UTKAST. Slutrapport genomförande VÅGA. Sammanfattning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTKAST. Slutrapport genomförande VÅGA. Sammanfattning"

Transkript

1 Sid 1 (16) Projektnamn VÅGA Slutrapport genomförande FRIRPTAD v.1 [ ] d.frirptad v.1 Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. I Luleå finns en politisk vision kring nolltolerans mot arbetslöshet bland unga. Det är av största vikt att unga inte hamnar i ett utanförskap till arbetslivet då det får konsekvenser på såväl individ som samhällsekonomisk nivå. Nollvisionen utgör idag ett paraply med dialog och samordning mellan olika områden som agerar mot ett gemensamt mål att minska ungdomsarbetslösheten. VÅGA har varit en del av denna vision med målsättningen att det ska finnas ett flöde av attraktiva, innovativa och kreativa mötesplatser för unga, näringslivet, offentlig sektor och politiken. På de olika mötesplatserna har mötena haft fokus på utveckling och tillväxt och de har inspirerats av varandra, Co Creation. Begreppet Co Creation har under projekttiden utvecklats till ett förhållningssätt för VÅGA och löpt som en röd tråd genom projektet. Det handlar om att alla genomförda aktiviteter utgått från unga eller näringslivets önskemål. Gemensamt har de skapats och genomförts aktiviteter från idéstadiet till en färdig aktivitet. Det har också varit viktigt att visa på win win för alla involverade parter, då det blivit tydligt vilka vinster samtliga fått tack vare samverkan och samarbetet. Båda parter har även medverkat till att utvärdera aktiviteten vilket har haft betydelse för det fortsatta samarbetet och utvecklingen. Ett mål för projektet har varit att skapa attraktiva, innovativa och kreativa mötesplatser för unga, näringslivet, offentlig sektor och politiken med POP UP Caféer har projektet skapat tillfälliga tematiska träffar. Teman är framtagna av unga i en medskapande miljö, Co Creation och Co Production har varit ledstjärnan. POP UP caféer har varit, Spark plug en kväll för unga entreprenörer en regional mötesplats för unga entreprenörer och presumtiva unga entreprenörer. Cash flow en regional mötesplats för att visa på möjligheter till olika aktivitets och föreningsbidrag. En kopp vägledning ett tillfälle för unga att möta studie- och yrkesvägledare i en otraditionell miljö. The world as a game, ett event där projektet delade med sig av erfarenheter och lärdomar utifrån resan till Antwerpen. Future Café 1.0 en mötesplats på mässan Rekrytera Flera med fokus på personlig marknadsföring. Future Café 2.0 en mötesplats på Utbildning och Rekrytering 2014 där fokus låg på mötet mellan unga och politiker för kreativa och lärorika samtal som utvecklar Luleå. The Get Up Stand Up festival en mötesplats för att stärka självkänslan bland unga. LÅ Fashion Show vars syfte var att visa på ung norrbottnisk design, unga musiker samt föreläsningar för att inspirera unga till kreativt skapande. Projektet har också arrangerat Idé Caféer som en öppen mötesplats för alla som önskar diskutera någon idé. Slutligen skapades en mötesplats i samarbete med Dance for love Luleå en festival för mångfald. En av utgångspunkterna för projektet har varit att gå in för samverkan och samarbete. Genom vår erfarenhet är vi övertygade om att genom samverkan och samarbete med rätt partners skapas nya förutsättningar som öppnar dörrar och möjligheter för unga att ta sig in på arbetsmarknaden. Med utgångspunkt i detta jobbade VÅGA lokalt, regionalt, nationellt och transnationellt. Fördelarna har varit många, den lokala samverkan har bland annat lett till att unga idag gått med i referensgrupper där unga kommer med idéer och åsikter som utvecklar

2 Sid 2 (16) Luleå på olika sätt. Den regionala samverkan har stärkt banden mellan flera kommuner vilket gått i linje med femkantstänket, att vi ska jobba för en gemensam stark arbetsmarknad. Det nationella och transnationella utbytet har lett till att VÅGAs och Luleås varumärke stärkts och nya arbetssätt och metoder skapats. Samverkan har varit ett otroligt effektivt verktyg för att hitta lösningar, underlätta arbetsbördan och få tillgång till verktyg för utveckling som annars hade varit svåråtkomliga. För att få tillgång till dessa verktyg krävs nyckelkontakter. Vilket betyder att man måste fundera över egna mål och syften och sedan inventera arenor där dessa kontakter verkar för att knyta kontakten. Något som projektet jobbat aktivt med. Samverkan kan vara tidskrävande och ibland kan intresset vara större hos ena parten än den andra, men VÅGA gav inte upp, eftersom VÅGA levde efter uttrycket ensam är inte stark. Ett underlag för överenskommelse togs också fram i projektet som tillämpades med samverkansparters och unga för att tydliggöra förväntningar och mål inför starten på ny samverkan, något som underlättade samarbetet oerhört. Projektets erfarenhet är att genom samverkan med rätt partners skapas nya förutsättningar som öppnar dörrar för unga att ta sig in på arbetsmarknaden. Den lokala samverkan har bland annat lett till att unga fått möjligheten till att vara delaktig kring utvecklingen av Luleå. Den regionala samverkan har stärkt banden mellan femkantskommunerna samt Skellefteå vilket är i linje med en gemensam stark arbetsmarknad. Ett systeruttryck som är på stark frammarsch är Co Production som betyder att skapa tillsammans. I sammanhanget kring VÅGA har det inneburit att unga tillsammans med näringslivet och civilsamhället utvecklat bättre möjligheter för unga att komma närmare ett jobb och genom det bidragit till ett attraktivare Luleå. För att nå och sprida information till unga på ett effektivt sätt har projektet prioriterat att arbeta med uppsökande verksamhet. Framgångsfaktorer i detta arbete är att använda unga vid upprättandet av insatser och aktiviteter, att identifiera och nyttja unga med stort kontaktnät och att se ungas medverkan och medskapande som en värdefull resurs i marknadsföringsarbetet. Medarbetare i projektet har funnits med som mentorer. Utvärderingar som gjorts i projektets visar tydligt på vilket genomslag projektet haft på den individuella utvecklingen och kunskapen hos unga. Axplock från detta är bl. a personlig utveckling kring den egna självkänslan och kreativiteten, kunskap kring att driva och genomföra projekt och aktiviteter, samarbeta med andra, administrativt arbete och nätverkande. Projektets struktur med referensgrupp och delaktig målgrupp har skapat goda möjligheter av att tillvarata erfarenheter inom perspektiven jämställdhet och tillgänglighet. Gemensamma reflektioner har skapat nya kunskaper kring områdena som spridits vidare internt i organisationen och i olika lokala, regionala och nationella nätverk. VÅGA har även tagit fram magasinet The VÅGA way som vänder sig till tjänstemän, politiker eller till andra som är intresserade av samhällsutvecklingen och ungas väg in på arbetsmarknaden. Syftet med magasinet är att visa på bilden av hur VÅGA arbetat med CO Creation gentemot unga och näringslivet samt få en inblick i projektets metoder och framgångsfaktorer. Magasinet finns även tillgänglig som PDF. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till?

3 Sid 3 (16) - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Projektet har identifierat att unga har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, saknar nätverk och inspirerande mötesplatser som synliggör och främjar ungas kreativitet och engagemang. Konsekvenserna blir ökad arbetslöshet, bristande kunskap om utbildning och arbetsmarknad som i förlängningen ökar risken för felval och ökade samhällskostnader. Andra effekter är osäkerhet och dålig självförtroende bland unga som i vissa fall resulterar i social ohälsa och utanförskap. Bristande framtidstro riskerar utflyttning av unga och i synnerhet unga kvinnor. Projektets strävan har varit Co Creation, medskapande som har löpt som en röd tråd genom VÅGA. Det har handlat om att genomföra aktiviteter och utgå från ungas eller näringslivets önskemål. Gemensamt har de skapats aktiviteter från idéstadie till färdig aktivitet. Båda parter har medverkat vid utvärdering vilket har haft betydelse för det fortsatta samarbetet och utvecklingen. En andra strävan har varit samverkan. Vår erfarenhet är att genom samverkan med rätt partners skapas nya förutsättningar som öppnar dörrar för unga att ta sig in på arbetsmarknaden. Den lokala samverkan har bland annat lett till att unga gått med i referensgrupper där unga kommer med idéer och åsikter för att utveckla Luleå på olika sätt. Den regionala samverkan har stärkt banden mellan femkantskommunerna samt Skellefteå vilket är i linje med en gemensam stark arbetsmarknad. Lärande miljöer har funnits på olika geografiska och organisatoriska nivåer. I styrelse och medlemsarbete nationellt, regionala samverkansgrupper, ESF regionala utbildningsdagar, styr- och projektgrupp, projektledargruppen på förvaltningen, referens- och samverkansgrupper samt utvärdering av deltagaraktiviteter, vilket har fått stor betydelse för det fortsatta samarbetet och utvecklingen. Utifrån projektets strävan har det skapats intressanta lösningar och resultat. Här redovisas en del av dessa. Projektet har genom POP UP Caféer skapat tillfälliga tematiska mötesplatser för unga, civilsamhället och näringslivet. Teman är framtagna av unga i en medskapande miljö. Co Creation och Co Production har varit ledstjärnan. Projektets POP UP caféer har varit Spark plug en kväll för unga entreprenörer en regional mötesplats för unga entreprenörer och presumtiva unga entreprenörer. Cash flow en regional mötesplats för att visa på möjligheter till olika aktivitets och föreningsbidrag. En kopp vägledning ett tillfälle för unga att möta studie- och yrkesvägledare i en otraditionell miljö. The world as a game, ett event där projektet delade med sig av erfarenheter och lärdomar utifrån resan till Antwerpen. Future Café 1.0 en mötesplats på mässan Rekrytera Flera med fokus på personlig marknadsföring. Future Café 2.0 en mötesplats på Utbildning och Rekrytering 2014 där fokus låg på mötet mellan unga och politiker med förhoppning om kreativa och lärorika samtal som utvecklar Luleå. The Get Up Stand Up festival var en mötesplats för att stärka självkänslan bland unga. LÅ Fashion Show vars syfte var att visa på ung norrbottnisk design, unga musiker samt föreläsningar för att inspirera unga till kreativt skapande. Projektet har också arrangerat Idé Caféer som är en öppen mötesplats för alla som önskar diskutera någon idé. Slutligen skapades en mötesplats i samarbete med Dance for love Luleå en festival för mångfald. Samarbetet i Samverkansgruppen för uppsökande verksamhet har resulterat i ett antal framgångsfaktorer och med detta menar vi insatser och aktiviteter med målet att nå unga. Framgångsfaktorer är att använd unga vid upprättandet av insatser och aktiviteter. Unga bör alltså aktivt finnas med i det uppsökande arbetet vilket. Identifiera nyckelpersoner av unga med stort kontaktnät för att nå andra unga. Se ungas medverkan och medskapande som en

4 Sid 4 (16) värdefull resurs i marknadsföringsarbetet. Metoden VÅGA verkstad sökt svar på frågan Varför unga har så svårt att etablera sig på arbetsmarknaden? Resultatet redovisas i skriften Ungas tankar om arbetslivet. Metoden Arbetsplatsens attraktioner undersökt vad unga faktiskt värdesätter på en framtida arbetsplats. Projektet har använt metoden bl. a vid Utbildning och Rekrytering Resultatet har bl. a redovisats för kommunens kompetensförsörjningsenhet som stöd i det kommunala rekryteringsarbetet. Handbok för invånardialog med fokus på unga Allas röst inspirerat politiker och tjänstemän i deras arbete kring dialog med unga. Metoden Kraftsamling Luleå Unga till jobb, visat på ett förslag på en kommunal rekryteringsservice som ger unga jobb. Personal Development Planning, PDP utvecklat en modell för dokumenterat lärande. Syftet är att reflektera kring kompetenser, vilka som skulle vilja utvecklas och vad dessa kan leda till. Modellen har användas för att skapa och forma intyg tillsammans med unga som har medverkat i projektet. Vägledningskortleken utvecklat ett metodstöd i vägledningen. Ett verktyg för samtal om reflekterande lärande och kompetensutveckling. Kortlekens funktion är att sortera tidigare och nyvunna kompetenser. Används i PDP samtal. Ungt mentorskap, erbjudit unga att bli mentorer till tjänstemän i kommunen Projektet har framför allt riktat sig till unga individers förmåga att skapa tillsammans, Co Creation. Deltagarna har påverkats och pushats att själva ta initiativ och bli kreativa. I aktiviteter som bedrivits under projektets tid har unga fått ansvaret för utformningen och genomförandet. Medarbetare i projektet har funnits med som mentorer. Utifrån utvärderingar som gjorts visar det tydligt på vilket genomslag projektet haft på den individuella utvecklingen och kunskapen hos unga. Axplock från detta är bl. a personlig utveckling kring den egna kreativiteten och självkänslan, kunskap kring att driva och genomföra projekt och aktiviteter, samarbeta med andra, administrativt arbete och nätverkande. Co Creation andan finns numera med i projekt och aktiviteter som genomförs inom förvaltningen. Projektet har bidragit till att flera bestående projekt och aktiviteter har skapats. Några exempel är projektet POP av unga för unga, förstudien Fryshuset i Luleå, Ungt företagande och entreprenörskap en väg till ungas egen försörjning, POP UP Cashflow var söker man bidrag för sina idéer och hur gör man? Med arbetsnamnet Kraftsamling Luleå undersöker förvaltningens förutsättningar för en kommunal rekryteringsservice med syfte att få fler unga till arbete. En tjänst har tillsatts för uppdraget. SUE Samverkansgruppen för ungas etablering, FIS Fortbildning i samverkan och SUB Samverkansgruppen för ungas bidrag kommer finnas kvar och bidra till att motverka stupränneproblematiken. Genom att tidigare projektmedarbetare fortsätter ingå i Kompetensförsörjningsbranschrådet, Luleå näringsliv AB ges det möjligheter till fortsatt absorbering till den långsiktig kompetensförsörjningi Luleå och norra regionen. Projektet författade Allas röst - Handbok för invånardialog med fokus på unga med ambitionen att inspirera politiker och tjänstemän i arbetet kring dialog med unga och ge ett stöd i frågan Hur gör man? Boken ligger till grund för en mer övergripande skrift om invånardialog som kommer produceras I kommunens visionsarbete har projektet medverkat sedan 2012, något som kan ses i skenet av de framtagna strategiområdena Alla ungas medskapande, Allas röst, Alla ungas väg till arbete samt Entreprenörskap, i vilka projektet bidraget med värdefull kunskap och lärande.

5 Sid 5 (16) Sammantaget har projektet skapat en mängd aktiviteter med utgångspunkt från Co Creation. Resultatet har varit positivt för de ungas personliga utveckling, näringslivet och för Luleå som stad. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. VÅGA har genomförts under perioden med total budget på kr varav EU kr och Luleå kommun kr. Projektets målgrupp unga arbetssökande mellan år. Samverkan har skett med ett antal kärnpartners Luleå kommun, Luleå näringsliv AB, Northland Basket, Luleå Hockey, Norrbottensteatern och Swedbank. I Luleå finns en politisk vision kring nolltolerans mot arbetslöshet bland unga som innebär samverkan och dialog kring ungas situation på arbetsmarknaden. Nollvisionen utgör ett paraply med dialog och samordning mellan olika områden som agerar mot ett gemensamt mål. VÅGA har varit en del av visionen med målsättning att det ska finnas flöde av attraktiva, innovativa och kreativa mötesplatser för unga, näringslivet, offentliga sektorn och politiken. Målsättningarna är väl förankrade, mätbara och accepterade av projektägare och kärnpartners. Delmålen i VÅGA Skapa en mötesplats för unga och organisationer, där skapande och utveckling kan ske i dialog. De ungas idéer ska kunna utvecklas med stöd av mentorer från privata och offentliga organisationer, näringsliv och civilsamhälle. Målsättningen är 100 kvalitativa företagskontakter mellan unga och företag. VÅGA har utgått från befintliga mötesplatser där unga finns. Med hjälp av konceptet POP-UP caféer har projektet skapat tematiska träffar med syftet att skapa möten mellan unga och näringslivet. Minst 200 representanter från näringslivet har deltagit och huruvida det bidragit till att underlätta ungas etablering på arbetsmarknaden är svårt att mäta men det har resulterat i praktik eller arbete för unga. Ungas kunskaper om arbetsmarknaden, arbetslivet och utbildningslivet ska förstärkas. Minst 100 deltagare i samtal om arbetsliv och arbetsmarknad och av dessa ska 75 % uppleva en förbättring. Med hjälp av studie och yrkesvägledning har unga ökat sina kunskaper om arbetsmarknad och utbildning. Stort fokus har legat på olika former av gruppvägledning och individuella samtal med ett till fem vägledningssamtal per individ. Några har gått till studier men majoriteten till arbete. Unga har stärkts personligen och till viss del i yrkesval. Vår slutsats är att målet uppnåtts då resultatet väl överskrider 100 deltagare. Förstärkt samverkan mellan kärnpartners, samverkanspartners och projektägare. Detta ska uppnås genom närvaro på möten, deltagande på mötesplatsen samt en väl fungerande samverkan. Parterna ska uppleva en förbättrad samverkan. Projektet har haft en styr och referensgrupp med samverkanspartners, VIP grupp bestående av unga. Grupperna har träffats regelbundet och styrgruppen har använt sig av roterande

6 Sid 6 (16) ordförande och värdskap. Framtidsverkstäder har genomförts med fokus på att skapa bättre förutsättningar för ungas etablering på arbetsmarknaden. Kärnpartnerna har bidragit med kontakter, samverkat kring nya näringar och arenor, arbetat med individens drivkrafter och målsättningar. VÅGA har använt sig av överenskommelse som tydliggjort samtliga parters ansvar och uppdrag. Det har visat på vinster för samverkan. Extern utvärderare har genomfört intervjuer med frågeställningar kring samverkan. Svaren visar på att samverkan fungerat bra eller mycket bra och att samverkan förbättrats genom parternas medverkan i VÅGA. Enkäten visar också en hög tilltro till fortsatt samarbete. Ungas engagemang och kreativitet ska tillvaratas, CO CREATION ska tillämpas. I projektet ska unga uppleva att de varit delaktiga och upplevt att de utvecklat sitt engagemang och kreativa sinne. Målsättning att 90 % av deltagarna ska uppleva detta som positivt. Co Creation har löpt som en röd tråd genom projektet. Gemensamt har aktiviteter skapats och genomförts. Rapporten En utvärdering av ungas delaktighet i Luleå kommuns VÅGA projekt visar på att unga i stor utsträckning känt sig delaktiga. Att unga fått vara delaktiga, ta stort ansvar, prova på olika moment och kommit med idéer och förslag. De visar även på att unga fått bättre självförtroende och har knutit nya kontakter. I slutsatsen framgår det att VÅGA bidragit till Luleås utveckling och varit viktigt för unga på deras väg in i arbetslivet. En hållbar modell för medborgardialog. Medborgarkontakten ska uppleva dialogen positiv och meningsfull. För att utveckla och möta dagens utmaningar och framtidens behov krävs brobyggare. Brobyggarna är unga med goda möjligheter att vara medskapande till utveckling av framtidens Luleå. För att skapa möjlighet för invånardialog med fokus på unga har VÅGA tagit fram en handbok. Boken ska inspirera och stödja politiker och tjänstemän i arbetet kring dialogen. Handboken Allas röst för invånardialog med fokus på unga finns som särskild utgåva. Utveckla metoder för branding och sprida kunskap om projektet. Projektet resultat ska vara känt nationellt och internationellt. Målet är att anordna/delta vid fyra strategiska och välbesökta workshops under projekttiden. Med hjälp av lokal kommunikationsbyrå, unga nyckelpersoner med brett kontaktnät har projektet arbetat med profilering, upprättandet och spridning av aktiviteter. Den uppsökande verksamheten har varit ett prioriterat område och VÅGA har vid ett flertal tillfällen samverkat med andra projekt och verksamheter kring detta. I marknadsföringen har det även handlat om affischer, flyers, skriftlig och muntlig inbjudan, e post, sms och pressmeddelanden. Genom aktivt användande av sociala medier har projektet kontinuerligt spridit information. Framgångsfaktorer är den personliga kontakten, att unga når unga samt ungas medskapande. VÅGA har presenterats för riksdagsledamöter, marknadsförts vid event och konferenser, såväl på lokal som nationell nivå. VÅGA har genomfört ett antal workshops vid nationella konferenser med syfte att skapa Co-Creation mellan unga och näringslivet. Medverkat vid intervju med Apel forsknings och utveckling som fått uppdraget att identifiera framgångsfaktorer i PO 2 området kring lokalt och regionalt arbete i Övre Norrland. VÅGA har även tagit fram magasinet The VÅGA way som vänder sig till tjänstemän, politiker eller till andra som är intresserade av samhällsutvecklingen och ungas väg in på arbetsmarknaden. Syftet med magasinet är att visa på bilden av hur VÅGA arbetat med CO Creation gentemot unga och näringslivet samt få en inblick i projektets metoder och framgångsfaktorer. Magasinet finns även tillgänglig som PDF. Genomföra transnationella aktiviteter, projekt och erfarenhetsutbyte kring mångfald avseende arbetsliv som skapar ett mångkulturellt samhälle.

7 Sid 7 (16) VÅGA har använt sig av upphandlat transnationellt stöd med stor erfarenhet av utbyten och gediget nätverk i Europa. Stödet genomförde workshop med unga med fokus på vad transnationalitet betyder och vad det skulle kunna innebära. I projektet genomfördes studierresa till Antwerpen där företaget IZI Solutions medverkade. IZI har jobbat fram metoder och modeller för hur unga och näringslivet ska mötas för att öka ungas etablering på arbetsmarknaden. Efter resan har deltagarna spridit kunskap, visat på vinster vid utbyten med andra länder samt reflekterat över det egna informella lärandet. Arbetssätt VÅGA arrangerade volontärträff med syfte att visa på värdet av att åka som volontär. Ett arbete som gett skörd i genom att det idag finns möjlighet för unga att söka och åka som volontär via EVS och Utvecklingskontoret. Projektet arrangerade även en transnationell dag med fokus på mångfald på arbetsmarknaden och transnationalitet. VÅGA har även varit till Jakobstad och besökt verksamheten After Eight vilket bidrog till ökad kunskap och konkretisering av begreppet Co Creation. Vid resan medverkade tjänstemän och unga från femkantskommunerna. Vid varje delmål har alla unga män och kvinnor år i Luleå kunnat medverka oavsett funktionsförmåga. Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Co Creation var projektets huvudsakliga arbetssätt. Det innebar det att allt utgick ifrån unga och näringslivets behov. Gemensamt skapades aktiviteter, events eller projekt som bidrog till att tillgodose behoven. För att nå unga användes metoden uppsökande verksamhet som innebär att finnas där unga fanns. Exempelvis på mässor, events, festivaler, på stan, caféer osv. En av framgångsfaktorerna är att unga når unga vilket även togs hänsyn till vid rekryteringen. En annan faktor som fungerade bra var att identifiera nyckelpersoner av unga som i sin tur kunde sprida budskapet om projektet till anda unga i sina nätverk. Några av nyckelpersonerna ingick i projektets referensgrupp av unga. I marknadsföringsarbetet använde vi oss av många kanaler och såg större genomslag då unga fick vara med i skapandet av materialet. Samverkan och samarbete har varit en av de viktigaste metoderna för framgång i VÅGA. Projektet har samverkat brett med näringsliv, civilsamhälle, privata och offentliga aktörer både lokalt, regionalt och nationellt med syfte att nå ut, fördela arbetsbörda och involvera hela samhället i att minska arbetslösheten för unga. VÅGA verkstad var en annan metod som användes för att få svar på varför unga har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Metoden användes på unga, kommunala tjänstemän och näringsliv och är en vidareutveckling av Framtidsverkstad. Det innovativa med denna metod var att vi bjöd in till medskapande för att arbeta fram en lösning av problemen. En annan metod som användes för att samla in ungas synpunkter var framtidsväggar, liknande stora klotterplank fast med tema. Metoden uppskattades genom att den skapade nyfikenhet, var tillgänglig, gav möjlighet till anonymitet och på ett övergripande sätt visade på ungas synpunkter. Dessa sammanställdes och skickade till politiker samt visades upp i samband med konferensen Kraftsamling Norrbotten 2014.

8 Sid 8 (16) POP UP Caféer, Future Cafés och Idécaféer är tillfälliga tematiska mötesplatser med varierande inslag som projektet utvecklat och använt sig av. Temana har bestämts utifrån önskemål av unga och näringsliv och båda parter har bjudits in till att vara medskapande av mötesplatsernas innehåll och utformning, vilket varit en grundförutsättning för lyckat resultat. Det viktiga för att locka både unga och näringsliv var att hitta ett win win koncept. Vägledningskortlek är ett annat verktyg som vi tog fram i samarbete med studie och yrkesvägledaren inom Luleå kommun. Den togs fram utifrån att unga upplevde att det kunde vara svårt att sätta ord på eller komma ihåg sina kompetenser och var mycket uppskattad bland deltagarna. Allas röst, handbok för invånardialog med fokus på unga togs fram i samarbete med en student vid Luleå Tekniska Universitet. Arbetet resulterade i vidgat nätverk, ökad kunskap inom offentlig sektor och en konkret traineeplats för studenten. Projektet erbjöd unga att vara delaktig i eller driva egna projekt via VÅGA. Detta användes av 83 unga och uppskattades av dem. Personerna fick lära sig göra projektbeskrivning och projektrapport och hantera budget och marknadsföring. Det deltagarna upplevde som positivt var att de fick ta eget ansvar men med stöd av VÅGA. PDP Personal Development Planning är en internationell metod som VÅGA använde sig av för att dokumentera projektmedarbetarnas och deltagarnas lärande och utveckling. Metoden medverkar till att tydliggöra individens utveckling av kompetenser på ett effektivt sätt. Arbetssättet har tagits över av projektet POP UP av unga för unga vilka har spridit metoden vidare till sex andra projekt i Sverige som jobbar med mötesplatser för ungas idéutveckling. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Projektets styrgrupp bestod av representanter från sju organisationer, så som Swedbank, kommunalråd, Luleå Näringsliv. Styrgruppens syfte och mål var att arbeta fram en hållbar modell för partnersamverkan, tillväxt och kontaktskapande insatser, synliggöra och förstärka ungas kompetens, marknadsföring, transnationella och övriga aktiviteter. Gruppen har träffats fyra gånger per år och använt sig av ett roterande ordförande och värdskap. Intresset och engagemanget i gruppen har varit stort men tyvärr har närvaron varit varierande. Närvaron ökade när ersättare valdes från respektive kärnpart. Gruppen har konkret bidragit med reflektion, kunskap och konkreta förslag kring projektets strategiska arbete. Samtliga medlemmar är nöjda med samarbetet och att målen har uppfyllts. Projektet har haft två referensgrupper, den ena gruppen bestod av unga deltagare, den andra av representanter från olika lokala företag, organisationer och projekt. Dessa fungerade som ett bollplank och ambassadörer för projektets övergripande mål Co Creation. SUE, Samverkansgruppen för Ungas Etablering är en regional samverkanspartner med representanter från femkanten och Skellefteå. Syftet med gruppens arbete har varit att öka ungas etablering på den regionala arbetsmarknaden med målet att genom samverkan och medskapande, Co Creation bidra till aktiviteter som ökar ungas möjligheter till etablering på arbetsmarknaden. Skapa regionala mötesplatser, identifiera framgångsfaktorer och sprida kunskap, skapa ett intresse kring unga och entreprenörskap och förutsättningar för ungdomsutbyten samt initiera projekt. Gruppen bestod av tjänstemän som arbetar med ungas

9 Sid 9 (16) inflytande och etablering inom respektive kommun. De har bidragit till en ökad samverkan över kommungränserna. VM-gruppen, Vägledarna för metodutveckling, bestående av studie- och yrkesvägledare från förvaltningar och projekt. Syfte och mål var metodutveckling inom vägledning, kunskapsutbyte samt utveckling av samverkan mellan projekt och förvaltningar. Det lokala branschrådet för kompetensförsörjning genom Luleå Näringsliv AB samt de nationella nätverken för ungas inflytande NUNI och Studie och yrkesvägledare inom Vuxenutbildningen SiV har båda fungerat som värdefulla stödjande nätverk. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Under mobiliseringsfasen upprättades en SWOT analys som resulterade i en handlingsplan för jämställdhet inom projektets arbete. Processtödet har varit ett stöd kring upprättande av policydokument samt vid utbildningsinsatser för styr och projektgrupp. Projektet har medverkat vid temadag kring jämställdhet och tillgänglighet. I samband med styrgruppsutbildningen har samtal om jämställdhet skett i gruppen och beslut togs om att ha jämställdhet som en stående punkt på agendan. När projektet planerat aktiviteter och projekt har strävan alltid varit att innehåll och upplägg ska attrahera unga män och kvinnor men även eftersträva könsneutrala aktivitetsnamn och produkter. Projektet har utgått från målsättning att förbättra och stärka båda könens ställning på arbetsmarknaden. Under projektet har flera VÅGA verkstäderna genomförts med fokus på hur ungas ställning på arbetsmarknaden kan stärkas och vid dessa tillfällen har jämn könsfördelning uppnåtts. Under hela projekttiden har projektet samarbetat med lokal kommunikationsbyrå som varit väl insatt om betydelsen av jämställdehetsperspektivet. När program och inbjudningar tagits fram har byrån tillsammans med unga samarbetat kring innehåll och layout. Materialet har riktat sig till såväl unga kvinnor som män. Kommunikationskanalerna har varit sociala medier, e post, uppsökande verksamhet och affischering. I samband med event har projektet eftersträvat balans kring manliga och kvinnliga föreläsare med hänsyn till kompetens och erfarenhet. De projektgrupper som startats utifrån specifika uppdrag har bestått mestadels av tjejer. Därför har VÅGA medvetet under senare delen av projektet arbetat för att skapa fler aktiviteter som attrahera unga killar. Vid vissa tillfällen har projektet medvetet använt sig av manligt språk, lätt läst svenska och riktad muntlig information, allt för att öka mångfalden kring eventen. För att beskriva betydelsen av inflytande har vi tagit hjälp av inflytandetrappan. Den symboliserar nivåer av inflytande och delaktighet som unga erbjuds kring en aktuell fråga. Inflytandetrappan finns med både i VÅGA way och handboken Allas röst med fokus på unga. Vid aktiviteter som genomförts i projektet har deltagarna erbjudits möjlighet till att utvärdera aktiviten, Co-Creation. Detta har skett antingen skriftligt eller muntligt och utvärderingarna har legat till grund för utvecklingsarbetet kring att bedriva ett kvalitativt arbete. Som deltagare i VÅGA har det funnits en möjlighet att anmäla sig till Crossing Boarders som i samverkan med Almedalen gav unga möjligheter att få sin röst hörd under Almedalsveckan.

10 Sid 10 (16) Aktiviteten skedde med hjälp av distansöverbryggande teknik. I projektet har unga tjejer uttryckt ett intresse för en Discjockey, DJ utbildning. I Luleå har yrket dominerats av manliga DJs. Med bakgrund av detta arrangerades en riktad utbildning för tjejer. Förhoppningsvis resulterar detta till en mer jämställd arbetsmarknad för yrkeskåren. Via projektet har en ung person fått möjlighet att vara mentor till en tjänsteman på Stadsbyggnadskontoret. Syfte var att bidra till ett ungdomsperspektiv vid planeringen av en nationell tillgänglighetskonferens i Luleå. Ambitionen var att fler tjänstemän tar chansen att använda sig av unga mentorer. Vid rekrytering av personal till projektet har stor vikt lagts på jämn könsfördelning samt spridning av ålder och formell och icke formell kompetens. Vid upphandling av extern utvärderare var kravet att utvärderaren skulle ha ett jämställdhetsperspektiv. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Under mobiliseringsfasen genomförde projektgruppen en SWOT analys för tillgänglighet. Allas lika rätt, oberoende funktionsnedsättning att medverka i projektet har varit en prioriterad fråga. Personalen har genomgått en grundläggande utbildning inom området som genomfördes av processtödet. Styr och projektgrupp har använt sig av processtödet för tillgänglighet och medverkat vid en temadag kring tillgänglighet för att få ökad kunskap. Projektgruppen har frekvent använt sig av regel i Group Wise, röstmeddelande och Google+ för att förtydliga tillgängligheten för unga och samverkanspartners. Checklistor kring fysisk miljö och tillgänglighet i besöksverksamheten upprättades. Vid aktiviteter för unga och näringslivet har programmets innehåll och struktur, samverkan med eventuella andra aktörer lyfts fram. Förebilder har bjudits in för att berätta och dela med sig av sina erfarenheter. På inbjudningar användes QR-koder och simple sign-up för anmälan. I samband med anmälan fick även specialkost eller andra särskilda önskemål anges. Vid elektroniska utskick till unga användes autosvar som beskrev tillvägagångssättet för möjlig avregistrering. Styrgruppen har haft tillgänglighet som stående punkt på agendan och gruppen känner väl till Hjärnkoll och Handisams hemsida dess informationsmaterial. Projektet har använt sig av lokal kommunikationsbyrå och i framtagandet av material har stor hänsyn tagits till tillgänglighet. I detta har ett samarbete skett mellan kommunikationsbyrå, projektgrupp, samverkanspartners och unga. Vid marknadsföring av projektet har vi använt oss av broschyr, bildspel och film som visar på syfte, mål samt målgrupp för projektet. När projektet presenterades fanns det möjlighet för unga att anmäla intresse av att följa projektet. Unga har även haft möjlighet att lämna in förslag på vad projektet skulle kunna genomföra. Såväl presentation, broschyr och film har funnits på engelska.

11 Sid 11 (16) Information om projektet har funnit på Facebook samt webb och intranätet där även tillgången till talsyntes finns. Projektet har använt sig av bred marknadsföring kring aktiviteter och uppdrag bl.a. affischering, Facebook och riktade Facebook grupper, Instagram, Youtube, e post, hemsida, sms, muntlig och skriftlig information samt uppsökande verksamhet. För att förtydliga ingången till projektet har en gemensam e post adress använts i kommunikationen med unga och näringsliv. Vid de aktiviteter som genomförts har stor vikt lagts kring medskapande, Co-Creation. Arbetet har inletts med brainstorming och som sedan resulterade i en tid och aktivitetsplan. Minnesanteckningar har skrivits vid alla träffar och har avslutats med gemensam utvärdering. En viktig del av efterarbetet har varit att reflektera kring det egna lärandet. Vid vägledningsaktiviteter för unga visades filmen En inspirerande historia som ger perspektiv på att alla kan oavsett förmåga. Vid alla aktiviteter som genomförts har pressmeddelande skickats ut. En deltagare med dokumenterad funktionsnedsättning har varit mentor till tillgänglighetsstrategen i Luleå kommun. Tillsammans med en arbetsgrupp har deltagaren varit med och planerat samt genomfört en nationell tillgänglighetskonferens som genomförde i Luleå under våren Till föreläsarna som deltagit vid event arrangerade av projektet har tydlig information gått ut om betydelsen av att hålla programtider, vara tydlig i samband med presentationen och att i förväg lämna ut eventuellt efterlämnads material. Innan eventet starts har tekniken testkörts. Föreläsarna har använt sig av mygga alternativt mikrofon. Besökarna har erbjudits möjlighet till att göra en muntlig eller skriftlig utvärdering. Vid muntlig utvärdering har två personer från personalgruppen minglat runt bland besökarna och ställt ett antal förutbestämda frågor. Projektets struktur med referensgrupp och delaktig målgrupp har skapat goda möjligheter av att tillvarata erfarenheter inom perspektivet tillgänglighet. Gemensamma reflektioner har skapat nya kunskaper kring området. Detta har sedan spridits vidare internt i organisationen och i olika lokala, regionala och nationella nätverk. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Projektets regionala prioriteringar har varit samverkan. Samverkansgruppen för ungas etablering, SUE har arbetat för att öka ungas etablering på den regionala arbetsmarknaden. Genom att bidra till aktiviteter som ökar ungas möjligheter till etablering på arbetsmarknaden samt skapa regionala mötesplatser för dialog mellan unga och näringslivet, offentliga och privata organisationer. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Projektgruppen har haft hjälp av lokal kommunikationsbyrå i arbetat kring profilering av projektet. I förarbete har kommunikationsbyrån använt sig av fokusgrupper, varav en av dessa varit unga. Tillsammans med byrån beslutades att projektet skulle byta namn från projektet Arenan till VÅGA. Motivet var att inte bli förväxlad med andra projekt med liknande

12 Sid 12 (16) namn samt att ge ett beskrivande ord för vad projektet handlar om. Detta skedde i övergången mellan mobilisering till genomförandefas. Material som togs fram var nyskapande, konkret och faktabaserad information och har spreds genom flera olika kommunikationskanaler. Projektet har identifiera unga nyckelpersoner med brett kontaktnät och tagit hjälp av unga vid upprättandet och spridning av aktiviteter. Den uppsökande verksamheten har varit ett prioriterat område och VÅGA har vid ett flertal tillfällen samverkat med andra projekt och verksamheter kring detta. I marknadsföring och branding har kommunikationen handlat om affischering, flyers, skriftlig och muntlig inbjudan, uppsökande verksamhet, e post, sms och sociala medier samt pressmeddelanden. Genom aktivt användande av sociala medier har projektet kontinuerligt spridit information och i samband med detta har en dialog har uppstått. Den fortsatta dialogen har fortsatt genom personliga möten, telefon eller e post. Pressmeddelande har skickats ut i samband med aktiviteter som genomförts i projektet. Det har varit ett lätt sätt att få publicitet via media. För riktad marknadsföring har projektgruppen tagit hjälp av kärn och samverkanspartners olika nätverk samt andra projekt och verksamheter med målgruppen unga. Framgångsfaktorer är den personliga kontakten, att unga når unga och ungas medskapande. Därigenom har projektet på ett effektivt sätt nått ut till målgruppen. VÅGA har identifierat, besökt och medverkat vid ett flertal unga mötesplatser. Genom medverkan har flera personliga kontakter tagits som också haft betydelse för projektet och unga. VÅGA har deltagit i programområdsarbetet i Luleå kommun som är direkt kopplat med vision I detta arbete har projektet lyckats initiera betydelsen av ungas medskapande för strategier kring Alla ungas medskapande, Allas röst, Alla ungas väg till arbete samt Entreprenörskap. Arbetsgruppen med studie och yrkesvägledare med fokus på metodutveckling ingår idag i projektet Fortbildning i Samverkan i Luleå vars syfte är att samverka kring fortbildning för studie och yrkesvägledare i Luleå. Vägledningskortleken som togs fram under projektet finns idag tillgänglig för samtliga studie och yrkesvägledare i Luleå och för övriga kommuner kan kortleken köpas till självkostnadspris. I samband med eventet Spark Plug producerades en kortfilm som har haft stor betydelse i förankrings och implementerings av ett regionalt nätverk för unga entreprenörer. POP-UP konceptet med tematiska mötesplatser mellan unga och näringslivet kommer att fortsätta inom Arbetsmarknadsförvaltningen i Luleå. En del av konceptet kommer också fortsätta genom projektet POP-UP av unga för unga men då med fokus på entreprenörskap och innovation. Projektet POP-UP kommer även att ta fram en samlad folder hur och var unga kan söka bidrag för att skapa aktiviteter och event. Ytterligare frön som lever vidare utifrån mötesplatser är förstudien kring Fryshuset och Future café som kommer att genomföras i samband med Nolia utbildning och rekryteringsmässa. Projektet VÅGA har presenterats för flera riksdagsledamöter och ungdomsminister, marknadsförts i samband med olika event och konferenser såväl på lokalt som nationellt plan. Projektgruppen har genomfört ett antal workshops i samband med nationella konferenser med syfte att skapa Co-Creation mellan unga och näringslivet men även hur ungas ställning på arbetsmarknaden kan stärkas. Projektledaren har medverkat vid en telefonintervju med Apel forsknings-och utveckling som fått uppdraget att identifiera framgångsfaktorer i PO 2 området

13 Sid 13 (16) kring lokalt och regionalt arbete i Övre Norrland. Presentation av resultatet kommer att ske i samband med dialogträffar i Umeå och Luleå under oktober VÅGA har även tagit fram magasinet The VÅGA way som vänder sig till tjänstemän, politiker eller till andra som är intresserade av samhällsutvecklingen och ungas väg in på arbetsmarknaden. Syftet med magasinet är att visa på bilden av hur VÅGA arbetat med CO Creation gentemot unga och näringslivet samt få en inblick i projektets metoder och framgångsfaktorer. Magasinet finns även tillgänglig som PDF. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Upphandling av extern utvärderare har skett enligt lagen om offentlig upphandling LOU. Den externa utvärderaren har fungerat som ett bra stöd kring lärande bland ansvariga och berörda, framförallt gentemot styrgruppen. Utvärderingen har varit ett komplement till den egna, internt organiserade uppföljningen. Nära samarbete mellan projektgrupp har skett i form av dialog, fackkunskaper och bedömningar. Alla former av utvärderingar har dokumenterats för att öka förutsättningarna kring absorbering. Externa utvärderaren har utgått från Gråträskmodellen med utgångspunkt att skapa ett kontinuerligt lärande kring projekten och de program som finansierar dem. Gråträskmodellen tar avstamp från tre U, uppföljning, utvärdering och utveckling. Utvärderaren har kontinuerligt återkopplat till projektägaren utifrån upprättad utvärderingsplan kring vad som möjliggör förbättringar. Projektägaren har fått vara delaktig i processens olika delar och genom det har en acceptans skapats kring processer, roller och ansvar. Utvärderaren har bland annat genomfört Baseline studie, nuläge och logik utifrån LFA modellen, deltagit vid styr och projektgruppsmöten, genomfört intervjuer och upprättat en självvärderingsmodell samt analys utifrån denna. Genomfört workshop med unga och en framtidsdialog med styrgruppen och tagit fram webbenkät med inriktning samverkan. Genomfört dialog kring koncept och långsiktig strategi med projektägare och styrgrupp. Utvärderaren har använt sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder med utgångspunkt visionsorienterat synsätt. Projektägaren har utvärderat och avslutat arbetet med utvärderaren och båda parter är nöjda med samarbetet. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Projektgruppen har träffats regelbundet minst en gång per vecka vilket bidragit till ett lyckosamt arbete. Detta har resulterat i att projektgruppen har upplevt en hög grad av delaktighet och medverkan. Gruppen har haft höga målsättningar och har på ett strukturerat sätt arbetat utifrån delmålen i VÅGA. Under projekttiden har gruppen stått inför många utmaningar, snäva deadlines och bred samverkan att ta hänsyn till. En rutin har varit att reflektera kring den egna arbetssituationen i samband med varje projektgruppsmöte. Reflektionerna visar på att gruppen tycker att uppdraget varit roligt och att arbetsuppgifterna känts givande däremot har arbetsbelastningen upplevts som hög. Gruppen anser även att projektets arbetssätt legat i framtänk med en tydlig ambition och vilja om att hitta nya effektiva arbetssätt.

14 Sid 14 (16) Projektgruppen hittade en bra struktur i upprättande av actionplan för aktiviteter och event. Den har gett ett bra stöd och skapat en tydlighet kring ansvarsområden, arbetsuppgifter och deadlines. För att kvalitetssäkra arbetet har gruppen regelbundet följt upp delmålen utifrån kvantitativa och kvalitativa utvärderingar. Efter varje genomförd aktivitet har medverkande parter gemensamt utvärderat arbetet. Utvärderingen kring det interna samarbetet i projektgruppen visar på en väl fungerande grupp men att projektets slutfas utmanade samarbetet. Utvecklingsområden som framförts är större ansvar att lösa problem i ett tidigare skede, effektivare möten genom bättre förberedelse samt större tilltro. Behöver alla vara delaktiga i alla frågor? Projektets medarbetare har i de flesta fall slutfört sina uppdrag men återkoppling till gruppen blev sämre under slutfasen på grund av en mycket hög arbetsbelastning. Framgångsfaktorn har varit en administratör på 50 % som varit länken mellan projektgruppen och ESF, som bevakat att regelverk följts och som tagit fram tydliga administrativa rutiner och system. Styrgruppen har träffats fyra gånger per år med ett roterande ordförande och värdskap. Förutom representanter från kärnpartnerskapet har även två unga ingått. Intresset och engagemanget i gruppen har varit mycket stort men tyvärr har närvaron varierat. Närvaron ökade när ersättare valdes från respektive kärnpart. Styrgruppen har arbetat med indikatorer utifrån delmålen. För att mäta måluppfyllelse har bland annat intervjuer, utvärdering i samband med aktivitet och enkäter använts. Resultatet har noga dokumenteras och utvärderas i nära samarbete med extern utvärderare. Relationen till övriga samverkanspartners och unga har varit god och projektgruppen har fått mycket positiv feedback kring förhållningssätt, professionalitet och engagemang. Det kommunövergripande samarbetet med femkantskommuner och Skellefteå har fungerat bra. Det finns många spännande gemensamma uppslag och samarbetet kommer att fortsätta. Under projekttiden skrevs en projektansökan tillsammans med Boden kommun. Tillväxtverket godkände ansökan och projektet POP UP av unga för unga startades i januari Projektet vänder sig till unga mellan år och har fokus på att utveckla befintliga mötesplatser och entreprenörskap och innovation. Även förstudien Fryshuset startades upp under projekttiden och har följts med spänning med tanke på att idéer från unga samlades in till denna förstudie. Båda projekten är en direkt implementering av arbetet i VÅGA. Ett transnationellt upphandlat stöd har funnits och bidragit med hög kompetens, lång erfarenhet och stort nätverk, vilket resulterat i kvalitativa aktiviteter. Det transnationella ungdomsutbytet med Antwerpen gav nya perspektiv på medskapande. Gruppen har vid flera tillfällen och i olika sammanhang redovisat resultat från resan. Styr och referensgruppen imponerades av ungdomarnas arbete och engagemang. I dag har ett flertal av gruppens unga ett arbete, vilken betydelse utbytet har haft i det sammanhanget går bara att spekulera. De flesta uppdrag och aktiviteter inom projektet har avslutats på ett professionellt sätt. De som inte avslutats kommer fortsätta i projektet POP UP av unga för unga eller inom de reguljära verksamheterna. Intresset kring fortsatt samarbete är stort och det är nu viktigt att konkritisera samarbetet och skapa tydlighet för alla involverade. Den positiva uppskattning och publicitet som projektet har fått leder förhoppningsvis till att nya spännande dörrar öppnas för unga och att Luleå blir en förbild när det gäller Co Creation och Co Production och därigenom en

15 Sid 15 (16) attraktivare stad för unga. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Omvärldsanalys och kartläggning kring målgruppens behov och förväntningar för att konkritisera problem och för att arbeta lösningsfokuserat. Detta gjordes i mobiliseringsfasen och löpande i workshops med unga och näringsliv under projekttiden. Projektet fick en klar bild över unga och näringslivets behov. En av de saker som projektet lärt sig är betydelsen av stödjande strukturer i att utveckla befintliga system och pröva något nytt. Det är också viktigt att tänka långsiktigt för att öka möjligheten att implementera framgångsfaktorer. Avsätta tid för att kartlägga samverkanspartners som har intressen för projektet och som bidrar till att sprida information, kunskap, lärande och förhållningssätt i sina organisationer och nätverk. Detta har fungerat bra i projektet med stöd av engagerade samverkanspartners från näringsliv och civilsamhället och därigenom stärkt ungas ställning på arbetsmarknaden. Skapa förutsättningar för ett Co Creation, medskapande i projektet genom att avsätta tid i förarbetet. All samverkan och samarbete är tidskrävande. De utmaningar som projektets har upplevt i arbetet med samverkan är betydelsen av att hitta engagerade nyckelpersoner, få en väl fungerande arbetsgrupp som kan träffas regelbundet samt hitta unga som är intresserade och ser ett mervärde kring att medverka. Genom att gemensamt ta fram tydligt syfte och mål med samarbetet skapas goda förutsättningar för ett lyckat samarbete. En uppsökande verksamhet fungerar bäst genom att prioritera personliga möten och att använda unga vid upprättandet av insatser och aktiviteter. Identifiera nyckelpersoner med stort kontaktnät för att nå andra unga. Se ungas medverkan och medskapande som en värdefull resurs och våga anställa unga för arbetet. Unga bör alltså aktivt finnas med i det uppsökande arbetet. För att förbättra och utveckla våra verksamheter, möta dagens utmaningar och framtidens behov låt de unga vara brobryggarna. Allt för att skapa förutsättningar för unga att vara delaktiga till utvecklingen av det framtida samhället. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Sven Lindahl Avdelningschef projekt och utvecklingsavdelningen Arbetsmarknadsförvaltningen Luleå kommun telefon: e post: sven.lindahl@amf.lulea.se Lotta Zetterström Verksamhetsansvarig arbetsmarknadsavdelningen Arbetsmarknadsförvaltningen Luleå kommun telefon: e post: lotta.zetterstrom@amf.lulea.se

16 Sid 16 (16) Börje Lindqvist Studie- och karriärvägledare Arbetsmarknadsförvaltningen Luleå kommun telefon: e post: borje.lindqvist@amf.lulea.se

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Slutrapport: Utvärdering ESF-projekt Kompetens för alla. Augusti 2018 Tommie Helgeé, Utvärderare European Minds

Slutrapport: Utvärdering ESF-projekt Kompetens för alla. Augusti 2018 Tommie Helgeé, Utvärderare European Minds Slutrapport: Utvärdering ESF-projekt Kompetens för alla Augusti 2018 Tommie Helgeé, Utvärderare European Minds 1. Bakgrund 1.1 Om projektet Projekt Kompetens för alla (Kofa) ägs av Piteå kommun och kommer

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (6) Projektnamn Öka andelen långtidsfriska Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01

Läs mer

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet. PK 2010-6 Slutrapport Projektnamn: Ung i Fokus Diarienr: 2008-3050011 Projektperiod (ÅÅMMDD-ÅÅ-MM-DD): 2008-05-01 2011-04-30 Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Fokus Yrkesutbildning VO

Fokus Yrkesutbildning VO Fokus Yrkesutbildning VO Genomförandeprojekt i den nationella utlysningen "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Mer information finns på: www.vo-college.se/esf Fokus Yrkesutbildning VO

Läs mer

Kommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar!

Kommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar! Kommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar! Samordningsförbundet, Västra Skaraborg 1. Sammanfattning Level Up är ett treårigt projekt som drivs av Samordningsförbundet Västra Skaraborg

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Analys Syfte och Mål:

Analys Syfte och Mål: Analys Syfte och Mål: Det är ett sviktande befolkningsunderlag i vår region och det geografiska läget är ett gemensamt problem. Det upplevs som svårt att rekrytera och behålla ledarkompetens. Det är få

Läs mer

Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat.

Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Datum: PK 2010-6 2011-03-25 Kontaktperson: Titti Norling Slutrapport Projektnamn: Kompetensutveckling Rättviksföretag genomförande Diarienr: 2009-3060004 Projektperiod : 2009-02-02 2010-12-31 Syftet med

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Utlysning ESF Nationellt. Genomförandeprojekt med inriktning "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning

Utlysning ESF Nationellt. Genomförandeprojekt med inriktning Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Utlysning ESF Nationellt Genomförandeprojekt med inriktning "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Övergripande för det nationella programmet Bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN 1 Brett utbildningsutbud för individuell kompetensutvecklingsbehov Samverkan med näringslivet och andra myndigheter En god arbetsmiljö med behöriga lärare och hög kvalité AVESTA KOMMUN Vuxenutbildningen

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål: Kommunikationsplan för Teknikcollege Gästrikland 2012-2013 Bakgrund Det regionala näringslivet och utbildningsanordnarna på gymnasie-, men också eftergymnasial nivå har tillsammans beslutat sig för att

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Vårt engagemang gör idéer till verklighet Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköpings kommun linkoping.se Vårt engagemang gör idéer till verklighet Vår

Läs mer

Trainee Steget in i yrkeslivet. Utvärderingsrapport

Trainee Steget in i yrkeslivet. Utvärderingsrapport sida 1 av 10 Trainee Steget in i yrkeslivet Utvärderingsrapport Joel Hedlund, European Minds Innehållsförteckning sida 2 av 10 Sammanfattning av projektet 3 Metod/sammanställning av utvärderarens metod

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (11) Projektnamn RAPS Region Skånes Arbetsmarknadspolitiska Satsning Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Ge en sammanfattande

Läs mer

Fokus Yrkesutbildning VO

Fokus Yrkesutbildning VO Fokus Yrkesutbildning VO Genomförandeprojekt i den nationella utlysningen "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Mer information finns på: www.vo-college.se/esf Fokus Yrkesutbildning VO

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet. PK 2010-6 Slutrapport Projektnamn: FFA Förebyggande Friskvårds Arbete Diarienr: 2009-306217 Projektperiod (2010-01-11 2011-06-30) Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning

Läs mer

Diarienummer 2017/ Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Diarienummer 2017/ Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt Kompetensutveckling i relation till samhällsorientering och etablering av

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (8) Projektnamn Ventus Art Lunge Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. "VAL är ett utvecklingsprojekt för kulturarbetare och

Läs mer

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Bilaga 1 Samverkan gällande unga 16-24 som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Inledning Det finns sedan tidigare, och inom ramen för DUA, en överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg, Dokumentansvarig Monica Högberg, 0485-470 11 monica.hogberg@morbylanga.se Handbok Personal STRATEGI Beslutande Kommunstyrelsens 257 2015-11-03 Giltighetstid 2015-2019 1(6) Dnr 2015/000275-003 Beteckning

Läs mer

Gemensamma taget, GT

Gemensamma taget, GT Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar

Läs mer

Lisa Fröbel Serena Bonato SERUS ek. för. SESAM Transnationalitet i praktiken

Lisa Fröbel Serena Bonato SERUS ek. för. SESAM Transnationalitet i praktiken SESAM Transnationalitet i praktiken Lisa Fröbel Serena Bonato 1 1 INLEDNING... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 SESAM BAKGRUND... 3 1.3 TRANSANTIONELL KOORDINATOR... 4 2 TRANSNATIONALITET... 5 2.1 SYFET MED TRANSNATIONELLT

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2014

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2014 1(7) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2014 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Näringslivsprogram

Näringslivsprogram Sid 1 (6) Näringslivsprogram 2018 2020 Med Gävle menas Gävle Kommun Näringslivsprogrammet baseras på att Gävle Kommun i grunden tror på den enskilde entreprenörens förmåga och näringslivets kraft att främja

Läs mer

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7) Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018

Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Titel Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Lieselotte Van Der Meijs Kristin

Läs mer

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni Skolplan En strategisk plan för utvecklingen av Nordmaling 2004-2008 Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Nätverksbyggande & NAD i idéburen sektor ett projekt om att mötas

Nätverksbyggande & NAD i idéburen sektor ett projekt om att mötas Nätverksbyggande & NAD i idéburen sektor ett projekt om att mötas När du kommer som ny till en svensk stad kan det ofta vara svårt att förstå var alla människor håller hus. Folk möts kanske inte ute på

Läs mer

TIPS OCH INSPIRATION INFÖR FÖRETAGSKONTAKTER

TIPS OCH INSPIRATION INFÖR FÖRETAGSKONTAKTER TIPS OCH INSPIRATION INFÖR FÖRETAGSKONTAKTER DELEGATIONEN FÖR UNGA OCH NYANLÄNDA TILL ARBETE Adress: Karlavägen 100 A, 103 33 Stockholm Telefon: 08-405 10 00 E-post: kontakt@dua.se BUDSKAP OCH KANALER

Läs mer

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar Riktlinjer Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar 1 FÖRORD Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar är olika forum för dialog mellan arbetsgivaren och medarbetare. Genom en dialog

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet Diarienummer 19-8003/08 Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet 2009-06-11 Utökade volymer av svenskproducerade ekologiska varor Projektet Utökade volymer av svenskproducerade ekologiska

Läs mer

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Upplev landsbygden med funktionsnedsättning

Upplev landsbygden med funktionsnedsättning Upplev landsbygden med funktionsnedsättning Målgrupp Projektet riktar sig till personer inom LSS- verksamhet inom de kommuner som ingår i leader Folkungalands område. I första hand är detta projekt riktat

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege

Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet och status

Läs mer

OM REVIDERING AV DEN LOKALA ÖVERENSKOMMELSEN

OM REVIDERING AV DEN LOKALA ÖVERENSKOMMELSEN Stockholm 5 april 2016 Diarienummer: Komm 2016/00644 OM REVIDERING AV DEN LOKALA ÖVERENSKOMMELSEN Ett stöd från Dua för att revidera den lokala överenskommelsen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och Arbetet med överenskommelsen Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och i Göteborg Överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Upplevelseentreprenören med passion som drivkraft

Upplevelseentreprenören med passion som drivkraft Upplevelseentreprenören med passion som drivkraft Robin Åkerman är en entreprenör som drivs av att syssla med det han älskar, att skapa unika evenemang och möten mellan människor. Genom sin passion har

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA

Läs mer

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Samverkan mellan Älmhults kommun och Arbetsförmedlingen i Älmhult Målgruppen unga i åldern 16-24 år som står utanför arbetsmarknaden är varierad med en

Läs mer

Anvisning till slutrapport för projektstöd

Anvisning till slutrapport för projektstöd Anvisning till slutrapport för projektstöd När du har avslutat ditt projekt ska du skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Dalarna 2011-2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2012 1. Verksamheten

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (8) Projektnamn Jobb IN Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Jobb IN har arbetat för att mobilisera utrikesfödda långtidsarbetslösa

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR GENOMFÖRANDEFASEN

HANDLINGSPLAN FÖR GENOMFÖRANDEFASEN HANDLINGSPLAN FÖR GENOMFÖRANDEFASEN Med utgångspunkt från analyser av projektets mobiliseringsfas har en handlingsplan formulerats. 1. UPPHANDLING Upphandlingen är en viktig del av hur skallkraven kommer

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Utvärdering av projekt Tillsynsutveckling i Väst PM nr 3 Datum:

Utvärdering av projekt Tillsynsutveckling i Väst PM nr 3 Datum: Utvärdering av projekt Tillsynsutveckling i Väst PM nr 3 Datum: 30820 Inriktning i detta PM: Effektundersökning Innehåll Sammanfattning... 3. Projektets förutsättningar... 4 2. Målgrupp... 5 3. Effektundersökning...

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Är du mellan 16 25 år, arbetssökande och har försörjningsstöd eller aktivitetsersättning?

Är du mellan 16 25 år, arbetssökande och har försörjningsstöd eller aktivitetsersättning? Ung och arbetssökande! Är du mellan 16 25 år, arbetssökande och har försörjningsstöd eller aktivitetsersättning? Är du motiverad att göra en långsiktigt hållbar förändring i ditt liv för att komma närmare

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Strategisk plan MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET

Strategisk plan MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET Strategisk plan 2017 2021 MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET Innehåll Inledning... 3 Uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Vision... 4 Kvalitet i utbildning och forskning... 6 Utbildning och forskning i relation

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

EFFEKTRAPPORT

EFFEKTRAPPORT EFFEKTRAPPORT 2017.09.25 Uppgiftslämnare: Organisationsnummer: 866001-3229 Juridiskform: Ideell förening Övergripande mål Bufff arbetar föra att stärka barns rättigheter och har som övergripande mål att

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för tillgänglighetsarbete i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Traineeprogrammet

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt administrativa utvecklingsprojekt Dokumentet uppdaterat oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer