Brand på Fliskär utreds av polisen

Transkript

1 Nummer 1 årgång 21 Februari 2012 Familjeäventyr till Sankt Petersburg Brand på Fliskär utreds av polisen Sviter efter stormen Dagmar tre båtar omkullblåsta Bussresa till vårens båtmässa Foto: Jan Olsson

2 - 2 - Ordförandes ord Nu när vintern äntligen har fått ett bättre grepp om land och hav tänkte man att det verkligen är läge att fundera på andra saker än båten och passa på att åka lite skidor, men den senaste tiden har båten verkligen legat i fokus. Vi reagerade väl alla när vi hörde och läste om den senaste incidenten och branden vid Fliskärsvarvet. Alla vi båtägare kände säkert samma oro och for ner till hamnen för att titta till sin båt. Om jag har fått rätt uppgifter var det tre båtar som totalförstördes och några till som skadades av någon förövare. Tänk allt arbete och energi som lagts ned på respektive båt samt pengar och tid! Jag beklagar och känner verkligen för dem som råkade illa ut. Förutom denna senaste händelse hade vi även incidenter med stormvindar under julhelgen som även den gjorde att flera båtar skadades och presenningar blåste sönder etc. Så vidare till trevligare saker. Jag vill passa på att tacka för visat engagemang vid senaste årsmötet. Det var många frågor och diskussioner i samband med alla framföranden, så kvällen blev rätt sen innan den goda italienska buffén kunde intas. Jag läste nyligen i Gefle Dagblad att det finns önskemål om att försöka anordna en föreläsning med världsomseglaren Sven Yrvind, vi tar till oss detta inom Eggegrundskretsen och återkommer med information om kommande föreläsningar inför höstterminen. Nästa större arrangemang är båtmässan i Älvsjö under mars. Anmälan kring detta kommer att finnas på hemsidan. I år ska även jag och någon av alla familjemedlemmar följa med den gemensamma resan. Det var flera år sedan vi senast var ner på vårens stora mässa Allt för Sjön. Andra återkommande vårarrangemang är prylbytardagen samt sjösättningsfesten i maj, varmt välkomna även dit! Daniel Eklund Ordförande Eggegrundkretsen

3 Innehållsförteckning Ordföranden har ordet s 2 Nya medlemmar s 3 Ny styrelse s 4-7 Sankt Petersburg tur o retur 8-13 Linjettföreläsning s14-15 Kjells artikel s Sviter från Dagmar s. 20 Båtmässa Allt för sjön s 22 Nya SXK webben riks s 24 Misstänkt mordbrand s Kalendarium s Nya medlemmar - välkomna till kretsen Peter Helgesson Söderhamn Ulf Strand Gävle Lena Thilas Strand Gävle OBS: Ni medlemmar som har bytt e- mail kan höra av sig till SXK:s kansli. info@sxk.se Rättelse 1. I förra numret stod det felaktigt att Kompassen firar 20 år, den firade 20:e upplagan. 2. På sidan 10 ska det vara Göran som är skepparen, inte sonen Johan. 3. Bilderna här är tagna av Mikael Berggren, inte Åke Lorestig. Information om Svenska Kryssarklubben Eggegrundskretsen Bankgiro Ordförande Daniel Eklund Hemlingbyvägen 64 B Gävle Tel: daniel.eklund@skb.se Kassör Mikael Berggren Bäckvägen 3, GÄVLE Tel: , mikael.berggren@tyrens.se Sekreterare: Cecilia Olsson Tel: , Layout: Angelika Fredrikson, SXK Eggegrundskretsen

4 - 4 - Ny styrelse Daniel Eklund - Ordförande och ansvarig i 24- timmars Adress: Hemlingbyvägen 64B, Gävle tfn: , e-post: daniel.eklund@skb.se Detta är mitt andra år i styrelsen. Jag bor med sambo och tre barn och vi har sedan i september 2008 börjat segla vår Hanse 350. Den tid som jag inte seglar, åter finns jag ibland som skeppare på någon av sjöräddningssällskapets båtar i Gävle. Cecilia Olsson - sekreterare, representant i kvinna ombord och Information och marknadsföringsgruppen Adress: Strandvallen 6, Gävle tfn: , e-post: cessan@gavlenet.se Jag seglar tillsammans med min man Kjell och våra hundar Kajsa och Stella. Vi har fyra söner som delar vårt intresse för segling och Hampus sitter dessutom i Eggegrundskretsens styrelse. Vi har en Elan 333 som nu är inne på sitt 12:te seglingsår och våra långseglingar har sträckt sig till Danmark och Norge. I år planerar vi se att segla till Rügen och några Nordtyska städer. PS: Inget nytt i Norgehistoren Mikael Berggren - kassör och ansvarig för 24-timmars Adress: Bäckvägen 3, Gävle tfn: , e-post: m.berggren68@gmail.com Detta är mitt fjärde år i styrelsen. Jag och min fru Anna våra två söner och hunden seglar en Conqubin 38.

5 - 5 - år 2012 Jan Olsson - Hamn och Farledskommitén, representant i Hamn och Farled Riks, samt vice ordförande Adress: Södra Kungsgatan 40A, Gävle tfn: , e-post: jan.m.olsson@ericsson.com Jag och min sambo Sussie har seglat några säsonger och funnit denna hobbie helt underbar. Vi är båda uppvuxna vid havet och alltid haft sjön som intresse, men vi hade i princip inte seglat tidigare innan vi skaffade vår första segelbåt år Vi har nu hunnit skaffa vår tredje segelbåt som är en Hanse 325 med namnet Juni. Per Bejerstål - Båtteknik kommittén, representant båttekniska nämnden Riks Adress: Stenbacksvägen 14, Sandviken tfn: , e-post: per.bejerstal@telia.se Detta är mitt tredje år i nämnden. Gunilla och jag seglar tillsammans Euphori, en Eloge 38. Vi köpte henne 2009 efter att ha varit båtlösa en lång sommar. Angelika Fredrikson - redaktör Kompassen, kontaktperson Informationsnämnd Riks, SXK webbgruppen Riks, delansvarig Information- och marknadsföringsgruppen. Adress: Brynäsgatan 71, Gävle tfn: e-post: gavadasbyra@gmail.com Detta är mitt andra år i styrelsen. Jag och min man Lars och våra två katter började segla en Rock 20 år Efter fyra somrar vill vi ha lite mer komfort, och håller nu på att bygga en Colin Archer.

6 - 6 - Hampus Olsson - Utbildning, Tant Storm Adress: Kaserngatan 61, Gävle tfn: e-post: hampusol@kth.se Mitt första verksamhetsår har passerat i SXK Eggegrundskretsens styrelse. Jag har nu blivit tilldelad ansvaret för Utbildning samt blivit kontaktperson för våran If-båt Tant Storm. Under det kommande året hoppas jag erbjuda intressant utbildning med anknytning till båt och hav. Jag hoppas också att våran egen segelbåt kommer att utnyttjas friskt av våra medlemmar under den kommande säsongen. Jag är bosatt i Gävle och arbetar på Sandvik. Givetvis har jag ett stort intresse för båt och hav, där jag gärna seglar, paddlar kajak och försöker lära mig vindsurfa. Under de kallare årstiderna präglas jag mer för att åka skidor av de flesta slag, men båtsäsongen kommer snabbare än vad man kan tro. Vi ses! Delansvarig i eskader. Erik Nordström - Ungdomsverksamhet Adress: Gröneborgsgatan 68, Gävle tfn: e-post: erik.nordstrom@conovus.se Utvandrad norrbottning som 1994 stannade vid Norrlands sista utpost, Gävle. Seglar egen båt sedan 2007 efter att tidigare ha hyrt och seglat med kompisar. Nu seglar familjen en Albin Nova från -85 som klingar det grammatiskt felaktiga namnet Grand Vitesse. Tur att så få kan franska! Vi åker gärna på längre semesterturer och såväl Höga Kusten och St:Anna/Gryt som Ålands skärgårdar har vi smakat på. Min huvudroll i styrelsen blir att ansvara för nämnden SXK-ung. Nämndens syfte är att väcka intresse för segling och sjöliv samt att stärka kunskaperna genom utbildning och praktik. Verksamheten är tänkt att rikta sig till barn, ungdomar och unga vuxna. Tant Storm tror jag t.ex. kan vara en bra resurs vid aktiviteter. Samarbete med andra sjöinriktade ungdomsorganisationer inom Eggegrundskretsens område är också en möjlighet.

7 - 7 - Kenneth Garph - ansvarig för eskadrar och representant i Riks Eskadernämnd. Adress: Södra Köpmangatan 13 E, Gävle tfn: , e-post: ken.g@telia.se Detta är mitt tredje år i styrelsen. Jag har haft båt i cirka 20 år, först en mahognysnipa på sju meter. Min nuvarande båt är en Nautilus, motorseglare på 9,6 meter. Jag har varit med i SXK i ett antal år och gick med främst för att kunna använda bojarna som finns utlagda runt vår kust. Tycker att det är härligt att segla när det är alldeles tyst och bara lite vågskvalp. Åke Lorestig - delansvarig Informationskommittén Adress: Tullgrindsvägen 40, Gävle tfn: , e-post: ake.lorestig@mbox200.swipnet.se Detta är mitt fjärde år i styrelsen. Under har jag varit redaktör för Kompassen. Jag har alltid varit intresserad av båtar, särskilt segelbåtar. Hustrun Sara och jag seglar vår till hälften ägda Baccant 36. Anders Kedbrant - delansvarig Båtteknisk kommittén Adress: Hedesundavägen 6, Valbo tfn: e-post: anders.kedbrant@tele2.se Detta är mitt andra år i styrelsen. Min fru Gill, jag och våra två labradorer seglar en Ballad. Jag gillar tekniska ting och sysslar gärna med båtel och motor. Navigation i alla former gillar jag också.

8 - 8 - FRÅN GÄVLE TILL ST. PETERSBURG MED FORTINA Vintern 2010 började vi att planera en seglats till St. Petersburg. Genom Svenska Kryssarklubbens agent i Ryssland fick vi god hjälp med all pappersexercis. Visum, passkopior, båtspecifikation och en hel massa andra blanketter. Han bokade också gästplats i en av de två hamnar i St. Petersburg där man kan ligga som gästande båt. Hela familjen följde med. Jag Ann-Marie, min man Gustaf och våra tre barn, Erik 18 år, Anna 17 år och Kristin 13 år. Lite trångt är det i Fortina men det fungerar bra. Vi lämnade hemmahamnen i Gävle på midsommaraftons eftermiddag men fick direkt vända åter för att hämta guideboken till St. Petersburg som vi glömt. Lite hopplöst kändes det att behöva vända ytterligare en gång för att få med kikaren. Så äntligen var vi på väg mot Åland. Soligt och varmt, sydvästlig vind 4-5 m/s. Så småningom stiltje men mycket gammal sjö. Flickorna och jag blev sjösjuka. Efter många timmars segling anlände vi till Hamnsundet på Saltvik vid femtiden på morgonen. Vi sov länge, gick en promenad, tankade och fick tips på fin färdväg från Hamnsundet utanför utmärkt område. Kl avgick vi, en fin och solig dag, lugnt och stilla. Vi såg inte en båt under hela dagen. Vi lade till för natthamn på Enklinge och fortsatte sedan dagen därpå till Helsingeholm. Vi hade köpt en finsk- svensk gästhamnsguide som var väldigt dyr men mycket bra. Nu lämnade vi Åländskt farvatten för fortsatt segling i Skärgårdshavet. Fantastiskt vackert överallt och dessutom strålande sommarväder. I Hangö låg vi i en stor fin gästhamn med alla bekvämligheter. Eftersom gästhamnen var byggd på småskär med pontoner utan landförbindelse fick vi åka minifärja in till fastlandet. I Hangö passade vi på att proviantera lite och äta pizza. Från Hangö avgick vi vid 10-tiden på förmiddagen och anlände till Helsingfors tretton timmar senare. Ganska trötta lade vi till i gästhamnen på Sveaborg. Ett fantastiskt och fascinerande ställe. Kranar, stor torrdocka, gamla byggnader och båtar.

9 - 9 - Erik Sjöberg hissar ryska flaggan på väg in mot Sankt Petersburg. Foto: Ann-Marie Sjöberg kliv ombord du också! Hos oss möts du av genuint båtintresserade personer och försvinner inte i mängden. bli en i ett exklusivt gäng du också! ring Försäkringen din båt Förtjänar!

10 Eftersom vi var angelägna att komma till St.Petersburg inom rimlig tid kunde vi inte segla i den utsträckning vi hade önskat utan har gått en hel del för motor. Vi lämnade Helsingfors tidigt på morgonen och hade tagit sikte på Fagerö. Där var det fullt i gästhamnen och vi var tvungna att ligga långsides utanför en annan båt för att få plats. Förklaringen till trängseln var att det var dans den kvällen. Vi hade funderingar på att avgå mot gränsen under kvällen men, ett rejält sommaråskväder gjorde att vi beslöt oss för att ligga kvar. På morgonen fanns det gott om plats och vi flyttade oss till en egen plats. Vi passade på att se oss omkring, duscha och proviantera. Vi såg till några utländska båtar men inte många och inga svenska. Innan vi lämnade finskt farvatten skulle vi till Sjöbevakningsstationen på Haapasaari (Aspö) för att klarera ut. Vi hade fått instruktioner av vår ryske agent att gå in i ryskt farvatten mellan två angivna bojar och anropa den ryska kustbevakningen. Vi fick därefter inte lämna den utmärkta farleden. Vi hissade rysk gästflagg och började den lååånga resan in mot St. Petersburg.Vi visste ju att Finska viken är djup men det kändes ändå som att den aldrig tog slut. Vi låg så långt styrbord vi kunde i farleden för att hålla undan från alla lastfartyg och passagerarbåtar som passerade oss. Så småningom kom vi till Kronstadt, den fästning som ligger i inloppet till St. Petersburg och trodde Tidig morgon i Hamnsundet på Saltvik, Åland. Sonen Erik och maken Gustaf Sjöberg. Foto: Ann-Marie Sjöberg

11 att vi snart skulle vara framme, men det var många timmar kvar. Det var mycket trafik, allt från lastfartyg, pråmar och militärfartyg till en segelskuta, motorbåtar och segelbåtar. Dessutom gick det snabba bärplansbåtar i skytteltrafik fram och tillbaka. Vi lyckades navigera oss fram till tullhuset där vi skulle anmäla oss. Vi fick vänta en bra stund innan en tulltjänsteman kom och kontrollerade oss genom face control. Sedan fick vi vänta en stund till innan näste tulltjänsteman kom för att inspektera båten men därefter kunde vi bege oss mot hamnen där vi bokat gästplats. Vi låg i River Yacht Clubs hamn. En gammal (150 år) anrik båtklubb som överlevt kommunisttiden. Nu ägs nya hamnen av staden och en marina vilket har gjort att det mest är stora fina motorbåtar som ligger där. De gamla segelbåtarna har fått dra sig undan till lite mer spartanska områden. Hamnen var egentligen inte alls anpassad för gästande båtar på det sätt vi är vana vid. Vi hade möjlighet att låna dusch i personalutrymme i källaren. Två toaletter fanns det i närheten vilka vi delade med en restaurant som låg intill. Det fanns ingen kiosk eller affär i närheten utan man fick promenera några hundra meter för att komma till trådbussen och sedan åka några hållplatser för att komma till närmaste affär. Vi vågade inte fylla på vatten i båten utan släpade stora vattenflaskor från affären. Det var trevlig och hjälpsam personal och även om inte alla pratade engelska så bra så gick det att göra sig förstådd. Det fanns mycket att se men eftersom det var så oerhört varmt närmare 40 grader orkade vi inte så mycket åt gången. Sonen flög hem redan efter tre dagar men vi andra stannade fem dagar. Det var samma procedur när vi skulle lämna Ryssland som när vi kom. Först till tullen för att klarera ut, vilket tog sin tid och sedan följa den utstakade farleden tillbaka till Finland. Vi frågade om det fanns möjlighet att gå längs med kusten i stället och det hade vi kunnat göra men vi hade inte tillåtelse att gå iland. Som tur var hade vi lugnt och fint väder under resan tillbaka och ankom till Haapasaari (Aspö) tidigt på morgonen. Vi låg kvar där och kände oss nästan hemma igen. Badade och slöade i det härliga sommarvädret. Från Haapasaari gick vi sedan till Lovisa och därifrån till Helsingfors. I Helsingfors låg vi nu vid Nyländska Jaktklubben mitt i centrala Helsingfors. Vi låg kvar en dag i Helsingfors och passade på att vila och shoppa lite. Vi lämnade Helsingfors tidigt på morgonen och ankom till Hangö på kvällen. Det var förfärligt varmt, vi badade från båten under färden för att stå ut. Från Hangö gick vi mot Kökar och lade till där sent kvällen därpå. Vi hade tur och fick en gästplats trots att det såg omöjligt ut. Vi gav oss iväg igen morgonen därpå

12 och funderade så småningom på varför vi var helt ensam segelbåt. Maken anade oråd och jodå, den tänkta leden stängdes av en bro. Navigatören (undertecknad) fick skämmas men lyckades hitta en - visade det sig genväg. Ankom till Mariehamn på kvällen och fick den sista gästplatsen. På grund av Ålands Sjödagar och FM för 606 fanns det inte en ytterligare gästplats att uppbringa. Flera båtar fick helt enkelt vända om. I Mariehamn passade vi på att titta på fina snipor i sjökvarteren, laga toaletten (maken alltså), titta på 606:or och slöa lite. Vi började längta hem och avgick från Mariehamn kl svensk tid för att lägga till hemma kl Precis när vi lagt fast hann kallfronten ifatt oss och regnet började. Vi har haft en fantastisk semestersegling under dryga tre veckor. Ett äventyr att tänka tillbaka på under den mörka och kalla tiden på året. Vår rutt: Gävle Hamnsundet Enklinge Helsingholm Hangö Helsingfors Fagerö St.Petersburg Haapasaari (Aspö) Lovisa Helsingfors Hangö - Kökar Mariehamn Gävle. Text: Ann-Marie Sjöberg På hemsidan finner du alla våra båtar!

13 Gustaf, Anna och Kristin beundrar sniporna i Mariehamn. Foto: Ann-Marie Sjöberg

14 Linjett - ett generationsföretag Vi är många som drömt om att bygga vår egen båt. Men hur gör man egentligen? I slutet av november förra året gav far och son Gustafsson från Rosättara Båtvarv oss inblicken i hur det kan gå till när proffs konstuerar båtar. Till föreläsningen förväntades cirka 25 personer, men det kom dubbelt så många. Rosättra Båtvarv är ett familjeägt företag i flera generationen som specialiserat sig på att bygga och serva sin egen konstruktion av segelbåten Linjett. Det var i september 1886 som Erik Jansson från Rosättra gård började att bygga båtar. Sedan dess har det bara fortsatt att byggas båtar, något som gör varvet till ett av landets äldsta. Mats driver varvet med sina söner Daniel, Kristoffer och Markus. Vi bygger båtarna mycket traditionellt och kundanpassat. Beprövade och gedigna konstruktioner används. Vi söner försöker digitalisera mer och modernisera processen, säger Daniel Gustafsson. Samtidigt som det är vårt arv som alltid skall återspeglas i dagens båtar. Plastbåt i 1:10 modell Då berättar Mats Gustafsson hur han på 60- och 70-talet byggde Laurinkostrar och kappseglade mot de snabbare plastbåtarna som började produceras. Tanken på en egen segelbåt av plast började väckas hos de tre bröderna Ola, Jan och Mats Gustafsson. De skapade en båt i 1:10 modell och testade denna i badkaret, och tog med den till Vätö-sundet. När flytlägen, skrovlinjer och deplacement sedan stämmde med de eftersökta formerna så kapades modellen upp och en spantruta kunde ritas. Därefter så bygdes ett fullstort skrov med däck och inredning. Sedan provseglades den på kappseglingar. Så går det till än idag. Efter en sommar med tester görs eventuella justeringar och en form skapas. Efter det börjar serieproduktionen. Utvecklingsprocessen tar sin tid men de klassiska modellerna skall hålla i år så det är viktigt att samtliga båtar blir bra, säger Daniel Gustafsson. Att bygga klart en båt tar cirka sex till åtta månader med två man, då är lamineringen av skrov och däck inte medräknat. Detta tar ytterligare ett par veckor. Färdiga båtar populärast För några år sedan var det mycket populärt att beställa ett färdigt skrov och

15 däck, det vill säga båten var klar till 75 procent, sedan satte ägaren själv in interiör eller delar av interiören. De får fortfarande sådana beställningar på halvfabrikat, men det har blivit vanligare med beställningar på helt färdiga båtar, något som dominerar produktionen idag. Detta beror främst på att byggprocessen blir komplexare och installationerna blir svårare att hantera, samtidigt som värdet på båtarna har stigit. Text: Angelika Fredrikson Daniel Gustafsson (t.v.) håller handen på den senaste modellen. Mats Gustafsson (t.h.) började bygga den första plastmodellen på 70- talet tillsammans med sina bröder efter att ha tävlat mot andra båtar byggda i plast. Foto: Hampus Olsson

16 Gammal kärlek rostar aldrig Till slut sågs vi igen. Efter 50 långa år utan en enda kontakt. År 1962 tillbringade vi ett helt underbart sommarlov tillsammans, fram och tillbaka mellan Danmark, Tyskland, Finland och Sverige. Men, när sommarlovet var över tog också vår bekantskap slut. Men så låg hon plötsligt där vid en kaj i Helsingfors M/F Tärnö en f d ångbåt på 330 ton. År 1962 kunde fortfarande alla skolungdomar få sommarjobb om de ville, åtminstone om man var år. Skulle man gå på sjön måste man dock vara 16 år. Eftersom jag var ett år yngre än mina klasskompisar, blev jag otroligt avundsjuk när de året före berättade om att de skulle gå på sjön under sommarlovet. Inte blev avundsjukan mindre när de kom hem och berättade om sina turer till Sydamerika, Medelhavet och USA, och allt de varit med om. Redo för äventyret Men 1962 då var även jag 16 år. Jag gick till Arbetsförmedlingen och sa att jag ville ut på sjön. Det skulle gå bra, men först lite pappershantering och läkarundersökning. När Wassermann-provet (en smärre åderlåtning) visade att jag inte hade syfilis så var allt klart. Sånär som att det inte längre fanns plats på några båtar till Rio eller New York eller Casablanca. Det man kunde erbjuda var Stor kustsjöfart det vill säga Nordsjön - Östersjön Bottenhavet. Men för en inlandsbo som jag lät det tillräckligt bra så jag tog emot tåg- och bussbiljett ner till Bovallstrand i Bohuslän där jag skulle mönstra på. När bussen äntligen kom över det sista krönet före Bovallstrand kunde jag se ett litet fartyg nere vid en kaj. Det var M/F Tärnö, ett nitat lastfartyg på 330 dödviktton. När hon byggdes år 1900 hette hon Mars, sedan Anton och nu hette hon Tärnö. Ni vet: Fruar och båtar de byter namn när de byter ägare. Så var det i alla fall förr i tiden. Från början var Tärnö (Mars) utrustad med ångmaskin men den ersattes 1949 med en dieselmotor som nu drog hiskeliga mängder smörjolja. Jag höll på att vända innan jag gick ombord när jag fick se att man höll på att fylla hela båten med gatsten. Men man fick syn på mig från fartyget och jag välkomnades ombord. I och med att jag klev ombord blev vi Sveriges enda fullbemannade fartyg: Kapten Hugo Görling, Styrman Ante, en matros, en kocka och två jungmän, varav jag var den ene. Gatstenen skulle till Luleå, men innan dess behövde vi bunkra i Smögen. På

17 vägen dit, det är väl ungefär som från Fliskär till Lövgrund, så blev jag sjösjuk trots att vattnet var nästan blankt. Jag fick gå till kojs tidigt och nästa dag var jag bra. Senare under sommaren fick jag revansch när både matros, kocka och den andre jungmannen låg däckade av en rejäl kuling. Då stod jag och styrde på väg mellan Pateniemi, Uleåborg och Århus i Danmark. Vi hade lastat brädor i Pateniemi, högt över däcket, så det gungade rejält. Hälsa på fruarna Det var andra tider då. När vi gick vidare från Smögen mot Luleå så blev vi tvungna att stanna över natten i Halmstad. Där bodde styrman och han hade inte träffat sin fru på länge. Sedan stannade vi i Kalmar för inte heller kapten hade träffat sin fru på länge. Däremellan hann vi med att ligga och driva och tuta i Öresund på grund av dimma. Vi passade på att pilka lite torsk till en oväntat fin middag den kvällen. Vi gick genom Stockholms skärgård en klar sommarkväll när solen knappt gick ned. En otroligt vacker kväll och natur som egentligen borde medfört att jag skulle blivit sjöman för alltid. Men i den där åldern så var det många intressen som drog åt olika håll. Ja, sen blev det ett stopp på Blidö också där skepparen och styrman hade gemensamma vänner. Vi jungmän smorde på oss det nyligen inhandlade Floridavattnet och fick gå på promenad och dricka te med döttrarna i familjen. Vi kom till Luleå så småningom och kunde lossa gatstenen. Sedan kajkade vi runt mellan Finland, Sverige, Danmark och Tyskland den alltför korta sommaren. Peters Bar i Århus finns visst inte längre. Eternitfabriken i Lomma är tack och lov nerlagd och det krävdes tydligen mer än en last eternitrör för att få asbestos. Och skyltfönstren på Klemenstrasse i Lübeck, som var så olik julskyltningen hemma i Avesta, ser nog annorlunda ut nu. En sommar på ett så pass litet fartyg var egentligen det bästa som man kunde få. Jag fick prova på allt: Styra, ta ut kurser, knacka rost, sköta maskin, vara utkik i dimman, hjälpa till med lastning och lossning och fick se att världen var lite större än Avesta och Dalarna. Men sen tog sommaren slut, studierna krävde mer tid och jag tappade kontakten med mina vänner på Tärnö. Hösten 2011, knappa 50 år senare, höll jag ett föredrag på Club Maritime i Gävle om vår segling i Norge. För att vara lite rolig, så började jag med att säga att jag från början är en landkrabba men att jag hade en tidig knytning till sjöfart och Gävle eftersom M/F Tärnö då ägdes av en lots i Gävle. En åhö-

18 rare började då skruva lite på sig, det blev lite fnitter och så sa hans kompis: Han har också ägt Tärnö! Vi pratade en del efter föredraget och då fick jag reda på att Tärnö, eller Anton, eller Mars som den också hetat fortfarande existerade. Den hade senast legat som restaurangbåt i Helsingfors. Även om den var i dåligt skick så flöt den och låg troligen kvar i Helsingfors. Besöka ett gammalt skrov Minnen dök upp och en plan om en nostalgitripp för att få se Tärnö en gång till tog form. Det fanns några billiga resor till Helsingfors i januari. Hustrun Cecilia följde också med, även om hon var lite tveksam till att åka så långt för att titta på en gammal plåtskorv. Helsingfors Turistbyrå ordnade en kontakt på Helsingfors Hamn som mailade en kartskiss som visade att Mars, som hon nu hette igen, låg vid en kaj i Sompasaari. Samtidigt skulle vi kolla om man skötte om briggen Gerda på ett sätt som hon förtjänade. Allt klart, en söndag i januari landade vi på Vanda flygplats. Efter att ha installerat oss på hotellet kunde jag efter ett par timmars vandrande återse Tärnö/Mars där hon låg vid en vintrig kaj. Skymningen var skonsam mot henne men gjorde fotografering

19 Kjell framför Tärnö vid kajen i Sompasaari i Helsingfors Foto: Cecilia Olsson svår så vi beslöt oss för att återvända nästa dag. Nästa dag var ljuset för fotografering bättre. Och visst kunde jag känna igen Tärnö, men hon hade åldrats. Men vem har inte det på 50 år? Några nitar hade gett upp så de var igensvetsade, styrhytten såg bedrövlig ut, mastkranarna var borta och så hade man satt upp en kökshytt mitt på, samt hade ett restaurangtält över aktre lastutrymmet. Nu var hon gråblå men det dolde inte alla rostfläckar. Så även gammal kärlek rostar, men trots det blev det en riktig nostalgitripp. En annan yngre bekant vi hälsade på var Gerda. Hon låg så fint vid Vedkajen på östra sidan av Helsingfors centrum. Låg och vilade över vintern och gjorde sig beredd att ta ombord gäster till sommaren. Hoppas hon tar en tur till Gävle. Namnet är fortfarande Gerda, Gefle och vid landgången tyckte jag att jag såg en skylt där det stod Välkommen ombord. Text: Kjell Olsson

20 Dagmar rev ner tre båtar Mitt under julhelgen sveper stormen Dagmar in över Sverige, och Fliskär. Med sina starka vindar blåser hon av presenningar, lever om, och lämnar permanenta skador efter sig. Samma dag som det hände såg jag på nyheterna att det var Gävleborg som var drabbat, säger båtägaren Ronnie Helin. Hur fick du reda på att din båt var drabbad? Jag firade jul i Jämtland och hade hört att en storm var på väg mot Sverige. Senare på kvällen var det en vän som ringde och berättade vad som hänt. Hur har båten skadats? Det är krosskador på sidan av båten. Rodret sitter lite snett och det går inte att vrida det helt ut i ena ändläget. Är den försäkrad? Den är helförsäkrad. Går den att renovera och att segla, eller måste du köpa en annan båt? Vet inte ännu. Hur blir det med segling i sommar? I somras tyckte vi att ungarna var stora nog för en rejäl segeltur. Vi gjorde i ordning båten och seglade ner till Stockholms skärgård. Vi låg ute i två veckor. Tanken var att göra om det nu i sommar. Alternativet kan bli en bilsemester med tält. Text: Angelika Fredrikson

21 Skrovet krossades ordentligt när båten blåste ner. Foto: Ronnie Helin Specialsömnad till båtar husvagnar husbilar bussar lastbilar tält vindskydd soltak mm. Rälsgatan 6B, Gävle Tel , info@syverksta.se,

22 Allt för sjön - Älvsjömässan Nu är det snart dags för vårens båtmässa. Du vet väl om att kretsen chartrar en buss för detta ändamål? När: 10 mars Tid: Klockan 8:00 avgår bussen från Lantmäteriets parkering (Gävle). Pris: 300 kronor för resa tur och retur samt inträde. För icke medlemmar kostar det 350 kronor. (Tips: passa på att bli medlem direkt på bussen och betala medlemspriset istället!) Anmälan: Sätt in pengar på Eggegrundkretsens bankgiro: Kom ihåg att skriva vem/ vilka ni är och ett kontonummer som vi kan sända tillbaka pengarna på om det mot förmodan skulle bli för få anmälningar. Sista dag för anmälan är 28 februari. Vid eventuella frågor kontakta: Cecilia Olsson, tfn: Varmt Välkomna!

23 - 23 -

24 Kryssarklubbens nya webb - Efter många års användande hade Svenska Kryssarklubbens webblösning blivit statisk och kändes gammal. SXK beslöt för dryga året sedan att utveckla en ny lösning. En lösning som förutom ett modernare gränssnitt skulle kunna administreras på ett enkelt sätt och av många personer - funktionärer på alla nivåer. Utifrån den kravspecifikation som arbetades fram fick en webbdesigner i uppdrag att rita den nya webben. Det visuella intrycket skulle kännas hav och sommar - att längta ut på havet och bli inspirerad att ge sig iväg på en kort eller lång seglats för segel eller motor. Och där lyckades man bra. Ny webb ett lyft Vad som inte riktigt lyckades så bra var jobbet med att bygga sajten. Det jobbet tog av olika anledningar mycket längre tid än vad som beräknades. skulle ha varit klar den sisata april ifjol - men icke. Nu i januari 2012 känns den någorlunda klar för att gå vidare mot en version 2.0. Nästan ett år försenad. Trots lite motgångar har SXK nu en ny webb och det är verkligen ett lyft för verksamheten och oss medlemmar. Det viktiga nu är att alla börjar använda de funktioner som finns i den - surfar in och aktivera era webbkonton. Med en personlig inloggning så kommer man djupare in i webben och får tillgång till mer unik information än en som endast besöker webben som gäst. Unik info för medlemmar Under rubriken Sjökort kommer medlemmar att få tillgång till unik Kryssarklubb information som t.ex positionerna för alla de blå-bojarna längs våra kuster. Förutom alla de tips om platser och leder som medlemmar inom sinom tid själva kommer att lägga upp i sjökorten. Alla de aktiviteter från möten inom kretsar till eskadar på riksnivå finns att tillgå och att anmäla sig till. Kryssarklubbens utbud av prylar, kläder, böcker och unika sjökort kan man köpa i Butiken - om man är medlem förstås. Och mycket mer finns där. Vill man blogga om sin nästa seglats så kan man få ett konto där berättandet kan utvecklas till en riktig skatt att följa. SXK Forum öppnar snart där man kan delta i och läsa alla intressanta och intellegenta diskussioner

25 om teknik, juridik och varför inte mat om bord. Det är du som medlem som bestämmer. Det kommer mer Infonämnden inom SXK har som uppgift att vidareutveckla webbens funktionalitet och intryck mot Vi jobbar mot en mer dynamisk första sida och ger förslag om förbättrad teknisk funktionalitet. Även att integrera in i huvudwebben är ett viktigt steg. Surfa in på och använd den. Den har sina brister men det kommer mera Text: Frank Arnoldsson Ordf. Infonämnden VÄLKOMMEN TILL Vi har kurser i Förarintyg Kustskepparintyg Manöverintyg för högfartsbåt VHF-Båtradio Distanskurser Vill du veta mer? Ring eller gå in på vår hemsida

26 - 26 -

27 Som medlem med inloggning kan man enkelt ta del av andra medlemmars tips och bilder från olika platser

28 Drömmen gick upp i lågor Det är en helt vanlig tisdag morgon. Rolf Samuelsson ligger fortfarande och sover i sin säng, ännu lyckligt ovetande om att hans drömmar just nu slukas av lågorna ute på Fliskär. Jag kunde aldrig föreställa mig att jag skulle förlora båten på land. Det existerade inte i min värld, säger han. Det är natten till tisdagen 17 januari. Nattvakten har just gått av sitt sedvanliga pass när det händer. Ett tidningsbud ser att det brinner på Fliskär och larmar 112. Brandkåren rycker ut med full styrka för att släcka, inte bara en utan två bränder. Bränder som nu är rubricerade som grov mordbrand. Totalt har fem båtar blivit skadade till följd av attentatet. Bavaria 36 Den var specialutrustad och hade allt vi behövde. Det var min och min frus ögonsten, vi har lagt ner så mycket tid och arbete på den och vi har så många fina minnen, säger Rolf Samuelsson. Tur i oturen har Rolf försäkrat båten, men det belopp som båten är försäkrad för är inte i närheten av anskaffningsvärdet, och han vet inte om det går att hitta en likvärdig båt med samma generösa utrustning. Jag vet inte om det finns kraft att börja om. Man får ta en dag i sänder och låta allt sjunka in, säger han. Ingen naturlig orsak Vi misstänker att branden är anlagd. Det finns ingen naturlig orsak till hur bränderna kommit att sprida sig. Brand nummer två slocknade själv, men teknisk bevisning visar att elden är anlagd, säger Kaljo Poltrago vid Gävleborgspolisen. Misstänker ni en eller flera gärningmän? Fler än en person kan ha varit delaktiga, men vi vet ännu inte, säger han. Hur kan man skydda sig mot att detta händer? Det är väldigt svårt att skydda sig mot. Men med hjälp av nattvakter och

29 övervakningskameror kan man skydda sig lite, säger han. De övervakningskameror som hunnit gås igenom av polisen har ännu inte lett utredningen framåt, när intervjun görs 23 januari. Någon misstänkt finns inte i dagläget. Text: Angelika Fredrikson Rolf Samuelssons båt är bortfraktad från Fliskär, men kvar står en annan båtägares utbrända båt, som också blev totalförstörd under samma natt. Foto: Angelika Fredrikson

30 - 30 -

31 Kalendarium 2012 Januari 30 måndag Styrelsemöte Februari 15 Kompassen nr 1 20 måndag Styrelsemöte Mars 2-11 Båtmässa - Allt för sjön 10 Bussresa - Allt för sjön 26 måndag Styrelsemöte April 15 Kompassen nr 2 30 måndag Styrelsemöte Maj 1 Prylbytardag 12 Sjösättningsfest tor - sön Ålandseskader 28 måndag Styrelsemöte Juni timmars 9 Sommarutflykt till Eggegrund 22 Midsommaräff på Iggön Juli Augusti fre - sön Axmareskader/Lyskväll 27 måndag Styrelsemöte timmars September 8-9 Storjungfrueskader, ledare: Cecilia och Kjell Olsson 24 måndag Styrelsemöte Oktober 15 Kompassen nr 3 29 måndag Styrelsemöte November Årsmöte 26 måndag Styrelsemöte December måndag Styrelsemöte

32