Arbetsminnesträningsprojekt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsminnesträningsprojekt"

Transkript

1 ` Universitetssjukhuset i Lund November 2007 Verksamhetsområde Psykiatri AD/HD-verksamheten Universitetssjukhuset i Lund Arbetsminnesträningsprojekt Projektnummer 64/2005

2 2 Förord AD/IID-verksamheten vid VO Psykiatri Lund startade 2004 och har utredning, behandling samt metodutveckling som uppdrag. Vi är tacksamma att vi fatt möjlighet att behandla och följa upp de patienter som ingått i arbetsminnesträningsprojektct genom att medel ställts till förfogande genom Socialstyrelsens NU!-projekt. Vi vill också rikta ett stort tack till alla tålmodiga deltagare som fullföljt intervjuer, tester och träningen trots oväder, semestrar mm. Vi vill även tacka vår hjälpsamma sekreterare som ständigt finns till hands för att underlätta vårt arbete. Tack till Er alla! "Uthållighet är koncentrerat tålamod" Thomas Carlyle ( ) Inga Reidhav, överläkare, projektansvarig Carina Klint, neuropsykolog Kerstin Zettervall, arbetsterapeut

3 3 Innehållsförteckning sid 1. Bakgrund Rememo arbetsminnesträning 4 Tillvägagångssätt Beskrivning av patientgruppen Läkaruppföljning och bedömningsinstrument Neuropsykologisk uppföljning och bedömningsinstrument Arbetsterapeutisk uppföljning och bedömningsinstrument Bearbetning av data Resultat Läkarbedömning 3.2 Neuropsykologisk bedömning Arbetsterapeutisk bedömning Slutsats Diskussion Referenser 29

4 4 1. Bakgrund November 2005 startade vid AD/ HD-verksamheten, Verksamhetsområde Psykiatri Universitetssjukhuset i Lund ett tvåårigt arbetsminnesträningsprojekt med hjälp av utvecklingsmedel beviljade av Nationell Psykiatrisamordning. En metod för arbetsminnesträning med hjälp av datoriserat träningsprogram Rememo/Robomemo (Klingberg et al., 2002; Klingberg et al., 2005; Westerberg et al., 2007) har tagits fram av en forskargrupp kopplade till Karolinska Sjukhuset i Stockholm. Medel söktes för införande av arbetsmetoden i en vuxenpopulation. I samband med att medel beviljades framfördes önskemål om att erfarenheter skulle dokumenteras på ett sätt som gör det möjligt för andra enheter i landet att använda den metod som utarbetats i projektet om denna visade sig vara framgångsrik. Det framfördes även önskemål om att projektet skulle försöka utvärdera huruvida arbetsminnesträningen hade effekt på patienternas vardagsaktiviteter förutom eventuell påverkan på arbetsminnet hos de 12 patienter som det beviljades medel för i arbetsminnesträn ingen. 1.1 Rememo arbetsminnesträning Rememo är ett datoriserat program för träning av arbetsminnet hos vuxna som utvecklats av Cogmed Systems AB. Robomemo är samma program men anpassat för barn. Programvaran samt coachning med hjälp av legitimerade psykologer i anslutning till träningen har tillhandahållits av Cogmed Sverige AB ( Arbetsminnesträning med Rememo innebär att man med hjälp av en Internetuppkopplad PC och ett särskilt program tränar på olika audioverbala och visuospatiala arbetsminnesuppgifter. Antalet arbetsminnesuppgifter vid varje träningstillfälle är fast men svårighetsgraden på uppgifterna anpassas automatiskt enligt en särskild algoritm efter den enskilde individens prestation. Vilka övningar som ingår i den dagliga träningen ändras under träningsperioden. Varje träningstillfälle tar ca minuter.

5 5 2. Tillvägagångssätt De tolv patienter som ingick i projektet erbjöds i samband med läkarbesök att påbörja arbetsminnesträning. Samtliga var vid den tidpunkten redan aktuella vid mottagningen och hade diagnos AD/I-ID med huvudsakligen uppmärksamhetsstöming, AD/IID av kombinerad typ eller DAMP. Urvalet av patienter gjordes efter diskussion inom projektgruppen som bestod av arbetsterapeut, läkare och psykolog. Samtliga patienter som erbjöds arbetsminnesträning accepterade erbjudandet. Samtliga 12 patienter som deltog i det aktuella projektet genomförde arbetsminnesträningen i ett avskilt och för ändamålet anpassat rum vid AD/HD-verksamhetens mottagning i Lund. Patienterna hade fasta träningstider och togs vid varje träningstillfälle emot av träningsansvarig personal från mottagningen. Efter det initiala läkarbesöket anmäldes patienten till Cogmed för intervju och bedömning enligt deras rutiner. Efter klartecken från Cogmed kallades patienten till arbetsterapeut och psykolog för baseline-mätning inför grundträningen. Träningen i föreliggande projekt har skett i två omgångar, grundträning och boosterträning, med fyra till sex månader mellan träningsperioderna. Under grundträningen tränade deltagarna fem dagar per vecka under en femveckorsperiod, totalt 25 dagar. Vid boosterträningen tränade deltagarna fem dagar per vecka under en treveckorsperiod, totalt 15 dagar. Under arbetsminnesträningen coachades deltagarna enligt följande rutiner: För att träningen skulle komma igång på ett bra sätt hade coachen först ett startsamtal per telefon med den som skulle träna. Coachen följde träningsresultaten via Internet och diskuterade varje vecka per telefon och/eller via c-post resultatet och utvecklingen med den tränande. När träningsperioden var färdig utvärderade coachen och den tränande träningsperioden vid ett avslutande samtal. Resultatet av träningen sammanfattades av coachen i en skriftlig rapport. vilken den tränande och träningsansvarigc vid AD/HD-mottagningen fick ta del av.

6 6 2.1 Beskrivning av patientgruppen Tabell 1. Beskrivning av patientgruppen, totalt antal 12 patienter. Urvalet Antal Kön (antal kvinnor/män) 5/7 Alder, mellan (genomsnitt antal år) 31 Diagnos AD TID (Huvudsakligen uppmärksamhetsstörning/kombinerad typ/damp) 3/4/5 Bor i lägenhet/ i villa/ i föräldrahemmet 7/2/3 Singel/ Sambo alt gift 4/8 Arbetssökande/ Arbetar eller studerar/ Ingen sysselsättning 2/8/2 Medicinerar med centralstimulantia/ Ej centralstimulantia 6/6 (En patient hade under hela arbetsminnesträningsperioden SSRI, i kombination med centralstimulantia). antidepressiv behandling, av typ 2.2 Läkaruppföljning och bedömningsinstrument Cirka sex veckor efter avslutad boosterträning kallades patienterna för återbesök till läkare för utvärdering. Patienterna fick då bland annat göra en subjektiv utvärdering av arbetsminnesträningen i sin helhet med hjälp av VAS-skalor. Patienterna fick på en skala från 0-10 utvärdera den positiva effekten av arbetsminnesträningen. 0 = ingen positiv effekt och 10 = bästa tänkbara positiva effekt. Med hjälp av samma skala fick patienterna även utvärdera hur stor arbetsinsatsen varit. Patienterna fick då väga in både hur ansträngande själva arbetsminnesträningen varit och hur arbetsamt det varit att komma till mottagningen. 0 = ingen ansträngning/arbetsinsats och 10 = största tänkbara ansträngning/arbetsinsats. Patienterna fick även lämna ett fritt formulerat allmänt omdöme om arbetsminnesträningen. Dessutom frågades specifikt efter positiva effekter.

7 7 Eftersom all arbetsminnesträning har skett i ett för patienterna färdigställt rum med samma dator fick patienterna utvärdera hur de upplevt att arbetsminnesträningen inte skett i hemmiljö och även uppskatta om de skulle ha klarat att utföra träningen hemma. 2.3 Neuropsykologisk uppföljning och bedömningsinstrument Tidigast en veckaföre och senast dagen innan grundträningens start, genomgick patienterna en dryg timme lång neuropsykologisk undersökning. För att kunna utvärdera behandlingseffekten ur neuropsykologisk synvinkel undersöktes patienterna på samma sätt vid ytterligare tre tillfällen; andra tillfället en till tre veckor efter avslutad grundträning, tredje tillfället inom en vecka före boosterträningen, samt fjärde tillfället en till tre veckor efter avslutad booster. Fyra mätinstrument användes vid den neuropsykologiska undersökningen, tre psykologiska test och ett självskattningsformulär. 1. Blockrepetition ur Wechsler Adult Intelligence Scale - III som neuropsykologiskt instrument (Nyman et al., 2004) är ett visuospatialt lest som mäter uppmärksamhetsspann och arbetsminne. Blockrepetitionstestet består av två delar, Blockrepetition framlänges och Blockrepetition baklänges. Framlänges Blockrepetition är ett prov på visuospatial inlärning och är framförallt beroende av testpersonens förmåga att fokusera på uppgiften och bibehålla uppmärksamheten. Även Blockrepetition baklänges kräver god uppmärksamhet, men kräver också att man kan hålla uppgifterna kvar i arbetsminnet samtidigt som man utför en mental operation. 2. Sifferrepetition ur Wechsler Adult Intelligence Scale - III (Wechsler, 2003) fungerar på liknande sätt som Blockrepetition men ur ett audioverbalt perspektiv. och mäter även det uppmärksamhetsspann och arbetsminne, Vid analys av resultatet på Block- respektive Sifferrepetition slår man först samman den totala råpoängen för fram- och baklänges Block - respektive Sifferrepetition. Den totala råpoängen överförs sedan efter åldersrelaterad normjämförelse till skalpoäng på en skala där medelvärdet är 10 och standardavvikelsen är 3. Standardförfarandet är att man ser på i vilken omfattning testpersonen kan återge såväl de korrekta blocken/siffrorna som ordningen på dem.

8 8 3. Test of Variables of Attention (Greenberg & Kindschi, 1999; Leark et al., 1999), är ett datoriserat continuous performance test (CPT) som mäter visuellt informationsprocessande över tid. Språket har liten betydelse vid användning av TOVA. I TOVA använder man sig av två enkla geometriska figurer för att mäta uppmärksamhet. Eftersom TOVA inte använder komplexa eller sekventiella stimuli har det en negligerbar inlärningseffekt vilket gör det användbart vid seriella mätningar och används bland annat för att monitorera behandling av AD/HD över tid. Testet har normerats för barn och vuxna i åldern 4 till 80+ år. Normerna bygger på resultat från en stor grupp personer som inte har AD/IID och är uppdelade på ålder och kön. Några av de viktiga variabler man mäter över testets 21,6 minuter är ouppmärksamhet, impulsivitet, svarstider, samt variabilitet i svarstider. Råpoängen på dessa variabler överförs efter åldersrelaterad normjämförelse till standardpoäng på en skala där medelvärdet är 100 och standardavvikelsen 15. För en normalbegåvad person ligger cutoff på 85. En annan variabel på TOVA är den så kallade ADHD-poängen som kan beskrivas som en form av profilpoäng. ADHD-poängen är enjämförelse mellan testpersonens prestation på TOVA och en ålders- och könsspecifik grupp medadhd. En ADHD- poäng som är mindre än ger indikation om ADHD. 4. Brown Attention Deficit Disorder Scale For Adults (Brown, 1996; Brown, 2004), är ett självskattningsformulär vilket innehåller 40 olika frågor som patienten ska ta ställning till och skatta på en skala från 0 till 3, där 0 är aldrig och 3 nästan dagligen. Denna självskattningsskala är utformad för att fånga upp funktionsnedsättningar i de exekutiva funktioner som ofta är bristfälliga vid AD/HD. Skalan är indelad i fem olika kluster: A. Aktivering (att organisera, prioritera och komma i gång med arbete). B. Uppmärksamhet (att fokusera, upprätthålla och skifta uppmärksamhet). C. Energi (aktivitetsnivå, energi- och bearbetningshastighet). D. Känsla (frustrationstolerans, reglering av känslor) E. Minne (arbetsminne och återgivning)

9 9 Varje kluster ska motsvara en underliggande aspekt av AD/HD-problematiken. I kluster A (Aktivering) ingår nio frågor som exempelvis: - Tappar du modet när dufar mycket attgöra? Har du svårigheter att prioritera, organisera och komma igång med saker? - Tycker du det är svårtatt vakna på morgonen? Är det svårtatt stiga upp och komma igång? I kluster B (Uppmärksamhet ) ingår nio frågor som exempelvis: - Lyssnar du och försöker vara uppmärksam, men tankarna far iväg och du missar väsentlig information (t ex i samtal, på möten)? - Dagdrömmer du och kan bli helt uppslukad av dina egna tankar? I kluster C (Energi ) ingår nio frågor som exempelvis: - Tappar du lätt gnistan och orkar inte fullfölja uppgifter? Tar energin fort slut? - Måste andra påminna dig att sätta igång eller fortsätta med uppgifter som du måste göra? I kluster D (Känsla) ingår sju frågor som exempelvis: - Blir du lätt irriterad? Har du kort stubin? - Känner du dig nedstämd, missmodig eller deppig? I kluster E (Minne och återgivning) ingår sex frågor som exempelvis: - Glömmer du att göra saker som du planerat (t ex ringa upp folk, betala räkningar)? - Glömmer du eller tappar bort saker du behöver, t. ex nycklar, viktiga papper ("vet att de är här någonstans")? Den totala råpoängen på skalan är maximalt 120 poäng. Högt antal poäng på skalan indikerar en upplevelse av stora exekutiva svårigheter, medan en låg poäng på skalan indikerar en upplevelse av ringa exekutiva svårigheter. En total råpoäng på 50 eller mer rekommenderas för klinisk tolkning av skalan. Vid en total råpoäng på 50 eller merjämförs råpoängen för varje enskilt problemkluster med normerna och överförs till T-poäng på en skala där

10 10 medelvärdet är 50 och standardavvikelsen är 10. En råpoäng inom ett enskilt problemområde som motsvararett T-värde på 65 eller mer ses som kliniskt signifikant. De fyra mätinstrumenten administrerades till patienterna i följande ordning ; TOVA, kort paus, Brown ADD Scale, Sifferrepetition ur WAIS-III slutligen och Blockrepetitionur WAIS-III NI. I enlighet med det resonemang som Klingberg el al, förde i sin studie från 2005 på effekterna av systematisk träning av arbetsminnet med hjälp av dataprogrammet Robomemo, så har Blockrepetitionsuppgiften resultatredovisningen. valts som neuropsykologiskt huvudinstrument i 2.4 Arbetsterapeutisk uppföljning och bedömningsinstrument I den arbetsterapeutiska utvärderingen har tre måttillfällen genomförts. En till sju dagar före grundträningen samt före och efter boosterträningen. För datainsamlingen har tre instrument använts. 1. COPM, Canadian Occupational Performance Measure (CAOT, 2002) som är ett individanpassat mätinstrument utformat för att konstatera självupplevd förändring av förmåga till aktivitetsutförande samt tillfredställelse med utförandet. Det första mättillfället inleds med en semistrukturerad intervju där de aktivitetsområden som är problematiska för patienten identifieras. 1 COPM delas aktiviteterna in i - personliga dagliga aktiviteter (personlig vård, förflyttning, att klara sig i samhället) - produktivitet (arbete, studier, hushåll) - fritid (stillsam fritid, aktiv fritid, social samvaro) Patienten identifierar sina mest angelägna aktivitetsproblem. Därefter skattas vart och ett av dessa problem på en skala mellan 1-10 gällande den egna uppfattningen om a) utförande av aktivitet, från I (kan inte alls utföra den) till 10 (kan utföra den extremt bra) och b) tillfredställelse med det aktuella utförandet från I (inte nöjd alls) till 10 (extremt nöjd). Därefter summeras utförande- respektive tillfredställelseskattningarna var för sig och ett medelvärde beräknas. Samma aktivitetsproblem följs sedan upp och skattas återigen och kan på så sätt jämföras över tid.

11 Il 2. SDO, Satisfaction Daily Occupations (Eklund, 2004) är ett intervjubaserat instrument som efterfrågar patientens uppfattning gällande tillfredställelse med vardagliga aktiviteter. Här berörs i generella termer områdena arbete, fritid, hem- och hushållsarbete samt personlig omvårdnad uppdelade på 9 delfrågor. Patienten far dels svara på huruvida man har dessa sysslor i sin vardag och därefter skatta sin tillfredställelse med främst utförandet av dessa på en skala mellan I (sämsta tänkbara) till 7 (bästa tänkbara). Totalsumman räknas ut och maxpoäng är THU-5, Targeted Hassels and Uplifts- 5 items (Erlandsson & Eklund, 2003) är ett självskattningsinstrument som kartlägger samt mäter störande och uppmuntrande upplevelser vardagen. Detta är en metod för att kunna identifiera viktiga negativa och positiva faktorer som en del av människors balans i vardagen vilken i sin tur ger effekter på hälsan. Patienten instrueras att skriva ner störande och irriterande upplevelser i sin vardag för att sedan gradera styrkan på en skala mellan I (inte alls) till 13 (värsta tänkbara). På samma vis skattas sedan även identifierade uppmuntrande positiva vardagsupplevelser på skalan mellan I (inte alls) till 13 (det bästa som kan hända). Samma procedur upprepas vid varje mättillfälle. Arbetsterapeuten kommer att kategorisera upplevelserna efter om de är relaterade till personen, aktiviteten eller omgivningen och kan på så vis få en uppfattning om orsakerna till störningar respektive uppmuntringar och om de förändras både kvalitativt och i styrka över tid Som huvudinstrument i resultatredovisningen har COPM valts vilket är det av instrumenten som använts i störst omfattning i klinisk arbetsterapi och forskning och visat lämpa sig väl inom psykiatri. 2.5 Bearbetning av data Varje yrkeskategori har bearbetat sina insamlade data för varje patient. Enligt tidigare presenterade resultat av en utvärdering av Robomemo har Blockrepetition bedömts vara huvudinstrumentet vid utvärdering av resultatet av arbetsminnesträning eftersom Blockrepetition anses skilja sig mer från själva träningsuppgifterna i programmet än Sifferrepetition. Klingberg et al skriveri ursprungsartikeln från 2005 Computerized Training of Working Memory in Children With ADHD-A Randomized, Controlled Trial Mn förbättring

12 12 på Blockrepetitionär därför ett bevis för att träningseffekten generaliserats till en icketränad visuospatial arbetsminnesuppgift". Ovannämnda resonemang ligger till grund förjämförelsen mellan utfallet av Blockrepetition och COPM dvs. en mer strikt utvärdering av effekten på utförande av vardagsaktiviteter och effekt av arbetsminnesträningen genom att utgå från huvudinstrumenten. En trolig positiv effekt av arbetsminnesträningen skall kunna ses i Blockrepetition för att man skall kunna hävda att arbetsminnet har förbättrats av träningen i dennajämförelse. Om arbetsminnet enligt denna bedömning är förbättrat av träningen och samtidigt positiva effekter i utförandet av vardagsaktiviteter ses kan dessa anses vara kopplade till arbetsminnesträningen. Dessutom finns enjämförelse mellan utfallet av mera de objektiva neuropsykologiska test (Siffer- och Blockrepetition samt TOVA) som ingått i utvärderingen och resultatet från arbetsterapeutiska instrument vilka legat till grund för bedömningen av om eventuella positiva effekter av arbetsminnesträningen kunnat ses på utförandet av vardagsaktiviteter. 3. Resultat Nedan följer sammanfattade resultat från olika yrkeskategoriers datainsamling. I resultatet presenteras också vår sammanfattade bedömning avseende arbetsminnesträningens eventuella positiva effekter på vardagsaktiviteter. 3.1 Läkarbedömning I samband med läkarbesök cirka sex veckor efter avslutad boosterträning fick patienterna med hjälp av gradering från 0-10 på VAS-skalor utvärdera den positiva effekten av arbetsminnesträningen (Figur I) samt med samma skalor utvärdera hur stor arbetsinsatsen varit eller hur ansträngande man totalt uppfattat arbetsminnesträningen (Figur 2). Figur 3 illustrerar enjämförelse mellan den positiva effekten och arbetsinsatsen.

13 13 12 medel: 5,7 «4 _._..._....._. _...._.... I å Patient Figur 1. Subjektivt upplevd positiv effekt. 12 medel: 6, Patient Figur 2. Subjektivt upplevd arbetsinsats totalt sett.

14 Positiv effekt Arbetsinsats Patient Figur 3. Jämförelse mellan upplevd positiv effekt och arbetsinsats. 11/12 patienter genomförde arbetsminnesträningens samtliga 40 träningstillfällen. 1/12 tränade 39 gånger. Det innebär ett så gott som 100 % genomförande av arbetsminnesträningen. Det var få förskjutningar av tider för arbetsminnesträningen under grundträningen och då vanligen innebärande att patienterna tränade på en annan tid än avtalat men under samma dag som planerats. Under boosterträningen var det tre gånger större frånvaro pga. sjukdom och mer oklara orsaker än under grundträningen. Detta ledde till större förskjutningar i tid än under grundträningen även om antalet träningstillfällen inte förändrades. Vid läkarbesöket tillfrågades patienterna om de skulle ha kunnat genomföra arbetsminnesträningen i hemmiljö. 3/12 patienter ansåg att de skulle ha klarat arbetsminnesträningen hemma och att de hade föredragit detta. 2/12 var tveksamma och 7/12 ansåg att de inte hade kunnat genomföra arbetsminnesträningen om den inte skett på mottagningen. Boosterträningen ansågs generellt vara mer arbetsam och påfrestande att genomföra än grundträningen. Patienterna lämnade också fritt formulerade omdömen om arbetsminnesträningen. Samtliga patienter framförde minst ett positivt omdöme om arbetsminnesträningen. 7/12 hade lättare att komma ihåg saker eller ansäg att de fått bättre "bättre minne". 5/12 hade lättare att fokusera eller kände sig "skärptara".

15 15 4/12 upplevde sig ha bättre struktur eller "flyt". 1/12 hade fått bättre självförtroende. 1/12 kände sig mer positiv. 1/12 upplevde sig ha jämnare prestationer. 1/12 kände sig initiativrikare. 1/12 hade fått lättare att ta kontakt med andra och bland annat be om hjälp. 1/12 tyckte det var positivt att få kännedom om arbetsminnesträningsprogrammet och att få möjlighet att bidra med förbättringar av detta. 7/12 patienter framförde spontant minst ett negativt omdöme om arbetsminnesträningen. 7/12 gav negativa omdömen om boosterträningen som ansågs tråkig, monoton och svår att motivera sig för. 2/12 tyckte boosterträningen var så påfrestande att den ene kände sig utmattad och den andre "avstängd". 2/12 framförde kritiska synpunkter mot tekniska detaljer i programmet som till exempel störande ljud som inte gick att stänga av eller lampor som inte släcktes i programmet när de förväntades göra det. 1/12 saknade uppmuntran i samband med att bättre prestationer uppnåddes. 3,2 Neuropsykologisk bedömning I den neuropsykologiska delen av utvärderingen har objektiva mått på uppmärksamhets- och arbetsminnesspann, samt vidmakthållen uppmärksamhet och impulskontroll erhållits med hjälp av neuropsykologiska test. Dessa resultat redovisas först. Uppföljningen ur neuropsykologisk synvinkel har även gett information om hur patienterna själva uppskattar att deras exekutiva svårigheter tar sig uttryck i vardagen. Dessa subjektiva skattningar redovisas sist som fjärde instrument. 1. Blockre etitionur WAIS-Ill NI Blockrepetition är ett visuospatialt test som mäter uppmärksamhetsspatm och arbetsminne.

16 16 Före arbetsminnesträningen presterade man som grupp på Blockrepetition i medeltal genomsnittligt för åldern (Figur 4). Efter avslutad arbetsminnesträning presterade man i medeltal högt genomsnittligt för åldern. 6/12 patienter uppvisade signifikant bättre (?+ 1 SD 5+ 2 SD) visuospatialt uppmärksamhetsspann och arbetsminne vid sista mättillfället jämfört med första mättillfället. 2. Sifferr etition ur WAIS-III Sifferrepetition är ett audioverbalt test som uppmärksamhetsspann och arbetsminne. Före arbetsminnesträningen presterade man som grupp på Sifferrepetition i medeltal lågt genomsnittligt för åldern (Figur 4). Efter avslutad arbetsminnesträning presterade man i medeltal högt genomsnittligt för åldern. 10/12 patienter uppvisade signifikant bättre (>_+ 1 SD <+ 2 SD) audioverbalt uppmärksamhetsspann och arbetsminne vid sista mättillfället jämfört med första mättillfället. Testtillfälle 1 Testtillfälle 2 Testtillfälle 3 Testtillfälle 4 Blockrepetition Sifferrepetition Figur 4. Gruppens medelvärde på Siffer- & Blockrepetition vid testtillfälle & 2. Blockre etition ur WAIS-III NI & Sifferre etition ur WAIS-III 5/12 patienter uppvisade signifikant bättre (?+ I SD <+ 2, 3 SD) såväl visuospatialt som audioverbalt uppmärksamhetsspann och arbetsminne vid sista mättillfället jämfört med första mättillfället. 1 patient uppvisade oförändrat såväl visuospatialt som audioverbalt uppmärksamhetsspann och arbetsminne vid sista mättillfället.

17 17 3. TOVA TOVA är ett datoriserat test som mäter visuellt informationsprocessande över tid. Några av de viktiga variabler man mäter är ouppmärksamhet, impulsivitet, svarstider och variabilitet i svarstider. På dessa variablerjämförs individens prestation med en ålders- och könsspecifik grupp utan ADHD. Resultatet på dessa variabler presenteras först. Ytterligare en variabel är den så kallade ADHD-poängen som är sammanvägning av resultatet på TOVA i sin helhet. På denna variabel jämförs individens prestation med en ålders- och könsspecifik grupp med ADHD. Resultatet på den variabeln presenteras sist. 7/12 patienterna uppvisade signifikanta förbättringar (?+ 1 SD <+ 4 SD) på en till fyra TOVA-variabler vid sista mättillfället jämfört med första mättillfället. 3/12 patienter uppvisade signifikant sämre (?+ 1 SD <+ 3 SD) resultat på två till tre TOVA-variabler vid sista mättillfället jämfört med första mättillfället. För I patienter var resultatet på TOVA efter avslutad arbetsminnesträning inte konklusivt och 1 patienterna uppvisade oförändrat resultat på TOVA vid sista mättillfället. Före arbetsminnesträningen presterade gruppen i medeltal inom den nedre delen av normalzonen på variablerna Ouppmärksamhet (Figur 5) och Variabilitet och inom normalzonen på variablerna Impulsivitet samt Svarstid. Efter avslutad arbetsminnesträning presterade gruppen i medeltal inom normalzonen på samtliga variabler. Oje z>,(o o ` e,yct Testtillfälle 1 Testtillfälle 2 Testtillfälle 3 Testtillfälle 4 Figur 5. Gruppens medelvärde på TOVA vid testtillfålle 1-4

18 18 Förbättringarna på ovannämnda TOVA- variabler fördelade sig på följande sätt: Ouppmärksamhet 4/12 patienter uppvisade totalt sett signifikant mindre (? + 4 SD) ouppmärksamhet vid sista mättillfället jämfört med första mättillfället. 2 patienter presterade totalt sett signifikant större (k - 3 SD :S - 4 SD) ouppmärksamhet efter avslutad arbetsminnesträning. Impulsivitet 4/12 patienter uppvisade totalt sett signifikant mindre (k + I SD <+ 4 SD) impulsivitet vid sista mättillfälletjämfört med första mättillfället. Svarstider I patienter uppvisade totalt sett signifikant kortare (? + I, 5 SD <+ 4 SD) svarstider vid sista mättillfälletjämfört med första mättillfället. 2/12 patienter uppvisade signifikant längre (_ -1 SD) svarstider vid sista mättillfället. Variabilitet 5/12 patienter uppvisade totalt sett signifikant mindre (? + 2 SD <+ 3, 5 SD) variabilitet i svarstider vid sista mättillfället jämfört med första mättillfället. 3/12 patienter uppvisade signifikant större (? - I SD 5-2 SD) variabilitet i svarstider vid sista mättillfället. ADHD-poäng Före arbetsminnesträningen låg ADHD-poängen i gruppen (Figur 6) i medeltal lägre än cutoff ( ger indikation om ADHD). Efter avslutad arbetsminnesträning låg ADHD- poängen i gruppen i medeltal högre än cutoff.

19 19 2,00 1,00 0,00-1,00-2,00 4-3,00-4,00 0,75 Testtillfälle Testtillfälle Testtillfälle Testtillfälle Figur 6. Gruppens medelvärde på variabeln ADHD-poäng i TO VA vid testtillfdlle 1-4 3/12 patienter gick från en ADHD-poäng som låg lägre än cutoff före arbetsminnesträningen till en ADHD- poäng somlåg högre än cutoff efter avslutad arbetsminnesträningen. 2/12 patienter gick från en ADHD-poäng som låg högre cutoff än före arbetsminnesträningen till en ADHD- poäng som låg lägre än cutoff efter avslutad arbetsminnesträning. 4. Brown ADD Scale Brown ADD Scale är ett självskattningsformulär som tar upp olika exekutiva problem som är vanliga vid ADHD. Före arbetsminnesträningen skattade man som grupp i medeltal över cutoff (T 65) på samtliga problemkluster utom känsla (Figur 7). Efter avslutad arbetsminnesträning skattade mani medeltal under cut off på samtliga kluster utom Minne, där man skattade precis på cutoff. 80 v Testtillfälle 1 50 Testtillfälle 2 Cp0 e' sq z ce Testtillfälle 3 P v DC d` Testtillfälle 4 O F JQQ Figur 7. Gruppens medelvärde på Brown ADD Scale vid testtillfdlle 1-4

20 20 10/12 patienter rapporterade signifikanta (> + I SD <+4 SD) förbättringar inom en, två eller tre problemområden vid sista mättillfället jämfört med första mättillfället. 2/12 patienter rapporterade inga signifikanta förbättringar inom något problemområde vid sista mättillfället jämfört med första mättillfället. Förbättringar rapporterades inom samtliga problemkluster och fördelade sig på följande sätt: Aktivering 5/12 patienter rapporterade vid självskattning att de hade signifikant bättre (>+ I SD <+ 3 SD) förmåga att organisera, prioritera och komma i gång med arbete vid sista mättillfället jämfört med första mättillfället. Uppmärksamhet 5/12 patienter rapporterade vid självskattning att de hade signifikant (> bättre + I SD < + 3 SD) förmåga att fokusera, upprätthålla och skifta uppmärksamhet vid sista mättillfället jämfört med första mättillfället. Energi 2/12 patienterna rapporterade vid självskattning att de hade signifikant (> bättre + I SD <+ 3 SD) aktivitetsnivå, energi- och bearbetningshastighet vid sista mättillfället jämfört med första mättillfället. Känsla 3/12 patienterna rapporterade vid självskattning att de hade en signifikant bättre (> + I SD <+ 4SD) frustrationstolerans, reglering av känslor vid sista mättillfället jämfört med första mättillfället. Minne 2/12 patienter rapporterade vid självskattning att de hade signifikant (> bättre + I SD <+ 4 SD) arbetsminne och återgivning vid sista mättillfället jämfört med första mättillfället. 1/12 patienter rapporterade vid självskattning att /hon han hade signifikant sämre (_ - I SD) arbetsminne och återgivning vid sista mättillfället jämfört med första mättillfället.

21 Arbetsterapeutisk bedömning I den arbetsterapeutiska delen av utvärderingen har denna patientgrupps vardagsaktiviteter kunnat åskådliggöras. Patienterna har haft möjlighet att rapportera betydelsefulla aktiviteter som man behöver utföra i sitt liv och vilka aktiviteter och aktivitetsområden man upplever sig ha problem med, relaterat till det praktiska utförandet. Resultaten redovisas sammanfattningsvis i aktivitetsområdena skötsel (omsorg om den egna personen och hushållet), arbete/studier samt lek/fritid/rekreation. Inom varje område görs en beskrivning av vilka problem som framkommit och därefter vilka eventuella förändringar patienterna skattat mellan första mättillfället (före fem veckors grundträning) och tredje mättillfället (efter tre veckors boosterträning). Därefter åskådliggörs i tabellform resultaten från två instrument, vid de olika mättillfällena. Avslutningsvis presenteras i korthet tendenser gällande de av patienterna identifierade och självskattade störande respektive uppmuntrande upplevelser i vardagen. Aktivitetsområden Skötsel Patienterna rapporterar problem med igångsättning vid matlagning, klädvård, städning och post/pappersarbete. Vidare framkommer svårigheter med att fullfölja en påbörjad aktivitet, följa matrecept och att få med sig saker de behöver när de lämnar sitt hem (nycklar, mobiltelefon mm). Det visar sig att 50 % av de av patienterna definierade aktivitetsproblemen är relaterade till vardagliga praktiska sysslor och att kunna ta hand om sig själv enligt COPM. En klar positiv tendens till förändring över tid framkommer i gruppen vad gäller skattat utförande av aktiviteter och även patienternas skattade tillfredställelse med utförandet. Även enligt den mer övergripande skattningen (SDO) märks en positiv tendens i hur man upplever sig kunna utföra skötselaktiviteter efter träningen. Arbete/studier Här rapporterar patienterna problem med aktivitetsutförande då det t.ex. handlar om att komma igång med pappersarbete på arbetet, att minnas en instruktion av lärare i skolan och

22 22 svårigheter med att "hålla flera bollar i luften" samtidigt. 15 % av identifierade problem är relaterade till arbete eller studier i instrumentet COPM. Det visar sig att 6/12 patienter skattar störst positiv förändring inom detta aktivitetsområde i SDO. 6/12 personer börjar under undersökningsperioden att arbeta, påbörjar studier eller byter skola dvs. deras situation förändras vilket verkar ha påverkat dem i positiv riktning. FriGcUrekreation Att minnas instruktioner av tränare under träningspass, läsa böcker och att kunna hålla fokus och koncentrationen under samtal med andra är vanligt förekommande aktivitetsproblem som rapporteras. 25 % av problemen med aktivitetsutförande kan relateras till fritiden enligt COPM. Totalt sett skattar gruppen genomgående hög tillfredställelse med sin fritid och här märks även en positiv tendens till ökad tillfredställelse under undersökningsperioden. COPM- Sälvu levd förändrin av förmå a till aktivitetsutförande & tillfredsställelse över tid Utifrån instrumentet COPM, där patienterna definierat aktivitetsproblem och skattat sitt aktivitetsutförande samt tillfredsställelse med utförandet framgår (mer än två skalsteg innebär förändring); - att 8/12 patienter rapporterar en klinisk relevant förändring gällande aktivitetsutförande (Figur 8) samt att gruppens skattade medelvärde förändras från 3,52p, 5,32p till 6,43p och den största förändringen sker mellan mättillfälle I och II. att vad gäller självupplevd tillfredställelse med utförande av aktiviteter rapporterar 9/12 patienter en klinisk relevant förändring (Figur 9) och gruppens skattade medelvärde förändras från 2,78p, 5,58p till 6,56p. Även här sker den största förändringen mellan mättillfälle I och Il.

23 Figur 8. Resultatet av mätning med COPM (skattning av utförande av självdeftniera(le aktivitetsproblem, max 10 p) vid tre ipiättilfflillen: I, II och III. N Figur 9. Resultatet av mätning med COPM (skamting av tillfredstiillelse gällande aktivitetsutförandet, mar 10 p/ vid tre mättillfället.; I, 11 och 1/1. N= 12. SDO - Tillfredsställelse med utförande av da Ii a aktiviteter I instrumentet SDO gör patienterna en övergripande skattning av tillfredställelse med sitt utförande av vardagsaktiviteter inom fordefnierade aktivitetsområden. Mätningarna visar: - att l 1/ 12 patienter rapporterar en positiv trend (Figur 10) samt att skattat medelvärde av tillfredsställelse på gruppnivå ökar inom samtliga aktivitetsområden (Tabell 2).

24 l Figur 10. Resultatet av mätning med SDO (tillfredsställelse med dagligsysselsättning, max 63 p) vid tre mättillflillen; 1, 11 och 111. N=12. Tabell 2. Resultatet av mätning med SDO (tillfredsställelse med dagligsysselsättning, medelvärde) vid tre mättillflillen; 1, 11 och 111. N=12. Aktivitetsområde Mät I [medel] Mät II [medel] Mät III [medel] Arbete (max 28) 16,25 21,42 21,33 Fritid (max 14) 10,33 10,58 11,83 Hem- och hushållsarbete (max 14) 9,75 10,17 11,17 Personlig omvårdnad (max 7) 5,67 5,58 5,83 Total (max 63) 42,00 47,75 50,16 THU-5 - Störande och u muntrande u levelser i varda en I samband med denna utvärdering gjordes en kartläggning med hjälp av instrumentet THU-5. Syftet med denna del var att kunna identifiera vad patienterna i denna grupp definierar som positiva respektive negativa upplevelser i sin vardag och om dessa förändras efter arbetsminnesträningen. Utöver en kvalitativ beskrivning av orsaker gjordes också en kvantitativ (antal och gradering av styrka) analys. Här följer en kort sammanfattning av vilka tendenser som kunde identifieras: - 2/12 patienter rapporterar totalt sett en förändring till det bättre dvs. svagare störningar och starkare uppmuntringar. - 2/12 rapporterar en negativ trend efter träningen och övriga 7 patienterna rapporterar

25 25 antingen inga förändringar alls alternativt att de går både i positiv och negativ riktning. Störningar 60 % av angivna negativa och störande faktorer är relaterade till omgivningen dvs. till den fysiska, sociala respektive temporala omgivningen /miljön och förblir så under hela mätperioden. Som störningar anges av flera t.ex. oordning hemma, störande ljud, personer i omgivningen och tillkortakommanden kopplade till funktionshindret (minnet, igångsättning, trötthet). Patienterna har identifierat och graderat, starka störningarvilka förblir oförändrade i antal och i styrka sett till gruppen. Uppmuntringar Över 40 % av de rapporterade uppmuntrade upplevelserna är omgivningsrelaterade och 30 % av dessa upplevelser har en koppling till patienternas fritidsaktiviteter. Som uppmuntringar anger samtliga patienter familjen och sociala kontakter och flera nämner träning, sitt arbete samt fritidssysslor som musik och läsning. De positiva uppmuntrande upplevelserna i vardagen blir de något färre till antalet men ökar i genomsnitt i styrka i gruppen. 4. Slutsats Om man utgår de neuropsykologiska och arbetsterapeutiska huvudinstrumenten Blockrepetition och COPM finns signifikant förbättring efter arbetsminnesträningen ncuropsykologisk synvinkel och en positiv effekt på utförande av vardagsaktiviteter ur i den arbetsterapeutiska bedömningen hos tre patienter. Detta innebär att 3/12 patienter bedömdes ha sannolik positiv effekt av arbetsminnesträningen gällande utförande av vardagsaktiviteter. Denna strikta bedömning bygger på att båda huvudinstrumenten utfallit klart positivt. Blockrepetition visar signifikant förbättring av arbetsminnet hos dessa patienter samtidigt som COPM talar för förbättring av utförandet av vardagsaktiviteter. Om man utgår från positiva effekter i de objektiva neuropsykologiska instrumenten (Sifferoch Blockrepetitionoch TOVA) samt de arbetsterapeutiska instrumenten som ingick i bedömningen förändrades resultatet så att:

26 26 8/12 patienter bedömdes ha eventuell positiv effekt av arbetsminnesträningen på utförande av vardagsaktiviteter. 1/12 hade möjligen viss positiv effekt. 1/12 var inte bedömbar på grund av divergerande data. 2/12 uppvisade ingen positiv effekt på utförande av vardagsaktiviteter efter arbetsminnesträningen. Således skulle minst / 12 3 patienter sannolikt kunna ha positiv effekt av arbetsminnesträningen på utförande av vardagsaktiviteter i den striktare bedömningen där huvudinstrumenten använts. I den vidare bedömningen skulle 9/12 patienter kunna ha positiv effekt. där dvs man utgår från ett positivt utfall både i neuropsykologiska test och arbetsterapeutiska bedömningsinstrument. 3/12 patienter uppvisade inga positiva effekter av arbetsminnesträningen avseende utförande av vardagsaktiviteter. 50 % av patienterna föreföll ha positiv effekt av arbetsminnesträningen om man utgår från huvudinstrumentet i den neuropsykologiska bedömningen även om undersökningen inte kan säga något om kausalsamband och långtidseffekter. Ur arbetsterapeutisk synvinkel är minst 65 % förbättrade under träningsperioden i sådan grad att det kan betraktas som kliniskt relevant enligt huvudinstrumentet COPM. Den huvudsakliga förändringen sker inom området arbete/studier vilket möjligen skulle kunna tala lör att det arbetsliknande upplägget i arbetsminnesträningen i sig haft en positiv effekt. Mot bakgrund av detta är det rimligt att tänka sig att arbetsminnesträningens kanske främsta plats är i samband med aktivering eller habilitering/rehabiliteringsinsatser. Det förefaller som om just den aktivering som skett bland de patienter som ingått i projektet har varit den största tillgången. Vår rekommendation till andra som vill använda sig av denna typ av arbetsminnesträning är vidare att ha en mycket god uppföljning med personlig kontakt och att arbetsminnesträningen genomförs inför en period med planerad ökad aktivitet som till exempel inför återgång till arbete, arbetsträning eller liknande planering. Denna typ av träning behöver inte nödvändigtvis administreras av sjukvården om den genomförs på korrekt sätt av personer som har kunskap om metoden och vilka patienter som skulle kunna nytta av den. Arbetsminnesträning bör ske i rätt tid och i rätt skede ur patientens perspektiv så det finns ork, tid och motivation för att kunna genomföra träningen. Vidare är det

27 27 väsentligt att ekonomiska förutsättningar är klarlagda så att oklarheter kring detta inte blir hinder för att fullfölja behandlingen. Endast tre av tolv patienter har uppgivit att de tror att de skulle ha klarat av arbetsminnesträningen i hemmiljö och att de hade föredragit detta. På gruppnivå har patienterna uppskattat arbetsinsatsen/ansträngningen högre genomsnittligt än den positiva effekten. Det framgick tydligt i intervjuerna att framförallt boosterträningen var mycket svår för patienterna att motivera sig för och uppfattades som mycket ansträngande och krävande. Det är således både patienternas och projektgruppens uppfattning att vuxna patienter med AD/HD inte bör rekommenderas att arbetsminnesträna utan stöd och fasta ramar kring träningen och att majoriteten behöver genomföra träningen utanför sin hemmiljö. 5. Diskussion Flera svagheter finns i denna rapport som gör det svårt att fastställa några orsakssamband. Patientantalet är litet och kontrollgrupp saknas. Dessutom pågick annan behandling t ex coaching under arbetsminnesträningsperioderna. Den farmakologiska behandlingen ändrades dock inte för de i projektet ingående patienterna. Redan i samband med det första läkarbesöket då patienterna erbjöds att ingå i projektet startad flera processer som påverkat utfallet av arbctsminnesträningen. Det framkom att vi inom arbetsgruppen var intresserade av träningsmetoden och att vi var positiva till att kunna erbjuda en ny behandling. Patienterna blev också erbjudna denna behandling inom högkostnadsskydde vilket utgjorde en mindre del av den faktiska kostnaden. Det fanns en medvetenhet hos dem som ingick i projektet att behandlingen inte kunde erbjudas alla på grund av kostnaden för arbetsminnesträningen vilket gav de som fick möjlighet att träna en känsla av att vara utvalda. Vidare måste man väga in placeboeffekten. För att kunna uttala sig om arbetsminnesträning överhuvudtaget ur någon aspekt gjorde projektgruppen bedömningen att det var av vikt att patienterna som ingick i projektet fick stöd

28 28 och hjälp att genomföra träningen praktiskt. Under hela projekttiden var patienterna föremål för noggrann och tät uppföljning och under träningsperioderna hade patienterna långvarig och välstrukturerad daglig kontakt med mottagningen. Detta gjorde att perioderna med arbetsminnesträning var mycket "arbetsliknande". Arbetsminnesträningen placerad på förmiddagarna och många patienter med igångsättningssvårigheter morgonen och fick en bra start på dagen. låg företrädesvis kom upp på Som tidigare beskrivits skedde träningen mycket kontrollerat med personligt schema med fasta tider, samma dator, ostört rum med mera. Denna regim har naturligtvis också påverkat utfallet av arbetsminnesträningen och patienternas uppfattning av sina möjligheter att genomföra träningen i hemmiljö. En svaghet i vår utvärdering är att det testinstrument som används för att mäta audioverbalt arbetsminne är så likt träningsuppgifterna i Rememo att det inte går att helt avgöra om träningseffekten generaliserats till icketränade audioverbala arbetsminnesuppgifter. I en framtida utvärdering vore det av värde att använda ett annat audioverbalt arbetsminnestest. Sedan arbetsminnesprojektet inleddes har COGMED ändrat sin behandlingsregim och boosterträningen har senarelagts. Patienterna i vårt projekt har varit mycket svåra att motivera för boosterträning cirka fyra månader efter grundträningen. Utifrån erfarenheter från projektet ter det sig därför väsentligt att utvärdera när i tiden en eventuell boosterträning skall förläggas och vilken betydelse den har för den långsiktiga effekten. Det behövs fler randomiserade och kontrollerade studier av träningsmetoden i sin helhet (grund- och boosterträningen) samt dess kort- och långsiktiga effekter i en population vuxna med diagnos AD/HD. Förutom detta vore det av stort intresse att i kommande utvärderingar ta information från anhöriga om eventuella förändringar i exekutiva förmågor och i utförande av vardagsaktiviteter. Det skulle också i framtida studier vara av värde att ha tillgång till ett arbetsterapeutiskt bedömningsinstrument för observation av aktivitetsförmåga, för en mer objektiv infallsvinkel.

29 29 6. Referenser Brown, T. E. (1996). Brown Attention-Deficit Disorder Scales Manual. The United States of America: The Psychological Corporation. Brown, T. E. (2004). Brown Attention-Deficit Disorder Scales Svenskt manualsupplement (H. Järvå, Trans.). Stockholm: Psykologiförlaget AB. Canadian Association of Occupational Therapists. (2002). Enabling occupation. An occupational therapy perspective (2:a rev. uppl.). Ottawa Ontario: CAOT publications ACE. Eklund, M. (2004). Satisfaction with daily occupations-a tool for client evaluation in mental health care. ScandinavianJournal of Occupational Therapy, 11, Erlandsson, L-K., & Eklund, M. (2003). Women's experiences of hassels and uplifts in their everyday patterns of occupations. Occupational Therapy International, 10, Greenberg, L. M., & Kindschi, C. L. (1999). TO.VA. Clinical Guide. The United States of America: Universal Attention Disorders Inc. Klingberg. T., Fernell. E.. Olesen. P., Johnson. M., Gustafsson, P.. Dahlström. K., et al. (2005). Computerized Training of Working Memory in Children with ADHD - a Randomized. Controlled. Trial. Journal ofamerican Academy of Child und Adolescent Ps}'chiatnt 44(2) Klingberg. T., Forssherg. H.. & Westerberg, H. (2002). Training of working memory in children with ADHD. Journal of Clinical Experimental Keuropsycholoyy Leark, R. A., Dupuy, T. R., Greenberg, L. M., Corman, C. L., & Kindschi, C. L. (1999). T.O. VAR Professional Guide. The United States of America: Universal Attention Disorders, Inc.

30 30 Nyman, H., Johansson, C., Bragesjö, M., BothCn, P., Granath, K., Johnson, A., et at. (2004). WAIS-LII NI Manual. Stockholm : Psykologiförlaget AB. Olesen, P., Westerberg, H., & Klingberg, T. (2004). Increased prefrontal and parietal brain activity after training of working memory. Nature Neuroscience, 7, Wechsler, D. (2003). WAIS -III Manual. Kristianstad: Psykologiförlaget AB. Westerberg, H.,.Jacobaeus, I I., 1 irvikoski, T., Clevberger. P.. Östensson, M-L., Bartfai. A., et al. (2007). Computerized working memory training after stroke - A pilot study. Brain Injury, 21(1),

Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning

Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning Bert Jonsson, institutionen för psykologi, Umeå Universitet Utgångspunkter Med begreppet arbetsminne

Läs mer

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed

Läs mer

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI vid Psykossektionen, Psykiatri Sahlgrenska Vad är arbetsminne?

Läs mer

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed

Läs mer

Utvärdering av arbetsminnesträning med Cogmed i hemmet

Utvärdering av arbetsminnesträning med Cogmed i hemmet VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Utvärdering av arbetsminnesträning med Cogmed i hemmet Projektledare/coacher Ulrike Andersson, leg arbetsterapeut Kerstin Ohlsson, leg arbetsterapeut Handledare

Läs mer

Canadian Occupational Performance Measure COPM

Canadian Occupational Performance Measure COPM Canadian Occupational Performance Measure COPM Ett arbetsredskap som är: Aktivitets-fokuserat Person-centrerat Evidens-baserat COPM i Senior alert 1 Aktivitet (occupation) Aktivitet består av grupper av

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter.

Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter. Minneslek Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter. Programmet innehåller nio olika övningar, både visuella och auditiva. Svårighetsgraden

Läs mer

ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER

ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER Lisa B Thorell SEKTIONEN FÖR PSYKOLOGI, INSTITUTIONEN FÖR KLINISK NEUROVETENSKAP, KI KAROLINSKA INSTITUTET CENTER FOR NEURODEVELOPMENTAL DISORDERS

Läs mer

Jag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?

Jag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för? Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Jag tycker jag är-2 är ett självskattningsinstrument som syftar till att bedöma barns och ungas självkänsla [1,2]. Formuläret är anpassat för att

Läs mer

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Senast uppdaterad: 2011-11-15 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-sahlgrenska-universit

Läs mer

Kognitiv psykologi 100430. Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller

Kognitiv psykologi 100430. Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller Utredningsmodeller Kognitiv psykologi 100430 Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi Metodorienterad utredning Befintlig metod, t.ex. testbatteri Datainsamling Slutsatser Utredningens mål måste

Läs mer

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri

Läs mer

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

GHQ-12 General Health Questionnaire-12

GHQ-12 General Health Questionnaire-12 Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Den ursprungliga versionen av GHQ (General Health Questionnaire) utvecklades som ett instrument för screening av psykiatriska störningar. Den har

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del

GRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete Deskriptiv del Enheten för kunskapsutveckling Socialstyrelsen Dokument för granskning av standardiserade

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning 6. Kunskapsluckor och framtida forskning Inledning Den systematiska litteraturgenomgång som genomförts inom ramen för detta projekt har visat att det saknas forskning på vissa områden när det gäller icke-farmakologisk

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

Synträning vid synfältsbortfall orsakat av hjärnskada FFS 14-03-20. Ingrid Axelsson, Catarina Andersson och Karin Regnell synpedagoger

Synträning vid synfältsbortfall orsakat av hjärnskada FFS 14-03-20. Ingrid Axelsson, Catarina Andersson och Karin Regnell synpedagoger Synträning vid synfältsbortfall orsakat av hjärnskada FFS 14-03-20 Ingrid Axelsson, Catarina Andersson och Karin Regnell synpedagoger 1 Dagens presentation Kort historik Synsvårigheter vid hjärnskada Synträningsprojekt

Läs mer

Projekt Kognitivt Stöd

Projekt Kognitivt Stöd Projekt Kognitivt Stöd Uppdrag Att utveckla en organisation för att tillgodose behov av kognitivt stöd i samband med BUP-vård Projektets mål 1. Utforma ett förslag på hur arbetsterapeuter kan arbeta med

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

KOGNITION HJÄRNTRÖTTHET

KOGNITION HJÄRNTRÖTTHET KOGNITION OCH HJÄRNTRÖTTHET BIRGITTA JOHANSSON birgitta.johansson@neuro.gu.se www.mf.gu.se Docent, psykolog, specialist i neuropsykologi, Rehabiliteringsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Att komma igång med Q-global för AWMA-2

Att komma igång med Q-global för AWMA-2 Att komma igång med Q-global för AWMA-2 Du kommer först till denna sida där du loggar in med dina inloggningsuppgifter. Klicka på Ny Testperson. Nedanstående sida visas. Här skriver du in bakgrundsinformation

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga

Läs mer

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen

Läs mer

BUS Becks ungdomsskalor

BUS Becks ungdomsskalor Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor

Läs mer

Patientens Egen Registrering (PER)

Patientens Egen Registrering (PER) Svensk Reumatologis Kvalitetsregister - klinisk utveckling och forskning SRQ ny PROM-strategi Malin Regardt Med Dr. Leg arbetsterapeut Patientens Egen Registrering (PER) Sedan 2004 har patienter med reumatiska

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

Vardagen. Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår. Lena-Karin Erlandsson; Lunds universitet

Vardagen. Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår. Lena-Karin Erlandsson; Lunds universitet LLE Lena-Karin Erlandsson; Lunds Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår LENA-KARIN ERLANDSSON DOCENT, LUNDS UNIVERSITET lena-karin.erlandsson@med.lu.se Vardagen 1 Vardag

Läs mer

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom Projektledare - Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin, NUS, Umeå Hanna Malmberg Gavelin,

Läs mer

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 1 Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är ADHD? 3. Vad innebär svårigheterna? 4. Vad händer i hjärnan? 5. Grundläggande förhållningssätt 6.

Läs mer

Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år

Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år Kognitiva profiler vid förstadier till Alzheimer och vaskulär demens Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi arto.nordlund@neuro.gu.se DTS-studien patienter med

Läs mer

Bilaga 6 till rapport 1 (5)

Bilaga 6 till rapport 1 (5) till rapport 1 (5) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014). Värdet av att undvika en prostatabiopsitagning beskrivning av studien SBU har i samarbete med Centrum för utvärdering

Läs mer

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Clinical Outcomes in Routine Evaluation- Outcome Measure (CORE-OM) är ett självskattningsinstrument som mäter olika aspekter av psykisk hälsa/ohälsa,

Läs mer

Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI

Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI Kognitiv rehabilitering Vad är rätt insatser vid kognitiv nedsättning? Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI ERSTA

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

Manualens syfte 2. AFU-metoden 2. Behandlar- och bedömarrollen 2. Ansvarsområden bedömande läkare och övriga professioner 3. Inför utredningen 3

Manualens syfte 2. AFU-metoden 2. Behandlar- och bedömarrollen 2. Ansvarsområden bedömande läkare och övriga professioner 3. Inför utredningen 3 2018-01-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Manualens syfte 2 AFU-metoden 2 Behandlar- och bedömarrollen 2 Ansvarsområden bedömande läkare och övriga professioner 3 Inför utredningen 3 Utredningstillfället 3 Språksvårigheter

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Innehåll När och varför ska vi utreda? Vad kan vi utreda? Vad behöver

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom Psykiatri Sahlgrenska Psykossektionen Nina Möller ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom sept. 2009 KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI vid Psykossektionen, Psykiatri Sahlgrenska FÖRORD

Läs mer

Bedömningsredskap för ADL--K/F (ADL=aktiviteter i dagliga livet, K=kriminell, F=flykting)

Bedömningsredskap för ADL--K/F (ADL=aktiviteter i dagliga livet, K=kriminell, F=flykting) Bedömningsredskap för ADL--K/F (ADL=aktiviteter i dagliga livet, K=kriminell, F=flykting) Målgrupp: Personer med en nedsättning av funktioner kopplade till aktiviteter i det dagliga livet p.g.a. lång tid

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt

Läs mer

Vårdresultat för patienter 2017

Vårdresultat för patienter 2017 Kvalitetsregister ECT Vårdresultat för patienter 17 Elbehandling (ECT) Vad är elbehandling Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en behandling som används vid svåra psykiska sjukdomar, framför allt vid svår

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Utvärdering av ADL-träning efter stroke Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,

Läs mer

När en vardagsförändring är en förutsättning för återgång i arbete. Lena-Karin Erlandsson Arbetsterapeut, Docent

När en vardagsförändring är en förutsättning för återgång i arbete. Lena-Karin Erlandsson Arbetsterapeut, Docent När en vardagsförändring är en förutsättning för återgång i arbete Lena-Karin Erlandsson Arbetsterapeut, Docent ReDO Redesigning Daily Occupations Manualstyrd arbetsterapeutisk gruppintervention VAD HUR

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR ARBETSMINNETS UTVECKLING Arbetsminnet utvecklas som mest mellan åldrarna 5 till 11 år. En fyraåring har ett relativt outvecklat arbetsminne

Läs mer

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..

Läs mer

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms

Läs mer

Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd

Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd Agenda 1. Vad är adhd? 2. Hur vanligt är det? 3. Vilka upptäcks? 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Vad vet vi om hjärnan och adhd? 6. Vilken hjälp finns att

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Älvsby vårdcentral Agneta Överlind och Eva Boman Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet för palliativa patienter i eget boende Teammedlemar Namn: agneta.overlind@nll.se Namn: eva.boman@nll.se

Läs mer

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet

Läs mer

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov

Läs mer

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos Från ostrukturerad till strukturerad Jörgen Medin leg ssk, lektor Process Strukturerad? Nationella forskarskolan i vård och omsorg Ostrukturerade observationer av svårigheter att äta hos personer/patienter

Läs mer

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR Alla har vi väl någon gång känt oss rastlösa, haft svårt att bibehålla koncentrationen eller gjort saker utan att tänka oss för. För personer som har diagnosen ADHD

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Projekt utökad hemrehabilitering. Jönköpings kommun

Projekt utökad hemrehabilitering. Jönköpings kommun Projekt utökad hemrehabilitering Jönköpings kommun 2015-2018 Varför utökad hemrehabilitering? Hälso- och sjukvård i ordinärt boende kommunens ansvar januari 2013 Förändra arbetssätt och omfördela resurser

Läs mer

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning 2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade

Läs mer

Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning

Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning Specialistarbete, klinisk psykologi Sofia Irnell Inledning Val av

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Information om förvärvad hjärnskada

Information om förvärvad hjärnskada Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter

Läs mer

Erfarenheter från en psykologexamensuppsats

Erfarenheter från en psykologexamensuppsats Erfarenheter från en psykologexamensuppsats Single-subject design med multipel baslinje Ola Siljeholm Ola Siljeholm! Leg. psykolog (2013)! Arbetar på BUP Brommaplan.! Pappaledig med Frank 1 år.! Psykologexamensarbete

Läs mer

ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD SE FILMEN

ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD SE FILMEN ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD Under våren 2012 tog Riksförbundet Attentions Unga vuxna-projekt fram filmen Jag har ADHD och kampanjsidan www.jagharadhd.se där du kan

Läs mer

Utvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd

Utvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd Utvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd Författare: Ingela Moverare och Lina Strömfors Vuxenhabiliteringen, Linköping, ingela.moverare@lio.se, 010-103 74 84 Vuxenhabiliteringen,

Läs mer

Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva

Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva 12 maj 2016 Ylva Cedervall med.dr, assoc.forskare, Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik, Uppsala universitet

Läs mer

Kognitiv ergonomi i arbetet

Kognitiv ergonomi i arbetet Kognitiv ergonomi i arbetet Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Förekomst sjukdomar som kan förknippas med

Läs mer

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Coacha till fysisk aktivitet vid RA Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde

Läs mer

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i Barn och ungdomspsykiatri Med.dr. BUP Skärholmen Stockholm Indikatorer för utredning När ett

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Datoriserad arbetsminnesträning vid förvärvad hjärnskada

Datoriserad arbetsminnesträning vid förvärvad hjärnskada Datoriserad arbetsminnesträning vid förvärvad hjärnskada Lovisa Hällgren Handledare: Kersti Samuelsson, Docent Björn Börsbo, Med dr Anna Lundqvist, Specialist neuropsykologi, Med dr Tack! Inledningsvis

Läs mer

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte

Läs mer

HEFa. Årsrapport HEFa 2006

HEFa. Årsrapport HEFa 2006 Årsrapport 6 Sedan november 3 har en referensgrupp med representanter för de olika professionerna inom habiliteringarna i Kalmar (H), Östergötland (E) och Jönköpings (F) läns landsting och Hälsouniversitetet

Läs mer

Om adhd hos vuxna.

Om adhd hos vuxna. Om adhd hos vuxna www.habilitering.se/adhd-center Föreläsningens innehåll 1. Diagnosen adhd 2. Vad innebär svårigheterna? 3. Hur vanligt är adhd? 4. Genusperspektiv 5. Förklaringsmodeller 6. Utredning

Läs mer

ReMemo, ett minnesträningsprogram för Vuxenhabiliteringens målgrupp?

ReMemo, ett minnesträningsprogram för Vuxenhabiliteringens målgrupp? Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten ReMemo, ett minnesträningsprogram för Vuxenhabiliteringens målgrupp? RAPPORT Nr 9/2007 ISBN 978-91-7261-115-3 Eva Regnert Anna Lindström ISSN Katarina Cronberg 1652-2516

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Karolinska Exhaustion Scale

Karolinska Exhaustion Scale Karolinska Exhaustion Scale Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått den senaste veckan. Formuläret innehåller en rad

Läs mer

Från sömnlös till utsövd

Från sömnlös till utsövd SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:

Läs mer

Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska

Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA?

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? Vissa vardagsaktiviteter involverar i högre grad arbetsminnet och om de görs regelbundet och intensivt kan de möjligtvis hjälpa till att träna

Läs mer

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer