Barnen i planerna 2012 Folkbibliotek

Transkript

1 Folkbibliotek Skolbibliotek

2 Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: Kungliga biblioteket, Barnen i planerna 2012 This report may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: Source: National Library of Sweden, 2012 Omslagsbild: Biblioteket i Haninge kulturhus, foto Vera Almström Ansvarig utgivare: Kungliga biblioteket Förfrågningar: Cecilia Ranemo, tel. +46 (0) ISBN Kungliga biblioteket 2012 Kungliga biblioteket, Box 5039, Stockholm, e-post: biblioteksstatistik@kb.se webb: blogg: 2

3 Innehåll Sammanfattning 6 Om kartläggningen 7 Bakgrund... 7 Genomförande... 7 Vad händer under Biblioteksplaner 9 Bakgrunden till biblioteksplanerna... 9 Oklart Det är det här som gäller Proposition 2004/ Uppföljningsbara mål 13 Uppföljning av mål Olika syn på biblioteksplanerna Visioner Följningsbara mål Mätbara mål Uppföljningsbara mål Andra styrdokument 19 Bibliotekslagen Folkbiblioteksmanifestet Barnkonventionen Kommunala planer Skolbibliotek 21 Samarbeten 22 Barnavårdscentraler Förskola Skolan och folkbiblioteket

4 Delplaner 24 Trappor, åldrar 25 Utvecklingstrappor Behovsgrupper Uppföljning 27 Artikel Det som ofta saknas 28 Dagliga insatser De publika aktiviteterna Barn i behov av särskilt stöd Barn med funktionsnedsättningar Barn med annat modersmål än svenska Informationskompetens Utanför biblioteksrummet Respekt bemötande Skolbibliotek Ansvariga Olika mål för olika åldrar Koppling andra kommunala planer Uppföljning Resursåtgång Tidsramar All biblioteksverksamhet samlat Slutligen

5 Biblioteket i Haninge kulturhus, foto Vera Almström 2012

6 Sammanfattning Alla kommuner prioriterar barn och unga men det är inte alltid att detta uttrycks i de biblioteksplaner som antagits politiskt. Sju år efter att lagen om att alla kommuner ska anta en plan för sin biblioteksverksamhet trädde ikraft har endast åtta av tio kommuner en politiskt antagen biblioteksplan. Av förarbetena till lagen framgår att biblioteksplanernas uppgift är ökad samverkan mellan all biblioteksverksamhet i kommunerna för att gynna möjligheterna till resurssamordning mellan de olika biblioteksverksamheterna; folkbibliotek, skolbibliotek, länsbibliotek. Biblioteksplanerna ska ge närmare besked om verksamhetens inriktning och omfattning, i den omfattningen att medborgarens förutsättningar att påverka huvudmannens intentioner för biblioteksverksamheten gynnas. Resurssamordning är särskilt viktigt för biblioteksverksamheten för barn och unga i kommunerna eftersom de är en prioriterad grupp enligt bibliotekslagen och de är i behov av flera olika bibliotekstyper. Kungliga biblioteket har gjort en innehållsanalys av förekomsten av ett tjugotal variabler som berör barn och unga som ofta ingår i biblioteksplanerna. Av analysen framgår bland annat att de olika bibliotekstyper som barn och unga använder inte alltid är samplanerade i kommunerna. Biblioteksplanerna är ofta folkbiblioteksplaner. Det förekommer inte alltid samordning med de kommunala skolbiblioteken i planerna så att ett effektivt resursutnyttjande kan uppnås. Biblioteksplanerna hänvisar ofta till andra styrdokument, men målen i planerna är sällan kopplade till de styrdokument som nämns. Biblioteksplanerna är också sällan kopplade till andra kommunala planer. De fungerar ofta som separata dokument över flera års tid. Den verksamhet för barn och unga som beskrivs i planerna är ofta visionär och kan därför sällan följas upp med kvantitativa mått. Visionerna beskrivs på en abstraktionsnivå som gör att det är svårt att bryta ned dem till konkreta handlingar och därigenom blir de sällan uppföljningsbara. Det förekommer också sällan att målen är beskrivna när de ska genomföras i tiden. Få biblioteksplaner innehåller därför information om att målen för barn och unga ska följas upp och det är sällsynt att det planeras för några brukarundersökningar inom ungdomsgruppen. Kanske är det självklart att inte nämna att det är högläsning varje fredag om den aktiviteten funnits sedan länge, men det gör också att aktiviteten inte synliggörs och därmed inte heller den personresurs som krävs för att upprätthålla aktiviteten vecka ut och vecka in. Sammanfattningsvis kan konstateras att det är förhållandevis få biblioteksplaner som har en sådan detaljerad beskrivning av mål för barn- och ungdomsverksamheten på de olika biblioteken inom kommunen att det ger medborgarna en möjlighet att ta ställning till den samlade bilden. 6

7 Om kartläggningen Ursprunget till den här kartläggningen är grundfrågan: Om inte barnen finns med i biblioteksplanerna, hur prioriterade kan de då vara? Bakgrund Kungliga biblioteket, KB fick under 2011 ett nytt uppdrag i sin instruktion: 5 Myndigheten ska ha en nationell överblick över biblioteksområdet samt främja samverkan och utveckling inom området. Myndigheten ska särskilt svara för/ / 3. att tillsammans med länsbiblioteken följa upp hur de planer för biblioteksverksamheterna som kommuner och landsting antar i enlighet med bibliotekslagen (1996:1596) har utformats och hur de används. (SFS 2008:1421) I bibliotekslagen står att: 7 a Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Lag (2004:1261). Som ett första led i uppdraget att följa bibliotekens planer genomfördes i början av 2012 en kartläggning över vilka planer som finns för biblioteksverksamheterna i landets kommuner. Resultatet presenterades på flera olika sätt i rapport, tabell och länkgalleri. Föreliggande rapport presenterar ett andra led i uppdraget, en kartläggning av om och hur barn och unga omnämns i folkbibliotekens planer. Barn och unga är enligt bibliotekslagen en prioriterad grupp: 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. (SFS 1996:1596) Tanken med kartläggningen var att se om den enskilt mest prioriterade målgruppen för bibliotekens verksamhet på olika sätt också är prioriterad i de planer som ska styra biblioteksverksamheten i kommunerna. Genomförande Kartläggningen genomfördes via en innehållsanalys av skrivningarna i folkbibliotekens antagna biblioteksplaner. Innehållsanalysen genomfördes av Vera Almström och rapporten sammanställdes av Cecilia Ranemo. Underlaget utgjordes av de biblioteksplaner som kommunerna presenterar på sina webbplatser. Sammanställningen har gjorts utifrån de versioner som fanns att tillgå via internet under veckorna år Samtliga kommuner hade ännu inte skaffat sig antagna planer för sin biblioteksverksamhet, varför dessa kommuner representeras av värdet 0 på samtliga variabler. Lagen om antagna planer trädde i kraft Är målet så konkret att det är mätbart? Vilken nämnd ansvarar för måluppfyllelsen? Vilken tidsperiod gäller för realisering av målet? Sammanlagt noterades förekomsten av 23 olika variabler i varje biblioteksplan, se tabellen på nästa sida. 7

8 Variablerna som ingick i innehållsanalysen. Notering Årtal då planen antogs Årtal Vilken nämnd har antagit planen Nämndens namn Barn och unga omnämns över huvud taget som särskild grupp 0 6 år eller förskola omnämns Samarbete med BVC omnämns Barn runt 6 år får bibliotekskort Bibliotekslagen omnämns UNESCO omnämns FN:s barnkonvention omnämns Förekomst av separat plan för barn och unga på biblioteken Särskild del i biblioteksplanen handlar om barn och unga Läsutvecklingstrappa beskriven Kategoriindelning av olika åldersgrupper eller behovsgrupper Beskrivning av ålders- och/ eller behovsgrupper Beskrivning Omnämning av uppföljning av tidigare mål som genomförts Samarbete mellan skolbibliotek och folkbibliotek omnämns Integrerade bibliotek omnämns, folk- och skolbibliotek Skolbiblioteken generellt sett i kommunen omnämns Grundskolebiblioteken omnämns Ansvarig nämnd för grundskolebiblioteken Nämndens namn Gymnasiebibliotek omnämns Ansvarig nämnd för gymnasiebiblioteken omnämns Nämndens namn Förekomst av brukarundersökningar bland barn och unga Orsaken till varför just dessa variabler ingick i analysen är att det är de mest förekommande. Även om landets biblioteksplaner är mycket olika varandra i form och innehåll liknar de ofta varandra så till vida att nästan alla planer har med någon av de 23 utvalda variablerna i sina planer. Hade andra variabler valts ut för kartläggningen hade förekomst av dessa endast kunnat noteras hos några få enskilda kommuner. Exempelvis skrivningar om samarbete med skolbibliotekscentralen. I grunden för vilka variabler som ingick i innehållsanalysen ligger således ingen värdering av vilka variabler en bra plan bör innehålla. Vad händer under 2013 KB:s utvecklingsarbete för kvalitetsutveckling och uppföljning av biblioteken i Sverige sker på flera olika sätt. Målet är att bygga verktyg för morgondagens bibliotek. Arbetet sker främst genom: Expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling Kvalitetsutvecklingsgruppen, KB och länsbiblioteken i samverkan KB i samarbete med Regionsbibliotek Stockholm Interna projekt på KB Mer information kommer löpande på Där finns också ett länkgalleri med biblioteksplanerna. 8

9 Biblioteksplaner Tio år efter departementsskrivelsen. Biblioteksplaner och planer för biblioteksverksamheten, utvecklingsplaner och verksamhetsplaner. Vad är det som gäller? År 2005 trädde tillägget i biblioteklagen om att kommuner och landsting ska anta planer för biblioteksverksamheterna i kraft. Men hur ska de planerna egentligen vara beskaffade? Måste det vara en biblioteksplan eller kan det vara en utvecklingsplan, verksamhetsplan eller kulturplan? En av fem kommuner saknar det dokument som vanligen kallas biblioteksplan, det vill säga en plan för den offentliga biblioteksverksamheten i kommunen. Dessa kommuner bryter således mot lagen, för många av dessa har heller inte något annat politiskt antaget dokument som kan motsvara vad en bibliotekplan brukar innehålla. Många av kommunerna som har en plan, har dessutom en plan som inte är uppdaterad på flera år. De kommuner som har en biblioteksplan har inte alltid en plan som handlar om hela biblioteksverksamheten för barn och unga i kommunen. Andra bibliotekstyper än folkbiblioteket kanske nämns i förbigående, men deras verksamhet är inte alltid planerad i biblioteksplanen. Dessa har då således inte planer för hela biblioteksverksamheten i kommunen som till exempel Svensk Biblioteksförening har beskrivit att en biblioteksplan ska göra: "Med en biblioteksplan avses ett politiskt förankrat styrande dokument som omfattar en analys av det samlade biblioteksbehovet i en kommun och åtgärder för hur dessa behov skall tillgodoses. Denna biblioteksplan skall förutom folkbiblioteksverksamheten också innefatta biblioteksbehovet vad gäller utbildning, omsorg, vård och näringsliv" Ds 2003:66: Med biblioteksplan avses en av kommunal eller landstingskommunal instans antagen plan för viss biblioteksverksamhet som ger närmare besked om verksamhetens inriktning och omfattning och om samverkan och som är så utformad att medborgarens förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden gynnas liksom möjligheterna till samverkan. Bakgrunden till biblioteksplanerna Utredningen och propositionen som ledde till lagen 2004 angående kommunerna och landstingens skyldighet att upprätta bibliotekplaner innehåller bakgrunden till lagändringen. Bakgrunden till förslagen var huvudsakligen att det funnits att medborgarna inte hade samma tillgång till biblioteksverksamhet i hela landet. Utredningen kom fram till att en samverkan mellan olika huvudmän och bibliotekstyper skulle öka medborgarnas möjligheter till god biblioteksservice genom ett effektivare resursutnyttjande: Det är en uppgift för kommunen, landstinget eller regionen i fråga att med utgångspunkt i 2 bibliotekslagen utforma och anta planer för biblioteksverksamheterna och ge dem ett sådan konkretion mål och medel att medborgarnas förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden gynnas. Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande. Ds 2003:66 9

10 Utredningen fann också att skolbiblioteken inte hade de resurser som var önskvärda och att en samordning för biblioteksverksamheten i kommunen skulle kunna förbättra för dessa: Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall upprätta planer för biblioteksverksamheterna. DS 2003:66 Att samverkan befordras liksom att planer för de olika biblioteksverksamheterna antas framstår som nödvändiga bidrag till en fortsatt positiv utveckling av medborgarnas tillgång till bibliotek och av det allmänna biblioteksväsendet och bör därför komma till uttryck i bibliotekslagen. Den föreslagna nya bestämmelsen i bibliotekslagen innebär att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet under hänsynstagande till bibliotekslagens övriga föreskrifter skall samverka och att de bör anta planer för biblioteksverksamheterna i syfte att uppnå god tillgänglighet för medborgarna och effektiv användning av det allmänna biblioteksväsendets resurser. Bestämmelsen kan inte bedömas innebära något intrång i det kommunala självstyret. Det är även fortsättningsvis en uppgift för kommunerna att lägga fast omfattningen och inriktningen av de olika biblioteksverksamheterna. Någon detaljstyrning från staten sida skall inte förekomma. DS 2003:66 Oklart När lagen om bibliotekens planer trädde i kraft 2005 uppstod en viss förvirring kring vad det egentligen skulle stå i dem. Regering hade lämnat hela ansvaret till kommunerna och landstingen att utforma dem. I vissa kommuner passade inte den nya formen av plan in i den övriga planeringen och den biblioteksplan som skapades för att kommunen inte skulle bryta mot lagen blev en plan som på ett sätt levde sitt eget liv utanför den övriga planeringen. Det fanns också funderingar på vad som skulle ingå och hur detaljerad den skulle vara. Var står det att biblioteksplanen ska vara visionär? Foto C Ranemo Det är det här som gäller Läser man utredningen, propositionen och lagen kan det sammanfattningsvis konstateras att lagen om planer för biblioteksverksamheterna antagits för att uppnå följande: Alla kommuner ska ha en politiskt antagen biblioteksplan. Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek, skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra kommunala institutioner. Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och landstingskommunala planerna. Alla län ska ha en politiskt antagen biblioteksplan där samverkan inom länet och samverkan med andra län ska vara beskrivna. Kommunerna och länen bestämmer själva hur de utformar planerna. Biblioteksplanerna är en separat handling och det räcker inte med ett avsnitt om biblioteket i till exempel kulturplanen. Biblioteksplanerna ska ge närmare besked om verksamhetens inriktning och omfattning på sådan nivå att medborgarens förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden gynnas. Alla offentliga bibliotekstyper ska samverka på kommunal, regional och statlig nivå. 10

11 Proposition 2004/05, utgiftsområde 17 (kultur): (KB:s färgmarkering för snabbläsning) 4.9 Ändringar i bibliotekslagen Regeringens förslag: Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Ärendet och dess beredning: Kulturdepartementet gav 2003 en ämnessakkunnig i uppdragatt närmare analysera de skillnader som finns mellan olika kommuner vad gäller utbudet av biblioteksverksamheter. Arbetet redovisades i en promemoria Om biblioteksverksamheterna (Ds 2003:66). Promemorian har remissbehandlats. En remissammanställning finns tillgänglig i Kulturdepartementet. Promemorians förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens. Remissinstanserna: Den övervägande delen av remissinstanserna är positiva till utredningens förslag till nya bestämmelser i bibliotekslagen (1996:1596). Några remissinstanser, t.ex. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet, menar dock att en lagreglering inte är motiverad. Ett antal remissinstanser tycker att förslagen är bra men inte tillräckligt långtgående. Man önskar t.ex. preciseringar vad gäller biblioteksplanernas innehåll, typen av samverkan och bibliotekspersonalens kompetens. Bland instanser som framfört synpunkter i den riktningen kan nämnas Glesbygdsverket, Göteborgs stad, Motala kommun, Östersunds kommun, Landstinget Dalarna, Jämtlands läns landsting och Tjänstemännens Centralorganisation. Genomgående understryks i remissvaren den ökade betydelsen av samverkan som följt av utvecklingen inom bibliotekssektorn och av förändringar i samhället i stort. Skälen för regeringens förslag: Bibliotekslagen (1996:1596) trädde i kraft den 1 januari 1997 och tillkom mot bakgrund av att det ansågs angeläget att vissa grundläggande principer inom det allmänna biblioteksväsendet lagfästes. Syftet var främst att säkerställa avgiftsfria boklån och ett över hela landet fungerande biblioteksnätverk. I lagen föreskrivs att alla medborgare skall ha tillgång till folkbibliotek till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt; varje kommun skall ha folkbibliotek. Av promemorian Om biblioteksverksamheterna framgår att kommunerna till stor del förmått värna folkbibliotekens verksamhet, även under de svåra ekonomiska påfrestningar som tidvis präglat situationen under 1990-talet. Från 1990-talets början sjönk driftskostnaderna för biblioteken kontinuerligt fram till och med 1995, för att därefter åter börja stiga. Personalminskningen under perioden är dock markant, vilket antas höra ihop med ett minskande antal filialbibliotek då dessa ofta integrerats med andra enheter. Mindre kommuner har som ett led i omstruktureringen av verksamheterna under det senaste decenniet tenderat att slå vakt om vissa basfunktioner, medan de större kunnat genomföra mera kraftfulla utvecklingsinsatser. Samtidigt visas i promemorian att det varit svårt att möta den efterfrågan som finns vad gäller skolbibliotek och från grupper med särskilda behov. Eftersom verksamheten för äldre och funktionshindrade i många kommuner inte har status som basverksamhet förefaller dessa grupper också ha blivit förlorarna. Bibliotekslandskapet i landet präglas bortsett från den kommunala verksamheten till stor del av läns- och högskolebiblioteken. Länsbiblioteken har ansvar för kompletterande medieförsörjning, rådgivning, fortbildning och specialtjänster riktade till kommunbiblioteken i regionen. De fyller 11

12 därigenom i dag en viktig roll för att upprätthålla en jämn tillgång till nödvändiga resurser. Högskolebiblioteken, som genomgått en stark expansion under senare år med utbyggnaden av den högre utbildningen, utgör i dag en annan betydelsefull biblioteksinstans på många platser i landet. Högskolebibliotekens huvuduppgift är att ansvara för biblioteksservice inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid respektive lärosäte. Även användarmönstren har utvecklats under det senaste decenniet. Under 1990-talet ökade antalet besökare med mer än 15 procent. Mycket talar för att denna positiva utveckling hänger samman med de utbildningssatsningar ofta med tyngdpunkt på vuxnas lärande som genomförts under perioden. De studierelaterade uppgifterna ställer ökade krav på samarbete mellan folk-, skol- och högskolebibliotek. En ibland eftersatt skolbiblioteksverksamhet kan t.ex. vara i behov av stöd från andra delar av bibliotekssystemet. Utvecklingen mot livslångt lärande kan dessutom förväntas öka betydelsen av den decentraliserade infrastruktur för tillhandahållande av information som det allmänna biblioteksväsendet utgör. Utvecklingen går mot att utbildning inte som tidigare enbart bedrivs vid ett fåtal knutpunkter och berör unga människor, utan blir alltmer spridd både geografiskt och åldersmässigt. Samtidigt kan det konstateras att de användare som inte har utbildning som direkt mål med sina biblioteksbesök även fortsättningsvis torde vara i klar majoritet. Det är också en för framtiden viktig målsättning, att trygga den basverksamhet som framför allt folkbiblioteken bedriver, i syfte att erbjuda alla möjlighet att förutsättningslöst utforska de upplevelser som litteratur och läsande kan ge. Bibliotekens roll som garant för ett varierat och kvalitativt utbud av litteratur och informationskällor är av stor vikt i ett samhälle präglat av ett ofta likriktat medieutbud. I promemorian föreslås att nya bestämmelser införs i bibliotekslagen som anger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka, samt att kommuner och landsting bör anta planer för biblioteksverksamheterna. Av promemorian framgår att om samverkan stadsfästs som en uppgift för biblioteken och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet bör detta ge förbättrade förutsättningar för preciseringar i verksamhetsinriktning, åtaganden och målsättningar. Som exempel anges användningen av ny informationsteknologi, som kan främjas av att skilda bibliotek arbetar gemensamt. Bestämmelsen om samverkan innebär förutom att bibliotek och bibliotekshuvudman skall samverka, att biblioteken och bibliotekshuvudmännen skall samverka sinsemellan. Regeringen menar att mycket talar för att samordnande insatser skulle kunna bidra till en bättre tillgång för medborgarna och en mer rationell användning av det allmännas resurser. En ökad planmässighet i dessa syften bör innebära att även bibliotekens traditionella läsfrämjande roll kan preciseras och utvecklas. Den i promemorian föreslagna lagändringen om samverkan bör därför genomföras. Samma argument talar också för att frågan om samverkan på lokal och regional nivå genom särskilda biblioteksplaner skall regleras i lag. I likhet med synpunkter som framförts av Växjö universitet, Landstinget Sörmland och Sveriges författarförbund anser regeringen att det i bibliotekslagen bör anges att kommuner och landsting skall upprätta biblioteksplaner. På denna punkt skiljer sig regeringens förslag från det som lämnades i promemorian. Stadgandet har, i enlighet med vad riksdagen beslutade 1996 (jfr 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129), getts en form som innebär att den närmare utformningen av dessa planer lämnas åt kommuner och landsting att själva besluta om. Samtidigt är det av fundamental betydelse att alla berörda instanser använder sig av detta instrument för att främja en rationell och rättvis fördelning av biblioteksresurserna. De föreslagna bestämmelserna bedöms inte medföra några nämnvärda kostnadsökningar. De föreslagna lagändringarna bör kunna träda i kraft den 1 januari

13 Uppföljningsbara mål Sju av tio kommuner har en biblioteksplan som särskilt omnämner åtgärder för barn och unga i planen och inte bara de två orden barn och unga. Uppföljning av mål Ett delsyfte med att ha en plan för biblioteksverksamheten i kommunen är att senare kunna följa upp om verksamheten har nått upp till målen. Har biblioteket gjort det som planerats, eller har man inte haft tillräckliga resurser för att nå alla målen, eller riktat energin på andra verksamheter än de planerade? I den tidigare publicerade rapporten Bibliotekens planer 2012 redovisades att närmare alla folkbibliotek, som har biblioteksplaner, omnämner barn och unga i planerna, men den uppgiften stämmer inte riktigt om man bortser från att ordet barn förekommer någon gång i texten. Den uppgiften grundar sig på vad folkbiblioteken själva uppgav. I denna undersökning har det konstaterats att 70 procent av alla kommuner har en biblioteksplan som särskilt tar upp barn och unga på något sätt i planen. Det motsvarar 87 procent av de folkbibliotek som har antagna biblioteksplaner för sin verksamhet. Fortfarande saknar 19 procent av kommunerna en antagen biblioteksplan. De antagna biblioteksplaner som folkbiblioteken hade i oktober 2012 var dock i medeltal antagna år 2008, varför många av dem inte är aktuella eller rent av har slutat att gälla för några år sedan. Ett sextiotal kommuner har en plan som antagits senare än Biblioteket i Haninge kulturhus, foto V Almström Olika syn på biblioteksplanerna Regeringen ansåg 2004 då lagen om bibliotekplaner antogs att det är upp till varje kommun och landsting att själva bestämma hur de vill utforma biblioteksplanerna. Därför är också planerna väldigt olika utformade. I en del planer talar man om olika typer av målskrivningar, inriktnings- respektive effektmål. Inriktningsmålen är mer övergripande, visionära, och effektmålen uttrycks som mer konkreta mål. Bland de förträdare för biblioteken som delgav sina åsikter om arbetet med planerna i rapporten Bibliotekens planer 2012 kan man se att biblioteken/kommunerna har olika sätt att se på hur målformulering ska göras: en biblioteksplan fungerar i mer än ett år och bör därför ha mindre konkreta målbeskrivningar: Att de är relevanta över längre tid, inte blir för detaljerade Viktigt att planen är framåtblickande Planerna ska beskriva mål, inriktning och prioriteringar men inte vara alltför detaljerade. De ska ju trots allt kunna fungera ett par år En biblioteksplan bör inte vara en mål- och handlingsplan i det korta 13

14 en biblioteksplans målformuleringar är övergripande för att senare, i t.ex. handlingsplaner, formuleras i mer konkreta mål: Bryta ner målen och återkoppla till den politiska nivån Att årligen gå igenom och göra handlingsplaner Detaljerade plandokument kan försvåra samarbete med utbildningsväsende och näringsliv i kommunen Har man stöd hos politiken behöver inte biblioteksplanen vara alltför detaljerad. ( ) är man inte för bunden så har man bättre anpassningsförmåga Viktigt att en biblioteksplan följs upp med konkreta handlingsplaner en biblioteksplan innehåller visionära/övergripande mål tillsammans med mer konkreta mål: Att det finns en vision men också mätbara tydliga mål Att de ska vara konkreta och gå att följa upp men inte alltför detaljerade Både konkreta och principiella/visionära Ha övergripande mål, ( ) och formulera delmål som är möjliga att uppfylla och bocka av Att de ska vara allmänt formulerade på ett sätt så att verksamheten inte detaljstyrs samtidigt som de skall vara formulerade på ett sätt som ändå känns relevant i det dagliga arbetet Att det ska finnas visioner liksom realistiska idag genomförbara förslag I formuleringarna kring vad som är viktigt i arbetet med biblioteksplanerna uttryckte många biblioteksföreträdare i den tidigare undersökningen ett behov av konkreta, realistiska, uppföljningsbara och mätbara mål: Att försöka åstadkomma mätbara mål Det ska vara konkreta mål, möjliga att genomföra bryts ner i verksamhets- och handlingsplaner Att de uppsatta målen är genomförbara och mätbara Folkbiblioteket i Tyresö Strand, foto Vera Almström Planen ska vara utformad på så sätt att det ska vara enkelt att se om man uppnått målen Att målen är genomförbara och mätbara Att planen är tydlig med mätbara mål, att planen Uppföljningen visar hur väl vi lyckas eller inte lyckas Att det finns mål som går att följa upp och utvärdera Att målen är gripbara och att man tar sig tid att gå igenom dem, plocka ner dem och tänka på hur man kan uppnå dem Att de uppsatta målen så långt möjligt är mätbara Visioner Alla mål för en verksamhet bör ha en eller flera bakomliggande visioner. Vad vill man i förlängningen uppnå med de mål man satt sig att följa? Varför väljer man att prioritera vissa arbetsuppgifter? Visionen kan man sedan bryta ned i olika handlingar som blir de mål som ska uppnås. Antingen väljer man att bryta ned målen i biblioteksplanen eller så har man andra typer av planer, till exempel utvecklingsplaner eller handlingsplaner som man blir mer konkret i. En del biblioteksplaner innehåller visioner för barn och unga. Ibland är visionen också nedbruten till konkreta delmål för verksamheten, ibland inte. 14

15 Exempel på visioner för barn och unga i biblioteksplanerna: 1. Att nå ut till alla barn i kommunen med läsinspiration, biblioteksvana och kulturglädje. 2. Alla barn och unga i kommunen har inflytande över sitt eget kulturliv och har goda möjligheter att utforma och mötas i egna aktiviteter. 3. Varje barn i förskolan utvecklar sitt ord- och begreppsförråd, förmåga att leka med ord, intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner. 4. Barn, ungdomar och barnfamiljer ska erbjudas en genomtänkt och attraktiv biblioteksverksamhet, såväl vad gäller medietillgång som lokalutformning och programinslag. 5. Biblioteket ska inspirera barn och unga till eget skapande och bidra till att människor får tillgång till litteratur som ger glädje, insikter och personlig utveckling och därmed bidrar till god livskvalitet. 6. Biblioteket ska vara en naturlig del i ett nätverk kring barn och ungdomar under hela uppväxttiden. 7. Alla barn ska känna att de har möjlighet att påverka barn- och ungdomsverksamheten på biblioteket. Följningsbara mål Beskrivningar av verksamhet för barn och unga som det senare går att följa upp om biblioteket har eller inte har gjort, förekommer i en del av biblioteksplanerna. Exempel på sådana är: 1. Resurser ska avsättas så att ett nära samarbete med förskola/skola förverkligas. 2. Ett tydliggörande av folkbibliotekets roller och uppgifter gentemot skolan. 3. Att utveckla mål för undervisning i informationssökning och lässtimulerande åtgärder. Biblioteket i Haninge kulturhus, foto V Almström 4. Erbjuda läsfrämjande och kulturella aktiviteter anpassade till de olika utvecklingsstadierna. Detta kan uppnås bland annat genom samarbete med förskolor och grundskolor, men även andra verksamheter såsom Kulturskolan. Exempel på aktiviteter är Bokdrama för förskolebarn, musikevenemanget "Barn spelar för barn", samt läsecirkeln Bookworms för barn i mellanstadieåldern. 5. Biblioteket ska tillvarata och på olika sätt ta reda på barns och ungdomars synpunkter på hur en bra biblioteksverksamhet skall vara. 6. Alla skolor satsar på ett gemensamt skolbiblioteksdatasystem. 7. Ett allsidigt och för målgruppen avpassat medieurval, filmvisningar, sagostunder, pysseldagar och barnteater 8. Alla grupper inom barnhälsovårdens föräldrautbildning skall bjudas in till studiebesök med information om barns språkutveckling och bokpresentationer 9. Etablera en ungdomshörna. 15

16 10. Utveckla nya former för lässtimulans som till exempel dramatiserade boktips, läsecirklar för olika åldersgrupper, skrivarverkstäder och uppsökande verksamhet för att nå föräldrar och yngre barn. 11. Anpassa bibliotekskatalogen för barn. 12. Skolledarna ska prioritera bland arbetsuppgifterna och definierar vilka tjänster som de vill ska rymmas inom den köpta tiden. 13. Barnbibliotekarien fortsätta med temainriktade sagostunder för mindre barn och integrerar dessa i arbetet med Kultur i förskolan i samarbete med kultursamordnaren. 14. Starta ett s.k. babycafé för de allra minsta barnen med föräldrar. 15. Barnbibliotekarien möter ungdomarna utanför biblioteket och diskuterar litteratur och kultur. 16. Barn med utländsk bakgrund ska på biblioteken kunna komma i kontakt med barnlitteratur från föräldrarnas hemländer även på svenska. Författarskap från Asien, Afrika, Mellanöstern och Latinamerika som finns på svenska ska i högre grad köpas in och synliggöras på biblioteken. 17. Personal i invandrartäta områden ansvarar för att sprida information om biblioteksverksamheten på relevanta språk. 18. Arenor för ungas skapande byggs upp i dialog med ungdomarna själva. 19. Väga in barnperspektivet vid förändringar och beslut som rör barn och unga i enlighet med barn- och ungdomspolitiska programmet 20. Ha sagostunder på andra språk än svenska. 21. Utveckla lästrappan med särskilt fokus på barn med annat modersmål än svenska 22. Stadsbibliotekets webbplats ska ha en sida som riktar sig direkt till barnen. 23. Skolbiblioteken ska vara förankrade i kommunens skolplan och i de enskilda rektorsområdenas styrdokument likaväl som i skolans kvalitetsredovisning. Skolbiblioteken ansvarar Biblioteket i Haninge kulturhus, foto V Almström 24. Pröva nya metoder för att främja intresset för läsande. 25. Att folkbiblioteken och skolbiblioteken samarbetar för att få en helhetssyn på elevernas utbildning i informationssökning. 26. Inköp av barnboksbuss och utformningen av dess verksamhet. 27. Fortsatt samarbete med BVC där vi delar ut Barnens första bok till alla nyfödda i kommunen och deponering av böcker till MVC och BVC. 28. Bibliotekets centrala roll och betydelse för skolans elever och lärare bör dokumenteras och fastställas i kommunens skolplan. 29. Bevaka och erbjuda nya medieformer. 30. Språkutvecklingsplan. Speciellt vad det gäller anpassade medier för barn och ungdomar med funktionshinder. Viktigt att alla lärare får kännedom om vilka resurser som finns, inte bara specialpedagogerna. 31. Barnvagnscafé. 32. Lördagsaktivitet för familjer. 33. Läseklubb för barn och ungdomar. 34. Workshops för ungdomar. 16

17 35. Informationsblad till föräldrar om bibliotekets verksamhet för barn 36. För att möta skolans behov och önskemål bör ett forum för samverkan mellan kommunbiblioteket och skolan upprättas. Detta forum bör utformas som nätverket mellan förskolan och biblioteket, Barnboksrådet, där varje förskola har en representant i rådet. 37. Skolbiblioteket, som ett viktigt verktyg för lärandet i skolan, bör omnämnas i nästa lokala skolplan. 38. Uppbyggnad och utveckling av sagorum och ungdomsrum. 39. Medverkan i den nationella tjänsten Fråga barnbibliotekarien på Barnens bibliotek. 40. Att exponera video/dvd och utländska böcker bättre. 41. Att skapa mer utrymme på barn- och ungdomsavdelningen. Det är för trångt idag. 42. Att återanskaffa en speldator på barnavdelningen. Den har varit mycket efterfrågad. 43. Att anordna programverksamhet på lördagar för barn och barnfamiljer. 44. En mera barnanpassad webbsida och bibliotekskatalog är också att sträva efter. En del biblioteksplaner innehåller målet att skapa andra kommunala planer som påverkar biblioteksverksamheten. Biblioteket i Haninge kulturhus, foto V Almström Mätbara mål I denna undersökning av bibliotekens planer vad gäller verksamhet för barn och unga har vi också tittat på vilken typ av mätbara, kvantitativa mål som finns i de antagna biblioteksplanerna. Detta innebär att man tar målformuleringen ett steg längre och tydliggör den. Exempel på mål för barn och unga i planerna som är mätbara genom kvantitativa mått: sagostunder per år. 2. Alla skolelever i årskurs 1-6 ska få minst ett bokprat per skolår. 3. För att nå upp till målen och erbjuda en rimlig standard i hela kommunen behövs en heltidsanställd barnbibliotekarie. 4. Varje skola i kommunen har resurser, som grundar sig på elevantalet, för en lärarbibliotekarie. 5. Alla skolor ska ha tillgång till fackutbildad bibliotekarie för att öka kvalitén på skolbiblioteken. 6. Samtliga skolor skall ha tillgång till fackutbildad bibliotekarie alternativt lärarbibliotekarie. 7. Bjuda in en årskull i varje stadium till huvudbiblioteket att delta i olika lässtimulerande projekt. 8. Förskolorna ska ha tillgång till en välfungerande biblioteksservice 4 tim/vecka. 9. F-2-skolan ska ha tillgång till en välfungerande biblioteksservice i skolan 6 tim/vecka. 17

18 10. Hälften av medieanslaget är öronmärkt för barn. 11. Minst 30 % av inköpta volymer ska vara till barn och ungdom skolan ska ha tillgång till en välfungerande biblioteksservice i skolan 20 tim./vecka 13. Hälften av de kulturprogram som arrangeras av förvaltningen ska vara för barn och ungdomar. 14. Fler länkar och databaser bör finnas att tillgå på datorn på barnavdelningen. Diagram 1: Andel kommuner som har biblioteksplan med uppföljningsbara mål avseende barn och unga. Ja, ett flertal mål Ja, några mål Något enstaka mål Inga mål Okänt/ingen plan 12% 20% 17% 23% 29% Uppföljningsbara mål Ett uppföljningsbart mål är ett mål som inte bara talar om vad som ska göras mer generellt utan även hur målet ska realiseras eller med vilka medel det ska realiseras. Sammanfattningsvis kan man säga att begreppet uppföljningsbart mål kan vara ett mål som En tredjedel av kommunerna har biblioteksplaner med mer än något enstaka mål för barn och unga som är direkt uppföljningsbart utifrån hur det är formulerat i planen. Detta förklarar kanske till viss del varför det inte alltid står i biblioteksplanerna att de ska följas upp. 1. är mätbart, det vill säga kvantitativt redan i biblioteksplanen. 2. är utformat så att det senare tydligt kan avgöras om aktiviteten är genomförd eller inte. 3. i nästa steg, i till exempel en handlingsplan, kan brytas ner till mer konkreta mål som då blir uppföljningsbara vid en utvärdering. Vid genomläsningen av samtliga biblioteksplaner gjordes en kvalitativ bedömning av om de innehåller uppföljningsbara mål för barn och unga eller inte. I bedömningen togs även mål som kan följa upp med kvalitativa och inte bara kvantitativa mått med, det vill säga punkt 1 och 2 ovan. Uppföljningsbart? Genom ett gott samarbete ska alla barn och unga i hela kommunen erbjudas lockande läsning på rätt nivå. Biblioteket i Haninge kulturhus, foto V Almström 18

19 Andra styrdokument Många biblioteksplaner nämner några andra styrdokument som på olika sätt handlar om barn och unga. Ett handlingsprogram bör upprättas som utifrån lokala behov tydligt fastställer mål, prioriteringar och utbud av tjänster. UNESCO:s folkiblblioteksmanisfest Även om målen i biblioteksplanerna sällan har en direkt konkret koppling till de andra olika externa styrdokumenten som omnämns i planen, har biblioteksplanerna ofta inspirerats av dem. De externa styrdokumenten används också ofta för att verifiera vikten av biblioteksverksamheten och ge den tyngd. De vanligaste är bibliotekslagen, folkbiblioteksmanifestet och barnkonventionen. Bibliotekslagen Två tredjedelar, 64 procent, av kommunerna har biblioteksplaner som omnämner bibliotekslagen. Vissa planer diskuterar lagen mer utförligt, andra nämner den bara vid namn och har den som bilaga. Det är dock få biblioteksplaner som innehåller mål som är direkt nedbrutna från paragrafen i bibliotekslagen som särskilt berör barn och unga. 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Diagram 2: Andel kommuner som omnämner bibliotekslagen i biblioteksplan. Inte 36% Folkbiblioteksmanifestet Närmare hälften, 46 procent, av folkbiblioteken har en biblioteksplan som på något sätt omnämner UNESCO:s folkbiblioteksmanifest som fastställdes 1994 eller skolbiblioteksmanifestet. Det förekommer också att manifestet finns med som bilaga i biblioteksplanerna. Diagram 3: Andel kommuner som omnämner UNESCO i biblioteksplan. Inte 54% Nämner bibliote kslagen 64% Citat ur folkbiblioteksmanifestet: Nämner UNESCO 46% 1. Skapa och stärka läsvanor hos barn redan från tidig ålder 2. Stödja såväl självstudier som formell utbildning på alla nivåer 19

20 3. Erbjuda möjligheter till kreativitet och personlig utveckling 4. Stimulera barns och ungdomars fantasi och kreativitet 5. Främja kunskap om kulturarvet, förståelse för kulturen och insikt om vetenskaplig forskning och utveckling 6. Vara öppna för alla konstnärliga uttrycksformer 7. Främja kontakten mellan olika kulturer och stimulera en kulturell mångfald 8. Stödja muntlig berättartradition 9. Garantera medborgarna tillgång till alla slag av samhällsinformation 10. Tillhandahålla erforderliga informationstjänster för det lokala näringslivet, för organisationerna och för olika intressegrupper 11. Underlätta utnyttjandet av informationsteknologi och förbättra kunskaperna om dess användning 12. Ge stöd till och delta i alfabetiseringsprogram för alla åldersgrupper och vid behov ta initiativ till sådan verksamhet. Falu stadsbibliotek, foto C Ranemo Barnkonventionen Trots att FN:s barnkonvention inte nämner något direkt om biblioteksverksamhet finns det ofta hänvisningar till detta dokument i de kommunala biblioteksplanerna. Konventionen finns ofta med som en bilaga i biblioteksplanerna, men det är sällan som målen i planerna har någon direkt koppling till dokumentet. Diagram 4: Andel kommuner som omnämner barnkonventionen i biblioteksplan. Inte 81% Nämner FN:s barnkon vention 19% Kommunala planer Det finns således biblioteksplaner som hänvisar till lagar och internationella dokument som avser barn- och unga. Det är dock inte alltid som planerna har några klara, nedbrutna mål som direkt går att hänvisa till dessa. Det är ännu mer sällan som biblioteksplanerna kopplar till andra kommunala styrdokument som avser barn och unga i kommunen, varför det kan tänkas att helhetssynen på till exempel vad kommunen gör för att främja barns språkutveckling och lässtimulerande aktiviteter går förlorad. Även i kommuner som har särskilda barn- och ungdomsplaner saknas ofta en koppling till dessa i biblioteksplanen. Exempel på formulering i biblioteksplanerna: verksamheten ska utgå från de rekommendationer, som finns i FN:s barnkonvention. 20

21 Skolbibliotek Det finns inte alltid en samlad plan för all biblioteksverksamhet i kommunerna för barn och unga. Biblioteksplanerna är ofta folkbiblioteksplaner. Trots att det är relativt vanligt att folkbibliotek och skolbibliotek är integrerade är det inte lika vanligt att den integrerade skolbiblioteksverksamheten omnämns i kommunernas biblioteksplaner. I totalt 193 av 290 kommuner, 67 procent, förekommer det att skolbibliotek är integrerade med folkbibliotek. Men integreringen omnämns bara i 53 procent av dessa biblioteks planer. Det är dock lite vanligare att skolbiblioteken generellt sett omnämns, totalt sett har 69 procent av alla kommuner en biblioteksplan som nämner ordet skolbibliotek och 153 biblioteksplaner, 53 procent, nämner någon form av samarbete mellan folkbibliotek och skolbibliotek, oavsett integrering. Närmare hälften, 45 procent, av kommunerna har en biblioteksplan som särskilt nämner skolbiblioteken uppdelat på grundskolebibliotek och gymnasiebibliotek, oavsett om de har integrerad skolbiblioteksverksamhet eller inte. Det är värt att notera att i de kommuner som har denna uppdelning i sina biblioteksplaner så har vanligen Kultur- och fritidsförvaltningen ansvaret för folkbiblioteket, de har också antagit biblioteksplanen, men det är Barn- och ungdomsförvaltningarna som är ansvariga för skolbiblioteksverksamheten i respektive kommun. Eller i vissa fall så har Gymnasieförvaltningen eller Utbildningsnämnden ansvaret för biblioteken på gymnasierna. Det är vanligen folkbiblioteket som får i uppdrag att ta fram biblioteksplanen, men det är inte alltid som detta är möjligt att göra i samråd med verksamhet i andra förvaltningar. Det finns således inte alltid en samlad plan för hela biblioteksverksamheten för barn och unga i kommunerna. Resultaten av skolbiblioteksundersökningen, Skolbibliotek 2012, visar att många skolor hänvisar sina elever till folkbiblioteken, oavsett om det förekommer integrering eller inte. Resultatet av denna innehållsanalys visar dock att många biblioteksplaner inte innehåller aktiva planer för skolbiblioteksområdet. Det är dock relativt ofta som biblioteksplanerna innehåller målet att utveckla en plan för skolbiblioteken. Således kan det tänkas att kommunerna inte alltid ser till den samlade bibliotekssituationen för barn och unga i kommunen. Skolorna hänvisar till folkbibliotek som har en biblioteksplan men inte en aktiv plan för att ta emot skolelever. Eftersom folkbibliotekens uppdrag på många punkter skiljer sig åt mot skolbibliotekens uppdrag kan det tänkas att en del av de skolelever som använder folkbibliotekens service inte får de delar av servicen som ett skolbibliotek har i uppdrag att erbjuda. Kommunerna har sällan planerat för någon skolbiblioteksverksamhet på folkbiblioteket. Diagram 5: Andel av kommunerna som har en biblioteksplan där skolbibliotek omnämns. Inte 31% Skolbib liotek nämns i plan 69% 21

22 Samarbeten En del folkbibliotek har olika samarbeten med andra funktioner i kommunen för att så tidigt som möjligt introducera barnen och deras föräldrar till biblioteksverksamheten. Alla barn i en kommun bör veta att det finns ett bibliotek att gå till. Att man alltid är välkommen till biblioteket och att det är kul att gå dit. Som Kumlas folkbibliotek uttrycker saken: Mysiga högläsningsstunder är sånt man ofta minns när man blir lite äldre, och dessutom väcks ofta ett hälsosamt "bokberoende" som man har nytta och glädje av genom hela livet. Barnavårdscentraler Barnets första bok är i första hand avsedd för att uppmärksamma nyblivna föräldrar på allt det som folkbiblioteket har att erbjuda deras barn och dem som föräldrar. Barnavårdscentralerna (BVC) delar ut information till föräldrar om att de har en gratis bok att hämta på folkbiblioteket till sitt barn. Diagram 6: Andel kommuner som i biblioteksplan nämner samarbete med BVC. I vissa kommuner finns det flera olika tillfällen under barnets första levnadsår som folkbiblioteket delar ut gratis böcker, allt eftersom barnet blir äldre och behöver mer avancerade texter för sin utveckling. Totalt sett nämner 43 procent av kommunerna ett samarbete med BVC i en biblioteksplan. Förskola Sex av tio folkbibliotek/kommuner nämner att de har särskild verksamhet för barn i förskoleåldern eller förskolorna som institutioner. Vissa planer beskriver utförligt detta område, andra nämner bara i förbigående åldersgruppen eller förskoleverksamhet: Förskolan bjuds in till boklek för 5-6 åringar, där barnen på ett positivt och lekfullt sätt får lära sig hur biblioteket fungerar. Diagram 7: Andel kommuner som i biblioteksplan nämner förskola eller barn i åldern 0-6 år Inte 43% Inte 57% Samarbete med BVC omnämns 43% Samarbe te med förskola/ 0-6 år 57% 22

23 Skolan och folkbiblioteket Folkbiblioteken bjuder in elever i vissa årskurser för att introducera eleverna till användande av biblioteket. Överlag är dock förekomsten skolbibliotek, integrerade folk- och skolbibliotek, och samarbeten mellan folk- och skolbibliotek något som generellt nämns mer kortfattat i planerna. Förskoleklass En fjärdedel av kommunerna har biblioteksplaner som beskriver ett samarbete mellan grundskolan och folkbiblioteket som går ut på att barnen i åldern 6-8 år får gå till folkbiblioteket i skolans regi och i samband med detta får barn som inte tidigare har ett eget lånekort ett sådant. Diagram 8: Andel kommuner som nämner i biblioteksplan att folkbiblioteket organiserar att barn 6 år och äldre får lånekort i samarbete med skolan. Inte 77% Organiserat att barn får lånekort 23% I årskurserna efter 0-1 är sedan ett samarbete med skolan sällan beskrivet i planerna förrän barnen går i till exempel åk 4 och åk 7. Även om det är känt att det hela tiden förekommer samarbeten mellan skolor och folkbiblioteken är således sällan det löpande arbetet beskrivet i biblioteksplanerna. För det är väl inte så att elever i grundskolan endast får besöka folkbiblioteken organiserat vid tre tillfällen under sin grundskoletid? Diagram 9: Index, förekomst av samarbeten i biblioteksplaner inom länen, BVC, förskola, första lånekort via skolan. Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Region Gotland Blekinge län Region Skåne Region Halland Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Förekommer Inte För att illustrera att biblioteksplanerna i olika län är olika detaljerade i sin beskrivning av sammarbeten med BVC, förskola och skola har ett index av de olika variablerna skapats. Av diagrammet ovan framgår resultatet uppdelat på de olika länen. Det finns inte något län där alla kommuner har biblioteksplaner som särskilt nämner hur de planerar att samarbeta med de tre olika funktionerna i kommunerna. Det är vanligt att de biblioteksplaner som innehåller uppgifter om skolbiblioteksverksamhet har detta som en särskild del och då beskrivs inte folkbibliotekets verksamhet för barn och unga ofta så ingående. 23

24 Delplaner En plan i planen om barnen. Totalt sett nämner tre procent av kommunerna i sin biblioteksplan att de har en separat plan för barn och ungas biblioteksbehov och 27 procent har en särskild del i biblioteksplanen som avser barn och unga. En av tre kommuner har således sett över vad de särskilt ska göra för barn och unga på biblioteksområdet och tyckt att det är så viktigt att det behövs en särskild delplan i eller utanför biblioteksplanen för den delen av kommunens biblioteksverksamhet. Vingåkers kommun skriver i sin biblioteksplan att de har gjort på följande sätt: Folkbiblioteket samarbetar med skolbiblioteket enligt en särskild plan när det gäller klassbesök med bokprat och biblioteksundervisning. Planen har tagits fram av barnbibliotekarien och skolbibliotekarien i samråd med skolbiblioteksgruppen, där representanter från skolan och biblioteket ingår. Folkbiblioteket har också en plan för läsfrämjande även på andra sätt för att nå barn och ungdomar på fritiden, exempelvis genom den läseklubb, som leds av barnbibliotekarien. Det är värt att notera att de kommuner som har separata planer för barn och ungdom på biblioteksområdet också ofta berör ämnet barn och unga förhållandevis ingående i sina biblioteksplaner. Ett exempel är Jönköpings kommun som skriver att biblioteksplanen i första hand handlar om folkbibliotekets verksamhet men i skrivningarna hänvisas hela tiden till samarbeten med till exempel skolbibliotek som styrs av en särskild skolbiblioteksplan. Biblioteket i Haninge kulturhus, foto V Almström Exempel på planstruktur ur Söderköpings biblioteksplan: Utvecklingsplanerna utgör tillsammans Biblioteksplanen. De är långtidsplaner på 3 år och innefattar samtliga bibliotekstyper. De finns inom följande arbetsområden: Barn och ungdom, Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg, Grundskolebibliotek, Gymnasiebibliotek, Vuxna. De upprättas av varje biblioteksansvarig avdelning, revideras årligen och fastställs i kommunfullmäktige i samband med årsbudget. 24