e r k s m h e t s Ett år vid Skånepolisen samtal tas emot i telefonväxeln samtal tas emot vid kommunikationscentralen fordons- eller förarkontroller

Transkript

1 Ett år vid Skånepolisen samtal tas emot i telefonväxeln samtal tas emot vid kommunikationscentralen fordons- eller förarkontroller utryckningar passansökningar brottsutredningar färdigställs och skickas till Åklagarmyndigheten delgivningsärenden misstänkta brottslingar grips vapenärenden personer omhändertas för fylleri eller ordningsstörningar tillståndsärenden e r k s a m h e t s VPl a n 2010

2 Utgivare Polismyndigheten i Skåne Malmö Av besparingsskäl trycks inte. Den finns publicerad på Intrapolis Skåne och på Dnr Grafisk form och textbearbetning AA /09 Ingrid Karlsson, informationsenheten

3 INNEHÅLL 1 INLEDNING ÖVERGRIPANDE INRIKTNING OCH KRAV Brottsförebyggande arbete Yttre tjänstgöring Utredning och lagföring Brottsoffer Hatbrott Polisstyrelsens inriktning av verksamheten Miljöåret MÅL FÖR KÄRNVERKSAMHETEN Våld i offentlig miljö Brottsförebyggande Utredning och lagföring Tillgrepp genom inbrott Myndighetens anpassning till det nationella målet Trafiksäkerhet Brott i nära relationer Myndighetens anpassning till det nationella målet Brottsområde Narkotikabrott Unga lagöverträdare Utredningsbalanser Registertopsning för salivprov (DNA) Rån Grov organiserad och systemhotande brottslighet Myndighetens anpassning till det nationella målet Brottsförebyggande Utredning och lagföring Service Tillgänglighet, bemötande och handläggning Verkställigheter i utlänningsärenden Krisberedskap...17

4 4 ÖVRIGA MÅL Migration och rörlighet över gränserna Samverkan med kommunerna Trygghetsmätningar IT-utveckling Prioriterade verksamhetsområden i Skåne Rosengård Landskrona Gängkriminalitet Myndighetsgemensamma insatser GEMENSAM VERKSAMHET Kompetensförsörjning Chefs- och ledarskap Stärkt arbetsgivarroll Chefens ansvar och förutsättningar Systematiskt arbetsmiljöarbete Kommunikation Ledningskommunikation Bilden av Polisen Rättstillämpning Disciplinärenden IT-verksamhet Verksamhetsskydd Ledning och styrning av verksamhetsskyddet Rutiner för skydd av medarbetare Revision och sammanföring av regler inom informationssäkerhetsområdet Finansiering Ekonomiska förutsättningar Modell för medelsfördelning...26

5 Datum Diarienr AA /09 1 INLEDNING Under 2010 blir vi fler än poliser i Skåne. En större resurs har vi aldrig haft och aldrig tidigare har vi haft så stora möjligheter att bedriva god polisverksamhet och öka medborgarnas känsla av trygghet. Vårt arbete med bemötandefrågorna och fortsatt fördjupning när det gäller vår gemensamma värdegrund måste vi bygga vidare på. De etiska frågorna måste alltid ha en plats högt upp på vår dagordning. Det finns en hög ambition hos vår personal och det är viktigt att var och en känner delaktighet i vårt gemensamma uppdrag. Det krävs förankring och tydlighet för att skapa engagemang. Därför har stor vikt lagts på lokala handlingsplaner för verksamhetsåret Det stora resurstillskott vi fått de senaste åren förpliktigar. Vår uppdragsgivare begär att vi ska öka vår förmåga och bli bättre inom alla områden. Särskilt brottsutredningsverksamheten ska vara i fokus och där finns dessutom tydliga nationella mål. Kraven gäller hela processen från anmälningsupptagning och de så viktiga förstahandsåtgärderna fram till själva redovisningen av ärendet till åklagare. Därför behöver personalresursen i utrednings- och lagföringsprocessen i viss mån förstärkas. Det är samtidigt min uppfattning att utökningen främst ska tillföras den yttre uniformerade verksamheten i närpolisområdena, som ska utgöra basen i vår verksamhet. Den polisiära synligheten och närvaron i samhället ska öka. Det betyder bland annat att inriktningen är att minst tio procent av den polisiära personalresursen ska tjänstgöra i yttre verksamhet under frekvent tid vid veckoslut. På så sätt skapar vi trygghet och uppnår samtidigt brottsförebyggande effekter. Det initiala brottsutredande arbetet ska påbörjas och genomföras av yttre polispersonal i direkt anslutning till att brott inträffar. De integritetskränkande brotten, alltså brott som drabbar enskilda personer, är i särskilt fokus. Vi måste också hålla de tydliga tidsfrister som gäller för brott mot barn och när barn är gärningsmän. Målsättningen är att minska vår utredningsbalans, så att vi kan påbörja ett nytt ärende direkt i samband med att det kommer in. Här måste ett långsiktigt utvecklingsarbete genomföras. Vi har möjlighet att göra skillnad låt oss i samverkan med övriga samhället arbeta i ett brottsförebyggande perspektiv. Eva Årestad Radner

6 2 ÖVERGRIPANDE INRIKTNING OCH KRAV 2.1 Brottsförebyggande arbete Brottförebyggande arbete ska syfta till att förhindra eller försvåra genomförandet av brott och ordningsstörningar. Polisen ska initiera samverkan med andra samhällsaktörer och ansvara för att arbetet planeras gemensamt. Brottsförebyggande verksamhet kräver ett strukturerat arbetssätt som bygger på kunskap om när och var brottsligheten sker, men också om dess orsaker. De brottsförebyggande metoder som används ska vara vetenskapligt underbyggda och anpassas till det aktuella problemet. Ledning och styrning av all operativ polisverksamhet ska ske enligt Polisens underrättelsemodell (PUM). 2.2 Yttre tjänstgöring Polisområdena ska vidta åtgärder som bidrar till en ökad synlighet och därmed en ökad kontakt med allmänheten. Den ökade polisiära synligheten och närvaron är en viktig del av det trygghetsskapande och förebyggande arbete som Polisen har ansvar för. Utöver den faktiska tryggheten ska hänsyn även tas till medborgarnas upplevda trygghet. Utryckningsverksamheten ska planläggas och styras så att patrullerna mellan uppdragen arbetar med planlagda och prioriterade arbetsuppgifter enligt PUM-A, Polisens datasystem för gemensam dokumentation av all operativ polisverksamhet. I arbetet med inträffade brott, såväl inom som utanför det offentliga rummet, är det av vikt att poliser i yttre tjänst både identifierar sig och agerar som brottsutredande poliser, med högt ställda krav på långtgående och ändamålsenliga förstahandsåtgärder. Detta ger goda förutsättningar till att brottet ska leda till lagföring. Poliser i yttre tjänst ska öka sin kompetens när det gäller enklare former av brottsplatsundersökningar. Polisverksamheten måste också utvecklas så att det brottsutredande arbetet genomförs av yttre personal i direkt anslutning till att ett brott inträffat. Anpassningen till en effektivare form av ärendehantering genom förenklade utredningsförfaranden och färre överlämnandesituationer ska också beaktas. 2.3 Utredning och lagföring Polismyndigheten ska bedriva verksamheten utredning och lagföring med högt ställda krav på effektivitet, rättsäkerhet och kvalitet. Detta ska uppnås bland annat genom att metodiken i strategierna för grov och organiserad brottslighet, brott i nära relationer och kriminalteknik tillämpas. Polisens nationella utredningskoncept (PNU) ska tillämpas fullt ut Brottsoffer Polisen har ett direkt krav från regeringen att brottsofferperspektivet ska bli tydligt och stärkas i Polisens arbete. Förutom den rent humanitära aspekten har brottsofferverksamheten även stor betydelse när det gäller brottsoffers förtroende för rättsväsendet, samt ur brottspreventivt hänseende. Omsorg om brottsoffren är därför en viktig del i polisverksamheten.

7 Bemötandet av brottsoffer är viktigt och ofta avgörande för Polisens trovärdighet och målsägandens anmälningsfrekvens. Ett professionellt bemötande skapar goda förutsättningar för säkrare och tryggare bevispersoner. Ett väl fungerande brottsofferarbete kompletterar, avlastar och renodlar utredningsverksamheten och möjliggör ett mer effektivt utredningsarbete. Brottsofferarbetet och det lokala personsäkerhetsarbetet hör nära samman. De både underlättas och effektiviseras om de hålls ihop genom ett nära samarbete. Det är ofta inom brottsofferarbetet som behovet av polisiärt personsäkerhetsarbete uppmärksammas. Myndigheten har tagit fram en handlingsplan, som är i linje med Rikspolisstyrelsens handlingsplan för brottsofferarbetet 1. Fokus ligger på besöksförbud och hotbildsbedömningar på individnivå, för att kunna erbjuda adekvata stöd- och skyddsåtgärder i syfte att stärka brottsoffer i rättsprocessen Hatbrott Samtliga anställda ska genomföra Rikspolisstyrelsens webbaserade utbildning om hatbrott. Handläggningsrutinerna vid hatbrott ska förbättras, med syfte att uppmärksamma och fånga upp brott med sådana motiv. Polisens mål är att ge alla, oavsett etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning, en god och likvärdig service, rättstrygghet och rättssäkerhet. Genom ett professionellt arbete mot hatbrott förstärker Polisen budskapet om att samhället inte tolererar dessa brott. 2.4 Polisstyrelsens inriktning av verksamheten Polisens värdegrund ska prägla såväl alla kontakter med allmänheten och med arbetskamrater som allt arbete som utförs. Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Polisen ska genomföra sitt uppdrag professionellt och skapa förtroende genom att vara engagerade effektiva tillgängliga. Polisstyrelsens inriktning är att de polisresurser som tillförs Polismyndigheten i Skåne i första hand ska arbeta brottsförebyggande och öka den polisiära synligheten i samhället. Samverkansavtal mellan kommuner och Polis är ett viktigt instrument för att stärka det brottsförebyggande arbetet, med särskild inriktning på ungdomar i riskzon, normer och värderingar samt trygghet i offentlig miljö. Gängkriminaliteten ska fortsätta att bekämpas. Det är av särskild vikt att förhindra att barn och ungdomar rekryteras till kriminell verksamhet. 1 Rikspolisstyrelsens nationella handlingsplan - Brottsofferarbetet inom Polisen (POL /01).

8 Det är angeläget att de särskilda satsningarna inom närpolisområde öster (Polisområde Malmö) och närpolisområde Landskrona (Polisområde Nordvästra Skåne) består. Samtidigt är det polisstyrelsens uppfattning att grundproblemet inte kan lösas enbart med utökad polisiär närvaro. Polisstyrelsen vill att följande verksamhetsområden prioriteras enligt beslut i Mål och riktlinjer 2010 (AA /09): våldsbrott bostadsinbrott narkotikabrott internetrelaterade bedrägeribrott trafikbrott Miljöåret 2010 Polismyndigheten ska öka medarbetarnas medvetenhet om hur de i sin verksamhetsutövning kan bidra till att minimera verksamhetens negativa påverkan på miljön.

9 3 MÅL FÖR KÄRNVERKSAMHETEN 3.1 Våld i offentlig miljö Nationellt mål Polisen ska bidra till att minska brottsligheten, dels genom insatser inom det egna ansvarsområdet, dels genom aktiv medverkan i samhällets gemensamma brottsförebyggande arbete. Antalet misshandelsbrott utomhus bör minst kunna minskas med 2,5 procent till utgången av 2010 jämfört med målnivån för Brottsförebyggande Medborgarnas upplevelse av trygghet beror till stor del på samhällets förmåga att skydda mot brott, särskilt de som är integritetskränkande. Att utsättas för våldsbrott upplevs av de flesta som synnerligen traumatiskt. En av Polisens viktigaste uppgifter är att minska och beivra den våldsbrottslighet som sker i offentlig miljö. Myndighetens andel av det nationella målet Antalet misshandelsbrott utomhus 2 exklusive brott där offret är i åldern 0-6 år får uppgå till högst anmälda brott. Polisområde Nordvästra Skåne Polisområde Mellersta Skåne 740 Polisområde Malmö Polisområde Södra Skåne 520 Polisområde Nordöstra Skåne 750 Summa Misshandel utomhus sker generellt främst där så kallade friktioner mellan människor är som störst, vilket är särskilt tydligt i samband med nöjeslivet. De flesta brotten i denna miljö är inte planerade, utan är så kallade tillfällighetsbrott. Orsakssammanhanget mellan våld och alkohol är väldokumenterat. Studier visar att mellan 70 och 80 procent av de brottsmisstänka vid utomhusvåld är alkoholpåverkade. Den övergripande strategin bör därför inriktas mot övervakning av särskilt brottsutsatta platser, begränsning av alkoholtillgången samt samverkan med andra aktörer med inflytande över krog- och nöjesverksamheten Utredning och lagföring Myndighetens andel av det nationella målet Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus, exklusive brott där offret är i åldern 0-6 år, ska minst uppgå till 27 procent. Mål för redovisade ärenden totalt ärenden baserat på anmälda brott: Polisområde Nordvästra Skåne 365 Polisområde Mellersta Skåne 200 Polisområde Malmö 416 Polisområde Södra Skåne 140 Polisområde Nordöstra Skåne 202 Summa Brottskoder enligt nationell definition, se planeringsförutsättningar för

10 Initiala utredningsåtgärder är ofta avgörande för om utredningen ska leda till personuppklaring, varför det är viktigt att de förhör som hålls och andra utredningsåtgärder som genomförs i nära anslutning till brottet håller hög kvalitet. De slutsatser som Brottsförebyggande rådet pekar mot i rapport 2009:1 Misshandel mellan obekanta. Kan fler brott klaras upp? ska beaktas. I ringa fall av misshandel ska ett förenklat utredningsförfarande tillämpas så långt som möjligt. 3.2 Tillgrepp genom inbrott Nationellt mål Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott ska öka till 5 procent vid utgången av Myndighetens anpassning till det nationella målet Att utsättas för inbrott i sin bostad upplevs i stort sett alltid som särskilt integritetskränkande. Bostadsinbrotten begås av såväl enskilda gärningsmän som kriminella grupperingar. Eftersom flertalet kriminella som begår bostadsinbrott också misstänks för narkotikabrott kan det antas att många begår inbrott för att finansiera ett missbruk. Brotten begås också av kringresande kriminella personer. Bostadsinbrotten återkommer i stort sett med samma tidsmönster varje år. Mönstret visar på en ökning under vinterhalvåret. Myndighetens andel av det nationella målet Antalet ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott 3 ska uppgå minst till 5 procent. Mål för redovisade ärenden (totalt ärenden): Polisområde Nordvästra Skåne 416 Polisområde Mellersta Skåne 256 Polisområde Malmö 544 Polisområde Södra Skåne 192 Polisområde Nordöstra Skåne 192 Summa n bör huvudsakligen vara individrelaterad och underrättelsebaserad, varför en tydlig och flexibel intern områdesövergripande struktur krävs. Behovet av en väl fungerande godsspaningsverksamhet ska särskilt uppmärksammas. 3.3 Trafiksäkerhet Nationellt mål Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska alkoholutandningsprov ska genomföras. Polisens del i trafiksäkerhetsarbetet består främst av fordons- och förarkontroller samt övervakning av beteende och regelefterlevnad. 3 Brottskoder enligt nationell definition, se planeringsförutsättningar för

11 Myndighetens andel av det nationella målet Minst alkoholutandningsprov ska genomföras enligt följande fördelning: Polisområde Nordvästra Skåne Polisområde Mellersta Skåne Polisområde Malmö Polisområde Södra Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Länsoperativa avdelningen Summa Minst arbetsdagar avseende yrkeschaufförers kör- och vilotider ska kontrolleras. Åtminstone 820 transporter av farligt gods ska kontrolleras. Länsoperativa avdelningen svarar för genomförandet. Avdelningarna ska i sina årliga handlingsplaner sätta upp kvantitativa mål för trafikbrott. Varje polisman i yttre tjänst ska aktivt delta i trafiksäkerhetsarbetet. Alkoholutandningsprov ska normalt utföras vid varje polisinitierat möte med motorfordonsförare. Då det finns ett starkt samband mellan brottslig verksamhet och inblandning i trafikolyckor, bör särskild uppmärksamhet riktas mot kriminellt belastade personer i trafiken. Kontroll av yrkestrafiken är ett område främst för specialister, varför specialistkompetensen måste bibehållas och eventuellt öka, eftersom EU-direktiv medför krav på en ökad kontroll av yrkestrafiken under kommande år. Om inga särskilda skäl talar emot ska brott mot trafiklagstiftningen rapporteras med ordningsbot. 3.4 Brott i nära relationer Nationellt mål Antalet ärenden redovisade till åklagare rörande brott i nära relation ska öka med 15 procent till utgången av 2010, jämfört med målnivån för Myndighetens anpassning till det nationella målet Bekämpning av mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer är ett av regeringen prioriterat område. Regeringen framhåller vikten av att människor som utsätts för brott i nära relation vågar polisanmäla och fullfölja brottsutredningen. Myndighetens andel av det nationella målet Antalet brott i nära relation 4 som ska redovisas till åklagare ska öka till 750 ärenden. Fördelningstabell av antalet redovisade ärenden: Polisområde Nordvästra Skåne 195 Polisområde Mellersta Skåne 120 Polisområde Malmö 255 Polisområde Södra Skåne 90 Polisområde Nordöstra Skåne 90 Summa Brottskoder enligt nationell definition, se planeringsförutsättningar för

12 En av framgångsfaktorerna som främst påverkar personuppklaringen är säkerställande av stödbevisning. Brottsförebyggande rådets rapport 2008:25 Polisens utredningar av våld mot kvinnor i nära relation redovisar vilka utredningsinsatser som leder fram till att öka personuppklaringen av brott. Polismyndigheten har träffat en regional överenskommelse med Länsstyrelsen i Skåne län och ett antal andra myndigheter (AA /09) om samverkan vid våld i nära relation, med anledning av regeringens skrivelse 2007/08: Brottsområde 1 5 Antalet redovisade ärenden till åklagare ska öka med 5 procent jämfört med år Fördelningstabell av antalet redovisade ärenden: Polisområde Nordvästra Skåne Polisområde Mellersta Skåne Polisområde Malmö Polisområde Södra Skåne 870 Polisområde Nordöstra Skåne 910 Länskriminalavdelningen 60 Summa Narkotikabrott Nationellt mål Polisen ska bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika i samhället, med ökat fokus mot överlåtelsebrott (brottskod 5005). Myndighetens andel av det nationella målet Minst överlåtelsebrott ska uppdagas: Polisområde Nordvästra Skåne 260 Polisområde Mellersta Skåne 150 Polisområde Malmö 310 Polisområde Södra Skåne 120 Polisområde Nordöstra Skåne 120 Länskriminalavdelningen 40 Summa Polisområdena ska i sina årliga handlingsplaner sätta upp kvantitativa mål avseende såväl antal misstänkta mellan 15 och 25 år som antal nyupptäckta. Polismyndigheten ska arbeta mot narkotikabrottsligheten på alla nivåer. Länskriminalavdelningen ska dock främst rikta sin insats mot yrkeskriminella och personer med tillhörighet inom den grova organiserade brottsligheten. 5 Brottskoder enligt nationell definition, se planeringsförutsättningar för

13 Vid varje ingripande med stöd av narkotikastrafflagen ska efterstävas att utreda om överlåtelse av narkotikan förekommit, eller om den är avsedd att överlåtas. 3.7 Unga lagöverträdare Enligt lagen (1964:167) om unga lagöverträdare ska ungdomsbrott hanteras särskilt skyndsamt. Som yttersta restriktion finns ett antal tidsfrister. På senare år har ett flertal inspektioner visat att myndigheterna inom rättsväsendet haft svårt att leva upp till dessa tidsfrister. De alltför långa handläggningstiderna medför svårigheter att uppnå de mål som riksdag och regering satt upp i form av att brottsuppklaringen ska öka och återfallen minska (se Riksrevisionens rapport om hantering av unga lagöverträdare 2009:12). I ärenden med skäligen misstänkt person under 18 år får tiden mellan anmälningsupptagning och tidpunkt för delgivning av skälig misstanke i normalfallet uppgå till högst 14 dagar. Tiden mellan delgivning av brottsmisstanke och slutredovisning av ärendet får uppgå till högst 28 dagar. Antalet redovisade ärenden till åklagare där den misstänkte är under 18 år ska öka jämfört med Styrning av det operativa arbetet samt förbättrade rutiner och arbetssätt är viktiga faktorer för att nå framgång inom denna typ av ärenden. Formerna för samverkan mellan polis, åklagare och socialtjänst bör utvecklas ytterligare. Det är av stor vikt att kraven på lämplig och utbildad personal tillgodoses. I avvaktan på nationell utbildningsinsats kommer polismyndigheten under första kvartalet 2010 att genomföra lokal utbildning för ungdomsutredare. 3.8 Utredningbalanser Myndighetens totala utredningsbalans ska målmedvetet arbetas ner. En minskad total balans ökar möjligheten att fokusera på färska ärenden med god lagföringsprognos. Den långsiktiga målsättningen är att utredningsbalanserna ska ha minskat med 50 procent i förhållande till den 31 december Polisområde Nordvästra Skåne Polisområde Mellersta Skåne Polisområde Malmö Polisområde Södra Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Länskriminalavdelningen 350 Summa

14 3.9 Registertopsning för salivprov (DNA) Registrering av DNA-profiler är en viktig framgångsfaktor i Polisens brottsbekämpande verksamhet. Fler topsningar ska genomföras på såväl frihetsberövade som icke frihetsberövade misstänkta. Polisområde Nordvästra Skåne Polisområde Mellersta Skåne Polisområde Malmö Polisområde Södra Skåne 650 Polisområde Nordöstra Skåne 700 Länskriminalavdelningen 250 Summa Rån Rånbrotten utgör en begränsad del av länets samlade brottslighet. Varje inträffat brott påverkar de drabbade starkt och känslan av otrygghet för andra personer i utsatta närområden är påtaglig, då brottstypen har en tendens att upprepa sig. Rånen är överrepresenterade i storstadsmiljön, men har även spridit sig ut på mindre orter. Efter att personrånen har haft en minskande tendens under de två senaste åren, har antalet under 2009 åter ökat och antas öka ytterligare under Butiksrånen och övriga objektsrån har ökat markant under 2009 och även denna utveckling kommer sannolikt att bestå under En analys av brottstypen, framför allt personrån och butiksrån, ska upprättas av underrättelseenheterna och presenteras månadsvis för taktisk ledare. Analysen är viktig som underlag, inte minst för att ringa in områden med grövre brottslighet där ungdomar riskerar att hamna i bestående kriminalitet. Förebyggandet av rånbrotten ska ha sin utgångspunkt i att i ett tidigt skede splittra upp förekommande nätverk eller gängkonstellationer. Åtgärden skapar därmed också möjlighet att identifiera de i flesta fall mycket unga människor som har för avsikt eller planerar att begå denna typ av brott Grov organiserad och systemhotande brottslighet Nationellt mål Förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet i Sverige ska försämras Myndighetens anpassning till det nationella målet Länskriminalavdelningen har huvudansvaret för bekämpning av grov organiserad brottslighet. Resurser ska även avsättas till det stödjande uppdraget gentemot polisområdena som har territoriellt ansvar för all brottslighet. Åtgärder ska inriktas mot nyckelpersoner inom den grova organiserade brottsligheten. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att spåra och förverka vinning av brott. 14

15 Brottsförebyggande Antalet yrkeskriminella grupperingar har ökat under senare år, liksom nyrekryteringen till dessa grupper. Den kriminalitet som de utövar är ett omfattande problemområde för Polisen, eftersom i stort sett samtliga delar av Polisens verksamhet påverkas i någon utsträckning. Länskriminalavdelningen ska allvarligt försvåra förutsättningarna för de personer som bedriver grov organiserad brottslighet i kriminella nätverk och organisationer. Myndighetens andel av det nationella målet Förutsättningarna för att bedriva grov organiserad brottslighet i Skåne ska allvarligt försvåras. Polismyndighetens insatser ska präglas av arbete på bred front i samverkan med berörda myndigheter, för att försvåra för den grova organiserade och systemhotande verksamheten. Inriktningen ska vara mot särskilt utpekade personer, vilka genom underrättelseuppgifter visat sig vara nyckelpersoner i kriminella gäng eller nätverk och därmed viktiga för den grova organiserade och systemhotande verksamheten. Genom kontinuerlig kartläggning av yrkeskriminella personer ökar möjligheterna att initiera operativt riktade insatser. Särskilt fokus ska också riktas mot yrkeskriminella i krog-, nöjes- och trafikmiljön. Polismyndigheten ska genom ökat fokus på strategiska brott försvåra för ungdomar att påbörja en karriär i kriminella gäng och nätverk Utredning och lagföring Förutsättningarna för att bedriva grov organiserad brottslighet i kriminella nätverk och organisationer ska allvarligt försvåras genom att i första hand lagföra individer som utmärker sig som nyckelpersoner, samt personer i deras närhet. Minst tre ouppklarade mord i vilande ärenden ska bearbetas under året. Regeringens satsning för att säkerställa en effektiv och uthållig verksamhet för bekämpning av den grova organiserade brottsligheten medförde att den nationella Aktionsgruppen syd inrättades i september Aktionsgruppen har till uppgift att bekämpa den grova organiserade brottsligheten i de insatser som i första hand beslutas av Operativa rådet 6 i enlighet med den nationella inriktningen. I den mån aktionsgruppen inte tas i anspråk av Operativa rådet, kan den regionala operativa ledningsgruppen besluta om insatser i samverkansområdet Sydsamverkan (polismyndigheterna i Skåne, Blekinge, Kronoberg och Kalmar län). Alla brott som begås av en yrkeskriminell person ska huvudsakligen utredas av länskriminalavdelningen. Utredningskompetensen för grova brott ska upprätthållas inom polismyndigheten enligt processtöd för utredningar av grova brott, PUG (Polisens metodstöd för utredning av grova brott). 6 Samordnande ledningsorgan mellan Polisen, Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Skatteverket, Tullverket, Kustbevakningen, Kronofogdemyndigheten och Kriminalvården. 15

16 Såväl det lokala som det särskilda personsäkerhetsarbetet skapar bättre förutsättningar för att skydda bevispersoner och bidrar därigenom till ökad lagföring. För att säkra professionella initialåtgärder ska polisområdena omgående underrätta länskriminalavdelningen om inträffade grova våldsbrott. Insatser bedrivs därefter i största utsträckning gemensamt och utgår från det aktuella brottets art. Vid sådana gemensamma insatser har chefen för länskriminalavdelningen tolkningsföreträde i fråga om ledningsansvaret. Vid grova brott ska länskriminalavdelningen påbörja utredningsinsatser och kriminaltekniska åtgärder inom en timme efter begäran från polisområdet. Länskriminalavdelningen ska utreda huvuddelen av våldsbrott med dödlig utgång där gärningsman initialt är okänd Service Nationellt mål Senast vid utgången av 2010 ska minst 85 procent av servicemottagarna vara nöjda eller mycket nöjda med Polisens tillgänglighet, bemötande och handläggningstid Tillgänglighet, bemötande och handläggning Utöver de fastställda expeditionstiderna ska öppettider och tjänstgöringstider i receptioner anpassas efter allmänhetens behov och efterfrågan, för att erbjuda servicemottagarna en snabb och enhetlig service. Arbetstiderna vid Polisens kontaktcenter (PKC) och kommunikationscentralen (KC-Syd) ska anpassas efter prognostiserat inflöde av telefon- och radiosamtal. Arbetet med inventering och utarbetande av handlingsplaner för att göra myndighetens lokaler, verksamhet och information mer tillgänglig för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska fortsätta. Ny handlingsplan ska vara utarbetad och beslutad innan utgången av Myndighetens andel av det nationella målet Senast vid 2010 års utgång ska minst 85 procent av servicemottagarna vara nöjda med Skånepolisens tillgänglighet, bemötande och handläggningstider. Handläggningstiderna för tillståndsärenden enligt ordningslagen ska inte överstiga 2009 års värden. För polisområdena Malmö och Nordvästra Skåne gäller dock att handläggningstiden ska minska med 10 procent. Handläggningstiden för en ansökan om tillstånd att inneha vapen ska inte överstiga tre veckor, om ansökan är komplett när den inkommer och det inte finns skäl att besluta om avslag. Väntetiden för ansökan om pass ska inte överstiga 60 minuter. Minst 90 procent av alla delgivningsärenden ska redovisas senast den dag ingivaren begärt. 90 procent av alla inkommande telefonsamtal via som gäller anmälningsupptagning och upplysningar ska besvaras av PKC inom 3 minuter. 7 För nöjdhetsmätningar som görs enligt Nöjd Kund Index-modellen är motsvarande mål 85 i NKI-betyg. 16

17 Genomsnittlig svarstid i telefonväxeln för Skåne och Blekinge ska inte överstiga 12 sekunder efter knappval via Vid 112-samtal får varken median- eller medelkötid överstiga 30 sekunder. Undantag görs för samtalsanstormningar vid särskilda händelser. 95 procent av alla inkommande icke prioriterade telefonsamtal till KC-Syd ska besvaras inom 3 minuter Verkställigheter i utlänningsärenden Utlänningsverksamheten inom processen service omfattar verkställighetsärenden. Länskriminalavdelningens uppdrag är att verkställa Migrationsverkets överlämnade verkställighetsärenden, verkställa utvisningar av personer som brottsutvisats av domstol och att verkställa avvisningsbeslut fattade av polismyndigheten. Handläggningen av inkommande verkställighetsärenden ska påbörjas inom 24 timmar. Länskriminalavdelningen ska säkerställa att personal med stor erfarenhet av verkställighetsärenden finns att tillgå Krisberedskap Nationellt mål Polisen ska vid utgången av 2012 ha en god krisberedskapsförmåga 8 och samtidigt skapa förutsättningar för en uthållig hantering av större händelser, som gör att samhällets medborgare känner tillit till Polisen när en kris inträffar. Myndighetens andel av det nationella målet Polismyndigheten ska öka sin förmåga att hantera en kris på alla ledningsnivåer. Särskild vikt ska läggas på yttre befäl, operativ ledning (staberna) och kommenderingscheferna. Polismyndigheten ska aktivt utvärdera de särskilda händelser som inträffar under 2010 och utifrån resultatet förbättra sin förmåga ur ett ledarskapsperspektiv. Dessutom ska polismyndighetens operativa arbetsledare, såsom yttre befäl, kc-befäl, vakthavande befäl med flera, medverka i framför allt utbildningar och övningar som syftar till att stärka samverkan och förmågan att leda större händelser. 8 Se Mål och strategier för Polisens krisberedskapsförmåga för år (beslutsprotokoll PoA 115/07). 17

18 4 ÖVRIGA MÅL 4.1 Migration och rörlighet över gränserna Att öka och integrera den inre gränskontrollen i det vardagliga polisarbetet är nödvändigt. I ett brottsförebyggande perspektiv är det angeläget att förhindra den brottslighet som utförs av personer med tillfällig vistelse i landet. Polisområdena ska i jämförelse med 2009 öka antalet inre utlänningskontroller, i syfte att kartlägga och identifiera personer som vistas tillfälligt i landet. Identifieringen ska också medverka till att ur underrättelsesynpunkt förhindra kriminalitet samt underlätta verkställigheter av fattade av- och utvisningsbeslut. Länskriminalavdelningen ska genomföra minst tio underrättelsebaserade inre utlänningskontroller inom ramen för det tecknade samverkansavtalet med Tullverket och Kustbevakningen. Länskriminalavdelningen ska tillhandahålla kompetensstöd i utlänningsärenden dygnet runt, både vad avser beslut och råd. Polismyndigheten ska följa upp den inre utlänningskontrollen enligt 9 kap. 9 utlänningslagen genom att registrera genomförda kontroller i KC-Polis under kod R 209, inre utlänningskontroll. Inom respektive polisområde ska finnas en samordnare i frågor som rör mottagande av information ur det underrättelsebaserade arbetet rörande inre utlänningskontroll. Samordnaren ska även medverka till att spridning av sådan information når den enskilde polismannen. 4.2 Samverkan med kommunerna Under 2009 har ett flertal skriftliga överenskommelser om fördjupad samverkan mellan Polis och kommuner blivit verklighet. Dessa överenskommelser ska innehålla konkreta, väl avgränsade samt uppföljningsbara åtgärder mot de lokala problem som utifrån en gemensam kartläggning bedöms mest angelägna att bekämpa. Vidare har ett i par kommuner även ingåtts samtjänstavtal enligt lagen (2004:543) om samtjänst vid medborgarkontor, vilket innebär att myndigheten och kommunen ingår överenskommelse om att för varandras räkning handlägga enklare förvaltningsärenden. Överenskommelserna mellan Polis och kommun ska revideras. Revideringen ska vara genomförd senast maj Särskild fokus bör läggas på åtgärder mot ungdomar som påvisar kriminellt beteende eller missbrukar Trygghetsmätningar Polisens trygghetsmätningar är ett viktigt instrument. Där kan utläsas vilka lokala problem som är mest frekventa i vilken utsträckning kommunens invånare är oroliga för att utsättas för brott i vilken omfattning de faktiskt blivit utsatta för brott under de senaste 12 månaderna. 18

19 Trygghetsmätningarna kan - tillsammans med andra underrättelser - kartlägga den lokala problembilden, vilken skapar underlag för åtgärder som kan öka tryggheten och minska brottsligheten. Trygghetsmätningar ska genomföras en gång under året. 4.3 IT-utveckling Elektronisk kommunikation kommer i framtiden att öka i omfattning, liksom användningen av Internet. Kapaciteten för överföringen ökar ständigt, i takt med att integreringen av dator och mobiltelefoni utvecklas. Internet är i dag ett naturligt forum i människors vardag och utgör därmed också en självklar mötesplats för kriminella. Det blir en arena för allt från handel med illegala varor och sexuella tjänster till allmän information om hur brott begås. Polismyndigheten ska under 2010 definiera begreppet Internetspaning och Internetövervakning samt utforma strategier, rutiner och ansvarfördelning avseende övervakning av Internet. Myndighetens taktiska ledning ansvarar för genomförandet. Synen på Internet som finns inom Polisen måste förändras. Ett långsiktigt och organiserat arbete är nödvändigt för att nå framgång på det brottsförebyggande planet och med rätt insatser skulle detta ge samma effekter som åtgärder mot brott i den fysiska världen. 4.4 Prioriterade verksamhetsområden i Skåne Rosengård De kriminella grupperingarna ska inte ha förutsättningar att verka eller rekrytera i Rosengård. Såväl polis och räddningstjänst som övriga samhällsfunktioner ska kunna utföra sitt arbete i stadsdelen på samma villkor som i övriga delar av kommunen. Polisens insatser ska syfta till att skapa ordning och säkerhet för såväl boende som andra samhällsaktörer i området. Narkotikabrottsligheten ska minska genom kontinuerligt arbete i syfte att minska tillgången på narkotika och nyrekrytering till missbruk. Förutsättningarna för kriminella grupperingar och organiserad brottslighet i Rosengård ska försämras genom att begränsa deras illegala inkomster, störa deras verksamhet samt försvåra rekrytering. Förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande 9 brottslighet i Rosengård ska försämras. Se särskild handlingsplan avseende Rosengård. 9 Systematisk påverkan eller manipulation av rättssystemet och samhället i syfte att underminera förmågan att beivra och bestraffa brott. 19

20 4.4.2 Landskrona Insatserna mot den grova organiserade brottsligheten i Landskrona kommer att intensifieras i syfte att bekämpa våldsbrottslighet i offentlig miljö, brott mot alkohollagen samt narkotikabrott. Arbetet med krogkontroller och ingripanden mot illegala krogar är också prioriterat, liksom att i samverkan med andra aktörer särskilt satsa mot alkoholhantering i form av försäljning. Förutsättningarna att begå brott samt nyrekrytering till ungdomskriminalitet ska försvåras. Insatser av detta slag kräver erfaren personal och långsiktighet i arbetet för att nå framgång. Ett angeläget mål för att öka uppmärksamheten kring de insatser (brottsförebyggande och brottsutredande) som Polisen genomför, är att ha en öppen och positiv kommunikation med massmedia och allmänhet inom kommunen. Polisiär synlighet under frekventa tider på veckoslut och övrig tid är fortsatt prioriterat, inte minst för att skapa lugn och ordning för de boende i centrum. Fokus Landskrona är en inarbetad linjeverksamhet. För att skapa kontinuitet förlängs denna för att gälla även under år Inom närpolisområdet ses det som viktigt med en fortsättning av den målmedvetna satsningen. Efter uppföljning kommer linjeverksamheten att vidareutvecklas. Se särskild handlingsplan avseende Landskrona Gängkriminalitet Antalet individer och grupperingar inom den organiserade brottsligheten och inom gängmiljön i Skåne ökar. Den ökade konkurrensen mellan kriminella gäng ökar risken för öppna konflikter och kan i förlängningen innebära en fara för allmänheten. Hot- och våldsanvändning mot bevispersoner och personer inom brottsbekämpande myndigheter har ökat. Gängmiljöns skrämselkapacitet är systemhotande. Se särskild handlingsplan avseende gängkriminalitet Myndighetsgemensamma insatser Under 2010 kommer händelser att uppkomma som kräver myndighetsgemensamma insatser. Sådana händelser är oftast kända lång tid i förväg. För att få en kostnads- och personaleffektiv planering ska de i förväg kända insatserna planeras in vid till exempel periodplanering. Kriminalunderrättelsetjänsten vid respektive avdelning ska medverka genom kontinuerlig underrättelseinhämtning och analys i syfte att skapa beslutsunderlag för de operativa ledningsgrupperna samt eventuella kommenderingschefer. Se särskild handlingsplan avseende myndighetsgemensamma insatser. 20

21 5 GEMENSAM VERKSAMHET För att kunna bedriva en effektiv verksamhet är Polisens värdegrund, strategier för kompetensförsörjning på kort och lång sikt, en väl fungerande kommunikation, en riktig rättstillämpning, en utvecklad IT-verksamhet och ett anpassat verksamhetsskydd grundförutsättningar. Stödverksamheten ska bidra till kärnverksamhetens måluppfyllelse. Under perioden ska myndigheten utvecklas mot en mer jämställd arbetsplats med ökad mångfald. 5.1 Kompetensförsörjning Rätt person med rätt kompetens på rätt plats vid rätt tidpunkt är en förutsättning för att uppnå verksamhetsresultat och kostnadseffektivitet. Polisen ska ha chefer med intresse och förmåga att leda och styra sin verksamhet samt ha medarbetare med kreativitet och förmåga att vilja bidra till verksamhetens mål. Ansvarig för aktiviteterna är HR-enheten (Human Resource) om inget annat anges. En nationell medarbetarpolicy ska tydliggöra medarbetaransvaret. Arbete ska påbörjas för att få fram en tydlig bild av vilken kompetens som krävs för att myndigheten ska nå verksamhetens mål på kort och lång sikt. Mångfaldsplan och tillgänglighetsplan ska vara kända och integrerade i verksamheten. All rekrytering ska utgå ifrån en väl definierad rekryteringsprocess, som utifrån verksamhetens kompetensbehov medverkar till att rätt personer anställs. Samverkan ska ske med Rikspolisstyrelsen för att ta fram en modell för inventering av kompetenser. Blockutbildningen ska i alla delar vara kvalitetssäkrad. Myndigheten ska aktivt medverka i att ta fram en nationell medarbetarpolicy som har sin utgångspunkt i värdegrunden. Modell för en strategisk kompetensförsörjningsplan ska tas fram, som möjliggör en beskrivning av behovet av chefer och andra nyckelfunktioner på kort och lång sikt. Planen ska bygga på verksamhetens utvecklingsbehov. Varje avdelning ska, med stöd från HR-enheten, göra mångfalds- och tillgänglighetsplanerna väl kända, så att värdegrunden blir ett naturligt förhållningssätt såväl i den långsiktiga planeringen som i det dagliga arbetet. En översyn ska göras av myndighetens rekryteringsprocess, då även hänsyn ska tas till arbetet som sker på nationell nivå. De under 2009 framtagna kompetensprofilerna för olika funktioner ska implementeras i rekryteringsprocessen. 21

22 5.2 Chefs- och ledarskap Stärkt arbetsgivarroll Chefer ska stärkas i sin roll som arbetsgivarföreträdare. Samverkan är en självklar del i såväl verksamhetsstyrningen som verksamhetsutvecklingen. Strukturer för samverkan ska fortsätta att utvecklas. För myndigheten ska Nöjd medarbetarindex (NMI) vid kommande mätning öka till index 60. Varje avdelning ska förbättra resultatet i NMI-enkäten i delar som man själv kan påverka. Partsammansatt utvärdering av utvecklings- och lönesamtal/lönesättande samtal ska genomföras, både vad gäller frekvens och kvalitet. Reviderade lokala handlingsplaner, med konkreta förslag till åtgärder, ska tas fram av varje avdelning efter den förnyade NMI-mätningen som planeras genomföras i januari Chefens ansvar och förutsättningar Varje chef har ansvar för att med utgångspunkt i Polisens ledarkriterier identifiera och utveckla lämpliga medarbetare till att anta chefsuppdraget. Detta arbete ska också resultera i att fler kvinnor rekryteras till chefstjänster. Chefer ska ha ett tydligt uppdrag. De chefer som har tidsbegränsade chefsförordnanden ska ha en plan för karriärväxling. Utvecklingsdagar om chefsuppdraget ska genomföras under Av de nyrekryteringar som görs till arbetsledande anställningar och funktioner ska tillsättning eftersträvas med minst 40 procent kvinnor. Syftet är att en större mångfald genererar bättre verksamhet och breddar urvalet av möjliga chefer. Utvärdering och förslag till myndighetsövergripande åtgärder ska göras utifrån avdelningarnas handlingsplaner för att få fram fler kvinnor som chefer. Modell för karriärväxling ska tas fram. Samtliga strategiska chefer med tidsbegränsade förordnanden ska ha en individuell utvecklingsplan Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöaspekterna ska beaktas i ett tidigt skede då ny organisation, nya metoder och ny teknik införs. Risk- och konsekvensanalys ska genomföras vid allt förändringsarbete samt vid alla planerade särskilda händelser inom myndigheten. Sjukfrånvaron ska vara fortsatt låg och insatser för att minska kvinnors arbetsrelaterade ohälsa ska prioriteras. Rehabiliteringsinsatser ska påbörjas tidigt. Samverkan mellan avdelningarna ska utvecklas för att ta tillvara den enskildes arbetsförmåga. 22

23 Ett bra psykiskt och socialt omhändertagande ska vara en del av den ordinarie löpande verksamheten. Polismyndigheten ska ha en arbetsmiljö som är fri från diskriminering. Genom utbildnings- och informationsinsatser ska kunskapen om att genomföra risk- och konsekvensanalyser spridas. Dessa ska beaktas vid beslut om förändring. Utbildning/information om rehabiliteringsrutiner och rutiner vid missbruk ska genomföras för chefer med rehabiliteringsansvar samt andra aktörer inom myndigheten som kan bidra till ett bra anpassnings-/rehabiliteringsarbete. Samarbetet med Försäkringskassan ska fortsätta att utvecklas i syfte att få mer kunskap om framtida insatser inom området. Pågående pilotprojekt om handledning ska utvärderas och förslag om hur myndigheten ska fortsätta sitt arbete inom området ska tas fram. Utbildning av chefer som har ansvar att genomföra avlastningssamtal ska anordnas. En översyn av gällande rutiner avseende diskriminering ska göras och kunskaper om dessa ska spridas. 5.3 Kommunikation Polismyndighetens kommunikation ska bidra till att de övergripande målen för Polisens verksamhet uppnås. Chefer och ledare har ett särskilt ansvar för att medarbetarna har den information och den kunskap de behöver för att kunna utföra sitt arbete och för att känna sig delaktiga i verksamheten. Alla medarbetare har ett ansvar hålla sig själva informerade och att kommunicera med andra kring Polisen och verksamheten. För att säkerställa den kommunikativa kompetensen ska polismyndigheten, i samråd med Rikspolisstyrelsen, ta fram beskrivningar av olika typer av funktioner inom kommunikationsområdet och av den kompetens som krävs för funktionerna. Intrapolis ska utvecklas så att gemensam, nationell information bättre kompletteras med lokalt innehåll. Kunskapen om de möjligheter till effektivare informations- och kommunikationsinhämtning som Intrapolis medger ska spridas till chefer och medarbetare. Det ska säkerställas att personer med den kommunikativa kompetens som behövs för verksamheten finns i organisationen samt ges arbetsmässiga förutsättningar för att på ett effektivt sätt använda sig av kommunikation som ett verktyg för att bidra till att verksamhetens mål nås. Informationsenheten ska stötta utbildade webbredaktörer så att de kan vara en naturlig del av myndighetens arbete med informations- och kommunikationsfrågor. För att de ska komma igång med kontinuerlig publicering, samt för att ge stöd till faktaansvariga inom olika områden, ska samtliga avdelningar ha besökts av myndighetens informationsenhet innan den 30 september

24 De elektroniska kanalerna Intrapolis och ska användas planerat och samordnat för att nå aktuella målgrupper och öka Polisens tillgänglighet Ledningskommunikation Chefer och ledare ska använda kommunikation som ett verktyg för ledning och styrning av verksamheten. Samtliga chefer ska ha insikt i att strategisk kommunikationsplanering ska komma in tidigt i till exempel projekt eller vid förändringar, samt att de som stöd i genomförande och uppföljning av ett sådant arbete kan vända sig till myndighetens informationsenhet eller informatör på avdelningsnivå Bilden av Polisen Den externa kommunikationen måste bygga på en välgrundad kunskap om hur människor uppfattar Polisen och hur dessa uppfattningar skapas. Mediearbetet ska utvecklas genom att myndighetens informationsenhet tillsammans med avdelningarnas informatörer utarbetar översiktliga planer inom området för att bland annat utveckla nyhetsrapporteringen på Mediaträning med konsult ska genomföras vid sex tillfällen för personal med regelbunden mediakontakt. Personal som kommer i kontakt med allmänheten, till exempel via telefon eller reception, ska utbildas/informeras om innehållet på Polismyndigheten ska bistå Rikspolisstyrelsen i eventuella undersökningar av omvärldens uppfattning av Polisen. 5.4 Rättstillämpning Polisens verksamhet i samhället ska vara förutsägbar. En förutsättning för det är att lagar och andra författningar tolkas lika i hela landet. En rättssäker, enhetlig och effektiv rättstillämpning är därför en central rättssäkerhetsfråga, inte minst ur enskildas perspektiv. Myndigheten ska fortsatt verka för en förutsägbar och enhetlig rättstillämpning. Samarbetet på det rättsliga området mellan avdelningarna och juristerna på rättssektionen ska vidareutvecklas och förstärkas ytterligare. Åtgärder ska vidtas för att säkerställa att juridiskt stöd och kompetens finns tillgänglig för alla avdelningar. Chefsjuristen ansvarar för att det pågående förändringsarbetet fortskrider och får önskvärd effekt. 24

25 5.4.1 Disciplinärenden Beredning och handläggning av anmälningar mot anställda inom Polisen, som är färdigbehandlade i den straffrättsliga ordningen, ska prövas i enlighet med bestämmelserna om disciplinansvar i lagen (1994:260) om offentlig anställning. Det är av vikt att både allmänheten och anställda inom Polisen känner förtroende för hanteringen av dessa ärenden. Ärendena ska därför hanteras rättssäkert, enhetligt och effektivt. Balansförhållande ska inte medge fler än 60 disciplinärenden per månad. Antalet avser ärenden som återlämnats av åklagaren. 90 procent av ärendena ska vara klara, det vill säga överlämnade till personalansvarsnämnden eller avskrivna, inom 30 dagar från det att ärendet återlämnats av åklagaren. Beredningen av ärendena ska göras mer rättssäker och enhetlig genom att färre handläggare bereder ärendena inför beslut. Tydliga mål för genomströmning och balanser ska sättas upp och förstärka effektiviteten. Myndigheten ska fortsätta verka för en förutsägbar och enhetlig rättstillämpning. 5.5 IT verksamhet Polismyndigheten ska se till att rätt stöd, med rätt systemkompetens, ges till bekämpningen av den förväntade digitala brottligheten. Polismyndigheten ska särskilt se till att samordna de IT-frågor som rör inköp av sådan ITutrustning som ska användas till och för digitala bilder. 5.6 Verksamhetsskydd Ledning och styrning av verksamhetsskyddet För att skapa grundläggande och enhetliga förutsättningar för verksamhetsskyddet ska myndighetens verksamhetsskyddsråd träffas vid minst fyra tillfällen under Rutiner för skydd av medarbetare Säkerhets- och samordningsenheten ska tillsammans med personsäkerhetsgruppen under första kvartalet 2010 ta fram rutiner för ett ändamålsenligt skydd för myndighetens medarbetare Revision och sammanföring av regler inom informationssäkerhetsområdet Informationssäkerhetschefen ska under 2010 ansvara för att en ny tjänsteföreskrift upprättas som omfattar regler inom informationssäkerhetsområdet. Tjänsteföreskriften ska också omfatta övriga styrande dokument inom IT-området. 25

26 5.7 Finansiering Ekonomiska förutsättningar Rikspolisstyrelsen har beslutat om preliminär medelsram för 2010, innebärande att myndigheten tilldelas tusen kronor. I fördelningen ingår medel för grov organiserad brottslighet och regionalt underrättelsecenter om sammanlagt tusen kronor. Tilldelning för dessa verksamheter är föremål för översyn under 2010, vilket kan öka eller minska anslaget. Vidare kommer medel att tillföras för personsäkerhetsenheterna. I övrigt är alla medel fördelade. Myndighetens oktoberprognos innebär en förbrukning på tusen kronor. Myndigheten har därmed en förväntad nettokostnad som överstiger anslagstilldelningen med tusen kronor. Därtill kommer ett förväntat underskott från 2009 på tusen kronor. Det ekonomiska läget är alltså fortsatt problematiskt för Polismyndigheten i Skåne. Besparingsarbetet måste därför fortgå, och en väsentlig neddragning av nyttjande av extra arbetstid i form av övertid och sparad semester är nödvändig. Övertidsuttaget vid myndigheten är till och med september 2009 väsentligt högre än i de andra storstadslänen, varför en neddragning till de övertidsramar som beslutats torde vara möjlig. Semester som intjänas under året och sparas bokförs som en kostnad och belastar anslaget. En noggrann semesterplanering så att personalen bereds möjlighet att ta ut sin intjänade semester är nödvändig. Semestersparande utöver gällande regelverk ska ej förekomma Modell för medelsfördelning Inför 2010 har en begränsad revision skett av polismyndighetens fördelningsmodell. De förändringar som gjorts är främst att invånartäthetsbegreppet slopats och i stället används antalet invånare. Vidare används brottsområde 1-3 för att fördela för brottslighet. Antal misstänkta ungdomar, som är underlag för en av potterna, har beräknats med hjälp av en framåtriktad befolkningsprognos. Tidigare användes LUPP-prognos som är historisk. Grundpaket per polisområde, tidigare tusen kronor per område (sammanlagt tusen kronor), har ersatts med paket per kommun om tusen kronor (sammanlagt tusen kronor). Beslutspaket för gränskontroll har ersatts av beslutspaket för flygplatskontroll Sturup. Särskilt avlyft för piket har tagits bort. Beslutspaket för Rosengård och Landskrona har tilldelats och ett antal äskanden har beviljats. Justeringar har gjorts för att möjliggöra för samtliga polisområden att ta emot aspiranter vid två tillfällen. Slutligen har ett sparbeting på 3,4 procent lagts ut på samtliga avdelningar och polisområden. Medelsfördelningen nedan baseras på en preliminär fördelning av aspiranter. Slutlig fördelning av aspiranter kommer att medföra justering av de ekonomiska ramarna mellan polisområdena. 26