort, d v s vederbörande fick lämna arbetsplatsen. För gott. Men också en arbetstagare som levde upp till reglerna kunde nomineras och få pris, en uppmuntran. Det kunde handla om någon tusenlapp mer i avlöningskuvertet, eller något annat. I siteledningens roll ingick bl a att hålla i brandskydd, arbetsmiljö, elsäkerhet ja överhuvudtaget hela säkerhetsoch arbetsmiljöbiten. Entreprenörerna Hitachi och General Electric hade ju det totala ansvaret för arbetet och därmed också för arbetsmiljön. Men som anläggningsägare hade E.ON en controller-roll, det var E.ONs sak att se till att det fungerade E.ON hade tre personer som enbart sysslade med arbetsmiljön. De deltog i samtliga skyddsronder på siten och var med på samtliga uppföljningsmöten. Dessa tre HSE(Health, Safety, Environment)-ansvariga jobbade på heltid med frågorna. Till detta kommer att varje entreprenör ska ha egna arbetsmiljöansvariga. Skyddsrond gicks två gånger i veckan ibland fler och då med riktade ronder. Varje vecka hade man också sitemöten tillsammans med Hitachi, där det löpande arbetet gicks igenom och där arbetsmiljöfrågorna togs upp. Fakta om säkerheten De största riskerna på en stor byggarbetsplats som Öresundsverket är 1. Risk för fallande föremål. 2. Risk för fall. Därför var (naturligtvis) hjälm och säkerhetslina på höga höjder obligatoriskt.

66 64 Öppet Hus och familjefest när verket gick över i drift Helgen den augusti sattes det på sätt och vis punkt för Öresundsverkets uppbyggnadsskede, som då övergick i driftskedet.

67 65 Traditionell blåsorkester ingick i menyn på Öppet Hus. Många barnfamiljer hade lockats till det nya Öresundsverket. Under de två dagarna hölls Öppet Hus på verket och det blev något av en folkfest. Tusentals personer, påfallande många barnfamiljer, hade sökt sig ut till Östra Hamnen, för att ta sig en titt på det nya kraftvärmeverket. Här fanns energiutställningar i Energy Center, energirådgivare, kundombudsmän och inte minst ett stort antal guider som visade runt inne i kraftverket. Och intresset bland Malmöborna var stort för det kraftverk som ju skulle börja försörja staden med el och värme. Jag blev jätteglad när E.ON beslöt sig för att bygga Öresundsverket. Det är en fantastisk anläggning som kan växlas över till biogas på sikt. Naturgas är en bra övergångslösning, sa Malmös starke man, kommunalrådet Ilmar Reepalu, i ett scensamtal med E.ON Nordics koncernchef Håkan Buskhe. Det har tagit sju år att bygga, kostat tre miljarder kronor och nu har vi den här fantastiska anläggningen Europas modernaste kraftverk, sa projektchefen Carl-Gunnar Holm människor har, till och från, arbetat med kraftverksbygget, som vi räknar med ska kunna drivas i 40, ja, kanske 60 år. Och på måndagen, efter denna invigningshelg, kunde E.ON gå ut med följande rubrik på ett pressmeddelande: E.ONs nya kraftvärmeanläggning i Malmö i drift

68 66 Jakob Svensson fick en autograf av sin store idol, MFF-aren Jimmy Durmaz. Latinamerikanska rytmer var ett inslag i Öresundsverkets Öppet Hus. Aldin Icurtagic fick en provsitts i STCC-racern under överinseende av E.ONs Gert Nyrén.

69 67 Mattias Örtenvik, E.ONs miljöchef (t h) diskuterade miljö med miljöpartisten Lari Pitkä-Kangas under överinseende av Alice Bah-Kuhnke. E.ONs kundombudsman Stefan Svensson svarade på frågor från E.ON-kunder. De guidade turerna inne i verket lockade massor med intresserade.

70 68 Slutord från projektchefen

71 69 Det har varit oerhört stimulerande att få vara med i projektet från början till slut. Det har blivit ett mycket fint kraftverk där säkerheten hela tiden varit en ledstjärna för oss. E.ON är en kompetent beställare och det har varit många duktiga och engagerade medarbetare, som hjälpt till att få detta kraftverk på plats. Vi har också haft en mycket erfaren leverantör som kunnat erbjuda oss en världsledande kraftteknik. Elförsörjningen blir nu tryggare i södra Sverige. Det känns samtidigt oerhört bra att kraftverket medverkar till en betydande klimatförbättring genom de minskade koldioxidutsläpp som kommer att ske globalt. Hänsynen till miljö och klimat är också en ledstjärna för oss. Carl-Gunnar Holm Chef Projekt Öresundsverket

72 70 Vi som tog över Vår vision är att på sikt fasa ut en del av naturgasen i utbyte mot biogas och därmed bli ännu klimatvänligare.

73 Vi som tog över: Stående fr v Thomas Nyhlén, Arne Jönsson, Christer Andersson, Stefan Jihag, Björn Evnell, Anders P Svensson, Staffan Nortén, Hanna Ortman. Sittande fr v Roger Österback, Pernilla Fridh, Stefan Kristiansson, Martin Båfält, Carl-Johan Andersson, Diana Bading. 71 Öresundsverkets förste kraftverkschef Anders P Svensson och hans team tog över hösten På förhösten 2009 tog den nye kraftverkschefen Anders P Svensson och hans besättning över och verket var i drift. Ett litet team skulle köra det kraftfulla verket. Nu var det produktion av el och värme som gällde. Man kan säga att vi organisatoriskt jobbar som en treudd de närmaste åren, sa Svensson vid övertagandet: E.ON Värmekraft som jag och mitt närmaste team tillhör. Vi jobbar då i en s k beställarorganisation. Vi beställer ett antal tjänster som då ska utföras. Vi är sju personer. Del två av treudden är då E.ON Värme som vi har ett kontrakt med för drift och underhåll av anläggningen. Den rent operativa driften sker från kontrollrummet här på verket, där även all fjärrvärmeverksamhet i Malmö styrs. Här jobbar ett 20-tal personer. Den tredje udden är den garantiperiod och det serviceavtal på tre år som lämnats av leverantören General Electric. Detta Long Term Service Agreement (LTSA) täcker under perioden allt avhjälpande och förebyggande underhåll, som alltså GE svarar för. Under garantiperioden jobbar vi alltså inom den här treudden i lite olika roller och med lite olika uppgifter. Med Öresundsverket placerat i Malmö och med möjligheter att starta vid en blackoutsituation, d v s om elen slås ut, innebär det nya verket att både Malmö och södra Sverige får ett stabilare elnät och en ökad leveranssäkerhet. Ser man in i framtiden är vår vision att fasa ut en del av naturgasen i utbyte mot biogas och därmed bli ännu klimatvänligare. Man ska komma ihåg att verket redan i dag är den största klimatförbättrande åtgärden i Sverige. Det nya kraftverksgänget tog sig redan från början an uppgiften med stor entusiasm och höga ambitioner. Vi är både stolta och förväntansfulla när vi nu tagit över verket. Vi ska göra vårt yttersta för att motsvara förväntningarna från både ägarna och Malmöborna...

74 72 1 Ångpannan, som levererar ånga för både elproduktion och för värme i Malmös fjärrvärmenät är en koloss med en höjd på nästan 40 meter. En 60 meter hög skorsten är placerad ovanpå pannan. Med pannans hjälp tas så mycket energi som möjligt tillvara i de 630 grader heta avgaserna från gasturbinen. Avgaserna hettar i pannan upp vatten till 565-gradig ånga, som dels driver ångturbinen, dels leds ut på Malmös fjärrvärmenät. 2 Katalysatorn är inbyggd i pannan och minimerar utsläppen av kväveoxider från avgaserna. Med katalysatorn uppfylls Europas hårdast ställda krav på låga emissioner av kväveoxider. Öresundsverket i genomskärning 3 4 Gasturbinen har tillverkats av General Electric och är en av världens största och mest avancerade. Gasturbinen eldas med naturgas och ger via generatorn el. Den kan även eldas med miljödiesel (reservbränsle). Även biogas kan användas på sikt kan cirka tio procent av bränslet bestå av sådan klimatneutral biogas. Gasturbinens generator drivs av turbinaxeln av den kraft som uppstår när de heta avgaserna från förbränningen av naturgasbränslet expanderar i turbinen Generatorn producerar 290 megawatt av verkets totalt 440. Den är en koloss på 350 ton med en längd på nio meter och en diameter på 3,5 meter. Den är vätgaskyld. 5 Ångturbinen har tillverkats av Alstom. Det är en mycket effektiv s k 3-trycksturbin, som består av en högtrycks-, en mellantrycksoch en lågtrycksturbindel. Från ångturbinsystemet kan ånga tappas av för att användas att värma Malmös fjärrvärmesystem. 6 Ångturbinens generator drivs av ångturbinaxeln när ångan expanderar i turbinen. Denna generator kan producera 150 megawatt el. Den väger 200 ton och är nästan lika stor som gasturbingeneratorn. Verkets generatorer kan leverera tillsammans tre miljarder kilowattimmar per år (3 TWh), vilket är 1,5 gånger så mycket som hela Malmös elförbrukning.

75

76

77

78

79

80 Gamla Öresundsverket byggdes i tre omgångar 1953, 1957 och 1963 vid Östra Hamnen i Malmö. Bränslet som användes var kol och olja. Verket lades i malpåse I dag finns på samma plats och inom samma väggar Europas modernaste kraftvärmeverk. Bränslet är naturgas. Ur det gamla har skapats nytt. Ett stycke industrihistoria. Det tog tio år från planering till byggnation och 2009 stod nya Öresundsverket klart att tas i drift. Med den här boken vill vi skildra detta. Hur det gick till. Hur det revs ut och byggdes nytt. Hur alla de omfattande installationerna genomfördes. Följ med från start till mål hur ett nytt kraftverk byggdes upp för att, precis som föregångaren, bli en hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen.