Trästaden Alingsås. Vad är typiskt för Alingsås. hur började det?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trästaden Alingsås. Vad är typiskt för Alingsås. hur började det?"

Transkript

1 Vad är typiskt för Alingsås Varför hamnade staden här från början? Här fanns en by med en kyrka i en orolig gränsbygd. Man handlade med smör, oxar och hudar. Jorden var bördig, forsarna och vattendragen gav fisk och energi till kvarndrift. Transporterna gick i Säveåns dalgång mot västerhavet och via sjösystem, åar och vägar mot den viktiga hamnstaden i Lödöse. Kronan behövde inkomster till att bekosta alla krig under 1600-talets stormaktstid och skaffa sig kontroll över handeln. hur började det? Kartan är ett utsnitt över lantmätare Wilhelm Kruuses uppmätning från Den visar på kyrkbyn, som var föregångaren till Alingsås, belägen på Nolbyåsen strax norr om den plats där staden sedan hamnade. Alingsås är den gemytliga trähusstaden omgiven av ett vackert landskap med många sjöar. Det är handelsgårdarnas stad med kaféer, parker, små affärer och torghandel. Men det är också en av Sveriges första industristäder där slamret från bomullspinneri och lukten från garverierna har satt sin prägel på tillvaron. Handelsgårdarna började tidigt växa fram. Hudar och boskap byttes mot järnvaror från Bergslagen. De svenska och utländska köpmännen kunde köra rakt in på gårdarna och lämna sina varor och göra upp affärer. Gatorna var oregelbundna och torget var i stort sett ett bredare parti av Stora gatan. De större husen låg samlade kring torget och där fanns ett rådhus, dock inte samma som idag. Det var ett hus för många aktiviteter. Här avgjordes tvister och i bottenvåningen fanns bland annat handelsbodar inredda. Handeln och vem som skulle kontrollera den var under hela medeltiden föremål för strider mellan svenskar och danskar. När danska trupper i Kalmarkriget 1613 brände ner Nya Lödöse flydde stora delar av stadens borgerskap och bosatte sig i Alingsås.Vid krigsslutet ville de återvända till sin stad, men förbjöds av kung Gustav II Adolf eftersom staden var i fiendes ägo. Istället uppmanades de att stanna kvar och bebygga marken. År 1619 blev Alingsås stad.vägen mellan Skara och Göteborg Kungsvägen fick heta Stora gatan när den passerade igenom staden. Staden inhägnades med staket och i båda ändarna av Stora Gatan fanns en tullport. Innanför stadens hägn var livet ändå inte särskilt annorlunda än på landet utanför. Husen var små och man odlade i kålgårdar och höll djur. Men livet var inte så lätt för alingsåsarna på den här tiden. Staden var tvungen att hålla med soldater till krigen som ständigt pågick under 1600-talet och i början av 1700-talet. Detalj från Erik Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna, graverad 1703, han överdrev och gjorde staden mäktigare än den egentligen var. Stadens tidiga karaktär kan fortfarande läsas av i de många trähusens välbevarade fasader. Många av gårdarnas verksamheter krävde stora utrymmen och en gårdsbebyggelse som kunde inrymma de olika funktionerna. Mot gatan målades fasaderna med dyrbar linoljefärg medan insidan ströks med Falu rödfärg. År 1639 fick Alingsås sitt privilegiebrev. Alingsås stadswapen och mercke överlämnades av drottning Christinas förmyndare een Hiort ståendes under eet trä utjen Skogsbacke. Privilegiebrevet innebar rätt till att hålla fler marknadsdagar och rätt att bygga kyrka med stöd av kronan. Här får du några nedslag i Alingsås historia som kan ge en inblick i vad som har format staden och skapat den trivsamma trästad som är Alingsås.Våren 2018 står staden som värd för den Nordiska trästadskonferensen och i samband med detta passar Alingsås kommun och Västarvet på att lyfta fram trästaden Alingsås genom den här utställningen.

2 Alströmers tid 1700-talet Flygelbyggnaden som hörde till till Alingsås gamla prästgård är en av Alingsås äldsta byggnader. Prästens hus har blivit ersatt flera gånger sedan dess, men flygelbyggnaden har fått stå kvar. Att känna igen sig Nu börjar staden ta form och likna en stad som vi kan känna igen idag. Patrik Alströmers Storegården som nu är rådhus uppfördes 1769 i klassisk gustaviansk stil med pilastrar på fasaden och med högt och brant tak. År 1772 är en ny stadsplan klar. Lantmätare Wilhelm Kruuses karta från 1750 visar hur stadskärnan breder ut sig genom sina tomtindelningar och åns sträckning genom staden. Kvarteret Lejonet som i norr gränsar till Lilla Torget benämns på 1750-talet Friedriks plan. Först hundra år senare ingår det som kvarter i stadens rutnätsplan. Alströmerska magasinet uppfördes 1731 av Jonas Alströmer för förvaring av råvaror och färdiga vävnader och är stadens äldsta bevarade profana byggnad. En ny tid för Alingsås Alla krigen under 1600-talet hade tagit hårt på staden men i början på 1700-talet började det vända, mycket tack vare affärsmannen och alingsåsaren Jonas Alströmer. Han hade rest ute i Europa och blivit inspirerad av alla nya tekniska landvinningar, särskilt inom textiltillverkningen. Han ville skapa en inhemsk produktion och såg potentialen i sin gamla hemstad. Nu förändrades mycket i den lilla staden som var så illa tilltygad efter krigen. Plötsligt var staden full av arbetare från andra länder som hade blivit lockade att flytta med för att sköta maskinerna i de nya manufakturverken som byggdes upp. Det byggdes ylle- och silkesfärgerier, odlades potatis till brännvin och gräs för färgning av textil, pipebruk startades och alla möjliga experiment inom jordbruk och hantverk sattes igång. Staden var fortfarande glest bebyggd med stora trädgårdar.vid torget låg de stora handels- och ämbetsmannagårdarna, kyrkan och rådhuset. Utanför låg hantverksgårdarna. Stadskyrkan stod färdig 1652, en låg kyrka med spåntak utan torn och med klockstapel intill. Vid dagens kvarteret Tygvävaren söder om Lillån låg verkstäder, kålgårdar och hantverksmästarnas bostäder, säkert en myllrande bebyggelse med många uthus, magasin och små bodar. Lillåns slingrande lopp genom staden rätades upp 1750 och på bägge sidor anlades ett torg. Storegården var stadens största hus när det byggdes. Ner mot Lillån i kvarteret Kristina fanns odlingar och trädgård långt in på 1900-talet. Foto och bildrättigheter Trähusstaden som brann ner Alingsås härjades av brand två gånger under 1700-talet. Det gamla rådhuset brann ner 1749 tillsammans med stora områden i stadens östra delar. Bränderna i trähusstäderna var ett stort bekymmer i landet och från statligt håll ville man att de nya husen istället skulle uppföras i sten. I Alingsås ville man snabbt bygga upp husen igen, dock tryckte Jonas Alströmer på och staden fick därför undantas från de nya tankarna och återuppföras i trä. År 1769 kom elden lös igen och nu brann de flesta av manufakturverkets byggnader söder om Lillån ner. Bara det Alströmerska stenmagasinet blev kvar. Detta blev slutet för manufakturverksamheten i Alingsås. Nya politiska vindar blåste och från kronans sida var man inte längre intresserad av att stötta den typen av nydanande industriverksamhet som Jonas Alströmer så framgångsrikt hade sysslat med.

3 Vårda - att se om sitt hus Om trähusbyggnaderna sköts och inte råkar ut för olyckor som brand eller rivning kan de finnas kvar länge och glädja många generationer efter oss. Här syns att växtlighet intill husgrunden har bidragit till att hålla kvar fukt i väggen och då uppkommer lätt rötskador på träpanelen. Patina Vid underhåll och renovering gäller det att gå varsamt fram. Om man är för ivrig att göra fint och fräscht snabbt kan man förstöra viktiga kvalitéer. Dörren här har en fin patina som vittnar om tidens gång. Men de måste behandlas med varsam hand och vårdas efter sina egna förutsättningar. Husen ska renoveras med samma material och metoder som användes när de byggdes. Om taket är helt, grunden hålls fri från växtlighet och fönstren kittas och målas om då och då kan ett gammalt trähus hålla i princip hur länge som helst. Att underhålla sitt hus med traditionella material och metoder är alltid det bästa ur miljösynpunkt för både hus och människa. Byggnadsminnet Hüttlingska gården i kvarteret Cederberg är uppförd i en träpanelarkitektur som är inspirerad av senempirens stilideal. Huset har genomgått en noggrann renovering i flera etapper där felaktiga färgtyper har avlägsnats och rötskadade delar av panelen har bytts ut. Nu är byggnaden målad med linoljefärg och man har försökt återskapa den ursprungliga färgsättningen. I kvarteret Väduren ligger en fin tornvilla som uppfördes 1907 i en jugendinspirerad träpanelarkitektur. Ena gaveln kröns av ett torn som är klätt med zinkplåt med många utsirningar och dekorationer.taket och tornet har nyligen genomgått en varsam renovering. Det var ett komplicerat arbete att ersätta de rötskadade delarna och lägga ny zinkplåt i fjälltäckning. Visst kan det av olika skäl ibland vara nödvändigt att göra förändringar för att anpassa husen till dagens krav på levnadsstandard. Då är det viktigt att förändringar görs utifrån husets förutsättningar. Det finns många möjligheter idag få råd och hjälp angående byggnadsvård. Att byggnader måste underhållas och tas om hand för att hålla är en självklarhet. Det kan vara frestande att tro att om man till exempel byter ut träfönstren till aluminiumbågar så slipper man underhålla dem i framtiden. Man tycker kanske att det inte blir någon större skillnad på utseendet som motiverar allt jobb med att skrapa och måla. Men det finns egentligen inga genvägar. Material som utger sig för att vara underhållsfria är egentligen bara omöjliga att underhålla. Tanken med till exempel aluminiumfönster eller plåtfasader är att de ska bytas ut när de börjar se fula och slitna ut.

4 Bevara Vad vore Alingsås utan alla sina gamla trähus? I dag ser nog de allra flesta värdet i att så pass mycket av stadens äldre trähusbebyggelse har klarat sig från rivning. Men när Sverige skulle bygga upp sitt välstånd på och 60-talet ansågs totalsanering ofta som den enda vägen för att anpassa städerna till den nya tidens krav. När de gamla trähusen hotades av rivning kunde motivet vara att husen påminde för mycket om det gamla fattig sverige med trångboddhet och utedass på gården. Men det fanns också de som såg värdet i de historiska stadskärnorna och kämpade hårt för att bevara dem. Ett nordiskt samarbete mellan riksantikvarierna startade för att lyfta fram de fina trästäderna som fanns i de nordiska länderna. Välbevarade byggnader med gammaldags charm och högt kulturhistoriskt värde uppskattas idag av många fler än de som är specifikt historiskt intresserade. Husen värdesätts för sin skönhet och trivsel och är väldigt omtyckta att bo i. A B C D E F G H I I Alingsås stadskärna finns idag tio byggnadsminnen, nio trähus och ett stenhus, det Alströmerska magasinet. År 1984 tilldelades Alingsås ett Europa Nostradiplom för att planer på omfattande rivningar i stadskärnan ersatts av ett program för att bevara och använda trähusbebyggelsen på ett bra och kulturhistoriskt riktigt sätt. År 1976 gjordes en byggnadsinventering och som en följd av den skyddades de byggnader som bedömdes ha högst kulturhistoriskt värde som byggnadsminnen eller genom de kommunala planerna. Sedan dess har kommunen uppdaterat sina kulturmiljöunderlag för att skydda och bevara den unika trästadsbebyggelsen. Anna Norlander Per-Henrik Rosenström Enligt 1947 års stadsplan skulle Kungsgatan breddas till 15 meter hela vägen även vid Stora torget. Biltrafiken behövde plats och då stod rådhuset i vägen. Anna drev en kampanj mot dessa planer. Riksantikvarieämbetet gav sitt stöd och rådhuset fick stå kvar på sin plats. Per-Henrik Rosenström var museichef för Alingsås museum mellan åren 1961 och Anna Norlander arbetade för folkbildningen i Alingsås. Hon skötte stadens bibliotek Adelsköldska folkbiblioteket som 1919 flyttade in i byggnaden vi idag kallar Alströmerska magasinet. Hon började också bygga upp utställningar för att visa stadens historiska samlingar. Det blev starten för Alingsås museum. Han kämpade för att lyfta fram stadens unika kvalitéer under en tid när rivningsvågor härjade i vårt land och många äldre stadskärnor ersattes av större varuhus och modern bebyggelse. Genom bland annat otaliga stadsvandringar delade han med sig av sin kunskap om Alingsås historia och skapade opinion för att skydda stadens äldre byggnader. J

5 G F E B A C D H I J På kartan över stadskärnan kan man se Riksintressets gräns, byggnadsminnen och kvartersnamn. Alla byggnadsminnen och några utvalda gårdar finns att läsa om på en digital karta. Välj QR-kod eller länk till hemsida. Nominera till Alingsås kommuns arkitektur- & byggnadsvårdspris karta.alingsas.se/?m=trastaden Lämna förslag till priset med adress eller fastighetsbeteckning och gärna en motivering. Följande teman kan användas för inspiration till vilka byggnader/fastigheter som kan nomineras: - BEVARA - ANPASSA - UTVECKLA Utställningen är producerad av Alingsås kommun i samarbete med Västarvet som ingår i Västra Götalandsregionen. VILKE T HUS I ALIN VILL D GSÅS U NO M IN E R A? ARKIT EKTU RPRIS ALING SAS.SE

6 Trästadens kärna 1800-talet Nygrens gård. Foto och bildrättigheter Vänersborgs museum. Charles Fredrik Hill startar bomullsspinneri i södra delen av stadskärnan under 1800-talets mitt. Foto och bildrättigheter Alingsås museum. Kvarteret Fliten och Spinnaren, Karin Möller, års uppmätning av Alingsås stad. Kring 1800-talets mitt börjar staden så småningom hämta sig efter en lång period av tillbakagång som följde efter den intensiva manufakturverksamheten under Alströmers tid. Handeln med utlandet ökar, skråväsendet upphör och nu blir det fritt att handla. Industrisamhället börjar växa fram och i Alingsås tar textilindustrin åter upp tråden från 1700-talets tygmanufakturer. Charles Hill startar ett bomullsspinneri som blir mycket framgångsrikt. Utbytet mellan staden och omlandet blir enklare. Nu handlar man inte bara på marknadsdagar. Det byggs salubodar och affärer inreds i bottenvåningarna på handelsgårdarna med bostad för handlarens familj i våningen ovanpå. Flera av hantverksgårdarna omvandlas till småindustrier och bostäder och de mer välbeställda flyttar ut ur staden. I kvarteret Kronan på Stora torgets östra sida ligger Hedéns länga, som uppfördes efter branden Hedénska längan har fått sitt namn efter Alfred Hedén. Husen byggdes till under 1800-talets första hälft och fick då sitt utseende i empirestil. Inne på gården byggdes magasins- och bodlänga med stallplatser. Stadsbesöken kunde ibland dra ut på tiden och då fanns här sovplats nära häst och vagn. Brunnshuset från 1819 i nyklassicistisk stil med kolonner och tympanongavel. Alingsås hade en period som brunnsort under 1800-talets förra hälft. Brunnshuset utgjorde ett nav i sällskapslivet runt brunnsdrickningen i Alingsås. Så här såg staden ut på 1870-talet när järnvägen var nästan ny. År 1862 kommer Västra Stambanan till Alingsås. Den läggs på Stockslycke ägor en bit utanför staden vilket då räknades som landbygd med den tidens mått. Foto och bildrättigheter Alingsås museum. Karlborgska gården ligger i kvarteret Hästskon alldeles intill Norra Ringgatans allé. Gården har fått sitt namn efter målarmästare Karlborg som ägde den från 1800-talets slut. Det var först på 1770-talet som tomten blev bebyggd och gården har inrymt många olika typer av hantverkare under åren. Många av husen som präglar trästaden Alingsås tillkom vid 1800-talets förra hälft. Det är timrade byggnader med ljust oljemålade paneler, påkostade och förnäma byggnader som liknar varandra. Stildrag från kontinentens stenhus går lätt att tillämpa på trähusen. Timmerknutarna får bli pilastrar och träet går lätt att bearbeta till utsmyckande klassiska stilelement, tandfriser utmed takfoten, portaler med pilastrar och tympanonfält som markerar gavlar och portar. Flera av stadens byggnadsminnen byggdes under den här epoken. Rådhuset har stildrag av rokoko. De andra mer påkostade husen som Hedenska längan i kvarteret Kronan och Karlborgska gården i kvarteret Hästskon till exempel liknar varandra med stildrag av empire. Kvarteret Gustaf från 1820-talet, vid Stora torgets norra sida har en nyklassicistisk stil. Storegården blir både rådhus och skola när staden har köpt in fastigheten. Ner mot Lillån blir trädgården kvar under hela 1800-talet. Foto och bildrättigheter Alingsås museum.torgdag, Hörstadius, 1920-talet i STFs årsbok.

7 Sekelskiftet 1900 Det byggdes många nya trähus i Alingsås kring sekelskiftet Samtidigt hade också sågverksindustrin sina glansdagar. Man byggde hantverksmässigt men nya maskiner gjorde det möjligt att figursåga detaljer som kunde smycka byggnaderna. Typiskt för den här tiden är fantasifullt utformade fasader med dekorationer som friser vid takfoten, stående och liggande paneler, en detaljrik panelarkitektur. År 1909 upprättade Albert Liljenberg en ny stadsplan som sedan fastställdes Egnahemstanken hade blivit viktig för stadens nya planerade bostadsområden. När stadsdelen Sörhaga ritades var den engelska trädgårdsstaden förebilden. Den beskrevs som en rymlig villastad med plats för naturens fägring. År 1901 slutar man att ha skola i Rådhuset. På fotot ser man hur barnen tågar iväg från Rådhuset till den nya samskolan. Foto och bildrättigheter Alingsås museum Var tionde villa som byggdes runt sekelskiftet i Alingsås var en tornvilla Vid den här tiden hade sågverksindustrin sina glansdagar. Man byggde hantverksmässigt men nya maskiner gjorde det möjligt att figursåga detaljer som kunde smycka byggnaderna, vilket uppmuntrade till snickarglädje. Alingsås Bomullsväveri byggde ett stort väveri vid Gerdskens strand, öster om Lillåns utflöde och på andra sidan ån byggdes vid samma tid en linnefabrik.väveriet expanderade och ytterligare en rad mindre industrier växte upp i detta område. Industrier växer upp på jordbruksmarken utanför staden. Foto och bildrättigheter Alingsås museum. Vid sekelskiftet 1900 växte stadens textilindustri kraftigt och ökade ända fram till 1950-talet. Det sägs att en anledning till att det blev så många kaféer och bagerier i Alingsås var att kvinnorna som arbetade långa dagar i industrin inte hann baka själva. Kafékulturen växte sig starkare och flertalet konditorier startas. Det innebar att även finare bakverk såldes över disk och ofta fanns det en egen servering. Foto och bildrättigheter Alingsås museum. Ett kolorerat vykort på Lillån med tvättbryggorna, av Kaleb Torin Sköljning, klappning och vridning av tvätt från en brygga ut i Lillån på 1920-talet. Före sköljningen sorterades tvätten och blötlades i ett tvätthus under flera dagar för att sedan ösas eller kokas. Efter blötläggningen gnuggades tvätten för hand med såpa mot en räfflad tvättbräda och sedan packades tvätten i ett kar med en säck björkaska och fylldes med kallt vatten som lakade ur ämnen som gjorde tvätten ren. Upp till 50 gånger kunde tvätten ösas innan den blev helt ren. Foto och bildrättigheter Alingsås museum. Ombyggnad av den gamla vägen mellan Alingsås och Borås på 1930-talet. Bilismen ökar och påverkar även stadsplaneringen. Foto och bildrättigheter Alingsås museum.

8 Vad formar staden? Vad är Alingsås idag? Vad finns med från av arvet från tidigare? Vad är typiskt för vår tid? Vilka avtryck lämnar vi? Alla tider i Alingsås historia har lämnat spår och gjort Alingsås till det staden är för oss idag. Alingsås historia är full av tvära kast men som en röd tråd har handel på ena sidan och hantverk och industri på andra sidan ibland samsats och ibland konkurrerat. Från 1600-talets handels- och hantverksstad genom Jonas Alströmers tid och 1700-talets manufakturer, genom 1800-talets verkstäder, garverier, småindustrier och hantverksgårdar till 1900-talets industrier, ökade handel och bilism. Människorna som har levt och verkat här har lämnat avtryck i stadsmiljön. Allt detta tillsammans har skapat den småstad som är Alingsås. Stenläggningen av knott och kullersten med släta block av kalksten för vagnshjulen i ingången till Brunos garvaregård är karaktäristiska inslag som fortfarande syns i stadens gångstråk. Staden är i ständig förändring. Tidvis sker förändringarna så snabbt att det kan vara svårt att känna igen sig på vissa platser från ett år till ett annat. Andra gånger smyger sig förändringarna på så man knappt märker det. Handelsgårdarnas bevarade gårdsmiljöer bidrar starkt till Alingsås gemytliga atmosfär. Den Karlborgska gården på bilden är ett av stadens byggnadsminnen. Det är viktigt att de förändringar som görs sker på stadens villkor, varsamt och med eftertanke.vi behöver värna kunskapen om vad som utgör Alingsås unika karaktär. Alingsås är känd som Kaféstaden och är en av Sveriges kafétätaste städer med ett stort antal kaféer och bagerier, var och en med en egen prägel. En förklaring till alla kaféer och bagerier sägs vara att många kvinnor under 1900-talets första hälft arbetade i industrier och därför inte hann baka själva utan fick köpa färskt bröd. Alingsås stadskärna blev Riksintresse för kulturmiljövården 1987 eftersom stadskärnan ansågs vara en av landets bäst bevarade, karaktäristisk för den svenska småskaliga trästaden med handels- och hantverksgårdar. En marknadsdag på 1880-talet. Oxar sköter transporterna av varorna som ska säljas. Foto Herman Hansen Scauw bildrättigheter Alingsås museum. Stora torget är sig ganska likt men dåtidens djur och marknadsbodar har ersatts av bilar. Här får du några nedslag i Alingsås historia som kan ge en inblick i vad som har format staden och skapat den trivsamma trästad som är Alingsås. År 2018 står staden som värd för den Nordisk trästadskonferensen och i samband med detta passar Alingsås kommun och Västarvet på att lyfta fram trästaden Alingsås genom den här utställningen.

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län 1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

RUM. Ämbetet vill rikta uppmärksamheten på att det är helheten, med sina delar, som är viktig. Ansvaret att förvalta kulturarvet delas av alla.

RUM. Ämbetet vill rikta uppmärksamheten på att det är helheten, med sina delar, som är viktig. Ansvaret att förvalta kulturarvet delas av alla. Alingsås blev stad redan 1619. Idag är stadskärnan en av landets bäst bevarade, karakteristisk för den äldre svenska småskaliga trästaden med hantverks- och handelsgårdar. Riksantikvarieämbetet pekade

Läs mer

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS:

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS: REGISTERBLAD 1989-01-30 oinia~i< AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMI~SVARD I HALLANDS LÄN Nr KN 3 Namn: KUNGSBACKA m KUNGSBACKA KOMMUN KARTA: 6B NO UGE: X 6380 Y 1276 RULTUR~ISR REXXON: 7 Bohuslänska kustbygden

Läs mer

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för

GESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för GESTALTNINGSPROGRAM kvarteret Höken tillhörande detaljplan för kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 Vårt diarienummer med närområde inom Kneippen i Norrköping den 22 maj 2012 reviderad

Läs mer

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan)

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan) 17 Järnvägsområdet Omfattning Bangårdsområdet från Älbergsvägens viadukt till stationsområdet söder om järnvägen samt till Brunnskullsövergången på den norra sidan. Den stora bangården fick sin nuvarande

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

Vidön, Prästängsvägen, Udden

Vidön, Prästängsvägen, Udden Vidön, Prästängsvägen, Udden Prästängsvägen, i folkmun även kallad Vidö-ra a (-raden) eller Brädgårds-ra a, ligger i direkt anknytning till Skoghallsbrukets område på Vidön och husen utmed vägen är ursprungligen

Läs mer

Gestaltningsprogram för Tredje Backe, del av Gripsholm 4:1 och Mariefred 2:1, etapp 1 Antagandehandling Hpl. Hpl. 24 lgh.

Gestaltningsprogram för Tredje Backe, del av Gripsholm 4:1 och Mariefred 2:1, etapp 1 Antagandehandling Hpl. Hpl. 24 lgh. 1 Hpl Hpl N A 24 lgh C B 14 lgh Äng 17 lgh Varv Lek Småbåtsbryggor Strandpromenad Gestaltningsprogram för Tredje Backe, del av Gripsholm 4:1 och Mariefred 2:1, etapp 1 Antagandehandling 2007-11-27 2 Flygbild

Läs mer

5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund

5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund 5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund 5.1 H1 Centrum: Lökeskär, Udden, Hammaren, Änghagen Hammaren är ett mindre berg idag beläget vid Hamburgsunds centrum och Udden är området

Läs mer

Magasinsbyggnad i Gocksta

Magasinsbyggnad i Gocksta Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:34 Magasinsbyggnad i Gocksta Restaurering inom ramen för Länsstyrelsens stöd till utvald miljö Antikvarisk rapport Gocksta 2:2 Skultuna socken Västmanland Helén

Läs mer

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna Fastighetsbeteckning: Fåran 1 Namn/Gatuadress: Hagavägen 14, 16 Kommun, Stadsdel: Solna, Norra Hagalund Ärendenr: 2015-05-25 Brf Fåran 1 Sarah Philipson Hagavägen 14 Solna Antikvariskt utlåtande angående

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet 2011 Anneli Borg Rapport 2011:15 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Inledning På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun

Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun Beslut 1(4) 2008-01-17 Dnr 432-18180-06 Delgivningskvitto Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun BESLUT Länsstyrelsen förklarar Casselska

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Kommendantsbyggnaden

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Kommendantsbyggnaden FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Kommendantsbyggnaden Kommendantsbyggnaden 1910. Representativ bostad och ledningscentral i strid Kommendantsbyggnaden i Boden byggdes som bostad för den högste chefen

Läs mer

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s...

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Kvarvarande bebyggelse Solna stad http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Sida 1 av 2 2012-09-06 Du är här: Start \ Stadsbyggnad & trafik \ Arkitektur &

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 )

2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 ) 2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 ) 2014-01-01 2 (6) Riksantikvarieämbetet Box 5405 11484 Stockholm www.raa.se

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Gamla residenset. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:17 Bo E Karlson

Gamla residenset. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:17 Bo E Karlson Gamla residenset Antikvarisk medverkan i samband med ommålning och takarbeten på Gamla residenset, Blixten 7. Jönköping stad och kommun, Jönköping län. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:17

Läs mer

OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMINNESV~RD I HALLANDS LAN

OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMINNESV~RD I HALLANDS LAN REGISTERBLAD 1989-01-30 OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMINNESV~RD I HALLANDS LAN Nr KN 35 Namn : i-iamstad, INNERSTADEN OCH OSTRA FöRSIADEN HALMSTADS KOMMUN' KARTA: 4C NV LAGE: X 6287 Y 1319 KULTURGMX=RAFISK

Läs mer

Stadsorientering på Riddarholmen och i Gamla Stan

Stadsorientering på Riddarholmen och i Gamla Stan Stadsorientering på Riddarholmen och i Gamla Stan 2016-05-25 Gruppens namn: Följ linjen på nedanstående karta. Läs och försök svara på frågorna nedan. Målet är vid statyn av känd svenska vid slottsflygeln

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. Startplats

Läs mer

Kungsstugan och Borgarhuset i Wadköping

Kungsstugan och Borgarhuset i Wadköping Kungsstugan och Borgarhuset i Wadköping Kv Bofinken 13, Nikolai församling, Örebro, Örebro kommun, Närke Målningsarbeten 2009 Anna Rodin Örebro läns museum Rapport 2010:5 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

INVENTERINGSBLANKETT, OMRÅDESHELHET Nr. 1

INVENTERINGSBLANKETT, OMRÅDESHELHET Nr. 1 INVENTERINGSBLANKETT, OMRÅDESHELHET Nr. 1 OBJEKTETS LÄGE Objektets adress Bennäsvägen 132, 68600 Jakobstad Nuvarande ägare och adress Thommy Bexar, Klingens väg 10, 68800 Kållby RN:r/tomt 10:58 och 10:277

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen

Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-09-01, reviderad 2010-10-19 Dnr: 10BMN299 Handläggare: Henry Grew Antagen av BMN: 2010-12-14 Laga kraft: 2011-01-07 Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen Detaljplan för

Läs mer

VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG

VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:01 VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Dokumentation inför rivning Gäveränge 1:63 Ockelbo socken Ockelbo kommun Gästrikland 2011 Anna Larsdotter Länsmuseet Gävleborgs rapportserie

Läs mer

Kungsängens. Rapport 2013:12

Kungsängens. Rapport 2013:12 Rapport 2013:12 Kungsängens och Västra Ryds kyrkor Antikvarisk medverkan vid omläggning av bogårdsmurarna vid Kungsängens och Västra Ryds kyrkor, Kungsängens och Västra Ryds socknar, Upplands-Bro kommun,

Läs mer

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket.

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket. Vad finns det egentligen att se i en bruksmiljö? En hel del gamla hus, men vad kan de berätta? Många av husen har spännande namn. Vad är till exempel en Kölna och ett spruthus? Här kan du bland annat läsa

Läs mer

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet Känn dig som hemma på Östra Lugnet Välplanerade bostäder och Gott om gång- och cykelstråk genom området. lummig småstadskänsla Härliga lek- och mötesplatser för hela familjen. Nu finns drömboendet inom

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV

BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV 2014-03-13 Dnr: BMN 2013-480 BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M.FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-20,

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Gröna gången

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Gröna gången FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Gröna gången Varvschefsbostället ligger mittemellan Ekipagemästareoch Tygmästarebostället. Skeppsbyggare af Chapmans egen bostad i Karlskrona Strax utanför örlogsvarvet

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87 Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta

Läs mer

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun.

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation 2014 Lars Rydbom Bohusläns museum/kulturmiljö-

Läs mer

Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun, Gävleborgs län

Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun, Gävleborgs län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-11-30, REV 2011-01-26 Antagen av BMN: 2011-02-24 Dnr: 10BMN342 Laga kraft: 2011-03-24 Handläggare: Thobias Nilsson Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun

Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun 1 (7) Kulturmiljöenheten Eva Dahlström Rittsél 08 785 50 64 Kista hembygdsgård Staffan Lundqvist Norrsund 2005 760 40 Väddö Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje

Läs mer

Söder 60:5, Sockerbruksgränd

Söder 60:5, Sockerbruksgränd PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2011-03-14 Antagen av BMN: 2011-05-25 Dnr: 10BMN376 Laga kraft: 2011-06-29 Handläggare: Sari Svedjeholm Söder 60:5, Sockerbruksgränd Detaljplan för bostäder Gävle kommun,

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan.

Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan. Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet vid Gustavsbergsvägen. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan. 1. Gustavsbergs fabriker 1820 till 2000-tal Det område som Gustavsbergs fabriker ligger

Läs mer

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping 1-2 våningar 3 våningar 4 våningar 5 våningar 6 våningar 7- våningar Sol- och skuggstudie Den nya bebyggelsen har ett våningstal mellan

Läs mer

OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN

OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN 1989-01-30 OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN Nr KN 21 Namn: FALKENBERGS INNERSTAD FALKENBERGS KOMMUN KARTA: 58 SO LAGE: X 6313 W: Mindre än 100 ha Y 1298 KULTURGMXIWLFISK

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. DETALJPLAN för bostäder i Lagerhuset vid Järnvägsgatan i Eslöv

ANTAGANDEHANDLING. DETALJPLAN för bostäder i Lagerhuset vid Järnvägsgatan i Eslöv 2005-05-11 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN för bostäder i Lagerhuset vid Järnvägsgatan i Eslöv ÖRNEN 11 Eslövs kommun Skåne län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR PLANDATA Lägesbestämning Plankarta, tillika grundkarta,

Läs mer

Kulturslinga i Vimmerby stad

Kulturslinga i Vimmerby stad Kulturslinga i Vimmerby stad 19 18 17 16 14 15 15 15 20 21 22 23 24 25 26 27 1 13 2 3 10 12 11 1. Stadshuset Invigt 1976 Lyftet, skulptur av Henry Gustafsson 1984 2. Båtsmansbacken Äldre bebyggelse med

Läs mer

Bergs kyrka. Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster. Antikvarisk kontroll. Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland.

Bergs kyrka. Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster. Antikvarisk kontroll. Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:65 Bergs kyrka Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster Antikvarisk kontroll Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland Helén Sjökvist Bergs kyrka Underhållsåtgärder

Läs mer

Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena.

Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena. Kulturmiljövård 8 Övergripande mål De kulturhistoriska värden som har betydelse för Danderyds identitet och karaktär ska beaktas när nya byggnader uppförs i den befintliga bebyggelsemiljön. Estetiska och

Läs mer

11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren

11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 178 11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 9 10 11 8 12 Vallmovägen BESKRIVNING AV KULTURMILJÖN 7 13 Kulturmiljön består av tre miljöer med gruppbebyggda småhus av olika byggnadstyper. Skogsduvan 10-32

Läs mer

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av Storgatan Nossebro är centralort i Essunga kommun. Kommunen tidigare bestod

Läs mer

Om våra paneler för väggar och tak.

Om våra paneler för väggar och tak. Om våra paneler för väggar och tak. rum att leva med Trä är världens naturligaste byggmaterial. Den här broschyren sammanfattar det viktigaste som du behöver veta om panelerna från Norrlands trä, grundat

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

Crugska gården i Arboga

Crugska gården i Arboga Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:57 Crugska gården i Arboga Geotekniska provborrningar i gårdsmiljö Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Fältskären 2 Arboga stadsförsamling Västmanlands

Läs mer

SKUREBO Förslag Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.

Läs mer

Konstbacken. Målningsarbeten Örebro läns museum Rapport 2008:25. Charlott Torgén Charlotta Hagberg

Konstbacken. Målningsarbeten Örebro läns museum Rapport 2008:25. Charlott Torgén Charlotta Hagberg Konstbacken Konstbacken östra 17, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Målningsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:25 2 Innehållsförteckning INLEDNING...4

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård Kulturhistoriskt värdefulla byggnader Såtenäs herrgård Flygfoto från 1924 som visar herrgården efter de stora ombyggnaderna 1915. Mellan åldriga alléträd och flygledartorn Såtenäs herrgård är vackert belägen

Läs mer

DERAGÅRD Klass 2. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1

DERAGÅRD Klass 2. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1 DERAGÅRD Klass 2 Berättelserna: Berättelserna kring Ivar Krüger Skogslandets jordbruk: Stenbefriade åkrar, en av kommunens bredaste stenmurar (ca 10 meter), stensatt väg, stenrösen, stenkällare, grävd

Läs mer

Söker du ett livsrum med sinnesro? En plats nära intill naturens upplevelser från soluppgång till skymning? Och komfortabel trygghet däremellan?

Söker du ett livsrum med sinnesro? En plats nära intill naturens upplevelser från soluppgång till skymning? Och komfortabel trygghet däremellan? Söker du ett livsrum med sinnesro? En plats nära intill naturens upplevelser från soluppgång till skymning? Och komfortabel trygghet däremellan? 1 Välkommen till Nya Silon i Vadstena, vår del av klosterstaden

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag 2 Inledning Varsamhet ska enligt Plan- och bygglagen (kap 8 17) tillämpas vid om- och tillbyggnader, men även vid

Läs mer

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna.

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärendet initierat av Emmelie Folkesson, tel: 070 359 19 69. Härmed väcks fråga om byggnadsminnesförklaring

Läs mer

Start-PM. Ärendet. 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön

Start-PM. Ärendet. 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541 Planutskottet Start-PM Detaljplan för Västra Bosön Ärendet Idag finns områdesbestämmelser som omfattar Västra Bosön. Bestämmelsernas syfte är att bevara den kulturhistoriskt

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av f d Stabsbyggnaden m fl byggnader på fastigheten Husaren 1, Olaus Petri församling, Örebro kommun

Byggnadsminnesförklaring av f d Stabsbyggnaden m fl byggnader på fastigheten Husaren 1, Olaus Petri församling, Örebro kommun 1 (5) Anna Olsfelt Direkt: 019-19 39 59 anna.olsfelt@t.lst.se Fax: 019-19 30 10 Bondepraktikan AB Box 455 701 49 Örebro Byggnadsminnesförklaring av f d Stabsbyggnaden m fl byggnader på fastigheten Husaren

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA faktablad bondejord odlingsrösen träd i odlingslandskapet ortnamnen berättar hässjor brödbak o d l i n g s r ö s e n Vid sidan om dikningen har ett av de tyngsta arbetena

Läs mer

Om våra massiva och sköna trägolv.

Om våra massiva och sköna trägolv. Om våra massiva och sköna trägolv. rum att leva med Trä är världens naturligaste byggmaterial. Den här broschyren sammanfattar det viktigaste du behöver veta om trägolven från Norrlands trä som grundades

Läs mer

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09 Solenergi och arkitektur i Malmö stad Katarina Garre, 2014-12-09 Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur Råd och riktlinjer uppmuntra och inspirera byggherrar att använda sig av solens energi Solenergi

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

Miljö- och byggförvaltningen 2010

Miljö- och byggförvaltningen 2010 Miljö- och byggförvaltningen 2010 Till dig som har hus i Stjärnsund Denna broschyr vänder sig till dig som har hus i Stjärnsund. Eftersom Stjärnsund är en unik kulturmiljö tog kommunen 1994 fram områdesbestämmelser,

Läs mer

Stationshuset i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

Stationshuset i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Dnr: BNO 2011/7 215 Godkänd av BN 2012-09-26 120 Antagen av KF 2012-11-26 60 LAGA KRAFT 2012-12-21 Dp 122 Ersättning, del av detaljplan 58 för fastigheten Järnvägen 3 och del av Orsa Kyrkby 4:4 för Stationshuset

Läs mer

Tomteboda stationshus

Tomteboda stationshus Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda stationshus, Solna socken, Solna kommun, Uppland Kersti Lilja Rapport 2006:17 Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda

Läs mer

Studentbostäder på KTH Campus

Studentbostäder på KTH Campus Studentbostäder på KTH Campus karta över planerade studentbostäder DROTTNING KRISTINAS VÄG NORRA Byggherre: ByggVesta Arkitekt: Utopia Arkitekter TEKNIKRINGEN (RÖDA KORSET-PARKEN) Landskapsarkitekt: Urbio

Läs mer

SE BRA UT Exteriörsperspektiv Dals-Ed Ang

SE BRA UT Exteriörsperspektiv Dals-Ed Ang Många ljusinsläpp SE BRA UT Exteriörsperspektiv Dals-Ed Ang En analys av den traditionella Dalslandstugan har fått ligga till grund för förslaget, som tar fasta på naturnära kvaliteter, enkla flexibla

Läs mer

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad På en åker står en mölla utan vingar och tittar ut över ett historisk åkerlandskap som inom snar framtid kommer förvandlas

Läs mer

Ekbacken Radhus. 8 flexibla radhus i Stadsskogen Alingsås

Ekbacken Radhus. 8 flexibla radhus i Stadsskogen Alingsås Ekbacken Radhus 8 flexibla radhus i Stadsskogen Alingsås Stadsskogen - Alingsås nya stadsdel Den nya stadsdelen i Alingsås, Stadsskogen, kommer att erbjuda närmare 1000 nya hem och är ett av Västsveriges

Läs mer

Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING

Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:2 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och

Läs mer

Staden Ystad 2030. dokumentation från workshop den 23 april 2013

Staden Ystad 2030. dokumentation från workshop den 23 april 2013 Staden Ystad 2030 dokumentation från workshop den 23 april 2013 Workshopen är en del av den tidiga dialogen för fördjupningen av översiktsplanen för staden Ystad. Temat för workshopen var förtätning, fokus

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING

Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:4 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och

Läs mer

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009 för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år 2009. Trädgårdsarkeologi i kvarteret Lyckan Under slutet av oktober och i november kommer vi att undersöka kålgårdar,

Läs mer

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper FÖR DIG SOM SKA BYGGA om OCH RENOVERA! VÅRT NYA HUS Nr.12 2012 belysning lys upp din trädgård teveprofilen Andrea engsäll inreder med detaljer vinterväxter skapa egna grupper 14 heta kaminer GÖR om köket

Läs mer

Kilanda. Bebyggelsen:

Kilanda. Bebyggelsen: Kilanda Miljön kring Kilanda är en ytterst välbevarad helhetsmiljö helt präglad av säteriet, under många århundraden ett samhälle i samhället. Kilanda omtalas första gången 1425. Manbyggnaden har sitt

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

Norrby kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur och trappa. Antikvarisk kontroll. Sala Norrby prästgård 1:2 Norrby socken Uppland.

Norrby kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur och trappa. Antikvarisk kontroll. Sala Norrby prästgård 1:2 Norrby socken Uppland. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:18 Norrby kyrka Omläggning av kyrkogårdsmur och trappa Antikvarisk kontroll Sala Norrby prästgård 1:2 Norrby socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning Inledning...1

Läs mer

Kvarteret Helge And 17 i Arboga

Kvarteret Helge And 17 i Arboga ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:01 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kvarteret Helge And 17 i Arboga Västmanland, Arboga stad och kommun, RAÄ Arboga 34:1 Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:01 ARKEOLOGISK

Läs mer

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning Yttrande Datum 2012-04-02 Dnr 331-674-2012 Ert datum 2012-02-15 Er beteckning 10113-630/2012 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remiss från Boverket överklagande av beslut om upphävande av detaljplan för

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD Bild Storgatan med Sockenstugan Sammanfattning av de områdesbestämmelser som gäller fr o m 1995-05-24 för den fysiska miljön i Säters innerstad. Byggnadsnämnden

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till

Läs mer

Kulturhistoriskt värde

Kulturhistoriskt värde FOTON: PRIVAT ÄGO Kulturhistoriskt värde Stort eller litet av alla de slag Vi pratar ofta om kulturhistoriskt värde men vad betyder det egentligen? Det handlar inte om pengar eller marknadsvärde, utan

Läs mer