Halmstads kommun i framtiden: Hur vill vi ha det? Resultat från medborgardialog inför framtagandet av nya översiktsplan för halmstads kommun

Transkript

1 Halmstads kommun i framtiden: Hur vill vi ha det? Resultat från medborgardialog inför framtagandet av nya översiktsplan för halmstads kommun

2 Innehållsförteckning Bakgrund Vad är en översiktsplan? 3 Uppdraget: Bakgrund och syfte 3 Inter Acta och Medborgaranalysen 4 Genomförande Utställning och frågesport 5 Öppna dialogmöten 6 Uppsökande aktiviteter 7 Vilka deltog? 9 Resultat Mötet i Kvibille 12 Mötet i Haverdal 17 Mötet i Trönninge 21 Mötet i Simlångsdalen 25 Mötet i Oskarström 29 Mötet i centrala Halmstad 33 Mötet på Sannarpsgymnasiet 38 Mötet med scouterna 41 Fler kartor 42 Mötet med kommunfullmäktige 43 Sammanfattning 46 Foto: Patrik Leonardsson

3 BAKGRUND Vad är en översiktsplan? En översiktsplan är kommunens aktuella bedömning av hur mark- och vattenområden ska användas och bebyggelsen utvecklas i stora drag under de närmaste åren. Planen är även en redovisning av allmänna intressen och hur dessa skall beaktas vid användning av mark och vattenområden. Den är ett samlat vägledande beslutsunderlag som skall ge stöd för efterföljande planering, lov och tillstånd. En översiktsplan är ett viktigt strategiskt dokument för kommunens framtida utveckling och skall användas av många olika förvaltningar inom kommunen. Planen skall även ge kommuninvånare, markägare, näringsidkare och andra intressenter information om kommunens prioriteringar och intentioner med den fysiska planeringen. Uppdraget: Bakgrund och syfte Halmstads kommun befinner sig mitt i arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. I samband med detta har en omfattande dialog- och kommunikationsinsats genomförts under våren Syftet har varit att ge medborgarna möjlighet att påverka arbetet innan det finns ett färdigt förslag. Ambitionen har också varit att väcka intresse för det pågående arbetet och öka kunskapen om vad en översiktsplan är. Under april och maj har sju större dialogmöten och ett antal mindre workshops genomförts i olika delar av kommunen. Därtill har en flyer med en frågesport spridits till samtliga hushåll och en utställning visats på biblioteken. Då samtalen genomförts i ett tidigt skede av processen finns inget färdigt planförslag att ta ställning till. Syftet med att bjuda in till samtal så tidigt i processen har varit att ge invånarna en reell möjlighet att bidra med synpunkter och påverka det planförslag som tas fram. De synpunkter som inkommit kommer med andra ord att bilda en del av det beslutsunderlag som ligger till grund för den nya översiktsplanen. En utgångspunkt för alla aktiviteter har varit dokumentet Framtidsbild 2030, en strategi för översiktsplanen som tagits fram av kommunen. I dokumentet beskrivs de övergripande visionerna för Halmstads framtida utveckling i form av fem framtidsbilder: En hållbar kommun med människan i fokus, En kommun i händelsernas centrum, En kommun med stor variationsrikedom, En livsplats för alla och En kommun med upplevelser för boende och besökare. Den 22 maj ordnades även en workshop för samtliga ledamöter och suppleanter i kommunfullmäktige. Syftet var att ge kommunens politiker möjlighet att bekanta sig med 3

4 dokumentet, bidra med tankar och hjälpa till att konkretisera de övergripande riktlinjerna. Workshopen genomfördes som en cafédialog där deltagarna fick arbeta i mindre grupper vid olika stationer med olika teman från Framtidsbild Eftersom temat En hållbar kommun med människan i fokus är ett övergripande paraplytema valde man istället att låta arbetet kretsa kring de fyra senare temana (se ovan). Dialogföretagen Inter Acta och Medborgaranalysen anlitades för att genomföra insatserna i samarbete med kommunen. I nästa kapitel specificeras de insatser som genomförts inom ramen för uppdraget. 1 Inter Acta och Medborgaranalysen Inter Acta arbetar med frågor som rör urban utveckling, lokal demokrati och dialog i olika former. Företagets tjänster sträcker sig från föreläsningar och kurser i mötesmetodik till produktion av pedagogiskt handledningsmaterial, processledning av dialogbaserade workshops och kvalificerade analyser av det underlag som tas fram. Inter Acta drivs av Teresa Lindholm med en bakgrund som forskningsassistent vid sociologiska institutionen på Södertörns högskola, kunskapsledare inom European Urban Knowledge Network i Sverige och demokrati- och stadsdelsutvecklare i Huddinge kommun. Teresa har publicerat flera utvärderingsrapporter om lokal demokratiutveckling liksom handböcker i medborgardialog och stadsdelsutveckling. Inter Acta har tidigare haft uppdrag för bl.a. Malmö stad, Sveriges Kommuner och Landsting, Haninge, Huddinge, Botkyrka och Sundsvalls kommun. För mer information se Medborgaranalysen arbetar med att förbättra dialogen mellan beslutsfattare och invånare på kommunnivå genom att utveckla dialogmetoder, processleda dialogprojekt, genomföra utbildningar och ta fram rapporter. Medborgaranalysen har arbetat med både Stockholmsregionens och Stockholm stads översiktsplan. Under hela 2011 arbetade Medborgaranalysen med att föra samtal med invånare i Botkyrka i samband med att kommunen tar fram en ny översiktsplan. Andra samarbetspartners har bland annat varit Sundsvalls kommun, Helsingborgs stad, Lindköpings kommun, Solna stad och Nyköpings kommun. Sofia Wiberg som driver Medborgaranalysen är statsvetare och har tidigare varit projektledare för innovativa stadsutvecklingsprojekt på arkitektur- och konsthallen Färgfabriken i Stockholm, varit frilandsskribent i bygg- och arkitekturfrågor och arbetat med urbaniseringsfrågor på Kungliga konsthögskolan. 1. Formellt har Inter Acta haft huvudansvaret för uppdraget och Medborgaranalysen har fungerat som underkonsult till Inter Acta. Arbetet har dock genomförts gemensamt. 4

5 GENOMFÖRANDE I detta avsnitt beskrivs vilka aktiviteter som genomförts inom ramen för medborgardialogen, hur själva dialogmötena lagts upp och vilka som deltagit. Utställning och frågesport För att skapa uppmärksamhet kring ÖP-arbetet togs en mindre utställning fram som visats på samtliga bibliotek i kommunen under andra halvan av mars och april. Utställningen bestod av en flyttbar skärm med ett antal planscher med information i text och bild om Framtidsbild 2030 och det pågående arbetet. På varje plansch fanns också en fråga som besökarna uppmanades att besvara. Frågorna var: Hur skulle du vilja vara delaktig i samhällsplaneringen? Hur kan det bli lättare för dig att resa mellan hem, arbete/skola och fritid? Vilka orter/områden i Halmstads kommun tycker du behöver utvecklas mer? Vad är en attraktiv boendemiljö för dig? Vilka upplevelser skulle du vilja ha mer av i Halmstads kommun? För att svara på frågorna fanns en särskild blankett och en förslagslåda. Alla som svarade kunde vinna ett pris i form av ett så kallat Njutahäfte med fördelaktiga rabatter på ett stort urval av Halmstads kultur- och nöjesutbud. Utställningen bestod även av en stor karta över kommunen där besökarna kunde markera sin bostadsort, var man vill att det ska byggas mer och vilka naturområden som behöver skyddas med hjälp av klisterprickar i olika färger. Både kartorna och de blanketter med förslag som inkommit har vägts samman med övriga synpunkter och utgör en del av de resultat som redovisas i nästa kapitel. Ytterligare en insats för att väcka uppmärksamhet kring ÖP-arbetet var en frågesport i form av en flyer som bl.a. spreds i samband med utställningen på biblioteken. På flyern fanns bilder från ett antal platser runt om i kommunen och en fråga om varje plats. Därtill ställdes även frågan Vad i Halmstads kommun visar du helst upp när du har besök?. De platser som blev mest omnämnda var: Prins Bertils stig Stadsbiblioteket Tylösand och Galgberget Därtill gjordes ett stort utskick till samtliga hushåll med frågesporten och information om de kommande dialogmötena. Även här kunde man vinna ett Njutahäfte. 5

6 Öppna dialogmöten Totalt har sju öppna dialogmöten hållits runt om i kommunen: Kvibille, Haverdal, Trönninge, Simlångsdalen, Oskarström och centrala Halmstad. 2 I orterna utanför centrala Halmstad hölls ett möte på kvällstid medan det i staden hölls ett kvällsmöte och ett lunchmöte. Vid samtliga tillfällen har det bjudits på någon typ av förtäring och barnpassning på plats. Varje öppet möte har inletts med kort information om syfte och upplägg, det pågående ÖP-arbetet, Framtidsbild 2030 och den fortsatta processen fram till planens antagande. Därefter har själva arbetet börjat med en övning i smågrupper där deltagarna fått besvara ett antal frågor genom att placera ut klisterprickar med olika symboler på en karta: Vilka är dina favoritplatser i Halmstads kommun? Var finns kommunens bakgårdar? (bortglömda platser) 3 Vilka naturområden i Halmstads kommun är viktiga att bevara? Var i Halmstads kommun tycker du att det behöver byggas mer? Efter kartövningen följde två diskussionsövningar i smågrupper, den ena utifrån ett kommunövergripande perspektiv och den andra utifrån ett lokalt. Diskussionerna tog sin utgångspunkt i ett antal stödfrågor och deltagarna fick till uppgift att sammanfatta varje övning i de fem viktigaste punkterna. Nedan presenteras stödfrågorna för den kommunövergripande diskussionsövningen: Finns områden eller delar av kommunen som det är svårt att ta sig emellan? Vad skulle behövas för att underlätta? Vad skulle få dig att åka mer kollektivt? Vad är en attraktiv bomiljö för dig? Är det några upplevelser/aktiviteter som du skulle vilja ha mer av i Halmstads kommun? Vilka? Vad är viktigast för att du ska vilja bo kvar i Halmstads kommun i framtiden? För den lokala övningen varierade frågorna men handlade oftast om tillgången till lokal service, kommunikationer, var ny bebyggelse skulle kunna placeras, behovet av gång- och cykelvägar, trafiksäkerhet samt vilka rekreationsområden man normalt använder sig av Mötena har varit öppna för alla men främst vänt sig till kommuninvånare i närområdet, vilket för varje möte omfattar en rad orter med omkringliggande landsbygd. Inter Acta/Medborgaranalysen har hållit i sex av de sju mötena medan ett möte genomfördes av tjänstemän i kommunen. Upplägget till detta möte (centrala Halmstad, 7 maj) togs dock fram av Inter Acta/Medborgaranalysen. 3. Med kommunens bakgårdar avses platser som upplevs som bortglömda och som man inte tycker att kommunen satsar på eller tar hand om på ett bra sätt. 4. Under kvällsmötet i centrala Halmstad den 3 maj gjordes även en identitetsövning som utgick från frågan Om Halmstads kommun vore en person hur skulle du beskriva den personen?. Denna övning har även genomförts med barn och ungdomar i samband med uppsökande aktiviteter, se nästa rubrik. 6

7 Förutom de kommunikationsinsatser som kommunen stod för (tidningsartikel, webb, utskick mm) spreds också inbjudningar via diverse lokala aktörer; förskolor, öppna förskolor, skolor, fritidsgårdar och föreningar av olika slag. Särskilt de så kallade samhällsföreningarna har varit till stor hjälp genom att skriva om mötena i sina informationsblad och dela ut inbjudningar i brevlådorna på den egna orten. Till övriga aktörer skickades inbjudningar per e-post och ansvarig personal söktes sedan per telefon. Flera av dem som kontaktades lovade att sprida informationen vidare till brukare i sina respektive verksamheter. Totalt kontaktades: 35 förskolor 5 öppna förskolor 3 gymnasieskolor 3 fritidsgårdar/ungdomsverksamheter 7 idrottsföreningar och ridklubbar 9 etniska/kulturföreningar 2 Folkets hus De olika aktörerna är relativt jämnt fördelade mellan olika delar av kommunen men med viss tyngdpunkt mot centrala Halmstad. Uppsökande aktiviteter Eftersom det oftast är svårt att få bredd i deltagandet vid öppna möten gjordes också ett antal uppsökande insatser. Det innebär att man söker upp människor där de befinner sig och genomför workshops på plats. Totalt genomfördes två workshops på Sannarpsgymnasiet med en klass i åk 2 och en klass i åk 3, tre workshops med småbarnsföräldrar på de öppna förskolorna i Vallås, Trönninge och Oskarström, en workshop med gruppen Barnvagnsgerillan 5 samt en workshop med barn i åldrarna år från en scoutkår i Tönnersjö. Valet av inriktning för de uppsökande aktiviteterna byggde dels på att ungdomar och barnfamiljer pekats ut som prioriterade målgrupper och dels på var vi kunnat få tillträde. Med de båda gymnasieklasserna gjordes först kartövningen (se ovan) med tillägget att ungdomarna också fick markera var de själva bor. Därefter följde två olika övningar i mindre grupper som utgick från frågorna: Om Halmstads kommun var en person hur skulle du beskriva den personen? Finns områden eller delar av kommunen som det är svårt att ta sig emellan? Vad skulle behövas för att underlätta? Vad är viktigast för att du ska vilja bo kvar i Halmstads kommun i framtiden? 5. Mötet med Barnvagnsgerillan hölls i Rådhuset och merparten av deltagarna kom från centrala Halmstad. Därför har synpunkterna från mötet arbetats in det avsnitt där resultaten från centrala Halmstad presenteras. Mötet med Barnvagnsgerillan genomfördes av tjänstemän i kommunen men Inter Acta/Medborgaranalysen tog fram själva mötesupplägget. 7

8 Med föräldrar på de öppna förskolorna gjordes kartövningen och en övning där deltagarna fick prioritera mellan ett antal olika kvalitetsfaktorer i boendemiljön: Närhet till rekreation/grönområden Närhet till dagligvaruhandel Närhet till shopping Kunna gå eller cykla till jobbet Bra skola/förskola i närheten Närhet till kultur/mötesplatser Nära till kommunikationer Kollektivtrafik Närhet till havet Närhet till aktiviteter i samband med rekreation Ett liknande upplägg gjordes även med Barnvagnsgerillan. Med scoutkåren gjordes istället en förenklad version av kartövningen där barnen fick markera bra och dåliga platser samt var de själva bor. Därefter följde två övningar i par och helgrupp som kretsade kring frågorna: Om Halmstads kommun vore en person hur skulle du beskriva den personen? Finns områden eller delar av kommunen som det är svårt att ta sig emellan? Vad skulle behövas för att det ska bli lättare? Vad är viktigt för att du ska trivas där du bor? Vilka aktiviteter skulle du vilja ha mer av i Halmstad? 6 6. Med undantag för kartövningen har samtliga möten och workshops dokumenteras med hjälp av minnesanteckningar. Såväl mötesledarna som deltagarna själva har fört anteckningar. 8

9 Vilka deltog? Enligt våra beräkningar gjorda på plats i rummet har totalt 488 personer deltagit i de olika aktiviteter som ägt rum inom ramen för medborgardialogen. Vid de öppna dialogmötena var männen i klar majoritet medan kvinnorna var långt fler vid de uppsökande aktiviteterna. 7 Totalt deltog 221 kvinnor/flickor och 267 män/pojkar vilket procentuellt motsvarar följande fördelning: Kvinnor 45 % Män 55 % Geografiskt fördelar sig deltagarna enligt följande: 8 Centrala Halmstad: 72 personer Kvibille: 90 personer Haverdal: 77 personer Trönninge: 61 personer Simlångsdalen: 68 personer Oskarström: 82 personer 7. Uppskattningsvis utgjorde männen mellan procent av deltagarna vid de öppna mötena medan kvinnorna utgjorde en majoritet på mellan 60 och 100 procent vid de uppsökande aktiviteterna på förskolor/föräldragrupper, gymnasieskola och scoutkår. 8. Uppsökande aktiviteter på de öppna förskolorna i Vallås, Trönninge och Oskarström samt mötet med Barnvagnsgerillan inräknade. I Vallås deltog 10 personer, i Trönninge 7 personer, i Oskarström 3 personer och på mötet med Barnvagnsgerillan 8 personer. 9

10 Utöver de öppna dialogmötena och uppsökande aktiviteter på öppna förskolor (inklusive Barnvagnsgerillan) med deltagare från närområdet genomfördes även workshops med två gymnasieklasser och barn från en scoutkår där deltagarna kom från spridda delar av kommunen. Vid dessa tillfällen deltog totalt 29 ungdomar i åldrarna år och 9 barn i åldrarna år. 9 Till de siffror för varje ort/område som presenterats ovan tillkommer med andra ord 38 barn och ungdomar från olika delar av kommunen. Bland de småbarnsföräldrar som deltog i workshops (28 personer) var åldern mellan 25 och 37 år. 10 Ser vi på ålderspridningen totalt kan den illustreras med följande diagram: Av diagrammet framgår att drygt hälften av deltagarna var över 60 år. Det kan främst förklaras av att formen med öppna stormöten på vardagkvällar oftast lockar en majoritet av deltagare i pensionsåldern varav många vanligtvis är män. Med hjälp av de uppsökande aktiviteterna har dock staplarna i de tre lägsta ålderskategorierna kunnat ökas avsevärt och ålderspridningen förbättras. Samtidigt har de uppsökande aktiviteterna även haft betydelse för att jämna ut fördelningen mellan kvinnor och män. Av diagrammet framgår också att gruppen år är tydligt underrepresenterad. Det beror dels på att få deltagare i den åldern kom till de öppna mötena men även på att merparten av de småbarnsföräldrar som kunde nås via de öppna förskolorna och Barnvagnsgerillan var över 30 år. Baserat på iakttagelser i rummet och namn på ifyllda närvarolistor kan vi också konstatera att mycket få invånare med utländsk bakgrund deltagit. För att nå nämnda grupper krävs med andra ord andra insatser och sannolikt mer tid Bland ungdomarna år var 18 flickor och 11 pojkar. Bland barnen år var 5 flickor och 4 pojkar. 10. Trönninge 7 kvinnor, i Valllås 7 kvinnor och 3 män, i Oskarström 3 kvinnor och på mötet med Barnvagnsgerillan i Rådhuset 8 kvinnor. 11. Vid de uppsökande aktiviteterna togs uppgifter om ålder för samtliga deltagare via samtal (totalt 66 personer). Vid de öppna dialogmötena som många gånger lockade upp mot personer per tillfälle fick alla deltagare istället fylla i en blankett med uppgifter om åldersgrupp (enligt ålderskategorierna i diagrammet ovan). Totalt har 395 personer lämnat uppgifter om ålder vid dessa tillfällen. Det ger ett relativt litet bortfall på 27 personer. 12. Ett sätt kan vara att besöka etniska föreningar alternativt att rikta mer fokus mot uppsökande insatser av alla slag i bostadsområden med en högre andel invånare med utländsk bakgrund. 10

11 Slutligen bör även nämnas att möjligheten till barnpassning utnyttjades vid fyra av de sju mötena och att totalt 9 barn pysslade och lekte tillsammans med barnvakten medan deras föräldrar deltog i mötet. Möjligtvis kan något av dessa barn ha kommit med i statistiken bland mötesdeltagare i åldern 0 19 år. 11

12 RESULTAT I detta kapitel presenteras resultatet av medborgardialogen. Eftersom materialet är mycket omfattande utgör texten en sammanfattning av de synpunkter som framförts. Fokus riktas därför mot återkommande teman och mönster i materialet men visst utrymme tillägnas också mer specifika förslag och önskemål. Mötet i Kvibille Kommunikationer Ett återkommande tema i samtalen har handlat om kommunikationer av olika slag. En mycket vanlig synpunkt var att det generellt är svårt att ta sig fram på tvären (mellan stråk) från väst till öst. Det gör även att havet inte känns så tillgängligt för dem som bor i inlandet. I flera grupper uttrycktes önskemål om en ny cykelväg med sträckning Getinge-Kvibille- Holm, där befintlig cykelväg tar vid in till Halmstad. Många önskade sig också bättre bussförbindelser mellan Kvibille-Slättåkra-Oskarström samt Getinge-Harplinge-Holm. För att fler ska välja att lämna bilen hemma och istället resa kollektivt svarade så gott som samtliga grupper att det krävs ökad turtäthet och lägre taxor. Även här har möjligheterna att resa på tvären mellan orter utan att först behöva ta sig in till centrala Halmstad stor betydelse. Andra faktorer som lyftes fram handlade om närheten till busshållplatser, upplysta vägar till och från bussen och en framtida pendeltågsstation i Getinge. När det gäller en eventuell tågstation i Getinge ansåg många att det skulle öka möjligheterna att pendla till arbetsplatser och högskola inne i staden, ge positiva miljöeffekter samt skapa bättre förutsättningar för utbyggnad och lokalt näringsliv. Allra bäst vore om tågtrafiken till en ny station samordnas på ett bra sätt med bussarna. Flera grupper föreslår att tågstationen placeras i närheten av Brogård och påpekar att även boende i Kvibille och Slöinge skulle kunna dra nytta av den. Andra återkommande teman handlade om trafiksäkerhet och bättre tillgång till bredbandsuppkoppling. Exempel på önskemål: Fler cykelvägar och bredare trottoarer inne i samhället i Kvibille Trottoar längs med Slättåkravägen och vid förskolan på Susegårdsvägen Hastighetsbegränsande åtgärder vid genomfartsleden Förbättrad trafiksäkerhet vid Kårarpsleden/Norra infarten Fler övergångsställen till och från Pilagårdsområdet, särskilt vid skolan Övergångsställe vid Statoil i Getinge Bättre väg mellan Kvibille-Holm-Flygstaden 12

13 Attraktiv boendemiljö På frågan om vad som karaktäreriserar en attraktiv boendemiljö svarar många att man önskar sig ett stadsnära landsbygdsboende med närhet till natur och rekreationsområden. Man vill ha nära till olika landskapstyper, till hav och strövområden i skog och mark. De grönområden som finns i omgivningarna framstår som mycket uppskattade och väl använda. Här nämns bl.a. Prästgårdsberget, Fröllingeskogen, Mölleberget, Fröberget, Stora berg, Nyårsåsen, Holmsvara och Furet. Ett vanligt önskemål är dock att befintliga grönområden ska underhållas bättre. En annan viktig fråga handlar om tillgången till service i närområdet så som bra skolor och förskolor, vård, omsorg, bibliotek, bankomat och kommersiellt utbud. Särskilt behovet av fler äldreboenden (seniorboenden/serviceboenden), skolor och förskoleplatser understryks som viktigt eller rent av akut. I materialet finns också flera önskemål om lekplatser, särskilt i Kvibille. Även kommunikationer som bredband, goda pendlingsmöjligheter och närhet till flyg och motorväg framhålls som viktiga av de flesta. Andra faktorer som omnämns är trygghet, sport, kultur och ett aktivt föreningsliv. För att man ska kunna och vilja bo kvar i kommunen/området i framtiden är ett gott företagsklimat och tillgången till arbete av stor betydelse. Lika viktigt är det att befintlig service bevaras, att det finns samhällsfunktioner för alla skeden i livet och att ett mer blandat bostadsbestånd skapas. En annan vanlig kommentar handlar om vikten av att inte bara satsa på centrala Halmstad utan även utveckla landsbygden. Hela kommunen ska leva! står det på flera ställen i minnesanteckningarna. 13

14 Exempel på önskemål: Renovering av Getingehallen Förbättra vattenförsörjningen till Suseån Göra något åt den besvärande bullernivån från E6 i Getinge Att biblioteket i Getinge görs mer tillgängligt som mötesplats och att mötestiderna på biblioteken generellt förbättras Distriktssjuksköterska i Kvibille Samlingslokaler i Kvibille och Holm Idrottshall i Kvibille Konstgräs på fotbollsplanen i Kvibille Upplevelser och turism När det kommer till hur turistnäringen kan utvecklas och vilka upplevelser man skulle vilja ha mer av är musik och sport vanliga önskemål. Någon föreslår musikaftnar vid Brottet och några understryker att Arenahallen bör utnyttjas till max, året om. Att utbudet måste vara jämnt fördelat över året och att man vill ha mer aktiviteter för ungdomar återkommer. Andra synpunkter handlar om att satsa på att utveckla strövområden, fiske och motionsslingor ute i naturen. Några grupper påpekar också att det inte bara handlar om att öka utbudet utan även om att marknadsföra det som redan finns bättre. Exempel på önskemål: Ridvägar i Holmsvara och Nyårsåsen Ny idrottsanläggning/inomhushall i Kvibille Fler restauranger i Getinge Guidade turer om stadens historia Bibliotek i alla områden Kultur för barn även på landsbygden Bebyggelse En av de absolut tydligaste tendenserna i materialet handlar om att man vill ha en mer blandad bebyggelse med olika bostadstyper och upplåtelseformer. Det innebär att det finns ett starkt stöd för att bygga flerbostadshus och mindre lägenheter, både bostadsrätter och hyresrätter. Ett mer blandat bostadsbestånd möjliggör bl.a. en boendekarriär för de yngre men också att de äldre kan bo kvar i sitt område när man inte längre orkar ta hand om sin villa. Mötesdeltagarna tycks även vara överens om att utbyggnaden främst bör ske genom förtätning. Samtidigt påpekas på flera ställen att det är viktigt att bevara värdefull jordbruksmark, att orterna inte får växa för fort och att infrastruktur i form av skolor och barnomsorg utvecklas i samma takt som bostadsbyggandet. I Getinge menar flera att man kan förtäta bebyggelsen runt centrum och Skattagårdsområdet. Flera förslag handlar även om att bygga i närheten av Axels tivoli och Getinge Betong. Andra områden som pekas ut som lämpliga för nybyggnation är området 14

15 öster om Boråsvägen och Östra Järnvägsgatan samt grönområdet nära idrottsplatsen, väster om Göteborgsvägen. Några påpekar också att det behövs fler tomter för industrier i området. I Kvibille finns förslag på att förtäta runt Pilagårdsområdet, vid mejeriet, Lilla Susegården och i skogen norr om Lundegårdsvägen. I Holm föreslås förtätning både strax söder och norr om tätorten intill Göteborgsvägen. Exempel på önskemål: Uppfräschning av centrum i Getinge 50+ lägenheter i Getinge 15

16 KARTÖVNING: Kvibille Bilden är inte en exakt återgivning utan en illustration av det sammanlagda mönster som framträder på kartorna. På kartorna från mötet i Kvibille syns ett tydligt mönster av hjärtan och gröna blommor längs med hela norra kusten, i Frösakull, Haverdals naturreservat, Haverdals strand, Ringenäs, Steninge naturreservat och Stensjöstrand naturreservat. Hjärtan finns även vid Gamla Skattagårdsområdet i Getinge, Lyngareservatet, Digeshult, Fröllinge, Kroksjön och Galgberget. Vid de två senare finns också gröna blommor liksom öster om Kvibille, vid Möllesjön, Torvsjön, Guds gröna ängar och Mölleberget i Steninge, Biskopstorps naturreservat och Särdal. Placeringen av klisterprickar med hus indikerar att man vill se förtätning och nybyggnation i centrala Getinge (Axels tivoli, Getinge Betong) och Kvibille, strax söder om Holm, i Kärleken, Eldsberga och Tönnersjö. En koncentration av ledsna gubbar finns i Slättåkra, Oskarström, Marbäck, längs med vägen från Kvibille till Slättåkra samt vägen mellan Slättåkra och Brandshult. I innerstaden syns fler ledsna gubbar runt Bastionen och Slottsmöllan och i Getinge runt Axels tivoli, Getinge Betong, Getingehallen, Gårdsvägen, Backvägen och utmed Suseån. 16

17 Mötet i Haverdal Kommunikationer Liksom vid mötet i Kvibille var svårigheterna att ta sig på tvären från väst till öst ett framträdande tema. Ett frekvent önskemål handlade därför om bättre bussförbindelser sträckningen Haverdal-Harplinge-Getinge-Kvibille-Oskarström. Därtill önskar man sig ökad turtäthet, bättre planering av busshållsplatsernas placering, lägre priser och en enhetlig taxa i hela kommunen. I materialet finns även gott om önskemål om cykelvägar på tvären t.ex. längs sträckan Steninge-Getinge och Haverdal-Harplinge- Kvibille. Det skulle öka trafiksäkerheten för fotgängare och cyklister avsevärt. Andra återkommande önskemål handlar om ökad tillgänglighet till E6 genom en nordlig infart, om utbyggnad av bredbandsnätet i kustsamhällena och en ny trafikled via hamnen och över Nissans mynning i centrala Halmstad. Slutligen påpekar två av grupperna att det finns mycket kvar att göra när det gäller handikappanpassning av vägar och andra offentliga rum i kommunen. Exempel på önskemål: Cykelväg utmed Nya kustvägen Cykelväg via Lynga till Ringenäs och Gullbrandstorp Cykelväg från Harplinge till Haverdalsbro Cykelväg längs med Klövervägen Bättre cykelväg från Gullbrandstorp till Flygstaden Tätare turer mellan Gullbrandstorp-Halmstad samt Steninge-Halmstad Stadsbussarna till Steninge Attraktiv boendemiljö Under temat attraktiv boendemiljö är det framförallt närheten till naturen och tillgången till service i närområdet som står i centrum. Bland populära naturområden nämns bland annat Kohagen, Särdal, Skallens utsiktsplats, Guds gröna ängar, Skipås och givetvis hela kustremsan med havet och stränderna. Att bevara naturen och sköta om de rekreationsområden som finns i kommunen ses som mycket viktigt. Andra viktiga frågor handlar om ett rikt kulturliv även ute i småorterna, blandad bebyggelse och ett aktivt föreningsliv. När det gäller service är det framförallt en fungerande äldrevård, seniorboenden, barnomsorg och skola som lyfts fram men även sjukvård, bibliotek och affärer. Boendet för äldre kan både handla om servicehus, lägenheter och radhus eller mindre småhus för dem som vill lämna stora villor och trädgårdar som kräver mycket skötsel. Idag finns inte de möjligheterna på många orter, t.ex. i Vilshärad, Frösakull och Steninge. Liksom på de flesta andra orter är kollektivtrafiken ett viktigt tema som här sätts i samband med tillgången till service. Bättre kommunikationer från de mindre orterna till shoppingscentra då alla mindre lokala butiker lagts ner skriver en grupp. För att man ska kunna och vilja bo kvar på orten/i kommunen i framtiden framhålls vikten av attraktiva arbeten och ett gott företagsklimat, bra utbildning och möjligheten att bo kvar i sin hemort även på äldre dagar. 17

18 Exempel på önskemål: Trevligare miljö runt Hemköp i Haverdal för att skapa förutsättningar för torghandel och uteserveringar Skola, förskola, lekplats och äldreboende i Steninge. Idag finns inga lekplatser på orten Seniorboende i Steninge och Haverdal Renovera badbryggan på Båtabacken Allaktivitetshus i Haverdal som kan kombineras med seniorboende eller förskola för att effektivisera driften (delade kostnader för lokalskötsel och mathållning etc.) Simhall i Haverdal Större samlingslokal i Haverdal/Harplinge Återvinningsstation i Steninge/Gullbrandstorp Upplevelser och turism På mötet i Haverdal är det framförallt vikten av natur, rekreation och kulturliv som poängteras när man talar om upplevelser och turism. Man önskar sig ett utökat kulturutbud och förespråkar mer permanenta former framför evenemang och tillfälliga jippon. Här föreslås bland annat ett konserthus och en konsthall/kulturhus inne i 18

19 staden. Samtidigt betonas vikten av lokala mötesplatser som bagarstuga, yogastudio, caféer, torghandel och biograf/filmvisning. Andra önskemål handlar om mer aktiviteter för barnfamiljer och vikten av att vårda kulturhistoriska byggnader och miljöer. Flera grupper skriver om att ta tillvara kusten genom att förbättra underhållet av stränderna. Det kan till exempel handla om att se till att det finns toaletter, soptunnor, parkering och tillfartsvägar som ökar tillgängligheten. Men också inlandet kan tas tillvara bättre genom att stimulera lokal produktion av livsmedel och gårdshandel. I några grupper anser man att Ringenäs borde ges tillbaka till folket och utvecklas till ett rekreationsområde för kommuninvånarna. Exempel på önskemål: Konserthus och egen symfoniorkester Konsthall eller kulturhus centralt i staden Bygg ut Prins Bertils stig Höj statusen på stränderna till blå flagg Utveckla Norrekatts park Skapa öppen scen på Bastionen Skapa kulturcentrum i Jutan, Oskarström Bebyggelse När det gäller nybyggnation förespråkas förtätning av befintlig bebyggelse så att natur och jordbruksmark kan bevaras. Samtidigt vill man att mindre grönytor mellan husen ska få finnas kvar. Ett annat önskemål handlar om att exploateringen längs med kusten dämpas och att utbyggnad främst sker öster om Kustvägen. En grupp påpekar också att byggandet bör anpassas till den byggnadstradition som finns i kustområdet. Även i Haverdal efterfrågas ett blandat bostadsbestånd med lägenheter, villor, radhus och småhus. I Haverdal föreslås nybyggnation i Sandsslätt, längs med Klövervägen, runt idrottsplatsen och förskolan. I Harplinge tänker man sig ny bebyggelse i nordvästra delen av tätorten, vid gamla brädgården i centrum, i Lyngåkra och runt korsningen Ekebergsvägen/Getingevägen mitt emot det gamla dagiset. I Steninge föreslås utbyggnad i korsningen Kustvägen/Getingevägen, i Hulabäcks hage och längs med Hulabäcksvägens förlängning. Ny bebyggelse föreslås även i Gullbrandstorp vid Olas gård, vid Nyårsåsen och skjutfältet i Ringenäs utanför Vilshärad. 19

20 KARTÖVNING: Haverdal Bilden är inte en exakt återgivning utan en illustration av det sammanlagda mönster som framträder på kartorna. Även här är mönstret med många hjärtan och gröna blommor längs med kusten från Steninge och ner mot Tylösand och de centrala delarna av staden tydligt: Steninge strand, Stensjöstrand, Busören, Båtabacken, Guds gröna ängar, Särdal, Haverdals strand, Haverdals naturreservat, Norra Frösakull, Skallens utsiktsplats, Tyludden, Örnäs udde och Långenäs udde. Gröna blommor finns även vid Galgberget, Norrekatts park, Slottsjorden och i grönområdena norr om Gullbrandstorp och strax utanför Harplinge åt nordost. Prickar med hus finns vid så gott som alla tätorter: Kärleken, Vilshärad, Sandsslätt och de norra delarna av Haverdal, Simlångsdalen, i ytterkanterna av Åled, Holm, St Nydala utanför Skedala, utanför Mickedala strax söder om flygplatsen, i utkanten av Trönninge vid Bäckagård, i närheten av Hulabäck i Steninge, Steninge kyrkby, Ringenäs skjutfält, Nyhem, Fammarp, mellan Lynga och Gullbrandstorp, nordvästra delen av Harplinge, åkermarken norr om Söndrum och Östra stranden ner mot golfbanan utanför Fyllinge. I det senare fallet kan man tänka sig att markeringarna åsyftar en omvandling av sommarhusbebyggelse till mer permanenta boenden. Här är de ledsna gubbarna relativt få. De finns bl.a. vid Steninge och Haverdal strand (illa skötta), Tylön (eftersom den inte går att besöka), avfallsstationen i Gullbrandstorp, reningsverket vid Slottsjorden, Bastionen, Slottsmöllan, hamnen i centrala Halmstad, Eldsberga, Fyllinge och Holm. 20

21 Mötet i Trönninge Kommunikationer Deltagarna skulle åka mer kollektivt om biljetterna var billigare, bussturerna gick tätare, informationen om busstider var bättre och om det var möjligt att betala kontant på bussen. På tvärs tycker man också att det saknas kommunikationer. Bättre kollektivtrafik till Gullbrannagården, mellan Trönninge och Arenahallen samt en lokalbuss till Trönninge nämns särskilt. När det gäller biltrafiken vill deltagarna ha fler anslutningsparkeringar och gärna gratis parkeringar. En rondell för att underlätta utfarter från samhället till väg 117 önskas. Man vill också att hamnleden ska prioriteras. Bättre genomflyt genom Halmstad är önskvärt. Ett annat förslag är att ha båtförbindelser mellan Båstad och Halmstad. Många kommentarer handlade om framkomligheten för gångtrafikanter och cyklister. Man vill generellt ha bättre underhåll av cykelbanor. Exempel på önskemål: Cykelbana till Trönninge-ängar Cykelväg från Gullbranna för att nå stränderna Cykelbana som binder ihop Halmstad, Östra stranden, Laxvik/Påarp och Trönninge/fler bilfria cykelleder längs havet Gång och cykelväg mellan Gullbranna och Eldsberga. Gångväg till Stjernapsskogarna. Cykelväg mellan Gullbranna till Trönninge. Trottoarer i Trönninge Cykelbro Trönninge Östra stranden Bättre underhåll av cykelvägen från macken till skolan i Trönninge Cykelbanor i Gullbranna Attraktiv boendemiljö Återkommande i materialet är att en attraktiv boendemiljö innebär att ha nära till grönområden, vatten och kommunal service, såsom bibliotek, vårdcentral, äldreboende, skola och barnomsorg. Deltagarna på öppna förskolan upplever att det saknas planering från kommunens håll för den stora inflyttning av barnfamiljer som sker och att det idag är svårt att få plats på de förskolor som ligger närmast. Meningsfull sysselsättning för barn och unga efterfrågas också. Annat som är viktigt för boendemiljön är bra kommunikationer, lugn trafikmiljö och bra skötsel av utomhusmiljön. Några nämner att de gärna vill ges möjlighet att hjälpas åt att sköta utemiljön och efterfrågar en plattform för samverkan inom kommunen. För att vilja bo kvar i framtiden lyfts liknande frågor fram. Den offentliga servicen är bland det viktigaste. Fokus ska ligga på människor och deras hälsa och välbefinnande. Närhet till kultur och mötesplatser återkommer också samt arbetstillfällen och bostäder. Man vill ha blandad bebyggelse och fler bostäder för äldre så att yngre 21

22 människor kan flytta in i villorna. Vissa tycker att det ska byggas äldreboenden vid havet, medan andra vill att kustlandskapet ska vara orört. Deponin nämns också. Deltagarna vill inte att den ska byggas och man efterfrågar politiker som lyssnar mer på de boende. Exempel på önskemål: Nischade parker som en äventyrspark för barn i 10-årsåldern. Skatepark Gym och solarium för vuxna Mer gymnastikaktiviteter Förbättring av utomhusmiljön. Fler grönytor och bättre underhåll av asfalt, parkytor, strand och lekplatser. Ett minilivs i Trönninge En större gemensamhetslokal som går att hyra i Eldsberga En ny idrottshall i Eldsberga En sommarkiosk i Laxvik En kommunal lekplats i Laxvik Fler patrullerande poliser alternativt övervakningskameror för att öka trygghetskänslan, speciellt på kvällar och nätter. Naturen är viktig, det finns ju i överflöd, men det är ju därför man bor här. Upplevelser och turism Deltagarna anser att det redan genomförs en hel del arrangemang i Halmstad och ser gärna att man fortsätter med dem, t.ex. 700-års jubileum, Tall Ship Race och O-ringen. Fler mindre evenemang i orterna efterfrågas dock. För att stärka turismen tycker man att kusten ska vara mer lättillgänglig, t.ex. genom bättre promenadstråk som är utmärkta på kartan. Annat som nämns för att höja attraktionsvärdet är bättre underhåll av naturstränderna eftersom flera av dem upplevs som illaluktande och skräpiga. Det handlar bl.a. om att rensa bort tång. Det efterfrågas också handikappanpassade parkeringar och toaletter. Exempel på önskemål: En saluhall Levande musik och viskvällar i Norrekatts park Fler aktiviteter vid Halmstads slott Bättre torghandel genom fasta torgstånd En ny fotbollsarena Möjlighet till laxfiske i Nissan Segelflyg Går det att ta bättre vara på turismen i Halmstad? Det är ju den mest besökta orten på sommaren! 22

23 Bebyggelse Deltagarna är positiva till att bygga ut tätorterna på lämpliga ställen. Många vill också att det ska byggas mer i centrala Halmstad. Några tycker att man ska bygga högre där så att man inte behöver bebygga åkermarken. I Trönninge vill man ha både villor, hyreslägenheter och äldreboende. Ett förslag är att bygga hyreslägenheter och flerbostadshus söder om Trönninge. Gullbranna, Tönnersjö och Eldsberga är andra platser deltagarna gärna ser att det byggs mer på. Man vill gärna ha flerfamiljshus där flera generationer kan bo nära varandra. En motsättning i materialet är mellan de som tycker att det ska byggas fler bostäder vid vattnet för de äldre och andra som trycker på att det är viktigt att bevara kustremsan oexploaterad. Exempel på mark att bebygga: Sydost om Eldsberga Där det gamla kommunhuset i Eldsberga står nu Ned mot havet vid Trönninge och Eldsberga Uppe på åsen i Eldsberga Kring Trönninge skola och söderut (Laxviksvägen) På båda sidorna av Bastubacken. I Trönninge mot Påarpsvägen, mot E6:an. Hyresrätter och villor i Trönninge och Eldsberga. Om man ökar mängden bostäder i Trönninge ges underlag för en närlivs Ska man bygga fler lägenheter krävs att det finns aktiviteter och att man kan nå dit kollektivt 23

24 KARTÖVNING: Trönninge Bilden är inte en exakt återgivning utan en illustration av det sammanlagda mönster som framträder på kartorna. Här syns många hjärtan längs kusten vid Trönninge och inne i själva samhället. Flera hjärtan finns även vid Fåglavik, Laxvik och Gullbranna (här finns de finaste lekplatserna). Övriga platser är Tostasjön (fin badplats med bryggor), Kuskatorpet, Tönnersastranden, Biblioteket i Halmstad, Skenekull, Trönningestranden, Galgberget, Golfbanan, Ön, Bodarna i Laxvik, Laxviksstrand, Virsehatt, Särdal, Grusvikstranden, Påarps havsbad, Stranden i Gullbranna, Östra stranden och Esmared (där finns tranor och fina våtmarker). Många blommor har placerats i området runt Stjärnarp och vid kusten utanför Trönninge. Andra platser som markerats är Simlångsdalen, Naturreservatet Tönnersa, Fågelvik, Trönninge ängar, Bukten, Ekskogen, stränderna vid Laxvik, Kuskatorpet, Bygdegården Tönnersjö, Steninge naturreservat, Stjärnarpsskogen, Gullbranna, Tönnersjöskogen, Kuskatorpet, jordbruksmarken i Eldsberga, Spenshult, Ön, Marbäck, Trönningestranden, Trönninge ängar, Fylleåns mynning, Ekbacken, Gullbranna naturreservat, Sperlingsholm, Galgberget, lekplatsen på Sagoängen, stranden rakt ned från Trönningeskolan, Piggagård, Trottagård och området i närheten av Norra Dalabygget utanför Tönnersjö. Många hus har placerats i Trönninge men även i Fyllinge, Gullbranna, Laxvik, Klastorp, Påarp och Eldsberga. Andra platser som markerats är Marbäck, Lundgrens, Golfbanan, Oskarsström, Eldsberga slänt, kyrka och järnvägen, området norr och väster om Trönninge, söder om Trönningeskolan och Fågelviksvägen i Laxvik. 24 En koncentration av ledsna gubbar syns i området runt den tänkta deponin. Flera återfinns även vid avfallsanläggningen i Kistinge samt i centrala Halmstad vid Bastionen och hamnen. Andra platser som markerats är Eurostop, Tegelbruket, E6, Krogstorps biocenter, återvinningsanläggningen, Kuskastorpets anläggning, Ringenäs golfbana, Slottsbron, västra stranden (kajen är inte tillgänglig för fiskare), Gustavsberg, Rådhuset, hamninloppet, Kårarp industriområde vid Norra infarten, matkomposten, biogasanläggningen, Gula villan (behöver städas oftare), Lavendelvägen (övervuxet), Tönnersjö (bortglömd motionsslinga) och stranden i Gullbranna (behöver rustas upp och städas).

25 Mötet i Simlångsdalen Kommunikationer Ett återkommande tema i materialet handlar om att det är svårt att ta sig mellan samtliga ytterområden i kommunen man måste först in till centrum och byta. En lösning på detta skulle kunna vara en ringled runt hela Halmstad. Andra föreslår en busslinje på tvären. Att använda skolbussar mellan dessa sträckor nämns som ett förslag. Andra synpunkter som kom fram är att man vill ha lägre priser för kollektivtrafiken, ökad turtäthet och att tiderna hålls även på vintern. Deltagarna nämner många platser där busstrafiken och cykelframkomligheten brister, t.ex. norr om Simlångsdalen och på tvärs mellan Oskarström och Kvibille. Även mellan Vallås och Oskarström är det svårt att ta sig. Andra teman som lyfts fram är att man vill att trafiksäkerheten ska bli bättre. Väg 25, Ön och sträckan mellan Oskarström och Simlångsdalen nämns särskilt. Deltagarna tycker att det behövs övergångsställen på flera ställen längs med väg 25, speciellt på norra sidan. Bättre ridvägar efterfrågas också. Exempel på områden som det är svårt att sig emellan: Tönnersjö-Eldsberga-Simlångsdalen Simlångsdalen Oskarström och Åled Oskarström-Slättåkra-Kvibille Årnarp- Tönnersjö med omnejd, dålig bussförbindelse med Halmstad Passage över Nissan svårt med bil Bussförbindelse begränsad mellan Simlångsdalen-centrum. Belysning fattas ut med cykelbanan i Skedala Halvera priset på buss, det är billigare att åka bil idag. Attraktiv boendemiljö En attraktiv boendemiljö är för många deltagare kombinationen av närhet till naturen och goda kommunikationer, så att man lätt kan ta sig till centrala Halmstad. Naturen ger avkoppling och lugn och i centrum kan man ta del av ett större utbud av aktiviteter. Tillgång till kommunal service som förskola, skola, bibliotek och närservice är annat som upplevs som viktigt. Möjligheten till en aktiv fritid värderas också högt. Det ska finnas aktiviteter för ungdomar, ett rikt föreningsliv och möjlighet att utöva idrott. Annat som nämns är trygghet, blandade boendeformer som möjliggör att bo kvar på äldre dagar och fungerande äldreboenden. Det är viktigt att hela Halmstad får växa. Idag upplever några att staden tar slut vid Brogård. I Simlångsdalen efterfrågas ett större serviceutbud generellt då orten servar ett stort omland. Man vill ha fler lägenheter, en större IP hall, apotek, bättre internetuppkoppling, restauranger och affärer. En samlingslokal i anslutning till skola/dagis och en träffpunkt som är öppen på kvällarna önskas också. En idé är att ha ett allaktivitetshus 25

26 i anslutning till skolan. Vi vill ha en levande landsbygd där service fungerar även utanför centralorten!, skriver en grupp. För att deltagarna ska vilja bo kvar i framtiden nämns framförallt fungerande offentlig service. Små billiga bostäder för ungdomar och äldre nämns också. Tystnaden värderas högt och får inte störas vindkraftljud. Andra saker som nämns är arbetsplatser och kommunikationer. Upplevelser och turism Flera deltagare tycker att utbudet av nöjen och rekreation är ganska bra idag. Det som efterfrågas är ett konstmuseum som är öppet och aktivt samt en kollektivverkstad/ träffpunkt där alla är välkomna att skapa. Ett viktigt tema i samtalen handlar om friluftsliv. Deltagarna tycker att det är viktigt att vårda de rekreationsområden som finns idag med en tydlig ansvarsfördelning över vem som gör vad. Speciellt den orörda vildmarken vill man visa upp. Platser som de gärna går till är Tofta, Danska fall, Långhulten, Askarebygget, Klöverberget, Simlångsgården och Skvaltan. Skogen norr om Skedala upplevs som väldigt fin för vandring och ridning och man vill därför inte ha några vindkraftverk där. Ett annat förslag är att man ska ta lärdom av Falkenberg/Ätran och utveckla fisket mer. Jakt och fiske bör generellt få större uppmärksamhet. Alla vill ju inte spela fotboll eller golf, tycker en grupp. Några deltagare upplever att det finns god tillgång till natur- och vandringsleder medan det är bristfälligt med idrottsplatser, så som fotbollsplaner och tennisplaner. De efterfrågar en idrottsplats som också kan fungera som träffpunkt på kvällstid. Så här säger en grupp: Vi sitter på en guldgruva. Utnyttja Simlångssystemet till kanotpaddling. Små stugor kan byggas och vändas till danskar och tyskar. Men se till att röja bort sly. 26

27 Ett antal förslag för att ta tillvara inlandet bättre kom fram: Bättre information om de naturområden som finns, t.ex. kartor med information om vandringsleder Bättre underhåll av befintliga leder Fler vindskydd, grillplatser och bättre soptömning Eftersatta vandringsstråk är Gyltige, Moraberget, Lillared, Simlången runt och Skedala spångar I sjöarna finns det goda möjligheter för kanot och camping, t.ex. Fylleån, Korumpan, Hule, Töddesjön (Mahult), vindskydden vid Gyltige och Brearedssjön Utveckla sjöarna kring Simlångsdalen Bygg ut gästhamnen Grötvile med restauranger längs kusten samt camping vid Simlången Forsränning i Fylleån Skidor på vintern och vandring i Långhultabacken Vandringsleder längs Fylleån Möjlighet till båtuthyrning Bebyggelse En återkommande önskan är att bygga fler bostäder i Simlångsdalen. Det efterfrågas både flerbostadshus och mindre lägenheter, t.ex. vid Kyrkvägen och Backen. Att bygga ny bebyggelse i nära anslutning till befintlig nämns också. Vissa för fram att man bör respektera strandskyddet i Simlångsdalen, medan andra vill bygga fler lägenheter i attraktiva områden nära sjön i Simlångsdalen. Några deltagare nämner att man i Halmstads centrum bör förtäta på höjden och skapa en skyline. Exempel på önskemål: Enskilda hus/villor längs Simlången Mer industri i Simlångsdalen Mindre lägenheter runt kyrkan och Bobergshället Flerbostadshus i Simlångsdalen, Skedala och Marbäck Serviceboende i Simlångsdalen 27

28 KARTÖVNING: Simlångsdalen Bilden är inte en exakt återgivning utan en illustration av det sammanlagda mönster som framträder på kartorna. Många hjärtan är placerade längs med Södra kusten vid Östra stranden, Hagöns naturreservat, Steglebacken utanför Trönninge, Laxvik, Gullbranna och Tönnersa. Även längs med norra kusten finns många hjärtan, vid Långenäsudde, Grötvik, småbåtshamnen, Tylösand, Tyludden och Frösakull. Andra hjärtan finns vid Töddesjön, Simlången, Brearedssjön, Gyltigesjön, Fylleåns dalgång, Tönnersjö, Prins Bertils väg, Laxvik/ Påarp, Sperlingsholm, Marbäck, Grötvile och Gyltige. Blommor finns vid Fylleåns dalgång, Traneberget, Ön, Kvibille naturreservat, Tyludden, Söndrum, Skedalaskogen och Trollfallen, Stjärnarpsskogen, längst med Simlången, Töddesjön, Gyltigesjön, Brearedssjön samt i grönområdena öster om sjöarna. Blommor finns också i grönområdet norr om Skedala, vid Norrekattsparken, Galgberget, Marbäcksbruk, Fläden utanför Marbäck, Brogård utanför Skedala, Tönnersaskogen, runt Torvsjön och strax väster om Toftasjön, Lynghultamyrens naturreservat, Hule naturreservat, Danska fallet, Simlångsgården, Skvaltan, strax utanför Böda, Klövaberget, Skällåsasjön och Hertredssjön. I det stora grönområdet mellan Simlångsdalen, Sennan, Åled och Skedala finns också flera blommor. Husen markerar att deltagarna vill att det ska byggas mer i innerstaden, bl.a. i Nyhem, Kärleken, Bastionen och på Nissans östra strand i närheten av Slottsjorden och runt mynningen. Vid Nissan vill man gärna ha restauranger och caféer. Även 28 tätorterna Simlångsdalen, Tönnersjö, Skedala och St Nydala, Marbäck och Holm kan förtätas. I Simlångsdalen finns fler hus nära Breareds kyrka. Andra områden för nybyggnation är området strax väster om flygplatsen, i utkanten av Fyllinge och Olofstorp. Vindkraft kan byggas i havet. Här indikeras att den södra kusten och landområdet in mot Tönnersjö upplevs som bortglömda. Andra markeringar finns vid Skavböke, industriområdet vid Fyllinge, Västra stranden, Sennan, Tylön, Gullbrannastranden, hamnen i centrala Halmstad, Askarebygget, Johansfors, Nissaström och Brogårds naturreservat. Flera ledsna gubbar finns koncentrerade till Simlångsdalen, Slottsmöllan, Bastionen, Valllås, Fyllinge, Slättåkra och Oskarström.

29 Mötet i Oskarström Kommunikationer Precis som i de andra orterna är svårigheterna att ta sig fram på tvären från väst till öst ett återkommande tema. Därför önskar man sig nya bussförbindelser sträckorna Oskarström-Slättåkra-Kvibille-Getinge, Oskarström-Simlångsdalen-Vallås-Fyllinge samt mellan Oskarström och Skedala. Andra önskemål när det gäller busstrafiken handlar om lägre taxor och att landsbygdsbussarnas turer samordnas bättre med stadsbussarna. På frågan om vad man tror att tätare tåg- och busstrafik kan innebära för utvecklingen i Oskarström och närliggande orter svarar många ökad inflyttning, mer kollektivresande och positiva miljöeffekter samt förbättrade möjligheter för företagsetablering. Några grupper påpekar också att det vore bra med tågstopp i Åled och Sennan eller att tågtrafiken kombineras med mindre bussar från stationen till Slättåkra, Sennan och Åled. När det gäller vägar och trafiksäkerhet i området pekar flera grupper på behovet av gång- och cykelfält över Nissan och inne i Oskarströms centrum. Man menar dessutom att trafiksäkerheten för fotgängare och cyklister är mycket låg utanför tätorten. Andra synpunkter handlar om att vägen mellan Slättåkra och Oskarström har dålig beläggning och är tungt trafikerad. Liksom i övriga orter finns även återkommande önskemål om utbyggt bredbandsnät och dragning av nya cykelbanor mellan olika orter. Exempel på önskemål: Spårbunden trafik med stopp i Åled och Sennan Cykelbana i Sennan Tryggare gångväg i Åled centrum Utveckla en samåkningsapplikation för Iphone Cykelbana mellan Slättåkra och Oskarström Gång- och cykelväg till skolan i Oskarström. I dagsläget är det mycket osäkert när barnen ska korsa Sennanvägen till och från skolan. Cykelväg från Oskarström via Åled till Halmstad Farthinder på Blåklintsvägen Bättre belysning i gångtunnlarna under Nissan Fler gångbroar över Nissan Det blir nära när man kan ta sig fram på ett bra sätt. Attraktiv boendemiljö Närheten till naturen och service av olika slag är det som kommer högst upp på listan över sådant som skapar en attraktiv boendemiljö. I fråga om närservice nämns skola, barnomsorg, vård, bibliotek, affärer, bank, post och polisstation. Bland de småbarnsföräldrar vi träffar på öppna förskolan är det bra förskola och skola som prioriteras allra högst och näst därefter kommer närheten till dagligvaruhandel, bra kollektivtrafik 29