Föreläsare & forskningsområden

Transkript

1 PsychoN euroimmunology Research Society Föreläsare & forskningsområden PNIRS 20th annual scientific meeting June Stockholm Sweden

2 FÖRELÄSARE IRVING KIRSCH Irving Kirsch är en amerikansk forskare född Kirsch är utbildad psykolog, professor emeritus, och verksam vid Harvard Medical School. Han har tidigare varit verksam vid bland annat University of Hull och University of Conneticut. Kirsch är en av världens ledande forskare inom placeboområdet och en av ledarna bakom Program of Placebo Studies vid Beth Israel Deaconess Medical Center och Harvard Medical School. Innan Kirsh utbildade sig till psykolog arbetade han som violinist och ackompanjerade bland annat Aretha Franklin. Kirsch har också gjort omfattande undersökningar av effekterna av antideprissiva mediciner, och 2010 publicerade han boken The Emperor s New Drugs: Exploding the Antidepressant Myth där han visar på att den kliniska effekten av dessa typer av medicin är mycket låg och att skillnaden mellan medicin och placebo i dessa fall i princip är försumbar och att den effektiva delen i själva verket beror är just en placeboeffekt. Kirsch har i detta arbete varit mycket aktiv med att få fram data från prövningar som läkemedelsbolagen velat dölja. Kirsch ifrågasätter i och med detta den gängse medicinska uppfattningen att depressioner beror på kemiska obalanser i hjärnan och säger It now seems beyond question that the traditional account of depression as a chemical imbalance in the brain is simply wrong. PLOS, Han har tillsammans med Ted Kaptchuk vid Program of Placebo Studies utfört flera studier om hur kunskapen om placebo kan utnyttjas och förstärkas behandlingseffekter i kliniskt patientarbete. Mer infomation FABRIZIO BENEDETTI Fabrizio Benedetti är en italiensk forskare verksam vid L Università degli Studi di Torino. Benedetti är professor i fysiologi och neurologi och en världsledande forskare inom placeboeffekternas neurobiologi. Han har tidigare varit aktiv vid UCLA och är en av sex medlemmar i Mind-Brain-Behavior Initiative vid Harvard University. Benedetti har visat på att äkta placeboeffekt är ett psykobiologiskt fenomen, någonting som aktivt sker i hjärnan, inte olikt det som händer i hjärnan vid inlärning. Han har tydligare än någon annan visat hur en placeboeffekt kan uppnås genom mycket specifik rekrytering och styrning av enskilda transmittorsystem. När en sådan styrning uppnåtts via exempelvis inlärning kan placeboeffekten slås ut genom att just detta systems receptorer blockeras med läkemedel. Han har också forskat kring de biologiska mekanismerna runt förhållandet mellan läkare och patient, och bland annat visat på att bemötandet av läkaren gentemot patienten påverkar patientens läkningsförmåga. Han är också författare till böckerna Placebo Effects: Understanding the mechanisms in health and disease och The Patient s Brain: The neuroscience behind the doctor-patient relationship Mer information

3 JAMES M KRUEGER James M Krueger är en amerikansk forskare verksam vid Washington State University. Krueger är fysiolog och professor i veterinärmedicin. Hans primära forskningsområde är den biokemiska regleringen av sömn. Krueger och hans forskargrupp var de första som beskrev cytokinernas funktion vid insomning, vilket stödjer annan ny forskning om en nära koppling mellan immunsystem, sömn och beteende. Krueger har även studerat fenomenet lokal sömn, där han visat att enskilda grupper av nervceller i hjärnan sover mer än andra om de arbetat hårdare under tiden före sömnen. Hans forskning inriktar sig också på förhållandet mellan sömn och infektionssjukdomar och hur dessa sjukdomar påverkar sömnen på en biokemisk nivå. Ett tredje forskningsområde Krueger inriktat sig på är sömnfunktionen och hur hjärnan organiserar sig kring sömn. Mer infomation ELIZABETH BLACKBURN Elizabeth Blackburn är en australensiskfödd amerikansk forskare verksam vid UCSF. Blackburn är professor i biologi och fysiologi tilldelades hon Nobelpriset i medicin eller fysiologi tillsammans med Carol W. Greider och Jack W. Szostak. Blackburn är mest känd för sitt arbete kring telomerernas molekylstruktur, och upptäckten av telomeras, ett enzym som skyddar telomererna. Telomerer är en skyddsstruktur som sitter på kromosomernas ände. Telomererna utsätts för att åldersrelaterat slitage vilket motverkas av enzymet telomeras. De senaste åren har Blackburns forskning koncentrerats kring effekterna av stress på telomerer och telomeras, med särskild tonvikt på hur mindfulness påverkar detta. Nya studier har visat på att kronisk psykologisk stress accelerearar åldrandet på cellnivå. Det har även påvisats att kvinnor som utsätts för våld i nära relationer får sina telomerer avsevärt kortade, något som kan ge upphov till försämrad generell hälsa och ökad dödlighet bland utsatta kvinnor. Blackburn var medlem i The President s Council on Bioethics mellan men uteslöts ur gruppen. Detta skapade stora protester i forskarvärlden då man menade att Blackburn fick sparken av politiska skäl, detta då hon gav stöd för forskning på stamceller från mänskliga embryon vilket var något den dåvarande amerikanska administrationen under George W Bush kraftigt motsatte sig.

4 ANDREW H MILLER Mer information Andrew H Miller är en amerikansk psykiatriker och forskare verksam vid Emory University. Miller är professor i psykiatri och betendevetenskap och räknas som en världsledande auktoritet inom samspelet mellan hjärna och immunsystem och hur dessa reagerar på stress och depression. Millers forskning har visat hur inflammatoriska signalämnen (cytokiner) är aktiverade vid depression och hur dessa ämnen även kan orsaka depression när sådana ingår i annan medicinsk behandling. Miller genomför för närvarande prövningar där depression behandlas med läkemedel som specifikt inriktas sig på att blockera cytokiner snarare än att påverka tillgänglighet till serotonin som vid traditionell antidepressiv behandling. BRUCE BEUTLER Mer information Bruce Beutler är en amerikansk forskare verksam vid University of Texas Southwestern Medical Center. Beutler är medicine doktor och professor tilldelades han Nobelpriset i medicin eller fysiologi tillsammans med Jules A. Hoffmann. Beutler är mest känd för sin forskning kring det medfödda (ospecifika immunförsvaret) och har visat grundläggande principer för hur vårt immunsystem aktiveras. Beutler kunde visa hur kroppens första försvarslinje aktivera efter att särskilda receptorer upptäcker molekylära mönster som signalerar fara för kroppen. Upptäckterna anses ha revolutionerat immunologin och utnyttjas av andra forskare även för att förstå hur hjärnan påverkas av inflammation.

5 FORSKNINGSOMRÅDEN PLACEBOEFFEKT Placeboeffekt (eller förväntanseffekt) är den del av ett läkemedel eller en behandlingsverkan som inte beror på de faktiskt verkande beståndsdelarna, utan som kan hänföras till patientens egna förväntningar på att medicinen och behandlingen ska hjälpa denne att tillfriskna. Placebo har starkast effekt vid behandling där patientens upplevelse är en stor del av sjukdomen, som vid kroniska smärttillstånd och depression. Placebo har påvisad effekt för flera skilda fysiologiska processer. Faktorer som styr hur kraftfullt behandlingsresultatet av en placebobehandling är främst förväntan, men även betingning har påvisad effekt. Förväntan i sin tur kan stärkas av en rad faktorer, om patienten tror sig få ett dyrt läkemedel så blir i regel placeboeffekten starkare än om de tror sig få en billig. Även placebots färg och form kan påverka hur effektivt det upplevs. TELOMERER & TELOMERAS Telomerer (av grekiskans telos, slut, och meros, del ) är beteckningen på linjära kromosomers ändar. De senaste åren har telomererna, de yttersta ändarna på våra kromosomer, kommit i forskningsfokus, eftersom det visat sig att dessa kan förkortas och förlängas. I våra vanliga kroppsceller förkortas kromosomerna vid varje celldelning, vilket gör att cellerna har en begränsad livslängd. Detta har visat sig vara intressant inom åldersforskning. Vad gäller telomerer är cancerforskningen ett annat stort forskningsområde. Man har upptäckt att många cancerceller uttrycker ett enzym (telomeras) som kan förlänga kromosomerna. Telomeras finns även i kroppens stamceller. Enzymet gör att dessa celler får evigt liv. Skulle man kunna reglera mängden telomeras i olika celler, har man funnit ett sätt att dels bota de flesta typer av cancer och dels öka vår livslängd markant. Telomersekvenser tros ha en stor roll i utvecklingen av cancer. Telomeras, som i kroppsceller (med några undantag) normalt är inaktivt, har i vissa tumörer visat sig vara aktiverat och förlänga kromosomerna. Dessa skulle i annat fall kunna minska i längd för varje celldelning tills kromosomändarna till slut blivit så korta att cellen skulle ha svårt att överleva och tumörtillväxten skulle avstanna. På senare år har det börjat bedrivas forskning som har som mål att inaktivera telomeras i tumörceller och därmed få tillväxten att avstanna.

6 DET OSPECIFIKA IMMUNFÖRSVARET Det ospecifika immunförsvaret är en del av immunförsvaret och består av yttre och inre försvaret. Till skillnad mot det adaptiva immunförsvaret (specifika) är det ospecifika försvaret mycket snabbt och aktiveras omedelbart som svar mot en infektion. Det ospecifika försvaret aktiverar i sin tur det adaptiva försvaret som har en mycket högre känslighet mot olika typer av smittämnen. Det ospecifika försvaret känner endast igen ett begränsat antal mikrober, medan det adaptiva systemet kan producera antikroppar och T-celler mot nästan alla typer av antigener som existerar. Dock är det adaptiva försvaret långsamt och kan ta veckor att utveckla ett fullständigt svar. Mellan den 6 8 juni samlas omkring 250 forskare från hela världen, många av dem världsledande inom sina forskningsområden, i Stockholm för att presentera sina senaste rön på the 20th PNIRS Scientific Meeting. Värd för the 20th PNIRS Scientific Meeting är Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet tillsammans med Karolinska Institutet. PNIRS, the PsychoNeuroImmunological Research Society, är en internationell forskarsammanslutning för forskare inom psykoneuroimmunologi. Program: Mer information om föreläsarna och forskningsområden inom psykoneuroimmunologin: FÖR YTTERLIGARE INFORMATION Mats Lekander, professor, Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet samt Karolinska Institutet, tfn , e-post mats.lekander@stressforskning.su.se Johan Nilsson, informationsansvarig, Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, tfn , e-post johan.nilsson@stressforskning.su.se PsychoN euroimmunology Research Society