PRIMÄRVÅRDEN. Delrapport fas I a TEST AV ETT SJÄLVADMINISTRERAT FRÅGEFORMULÄR VID FÖRSÄKRINGSKASSAN. Rev
|
|
- Viktoria Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PSYKOSOCIALA YELLOW FLAGS Ett samarbetsprojekt mellan primär- och specialistsjukvård samt Försäkringskassan i syfte att skapa möjlighet till tidig intervention och sekundär prevention PRIMÄRVÅRDEN Delrapport fas I a TEST AV ETT SJÄLVADMINISTRERAT FRÅGEFORMULÄR VID FÖRSÄKRINGSKASSAN Rev John Ektor-Andersen Verksamhetschef, MD, PhD. Primärvården Skåne, Malmö Multidisciplinära Smärtmottagning. Palle Ørbæk MD, PhD, Direktør. Arbejdsmiljøinstituttet, København, Danmark. Elisabeth Ingvarsson Psykolog Malmö Multidisciplinära Smärtmottagning. Marianne Kullendorff Sjukgymnast Malmö Multidisciplinära Smärtmottagning. s. 1 (11)
2 Yellow Flags projektet inom Primärvården Region Skåne SV avrapporteras genom sex rapporter inklusive två appendix. Rapport fas I a. Test av ett självadministrerat frågeformulär vid Försäkringskassan. Rapport fas I b. Test av ett självadministrerat frågeformulär inom Primärvården. Rapport fas II:I. Intervention bland incidenta sjukfall identifierade inom Primärvården - Sjukskrivningsförlopp bland interventiongruppen jämfört med kontrollgruppen - Validering av Yellow Flags screeningsinstrumentets prediktion av långtidssjukskrivning genom Rehabiliteringskartläggning Rapport fas II:II. Presentation av Malmömodellen: Rehabiliteringskartläggning, Prerehabilitering, Rehabilitering samt Kvalitetssäkring Validering av Rehabiliteringskartläggningen genom test re-test av psykosociala riskprofiler identifierade vid utredning och efter avslutning av intervention Utvärdering av rehabilitering med Goal Attainment Scaling, Aktivitets och ersättningssituation samt Personalresurskonsumption Appendix 1. Överväganden kring kostnadseffektivitet Appendix 2. Överväganden kring logistik och dimensionering av kvalificerat teamarbete inom Primärvården AMF (AFA) försäkring och Primärvården Skånes FoUU bidrog med ekonomiskt stöd. Innehåll rapport fas 1 b RESUME... 3 BAKGRUND... 4 SYFTE... 4 MATERIAL OCH METOD... 4 FÖRSÄKRADE... 4 PROCEDUR... 4 REGISTRERADE DATA... 4 DATAANALYS... 5 RESULTAT... 5 JÄMFÖRBARHET AV DELTAGARE OCH BORTFALL... 5 SMÄRTFRIHET FÖRE AKTUELLA SMÄRTPERIOD... 7 SJÄLVRAPPORTERAD SJUKSKRIVNING... 8 PREDIKTIVITET AV LÅNGTIDSSJUKSKRIVNING EFTER SCREENINGSSCORE... 8 PREDIKTIVITET AV LÅNGTIDSSJUKSKRIVNING EFTER SPECIALISERING OCH ORGANISATION DISKUSSION IDENTIFIKATION AV RISKFALL OCH PÅVERKAN AV FÖRLOPPET ÄR OLIKA SAKER EXTRAPOLATION FRÅN UPPNÅDDA RESULTAT TILL MALMÖ KOMMUN I ETT ETTÅRSPERSPEKTIV /Yfprojektrapport del I a rev doc s. 2 (11)
3 Resume Syfte Denna delrapport avhandlar fas I a av projektet Psykosociala Yellow Flags - test av ett självadministrerat screeningformulär på Försäkringskassan i syftet att åstadkomma tidig identifikation av riskfaktorer för utveckling av långvarig smärta och arbetsoförmåga. Material och metod Under perioden 01Augusti till 17 November 1999, totalt 16 veckor registrerades alla nya sjukfall vid två Försäkringskassalokalkontor i Malmö kommun, Erikslust och Rosengård, där medicinsk diagnos indikerade besvär från rörelseapparaten. Det identifierades 682 försäkrade under perioden vilka erbjöds delta i en telefonintervju. Undersökningskohorten utgjorde 344 (50%). 20% avstod aktivt från deltagande och 4,5% föll bort på grund av språksvårigheter. Övriga bortfallet utgjordes av försäkrade vilka saknade telefon, ej var anträffbara eller flyttade ur kohorten. Undersökningskohorten var representativ i jämförelse med alla identifierade med avseende på ålder, kön och ersättningshistorik tre år före nuvarande sjukfall samt primärt sjukskrivande läkare. Kohorten fördelade sig med hälften från varje av de två FK kontoren. Det var endast mindre skillnader beträffande sociodemografiska karakteristika de två kontoren sinsemellan. Endast 9% och 19% var arbetslösa vid Erikslust resp. Rosengårds FK lokalkontor. Resultat - självrapporterad sjukskrivning Inklusionskriteriet 3 månaders smärtfrihet före aktuella sjukfall utgick. 69% fyllde ej detta. Självrapporterad sjukskrivning visade sig överensstämma med till Riksförsäkringsverkets rapporterade data till 97% om gränsen 90 dagar tillämpas. - risk för långtidssjukskrivning bland nya sjukfall Bland de från undersökningskohorten som var självrapporterad sjukskrivna mindre än 90 dagar året före aktuella sjukfall, blev 118, 41% sjukskrivna över 90 dagar och 40, 14% sjukskrivna över 180 dagar, baserad på Riksförsäkringsverkets statistik. - Yellow Flags screeningformulärets psykometri Givet screeningformulärets psykometriska egenskaper (sensitivitet och specificitet) föreligger ett stort antal scenarier. Med utgångspunkten att det finns kapacitet för utredning av hälften av alla med screeningen identifierade riskfall kommer 86, 73% av fallen sjukskrivna över 90 dagar att identifieras. I dessa ingår 32, 80% av de som blev sjukskrivna över 180 dagar. - risken för långtidssjukskrivning och sjukskrivande läkares organisation och specialisering De långa sjukfallen genererades primärt från specialister i allmänmedicin (primärt sjukskrivna läkare i 25% av nya sjukfall och 65% av långtidssjukfallen, över 180 dagar). Organisatoriskt uppmärksammades privatpraktiserande allmänmedicinare särskilt med avseende på risken för deras patienter att bli långtidssjukskrivna (77% över 180 dagar att jämföra med 9% för hela gruppen). s. 3 (11)
4 Bakgrund För bakgrund var god se projektplan 'Psykosociala Yellow Flags' rev Syfte Syftet med denna fas av Yellow Flags projektet var att genomföra en kartläggning av volymen på nya sjukfall med diagnoser som indikerar besvär från rörelseapparaten identifierade inom Försäkringskassan samt att studera sjukskrivningsförloppet. Slutligen var syftet att värdera möjligheten att med tidig screening identifiera riskfall för sjukskrivning över 90 resp. över 180 dagar. Material och metod Försäkrade Under perioden 01 Augusti till 17 November 1999, totalt 16 veckor, registrerades alla nya sjukfall vid två Försäkringskasselokalkontor i Malmö kommun, Erikslust och Rosengård, där medicinsk diagnos indikerade besvär från rörelseapparaten. Procedur Yellow Flags screeningfrågeformuläret Frågeformulär om smärtproblem med patientinformation och faktablad skickades med post till alla identifierade försäkrade. Under den efterföljande veckan kontaktades alla med telefon telefonledes och tillfrågades om att medverka. Vid positivt svar inhämtades svaren som telefonintervju. Vid negativt svar avslutades intervjun och endast informationen från Försäkringskassan och Riksförsäkringsverket registrerades (se nedan). Försäkrade med telefon som inte var anträffbara kontaktades telefonledes under upp till sex veckor och 15 uppringningstillfällen. Härefter kategoriserades den försäkrade som bortfall. Enstaka försäkrade skickade det ifyllda frågeformuläret tillbaka. Om data var inkompletta kompletterades dessa telefonledes efter samma procedur. Försäkrade utan telefon kategoriserades som bortfall. Sex månader efter datum för första frånvaro inhämtades information från Riksförsäkringsverket via det lokala Försäkringskassekontor. Information insamlades på försäkrade som fortsatt tillhörde samma lokalkontor. Försäkrade som flyttade och kom att tillhöra annat lokalkontor under uppföljningsperioden kategoriserades som bortfall. Registrerade data Vid identifikation av nytt sjukfall registrerades på FK, lokalkontor, namn, personnummer (kön och ålder), adress, telefonnummer, sjukskrivande läkare, medicinsk diagnos(er) samt datum för första frånvaro på arbetsplatsen. Förutom Yellow Flags screeningsformulärets 21 frågor inhämtades vid telefonintervjun information om längden av smärtfrihet före aktuella frånvaro, födelseland, högsta grundutbildning, huvudsakliga sysselsättning, yrke, arbetsgivare, anställningstidpunkt och eventuella arbetsmiljöproblem (se projektplan, bilaga 'Frågeformulär om smärtproblem'). Via försäkringskassans lokalkontor inhämtades från Riksförsäkringsverket information om antalet sjukfall och antalet sjukdagar per sjukfall under tiden tre år före till sex månader efter aktuellt sjukskrivningsdatum. s. 4 (11)
5 Dataanalys Det totala antalet sjukdagar summerades under intervallen tre- till ett år före aktuellt sjukskrivningsdatum, ett år före aktuellt sjukskrivningsdatum och från aktuella sjukskrivningsdatum och sex månader fram. Som totala antalet sjukdagar räknades ersatta dagar med sjukpenning eller rehabiliteringsersättning och till varje sjukfall adderades arbetsgivarens 14 dagar. Ersatta dagar med annan ersättning t.ex. studiemedel eller tillfällig föräldrepenning räknades inte. Deltidsersättning omräknades till heltid. Dygn med ersättning endast från arbetsgivare räknades som heltidsersatta dygn. En totalscore räknades från screeningsformulärets 21 numrerade frågor. Gällande fråga ett räknades antalet områden med besvär (variation 1-10). För frågorna två och tre tilldelades lägsta kategorin värdet ett och högsta kategorin värdet 10. För frågorna fyra till 21 räknades markerad siffra. Motsatt poängsatta frågor reverserades. Data analyserades med software SPSS V9.0.1 för Windows. Resultat Jämförbarhet av deltagare och bortfall Det identifierades 682 försäkrade under perioden. Undersökningskohorten utgjorde 50 procent (344) vilka önskade medverka och fanns kvar i kohorten efter sex månader (tabell I). 20 procent (134) avstod aktivt från att medverka. Bortfallet utgjordes dessutom av försäkrade som flyttade ur kohorten (75 försäkrade varav 1/3 medverkade i intervjun), försäkrade utan telefon och icke anträffbara. Då ett urvalskriterium var tillräcklig Svensk språkförståelse för att själv kunna genomföra ifyllandet av screening frågeformuläret resp. genomföra intervjun är det viktigt att uppmärksamma att andelen vilka inte medverkade p.g.a. språksvårigheter var endast 4,5 procent (28). Tabell I Översikt över orsakar till bortfall bland 682 identifierade nya sjukfall. Undersökningskohorten (medverkar och kvar i kohorten efter sex månader) 344 Önskar ej medverka 134 Ej anträffbar på telefon 39 Innehar ej telefon 58 Språksvårigheter omöjliggör intervju 28 Inkomplett formulär utan möjl. till komplettering (av de 21 indikatorfrågor) 4 Utflyttad ur kohorten 75 Totalt 682 Då bortfallet är relativt stort är det viktigt att kunna sannolikgöra att deltagarna är representativa för hela gruppen. Jämförelse mellan alla incidenta fallens 682 sjukskrivande läkare på specialisering och organisation visade ingen skillnad (tabell II). s. 5 (11)
6 Tabell II Sjukskrivande läkare efter specialisering och organisation bland alla 682 incidenta fall resp. undersökningskohortens 344 sjukfall. Alla incidenta sjukfall Undersökningskohorten n kolumn procent n kolumn procent Primärvård Offentlig Privat Spec. sjukv Offentlig Privat FHV Bortfall Total Primärvården stod för ca 25 procent medan specialistsjukvården, inklusive Företagshälsovården stod för merparten. Jämförelse mellan undersökningskohorten och bortfallet visade ingen skillnad beträffande de demografiska karakteristika kön och ålder samt beträffande antalet dagar med sjukpenning före aktuella insjuknandet (tabell III). Under sexmånadersperioden efter aktuella insjuknandet hade de som medverkade ett något högre antal dagar med sjukpenning. Detta är ett förväntat resultat då en återkommande angiven anledning vid telefonintervjun, till att inte medverka, var att man ansåg sitt problem negligeabelt. Andelen icke medverkande som man inte kunde analysera sjukskrivningsdata på p.g.a. flyttning ur kohorten var endast 45 försäkrade. Dessa kunde teoretiskt ha längre sjukskrivningstider under uppföljningstiden. Resultatet sannolikgör att den medverkande gruppen ur försäkringssynpunkt är representativ för hela gruppen Tabell III Demografiska karakteristika och antal dagar med sjukpenning bland undersökningskohort (n = 344) och bortfall (n = 338). Us. kohort Bortfall Ålder, År - medel (interkvartiler) 46 (37-54) 45 (36-53) Kön, Procent kvinnor Sjukpenningsersättning: 3-1 år före aktuella Dagar - median (interkvartiler) 34 (6-80) 28 (6-111) året före aktuella Dagar - median (interkvartiler) 12 (1-37) 10 (1-42) 6 mån. efter aktuella Dagar - median (interkvartiler) 82 (32-161) 58 (23-130) Undersökningskohorten fördelade sig på 174 från Erikslust och 170 från Rosengård lokalkontor (tabell IV). Fördelningen på sociodemografiska faktorer var överraskande jämförbar. Således var det endast en mindre övervikt av försäkrade med utländsk bakgrund och arbetslösa från Rosengårdskontoret. Från Erikslust kom en mindre grupp med högre grundutbildning vilket även speglades i socialklasstillhörigheten. s. 6 (11)
7 Tabell IV Sociodemografiska karakteristika bland undersökningskohortens 344 nya sjukfall efter lokalkontor. Erikslust Rosengård Total Kön Kvinna Man Total Ålderskategori Födelseregion Skandinavien (%) 135 (78) 105 (62) 240 Nord o Västeuropa Syd o Östeuropa Asien Afrika Sydamerika Övriga Högsta grundutbildning Ej fuldst folk/grundsk Folkskola Grundsk/realexamen Studentexamen Utb. minst ett år extra Exam. från högskola/uni. (%) 32 (18) 19 (11) Social klass Icke facklärd Facklärd Låga tjänstemän Mellan tjänstemän Höga tjänstemän Huvudsakliga sysselsättning Yrkesarbetande Studerande Oavlönad arbete Arbetslös (%) 16 (9) 33 (19) Smärtfrihet före aktuella smärtperiod Ett primärt urvalskriterium för att ingå i screeningen var nydebuterad, incident, smärta eller, vid kronisk intermittent smärta, en angiven smärtfrihet på minst tre månader från senaste period. Ur tabell V framkommer fördelningen i smärt-tidsaspekten 'duration senaste året'. Det syns att 63 procent haft ont, mer eller mindre hela tiden, att 69 procent varit smärtfria mindre än 3 månader, att således motsatt endast 31 procent aldrig tidigare haft nuvarande smärta eller varit smärtfria, som uppställt kriterium, över tre månader. Fördelningen är sånär som enstaka procent den samma bland de 285 som angav sin sjukskrivning kortare än tre månader under senaste året liksom bland alla som svarade på frågan men föll bort av olika anledningar (n=422, se självrapporterad sjukskrivning). Resultatet är kongruent med egen och i. ö. senaste forskningen kring arbetsförmåga och smärta och innebär att detta kriterium utgår. s. 7 (11)
8 Tabell V Smärttemporalitet senaste året bland undersökningskohortens 344 nya sjukfall. Kumulerad procent Antal Procent Mer eller mindre ont senaste året Smärtfri mindre än en månad Smärtfri 1-3 mån Smärtfri 3-6 mån Smärtfri över 6 mån Aldrig tidigare denna smärta Total Självrapporterad sjukskrivning Ett urvalskriterium för att ingå i screeningen var självrapporterad sjukskrivning året före aktuella sjukfall mindre än tre månader, 90 dagar. Möjligheten att korrekt ange antalet dagar med sjukpenning är därför viktigt (tabell VI). Det självrapporterade antalet dagar med sjukpenning och det på Riksförsäkringsverket registrerade antalet dagar visade en signifikant korrelation (Pearson s R = 0.47, p < 0.001). Det syns en systematisk underrapportering till Riksförsäkringsverket. Detta rapporteringsfelet är systematiskt mer uttalat vid korta och ev. upprepade sådana sjukfall. Det prediktiva värdet för ett självrapporterat antal dagar med sjukpenning, lägre än brytpunkten 90 dagar, blir således mycket högt - 0,97. Tabell VI Självrapporterat antal dagar med sjukpenning och registrerade antal dagar vid Riksförsäkringsverket (RFV) bland undersökningskohortens 344 nya sjukfall. Självrapporterad antal dagar Dagar med sjukpenning rapporterad till RFV med sjukpenning Total > Total Tillämpning av detta kriterium innebär att 285 försäkrade ingår i analysen av prediktivitet för långtidssjukskrivning baserad på score i screeningfrågeformuläret. Bland dessa finns 9 försäkrade med sjukpenning mellan 91 och 180 dagar enligt Riksförsäkringsverkets statistik. Prediktivitet av långtidssjukskrivning efter screeningsscore Baserad på Riksförsäkringsverkets statistik över de 285 försäkrade med självrapporterad sjukskrivning mindre än 90 dagar året före aktuellt sjukfall var 41 procent (118 försäkrade) sjukskrivna över 90 dagar och 14 procent (40 försäkrade) sjukskrivna över 180 dagar. Det föreligger principiellt ett stort antal scenarier för vilken andel av dessa fall som identifieras. Underliggande är screening frågeformulärets psykometriska egenskaper samt vilken gräns som tillämpas för att definiera en försäkrad som ett risk fall. s. 8 (11)
9 Det föreligger ett inverst förhållande mellan träffsäkerheten (att inte överse blivande fall, sensitiviteten) och effektiviteten (att inte utreda sjukfall i onödan, specificiteten). Som exempel har prediktivitet för över 90 respektive över 180 dagars sjukskrivning valts (tabell VII resp. VIII). Med utgångspunkten att det är genomförbart att närmare utreda hälften av identifierade risk fall (50 percentilen - cut-off score 119) kommer 86 (73 %) av de 118 försäkrade som var sjukskrivna över 90 dagar och 32 (80 %) av de 40 försäkrade som var sjukskrivna över 180 dagar att identifieras. Genom att tillämpa ett lägre gräns framkommer av tabellerna en tydlig dynamik i instrumentet. Identifikation av väsentligt fler fall (högre sensitivitet) sker som omtalat ovan till en kostnad av att behöva utreda ett väsentligt större antal. Tabell VII Prediktivitet för mer än 90 dagars sjukskrivning, vid mindra än 90 dagars sjukskrivning året före ny sjukanmälan till Försäkringskassan. N = 285. Cut-off percentil score Positiv test, n Sant pos. n > 90 Falsk neg. n > 90 Falsk pos. n < 90 Sant neg. n < 90 Prediktivt värde ,97 0,13 0, ,93 0,29 0, ,88 0,42 0, ,81 0,53 0, ,73 0,65 0, ,59 0,72 0, ,45 0,80 0, ,33 0,87 0, ,18 0,94 0,62 Tolkning: Identif. korrekt Förloras i screening Utredes i onödan Identif. korrekt Tabell VIII Prediktivitet för mer än 180 dagars sjukskrivning, vid mindra än 90 dagars sjukskrivning året före ny sjukanmälan till Försäkringskassan. N = 285. Cut-off percentil score Positiv test, n Sant pos. n >180 Falsk neg. n > 180 Falsk pos. n < 180 Sant neg. n < 180 Sensitivitet Specificitet Sensitivitet Specificitet Prediktivt värde ,00 0,10 0, ,98 0,23 0, ,92 0,33 0, ,85 0,43 0, ,80 0,54 0, ,73 0,64 0, ,55 0,74 0, ,42 0,82 0, ,23 0,91 0,81 Tolkning: Identif. korrekt Förloras i screening Utredes i onödan Identif. korrekt s. 9 (11)
10 Prediktivitet av långtidssjukskrivning efter specialisering och organisation Den primärt sjukskrivande läkares specialisering och organisatoriska tillhörighet fördelade sig markant annorlunda bland de med screeningen identifierade 32 nya långtidssjukfall och bland alla nya fall resp. undersökningskohorten (tabell II och IX). Således förestod primärvården 25 procent av den primära sjukskrivning men 65 procent av dom som blev långtidssjukskrivna. 9 procent av hela undersökningskohorten visade sig bli sjukskrivna över 180 dagar. Det var en ökad andel, 15 procent, bland de som hade en offentlig primärvårdsläkare som primärt sjukskrivande läkare och en mycket ökad andel, 77 procent, om primära sjukskrivande läkare var privat allmänpraktiker (tabell IX). Risken att bli långtidssjukskriven om primärt sjukskrivande läkare var privat allmänpraktiker var således av samma storleksordning som risken identifierad genom screening för Psykosociala Yellow Flags. Tabell IX Andelen långa sjukfall efter den primärt sjukskrivande läkares specialisering och organisatoriska tillhörighet. Undersökningskohorten n = 344. Identifierade långa sjukfall n = 32. Undersökningskohorten n kolumn procent Sjukfall över 180 dagar n kolumn procent Procent långtidssjukfall av incidenta Primärvård Offentlig Privat Spec. sjukv Offentlig Privat FHV Bortfall Total Diskussion Användande av screening för Psykosociala Yellow Flags visade på möjligheten att, med en enkel telefonintervjurutin, identifiera betydande fler riskfall än som skulle varit fallet om slumpen fick råda. Analyserna av deltagarnas karakteristika i jämförelse med alla ny sjukskrivna talar för att det är rimligt att anta att uppnådda resultat är representativa. Primärvårdens andel av de primärt sjukskrivna var relativt liten (25 procent) men ökade till 65 procent bland de som blev långtidssjukskrivna. Detta kan till stor del förklaras av diagnosfördelningen vilken inom speciellt den offentliga specialistsjukvården är akuta skador med ett känd benignt förlopp medan diagnoserna i primärvården helt övervägande är kroniska smärttillstånd från rörelseapparaten med ett känd intermittent förlopp och ett känd stort inslag av psykologisk och psykosocial problematik. En organisatorisk faktor visade sig ha oväntad stor negativ prediktivitet för arbetsåtergång. Privata allmänpraktiker som primärt sjukskrivande läkare visade sig således vara en lika stark prediktor för långtidssjukskrivning som en hög score på individuella Psykosociala Yellow Flags. s. 10 (11)
11 Identifikation av riskfall och påverkan av förloppet är olika saker Det är väsentligt att uppmärksamma att även om Psykosociala Yellow Flags screeningförfarandet principiellt ger möjlighet till att identifiera riskfall för långvarig sjukskrivning och varaktigt upphävd arbetsförmåga har vi härmed inte visat med ett vetenskapligt tillvägagångssätt att identifikationen ändrar förloppet och i givet fall, vilka besparingar som det är möjligt att uppnå (se delrapport II:I). Föreliggande resultat från två av Malmös, beträffande sociodemografiska karakteristika, mest skilda Försäkringskasselokalkontorspopulationer, talar starkt för att tidig identifikation av nya sjukfall och efterföljande kompetent, fördjupad utredning och intervention, skall avgörande bidra till att kunna ändra förloppet. Som stöd för detta talar, att den identifierade gruppen av nya sjukfall inte hade de för vissa Malmöstadsdelar tunga sociodemografiska karakteristika även om en majoritet var icke facklärda. Speciellt positivt var det att procent innehade anställning. Extrapolation från uppnådda resultat till Malmö kommun i ett ettårsperspektiv Förutsättningar: 1. Samma andel självrapporterad korttidssjukskrivna året före 285/344 bland bortfallet. - medför 285*2 = 570 incidenta fall under 16 veckor vid två FK lokalkontor. 2. Självrapporterade korttidssjukskrivna motsvarar faktiska förhållanden. 3. Samma riskprofil och populationsstorlek vid övriga Försäkringskassakontor - medför 570*2 = 1140 incidenta fall under 16 veckor i Malmö kommun. 4. De 16 veckorna kan anses representativa för hela året. - medför (52/16)*1140 = 3705 incidenta fall per år i Malmö kommun. 5. Samma andel långtidssjukskrivna från övriga Försäkringskassakontor. - medför 118/285 = 41% av 3705 eller 1519 sjukfall per år blir sjukskrivna över 90 dagar. - av dessa blir 40/285 = 14% av 3705 eller 519 sjukfall per år sjukskrivna över 180 dagar. Vid screening score cut-off 119 behöver 1872 försäkrade utredas varje år. (144/285)*3705. Härigenom identifieras 1109 av de 1519 sjukfallen som blir sjukskrivna över 90 dagar (73%, (86/285)*3705) och 415 av de 519 sjukfallen som blir sjukskrivna över 180 dagar (80%, (32/285)*3705). Givet screeningformulärets psykometriska egenskaper är det primärt de föreliggande resurser till fördjupad utredning balanserade mot förväntade besparingar på socialförsäkringen som avgör vilken cut-off gräns som skall tillämpas. I ett större sammanhang skall besparingar genom minskat produktionsbortfall och ökade sjukvårdskostnader även de räknas liksom naturligtvis ett minskat lidande för den enskilde försäkrade genom ett tidigt och kompetent omhändertagande. Utfallet av en ekonomisk beräkning beror på vilken avkortning av sjukfallet som en tidig intervention skulle kunna leda till liksom kostnaden för utredning, ersättningen per försäkrad mm. Med anledning av stor osäkerhet kring speciellt möjligheten att avkorta sjukfallen avstås från denna typ av beräkning på nuvarande tidpunkt. Beräkningen kan på kvalificerad grund genomföras efter fas II (se delrapport II:I). s. 11 (11)
Marianne Kullendorff Leg. Sjukgymnast. Malmö Multidisciplinära Smärtmottagning.
PSYKOSOCIALA YELLOW FLAGS Ett samarbetsprojekt mellan primär- och specialistsjukvård samt Försäkringskassan i syfte att skapa möjlighet till tidig intervention och sekundär prevention PRIMÄRVÅRDEN Delrapport
Läs merÖverväganden kring kostnadseffektivitet. Appendix nr 1 till delrapport fas I a, I b, II:I och II:II
PSYKOSOCIALA YELLOW FLAGS Ett samarbetsprojekt mellan primär- och specialistsjukvård samt Försäkringskassan i syfte att skapa möjlighet till tidig intervention och sekundär prevention PRIMÄRVÅRDEN Överväganden
Läs merFRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM
Ifyllandedatum (år,mån,dag) Namn (efter, före) Personnummer (6 4) Adress, postnummer, ort Telelefonnr (även riktnr).,, Akt sjskr. datum,, [ 9 ] Ej sjskr, FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM Här följer några
Läs merFRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)
nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du
Läs merSjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV
REDOVISAR 2003:2 Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV Enheten för statistik 2003-07-01 Upplysningar: Christian Elvhage 08-786 95 40 christian.elvhage@rfv.sfa.se Ola Rylander 08-786 95
Läs merKARTLÄGGNING OCH BEHOVSANALYS FÖR MÅLGRUPPEN LÅNGTIDSSJUKA I SÖRMLANDS LÄN
KARTLÄGGNING OCH BEHOVSANALYS FÖR MÅLGRUPPEN LÅNGTIDSSJUKA I SÖRMLANDS LÄN Eskilstuna 2016-11-30 Thomas Aronsson Claes Malmquist Utvärderingar av sociala satsningar med fokus på ekonomi Bakgrund Försäkringskassan
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merRiktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har
Läs merBilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie
Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker
Läs merRiktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring
Läs merEn enklare och bättre sjukförsäkringsprocess. Med hälso- och sjukvården
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess Med hälso- och sjukvården Insikter från nulägeskartläggningen: Olika sjukskrivningssituationer olika behov Kunder som behöver ersättning för den tid de varit
Läs merSjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar
Försäkringsmedicinska dialoger 2018 Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar Rolf Urby, Regionalt samverkansansvarig Sjukförsäkringen VO Mitt Sid 1 Fem aktuella utmaningar
Läs merAnna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna
Läs merKarakteristika hos personer som är sjukskrivna och arbetslösa
REDOVISAR 2002:1 Karakteristika hos personer som är sjukskrivna och arbetslösa Sammanfattning Andelen sjukskrivna arbetslösa är överrepresenterad i förhållande till den totala andelen arbetslösa i hela
Läs merEn förändring av förordningen (SFS 2009:1423) samt ändrade riktlinjer vid sjukskrivning och komplettering av rehabiliteringsgarantin.
2013-06-19 En förändring av förordningen (SFS 2009:1423) samt ändrade riktlinjer vid sjukskrivning och komplettering av rehabiliteringsgarantin. (Detta dokument, 2013-06-19, innehåller smärre modifieringar
Läs mer1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare?
Frågor och svar om Förordning om bidrag till FHV med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet och tillhörande föreskrifter från Försäkringskassan. Nedan är en sammanställning av vanligt förekommande
Läs merRekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län
Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens
Läs merSjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd
Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista
Läs merFörsäkringsmedicin Om socialförsäkringen
Om socialförsäkringen Ansvar i Rehabiliteringsarbetet Försäkringskassan har samordningsansvar Individen har ansvar att medverka i rekommenderad Rehabilitering Arbetsgivaren för Anpassning och Rehabilitering
Läs merHälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar
Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.
Läs merNordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen
Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,
Läs merVarför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den
Läs merLandstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001
Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn
Läs merSjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg
Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista
Läs merRIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING
RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING
Läs merSjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser
Arbetsgivardag i Malmö 13 november Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser Catharina Bäck, Svenskt Näringsliv och Kristina Svensson, Försäkringskassan Sjukfrånvarons utveckling
Läs merPRIMÄRVÅRDEN MALMÖ MULTIDISCIPLINÄRA SMÄRTMOTTAGNING PROJEKTRAPPORT SAMARBETSPROGRAMMET MED UMAS ORTOPEDISKA KLINIKEN. Rev.
PRIMÄRVÅRDEN MALMÖ MULTIDISCIPLINÄRA SMÄRTMOTTAGNING PROJEKTRAPPORT SAMARBETSPROGRAMMET MED UMAS ORTOPEDISKA KLINIKEN Rev. 2003 09 18 John Ektor-Andersen Verksamhetschef, MD, PhD. Primärvården Skåne, Malmö
Läs merForskning om sjukfrånvaro
Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet kristina.alexanderson@ki.se www.ki.se/cns/forsakringsmedicin Sjukfrånvaro
Läs merArbetsresor istället för sjukpenning
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2017:17 Arbetsresor istället för sjukpenning En granskning av Försäkringskassans utredning av merkostnader för arbetsresor i sjukpenningärenden Detta är en sammanfattning av en
Läs merHandbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23
Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden -tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både en intern och extern
Läs merBilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen
1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.
Läs merPresentation av studiegruppen från baslinjemätning
Presentation av studiegruppen från baslinjemätning Presentation av studiegruppen från baslinjemätning Det här är en sammanställning av de data som samlades in vid deltagarnas och kontrollernas första besök.
Läs merHandlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun
Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings
Läs merLäkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014
Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext
Läs merSjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång
Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Försäkringskassan och rehabkedjan Sjukskrivning garanterar inte sjukpenning Under de första 90 dagarna kan Försäkringskassan betala ut sjukpenning om
Läs merFörsäkrad men utan ersättning
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:7 Försäkrad men utan ersättning En granskning av underutnyttjandet av den kollektivavtalade sjukförsäkringen Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen för
Läs merInformation till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering
Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering JUNI 2018 Foto: Jonas Kullman Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Att du som medarbetare ibland
Läs merVem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )
1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara
Läs merUpplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning
Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning Första arbetsrapport, mars 2014 Emilie Friberg Kristina Alexanderson Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet Bakgrund Regeringen
Läs merÅtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum
Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska
Läs merAnvändarmanual Intygsstatistik. Nationell statistik
Användarmanual Intygsstatistik Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Begreppsförklaring... 3 1.2 Bortfall av läkarintyg... 4 1.3 Jämställd uppföljning... 4 2. Rapporter i nationell statistik... 5 2.1 Sjukfall...
Läs merSjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan
Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.
Läs merLATHUND Sjukskrivningsstatistik från Inera för Landstinget i Kalmar län
LATHUND Sjukskrivningsstatistik från Inera för Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningsstatistik för intyg utfärdade inom landstinget (inklusive privata enheter inom hälsoval) finns nu att hämta från Ineras
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merHandläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005
Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...
Läs merLaholms kommuns rehabiliteringspolicy
Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Innehåll Sida Rehabiliteringspolicy syfte 3 Lagtexter 4 Rehabiliteringsprocessen 5 Bilagor Bilaga 1. Checklista rehabilitering. 9 Bilaga 2. Handlingsplan rehabilitering..
Läs merSJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER
SJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign 0647318391
Läs merVem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )
1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara
Läs merLUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion
LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion LUCIE är r en del i verktygslåda för f r FHV Samarbete AMM Göteborg G
Läs merPartiell sjukskrivning
REDOVISAR 2001:4 Partiell sjukskrivning förekomst och utfall Sammanfattning Partiell sjukskrivning studeras under en tvåårsperiod i en grupp som hade varit helt sjukskriven för rygg- och nackbesvär i fyra
Läs meren handbok om rehabilitering
Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka
Läs merDelrapport fas II:II PSYKOSOCIALA RISKPROFILER IDENTIFIERADE VID UTREDNING OCH EFTER AVSLUTNING AV INTERVENTION
PSYKOSOCIALA YELLOW FLAGS Ett samarbetsprojekt mellan primär- och specialistsjukvård samt Försäkringskassan i syfte att skapa möjlighet till tidig intervention och sekundär prevention PRIMÄRVÅRDEN Delrapport
Läs merhttps://www.youtube.com/watch?v=r9yuidnmcsw&feature=youtu.be Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning
Läs merDe nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare
De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker
Läs merLönestatistik 2014 för företagsläkare och skolläkare
Stockholm 2015-04-13 Till Läkarförbundets lokal- och yrkesföreningar Nr 8 2015 Lönestatistik 2014 för företagsläkare och skolläkare Bakgrund och syfte Läkarförbundet skickade i januari 2015 ut en enkät
Läs merRehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring
Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Rehabilitering Utredningstid och negativa beslut
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 18 april 2012 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 12 april 2011
Läs merEffektiv vård SOU 2016:2
ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-05-23 Kompetensområde medicin Malin Josephson malin.josephson@inspsf.se Effektiv vård SOU 2016:2 Sammanfattning ISF avstyrker förslaget att kraven på
Läs merSammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar
Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Måndagen den 19/9 2011 Sensitivitet och specificitet Version 1.1 Dagens agenda Validering av kriterietolkningar Diagnostiska studier Exempel på diagnostisk studie av MDI Olika prövningar
Läs merStressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län
SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg
Läs merBasutbildning november Försäkringskassan och TRISAM
Försäkringskassan och TRISAM Vår etiska kod Den statliga värdegrunden är utgångspunkt för vår etiska kod: Vi är sakliga och opartiska Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan Vi är medvetna om att
Läs merFörenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2019:5 Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen En analys av effekterna på vårdenhetsnivå och regionnivå Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen
Läs merVägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning
Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning och rehabilitering Se till att företaget har ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete för att tidigt upptäcka arbetsmiljörisker som kan förorsaka ohälsa
Läs merSjukskrivningsprocessen
Sjukskrivningsprocessen - En process med många aktörer Gunilla Westerlund Samverkansansvarig gunilla.westerlund@forsakringskassan.se Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension som administreras
Läs merUtbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Schema för dagen: Tid Program 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabprocessen 09:15 Fika 09:35 Försäkringsinformation och samverkan
Läs merARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING
ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING Linköpingsmodellen! Stefan Blomberg, psykolog Charlotta Wigander, ST-läkare Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset, Linköping Definitioner Trakasserier Diskriminering
Läs mer12. Behov av framtida forskning
12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,
Läs merAnsökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele
Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson
Läs merFörsäkringskassan. Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan. Läkarutbildning 2018
Försäkringskassan Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan Diagnosgruppernas fördelning av de sjukfall som september 2018 registrerats vid försäkringskassan
Läs merKlicka här för att ändra format
Inledning på sjukskrivning och avslutning på sjukskrivning ur arbetsgivarens perspektiv - Inledning: Sjuklönelagen -Klicka Avslutning: här för Uppsägning att ändra format p.g.a. på sjukdom Sjuklönelagen
Läs merRiktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet
MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd
Läs merRehabiliteringsutredning - plan för återgång i arbete
Rehabiliteringsutredning plan för återgång i arbete Personnummer 1 (5) Sänds till Försäkringskassans inläsningscentral 839 88 Östersund Vår referens 1. Medarbetare Förnamn och efternamn Personnummer Bostadsadress
Läs merAT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar
AT- och s önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar Rapport avseende Stockholm Kristina Alexanderson Anna Ekmer Elin Hinas Christina Lindholm Anna Löfgren Sektionen för
Läs merFinns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare?
Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Anne Engardt Previa AB Gamla Rådstugugatan 37 62 36 Norrköping telefon 11-19 19 2 anne.engardt@previa.se Handledare
Läs merInformation om försäkringsmedicin. Thomas Edekling
Information om försäkringsmedicin Thomas Edekling Vad är försäkringsmedicin? Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar
Läs merKartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna
Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i na Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Bakgrund Projektet SAMRE-samordnad rehabilitering för sjukskrivna utan
Läs merFörsäkringskassan Sverige
Försäkringskassan Sverige Statlig myndighet Ca 13 000 medarbetare Utreda rätten till ersättning och betala ut ersättning inom bla. socialförsäkringen. Totala utbetalningar 228 miljarder se kr (2017 årsredovisning)
Läs merVälkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan
Välkommen till en dag kring sjukskrivning Agenda för dagen 8:30-9:15 Inledning 9:15-9:35 Fika 9:35-10:35 Sjukskrivning ur ett samhällsperspektiv 10:40-12:00 Våra olika uppdrag och vad vi har att förhålla
Läs merSlutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring
Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring
Läs merLångtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11
REDOVISAR 2000:11 Långtidssjukskrivna bakgrund, diagnos och återgång i arbete Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 Utredningsenheten 2000-12-12 Upplysningar: Eva Olkiewicz tel 08-786 93 01
Läs merFörsäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan
Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför
Läs merBilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1
Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade
Läs merMer information om sjukskrivning och rätten till sjukpenning hittar du på Namn: Personnummer:
AUTOANAMNES Inför sjukskrivning - För att Försäkringskassan skall kunna bedöma din rätt till sjukpenning är det av största vikt att sjukintyget innehåller tillräcklig information om ditt sjukdomstillstånd
Läs merFriska verksamheter - vilka leder oss dit?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09
Läs merSJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA
1 (8) SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA Roberto Eid, AB Previa, Örebro Handledare: Karin Lidblom, arbetspsykolog, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Efter handledaromdömets
Läs merRehabiliteringsprocessen till vägs ände?
Rehabiliteringsprocessen till vägs ände? Lars Johansson, Teknikföretagen Per Helin, Försäkringskassan Dag 180 i sjukperioden Anställd dyker upp på jobbet, berättar att hen inte längre får sjukpenning,
Läs merUtbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35
Läs merPlan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU)
1 (6) Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU) Wimi FK90010_005_G 2 (6) Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så
Läs merLena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018
Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland Agenda för dagen Sjukförsäkringens regelverk Sjukskriven vad händer? Olika roller i sjukskrivningsprocessen Alternativ till
Läs merBehandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare
Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt
Läs merJämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen?
Välkomna till seminariet: Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen? Pathric Hägglund, revisionsdirektör Riksrevisionen Följ och twittra på #afaseminarier Jämställd
Läs merNej till sjukpenning Vad hände sen?
Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se
Läs merLäkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin
Läkaren, smärtan och sjukintyget Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin Lärandemål läkarprogrammet T5 Att känna till grunderna för sjukförsäkringen i Sverige Att
Läs merFöretagare om sjukskrivningar och sjukfrånvaro
Företagare om sjukskrivningar och sjukfrånvaro T-111499 Svenskt Näringsliv: Ulla Hamilton Temo AB: Arne Modig, David Ahlin Datum: 2005-09 - 14 Innehållsförteckning Undersökningen i korthet Små och stora
Läs merFörslag till sjukskrivningspolicy
Förslag till sjukskrivningspolicy Reviderad Mars 2011 Västra Götalandsregionens riktlinjer checklista ligger som grund för alla sjukskrivningar. Ett verktyg för att kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen
Läs mer