Kvalitetsrapport 2013 / 2014

Transkript

1 Kvalitetsrapport 2013 / 2014

2 Om oss För fjorton år sedan startade vi Kunskapsskolan med ambitionen att bli Sveriges bästa skola. Vi ville förändra den traditionella skolan där många elever fick samma undervisning oavsett förutsättningar och uppnådda resultat. Vi utgick istället ifrån att varje elev är unik och utvecklas individuellt. Genom ett arbetssätt med personliga mål och tät uppföljning ville vi skapa en skola som var bättre anpassad för eleverna. Ca elever senare kan vi konstatera att vi har lyckats. Kunskapsskolan har på många sätt drivit utvecklingen mot en bättre skola. I dag erbjuder vi en personligt utformad utbildning på 36 skolor i Sverige och intresset är stort utomlands. Nu studerar elever efter vårt utbildningskoncept i tre världsdelar med skolor i Indien, Storbritannien och USA. Vi är förstås glada över det vi uppnått men fortsätter varje dag att sträva efter att ge ytterligare lite mer värde till varje elev. Cecilia Carnefeldt Styrelseordförande och tillsammans med sin familj huvudägare INNEHÅLL Systematiskt kvalitetsarbete I allt vi gör utgår vi från att vi vill ge varje elev en utbildning av högsta kvalitet. Det gäller även vårt kvalitetsarbete. Höga studieresultat För att nå våra mål på betygsområdet och för att alla elever ska nå så långt som möjligt så följer vi alla elevers kunskaper och studieresultat noggrant och agerar tidigt om vi ser att något inte går som det ska. Sveriges mest nöjda elever och föräldrar Varje vår genomför vi enkäter bland våra elever och deras föräldrar för att ta reda på hur de ser på vår verksamhet och vad vi behöver utveckla. Sveriges bästa och mest nöjda medarbetare Duktiga och nöjda medarbetare är en nyckel till framgång för alla organisationer. En av de viktigaste förutsättningarna för en framgångsrik skola är bra lärare, det visar många internationella studier. Sund ekonomi Positivt ekonomiskt resultat åstadkommer vi genom att dra fördel av vår storlek. Allt överskott investeras i verksamheten. Kvalitetsgranskningar under året Skolinspektionen och Arbetsmiljöinspektionen har under året genomfört granskningar. Båda är avslutade utan allvarliga anmärkningar. Fokusområden för kommande läsår Resultatet av årets kvalitetsarbete leder till ett antal fokusområden inför nästkommande läsår. Vår historia Kunskapsskolans verksamhet startade hösten 2000 med fyra skolor. Hösten 2014 är vi 29 skolor och sju gymnasier. 2 KVALITETSRAPPORT 2013 / 2014

3 Fortsatt hög utvecklingstakt för högre resultat Grunden för Kunskapsskolans arbetssätt är att alla människor är olika och lär på olika sätt och i olika takt. Vi utgår ifrån elevens mål, ambitioner och förutsättningar och anpassar skolan efter det inte tvärtom. Vår ambition är att varje elev ska nå längre än de trodde var möjligt, och få en stark grund för framtiden. Vad är då en stark grund för framtiden? Eftersom framtiden är oviss, och den tekniska utvecklingen går allt snabbare, behöver vi ge eleverna en så bred bas som möjligt. De behöver naturligtvis gedigna ämneskunskaper men de behöver också utveckla viktiga förmågor som att sätta mål, planera och ta egna initiativ. Vi tränar eleverna i att hitta sin egen drivkraft. När man känner tillit till sin egen förmåga hittar man också en trygghet i sig själv och kan ta tillvara på det som framtiden erbjuder. Under läsåret 13/14 har vi inom Kunskapsskolan arbetat med tre tydliga fokusområden som vi ser är viktiga för att hålla en hög och jämn kvalitet och fortsätta vara en skola i framkant. Arbetet inom dessa tre områden - hög lärarskicklighet, moderna verktyg och en organisation med stark kultur och värderingsförankring ska pågå under tre år och vi har under detta läsår tagit ett antal viktiga steg inom vart och ett av dem. De kvalitets- och nöjdhetsenkäter som gjordes under vårterminen visar ett elever på grundskolan och deras föräldrar är något mer benägna att rekommendera oss än förra året. På gymnasiet ligger rekommendationssnittet på samma nivå som förra året. På grundskolan ökar nöjdheten med våra lärare både bland elever och deras föräldrar. Det är mycket glädjande och ett kvitto på att vårt arbete med bland annat lärarskicklighet redan börjar ge resultat. Elevernas betygsresultat visar också på att vår verksamhet håller en fortsatt hög kvalitet. Det genomsnittliga meritvärdet för våra grundskolelever uppgick till 241 poäng, vilket är en ökning med 3 poäng mot förra året och kan jämföras med rikssnittet som landade på 215 poäng. Våra gymnasieelevers betygsresultat ligger i nivå med riket med ett snitt på 15,3 poäng jämfört med rikssnittet som är 15,1 poäng. Utöver alla viktiga kvalitetshöjande projekt vi arbetat med har vi under året även utökat ytterligare fyra skolor så att de omfattar årskurs fyra och fem, samt startat teknikprogrammet på två gymnasier. Vi tackar alla elever och föräldrar för förtroendet ni har givit oss genom att välja Kunskapsskolan. Det fyller alla oss på Kunskapsskolan med ödmjukhet och stolthet men också beslutsamhet att fortsätta arbeta för att skapa Sveriges bästa skola. Fredrik Lindgren VD Kunskapsskolan PS. Har du synpunkter, tankar eller idéer kring vår verksamhet så hör gärna av dig till mig på fredrik.lindgren@kunskapsskolan.se DS. KVALITETSRAPPORT 2013 /

4 KVALITETSÅRET JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI Skolans verksamhetsplan är färdig och målen inom alla olika områden är uppsatt. Elevernas mål är uppsatta. Betygsanalys utifrån Skolverkets Personalrapport och officiella betygsstatistik. Skolorna likabehandlingsplan. genomför läsårets första betygsprognos i syfte att göra bedömningar av hur eleverna som helhet och på individnivå ligger till i sina studier och i förhållande till sina mål. Terminsbetyg. Delavstämning och analys av verksamhetsplan. Analys av terminsbetyg grundskolan. Systematiskt kvalitetsarbete I allt vi gör utgår vi från att ge varje elev bästa möjliga utbildning. Det gäller även vårt kvalitetsarbete. Vi följer självklart också de regleringar som finns i läroplan och skollag avseende skolors kvalitetsarbete. personliga handledningen sätter upp mål för varje elevs kunskapsutveckling och kontinuerligt följer upp dessa, som utvecklingen av verksamheten som helhet. Vi följer kontinuerligt utvecklingen på företagsnivå, på varje skola, varje arbets- och ämneslag samt för varje medarbetare. Kvalitetsarbetet sker på två nivåer. Dels övergripande på företagsnivå där ett antal processer finns definierade för att säkerställa att alla skolor håller en god kvalitet och för att identifiera var eventuella insatser behövs, och dels på varje skola. För de enskilda skolornas kvalitetsarbete finns företagsgemensamma processer för att alla viktiga delar ska följas upp och bli belysta. Dessa båda processer är nära sammanflätade. Alla våra skolor tillämpar ett gemensamt arbetssätt. Detta gör att vi kan dela kunskap och erfarenheter mellan skolorna och därigenom uppnå en hög kvalitet i såväl pedagogik som hur vi organiserar arbetet. Precis som vi jobbar aktivt och medvetet med mål för våra elever, följer vi upp vår verksamhet utifrån fyra övergripande mål. Dessa mål guidar oss i arbetet att skapa en skola av högsta kvalitet: Högsta studieresultaten Sveriges mest nöjda elever och föräldrar Sveriges bästa och mest nöjda medarbetare Sund ekonomi Att sätta upp tydliga mål och ha en kontinuerlig uppföljning av dessa är en viktig del av Kunskapsskolans sätt att arbeta. Det gäller i lika hög grad våra elevers kunskapsutveckling, där vi genom den VERKSAMHETSPLAN OCH KVALITETSREDOVISNING Kvalitetsarbetet pågår löpande hela året men kvalitetsårscykeln kan sägas börja i slutet av varje vårtermin. Då fastställer företagsledningen övergripande kvalitetsmål för det kommande verksamhetsåret. Målen sätts inom områdena studieresultat och betyg, nöjdhet bland elever och föräldrar, nöjdhet bland medarbetare, arbetssättstillämpning och ekonomi. Målen baseras på noggranna analyser av utbildningsresultat, eventuella utlåtanden från Skolinspektionens tillsynsbesök, resultaten i de nöjdhetsenkäter som genomförs med elever, föräldrar och medarbetare under vårterminen, medarbetarstatistik samt ekonomiskt utfall. Utifrån företagets mål och skolans resultat inom de fyra målområdena analyserar varje skolas rektor tillsammans med sin medarbetargrupp hur skolan ligger till och vilka delar som behöver vara i fokus nästkommande läsår. Vid detta tillfälle utvärderas också strategier och aktiviteter för det läsår som just avslutats. Baserat på vad som gått bra och vad som behöver utvecklas ytterligare börjar sedan arbetet med att ta fram nya prioriterade områden, nya mål för året samt nya strategier och aktiviteter. Slutsatserna samlas i en kombinerad Kvalitetsredovisning och Verksamhetsplan som bildar grunden för de strategier och aktiviteter som skolan kommer arbeta med för att utveckla verksamheten 4 KVALITETSRAPPORT 2013 / 2014

5 FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI Kvalitetsenkäter bland elever, medarbetare och föräldrar som avser tiden från augusti och fram till mars. Betygsprognos 2 för läsåret. Bearbetning av enkät- och betygsresultaten från vårterminen. Utvärdering av resultat på nationella prov och överensstämmelse med betyg. Företagsledningen fastställer mål, i första hand inom betyg, arbetssättstillämpning, nöjdhet, personal och ekonomi. Betyg grundskolan och gymnasiet. Kvalitetsredovisning för året som gått och verksamhetsplan för kommande läsår arbetas fram på varje skola. Kvalitetsredovisning görs på varje skola. Den utgår från verksamhetsplanen, resultatet av enkäten i mars, vårterminens betygsresultat samt andra variabler som ska mätas. under kommande läsår. Skolornas planer diskuteras och godkänns av Kunskapsskolans ledning. på oss finns utarbetade rutiner för klagomålshantering. Dessa finns tillgängliga via vår externa hemsida. ÅTERKOPPLING FRÅN ELEVER OCH FÖRÄLDRAR Genom våra omfattande kvalitetsenkäter som samtliga elever och föräldrar till grundskoleelever svarar på, får vi återkoppling på hur väl våra skolor lyckas med ett antal viktiga framgångsfaktorer. Utöver de årliga enkäterna, sker en kontinuerlig och systematisk dialog med elever och föräldrar under året. Via utvecklingssamtal med elev, förälder och handledare i början av varje termin, samt genom personligt handledningssamtal med elev och handledare varje vecka tar vi reda på vilka förväntningar och synpunkter, våra elever och föräldrar har på oss. När det gäller studieresultat så sätter vi elev, föräldrar och handledare tillsammans upp mål för vilka resultat eleven siktar mot i slutet av sin skolgång. Dessa mål bryts sedan ner i termins- och veckomål. Veckomålen följs upp i ett personligt handledningssamtal varje vecka och de långsiktiga målen följs upp på utvecklingssamtalen samt vid betygsprognos som sker i oktober och i mars. Utfallet av elevernas studieresultat får vi sedan i form av betyg men även i form av hur nöjda föräldrarna är med barnets kunskapsutveckling. Elevernas trygghet och trivsel följs upp varje vecka i de personliga handledningssamtalen men även i enkäterna som genomförs varje termin. Frågorna diskuteras även på elevråd/elevkår och föräldraråd. BETYGSRESULTAT Betygsresultaten mäts och analyseras i relation till de mål som eleverna satt upp i sina individuella utvecklingsplaner, resultaten på nationella prov och resultaten i riket och de mål som (inkl. ämneslag och arbetslag) ställts upp i verksamhetsplanen. KLAGOMÅLSHANTERING Våra elever och föräldrar har höga förväntningar på oss. Om vi inte lever upp till elevers, föräldrars eller vårdnadshavares förväntningar KVALITETSRAPPORT 2013 /

6 Höga studieresultat Ett av Kunskapsskolans fyra övergripande mål är att eleverna på våra skolor ska nå höga studieresultat, vilket vi mäter och följer upp på flera sätt. Betygen ska också vara korrekta, därför lägger vi stor vikt vid att kvalitetssäkra vår betygssättning genom kompetensutveckling av våra lärare inom betyg och bedömning samt gör avstämningar gentemot de nationella proven. I många fall rättar även lärare från olika skolor de nationella proven tillsammans för att säkra att bedömningen är så likvärdig som möjligt. För att nå våra mål på betygsområdet och för att alla elever ska nå så långt som möjligt, följer vi alla elevers kunskaper och studieresultat noggrant över tid och agerar tidigt om vi ser att något inte går som det ska. Sedan många år kan vi konstatera att våra avgångselever på grundskolan går ut med betydligt högre resultat än genomsnittet i både riket och i de kommuner där vi finns. Likaså har vi en högre andel elever som får godkända betyg i alla ämnen och som har fullständig gymnasiebehörighet. På några av våra gymnasier, dock ännu inte alla, ligger andelen elever med slutbetyg och högskolebehörighet samt genomsnittlig betygspoäng också högt över snittet i riket. Varje Kunskapsskola/-gymnasium ska ha höga studieresultat Varför? Våra elever ska ha med sig gedigna kunskaper och bästa möjliga förutsättningar till vidare studier och yrkeskarriär när de lämnar oss. Studieresultaten är en tydlig indikation på kvaliteten i vårt arbete med eleverna. Var står vi idag? Meritvärdet i grundskolan är högt och stabilt. Nio av tio elever uppnår minst godkända kunskaper i alla ämnen, att jämföra med riket som helhet där motsvarande siffra är knappt åtta av tio. Många av våra grundskolor har högst betyg i sin kommun. På de allra flesta av våra skolor ligger vi bra till i förhållande till nationella proven. På gymnasiet är det fortfarande en alltför stor spridning mellan de olika skolorna, där några presterar mycket höga resultat och andra lägre än förväntat. Vad gör vi? Det pågår flera initiativ för att skapa ett inspirerande och effektivt undervisningsklimat på våra skolor inom ramen för ett större företagsövergripande projekt om god lärarskicklighet. Vi utvecklar betyg- och bedömarkompetensen hos våra lärare. Vi har också ett särskilt projekt sedan 2012 för att höja kvaliteten på gymnasiet. 6 KVALITETSRAPPORT 2013 / 2014

7 Betyg är ett viktigt kvalitetsmått Bra studieresultat är ett mått på att eleverna har fått med sig de kunskaper och färdigheter som skolan ska leverera och innebär att våra elever får med sig rätt förutsättningar för fortsatta studier och för att kunna utvecklas vidare i livet. 280 Meritvärde Kunskapsskolan Riket GRUNDSKOLAN Stabilt höga meritvärden Vårterminen 2014 gick våra 9:or ut med ett genomsnittligt betyg på 241 poäng beräknat på 16 ämnen. Det är tre poäng högre än i fjol. Snittet för riket var 215 poäng. Räknat på 17 ämnen, som kommer att bli standard framöver, är Kunskapsskolans genomsnitt 250 poäng och rikssnitt 222 poäng. Beräkningsmodellen för meritvärdet är just nu under förändring. Hittills har meritvärdet utgjorts av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet för en elev är då 320 poäng. Det nya sättet innebär att alla som läser moderna språk får lägga till det som ett 17:e ämne vilket ger ett möjligt maxvärde på 340 poäng. För att säkerställa att våra elever går ut med kvalitetssäkrade betyg lägger vi stor vikt vid att avgångsbetygen ligger i linje med de resultat som eleverna presterar på de nationella proven. I alla ämnen där det finns nationella prov att tillgå deltar vi, för att få ännu bättre underlag för att säkra en korrekt betygssättning. I de fall en elevs avgångsbetyg avviker från resultaten på de nationella proven görs alltid en tydlig dokumentation av insatta åtgärder och prestationer som motiverar att betyget inte är i linje med provresultatet samt en analys av hur ämnesundervisningen behöver förstärkas inför kommande läsår /09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 Gymnasiebehörighet Kunskapsskolan Riket % % % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 Gymnasiebehörighet högt över rikssnitt Vi vill att alla våra elever som går ut grundskolan ska ha gymnasiebehörighet. Det är en viktig förutsättning för att fortsätta studera och för att eleven ska ha så många valmöjligheter som möjligt. Vår andel elever med gymnasiebehörighet ligger sedan många år långt över genomsnittet i riket samt i de kommuner där vi finns. Våren 2014 var genomsnittlig andel med gymnasiebehörighet 96% till yrkesförberedande prorgam, jämfört med genomsnittet i riket på 87%. Betyg i alla ämnen 100% 90% % % 60% 50% 40% Kunskapsskolan Riket % Hög andel som når målen i alla ämnen Att alla elever når de i läroplanen uppsatta målen och går ut grundskolan med minst betyget E (dvs godkänt) i alla ämnen är 20% 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 KVALITETSRAPPORT 2013 /

8 ett grundläggande uppdrag för oss som skola. Det är också ett mått på att skolorna har bra totalkoll och att inget ämne och ingen elev glöms bort på vägen. Andelen elever i Kunskapsskolan som erhöll godkända betyg i alla ämnen var 90% våren Det är betydligt bättre än genomsnittet i riket (77%). GYMNASIET På gymnasiet, liksom på grundskolan, strävar vi efter att varje elev ska nå sin fulla potential. Det är viktigt att varje elev lämnar oss med de bästa förutsättningarna för att ta sig an framtiden, oavsett om det innebär fortsatta studier eller arbete. Med ett högskoleförberedande examensbevis och en hög genomsnittlig betygspoäng har en elev som går ut gymnasiet många valmöjligheter och är väl rustad för fortsatta studier. Betygssystemet på gymnasiet skiljer sig från grundskolans. Gymnasiets elever får betyg i varje avslutad kurs och dessa betyg ingår sedan i det avgångsbetyg man får efter tre fullföljda gymnasieår. Det betyder att gymnasiets avgångsbetyg börjar byggas på redan första året på gymnasiet. En förutsättning för att 100% av eleverna ska ta studenten med högskoleförberedande examensbevis tre år senare är alltså att de uppnår godkänt betyg på kurserna redan år ett. På gymnasiet följer vi särskilt statistik för andel elever med högskoleförberedande examen (examensbevis) samt genomsnittlig betygspoäng. Andel elever med högskoleförberedande examen Kunskapsgymnasiets gymnasieutbildningar är alla högskoleförberedande och det är naturligtvis viktigt att våra elever blir behöriga att studera vidare. För att kunna söka vidare till högskolan krävs att eleven har ett examensbevis från ett högskoleförberedande program, vilket ska omfatta 2500 poäng där minst 2250 poäng ska ha lägst betyget E. I de godkända betygen måste kurserna Svenska 1-3/ Svenska om andraspråk 1-3, Engelska 5-6 och Matematik 1b eller 1c ingå. Examen kräver också godkänt betyg på gymnasiearbetet. En gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program ger grundläggande behörighet för studier på högskola. Våren 2014 var andelen elever med högskoleförberedande examensbevis på Kunskapsgymnasiet 98,1 % på Ekonomiprogrammet (EK), 88,1 % på Naturvetenskapsprogrammet (NA) och 87,7 % på Samhällsvetenskapsprogrammet (SA). Genomsnittet i riket för andelen elever med högskoleförberedande examensbevis var 91,4% på EK, 94,7 %, på NA och 90,6% på SA. Kunskapsgymnasierna ligger över rikssnitt på EK men under på NA och SA. Genomsnittlig betygspoäng I konkurrensen om platserna på högskola och universitet kan en elevs genomsnittliga betygspoäng ha en avgörande betydelse. Att nå så bra betygspoäng som möjligt på varje kurs är därför väldigt viktigt för den enskilda eleven. Våren 2014 gick eleverna på Kunskapsgymnasiernas Ekonomiprogram (EK) ut med i genomsnitt 14,7 betygspoängpoäng, Naturvetenskapsprogram (NA) 16,1 poäng och Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) 15,0 poäng. Den genomsnittlig betygspoängen i riket var 14,9 poäng på EK, 15,9 poäng på NA och 14,7 poäng på SA. Kunskapsgymnasierna ligger över rikssnitt på EK och SA men under på NA. Andel examen VT14 Kunskapsgymnasiet Riket Betygspoäng snitt VT14 Kunskapsgymnasiet Riket 100% 90% 80% 70% 94,7 88,1 87,7 98,1 90,6 91, ,1 15,9 15,0 14,7 14,9 14,7 60% 12 50% 10 40% 8 30% 6 20% 4 10% NA SA EK 2 NA SA EK 8 KVALITETSRAPPORT 2013 / 2014

9 Kvalitetshöjande åtgärder på gymnasiet På några av Kunskapsgymnasiets skolor når eleverna mycket höga resultat bäst i sin kommun, och över genomsnittet i riket. Men vi har också gymnasier som inte når våra uppsatta mål avseende studieresultat. Processen för att höja kvaliteten på betygsresultaten är ständigt levande på alla våra gymnasier och vi ser också över hur vi kan systematisera detta ytterligare inför kommande läsår. Under året har vi flera olika kvalitetshöjande projekt och processer igång för att både öka elevernas kunskapsinhämtning, våra utbildningsresultat samt stärka elevernas positiva upplevelse av sin gymnasieutbildning. Alla våra gymnasier har en eller ett par utvecklingsprocesser igång som drivs av rektor tillsammans med förstelärare. Dessa syftar bland annat till att stärka lärares yrkesskicklighet, öka kompetensen kring bedömning för lärande eller utveckla undervisningen med hjälp av digitala verktyg. Flera gymnasier har också fokus på att stärka den personliga handledningen för att öka fokus på varje elevs utveckling. TRYGG I BETYG OCH BEDÖMNING Linda Ekman, lärare i Matte, NO och Teknik samt förstelärare Du har precis satt betyg på dina elever, vad har du använt för underlag vid betygssättningen? Jag går igenom allt material som jag har fått om elevens kunskaper under terminens gång och tittar på vad eleven har visat både under mina pass och andra pass, vid provtillfällen, vid skriftliga och muntliga förhör och så vidare. Jag samlar allt material som finns om elevens kunskaper och så använder jag bedömningsmatriserna från Skolverket. Utifrån den helhetssynen får eleven sin bedömning. Hur säkerställer du att bedömningen är allsidig, likvärdig och rättssäker? Jag tar med mina kollegor i bedömningen. När vi rättar prov försöker vi först rätta några prov tillsammans i lärargruppen för att se till att vi bedömer lika. Därefter kan vi rätta vidare på egen hand. Jag kontrollerar att jag har utgått från läroplanen och säkerställer att det är just det jag bedömer och inte andra saker. När en kurs startar ser jag till att eleverna vet vad målet med kursen är och vad det är de ska lära sig. Oavsett om kunskaperna redovisas på ett prov, en labbrapport eller redovisning så är det dessa kunskaper som ska bedömas. Hur kan man använda bedömning för att få eleverna att lära sig mer? Man visar vad som är kvalitet i de olika ämnena. Jag går igenom vad som är viktigt att lyfta fram i redovisning eller på prov vad ska eleverna tänka på för att kunna få ett högre betyg? Vad innebär det till exempel att göra en analys? Vad ska stå med i en slutsats? Det är även bra att låta eleverna titta på varandras texter eller labbrapporter och diskutera detta med varandra utifrån en bedömningsmatris. Då kan de hjälpas åt att få syn på vad som saknas eller kan göras mer av. Diskuterar ni betyg vid fler tillfällen än vid terminsslutet? Ja vi har t ex en så kallad mitterminsavstämning på höstlovet. Vi har då en arbetskväll när vi som ämneslärare går igenom alla våra ämneselever och tittar på hur de ligger till i förhållande till sina mål. Sen berättar alla ämneslärare för basgruppslärarna hur varje elev ligger till i varje ämne. Det blir lite som en speed-dating-övning när man sitter ner med alla olika lärare och delar information om elevernas studier. Efter det har vi ett länge handledningssamtal med elever och föräldrar där vi går igenom resultatet från detta. Om inte föräldrarna kan komma mailar vi dem resultatet. Syftet är att kunna vidta åtgärder om några elever ser ut att missa något av sina mål. Känner du dig trygg och lugn i betygssättningen? Ja det gör jag verkligen. Jag har ju information med mig från hela terminen och vår mitterminsavstämning. Sen är det ju alltid lite stressigt på slutet när många elever vill jobba på och göra fler uppgifter som ska bedömas precis de sista veckorna. Men det handlar mer om att det blir mycket att göra, inte att det blir svårare. Eleverna ska ju få tillgodoräkna sig allt de har gjort även det på slutet. Det blir också väldigt få frågor från eleverna om betygen när de väl är satta. Jag tror att det är för att vi pratar mycket om kvalitet i uppgifter och betyg löpande under terminen. KVALITETSRAPPORT 2013 /

10 Sveriges mest nöjda elever och föräldrar Att ha Sveriges mest nöjda elever och föräldrar är en av Kunskapsskolans fyra övergripande målsättningar. Med ett arbetssätt som utgår från elevens mål, förutsättningar och ambitioner sätter vi eleven i centrum för allt vi gör. Det är ett synsätt som genomsyrar hela vår organisation. Med ett tydligt elevfokus är det också viktigt för oss att våra elever och deras föräldrar är nöjda, att de tycker att vi lever upp till deras förväntningar och att de får en bra grund att stå på inför framtiden. Samtidigt måste nöjdhet gå hand i hand med bra studieresultat som mått på att vi levererar kvalitet. Sedan 2002 genomför Kunskapsskolan varje år i mars omfattande enkäter i syfte att mäta hur elever, föräldrar och medarbetare uppfattar förhållandena på skolan, t ex lärarkvalitet, trygghet, arbetsro och delaktighet. Årets elev- och föräldraenkäter visar bland annat att 77% av föräldrarna gärna rekommenderar Kunskapsskolan och 83% att deras barn trivs i skolan. Av eleverna anser 83% att de har bra lärare och 87% att de känner sig trygga i skolan. Nöjdheten är något högre på grundskolan än på gymnasiet. Sveriges mest nöjda elever och föräldrar Varför? Nöjda elever och föräldrar är, tillsammans med höga studieresultat, det viktigaste beviset för att vi bedriver en skolverksamhet av hög kvalitet. Var står vi idag? Vi har en hög nöjdhet. Vi arbetar aktivt för att de skolor som lyckas bäst ska hjälpa och inspirera andra skolor att förbättra sig. Vad gör vi? Enkäterna, tillsammans med en löpande dialog mellan skolan och elever och föräldrar, ger oss möjlighet att identifiera områden där vi lokalt på varje skola kan förbättra oss. Övergripande arbetar vi för närvarande med att utveckla lärarskickligheten samt genomförandet av delarna i vårt arbetssätt. Att förbättra elevernas IT-miljö och datortillgänglighet är också ett prioriterat område. 10 KVALITETSRAPPORT 2013 / 2014

11 % Elever som rekommenderar sin skola grundskolan gymnasiet Vi lyssnar på våra elever och föräldrar grundskolan Elever som tycker skolan har bra lärare gymnasiet % Föräldrar som rekommenderar skolan grundskolan % Föräldrar som tycker skolan har bra lärare grundskolan % Varje vår genomför vi omfattande enkäter bland våra elever och deras föräldrar. Vi frågar vad de tycker om sin skola, arbetssättet, lärarna, organisationen och om Kunskapsskolan i stort. Enkätresultaten har mycket stor betydelse i kvalitetsuppföljningen och ger värdefullt underlag till vårt systematiska kvalitetsarbete och skolornas verksamhetsplaner. Enkätresultaten ger också en möjlighet att sprida goda exempel från skolor som lyckas bra inom ett område till skolor som behöver stöd för att förbättras. Även inom en skola används enkätresultaten för att se vilka lärare som lyckas bäst inom olika områden och som kan hjälpa kollegor att bli ännu bättre. I enkäterna har alla frågor en svarsskala på fem steg från instämmer helt till instämmer inte alls. Vi har höga ambitioner med vårt kvalitetsarbete och de siffror som redovisas i den här kvalitetsrapporten är det antal som svarar de två högsta alternativen, fyra eller fem. Det betyder att vi i diagrammen bara redovisar de som är uttalat positiva. De svarande som är neutrala och valt en trea redovisas inte. Eleverna uppskattar våra lärare alltmer Elevernas vilja att rekommendera Kunskapsskolan har ökat för andra året i rad. 69% anger instämmandealternativ fyra eller fem på frågan Jag rekommenderar gärna min skola till kamrater som går på andra skolor. På Kunskapsgymnasiet ligger motsvarande siffra på 64% vilket är på samma nivå som tidigare år. Vi ser även en tydlig ökning på grundskolan på frågan Min skola har bra lärare, där 84 % på grundskolan svarar en fyra eller femma. Sett över tid så har nöjdheten med lärarna ökat med 10 procentenheter över fyra år. Det är mycket roligt då vi haft stort fokus på lärarskicklighet under de senaste åren. På gymnasiet är motsvarande siffra 78 %. Föräldrarna rekommenderar skolan Föräldrarna på grundskolan är fortsatt mycket benägna att rekommendera Kunskapsskolan. På frågan Jag rekommenderar gärna mitt barns skola väljer 78% något av de två högsta instämmandealternativen. Lägger vi till dem som svarar en neutral trea når vi 94%. Föräldrarnas nöjdhet med våra lärare är hög och har glädjande nog ökat med 5 procentenheter det senaste året. 79% anger instämmandealternativ 4 eller 5 på frågan Kunskapsskolan har bra lärare. Lägger vi till de neutrala treorna når vi 98%. Föräldrarna anger även i hög utsträckning att deras barn känner sig trygga i skolan. 88% av föräldrarna anger instämmandealternativ fyra eller fem. KVALITETSRAPPORT 2013 /

12 ROLIG UNDERVISNING OCH FINAL I VI I FEMMAN Med Lova Sund och Claes Lewenhaupt i åk 6 i Kunskapsskolan Katrineholm Hur länge har ni gått på Kunskapsskolan i Katrineholm? Claes: Jag har gått här sen fyran. Min storasyster gick på Kunskapsskolan Norrköping och tyckte att det var jättebra så när vi hörde att det skulle starta en Kunskapsskola här i Katrineholm blev vi glada och började här. Lova: Jag började i femman. I min förra klass låg jag ofta före de andra och då fick man inte gå vidare utan bara göra fler extrauppgifter. Det tyckte jag var tråkigt och då verkade Kunskapsskolan bättre. Hur trivs ni nu? Claes: Jag trivs jättebra, det bästa är att man får jobba i den takt som passar en själv. Jag ligger ganska långt fram i engelskan men inte så långt fram i matten. Lova: Jag trivs också jättebra. Här är det fler som jobbar i samma takt som jag. Hur var det att få nya kompisar när ni bytte skola? Lova: Jag kände några i den här skolan innan jag började så då hade jag ju dem, och sen lärde jag snabbt känna fler. Claes: Det var flera i min förra skola som började här så jag hade många kompisar med mig. Hur är undervisningen på den här skolan tycker ni? Claes: Den är väldigt bra tycker jag. Lärarna försöker se till att vi ha roligt medan vi lär oss. En gång till exempel fick vi göra ett lajv istället för vanligt prov för att visa vad vi lärt oss. Det handlade om Vasatiden och lärarna delade ut vilka personer vi skulle vara. Vi fick kläder som passade den tiden och sen fick vi spela upp, eller lajva, ute i en park om det som hänt. Lova: Vi hade inga repliker utan vi fick improvisera för att visa att vi lärt oss det som hänt. Vi fick göra två lajv. Ett för att visa vad kungarna och de som bestämde gjorde på den tiden och ett som visade hur vanligt folk levde och hur häxbränningarna gick till. Vilka spelade ni? Lova: Jag var en Vallon som kom från Belgien och som kunde göra vapen i det första och i det andra var jag ett barn i en familj som skvallrade om att någon var en häxa. Claes: Jag var Axel Oxenstjärna och i det andra var jag en dansk patriot som ville att Skåne skulle vara danskt. Lärde ni er mycket på det här sättet? Claes: Jag tror det, jag kommer i alla fall ihåg allt fortfarande fast det var förra terminen. Lova: Ja jag kommer nog ihåg det här bättre än när jag haft vanliga prov. Har ni haft andra roliga lektioner? Lova: Ja vi hade en labb förut när vi skulle testa hur många batterier det behövdes innan en lampa sprängdes. Det behövdes åtta stycken upptäckte vi. Claes: Vi hade också en labb där vi målade kaffefilter med olika färger och sen doppade dem i vatten. Då delade färgerna upp sig i delar, t ex delade grönt upp sig i gult och blått. Förra året var ni med och tävlade i Vi i femman också. Hur kommer det sig? Lova: Vår klass gjorde ett så bra resultat på uttagningen så vi gick vidare till länsuttagningen i radio. Vi två fick vara med och tävla för vi hade fått bäst resultat i klassen Claes: I länsfinalerna tävlade vi mot tre skolor och vi vann mot alla och gick vidare till det stora rikskvalet. Då mötte vi alla andra länsvinnare i en stor tävling. Vi kom bland de fyra bästa lagen och gick vidare till sluttävlingarna som sändes i TV. Hur gick det för er i sluttävlingen? Claes: Det var fyra klasser som var med i sluttävlingen. Först var det semifinal och där mötte vi en skola från Karlstad. Då kom hela vår klass och hejade på oss och vi vann semifinalen. Lova: Sen kom vi till final mot en skola i Visby men tyvärr förlorade vi. Men vi är ju jättenöjda ändå för att ha gått så långt och vi firade med tårta flera gånger. Vilka frågor var lättast respektive svårast att svara på? Claes: Mattefrågorna var svårast. Lova: Ja och lättast var engelska, geografi och frågor om Harry Potter. Ni går ju än så länge bara i sexan, men har ni något drömjobb redan? Claes: Jag vet inte men helst inte ett kontorsjobb. Lova: Jag vill bli fotbollsproffs eller konditor. Eller kanske idrottslärare. 12 KVALITETSRAPPORT 2013 / 2014

13 Internationellt utbyte på alla nivåer Kunskapsskolans arbetssätt bygger på modern pedagogisk forskning, och ses av många internationella experter som det nya sättet att driva en skola. Intresset för Kunskapsskolan och den personligt utformade utbildningen är också stort runt om i världen. Nu drivs skolor enligt vårt arbetssätt på tre kontinenter. Förutom i Sverige finns Kunskapsskolor även i USA, England och Indien. Där går arbetssättet under benämningen The KED Program. För att ta tillvara på de möjligheter som det internationella nätverket ger har ett antal projekt initierats och genomförts under året. Ca tolv av våra svenska skolor har under läsåret deltagit i projekt som innebär samarbete och utbyte med elever och lärare på Kunskapsskolor i andra länder. Särskilt viktigt för projektens framgång var skapandet av konceptet KED Buddies. Inom ramen för detta matchas elever ihop över nationsgränserna. Samarbete kan ske via Skype, Facebook eller . I vissa projekt har även elever gjort studieresor till exempelvis England och tagit emot engelska elever på skolan här i Sverige. De internationella samarbetsprojekten utgår alltid från läroplanen och syftar till att stärka och fördjupa kunskaper med hjälp av vidgade perspektiv. I vår strävan att även utveckla elevernas olika förmågor och rusta dem för den globala värld de senare ska arbeta i finns en mängd fördelar med att redan i skolåldern träna på samarbete över nations- och språkgränser. Utveckling av det internationella samarbetet De projekt som löpt under året har väglett oss i planeringen inför framtida samarbeten. Vi ser att både elever och lärare har mycket att vinna på internationella samarbeten och utbyten och vi avser därför vidareutveckla och utöka dem. Vi planerar att ta fram ett koncept för lärarutbyten där några lärare tjänstgör under någon tid på skola i ett annat land. Syftet är att öka lärarens kompetens och dra nytta av de fördelar som finns i att arbeta i en internationell organisation. De olika ländernas pedagogikchefer träffas årligen. På så sätt kan erfarenheter delas och de nationella enheterna kan dra nytta av den kollektiva kunskapen i hela organisationen. Vi kommer att märka upp Kunskapsporten så att man lätt ser vilka steg och övningar som lämpar sig för internationellt samarbete i någon form. I vissa delar planerar vi att länka ihop den svenska Kunskapsporten med den engelska och amerikanska för att främja samarbete och utbyte. KVALITETSRAPPORT 2013 /

14 Sveriges bästa och mest nöjda medarbetare En av de viktigaste förutsättningarna för en framgångsrik skola är kompetenta lärare, det visar många internationella studier. Våra egna nöjdhetsenkäter visar år efter år att för att eleverna ska bli nöjda och nå bra studieresultat så är upplevelsen av att skolan har bra lärare den viktigaste förutsättningen. Kunskapsskolan har därför också som ett av sina fyra övergripande mål att ha Sveriges bästa lärare. För att våra duktiga lärare ska kunna prestera på topp behöver de naturligtvis trivas på sin arbetsplats och med sin arbetsgivare. Den genomsnittliga nöjdheten bland medarbetarna ligger på en hög nivå men har i år sjunkit något. Vi ser att det i huvudsak har att göra med att man känner av en högre arbetsbelastning. Detta är något vi tar på stort allvar och vi har tillsatt en arbetsgrupp bestående av såväl lärare som rektorer för att identifiera tidstjuvar och hitta vägar för att arbetsbelastningen åter ska hamna på bra nivåer. Kunskapsskolan hade läsåret 13/14 cirka 1040 medarbetare, varav ca 750 lärare och 300 övriga medarbetare. Andelen behöriga tillsvidareanställda lärare är 94%. Behörighetsgraden ökar för varje år och vi ligger mycket bra till inför att skärpta krav på lärarlegitimation införs Sveriges bästa och mest nöjda medarbetare Varför? För att ge våra elever de bästa förutsättningar att nå längre än vad de trodde var möjligt, behöver vi de bästa lärarna. Varje elev har rätt till en engagerad och kunnig lärare, varje dag! Var står vi idag? Våra lärare är bland Sveriges bästa lärare och våra elevers resultat i skolan bevisar det genom att vara högre än Sveriges genomsnitt. En mängd pedagogiska utvecklingsprojekt pågår för att vi hela tiden ska vässa kompetens och lärarskicklighet. Utmaningen just nu är att hitta balansen mellan lärarens arbetstid med elever och arbetstiden för administration och att därmed ge våra lärare en rimlig arbetsbelastning. Vad gör vi? Vi arbetar med ett program för lärarobservationer där rektorer observerar undervisningstillfällen och ger återkoppling i syfte att varje lärare ska bli bättre. Via pedagogiska nätverk fördjupar och sprider vi kunskap om bland annat bedömning för lärande, personlig handledning, att möta alla individer samt läraren som ledare. Vi arbetar med ett projekt för att stärka företagets kultur och stärka förankringen i våra värderingar. Detta arbete fortsätter och intensifieras under 2014/15. Vi initierar ett brett projekt för att hitta sätt för att göra arbetsbördan mer rimlig, och hitta en bättre balans mellan undervisningstid och administration. 14 KVALITETSRAPPORT 2013 / 2014

15 Lärare som gör skillnad God lärarskicklighet Att ha yrkesskickliga lärare är en nyckel till framgång. Av våra tillsvidareanställda lärare har 94% erhållit sin lärarlegitimation och efter 1 juli 2015 kommer alla våra tillsvidareanställda lärare vara legitimerade. Sett till alla våra lärare, inklusive visstidsanställda, så är behörighetssiffran 85% och kan jämföras med friskolor i riket som har en behörighet på 73%. Kommungenomsnittet ligger på 88%. Våra lärare ska självklart vara behöriga men också hela tiden utveckla sin praktik för att bli ännu skickligare. Företaget har under året arbetat fokuserat med att utveckla karriärvägar och kompetensutveckling. I slutet av läsåret 13/14 fanns det drygt 75 förstelärare inom Kunskapsskolan. För att säkerställa att våra förstelärare har den särskilt höga yrkesskicklighet som vi eftersträvar använder vi oss av meriteringsföretaget Arete för oberoende utvärdering. En förstelärare inom Kunskapsskolan driver utvecklingsprojekt på sin skola och ingår även i nätverk mellan flera Kunskapsskolor där pedagogisk forskning knyts till undervisningen. Personalomsättning Att ha en god kontinuitet i kollegierna ger trygghet och ro för eleverna. Det är en hård konkurrens på lärararbetsmarknaden vilket de senaste åren har lett till en stor rörlighet bland behöriga lärare. Vår personalomsättning var 12,7% vilket är något högre än i fjol. Våra lärare har i snitt varit anställda på Kunskapsskolan i 4,7 år av skolans 14-åriga historia. 89% av dem som slutar rekommenderar Kunskapsskolan som arbetsgivare. De som slutar har uppskattat sina arbetsuppgifter, ansvaret i arbetet och samarbetet med sina kollegor mest. Under året har vi även haft förmånen att välkomna en handfull lärare tillbaka till oss. Lärarnärvaro Att läraren finns tillgänglig för eleven alla dagar under läsåret är önskvärt men inte alltid möjligt. Vi har under de senaste åren haft en relativt konstant sjukfrånvaro på drygt 3%. Läsåret 13/14 summerade lång- och korttidssjukfrånvaro till 3,4% (jmf med kommunerna 5,9%). Det är inte bara sjukdom som kan påverka vår lärarnärvaro utan det finns fler frånvarotyper såsom föräldraledighet, vård av barn, tjänstledigheter, fackliga uppdrag osv. Den totala lärarfrånvaron uppgår till 14%. Mycket av frånvaron täcks upp av tillfälligt anställda men en del frånvaroorsaker är svåra att täcka och det är korttidssjukdom som står för 2% av planerad arbetad tid och tillfällig vård av barn på 1%. MEDARBETARE 2010/ / / /2014 Antal anställda (ej vik) varav lärare varav övriga Personalomsättning (tillsvidareanställda) 14,5% 14,8% 10,8% 12,7% Behöriga tillsvidareanställda lärare 84,5% 91,0% 93,7% 94,0% Sjukfrånvaro 2,9% 3,0% 3,3% 3,4% -varav korttid 1,9% 2,0% 2,2% 2,0% -varav långtid 1,0% 1,0% 1,1% 1,4% KVALITETSRAPPORT 2013 /

16 Sund ekonomi Alla sunda verksamheter måste gå ihop för att över tiden utvecklas och överleva. För att möjliggöra investeringar i verksamheten och ha en buffert mot sämre tider, till följd av exempelvis varierande skolpeng eller elevkullar, är ett av Kunskapsskolans fyra övergripande mål att verksamheten långsiktigt ska generera en vinst på 5-7 procent. Ett positivt resultat åstadkommer vi bland annat genom att dra fördel av vår storlek (t ex vid inköp, IT -utveckling, mm), centraliserad administration (vilket frigör mer tid för undervisning i skolorna) samt genom nära samarbete mellan skolor och lärare (t ex när det gäller verksamhetsplanering och utveckling av undervisningsmaterial). Under 2013 ökade antalet elever markant och vi gick för första gången över för att vid årsskiftet ha elever i våra skolor. Nettomarginalen för 2013 var 2%, en ökning jämfört med året innan då marginalen var 0,5%. Vi fortsatte arbetet med omställning till den nya läroplanen samt för att kunna erbjuda årskurs 4 och 5 på fler skolor. Vi har även fortsatt satsningen mot att alltfler skolor ska kunna erbjuda en bärbar dator till varje elev och har utvecklat Kunskapsporten ytterligare. En sund ekonomi med en, över tid, positiv marginal om 5-7 procent Varför? Vinst är ett mått på framgång inom de tre andra målen, dvs en hög kvalitet skapar en sund verksamhet som kan generera ett visst överskott. Vinst skapar kapital för återinvestering i exempelvis kompetensutveckling, Kunskapsporten och IT-system. Var står vi idag? Efter ett år med endast knapp marginal har vi under 2013 åter stärkt företagets ekonomi. Vi ser att ekonomin förväntas vara i god balans även när vi blickar framåt. Vad gör vi? Genom noggrant och metodiskt kvalitetsarbete arbetar vi för att hela tiden leverera en skola av högsta klass och därigenom öka efterfrågan och beläggning på de skolor som inte ännu är fulla. Vi är varsamma ekonomiskt och söker en balans mellan löpande kostnader och investeringar i kvalitetshöjande och utvecklande projekt. 16 KVALITETSRAPPORT 2013 / 2014

17 Sund ekonomi ger grund för stabilitet Positivt resultat som återinvesteras i verksamheten Under Kunskapsskolans uppstartsår gick verksamheten med förlust, men sedan 2005 har vi ett positivt ekonomiskt resultat. Omsättningen uppgick 2013 till 883 mkr (2012: 808 mkr) och verksamheten genererade ett nettoresultat på 20 mkr (2012: 4 mkr) vilket motsvarar en nettomarginal på 2 % (2012: 0,5%). Allt överskott vi genererar återinvesteras i verksamheten. Kunskapsskolan har sedan starten 1999 inte gjort några vinstutdelningar. Budget och ekonomiska uppföljning sker baserat på kalenderår (inte läsår). Investeringar Under 2013 har investeringar på omkring 29 mkr (2012: 32 mkr) gjorts i bland annat elevdatorer, anpassningar till den nya läroplanen Gy11 och utveckling av konceptet för årskurs 4 och 5 samt möbler och IT till de nya skolorna. Under 2013 startades en ny grundskola i Gävle. Vi har även utvidgat verksamheten till att omfatta årskurs 4 och 5 på ytterligare fyra av våra grundskolor. Stabila och ansvarsfulla ägare Kunskapsskolan i Sverige AB är ett helägt dotterbolag till Kunskapsskolan Education Sweden AB. Som en svensk koncern är Kunskapsskolan skattepliktigt i Sverige. Huvudägare är Kunskapsskolans grundare Peje Emilsson med familj (61% av kapital och 66% av röster) samt Investor AB (38% av kapital och 32% av röster), som i sin tur kontrolleras av Wallenbergstiftelserna. Våra ägare står för långsiktigt stabilt och ansvarsfullt ägande. Ägarbilden ger oss också ett bra kontaktnät inom näringsliv och akademi. RESULTATRÄKNING Omsättning Övriga rörelseintäkter Totala intäkter Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat från andelar i koncernföretag Övriga ränteintäkter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag. FLERÅRSJÄMFÖRELSE m Totala intäkter mkr Rörelsens kostnader mkr Rörelseresultat mkr Resultat efter skatt mkr Antal medarbetare st * 910 KVALITETSRAPPORT 2013 /

18 Kvalitetsgranskningar under året Koncernövergripande kvalitetsinspektion I januari 2014 genomförde Skolinspektionen en koncernövergripande inspektion av Kunskapsskolan. Samtliga kvalitetsprocesser genomlystes och ett antal rektorer och andra nyckelpersoner intervjuades. Resultatet av denna inspektion visade på ett gott kvalitetsarbete och summerades av Skolinspektionen på följande vis: Kvalitetsgranskningen visar att Kunskapsskolan i Sverige AB styr och stödjer utbildningen i grundskolan mot de nationella målen och riktlinjerna. Huvudmannen har system för att kontinuerligt följa upp och analysera verksamheten, genomför detta och vidtar förbättringsåtgärder utifrån resultatet, med syfte att öka måluppfyllelsen på skolorna. Skolinspektionen avslutar härmed granskningen i Kunskapsskolan i Sverige AB. Arbetsmiljöinspektion Under våren 2014 gjorde arbetsmiljöverket en företagsövergripande arbetsmiljöinspektion. På fyra områden ville Arbetsmiljöverket se förbättringar; bättre underlag för att undersöka arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv, tydligare rutiner för att säkerställa arbetsmiljön där elever gör praktik, utreda orsaker för hög arbetsbelastning samt tydligare rutiner för årligt arbetsmiljöuppföljning. Efter att Kunskapsskolan svarat med vilka åtgärder som ska vidtas för dessa fyra områden har Arbetsmiljöverket avskrivit ärendet. Fokusområden för kommande läsår Utifrån de slutsatser vi dragit av årets kvalitetsarbete har vi identifierat ett antal områden vi anser viktiga att arbeta med under kommande läsår. Dessa är: Stark kultur Under slutet av läsåret inleddes ett stort värderingsprojekt som involverar samtliga anställda och som ska löpa under hela läsåret 14/15. Målet är att förmedla och förankra tydliga värderingar som vägleder oss i olika vardagssituationer. Därmed blir det tydligt för alla elever, föräldrar, medarbetare och omvärld vad Kunskapsskolan och Kunskapsgymnasiet står för och vad man kan förvänta sig av oss. dator per elev, fortsätter. Kunskapsporten där vi samlar utbildningsmaterial har kompletterats med digitala läromedel i naturvetenskapliga ämnen från Liber förlag. En mängd lokala skolinitiativ där smartphones och andra verktyg testas på olika sätt i undervisningen, för att om de faller väl ut, spridas till samtliga skolor. Arbetsbelastning Vi ska utreda orsakerna till medarbetarnas upplevelse av hög arbetsbelastning samt ta fram åtgärder för att arbetsbelastningen ska upplevas mer rimlig. Vi gör detta både genom specifika enkäter och fokusgrupper med såväl lärare som rektorer. God lärarskicklighet Vi fortsätter det arbete som inletts avseende utveckling av lärarnas yrkesskicklighet. De pedagogiska nätverk som bildades under förra läsåret breddar nu sitt arbete så att medarbetare från fler skolor har möjlighet att diskutera, lära nytt och sprida goda exempel. Nätverken omfattar b la följande områden: Bedömning för lärande, Personlig handledning, Att möta alla individer samt Läraren som ledare. Moderna verktyg Den lagda planen mot att alla skolor på sikt ska ha 1-1, dvs en Utvecklad organisationsmodell Vi gör en genomlysning av den organisationsmodell som stöder vårt arbetssätt, för att identifiera områden där vi kan ta bort onödiga tidstjuvar samt öka kvaliteten och måluppfyllelsen i arbetets alla delar. Effektivare kvalitetsprocess Även den process som säkerställer hög kvalitet behöver då och då ses över. Under kommande läsår ska framför allt skolornas kvalitetsmodell definieras tydligare och ny uppföljningsplan tas fram. 18 KVALITETSRAPPORT 2013 / 2014

19 Vår historia Kunskapsskolans verksamhet startade höstterminen 2000 med de första fyra grundskolorna; Norrköping, Skärholmen, Tyresö och Täby. Hösten 2001 startade Kunskapsskolan fem nya grundskolor i Botkyrka, Enköping, Enskede, Nacka och Västerås samt Kunskapsgymnasiet i Norrköping. Dessutom påbörjades verksamheten för Kunskapsskolans Resursskola för elever med behov av särskilt stöd. I augusti 2002 startade Kunskapsskolan grundskolor i Kista, Lund, Nyköping och Ystad. Vid årsskiftet 2002/03 förvärvade Kunskapsskolan Mobila Gymnasiet med fyra gymnasier i Stockholm, Göteborg och Malmö. Hösten 2003 startade två nya skolor, en i Fruängen och en i Landskrona startades en ny grundskola i Spånga. I juli 2006 förvärvade Kunskapsskolan Internationella Gymnasiet Hösten 2006 startade en ny grundskola i Helsingborg och ett gymnasium i Västerås. Hösten 2007 startades tre nya grundskolor; Saltsjöbaden, Uppsala och Trelleborg samt ett gymnasium i Uppsala. Två skolor flyttade till nya lokaler; Kunskapsgymnasiet Malmö och Internationella Kunskapsgymnasiet. Läsåret 2008 startades två nya skolor; en grundskola i Borås och ett gymnasium i Saltsjöbaden. Gymnasiet i Uppsala, som under sitt första år delat lokaler med grundskolan, flyttade till egna lokaler. Hösten 2009 öppnades en ny grundskola, Uppsala Norra, i samma lokaler som gymnasiet i Uppsala. Kunskapsskolan Täby flyttade till nya lokaler mer centralt placerade i Täby och Kunskapsskolan Skärholmen gick samman med Fruängen öppnade två nya grundskolor. Kunskapsskolan Krokslätt, som är vår första grundskola i Göteborg, och Kunskapsskolan Örebro som är den första av våra skolor som startar i helt nya lokaler som är byggda direkt för oss. Hösten 2011 öppnade en ny skola Kunskapsskolan Jönköping. Läsåret 2012 startade nya 6-9 grundskolor i Linköping och Borlänge samt en 4-9 grundskola i Katrineholm. Trelleborg utökade med årskurs öppnade en grundskola i Gävle. Skolorna i Borås, Landskrona, Linköping och Spånga utökar med årskurs utökas skolorna Borlänge, Jönköping, Saltsjöbaden och Uppsala med årskurs 4 och 5. Teknikprogrammet startades på Kunskapsgymnasiet Göteborg samt på Internationella Kunskapsgymnasiet KVALITETSRAPPORT 2013 /

20 Kunskapsskolan, där även Kunskapsgymnasiet ingår, har grundskolor för skolår 4 9 och gymnasier med studieförberedande program. Skolorna följer den nationella läroplanen, deltar i nationella prov och följer det nationella betygssystemet. Utbildningen är öppen för alla, har en allmän inriktning och är helt avgiftsfri. Skolornas viktigaste kännetecken är arbetssättet med en personligt utformad utbildning mot tydliga mål. Kunskapsskolan startade de första skolorna och har idag 29 grundskolor och sju gymnasier, drygt medarbetare och elever. Huvudägare är grundaren Peje Emilsson med familj och Investor. 20 KVALITETSRAPPORT 2013 / 2014