Alla får lov att vara olika

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alla får lov att vara olika"

Transkript

1 LIVET det goda magasin NR Alla får lov att vara olika På Atrium styr de anställda Sidorna 4 7 1

2 hushållstidningen Det goda livet magasin delas ut till medborgarna i kronobergs län tre gånger om året. ansvarig utgivare Ingrid Persson redaktion Katarina Lundqvist Karin Bengtsson Malin Persson Eva Åkesson medarbetare Karin Bengtsson Katarina Lundqvist Johanna Melin May Olsson Hans Runesson Stina Solin omslagsbild Hans Runesson På torpet Lybäck kommer Atrium att sälja snickeriprodukter och begagnade cyklar, men också erbjuda fika. Simao Lavuiladio bjuder på nybakade bullar. grafisk form Katarina Lundqvist lättlästbearbetning Centrum för lättläst repro & tryck Löwex Trycksaker AB upplaga ex ISSN distribution Svensk direktreklam kontakt detgodalivet@ltkronoberg.se Landstinget Kronoberg Det goda livet, Växjö Detta nummer är presslagt den 21 februari Innehållet i tidningen får gärna citeras om källan anges. Ett gott liv att få vara den man är Vi träffas på gatan, vi utbyter hälsningsfraser. Svaret blir oftast att det är bra. Kanske berättar vi om en stukad fot eller en envis förkylning. Men vi nämner inget om själens tomrum, dagens frustration eller nattens ångest. Även om detta också är en naturlig del av att vara människa. Utan olycka, ingen lycka. Utan sorgsenhet, ingen glädje. Psykisk hälsa och psykisk ohälsa kan fortfarande vara svårt att prata om för många. Det är synd. Genom att dela erfarenheter kan vi växa som människor. Vi är olika men ändå lika. I grunden är vi lika sårbara och nakna när vi föds. Under resan genom livet skaffar vi oss olika erfarenheter och upplevelser. Sött, surt, salt och beskt. Det bidrar till att skapa dem vi är. Vi utvecklas till människor som kan känna närhet till oss själva och till andra. De flesta av oss har dagar och perioder i livet när det är mer uppför än nerför. Då vi tvivlar på oss själva och vår förmåga. Men det går att hitta mening och gemenskap. Även när det känns ensamt eller hopplöst. Under 30- och 40-talet, och även långt in på 1960-talet, placerades många människor på olika typer av anstalter. Där skulle de vårdas eller avskiljas från samhället för att de hade någon funktionsnedsättning eller Vardag på atrium 4 hjälp att förstå varandra 8 Barnrättsperspektivet 10 i huset där vi bor 12 unga vågar söka hjälp 16 att drabbas av psykos 18 avvikande beteende. Tack och lov har detta förhållningssätt radikalt ändrats. Det pekar på vikten att vi rannsakar våra värderingar och vågar möta varandra med ett öppet sinne. Vi har alla en plats och ett värde som människor. Och det kan finnas skratt och glädje där man minst anar. Detta nummer av Det goda livet magasin har fokus på psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa. Det är en utmaning att berätta om det i Det goda livets anda. Jag tycker redaktionen har lyckats mycket väl med att förmedla olika bilder, som gör att många kan hitta något att känna igen sig i. Det är tänkvärt att ta del av andras berättelser. Det kan inspirera och utmana oss att försöka göra något nytt. Våga pröva att knacka på hos en granne eller möta en jobbarkompis på ett nytt sätt. Kanske får du tillbaka något du inte visste du kunde få. I möten med människor kan det hända underverk. läs och inspireras av det några modiga människor förmedlar. En bit av sin historia. Börje Lindqvist Landstingsdirektör psykologyrket lockar 20 kraft i naturen 22 Den goda vården 23 Lättläst På sidorna 7 och 9 finns lättlästa texter. Trevlig läsning! 2

3 1 Bläck väcker känslor I förra LIVET numret av Det goda livet magasin besökte vi en tatueringsmässa och berättade hur de som var där tänkte och kände. Det var ett reportage som väckte känslor hos er läsare, både positiva och negativa. I reportaget pratade vi med redan frälsta tatueringsentusiaster, men också med forskare och vårdpersonal. Vi försökte beskriva histo- rien bakom för att förstå vad det verkligen handlar om. Och så varnade vi för vilka faror tatuering kan innebära, som allergier och blodsmitta. Flera läsare hörde av sig till redaktionen, varav någon undrade varför vi förhärligade tatueringar och vanställda det goda magasin NR kroppar Projekt kropp medan en annan inte ville se tatuerade kroppar över huvud taget. Avsikten var att spegla verkligheten, öka förståelsen för varandra, genom att ur olika perspektiv spegla hur vi förhåller oss till utseende och våra kroppar. nytt utseende En glädjande effekt har varit kommentaren Har landstinget en tidning? från yngre människor som först nu uppmärksammat Det goda livet magasin. Det är också en målgrupp som vi gärna vill nå. Med lite mer ungdomlig vinkel på en del artiklar, och en uppfräschad form på tidningen, hoppas vi att ännu fler ska upptäcka den. Oavsett vad vi anser om tatueringar så är det något som finns i vårt samhälle. Just nu visar Kulturparken Småland utställningen Bläck på Utvandrarnas hus i Växjö. I utställningen möter vi tatuerade människor och deras historier genom fotografen Björn Abelin och författaren Elisabeth Åsbrink. Bläck visas till 13 maj Vad gör du för att bli gladare när allt känns deppigt och trist? Amira Achek Äter godis och kollar på en rolig film. Philippe François Umgås med vänner man tycker om eller kollar på en rolig film. Ellen Wetterhall och Felicia Ericsson Lägger oss under täcket och kollar på en film. Vi kollar på olika filmer beroende vad man är deppig över. Om inte det hjälper äter vi glass. Gunilla Karlsson Går ut och springer för det får en att må bra efteråt. Det rensar huvudet och man känner sig nyttig. Tobias Salinas Thunell Går och köper en god Ben & Jerry-glass och kollar på en film. Eller ringer en kompis man inte har pratat med på länge. Sven Eilert Går ut och går en runda, det lugnar mig. enkäten är gjord av victoria rogerson och stina anderjon 3

4 En vanlig dag på jobbet Det är måndagsmorgon på Atrium. en del har redan bänkat sig, andra droppar in lite efter hand, mackor och kaffe väntar. när alla har kommit börjar veckomötet. Den nyinköpta bussen ska ha en dekal, men det är för kallt för att sätta på den nu. utegruppen ska göra stolpar till staket. fidos hunddagis ska få en skylt. en ny kaffebryggare bör köpas in. en kollega har slutat och hälsar via mejl att han trivs bra med sitt nya jobb som personligt ombud. text: may olsson foto: hans runesson Det är som vilken arbetsplats som helst. Vissa ser lite måndagströtta ut, andra är pigga och skämtar om helgens uteblivna tipsvinster. Vilka krav ska ställas på kaffebryggaren? Den ska funka och kaffet ska räcka till många. Är kvalitet viktigare än pris? Äh, kommunen betalar säger någon, men Lulu Anderson, verksamhetschef, invänder. Nej, vi är ingen kommunal verksamhet. Vi får bidrag av kommunen men Atrium är en ideell förening. Vi måste hålla i våra pengar. Någon ska ansvara för köksarbetet under veckan och Ali erbjuder sig, efter vissa uppmuntrande påstötningar, tar sin kopp och går till köket. Nu är det dags att börja jobba. skönt att ha något att göra Stefan Thuresson går till verkstaden. Han håller på att måla ramar till barnteckningar. Inte utan stolthet visar han upp den fina ekskylten som ska sitta på Fidos hunddagis. Stefan är utbildad snickare. Han har en ADHD-diagnos, och på sjut- tiotalet drabbades han av paniksyndrom med andningsproblem och depressioner, vilket ledde till sjukskrivning och med tiden sjukpension. Men jag blev trött på att sitta hemma och glo. Det blev teve åtta timmar om dygnet, berättar han. Nu går jag till snickeriverkstan tre timmar om dan och funderar på att gå upp till halvtid. Det är skönt att ha nåt att göra. Stämningen här är glad med skoj och trams och vi peppar varandra. Jag kan ta med mina egna idéer och omsätta i praktik, som till exempel det här dockskåpet som är smalt och högt och som kan göras om till bokhylla när barnet blir större. När man bara sitter hemma rinner initiativkraften av en. ingen stress Bengt Svensson är granne till Stefan, och det var Stefan som övertalade honom att följa med till Atrium på ett studiebesök. Nu har han varit här ett par månader, tre dagar i veckan. Bengt har schizofreni och vanföreställningar och sjukdomen kommer i vågor i likhet med flera andra psykiska sjukdomar. Bengt fick sluta på sitt gamla jobb efter för hög sjukfrånvaro. Då hade han varit där i 33 år. Det är skönt att komma ut och träffa folk. Här finns ingen stress. Man kör på i sin egen takt och kamratskapet är bra. Bengt sitter i snickeriverkstaden och sågar ut kycklingar och tuppar med en figursåg. Det långa silvergrå håret är samlat i en hästsvans. Men nu ska det snart klippas av. Min moster tycker att jag ser för jävlig ut. alla får Vara olika När påskkycklingarna är färdigsågade hamnar de på Marie Wiklunds bord där de dekoreras med mönster och färger. Har ni sett mina Araby-grodor? Marie visar lila, gröna, prickiga och randiga grodor på en hylla. Alla är olika. Det är precis som på Araby där det bor många nationaliteter, och precis som här på Atrium alla får lov att vara olika, och det är helt okej. 4

5 Stefan Thuresson trivs med sitt jobb i snickeriverkstaden, här finns glad stämning och plats för egen kreativitet. 5

6 Bengt Svensson sågar ut kycklingar och tuppar, som Marie Wiklund sedan målar. arbetsplatser som fungerar Atrium är en ideell förening som ska utveckla och ta hand om verksamheter där personer med psykiska funktionshinder kan fungera och arbeta. Det finns arbetsplatser och arbetsträningsplatser och det är den psykiskt funktionshindrades egna mål och förutsättningar som styr innehåll och inriktning. Förutom verkstaden på Verkstadsgatan, där man reparerar och säljer cyklar, tillverkar mindre träprodukter efter kunders önskemål och ramar in tavlor, finns det en utegrupp som utför reparations- och byggjobb. Det finns ett kansli som administrerar föreningen men också erbjuder till exempel fakturering och bokföring åt kunder. Atrium har också två torp på Teleborg. I det ena finns ett hunddagis och i det andra är det bageri och fik samt försäljning av Atriums produkter. På Fidos Dagis träffar vi Jana Schmidt som har jobbat inom Atrium i två år. Jana är 42 år och fick diagnoserna ADHD, bipolär sjukdom samt Jouberts syndrom för bara några år sedan. Jouberts syndrom är en ovanlig medfödd sjukdom där en bit av lillhjärnan saknas. I Janas fall innebär detta att hon bland annat har dålig syn och balans. Jag kan ju önska att jag fått en diagnos redan under skoltiden, säger hon. Kanske skulle mitt liv utvecklat sig annorlunda då. I skolan låg allt fokus på min synskada. Det var tuffa år. Men i dag är jag glad och nöjd med det jag gör och klarar, och medicineringen funkar bra nu. Tidigare hade jag en medicin som jag gick upp 30 kilo av. På grund av den snabba viktökningen fick jag en stressfraktur. Men nu har jag tappat mer än hälften av de kilona. Som barn brukade Jana gå runt och knacka på hos folk och fråga om hon fick gå ut med deras hundar. Hundintresset har levt kvar. I torpet London huserar hundarna i prydliga boxar och det luktar rent. I vardagsrummet sprakar elden i den nymonterade brasinsatsen. Jana har just kommit tillbaka från en hundrastningstur i femtongradig kyla och är pigg och rödkindad. som ett nytt liv Mina sjukdomar innebär att jag är stresskänslig. Jag behöver rutiner. Tidigare jobbade jag nio år på kontor men det var svårt med de oregelbundna arbetstopparna. När det börjar snurra för fort får jag problem med att bena upp saker. Jag slutade jobbet i samband med en omorganisation och har inte ångrat det. Jana är sambo och har en 16-årig son. Detta med att bli förälder har också hjälpt till att lära mig hantera mig själv. 6

7 Torpen London och Lybäck på Teleborg har öppet hus den 1 april mellan klockan 11 och klockan 17. I torpet London finns ett hunddagis som heter Fidos Dagis. I torpet Lybäck finns ett bageri, ett kafé och en liten affär. Lättläst Jana Schmidt arbetar på Fidos Dagis. Jana har diagnoserna ADHD och bipolär sjukdom och den ovanliga sjukdomen Jouberts syndrom som gör att hon har dålig syn och balans. Jana önskar att hon fått sina psykiatriska diagnoser redan när hon gick i skolan. I skolan låg allt fokus på min synskada. Det var tuffa år, säger Jana. Jana Schmidt jobbar på Fidos hunddagis Man ska inte skämmas för att man har en psykisk sjukdom Till en viss del. Men ADHD-medicinen har hjälpt mig mest. Jag orkar sköta hemmet och jobbet, jag kan behålla koncentrationen när jag läser. Det känns faktiskt som om jag fått ett nytt liv. Här på Fidos förstår alla, och ingen tycker det är konstigt om man tappar taget ibland. Alla mår dåligt ibland och alla förstår. Har man en dålig dag kan man välja att bara komma och fika. Jag behöver inte upprätthålla en fasad utan jag kan vara mig själv. På gott och ont! skrattar hon. Man ska inte skämmas för att man har en psykiatrisk diagnos. Tvärtom jag är glad att jag slutligen blev diagnosticerad. En psykisk sjukdom är lika lite skamlig som en fysisk. Om sjukdomen sitter i hjärtat eller i hjärnan har ingen betydelse. Fakta Jana Schmidt Öppet hus på Fidos och Lybäck Söndagen 1 april är det öppet hus i torpen på Teleborg mellan kl 11 och 17. Butiken och kaféet har öppet måndag till fredag kl Jana har alltid tyckt mycket om hundar och trivs bra på Fidos Dagis. Alla mår dåligt ibland och alla förstår, säger Jana. Jana kan vara sig själv på Fidos Dagis. Hon arbetar och mår bättre igen. Jana tycker det är viktigt att ingen ska skämmas för en psykiatrisk diagnos. En psykisk sjukdom är lika lite skamlig som en fysisk. Om sjukdomen sitter i hjärtat eller i hjärnan har ingen betydelse, säger Jana. Föreningen Atrium sköter torpen och har också en verkstad på Verkstadsgatan. Atrium är en förening som ordnar verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning. I verkstaden arbetar de med att laga och sälja cyklar, rama in tavlor och göra små saker av trä. Bengt Svensson arbetar i verkstaden med att snickra. Han sågar små kycklingar och tuppar i tunt trä. Bengt trivs i verkstaden. Det är skönt att komma ut och träffa folk. Sedan målar Marie Wiklund kycklingarna så att föreningen kan sälja dem till påsk. Marie har målat grodor av trä också. Grodorna är lila och gröna, prickiga och randiga. Marie säger att grodorna är som människorna på Atrium. Alla får lov att vara olika, och det är helt okej, säger Marie. 7

8 Hela familjen blev sedd Mamman och dottern hade under många år haft stora konflikter med varandra. pappan i familjen kände sig pressad på jobbet och började dricka varenda dag. Vi satt på en öde ö och kunde inte komma därifrån, men en dag kom en båt och räddade oss, säger rebecka som är dotter i familjen. en trasig familj får hjälp att förstå varandra, men också sig själva. johanna melin Jag var arg och besviken på mamma för att hon inte såg vad som hände därhemma. Varför gjorde hon inget? Var det bara jag som brydde mig? säger Rebecka. Jag ville inte göra mamma ledsen och besviken, därför vågade jag inte berätta att pappa drack, säger sonen Calle som är yngst i familjen. tappade kontrollen Kanske kände Calle att mamma Eva redan hade det ganska jobbigt. Eva och dottern Rebecka har under många år haft en infekterad relation. Det var bråkigt hemma och Calle tog gärna mammas parti. Eva, som jobbade nätter, var inte hemma när deras tre barn kom hem från skolan. Nu i efterhand känner jag mig besviken på Kent som inte tog ansvar när jag jobbade. Jag trodde att min man fanns där för barnen, men det har jag ju förstått att han inte gjorde, säger hon. Kents alkoholmissbruk startade då situationen på hans arbete började förändras. Han drack oftare och mer, han började tappa kontrollen över sitt drickande. Jag kände mig pressad, fick ta för stort ansvar och skulle vara alla till lags. Alkoholen blev en utväg, berättar han. Samtidigt mådde han dåligt över den bråkiga situationen hemma. BörjaDe förstå Jag visste inte vart jag skulle vända mig för att pappa skulle få hjälp, säger Rebecka. I skolan fick hon stöd från kompisarna men de kunde ju inte rädda pappan. Calle flydde in i onlinespelens värld, där kunde han glömma verkligheten. Deras bror blev inåtvänd och den frustration han kände kom ut som ilska. Det var när Rebecka skulle ta studenten som Eva för första gången förstod att hennes man hade allvarliga alkoholproblem. Jag hade ju vid flera tillfällen konfronterat honom, men han kom alltid med olika bortförklaringar, jag litade på honom, berättar hon. Ville ha hjälp Det skulle bli en trevlig studentfest, allt var förberett, nu var det bara gästerna som skulle komma. Det var då Eva upptäckte att alla boxarna var klippta, vinet de skulle bjuda på var slut. Det var då jag förstod att Kent hade allvarliga problem. Hon slängde sig över telefonkatalogen och började leta efter ett nummer till någon som kunde hjälpa dem. Först fick Kent hjälp via individuella samtal på vårdcentralen, men då hans situation inte blev bättre, fick han en remiss till beroendeenheten. Jag var ju oerhört besviken på mig själv och ville ha hjälp, säger Kent. Barn och ungdomars rätt till råd och stöd Kent fick behandling för sitt alkoholmissbruk på beroendemottagningen, som är en del av vuxenpsykiatrin. För sin behandlare berättade Kent om situationen i hemmet, om bråken mellan mamman och dottern som han upplevde som ett stort problem och som också varit en bidragande orsak till hans drickande. En kurator på beroendemottagningen kopplades in direkt och hela familjen erbjöds hjälp, bland annat samtalsstöd, och kom överens om att försöka. De började sakta men att säkert prata med varandra igen. Alla fick redovisa för sina egna känslor och upplevelser och fick hjälp med att se hur olika bakomliggande faktorer påverkat dem som människor. Hur föräldrarnas egen barndom och deras relation till sina egna föräldrar har påverkat föräldrarollen var en insikt i sig. Genom att öka barnets förståelse för förälderns sjukdom, öka öppenheten i familjen och även öka föräldrarnas medvetenhet minskar också risken för barnen ska insjukna. Men ett tag blev det faktiskt värre hemma, säger Calle. Bättre kommunikation Det har varit en jobbig resa, när vi väl började prata så kom mycket upp till ytan, förklarar Eva. Pappa Kent fick för första gången höra barnens upplevelser. Det var tungt att lyssna, jag skäms över mig själv och vad jag har gjort, säger Kent. Men han har också förstått att allt inte är hans fel. Vi hade svårigheter att kommunicera med varandra, nu sitter vi här och pratar 8

9 Lättläst Familjen hade det svårt hemma. Mamma Eva och dottern Rebecka bråkade ofta. Sonen Calle försvarade mamma. Pappa Kent mådde dåligt av bråket och hans arbete blev stressigt. Då började han dricka för mycket alkohol. Livet hemma blev ännu jobbigare. Rebecka var mest med sina vänner i skolan. Jag var arg och besviken på mamma för att hon inte såg vad som hände där hemma, säger Rebecka. Calle spelade spel på datorn och försökte glömma verkligheten och problemen. Familjen ordnade en fest för Rebecka när hon skulle ta studenten. När de väntade på gästerna upptäckte Eva att vinet de skulle bjuda på var slut. Hon förstod att Kent hade druckit vinet. Det var då jag förstod att Kent hade allvarliga problem. Hon började leta i telefonkatalogen efter hjälp som Kent kunde få. När pappan sökte hjälp för sitt alkoholmissbruk, uppmärksammades barnens och hela familjens situation. foto: matton på ett sätt som vi aldrig gjort tidigare, säger Eva. några steg på Vägen Familjen har kommit en bit på väg men har långt kvar. En stor vinst är att Kent slutat dricka, men det som är skadat i själarna tar längre tid att läka. Jag vet inte vad för relation jag och mamma har i dag, det tar tid, konstaterar Rebecka. Men huvudsaken är att viljan finns, man får räkna med att det kan ta tid att hitta tillbaka till varandra igen. Man kan inte bara säga till någon att de ska fixa våra problem, så lätt är det inte. Vi kan inte få mer eller bättre hjälp. Nu är det upp till oss själva, avslutar Rebecka. Alla namnen är fingerade. Fakta Barnens rättigheteter Enligt FN:s barnkonvention är det varje barns rättighet att bli uppmärksammat och få det stöd som hon eller han behöver. Detta ska genomsyra alla beslut som tas i landstinget och hälso- och sjukvårdens personal ska särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd. Kurator Tina Svanbring har kartlagt hur vuxenpsykiatrin i Landstinget Kronoberg uppmärksammar patienternas barn. Under arbetets gång har Tina tagit initiativ till att starta ett föräldrar- & barn-nätverk inom vuxenpsykiatrin, och har därmed kommit en bra bit på väg med att uppfylla Hälso- och sjukvårdslagen. Det är viktigt att vi uppmärksammar även barnen till patienterna, eftersom det är en grupp som själva riskerar att utveckla psykisk ohälsa, menar Tina Svanbring. På vårdcentralen fick Kent en remiss till beroendeenheten. Där fick han behandling för sitt problem med alkohol. Han berättade om bråken hemma. Landstinget Kronoberg arbetar med att ge stöd till barn och föräldrar. Hela familjen fick frågan om de ville ha hjälp att prata med varandra om alla problem, inte bara pappa Kents problem med alkohol. Familjen sa ja. Alla började berätta för varandra vad de tänkte och kände. Ett tag blev det faktiskt värre hemma, säger Calle. Barnen berättade vad de hade känt och hur det varit för dem när pappa drack. Jag skäms över mig själv och vad jag har gjort, säger Kent. Men nu kan familjen prata öppet som de aldrig gjort förut. De har fortfarande problem och de måste lära sig att komma överens igen. Men alla vet att det kan ta tid och de vill försöka. Nu är det upp till oss själva, säger Rebecka. 9

10 Ett barnrättsperspektiv i allt som landstinget gör Många vet att det finns något som heter barnkonventionen, men få kan säga vad det egentligen innebär. nu ska det bli ändring på det. johanna melin Riksdagen har antagit Strategi för att stärka barns rättigheter i Sverige och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har gjort en överenskommelse med regeringen för att stärka barns rättigheter i kommuner och landsting. Därför tar Landstinget Kronoberg ett omtag i arbetet med att få in barnkonventionen i all verksamhet som, direkt eller indirekt, arbetar med barn och unga. Under tre år ska Susann Swärd, barnrättsstrateg, och Jutta Qvant, utvecklingsledare, stödja landstingets verksamheter. Barnens rättigheter i alla Verksamheter Alla inom landstinget ska kunna omsätta barnkonventionen i praktisk handling. Det innebär att det ska finnas ett barnrättsperspektiv i alla verksamheter som arbetar direkt eller indirekt med barn, säger Susann Swärd. Jutta och jag är resurspersoner för verksamheternas arbete med barnkonsekvensanalyser. Syftet med vårt barnrättsarbete är att finnas som resurs för landstingets verksamheter. Vi kommer att jobba med utbildning och vara ett bollplank, berättar Susann. En utmanande del i uppdraget är att göra barn och unga i Kronobergs län mer delaktiga i landstingets verksamheter. Vi kommer att arbeta på bred front med kontaktklasser, samla in barns och ungas åsikter genom intervjuer, enkäter, fokusgruppsdiskussioner och webbforum för att lyssna på vad barn och unga har för tankar kring hälso- och sjukvården, säger Jutta Qvant. inte alltid som man tror Som exempel på hur tokigt det kan bli berättar Susann Swärd om ett landsting som beslöt sig för att göra barnkliniken mer förtroendeingivande för barnen genom att ge personalen färgglada kläder. Utvärderingen visade att barnen inte såg skillnad på vilka som jobbade i vården och vilka som var föräldrar. Barnen blev snarare mer förvirrade än att de fick ett ökat förtroende för vården. Hade barnrättsperspektivet funnits hade de frågat barnen först, säger Susann. BarnVänlig information Två områden som ska prioriteras är barn som far illa och barn som är anhöriga till vuxna som behandlas inom hälso- och sjukvården för allvarliga fysiska eller psykiska sjukdomar. När det gäller barn som far illa behöver vi bli mer uppmärksamma på att identifiera och stötta dem, även inom verksamheter som inte primärt arbetar med barn. Barn som är anhöriga har rätt att få barnvänlig information om vad som händer och kommer hända barnet eller dess anhöriga inom vården, förklarar Jutta Qvant. Fakta Barnkonventionen Den 20 november 1989 antog FN den så kallade Konventionen om barnets rättigheter (Barnkonventionen). För första gången samlades de rättigheter som gäller för alla barn och ungdomar upp till 18 år i ett och samma dokument. Barnets bästa Sverige var ett av de första länder att skriva under Barnkonventionen. Man försöker att skriva svensk lag så att den stämmer med det som står i Barnkonventionen. Riksdagen har dessutom beslutat att Barnkonventionen ska prägla allt beslutsfattande som rör barn och ungdomar. Barnets bästa ska komma i första hand vid alla slags åtgärder som rör barnet. Lika värde och rättigheter Det viktigaste med Barnkonventionen är att den berättar om varje barns rätt att få sina grundläggande behov tillfredsställda, att få skydd mot utnyttjande och diskriminering, att få uttrycka sin mening och att bli respekterad. Det står att det är rättigheter som ska gälla för barn över hela världen oavsett kultur, religion eller andra så kallade diskrimineringsgrunder. Källa: BRIS 10

11 Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd. Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse. Tove Jansson Tomas Tranströmer om det goda livet Döden gör inte livet meningslöst. Döden innebär att mitt liv är begränsat (definierat?). Därför måste jag ta vara på det. Göra det gott. Leva gott. Livet kan vara gott. Är det sant? Kanske. Kanske är idén om det goda livet inte sant eller falskt (även om många har falska föreställningar om vad detta goda liv innebär) utan snarare en fråga om autenticitet. Att leva autentiskt. Att vara i sig själv. Att vara sann. Att vara den människa man vill vara. Att leva väl. Från Ett gott liv av Ann Heberlein En äldre dam hade två stora krukor, bägge hängde på var sin sida av en stång som hon bar över nacken. En av krukorna hade en spricka, medan den andra krukan var perfekt och alltid levererade en full portion vatten. Efter en lång tur från bäcken till huset, var den läckande krukan bara halvfull. I två år skedde detta dagligen, kvinnan kom hem med bara en och en halv kruka vatten. Naturligtvis, var den perfekta krukan stolt över sitt resultat. Men den stackars läckande krukan skämdes över sin prestation, och var olycklig över att den bara kunde göra hälften av vad den var gjord för att göra. Efter två år av vad den kände som en bitter tid, talade den en dag med kvinnan nere vid bäcken. Jag skäms över mig själv, för att sprickan på min sida gör att vatten läcker ut hela vägen tillbaka till ditt hus. Den gamla kvinnan log. Lade du märke till att det är blommor på din sida av stången, men inga på den andra sidan? Det är för att jag alltid har vetat om din läcka, så jag har planterat frön på din sida av stigen, och varje dag när vi går tillbaka, har du vattnat dem. I två år har jag kunnat plocka dessa vackra blommor för att dekorera bordet. Om du inte är precis som du är, skulle inte dessa skönheter funnits här och smyckat huset. Vi har alla våra egna unika fel. Men det är sprickorna och felen vi har som gör våra liv tillsammanas så intressanta och givande. Du ska ta var och en för vad den är och söka det goda i dem. Gammal kinesisk visdom 11

12 Goda grannar När margareta persson var nyinflyttad i höghuset på liedbergsgatan i Växjö ringde hon på grannens dörr för att säga hej och presentera sig. Där inne satt ruth och gullan och drack kaffe. De frågade om jag ville komma in och göra dem sällskap, berättar margareta. sedan den dagen är de tre damerna, alla närmare nittio år, goda grannar. tryggheten i att ha varandra i samma hus betyder mycket. text: johanna melin foto: hans runesson Det är klart att jag var rädd för att bli ensam när jag flyttade från huset till lägenheten för fem år sedan, säger Margareta Persson. Efter att hon sålt huset började ett nytt liv på femte våningen med utsikt över taken. Men ensamt blev det inte. I huset finns många äldre och där är det naturligt att umgås med varandra. Hade jag inte haft grannarna hade det varit helt annorlunda. Känner man sig lite pratsugen så finns det alltid någon att prata med, säger Margareta. en enkel Vänskap Kaffedoften sprider sig ända ut i trapphuset. När göken tittar fram ur gökuret och visar att klockan är halv tre ringer det på dörren hemma hos Margareta. Fina små kaffekoppar med tillhörande assietter står redan framdukade på bordet. Trots att det är vinter och snö ute behövs inga ytterkläder när de tre vännerna ska hälsa på 12 varandra, det är bara att ta hissen eller trappan. Nu ska de dricka kaffe och prata en stund. Samtalet handlar om barn och barnbarn, om sjukdomar och hemtjänsten. Tonen är trevlig och lättsam. Det fanns en kemi mellan oss direkt, det är alltid enkelt och inga konstigheter när vi ses, säger Ruth Skoog och börja hälla upp kaffe i kopparna. Då Margaretas syn börjar bli dålig sköter Ruth kaffet. Du är den stadigaste av oss, säger Gunhild Gullan Holmqvist och skrattar. Det är en stor trygghet att ha vänner omkring sig. Vi har lite koll på varandra, om vi inte setts på några dagar så börjar man ju undra, säger Ruth. Men det finns fler fördelar med att bo så nära. Vi brukar byta tidningar och ta hjälp av varandra när det behövs. När jag har varit i stugan och hittar en fästing någonstans på kroppen så går jag in till Ruth och så kan hon hjälpa mig att ta bort den, skrattar Margareta.

13 Kanske handlar det bara om att våga säga hej eller ringa på en dörr. Det är en stor trygghet att ha vänner omkring sig, tycker Margareta, Gullan och Ruth. man BehöVer inte Vara ensam På sommaren ses de gärna ute. Då sitter de på gården tillsammans med andra som bor i husen runtomkring, det har blivit en naturlig samlingsplats. De tror att många sitter ensamma helt i onödan, kanske handlar det bara om att våga säga hej eller ringa på en dörr. I lägenheten mitt emot Margareta bor ett par som Gullan och Margareta brukar spela kort med. Gullan som bott i huset längst, i över tjugo år, har lärt känna många grannar i huset genom åren, det har blivit mycket gemenskap. Innan var och en går in till sitt tar Margareta fram några gamla fotoalbum som de bläddrar i, svartvita bilder från tiden då Margareta hade små barn. Margareta pekar på en av bilderna där hon själv står längst upp på en stege och målar fönster. Det finns många minnen att dela med sig av. När man är gammal är minnet inte en självklarhet, påpekar de. Det viktigaste är att man inte tappar huvudet alldeles, säger Gullan. 13

14 Nej, nu ger jag inte upp av karin bengtsson Vi är en grupp kvinnor som samlats för att dansa traditionella danser. Med vår danslärare i täten böljar dansen fram och tillbaka i rummet och ibland blir danscirkeln en spiral. Vi håller varandra i händerna och fötterna rör sig i takt med musiken. Steg framåt, bakåt, åt sidan, små hopp, kryss framför, kryss bakom Det är här och nu som gäller om man ska hänga med! i Dansen Blir Det tydligt vad som händer om man glider in i tankarna. Det räcker med ett litet oj det här går ju bra så är flytet och dansstegen borta. Grubblar man på föregående steg så är man förlorad. Nej, all uppmärksamhet på det nya steget, musiken och golvet under fötterna. Det handlar om att släppa det som varit, acceptera att det blev som det blev och ta nya steg. jag tänker på Annika Östberg, som dömdes till livstids fängelse i USA för dubbelmord trots att hon inte dödat någon. Efter tjugoåtta år blev hon överflyttad till Sverige och sedan knappt ett år tillbaka är hon fri. Vi var många som kom för att lyssna på henne när hon nyligen besökte Växjö. Medan vi andäktigt lyssnade växte hennes livshistoria fram. Öppet och rakt på sak utan att försköna sig själv men med självrespekt och acceptans berättade hon om svårigheter, felval och felsteg i livet. Visst kunde man se att det fanns smärta bakom orden men det fanns ingen bitterhet, inga anklagelser. kanske är Det enda möjligheten för att gå vidare att kunna släppa det gamla. Möta smärtan, förstå, acceptera det som varit. Förlåta sig själv och andra. För det kändes som att det var det Annika Östberg gjort. På något sätt hade hon lyckats bli fri inuti under alla de där åren i fängelset. Även om det hade varit svårt. Nu såg hon framåt. Efter många år hade hon skaffat en alldeles egen hund. Något hon aldrig trodde skulle vara möjligt. Och hon ville berätta sin historia. För att dela med sig, kanske ge hopp, och för att berätta hur viktigt det är att man som barn har en trygg grund att stå på. Som hon hade haft, trots allt. men Det är ju allt Detta dansen lär ut tänker jag. Hur viktigt underlaget är, att det finns en stabil grund under fötterna. Och att fastän stegen ibland blir svåra inte ge upp, orka ett steg till, och ett till vara i det som är nu och inte fastna i det gamla och förflutna. Och så förstås bejaka glädjen i livet, lite höftvick och lust. 14

15 Hjärnkoll slår hål på fördomar hjärnkoll är en kampanj som jobbar för ett psykiskt friskare sverige. med kampanjen vill man slå hål på fördomar om psykisk ohälsa. Nästan alla känner någon som har problem med sin psykiska hälsa. Ofta känner vi oss osäkra på vad vi ska göra när vi har människor i vår närhet som mår psykiskt dåligt. Här är elva råd som kan vara till nytta när du vill vara en bra vän. 1. Fråga! Visa att du bryr dig och att du har tid för honom eller henne. 2. Lyssna utan att ge råd. Om personen som mår dåligt vill prata om sina problem är det viktigt att du tar dig tid att lyssna. Försök att vara helt närvarande. Undvik att prata om dina egna problem och känslor. Öppna frågor gör det lättare för personen att berätta. Ge din syn på saken, men undvik att ge råd. Låt personen finna sina egna svar. 3. Uppskatta personen. Ge beröm och berätta allt det positiva du ser hos personen. 4. Visa att du finns håll kontakten. Ofta kan det kännas svårt för den som mår psykiskt dåligt att prata om sina känslor. Visa att du finns till hands när och om han eller hon önskar att prata. 5. Ha tålamod. Undvik att be personen att ta sig samman, rycka upp sig, eller skärpa sig. Känslorna och tankarna kan verka irrationella för dig, men för henne eller honom är de äkta och verkliga. Att inte må bra psykiskt ska bli lika accepterat som att säga att man har ont i benet. Till sin hjälp har Hjärnkoll en stor grupp ambassadörer som bland annat att föreläser och syns i media. Om vi kan prata mer öppet om psykisk ohälsa och få en större förståelse och acceptans, får vi i förlängningen ett friskare samhälle. Det är regeringen som har tagit initiativet till satsningen bakom Hjärnkoll och alla kan bli supportrar till kampanjen anmäl intresse på Hjärnkolls bästa tips på att vara en bra vän 6. Säg att du gärna hjälper till. Det är inte lätt att ta hjälp när man mår dåligt. Att svara på frågan får jag hjälpa dig blir oftast svårt. Träng dig på istället och visa att du finns till hands. 7. Var positiv och ingjut hopp. Berätta att de allra flesta av de som mår psykiskt dåligt återhämtar sig. Det finns ingen grund till att tro att de psykiska problemen kommer att vara för alltid. 8. Gör roliga saker. Uppmuntra till att göra roliga saker. Det ger den som mår psykiskt dåligt möjligheten att tänka på något annat. Om personen säger nej, bjud in igen. 9. Hjälp till att bena ut problemen. När man mår psykiskt dåligt är det lätt att se alla problem hopa sig. Hjälp din vän genom att fokusera på ett problem i taget. 10. Uppmuntra att ta professionell hjälp. Exempelvis kan hon eller han ta kontakt med sin läkare på vårdcentralen eller annan läkare inom den psykiatriska vården. Du kan också själv ta kontakt för att få vidare råd om hur du bäst kan hjälpa. 11. Ta hand om dig själv. Det är lätt att känna sig oumbärlig. Kom ihåg att personen som mår psykiskt dåligt har ett ansvar för sig själv. Om du upplever att du som närstående eller anhörig får det svårt sök då själv stöd och hjälp. Rapporter inifrån De här böckerna är skrivna av människor med egen erfarenhet av psykisk sjukdom. De ger en inblick i hur livet kan te sig under till exempel en depression, psykos eller en manisk period. HJÄLP, VEM ÄR JAG? av Caroline af Ugglas och Ulf Karl Olov Nilsson En skildring av psykoterapisessioner där Caroline af Ugglas berättar om depressioner, ångest och rädslan för att bli galen, men också om barndomen, de vilda ungdomsåren och kärleken till sin familj. MITT GALNA LIV av Arvid Lagercrantz Arvid Lagercrantz är en av Sveriges mest erfarna journalister med en karriär som chef inom media. Han är också författare till denna bok som handlar om hur det är att leva med diagnosen bipolär sjukdom. Det är det viktigt med ett öppnare klimat i samhället kring psykisk ohälsa. Vem som helst kan råka ut för psykiska problem. Jag tror att de flesta har närmare till galenskap än vad man vill erkänna, säger han. EN DÅRE FRI av Beate Grimsrud En berättelse om att leva med psykos. Grimsrud beskriver både skrämmande och komiskt Elis vardag, med rösterna i huvudet, tvångsvård, medicinering, men också vännerna, en terapeut och en stor dos kreativitet. ETT GOTT LIV av Ann Heberlein Författaren och etikforskaren som tidigare skrivit Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva om sin bipolära sjukdom, har nu gett ut en ny bok om vad som är ett gott liv. Vad är sjukt och vad är friskt? 15

16 Linn tränar på att vara den bästa av sig själv På ett fik i Växjö träffar jag linn, en vanlig 24-åring som studerar vid linnéuniversitetet. hon är lång, glad, vältränad och går regelbundet och träffar en psykolog. psykologen har blivit ett stöd i vardagen och känner henne bättre än någon annan. stina solin Linn slår sig ner vid bordet, tar en klunk vatten och börjar berätta om sig själv. Fritiden ägnar hon åt sin favoritidrott och genom en uppmärksam tränare kom Linn i kontakt med föreningens idrottscoach. Tränaren lade märke till att Linns idrottsprestationer försämrades. Samtidigt fick hon svårare hantera jobbiga situationer i privatlivet. Då var det inte som att jag hade ett svårt problem, utan mer som ett hjälpmedel, förklarar Linn. inte Den riktiga linn Till en början pratade Linn bara om träningen. Först öppnade jag inte upp mig. Vi pratade bara om idrotten, och det är ju inte den riktiga Linn, berättar hon. Ju längre tiden gick, desto mer började Linn berätta om sitt privatliv och hur hon hade det när hon var liten. Linn tvekar innan hon fortsätter att berätta. Vid träffarna med idrottscoachen började det så småningom dyka upp minnen hon hade förträngt. Jag bröt ihop totalt, erkänner Linn. Idrottscoachen kände att hon inte kunde hjälpa mig mer och hänvisade mig vidare till en psykolog. Linn berättar om idrottstävlingar där hon grät sig igenom hela tävlingen och skakade som ett asplöv efteråt. Hon mådde inte bra och kände sig övergiven av idrottscoachen som fått henne att öppna sig. En dag fick Linn nog av att må dåligt och hörde av sig till den psykolog som idrottscoachen hade rekommenderat. Till slut bestämde jag mig och ringde. Jag tänkte det är ju bara fyra gånger, sen behöver jag inte gå dit mer, säger Linn och skrattar. Hon träffar fortfarande psykologen var fjärde vecka och har gjort det i fyra år. Eftersom det är en privat psykolog kostar det 600 kronor per gång, men det är det värt, tycker hon. tränar på att må Bra På frågan om Linn mår bättre av att träffa sin psykolog svarar hon: Jag vet att jag mår bättre, men nu har det varit en så stressig höst att jag har svårt att känna det ibland. När Linn har fått tänka en stund berättar hon hur mycket hon har utvecklats som människa. Hon vågar prova nya saker, är inte rädd för att göra fel och pratar lättare med nya människor. Allt som hon hade svårt med tidigare. Det är som med idrotten, jag tränar på det, förklarar hon. Jag vet fler saker om mig själv nu. Innan skulle jag alltid vara glad och positiv, men nu vet jag att det är okej att vara arg och ledsen. Det är inget misslyckande. VågaDe inte Berätta Linn vågade inte berätta för någon att hon gick till en psykolog. Bara hennes mamma visste. Istället bar hon det inombords som en stor hemlighet. Jag hade målat upp det som en stor grej, men i själva verket var det så här litet. Hon ler och visar mellan tummen och pekfingret. Litet. När jag berättade för mina kompisar sa de bara Bra, det är på tiden att du börjar må bättre. Vi stöttar dig!. Sen var det inget mer med det. Linn ser sin psykolog som ett stort stöd i vardagen. Hon tror inte att det bara är människor med ett uttalat problem som behöver gå dit. Jag tror att alla behöver prata med någon. Allvarligt, alla! Även om man har ett bra liv så utvecklas man och lär sig saker om sig själv, utbrister Linn. Men, poängterar hon, man ska gå dit av rätt orsaker. Inte för att någon annan vill det eller för att det är trendigt. Om du inte vågar ta itu med det som kommer fram så är det ingen mening. har det blivit vanligare att gå till kurator och psykolog? Jag tror att det blir mer accepterat och jag hoppas att det blir vanligare. Linn vill gärna vara anonym för läsarna, men för vänner och familj har det känts bra att kunna berätta. 16

17 När jag berättade för mina kompisar sa de bara Bra, det är på tiden att du börjar må bättre. Vi stöttar dig!. Sen var det inget mer med det. Det var svårt för Linn att berätta för någon att hon gick till en psykolog. Men när hon väl sagt det visade det sig att hemligheten inte var så stor. Jag tror att alla behöver prata med någon. Även om man har ett bra liv så utvecklas man och lär sig saker om sig själv säger Linn. Någon att prata med Studenthälsan finns på linnéuniversitetet i Växjö och är en plats dit studenter kan vända sig när de behöver någon att prata med. Det är gratis och kan ses som ett komplement till den övriga hälso- och sjukvården. Annika Axelsson arbetar som gestaltterapeut. Hon berättar att personalen på Studenthälsan håller förebyggande kurser för universitetsstudenterna, bland annat i stresshantering. Utöver det får de ungefär individuella besök per år. De som hör av sig behöver i första hand prata om stress, självkänsla, relationer och nedstämdhet, säger Annika. Studenthälsans hemsida är tydlig: inga bekymmer är för små att söka hjälp för. Det är studenten själv som bestämmer om det finns ett problem och Studenthälsans jobb är att lyssna och stötta genom motiverande samtal, men de bedriver inte långa behandlingar. campushälsan Det händer att vi pratar med studenter som har behov av behandling och där har vi ett bra samarbete med Campushälsan, berättar Annika. Campushälsan är en vårdcentral i nära anknytning till campus. De tar hand om alla Växjös universitetsstudenter som är listade till vårdcentralen Teleborg. Där finns bland annat en psykiatrisjuksköterska som tar hand om de studenter som kan behöva mer hjälp än den studenthälsan kan erbjuda. Det är ett jättebra samarbete tycker vi, säger Annika. har det blivit vanligare att gå till kurator och psykolog? Vi har ingen statistik på att det är så, men det känns som om det allmänt är så i samhället att det har blivit lättare att stå för och prata om att man söker hjälp, säger Annika. 17

18 Konsten att hitta det goda mitt i det svåra Egentligen borde vi göra allt för att människor ska ha det bra i vårt samhälle, säger Berit ericsson som är överläkare på psykosenheten. text: karin bengtsson foto: hans runesson När det gäller risken att utveckla psykisk sjukdom är vi olika sårbara. Det finns orsaker vi inte kan påverka, till exempel ärftlighet. Men eftersom vi vet att negativa och belastande barndomsupplevelser är en stor riskfaktor för psykisk ohälsa, borde vi satsa allt på att ge barn en bra uppväxt. Jag sitter på Berit Ericssons expedition på psykosenheten. Den senaste tiden har jag läst böcker där författaren beskriver hur det är att leva med psykisk sjukdom och känner att jag vill veta mer. Kan man hitta ett gott liv mitt i allt det svåra? Och vad innebär det egentligen att drabbas av en psykos? Berit Ericsson ritar och berättar. Psykos är ett samlingsnamn för olika psykiska tillstånd där man tappar verklighetsförankringen. Då upplever man sådant som inte finns. Man kan höra röster och till exempel vara övertygad om att man är övervakad och förföljd. Det upplevs lika verkligt som när du och jag sitter och pratar med varandra. Just därför kan det vara svårt att inse att man är sjuk. Sedan finns det andra symptom. Man kan känna sig deprimerad, ha svårt att sova, tappa initiativkraft. Dessutom kan det finnas problem med uppmärksamhet, koncentration och inlärning. tidig BehanDling Helst vill vi komma in så tidigt som möjligt med behandling innan sjukdomen Berit Ericsson, överläkare på psykosenheten, förklarar hur det kan vara att leva med en psykossjukdom. Och hur anhöriga kan agera. är alltför påtaglig, säger Berit Ericsson. Det handlar om att förhindra en negativ utveckling där man hamnar i utanförskap och ett mera kroniskt tillstånd. Ju tidigare behandling desto bättre prognos. Insjuknandet är ofta smygande, men det kan också ske akut och så småningom övergå till ett kroniskt tillstånd. Tidiga tecken på en psykossjukdom kan vara att man drar sig undan, blir mer tyst och förtegen, prestationen i skola eller arbete försämras. Men det kan också visa sig som irritation och onormal rastlöshet. För det mesta är det unga människor som insjuknar, vanligast i årsåldern. Ofta är det anhöriga som märker att beteendet förändrats medan den sjuke själv inte förstår vad som pågår. Man drar sig undan i stället för att berätta. Det är inte alltid så lätt för anhöriga att veta när eller hur man ska reagera. Men man kan alltid diskutera med sin vårdcentral. Behövs det tar de kontakt med psykosenheten och då kan vi göra en bedömning. 18

19 att leva med en psykossjukdom I dag finns läkemedel som minskar symptomen. Ibland går psykossymtomen över efter en kort behandling men ibland krävs livslång medicinering och annan behandling och stöd. Mycket handlar om att man måste lära sig att leva med sin sjukdom, hitta strategier som fungerar. Till exempel hitta sätt att aktivera och distrahera sig så att rösterna inte blir så dominerande. En del patienter är väldigt påhittiga, använder hörlurar, musik och annat. Men den här initiativlösheten gör att man ofta behöver hjälp och stöd att hålla sig aktiv. Man behöver trygghet, struktur och meningsfull sysselsättning. Som de flesta av oss, fast i ännu högre grad. att stärka Det friska Berit Eriksson har flera fina tavlor på väggarna som några av hennes patienter målat och jag tänker på böckerna jag läst. finns det ett samband mellan psykisk sjukdom och kreativitet? Att ha en psykossjukdom är att leva med begränsningar och inrätta sitt liv efter det. Men det handlar också om att stärka det friska, det som fungerar och är bra. Att aktivt försöka hitta och göra sådant man mår bra av. För några kan det vara musik, litteratur och konst för andra något annat. Precis som för oss alla. Fakta Psykosenheten På psykosenheten arbetar många olika yrkeskategorier tillsammans för att kunna ge en bred behandling. Det finns läkare, psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter, sjuksköterskor och skötare. De arbetar i tre team, varav ett i Ljungby, och gör även hembesök vid behov. Många drabbas av depression Knappt hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män får någon gång i livet en depression som kräver medicinsk behandling. Det är naturligt att känna sig nedstämd ibland. Men om man känner sig djupt nedstämd under en längre period kan man ha fått en depression. En depression kan till exempel bero på att man har råkat ut för något svårt i livet, att man är utsatt för stark stress eller att man fått någon sjukdom. Men man kan också bli deprimerad utan någon tydlig anledning. Vanliga symtom på depression är nedstämdhet brist på glädje och minskat intresse för det man brukar tycka om att göra minskad aptit och vikt sömnstörningar aggressivitet och lättretlighet koncentrationssvårigheter och oförmåga att ta itu med vardagliga sysslor svårighet att känna känslor och avtagande sexuell lust hämmat tal, stel mimik och långsamma rörelser känslor av misslyckande och otillräcklighet minskad livslust och självmordstankar. Man kan också få olika kroppsliga besvär som till exempel värk i lederna, musklerna och magen trötthet andnöd hjärtklappning. Ont i själen vart ska jag vända mig? Källa 1177.se Ring 1177, de kan lotsa dig vidare. Alla vårdcentraler har en psykiatrisk resurs, hit får du komma via remiss av läkare. Skolbarn kan prata med personal vid elevhälsan. Studenter på Linnéuniversitetet har studenthälsan och campushälsan. Ungdomsmottagningen är inte bara sex och preventivmedel, här finns också en kurator att prata med. Här kan du ta upp frågor som rör relationer, dåligt självförtroende, oro, sexuell identitet, graviditet, övergrepp, ensamhet - inga problem är för stora eller för små. UMO.se, ungdomsmottagning på nätet. Arbetsgivare ska ansvara för att det finns företagshälsovård för de anställda. BUP, barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, är till för barn och unga under 18 år. Även föräldrar till nyfödda barn är välkomna. Landstinget har avtal med ett antal psykologer/psykiatrer som man kan söka direkt, se landstingskatalogen. Det finns även många privatpraktiserande terapeuter. Mår du riktigt dåligt finns en psykiatrisk akutmottagning i Växjö. Någon att prata med: Nationella hjälplinjen, , kris- och stödsamtal kl alla dagar. härifrån finns också en mängd länkar där man kan söka sig vidare, det kan gälla allt från relationer, sjukdomar och missbruk till sorg, oro och hemlöshet. BRIS, Barnens rätt i samhället, finns för dig som är upp till 18 år. Med BRIS kan du ringa, mejla och chatta om vad som helst. En vuxen på BRIS svarar på dina frågor, och du är alltid anonym. Familjefrid Kronoberg, för såväl barn som vuxna som drabbats av, eller själva utövar fysiskt eller psykiskt våld i en nära relation. Kostnadsfri rådgivning, stöd, hjälp, krishantering samt behandling, antingen individuellt och/eller i grupp. Sirius, för barn och ungdomar som upplevt våld i hemmet. Kuling.nu. En digital mötesplats för dig som har en förälder med psykisk sjukdom. Chatt, forum, information och tips. 19

20 Det mänskliga mysteriet lockar Anna Nillson Mörk soffa gärna i skinn, skäggig farbror, eller för den delen starkt parfymerad dam, och mycket hummanden. Det är lätt att få den stereotypa bilden av psykologer som filmvärlden visar upp. som tur är stämmer den inte alls in på anna och erik, två av studenterna som i höstas startade sin resa på linnéuniversitetets psykologprogram. malin persson Erik Hansson Görrel Månsson, psykolog i Landstinget Kronoberg och mentor för studenterna på Linnéuniversitetets psykologprogram. Anna Nilsson och Erik Hansson har precis träffat sin mentor, Görrel Månsson, som är psykolog i Landstinget Kronoberg. De berättar varför de valde att studera till just psykologer. Självklart handlar det om att människan i sig och hur hon fungerar är spännande och lockande, säger Anna. Erik nickar och fortsätter: Man har ju en vilja att hjälpa. Tänk att i framtiden kunna se att människor mår bra med hjälp av mig. ekorrhjulet skapar BehoV Efterfrågan på psykologer är ständigt hög och med tanke på samhällets utveckling lär det inte minska. Vi lever i ett prestationsbaserat samhälle där ekorrhjulet ibland tycks snurra fortare och fortare, vilket kan leda till ökad stress och psykisk ohälsa. Det gör att det alltid kommer att finnas behov av psykologer, menar Erik. Men kanske i en något annorlunda roll. I framtiden kommer vi nog i större utsträckning att se psykologer i företag, företagshälsovård, inom personal- och i ledarskapsfrågor, tror Anna. avståndet minskar De skrattar åt den stereotypa bilden av psykologer och menar att psykisk ohälsa tack och lov blir mer och mer avdramatiserat och accepterat. De avslutar med de kloka orden att avståndet mellan gemene man och psykologens stol minskar. Det är bra! Fakta Hösten 2011 började de första studenterna på Linnéuniversitetets psykologprogram. Under fem år blandas teori med praktiska inslag inom Landstinget Kronoberg. På resan mot examen får studenterna också sällskap av en mentor psykologer från landstinget. För att ge dem goda förutsättningar i sitt mentorskap utformade universitetet en mentorsutbildning. Under första året träffar studenterna sin mentor hela åtta gånger och inför varje träff får studenterna ge förslag på ämnen de vill diskutera. Flera studenter menar att mentorn blir en bro mellan teori och praktik. Med hjälp av mentorn kan de sätta teorin i ett sammanhang, en verklig situation. 20

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Till föräldrar och viktiga vuxna: Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Kalles mamma får en psykos

Kalles mamma får en psykos Kalles mamma får en psykos Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Kalle bor i en lägenhet på Marmorgatan med sin mamma och pappa. Kalle går i 6-års gruppen på skolan. Kalles pappa är taxichaufför.

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN LÄSFÖRSTÅELSE STORA SÄCKAR väckarklocka (sida 3, rad 1), alarm när man måste vakna brevbärare (sida 3, rad 9), den som delar ut post sorterar (sida 4, rad 7), lägger på rätt

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Fundera på, samtala Fundera på, samtala 2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Klaras föräldrar har rest bort så Elin och Isa och alla andra är bjudna på fest hos henne. Klaras moster köper alkohol i Tyskland som hon sedan

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!

Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse! Läsnyckel Lea och Maja Författare: Helena Karlsson Lea och Maja är en lättläst ungdomsbok som är skriven på Hegas nivå två. Boken passar för läsare som vill ha en gripande berättelse, med ett språk som

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! 1 Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! Lärarhandledningen är gjord i mars 2014 av Lena Nilsson

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare Förord Pebbles är en av de modigaste människor jag känner. Att så öppet berätta om sin psykiska sjukdom och framför allt sina psykoser är något jag beundrar. Det finns en hel del litteratur om depressioner

Läs mer

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Till dig som har ett syskon med adhd eller add Till dig som har ett syskon med adhd eller add Namn: Hej! Den här broschyren är skriven till dig som har ett syskon med adhd eller add. När det i broschyren bara står adhd så betyder det både adhd och

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början.

En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början. Trygg hamn En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början. Kanske kommer våra barn att möta en tuff värld men inte desto mindre kan vi lära dem att bemöta den. Eva Träff Trygg hamn Copyright

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Vad erbjuder Gunilla och G-kraft Akupressur? Jag gör behandlingar utifrån traditionell kinesisk medicin. Akupressur Öronakupunktur Koppning/koppningsmassage

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa? 1 Ett meddelande Lyssna på meddelandet. Sätt kryss för rätt svar. Du får lyssna två gånger. Hej Peter! Jag är lite försenad. Jag hinner inte komma till klockan sex. Jag måste köra mamma till ögonläkaren.

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon Tysta(de?) Röster Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon Årskonferens i Göteborg 30-31 mars 2009 Karin Ingvarsdotter Doktorand, Hälsa & Samhälle Malmö Högskola

Läs mer

Frågeformulär till vårdnadshavare

Frågeformulär till vårdnadshavare Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa

Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa Kunskapsstöd för dig som är tonåring eller ung vuxen www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2018 Fysioterapeuterna Omslagsbild: Vera Berggren Wiklund

Läs mer

lättläst broschyr En lättläst broschyr om samband mellan fattigdom och funktionshinder

lättläst broschyr En lättläst broschyr om samband mellan fattigdom och funktionshinder lättläst broschyr En lättläst broschyr om samband mellan fattigdom och funktionshinder MyRight Att erövra världen, mars 2018 Vi som driver MyRight är organisationer för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Dennis svarade. Det var Maria. -Hej, det är Maria. -Hej, sa Dennis. -jag vill bara tacka för att du räddade min brors son. - Det var så lite så. - Och förlåt för att jag inte vågade säga ifrån på caféet,

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 13 Jul En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 13 Jul Snöflingorna

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Publicerat med tillstånd Tidningsmysteriet Text Martin Widmark Bild Helena Willis Bonnier Carlsen 2005

Publicerat med tillstånd Tidningsmysteriet Text Martin Widmark Bild Helena Willis Bonnier Carlsen 2005 Kapitel 3 är de kommer ut från Pia Penn-Tax rum, frågar Lasse: Varför var Marklund så stressad? Och varför river han i fotografens lådor, säger Maja. De tittar på nästa dörrskylt: Sigge Jansson reporter,

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love - HEL Heléne F Sandström Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love HEL Hur har du det med kärleken min vän? Älskar du hårt och passionerat eller är kärleken

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9)

Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9) SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? Agnes och Elin är bästa vänner fast de är väldigt olika. Agnes tycker om att vara för sig själv och teckna och måla. Hon vill inte ha så mycket uppmärksamhet.

Läs mer

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken: Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer