Träning av arbetsminnet med RoboMemo

Transkript

1 Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten Träning av arbetsminnet med RoboMemo Åtta fallstudier av ungdomar med autismspektrumtillstånd RAPPORT Nr 7/2007 ISBN Birgitta Bryngelson ISSN Peter Björling

2 Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten Träning av arbetsminnet med RoboMemo Åtta fallstudier av ungdomar med autismspektrumtillstånd Birgitta Bryngelson Peter Björling

3 Birgitta Bryngelson/Peter Björling och Forsknings- och utvecklingsenheten Utgiven av Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne Layout: Anna Hansen, Tryck: Servicelagets tryckeri, Regionhuset i Lund ISBN: ISSN: Rapporten kan beställas från: Rapporten finns även på: Habilitering & Hjälpmedel FoU-enheten Universitetssjukhuset MAS Ing 59, Plan Malmö Tfn vxl: E-post: habhjalp@skane.se

4 Sammanfattning Projektet är genomfört som en pilotstudie inom ramen för alternativa behandlingsmetoder och innehåller åtta fallstudier av barn och ungdomar med autismspektrumstörning och deras träning av arbetsminnet med datorprogrammet RoboMemo. Mot bakgrund av forskning och tidigare studier av arbetsminne beskriver vi en del av de svårigheter som finns vid autismspektrumstörningar avseende exekutiva funktioner och arbetsminne och vilka konsekvenser dessa får för ungdomarnas vardagsfunktioner. Fallstudierna presenteras och analyseras kvalitativt och i diskussionen resonerar vi om utfallen på träningar, tester och skattningar samt eventuella överförda, träningseffekter på vardagsfunktioner, hemma och i skolan.

5

6 Innehåll Förord...7 Inledning...9 Syfte...9 Teoretisk bakgrund...10 Kan funktionsstörningar påverkas?...10 Arbetsminnets roll vid ADHD...11 Arbetsminnets roll vid ASD...12 Arbetsminnets roll för ö språk, läsf sförståelse ö och... problemlösning...13 Studiens upplägg och urval...15 Metod...17 Träning...17 Tester ester...18 Fallstudier...24 Testperson A...24 Testperson B...26 Testperson C...28 Testperson D...30 Testperson E...32 Testperson F...34 Testperson G...36 Testperson H...38 Diskussion...41 Referenser...46 Utgivna FoU-rapporter...48 Utgivna FoU-bulletiner...51

7

8 Förord Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden i Region Skåne beslöt i februari 2003 fördela en summa pengar till att utveckla alternativa/kompletterande behandlingsmetoder inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen, Syn-, hörsel- och dövverksamheten och Hjälpmedelsverksamheten. Representanter för brukarorganisationer, verksamhetsföreträdare och FoUenheten har därefter varje år tillsammans resonerat om olika förslag, som nämnden årligen tagit ställning till. Sedan 2003 har på så sätt varje år ett antal metoder kunnat prövas och utvärderas. Ett av förslagen under 2006 handlade om hur ett datorträningsprogram kan påverka arbetsminnet hos barn och ungdomar med autismspektrumstörning. Specialpedagog Birgitta Bryngelson och leg logoped Peter Björling vid Neuropsykiatriska ungdomsteamet i Malmö vid Barn- och ungdomsverksamheten planerade, genomförde och dokumenterade studien. Utvecklingssamordnare fil dr Agneta Mallén vid FoU-enheten handledde dem i arbetet, som sedan har slutförts i samverkan med övrigt stöd vid FoUenheten. I juni 2007 Kerstin Liljedahl Leg psykolog, fil dr FoU-chef Rapport 7/2007 7

9

10 Inledning Ungdomar med autismspektrumstörning (ASD) kommer även med goda insatser av etablerade åtgärder att möta svårigheter i framtiden. Det stora flertalet har mycket svårt att etablera kontakter utanför familjen och att få ett arbete. Behovet av nya behandlingsmetoder är stort. När vi fick veta att man har kunnat belägga att ett datorbaserat träningsprogram för arbetsminnet RoboMemo kan förbättra den kliniska bilden hos barn med ADHD, fick vi idén att det skulle kunna vara en hjälp även för barn och ungdomar med ASD. Vi utgick från tanken att socialt samspel och att planera, organisera och genomföra en sekvens av aktiviteter ställer höga krav på arbetsminnet. Inom båda dessa områden har personer med ASD stora svårigheter. Eftersom arbetsminnet är en central del av de exekutiva funktionerna frågade vi oss om även personer med ASD skulle vara hjälpta av ett förbättrat arbetsminne. Någon sådan studie har ännu inte gjorts. Det är därför angeläget att utforska om RoboMemo har effekt även på barn och ungdomar med ASD. Syfte Syftet med vår pilotstudie är att ta ett första steg mot ett svar på frågan: Kan arbetsminnesträning med datorprogrammet RoboMemo förbättra exekutiva funktioner och vardagsförmågor mätta med tester och skattningsschema hos barn och ungdomar med autismspektrumstörning? Rapport 7/2007 9

11 Teoretisk bakgrund Kan funktionsstörningar påverkas? Under senaste årtiondet har det inom neurovetenskapen blivit alltmer etablerat att hjärnan under hela livet behåller sin plasticitet. Detta öppnar nya möjligheter att påverka neuropsykiatriska funktionsstörningar som traditionellt setts som obotliga. Betydelsefullt för att kunna åstadkomma en sådan påverkan är att den kan riktas mot den centrala neurologiska bristen bakom funktionshindret. Man har hos friska personer kunnat visa att träning av arbetsminnet leder till ökad aktivitet i multimodala områden i hjärnbarken, vilket ger stöd för att minnesträning ger en mer generell förbättring av exekutiva funktioner. Exekutiva funktioner är ett brett begrepp som bland annat innehåller förmågan att hindra en övermäktig reaktion, kunna planera och resonera samt arbetsminne. Arbetsminne är förmågan att hålla kvar information under en fördröjning och sedan kunna ge ett svar i ord eller handling, baserat på denna inre representation. (Olesen et al, 2004). Arbetsminne har också definierats som ett system med begränsad kapacitet ansvarigt för att identifiera, koda, bearbeta och mobilisera information relevant för personens aktuella kognitiva uppgift (Baddeley, 1997). Med hjälp av arbetsminnet kan en person lösa uppgifter samtidigt som han/hon lagrar, väljer, mobiliserar och bearbetar relevant information. Exempel på uppgifter som testar arbetsminnet är att upprepa en sifferserie baklänges, minnas en serie tända lampor på en platta som samtidigt snurrar runt och minnas sista ordet i en sats samtidigt som man funderar på innehållet. En av våra teoretiska utgångspunkter är Baddeleys flerdelade arbetsminnesmodell. CE VSSP EB PL CE = Central Executive, VSSP = VisuoSpatial Sketch Pad, PL = Phonological Loop EB=Episodic Buffer 10 Rapport 7/2007

12 PL lagrar och bearbetar verbalt material genom korttidslagring ( fonologiskt korttidsminne ) och tyst repetition. VSSP lagrar och bearbetar visuell och spatial information. CE är en central kontrollnivå från vilken uppmärksamheten dirigeras och där det avgörs om informationen skall in i långtidsminnet för mer permanent lagring. Den kontrollerar informationsflödet och dess uppgift är att hålla tillbaka irrelevanta associationer och kunna plocka fram relevanta fakta. EB lagrar temporärt information från VSSP och PL samt från långtidsminnet. (Repovs och Baddeley, 2006). Pohjanen och Sandberg (1999) tar upp frågan huruvida arbetsminnet fungerar som ett enhetligt system utan subkomponenter (Just och Carpenter, 1992) eller om informationslagring är beroende av modalitetsspecifika subkomponenter (fonologisk, visuell, motorisk). Man fann höga korrelationer mellan verbal, motorisk och visuell lagring hos en grupp på 72 barn, 5-9 år, och förklarade korrelationen med hjälp av den centrala exekutivens funktion. Arbetsminnets roll vid ADHD Exekutiva funktioner är en samling processer som ansvarar för guidning, styrning och hantering av kognitiva, emotionella och beteendemässiga funktioner främst vid lösandet av nya problem. Arbetsminnet är en central del av de exekutiva funktionerna. Vid ADHD är främst arbetsminne, uppmärksamhet och impulskontroll nedsatt, medan man vid ASD har funnit en generell nedsättning av de exekutiva funktionerna. (BRIEF, 2000). Helena Westerberg frågar sig i sin avhandling, om ett nedsatt arbetsminne är en central del av den neurologiska bristen vid ADHD, vilket hon finner stöd för. Hon visar också att arbetsminnesträning ger en förbättring av symtomen vid ADHD. Hon skriver: Working Memory (WM) is central in attention, executive functioning and interference control, thus the influence of WM on these other cognitive constructs can explain why training of working memory specifically can generalize to change performance also on other tests of executive functioning. The contribution of WM in different cognitive tasks as well as its multimodal features may be the explanation for the quite unique transfer effects seen after WM training. Actually the transfer effects found in the training studies from our group support the central role of WM in cognition. (Westerberg, 2004, sid. 68) Rapport 7/

13 RoboMemo, ett datorprogram som tränar arbetsminnet, har prövats med goda resultat på en grupp barn med ADHD. Uppgifterna har varit dels att komma ihåg föremåls position på ett nät, dels att minnas ljud, bokstäver och siffror. Det har efter träningen gått att visa goda effekter på testuppgifter som mäter exekutiv förmåga - visuellt och verbalt arbetsminne, inhibering av responser och logiskt resonerande. Barnen beskriver träningseffekter i form av bättre koncentration på lektionerna, bättre prestationer på prov, bättre minne och inlärningsförmåga. Föräldraskattningar har också visat på goda resultat avseende hyperaktivitet och koncentrationsförmåga. (Klingberg et al. 2005). Arbetsminnets roll vid ASD Under senare år har alltfler forskare anslutit sig till teorin att den underliggande orsaken bakom ASD är en neurologisk funktionsstörning som bottnar i en generell nedsättning i hjärnans förmåga att bearbeta komplex information. Vi ställer oss frågan om nedsatt arbetsminne är en central del av den underliggande neurologiska bristen vid ASD. Området är i stort outforskat, men i en doktorsavhandling med titeln: Information-processing skills related to working memory in individuals with Asperger s disorder (Musarra, 2006) påvisas att personer med Asperger syndrom (AS) har en nedsättning av förmågan till informationsbearbetning i tre av arbetsminnets fyra komponenter. Nancy Musarra har i sin avhandling undersökt arbetsminneskapaciteten hos 30 pojkar på 5-15 år med AS och jämfört resultaten på tester med en kontrollgrupp på 30 jämnåriga pojkar utan AS. Hon har använt ett testbatteri (WMTB-C), som mäter arbetsminneskapaciteten hos barn mellan 5 och 15,5 år. Det innehåller tre skalor som mäter utfallen inom arbetsminnets tre delar. Nancy Musarra visar att samtliga delar i arbetsminnet är nedsatta i testgruppen. Musarra ställer sig också frågan: Skulle social träning som fokuserar på att utveckla arbetsminnet vara mer effektiv än etablerad träningsmetodik som fokuserar på övning och inlärning av situationsbaserade sociala och beteendemässiga färdigheter? Hon skriver: Social interaction skills and social competence have repeatedly been viewed as critical in the ability of individuals with Aspergers Disorder (AD), to succeed in academic, work, social, family and emotional relationships (Denham et al., 2003) AD 12 Rapport 7/2007

14 affects adults and children of all races, genders and cultures; therefore, social change in relation to improving IP skills that relate to working memory and enhanced social interactions is immeasurable. Increasing the ability to process complex social information will have a direct impact on almost every aspect of life for individuals with AD by decreasing the experiences of isolation, dependence and peer rejection. (Musarra, 2006, sid. 117) En väsentlig del av svårigheterna vid ASD är nedsatt förmåga till socialt samspel (Wing, 1998) Det ligger nära till hands att anta att just socialt samspel ställer maximala krav på hjärnans simultana informationsbearbetning. Att lyssna, läsa av mimik och gester, föreställa sig vad som rör sig i den andres inre samtidigt som man själv ska forma och uttrycka sina egna tankar och känslor både verbalt och motoriskt allt ska fungera i ett integrerat multimodalt nu. Arbetsminnets roll för språk, läsförståelse och problemlösning Störningar i fonologiskt arbetsminne anses av flera vara ett grundproblem hos barn med språkstörning. Det korrelerar enligt Sahlén et al. (1999) väl med språkförståelse och kan enligt uppgift betraktas som ett mått på generell språklig förmåga. Det prövas bl.a. genom repetition av s.k. nonord, som är påhittade ord utan betydelse. De flesta språkliga processer kräver arbetsminne i varierande grad. Hagesäter och Thern (2003) prövade testet CLPT, där personen får lyssna till och fundera på ett antal satser var för sig och samtidigt minnas sista ordet i varje sats. Man prövade också nonordsrepetition på samma grupper av normalspråkiga nioåringar och fann att testerna korrelerade med varandra. Själva förståelsen av enstaka satser kräver både syntaktisk analysförmåga och arbetsminne, i synnerhet satser med komplex struktur, såväl i tal som i skrift. I samtalet måste deltagaren hålla reda på de repliker som sägs och bygga en helhet som integrerar bidrag från flera personer. Det är välkänt att personer med språkstörning lätt tappar bort vad motparten sagt. Förmågan kan prövas med exempelvis Tokentestet för barn (disimoni, 1978). Språkförståelse på textnivå kräver också arbetsminne. I en berättelse ska delarna integreras till en helhet (Bishop, 1999). Läsprocessen kräver förmåga till avkodning av Rapport 7/

15 skriften och samtidig språklig analys på olika nivåer vilket ställer krav på arbetsminnet. I läsprocessen utformas strategier för att pröva hypoteser vid avkodning. Långa och syntaktiskt komplicerade meningar kräver att personen kan lagra och bearbeta information medan han fortsätter att avkoda resten av meningen. Han måste samtidigt analysera den syntaktiska struktur som döljer sig i meningen och sätta innehållet i relation till den tidigare texten. Barnet måste lära sig de ordbilder som behövs för att direkt identifiera ordet. I en artikel från 2006 undersöks läsförmågor hos 41 barn med ASD med avseende på fyra komponenter: att läsa enstaka ord tagna ur sitt sammanhang, att avkoda nonord, att läsa en text korrekt samt läsförståelse. Man fann brister i läsförståelsen hos 65 % av samtliga i undersökningen. Övriga förmågor varierade i hög grad. Hälften av barnen med adekvat förmåga att känna igen och avkoda ord hade emellertid bristande läsförståelse. I artikeln diskuteras bristande förmåga till informationsbearbetning som en av flera möjliga orsaker. (Nation et. al, 2006) Ingvar Lundberg och Görel Sterner skriver om samband mellan lässvårigheter och matematiksvårigheter. I artikeln redovisas en enkät som visar att två till tre elever i varje klassrum har denna dubbla problematik. Man ställer sig frågan: Ger lässvårigheter upphov till matematiksvårigheter eller tvärtom? Författarna diskuterar möjliga samband i form av gemensamma bakomliggande orsaksfaktorer varav arbetsminnet skulle kunna vara en av dessa. (Lundberg, Sterner, 2004). Ett välfungerande arbetsminne krävs både i läsning och matematik. Problemlösningsuppgifter upplevs ofta som svåra därför att inga tydliga ledtrådar ges till vilket räknesätt och vilken lösningsstrategi som ska användas. I matematik gäller det att kunna utföra flera räkneoperationer efter varandra och hålla kvar delresultat som sedan bearbetas till en slutprodukt. Matematiksvaga elever har ofta ett starkt begränsat arbetsminne och att då hålla reda på en rad olika delmoment eller regler blir alltför komplicerat. (Malmer, sid 85, 2002) Sammanfattningsvis menar vi att det finns ett gott teoretiskt stöd för att undersöka om arbetsminnesträning kan ha effekt på en rad kognitiva funktioner som sammantaget kan förbättrad livskvalitet för personer med ASD. 14 Rapport 7/2007

16 Studiens upplägg och urval Undersökningen har genomförts som ett projekt inom ramen för alternativa behandlingsmetoder. Projektdeltagare var specialpedagog Birgitta Bryngelson, logoped Peter Björling, psykolog Helena Freiholtz och psykolog Lissen Alm, samtliga verksamma i Neuropsykiatriska Ungdomsteamet vid Barn och ungdomshabiliteringen i Malmö. Projektet inleddes med en projektansökan i februari Under februari till juni 2006 arbetade vi med att göra urval ur målgruppen barn och ungdomar och tog kontakt med familjerna samt Cogmed. Vår studie skulle bygga på resultat av tester före och efter träning inom loppet av tre månader och vi planerade vilka tester som skulle ingå. De områden som testades var arbetsminne, logiskt resonerande, språkförståelse, språklig planeringsförmåga, läsförståelse och problemlösning. Testerna utfördes av psykolog, logoped och specialpedagog. Föräldrar och lärare medverkade genom att skatta barnens exekutiva förmåga med BRIEF skattningsformulär. Före sommaren träffade varje testperson med föräldrar de projektansvariga på Barn och ungdomshabiliteringen och syftet med projektet förklarades. Ett startmöte bokades in tillsammans med träningsansvarig, projektansvariga och testperson med föräldrar. Under startmötet i augusti gicks träningsprogrammet igenom och praktiska detaljer, som var träning skulle ske och vilka veckobelöningarna skulle bli, bestämdes. I slutet på augusti förtestades barnen och i september inleddes datorträning med RoboMemo. Under oktober och november skedde eftertester och sedan vidtog analys av resultat och sammanställning i rapportform. Cogmeds upplägg av datorträningen var som följer: Kartläggning Startsamtal Fem veckors träning med RoboMemo och coachstöd. Barnet datortränar ca 45 min/dag, 5 dagar/vecka. Träningsansvarig har telefonkontakt med coach en gång per vecka. Träningsavslut. Utvärdering av coachen i samarbete med barn, föräldrar och träningsansvarig i form av samtal och en skriftlig rapport. Uppföljning av coach efter fyra månader. Rapport 7/

17 De åtta testpersonerna som erbjöds träning har en aktiv kontakt med habiliteringen och tillhör teamet Neuropsykiatri Unga. Sex barn var i åldersgruppen 9-11 år och två något äldre. De hade följande diagnoser: Autism 2 Autism+ADHD 1 Autism+drag av ADHD 2 ADHD+autistiska drag 1 Aspergers syndrom 2 En testperson har lindrig utvecklingsstörning, övriga har begåvning inom normalzonen eller på gränsen till normalzonen. Det var viktigt att testpersonerna hade en sådan hem- och skolsituation att träningen kunde genomföras. Det var också viktigt att de inte hade så stora beteendestörningar att träning skulle bli svår att genomföra och viktigt att barnen skulle kunna bli motiverade för träning. 16 Rapport 7/2007

18 Metod Träning Datorträningen med RoboMemo tillhandahölls av Cogmed (Cognitive Medical Systems AB), ett företag som grundats av forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm under ledning av Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Stockholm Brain Institute. Cogmed driver sedan 2003 en klinisk verksamhet i Stockholm. Uppdragsgivare är till största delen skolor och kommuner, men man arbetar också på uppdrag av landsting, privata vårdgivare och familjer. Företaget ägs av Karolinska Development, Östersjöstiftelsen, grundarna och privata investerare. Arbetsminnesträningen är utvecklad av de forskare som varit med och grundat Cogmed och produkterna är skyddade av internationella patent. Psykologer tillsammans med kollegor inom teknisk support och kundservice ger stöd till barn och vuxna i hela Sverige. Vid sidan av den kliniska verksamheten stödjer Cogmed pågående svensk och internationell forskning om arbetsminnesträning. Forskningen visar att hjärnaktiveringen ökar med träning, och att träning ger effekter på koncentrationsförmågan. Studierna om arbetsminnesträning har varit inriktade på både barn- och vuxengrupper. Forskningen med barn har handlat om barn med diagnos ADHD. Vi valde Cogmed dels utifrån de forskningsresultat som visats och dels därför att det oss veterligt inte finns någon motsvarande produkt hos något annat svenskt företag. Arbetsminnesträningen utförs med datorprogrammet RoboMemo på PC under fortlöpande samarbete med Cogmed. Träningen utförs fem dagar i veckan under fem veckor, ca 45 minuter per gång, och träningen kan ske i hemmet eller skolan. En person utses som träningsansvarig för barnet. Mjukvaran utgörs av visuospatiala och verbala uppgifter som tränar arbetsminnet. Träningsprogrammet är utfört i en miljö liknande ett dataspel för att motivera barn och ungdomar till träningen. Barnen får omedelbar återkoppling på sina prestationer genom verbala uppmuntringar och poängskalor på skärmen. Man kan pausa under träningspasset. Programmet är individualiserat så att svårighetsgraden på övningarna anpassas efter barnets prestationer. Rapport 7/

19 Under veckans träning sänds resultaten fortlöpande över Internet till Cogmeds träningscoacher som är psykologer. Varje vecka görs en återkoppling av coachen till träningsansvarige för barnet. Detta sker via ett telefonsamtal. Under samtalet utvärderas veckans resultat och eventuella korrigeringar som gjorts av övningarna. Vissa träningsmoment kanske måste bytas ut och eller tas bort beroende på hur deltagaren utvecklas. Programmet innehåller ett belöningssystem med klistermärken för varje dags träning och på ett inledande startmöte kommer förälder och barn överens med träningsansvarig om veckovisa belöningar under perioden. Efter avslutad träning kommer en rapport till deltagaren där arbetsminnesutvecklingen och resultatet på skattningsfrågor till lärare och föräldrar redovisas. Förbättring av arbetsminnet redovisas som ett index och barnen i en forskningsstudie (med diagnos ADHD, utan medicinering och ca 10 års medelålder) förbättrades i snitt med 14 enheter. Tester Testerna utfördes före och efter träningen av psykolog, logoped och specialpedagog på habiliteringen. Varje testtillfälle tog cirka en förmiddag. Testtillfället uppdelades i tre kortare pass med två längre pauser. Testerna videofilmades. Ravens färgade/standard progressiva matriser Ravens matriser är ett antal icke-verbala uppgifter som avser att mäta slutledningsförmåga och bedöma generell begåvning. För att motverka att testet skulle förlora i diskriminativ förmåga använde vi den klassiska versionen vid förtesterna och parallellversionen vid eftertesterna. Versionerna är helt likvärdiga vad uppgifter och svårighetsgrad beträffar. Beroende på begåvningsnivå användes antingen de färgade matriserna eller standardmatriserna. Testet utfördes av psykolog. Sifferrepetition Ett klassiskt prov på auditivt arbetsminne är att repetera siffror fram- och baklänges. Vi har använt oss av Sifferrepetition som är ett deltest i Wechslertesten WISC-III och WAIS-III. Serier med siffror läses upp av testledaren, varpå testpersonen omedelbart ska återge rätt siffror i den ordning som testledaren sagt dem, eller i den andra delen, omvänd ordning. Testet mäts i vägda poäng där 10 är medel och skalan sträcker sig från 1 till 20. Normalintervallet ligger mellan 7 och 13. Testet utfördes av psykolog. 18 Rapport 7/2007

20 Nonordsrepetition Testet är presenterat av Sahlén et al. (1999). Det prövar förmågan att uppfatta talade ord, lagra dem i korttidsminnet och artikulera orden, dvs. repetera. Det består av en serie med 24 nonord (påhittade ord utan betydelse) av ökande längd. Testpersonerna fick lyssna till orden ett och ett från minidisc och repetera dem. Fördelen med nonord jämfört med vanliga ord är att testpersonerna inte kan använda tidigare erfarenheter eller lexikaliska kunskaper vid uppgiften. Rättningen gjordes binärt, dvs med 0 eller 1 poäng per ord istället för per rätt producerad konsonant, detta eftersom testpersonerna annars skulle slå i taket, testet skulle visa sig för lätt, och huvudsyftet inte har varit att undersöka detaljer i testpersonernas repetition. Hagesäter och Thern anger medelvärdet till 85 % procent rätta svar för en grupp nioåringar för det s.k. Nya nonordstestet, ett något mer krävande test som omfattar ytterligare sex nonord. Förändringar på mer än 9 % motsvarar en standardavvikelse. Vi använde detta som referenspunkt. Testet utfördes av logoped. Nonordsdiskrimination Testet prövar förmågan att särskilja enskilda språkljud (fonem) i en identisk omgivning och användes för att utesluta att någon testperson hade sådana svårigheter. 16 nonord avlyssnas parvis från minidisc. Varje ord förekommer en gång tillsammans med ett identiskt ord, en gång med ett ord som skiljer sig på ett ljud (ex. glyvå/glypå). Ordningen är slumpad. Testpersonens uppgift är att för varje par avgöra om orden är identiska eller ej. Ingen presterade sämre än 31 av 32 poäng, dvs. normalt. Testet utfördes av logoped. Competing Language Processing Task, CLPT Testet är presenterat av Gaulin och Campbell 1994, översatt och prövat av Pohjanen och Sandberg Det prövar arbetsminnet i språkliga processer och ställer alltså krav på CE, inte bara PL, liksom sifferrepetition baklänges (se teoretisk bakgrund ). Testet består av två set av uppgifter, vilka vardera innehåller sex deluppgifter av stigande svårighetsgrad den första innehåller en sats, den andra två, etc. Barnet får höra satserna en och en från minidisc och skall för varje sats i deluppgiften svara på frågan sant eller ej? och därmed bearbeta en fråga om semantisk acceptabilitet. När alla satserna i en deluppgift är genomgångna på Rapport 7/

21 detta sätt skall testpersonen svara på frågan: Vad var sista ordet i varje mening, dvs. en minnesuppgift. I vår studie har vi bara inkluderat första setet, eftersom flera testpersoner inte orkade två set. Bearbetningsmomentet är avsett som distraktor för lagringsmomentet snarare än en värdering av förmågan till korrekt bedömning. Hagesäter och Thern (2003) har beräknat medelvärdet för en grupp normalspråkiga nioåringar till 80 % rätta svar. Förändringar på mer än 12 % motsvarar en standardavvikelse. Testet utfördes av logoped. Tokentestet Vi har också valt att inkludera ett test som mäter förståelsen av syntaktiska strukturer. Tokentestet för barn (disimoni, 1978) är avsett att mäta förståelse av talat språk på satsnivå. Det är standardiserat för engelska för åldrarna 3-12,5 år. Testet innehåller 61 uppgifter i stigande svårighetsgrad fördelade på fem avsnitt. Testpersonen skall lyssna till och följa instruktionerna: att peka på, ta upp och placera brickor av olika färg och form på olika sätt. De första fyra avsnitten innehåller instruktioner som belastar fr.a. lagringsförmågan med syntaktiskt enkla satser av ökande längd. Det femte avsnittet innehåller instruktioner som är syntaktiskt komplexare och kan sägas medföra en större belastning av arbetsminnet, t.ex. dubbla prepositioner ( peka på pennan med nyckeln ) eller konstruktioner där satsernas ordningsföljd är motsatt händelsernas ordning i verkligheten ( innan du får gå på bio måste du diska ). En möjlig hypotes är att komplexa strukturer ställer större krav på arbetsminnet än enkla. Resultaten redovisas enligt manualen med angivande av standardpoäng (SP) inom spannet 480 till 510, och med angivande av standardavvikelser (SD) enligt följande: SP= första ö positiva SD, genomsnittlig prestation för ö åldern SP= första ö negativa a SD, genomsnittlig prestation för ö åldern SP= andra negativa a SD, under genomsnittet för ö åldern SP= tredje negativa a SD, klart under genomsnittet för ö åldern SP= fjärde negativa SD, avsevärt under genomsnittet för åldern. I sammanfattningen talar vi om en förbättring om standardpoängen höjts med minst 10 poäng. Testet utfördes av logoped. 20 Rapport 7/2007

22 BRIEF Exekutiva funktioner kan vara svåra att mäta med traditionella testinstrument i en strukturerad testsituation och därför har vi valt att använda oss av BRIEF, The Behaviour Rating Inventory of Executive Function, som är ett frågeformulär för föräldrar och lärare. De som skattas är barn och ungdomar mellan 5 och 18 år med bland annat inlärningssvårigheter, uppmärksamhetsstörningar och neuropsykiatriska funktionshinder. Frågeformuläret innehåller 86 frågor inom 8 kategorier som mäter olika aspekter på exekutiva funktioner i vardagssituationer i hemmet och i skolan. Kategorierna är inhibition, flexibilitet, emotionell kontroll, igångsättning, arbetsminne, planering och organisation, ordning på material och monitorering. I korthet kan de olika kategorierna beskrivas som följer: Inhibition innefattar kontroll av impulser och förmågan att stoppa pågående beteende. Flexibilitet är förmågan att självmant byta situation, aktivitet eller perspektiv när situationen kräver det. Förmågan behövs bl.a. vid problemlösning. En mindre nedsättning går att iaktta i form av ineffektiva strategier, medan en mer omfattande tar sig formen av perseveration. Personer som har problem med flexibiliteten uppfattas lätt som rigida och rutinbundna. Emotionell kontroll vill undersöka hur väl emotionella reaktioner anpassas. Personer med problem inom detta område kan uppfattas vara labila eller explosiva av sin omgivning. Igångsättning syftar på förmågan att påbörja en aktivitet och självständigt generera idéer och till problemlösande beteende. Arbetsminne mäter hur väl informationen kan hållas i minnet under en begränsad tid med syfte att fullfölja en uppgift eller vara kvar i en aktivitet. Planering/organisation syftar på förmågan att kunna förutse händelser, sätta mål, utveckla delmål, göra uppgifter i systematisk ordning och förstå, sortera och förmedla idéer och koncept. Ordning på material mäter hur väl barnet klarar att hålla arbetsplats, lekområde och material i ordning. Monitorering är förmågan att utvärdera arbetet under tiden och efter det utförts samt att hålla koll på det egna beteendets effekt på andra. Rapport 7/

23 Dessa kategorier sammanfattas i sin tur i tre samlingsskalor: Beteendereglering (BRI), som representerar personens förmåga att justera kognition, emotioner och beteende med hjälp av inhibition, flexibilitet och emotionell kontroll. Att beteendet kan regleras är en förutsättning för att de metakognitiva processerna ska kunna guida aktivitet, lösa problem och stödja självkontrollen. Metakognition (MI), som representerar personens förmåga att initiera, planera, organisera, och upprätthålla målinriktad problemlösning i arbetsminnet. Den beskriver hur personen styr sitt arbete och är starkt relaterad till förmågan att lösa problem och generalisera kunskap. Övergripande ripande exekutiv ekutiv förmåga ö (GEF). BRI och MI slås slutligen ihop till en övergripande skala (GEF), vilket kan förstås som att man behöver ha tillräcklig förmåga till inhibition, flexibilitet och emotionell kontroll för att effektiv, systematisk och organiserad problemlösning ska komma till stånd. Formulärets frågor har tre svarsmöjligheter: ofta, ibland eller aldrig. Svarspoängen räknas samman och omvandlas i tabeller till T-värden där ett värde över 65 visar att den exekutiva dysfunktionen är kliniskt signifikant. För att säkra BRIEFs validitet finns skalorna Inkonsekvens som mäter om föräldern/läraren fyller i liknande item på olika sätt, och Negativitet som mäter om föräldern/läraren har en tendens att fylla i item på ett negativt sätt. Testet utfördes av psykolog och specialpedagog. Läsförståelsetest Som test för läsförståelse användes SL 40 (Nielsen et al.), som är ett prov för läsförståelse för meningar. Provet är standardiserat för användning i skolår 3-5. Några av testpersonerna använde SL som är standardiserat för användning i skolår 1-3. Beroende på elevens läsnivå kan resultaten delas in i sex kategorier A-F, där A motsvarar en bedömning att läsningen är säker och testresultaten är oproblematiska och F motsvarar en bedömning att läsningen är mycket osäker och testresultaten bör uppmärksammas eller är problematiska. Kategorierna är baserade på lästid och antal riktiga svar. Varje kategori inrymmer en språkligt utformad beskrivning och en bedömning av resultaten, baserad på några generella och karakteristiska drag. Man tittar främst på om läsningen sker flytande eller med avbrott, hur avkodningsfärdigheterna är 22 Rapport 7/2007

24 och hur informationskällorna används. Läsförståelsen testas genom att varje mening har fem tillhörande bilder varav en motsvarar innehållet i meningen. Lästiden är begränsad till högst 15 minuter. I undersökningen valde vi avsiktligt test utifrån utvecklingsålder för läsförmågan eftersom barnen har läs- och skrivsvårigheter av varierande grad. Avsikten med testet är primärt att göra en jämförelse mellan två testtillfällen och inte att fastställa vilken läsnivå barnet befinner sig på. Testet utfördes av specialpedagog. Problemlösningstest Matematiktestet utgjordes av ett problemlösningstest, hämtat ur Mattecirkeln, Natur och Kultur Läromedel. Mattecirkeln är ett diagnosmaterial i matematik för skolår 1-5 och är ej normerat. Uppgifterna i problemlösning omfattar dessa skolår och mäter alltså inte en viss mängd kunskap som skall ha uppnåtts vid ett bestämt tillfälle. Istället koncentrerar man sig på uppgifter som varierar i svårighetsgrad inom området problemlösning. Uppgifterna handlar om att kunna sortera information, lösa uppgifter i flera steg, använda sin rumsliga uppfattningsförmåga och kunna förklara sitt tänkande. Testet utfördes i skolan och resultaten sammanställdes av specialpedagog. En förbättring har godtyckligt valts till 10 % eller däröver. Rapport 7/

25 Fallstudier Vi kommer att strukturera fallstudierna efter följande kriterier: bakgrundsinformation om barnet, beteende i testsituationen, resultaten med test, skattning och rapport från Cogmed. Testperson A Diagnos: Högfungerande autism När A var i förskoleåldern uppmärksammades en språkstörning. Det finns fortfarande brister i språkförståelse, grammatik och ordmobilisering. A kan delta i enkla samtal, men har svårt att veta hur han ska använda sitt språk och leker helst för sig själv. A har koncentrationssvårigheter och behöver stöd i dagliga rutiner. Test Före Efter Sifferrepetition (vägda poäng) 7 14 Ravens matriser (över 95:e percentilen) Nonordsrepetition (andel rätta svar, %) CLPT (andel rätta svar, %) Tokentest (standardpoäng) Läsförståelse (läskategori) E E Problemlösning (andel rätta svar, %) 62 Under förtest är A uppmärksam men lätt stressad och skyndar på för att hinna med uppgifterna. Under eftertest har A god uppmärksamhet och arbetar lugnare och med större koncentration. Skrattar åt en del roliga nonord (ex höntpule ) i språktestet. A har förbättrats på Sifferrepetition, Nonordsrepetition och CLPT. 24 Rapport 7/2007

26 Skattningar (Låga värden visar på mindre svårigheter) Föräldraskattning BRIEF T-värde T-värde Inhibition Inhibition 66 Flexibilitet Flexibilitet 87 Emotionell kontroll Emotionell kontroll 97 Igångsättning Arbetsminne Planering/Organisation Lärarskattning BRIEF Igångsättning Arbetsminne Planering/organisation Ordning på material Ordningpåmaterial 51 Monitorering Monitorering 76 BRI BRI 86 MI MI 69 GEF GEF 77 Före träning visar föräldraskattningen störst svårigheter i inhibition och igångsättning, men inga stora svårigheter med arbetsminnet. Föräldern skattar den övergripande exekutiva förmågan som svag. Lärarformulärets förtest saknas, eftersom läraren ifråga inte fyllt i och skickat in det. Rapport 7/

27 Efter träning ser föräldern en generell förbättring i alla kategorierna med den största differensen i inhibition och planering/ordning på material. Jämfört med föräldern ser läraren större svårigheter framförallt i beteendereglering och i den övergripande exekutiva förmågan. Rapport från Cogmed Före träning låg A:s arbetsminne över genomsnittet. A har en mycket god förbättring, bedöms ha haft viss nytta av träningen och rekommenderas ytterligare en träningsperiod, s.k. Boosterträning. Efter träning säger A att träningen varit jätterolig. Läraren tycker att arbetsminnesträningen varit bra och att A har bättre koncentration och bättre minne. Föräldern tycker att minnet är bättre och att han är bättre på att återberätta händelser. Testperson B Diagnos: Högfungerande autism Som liten var B mycket rutinbunden och lekte mycket ensam. I förskoleåldern noterades en språkstörning. B har fortfarande ojämn språkförståelse, bristande språkligt arbetsminne och svårt att planera en berättelse eller beskrivning. B har stora svårigheter med socialt samspel, koncentration och uppmärksamhet samt är mycket kravkänslig. Tester Före Efter Sifferrepetition (vägda poäng) 7 13 Ravens matriser (Före lika med 50:e, efter lika med mellan 50:e och 75:e percentilen) Nonordsrepetition (andel rätta svar, %) CLPT (andel rätta svar, %) Tokentest (standardpoäng) Läsförståelse (läskategori) C B Problemlösning (andel rätta svar, %) Under förtest är B lätt uttröttbar och blir frustrerad då han inte förstår uppgifterna eller upplever kraven för höga. Under eftertest arbetar B lugnare och mer koncentrerat. B har förbättrats på Sifferrepetition, CLPT, Läsförståelse och Problemlösning. På Nonordsrepetition syns en liten försämring. 26 Rapport 7/2007

28 Skattningar Föräldraskattning BRIEF Lärarskattning BRIEF Inhibition Flexibilitet Emotionell kontroll Igångsättning Arbetsminne Planering/organisation Ordning på material Monitorering BRI MI GEF T-värde Inhibition Flexibilitet Emotionell kontroll Igångsättning Arbetsminne Planering/Organisation Ordning på material Monitorering BRI MI GEF T-värde Före träning ser både förälder och lärare svårigheter med igångsättning, arbetsminne och planering/organisation. I beteenderegleringen ser föräldern en mycket svag förmåga till inhibition medan läraren ser större brister i flexibilitet och emotionell kontroll. Efter träning ser såväl förälder som lärare vissa små försämringar hos B. Föräldern i emotionell kontroll, läraren i flexibilitet och båda i inhibition. Läraren ser en större förbättring i arbetsminnet Rapport 7/

29 än föräldern. Förälder och lärare skattar en viss förbättring av de övergripande exekutiva funktionerna. Rapport från Cogmed Före träning låg B:s arbetsminne i nivå med genomsnittet. B har haft en genomsnittlig förbättring och bedöms inte ha haft någon nytta av träningen. Efter träning säger B att det var roligt att träna med RoboMemo och att det nu är lättare att komma igång med uppgifter i skolan. Läraren tycker att träningen gick bra och har verkat rogivande för B men har svårt att se några direkta träningseffekter i skolan. Föräldern berättar att B tyckte arbetsminnesträningen var rolig, men har, liksom läraren, svårt att se träningseffekter. Testperson C Diagnos: Högfungerande autism och ADHD När C var i 4-5-årsåldern uppmärksammades sen talutveckling och svårigheter med socialt samspel. C har fortfarande svårt med kamratrelationer, är ljudkänslig och har svårt med motoriken. Det finns också svårigheter med hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter. Tester Före Efter Sifferrepetition (vägda poäng) 7 14 Ravens matriser (Före och efter: över 95:e percentilen) Nonordsrepetition (andel rätta svar, %) CLPT (andel rätta svar, %) Tokentest (standardpoäng) Läsförståelse (läskategori) E E Problemlösning (andel rätta svar, %) 55 C medverkar fint på såväl förtest som eftertest och arbetar koncentrerat, eftertänksamt och i jämn takt. C viskar för sig själv och skrattar högt åt några av nonorden. C har förbättrats på Sifferrepetition, Nonordsrepetition, CLPT och Tokentestet. 28 Rapport 7/2007

30 Skattningar Föräldraskattning BRIEF Lärarskattning BRIEF Inhibition Flexibilitet Emotionell kontroll Igångsättning Arbetsminne Planering/organisation Ordning på material Monitorering BRI MI GEF Inhibition T-värde Flexibilitet Emotionell kontroll Igångsättning Arbetsminne Planering/Organisation Ordningpåmaterial Monitorering BRI MI GEF Före träning visar föräldra- och lärarskattning liknande mönster med igångsättning som en av de största svårigheterna. Läraren ser större svårigheter med beteenderegleringen än föräldern. Ingen av dem skattar några stora svårigheter i hans övergripande exekutiva förmåga före träning. Rapport 7/

31 Efter träning ser föräldern förbättringar i igångsättningsförmåga och ordning på material men försämringar i beteenderegleringen. Läraren ser däremot förbättringar inom så gott som alla områden. Sammantaget noterar föräldern en obetydlig försämring av de exekutiva funktionerna medan läraren ser en viss förbättring. Rapport från Cogmed Före träning låg C:s arbetsminne högre än genomsnittet. C har haft en mycket god ökning och bedöms ha haft viss nytta av träningen. Efter träning säger C att träningen varit bra men jobbig och klurig. Han tycker också att han inte längre tappar bort saker lika lätt som innan. Läraren berättar att C varit motiverad hela träningsperioden utom sista veckan, men har svårt att se effekter av träningen i skolan. Föräldern tycker att C varit positiv och klarat träningen bra och att han nu har bättre minne och håller bättre ordning på sina saker. Testperson D Diagnos: Autism och lindrig psykisk utvecklingsstörning D har stora svårigheter i samspel med jämnåriga och vuxna, är rutinbunden och har vissa fixeringar där han blir mycket störd om han blir avbruten. D har svårt att koncentrera sig och svårt att ta till sig och följa instruktioner. Språkförståelsen är under åldersnivån liksom förmågan att återberätta händelser och texter. Tester Före Efter Sifferrepetition (vägda poäng) 7 9 Ravens matriser (Före och efter under 5:e percentilen) Nonordsrepetition (andel rätta svar, %) CLPT (andel rätta svar, %) Tokentest (standardpoäng) Läsförståelse (läskategori) E B Problemlösning (andel rätta svar, %) Under såväl förtest som eftertest är D nyfiken och ställer mycket frågor. Före träning är D lättstörd av stimuli utifrån, halvligger på bordet eller lutar sig bakåt. Efter träning är D mer uthållig, har bättre uppmärksamhet och är motoriskt lugnare. I testen har D förbättrats på Läsförståelse och CLPT. På Ravens matriser ses en liten försämring. 30 Rapport 7/2007

32 Skattningar Föräldraskattning BRIEF Inhibition Inhibition Flexibilitet Flexibilitet kontroll Emotionell kontroll Emotionell Igångsättning Igångsättning Arbetsminne Arbetsminne 71 Lärarskattning BRIEF 78 Planering/organisation Planering/Organisation Ordning på material Ordning på material Monitorering Monitorering BRI BRI MI MI GEF GEF Före träning har D stora exekutiva svårigheter som betraktas på liknande sätt av förälder ö och lärare. Båda tycker att det är beteenderegleringen som är D:s största problem. Efter träning är det föräldern som uppmärksammar förbättringar hos D och även om det finns stora kvarstående problem i beteenderegleringen så har den blivit betydligt bättre. Läraren upplever däremot ingen förbättring av den Rapport 7/

33 övergripande exekutiva förmågan. Det är till och med så att läraren noterar en viss försämring av arbetsminnet. De små förbättringar läraren noterar finns inom igångsättning och planering/organisation. Rapport från Cogmed Före träning låg D:s arbetsminne under genomsnittet. Förbättringen är genomsnittlig men resultatet på skattningsfrågorna bedöms visa på en mindre nytta av träningen. Efter träning säger D att träningen gått bra. Läraren tycker att det med vissa undantag gått bra att genomföra träningen men ser inga träningseffekter. Föräldern är nöjd med träningen och tycker sig se vissa förbättringar i koncentration. D är mer hjälpsam hemma, jämnare till humöret och glömmer inte saker i samma utsträckning som tidigare. Testperson E Diagnos: Högfungerande autism I förskoleåldern noterade man försenad språkutveckling och fortfarande finns svårigheter med språkförståelse både vad gäller satser och berättelser. E har inlärningssvårigheter, svårigheter med koncentration, impulsivitet, planering och behöver hjälp med praktiska bestyr. E har också svårt med socialt samspel och svårt att återberätta händelser. E har viss klumpighet i motoriken. Tester Före Efter Sifferrepetition (vägda poäng) 4 2 Ravens matriser (över 95:e percentilen) Nonordsrepetition (andel rätta svar, %) CLPT (andel rätta svar, % Tokentest (standardpoäng) Läsförståelse (läskategori) F E Problemlösning (andel rätta svar, %) Under förtest är E återhållsam och osäker, arbetar långsamt och blir fort trött. Under eftertest är E betydligt mer pratsam och arbetar lugnare och mer koncentrerat. E har tydligt förbättrat sina resultat på Ravens matriser, Nonordsrepetition, CLPT och Läsförståelse. Resultatet på Sifferrepetition har försämrats. 32 Rapport 7/2007

34 Skattningar Föräldraskattning BRIEF Lärarskattning BRIEF Inhibition Flexibilitet Emotionell kontroll Igångsättning Arbetsminne Planering/organisation Ordning på material Monitorering BRI MI GEF Inhibition Flexibilitet Emotionell kontroll Igångsättning Arbetsminne Planering/Organisation Ordning på material Monitorering BRI MI GEF T-värde Före träning ser både lärare och förälder stora svårigheter med arbetsminnet. Föräldern ser också stora problem med igångsättning, medan läraren upp- Rapport 7/

35 märksammar brister i emotionell kontroll och monitorering. Båda värderar den övergripande exekutiva förmågan som svag. Efter träning ser föräldern en avsevärd förbättring inom alla områden med ett undantag som är ordning på material. En av de största förbättringarna iakttas i arbetsminnet. Läraren ser mycket små positiva förändringar bland annat i arbetsminnet, men även viss försämring när det gäller flexibilitet, igångsättning samt planering/organisation. Sammantaget värderar föräldern förbättringen av de exekutiva funktionerna som betydligt större och ser inte längre uttalade svårigheter i övergripande exekutiv förmåga. Rapport från Cogmed Före träning låg E:s arbetsminne lägre än genomsnittet. Förbättringen är mycket god och E bedöms ha haft nytta av träningen. Efter träning säger E att det var jättekul att träna RoboMemo. Läraren anser att träningen gått mycket bra men ser inga tydliga träningseffekter. Föräldern tycker att träningen varit en positiv upplevelse för E som nu tar fler initiativ till läxläsning och har bättre ordning på sina saker. E har lättare att följa instruktioner, spelregler och att vänta på sin tur. E har också lättare att förstå och återberätta innehållet i lästa texter. Testperson F Diagnos: Svår ADHD med autistiska drag, tilläggsdiagnos trotssyndrom F har svårigheter med ömsesidighet i social kommunikation, rutinbundenhet, tendens till fixeringar och ovanlig känslighet för sinnesintryck såsom höga ljud, viss beröring och dofter. F har svår koncentrationsstörning med impulsivitet och aggressivt utagerande. Uppgifter saknas om språklig förmåga före projektet. Tester Före Efter Sifferrepetition (vägda poäng) 9 6 Ravens matriser (Före lika med mellan 10:e och 25:e, efter lika med mellan 25:e och 50:e percentilen Nonordsrepetition (andel rätta svar, %) CLPT (andel rätta svar, %) Tokentest (standardpoäng) Läsförståelse (läskategori) D B Problemlösning (andel rätta svar, %) Rapport 7/2007

36 Under förtest är F otålig, prestationsinriktad och svår att få att samarbeta. Under eftertest arbetar han lugnare, mer koncentrerat och samarbetar bättre med testledaren. I test ses en förbättring på CLPT, Ravens matriser och Läsförståelse. En försämring ses på Sifferrepetition och Problemlösning. Skattningar Föräldraskattning BRIEF Lärarskattning BRIEF Inhibition Flexibilitet Emotionell kontroll Igångsättning Arbetsminne Planering/organisation Ordning på material Monitorering BRI MI GEF Inhibition Flexibilitet Emotionell kontroll Igångsättning Arbetsminne Planering/Organisation Ordningpåmaterial Monitorering BRI MI GEF T-värde Före träning skattar föräldern stora övergripande svårigheter i exekutiva funktioner, framförallt i inhibition. I lärarformuläret bedöms svårigheterna Rapport 7/

37 något mindre men ändå av betydande mått, framförallt vad gäller flexibilitet och arbetsminne. Undantag är ordning på material. Efter träning ser föräldern främst förbättringar i beteendereglering men också i arbetsminnet. Läraren ser tydligast förbättringar inom områdena arbetsminne och monitorering. Båda ser en förbättring i de övergripande exekutiva funktionerna, men föräldern ser fortfarande stora svårigheter. Rapport från Cogmed Före träning låg F:s arbetsminne lägre än genomsnittet. F har haft en mycket god förbättring, bedöms ha haft mycket god nytta av träningen och rekommenderas en påfyllnadsperiod, s.k. Boosterträning. Efter träning säger F att det varit kul att träna och att han nu saknar det. Han har lättare att komma ihåg saker som vad fröken har sagt eller vad han läst. Läraren tycker att träningen gick bra och ser tydliga träningseffekter. F är lugnare och mer koncentrerad, skriver bättre och fungerar bättre i klassrummet. Föräldern tycker att arbetsminnesträningen gick bra, att F lättare kommer ihåg sina läxor och på eget initiativ tar fram och gör dem. Det går också bättre för F att lyssna till och följa instruktioner. Testperson G Diagnos: ADHD och Aspergers syndrom G hade i förskoleåldern sociala och kognitiva svårigheter med svårhanterliga vredesutbrott,, uppmärksamhetssvårigheter och en sen språkutveckling. G har med åren fått mindre uttalade problem med uppmärksamhet och socialt samspel men upplever sig själv dock ha dåligt närminne och att tankar kommer och stör koncentrationen. G har gott minne för fakta och är duktig i historia. G har läs- och skrivsvårigheter. Tester Före Efter Sifferrepetition (vägda poäng) 5 8 Ravens matriser (Före lika med mellan 25:e och 50:e, efter lika med mellan 25:e och 50:e percentilen Nonordsrepetition (andel rätta svar, %) CLPT (andel rätta svar, %) Tokentest (standardpoäng) Läsförståelse (läskategori) E B Problemlösning (andel rätta svar, %) Rapport 7/2007