Gemensam skrivelse om samordning av nationell forskningsinfrastruktur
|
|
- Maria Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 m i w ^jl REGERINGSKANSLIET U2012/3504/F Utbildni ngsdepartementet Katarina Bjelke Departementsråd VETENSKAPSRÅDET Ink 2G ^? y / ^ D / y * ^ y f r Handl 6^4 ^//^f. B ''Vetenskapsradet Box Stockholm Kungl. Vetenskapsakademien Box Stockholm fy?;*; Jfi*% A/o-Vgtt/är (('~ J u. n l P d i y ^ f j r t ^ Gemensam skrivelse om samordning av nationell forskningsinfrastruktur Rektorerna för Chalmers tekniska högskola AB, Kungl. Tekniska högskolan och Uppsala universitet inkom 11 juni 2012 med en skrivelse om förutsättningarna för uppförande av en forskningsanläggning bestående av reaktor, återvinningsprocess samt tillhörande säkerhetssystem för forskning på fjärde generationens kärnkraftsteknik. I skrivelsen ber rektorerna forskningsminister Jan Björklund att närmare utreda förutsättningarna för och det vetenskapliga värdet av en forskningsinfrastruktur för fjärde generationens kärnkrafts teknik i Sverige. Skrivelsen överlämnas härmed till Vetenskapsrådet och Kungl. Vetenskapsakademien för synpunkter och bedömning av vetenskaplig kvalitet och förutsättningar för förslaget. Bedömningen bör göras utifrån en internationell jämförelse samt betydelse för svensk kärnteknisk forskning av en sådan forskningsinfrastruktur i Sverige. Tacksam för ett yttrande senast den 1 oktober Postadress Telefonväxel E-post: u.registrator@regeringskansliet.se Stockholm Besöksadress Telefax Drottninggatan
2 C H A L M E R S UPPSALA UNIVERSITET Till Regeringskansliet Utbildningsdepartementet Att: Jan Björklund Stockholm REGERINGSKANSLIET Dnr.^^j^/^^P j Bäste Jan Björklund Undertecknade universitetsledningar har haft diskussioner med Utbildnings- och forskningsdepartementet angående förutsättningar för uppförande av en försöksanläggning bestående av reaktor, återvinningsprocess samt tillhörande säkerhetssystem, för att praktiskt demonstrera fördelarna med fjärde generationens kärnkraftsteknik. Sedan 2009 har KTH, Chalmers och Uppsalauniversitet tillsammans forskat om teknik för fjärde generationens blykylda reaktorer inom det VR-finansierade projektet GENIUS. Detta samarbete har utmynnat i ett förslag till en forskningsanläggning som skulle ge unika förutsättningar att utföra världsledande forskning om fjärde generationens kärnkraftssystem i Sverige (ELECTRA-FCC). Vi vill därför föreslå att förutsättningarna för och det vetenskapliga värdet av en sådan forskningsinfrastruktur utreds närmare. Vi ser det som ett viktigt initiativ som berör många forskare och satsningar som görs nationellt inom Sverige, men också internationellt. En sådan utredning måste ha en relativt snäv tidsram eftersom den bör redovisas så att resultaten kan beaktas inom kommande forskningsproposition. Det övergripande syftet bör vara att åstadkomma en samordnad nationell forskningsinfrastruktur för fjärde generationens kärnkraftssystem, och att därmed ge förutsättningar för världsledande forskning i Sverige. Utredningen bör som vi ser det fokusera på bland annat följande frågor: 1. Översikt av befintlig forskning och infrastruktur med bäring på fjärde generationens kärnkraftssystem i Sverige, Europa och internationellt 2. Ge en behovsanalys och en möjlig forskningsagenda för en nationell forskningsinfrastruktur 3. Belysa samverkansmöjligheter nationellt och internationellt 4. Beskriva det vetenskapliga värdet och den industriella nyttan av en satsning Undertecknade universitet och högskolor med forskning inom området kan vara behjälpliga med underlag och kontaktpersoner för en sådan utvärdering och i bilaga utvecklas detta närmare. Med vänlig hälsning Universitetsledningarna vid KTH, Uppsala Universitet och Chalmers Peter Gudmundson Rektor KTH Eva Åkesson Rektor Uppsala universitet Karin Markides Rektor Chalmers
3 ^ ^ ^ ^ ^ O ^ K ^ ^ 5L50^A^OO 5amm^nfat^nino Med fjärde generanonenskäml^aftssystem kan man utnyttja befintligt kärnbr^ effekfivtänidagens reaktorer. Det högaktiva oeh långlivade avfalletianvänt kärnbränsle kan återvirmas oeh därm^ed minskas den långsikfigafarlighetenideämrten som behöver slutförvaras fillen hundradel. U^ leder fill att den nödvändiga förvaringstiden för återstående avfall minskar oel^å med en faktor 100 medger fjärde generafionenskärnl^aftsystemiprineip ett högt motstånd mot avledning av ämnen som kan användas för kämvapenproduktion. För att åstadkomma detta på ett tillräckligt effektivt oeh säkert sätt behöver mart använda sig av avancerade kärnkraftsreaktorer där flytande metaii används som kylmedel. Man behöver även tillämpa moderna metoder för återvinning av alla klyvbara ämnen ur det använda brärtslet. Forsl^ing om fjärde generationens kärnl^attssystem har bedrivits världen över under ett antal årtionden. Idag anser man tekniken är mogenför att uppföra ett antal demonstrationsanläggrtingar i Furopa oeh Ryssland.fdessaanläggrungar kommer mart att pr^^ och åfervirufingsprocess. Svenska forskare har varit särsl^lt aktiva inom utvecl^ingen av blykyldare^ med nitridbrärtslen,somerbjuder en radviktiga fördelar medavseende på säkerhetochekonomi. Vi har även utvecldat en egen återvirmingsprocess som undviker att ge upphov till material direkt användbara för kämvapentillverkning. Närasamarbetemed svensk industri (Sandvik,^VesfinghouseochDiamorph)har dessutom gett svenska urtiversitet en unik möjlighet att ta fram material och bränslen som kan lösa flera av de tekniska problem man brottats med inom området. Den svenska forsl^ngsinsatsen har utmyrm (FuropeanFead^ooled Training Reactor-Fuel^ycle sentre), som består av en mycket liten reaktor kyld med naturlig cirkulafion av bly och en bränslecykelanläggrung där återvinmng och fillve kärnbränsleiliten skala kanutföras. FFF^TRA-F^^ skullekurmauppförasi direkt anslutning till det svenska mellanlagringsförvaret för använt kärnbränsleioskarshamn.anläggrungen skulle kur^ inom ett årtionde, och då bli ett världsuniktfö^ generationens kärnkraftssystem. KTFf, Chalmers oeh Uppsala Universitet föreslår därför utbildnings- oeh forskningsdepartementet att skyndsamt ufvärderadenvetenskapliga nyttan avatt uppföra FLF^TRA-F^iSverige, så att medel för utveekhngsarbetetkananslåsiforskmngspropo kontaktpersoner oeh underlag för en sådan utvärdering.
4 ^korund Sverige är det landivärlden som använder sig av mest kärnkraftsel per person. Detta har inneburit aft vi lyckats minska våra koldioxidutsläpp mer än något annat GF^D-land samtidigt som svenskelintensiv indusfrifåtttillgångfillbilligbaskraft. Sverige har även varit ett föregångsland när det gäller utveckling av säkrare kärnkraft. Konceptet^passiv säkerhets dvs attmaninteskallbehövaförlifasigpå aktivaingrepp frånoperatörernaför att undvika härdsmälta, användes för första gångeniindustriellasammarmangavabb vid utformmn SF^URF-reaktorerna. Denna princip utgör grunden för de ^en-fff^ reaktorer som idag byggs av V^esfinghouseiKinaochiDSA. Kärnkraftens akiiieshäihar iänge ansetts vara dethögaktivaavfallet, sombehöver förvaras åtskiit från biosfärenihundrat^sentals år innan den specifika farligheten Idingat av till naturligt förekommande n^ Ffär har Sverige tagit en ledande position oeh det koneept för djupförvar av använt hränsle från kärrn^aftsindnsttmsomskb Sverige. Ftt möjligt alfernafiv fill direktdeponering av använt kärnbränsle är återvinning av klyvbara ämnen, som då kan omvandlas till nytt bränsle.till dessa ämnen hör neptunium, plutonium, americium och curium.lflera länder, framför alltifranl^ike, tillämpar man återvirming av pluforuumiindustriell skala, och te^ att använda så kallat MG^bränsleilättvattenreaktorer kan anses vara mogen. Den är dock relativt kostsam oeh nr ett rent ekonomiskt perspektiv är den ofördelaktig för kärnkraftsindustrin. Ur slutförvaringssynpunkt innebär den endast en marginell förbättring relativt direktdeponering, emedan den minskade volymen högaktivt avfall kompenseras av en ökad volym medelakfivt avfall från återvirmingsprocessen. Likaledes ökas nyttjandegraden av bränsleresurserna endast marginellt. För att uppnå avgörande skillnader jämfört med dagens kärnkraftssystembehöver man återvinnaäven americium och curium från det använda bränslet. Kan man sedan fransmutera (omvandla) dessa ämnen till klyvningsprodukter förkortar man den nödvändiga förvaringstiden dramatiskt. Metoder för att återvinna americium och curium har utvecklats av forskareiflera länder, och har visat sig fungera väl vid provning på riktigt kämbränsleikilogramskala. Gm man dessutom använder sig av så kallade^snabbareaktoreri^det vill säga reaktorer som använder sig av smält metall som kylmedel, kan man dels klyva americium och curium mer effektivt än i lättvattenreaktorer, dels omvandla uran-2325 till klyvbart plutonium, och därmed öka bränsleresurserna hundrafalf. Det mesta avdettauran-23^1agras idag ovan jord som avfall från anrikrungsanläggningar.fn mindre del finns kvaridet använda bränslet. Den första snabba reaktorn togsidrifif^idsa. och använde kvicksilver som kylmedel. Sedan dess har 20- talet reaktorerkylda med natriumbyggts.två avd levererat elektricitet fill nätet under mer än 30 år.snabbreaktorteknikkandärför sägas vara mogen ur ett industriellt perspekfiv.kostnaden för att producera elekfricitetinatriumkylda reaktorer är dock relativt hög, framföralltberoendepådyrbarasystemför att förhindra kontakt mellan natriumochvaften.def finns därför idag inget reellt intresse från kärnkraftsoperatörer att använda snabbreaktorer för elproduktion. Genom att kombinera snabbreaktortel^k med återvimnngavplutonium, americium och curium får vi dock ett system medenteknisk kapacitet attbåde ökakärnbränsleresurserna foogånger, samtidigt somden nödvändiga förvaringstiden för resterande avfall minskar till mindre än tusen år. Dessa egenskaper karakteriserar det vi idag kallar för ^fjärde generationens kärnkraftssystem^, eller ^Gen FV-sysfem^. Incitamenten för att tillämpa sådana system går utöver de rent ekonomiska, emedan de ger oss ett uthålligt alternativ till produktion av baskraft med låga koldioxidutsläpp.fftersom Gen fv-system kan placeras uti de delar av världen som idag inte anses lämpliga för kärnl^aft, finns också en stor potential att långsiktigt kunna försörja världen med energi och därmed lösa ett avgörande problem för mänskligheten.
5 For^kmn^OCflUt^ecklin^ Forsl^ing för att utveckla sysfem med dessa egenskaper har pågått världen över sedan mitten av^o-talet. Den engelsl^prål^gabeteckningen^^enerafionfvsystems^etablerades dock först runt millermies^ en grrtpp länder med akbv forskning inom området(generation IV International Forum, eller Gl^ att göra kärnl^aften uthållig, hnns även målformuleringar om att ^enfv-reaktorer skall vara så sä^ ingen evakuering av närboende skall l^ävas ifall att ett haveri äger rum, samt att försrullande av bränslet skall vara det minst attraktiva sättet att skaffa sig tillgång till kärnvapenmaterial. Bland de framsfegiforsl^ngsarbetef som gjorts kan nämnas nya processer för återvirming av americi^ och curium, nya tillverkningsmetoder förbränslen sominnehållerdessaämnen,provning avbnr dessa bränslen beter sig under bestrålning, samt design av reaktorer som bättre hanterar americiumets negativa inverkan på driftsäkerheten. De drivande länderna har varit Frankrike, USA, fapan och Ryssland.lFuropa och Ryssland anses resultaten från forsl^ningsstadiet vara tillräckligt goda för att nu kunna demonstrera att fjärde generationens kärnkraffssystem är en teknisk realitet. ^ro^ot^per,demon5^^on5aolå^onin^aroo^ IFrank^ke arbetar det franska afomenergikommissariafet^fa tillsammans med ARFVA på att utforma den nafriumkylda reaktorn ASFRfD.Valet av kylmedel är gjort med hänsyn bil att ASTRID skall producera 600 MV^elektricitet på mdusttiellskala,vilkefirmebär att endast nattiumfel^ken är bllr^^ vara tillämplig. Reaktorn kommer a ^arko^y anslog 600 miljoner euro för utvecklingsarbetet, oeh före utgången av 20f2 skall det franska parlamentet ta sfälmingnll en te^ Totalkosmaden för ASTRID är beräknad till^miljarder euro (inldusivef miljard för att bygga en fabrik för MO^bränslebllverkning),ochreaktornskalltasidriftår2023. ASTRID kommer att använda sig av konventionellt oxidbränsle med uran oeh plutoniumihuvuddelen av härden. Amerieiumetkommer attblandasut meduran oehplaeeras isärskildastrålmål iutkantenav härden, där den negativa inverkan på reaktorsäkerheten är som minst. VRhar under 20f2 tilldelat svenska forskare ans^ den svenska insatsen att omfatta analys av svåra haverier, härddiagnosfik oeh härdfysik. IRyssland bygger man idag en stor natriumkyldreakforil3eloyarsk(13n^00).fnligtplanerna skall den fasi drift år 20f^, med en första laddmng av konventionellt urandioxidbränsle. När en ny fabrik för tillverk av blandoxidbränsle står klar kommer BN^OO gradvis övergå till detta. Dessutom skall en ny natriumkyld forskrungsreaktor(lvfbfr)ersättafrotjänarenl3or-60idimifrovgradår20f9. Dtvecl^ing av blykylda reaktorer pågår på flera håll.lbelgien utvecklar forsl^ingsinstit^^ bly-vismutkylda reaktorn MYRRUA, som bland annat är avsedd att prova nya material för transmutation av kärnavfall.blyvismut har bdigareanvänts som kylmedelisovjebskaubåtsreaktorer,men ännu har inga eivila reaktorer använt detta kylmedel. Den belgiska regeringen har anslagit 60 miljoner euro bil utvecklingsarbetet, och20f4 skall SCT^FN visa att deras design är tekniskt genomförbar oeh att det internationella intresset för att hn skall ge klartecken att bygga MYRRFfAiM^ euro, och man hoppas kunna ta denidrift år Svenska forskare är aktivaifdprojekt där olika säkerhetsaspekter av MYl^UA undersöks tillexempel växelverkan mellan kylmedel och bränsle. År 20ffanslogVR pengar till ett planeringsbidrag för att utöka densvenskainsfatseninommyrrffaprojektet. Blybaserade kylmedel är intressanta alternativ till natrium, därför att ^allenius20ffj:
6 f)f31y reagerar infe explosivt med vatten. 2) Bly bar en betydligt bögrekokpurutt än natri^ 3) Bly cirkulerar tillräcl^igt bra av sig självt för att rnan skall kurrna föra bort restvärm till nödkylsystem. Den svarar därför utmärkt mot dagens krav på passiv säkerbef. ^)Bly bildar kemiska föreningar med klyvningsprodukter som jod oeb cesium,vilkef minskar utsläppen av dessa ämnen vid en eventuell bärdsmälta. 5) Bly utgör etfutmärkt strålskydd mot gammastrålning. 6) Vidtankbrottstemar blyet snabbt utan risk för brand, oeb förlust avkylmedelistörre omfattning kan därmed undvikas Blykylmedel kan därför göra Gen IV-reaktorer betydligt säljare än om man använder nafrium.felmike dock ännu inte belt mogen för tillämpningiindustriell skala. Fn stor nackdel medblyärattdetärbefydligtmerkorrosivt än natrium.lvfan måste därförkontrollera syrebalteniblysmältan noggrant, oeb dessutom beböver man belägga ytan på de stål som används för att kapsla in bränslet med en korrosionstålig legering. En lovande teknik för åstadkomma ett fullgott korrosionsskydd med aluminiumoxidskikt bar utvecklatsifyskland inom ramen för olika FU-projekt. Det största problemet för blyreaktorkonceptet är doek att erosion leder bil myeket kort livslängd för blypumparnas skovelblad. Här l^ävs fortfarande grundläggande forsl^ing för att ta fram ett nöt^ material. Genom att som i MYRRHA. använda bly vismut istället för rent bly sänker man smälttemperafuren, oeb därmed drifttemperaturen så mycket att erosionsproblemen blir banterbara. Priset man betalar är dels att vismuf är mycket dyrt, samt att neuttoninfångningivismut leder till produktion av polonium-2f0, som är mycket radiotoxiskt. Företaget AKMF-engineering, samägt av Rosatom oeb frkutskenergo utveeklar den bly-vismutkylda reaktornsvbr, med foo M^Velektriskeffekt. Konceptet är baseradpåerfarenbeterfrånde sovjetiska ubåtsreaktorerna. Reaktorn skall vara möjlig att transportera bil avlägsna områden där kapaeitefenilokala elnät interäeker tillför nyaindustriellabebov. Manboppas få tillstånd att startabygget av den första prototypenidimittovgrad före utgången av 20f3, oeb aft derma reaktor skall fasidrift år 20f7.f^en första bränsleladdningen kommer att vara konventionellt urandioxidbränsle, men man planerar för en successiv övergång till blandoxidbränsle oeb slutligen till blandnitridbränsle. Rosatom bar även planer på att uppföra en reaktor kyld med rent bly, under namnet 13RFST. Denna reaktor skaflba en elekttisk effekt på 300 MV^,ocb använda sig av blandnitridbränsle. Det ambitiösa målet är att att tabrfsfidriftår20f^. Italienska företag, forskningsinsbfut oeb universitet utvecklar i samarbete med europeiska partners det blykylda reaktorkonceptet AFFRFD. Denna reaktor är tänkt att demonstrera att blyreaktortekniken går att tillämpaförelprodukfionutanför Ryssland. AFFRFDbarenelektriskeffekt på f30m^v, skallanvända blandoxidbränsle, oeb Rumänienbar officiellt kandiderat att stå värd för reaktorn. Förverkligandet av AFFRFD någon gång under andra balvan av 20-talet bänger på om projektet kan få del av FUs infrastrukturfonder. Fjärde oenerarionen5reakt:or5y5t^^ Svenska universitet bar sedan fidigt90-faldeltagitifu-kommissionensforslmingsprogram för utveckling av fransmutationssysfem. SKF bar stött det svenska deltagandet genom forskningsanslag till KTH, ^balmers oeb Uppsala uruversitet. Det bar gjort det möjligt att bygga upp forskargrupper med internationellt erkänd kompetens, oeb sammanlagt fem FU-projekt inom området bar koordinerats av svenska forskare. focb med att kärntel^ikiagensl^evs om år 2006 blev det möjligt för vetenskapsrådef att finansiera forsla om ny kärntel^k.lforskningspropositionen år 200^3 anvisade forsl^ingsminister Fars Feijonborg medel för detta ändamål oeb 2009 beviljades ^FNfUS-projektef 36 miljoner kronor för att forska om teknik förren IVsystem,isynnerbetblykyldareaktorer.ldetta samarbete mellan KTH, ^balmers oeb Uppsala universitet bar
7 nya metoder förfin utförfs.fft unikt laboratorium för bllverlming av plutoniumbaseradebränslen är under uppförande och dokforandprojekt för teoretisk analys av reaktorer, bränsle, material och säkerhetssystem uppvisar lovande resultat. Som vi har sett brms det idag en tel^sk bas för att prova fjärde generationens kärrn^aftstelmikiindus^ skala. Furopa oeh Ryssland har kommit långt i denna forskning, oeh finansiering av fyra tekniskt genomförbara projekt verkar inte vara omöjligt att åstadkommaifrankrike,felgien och Ryssland.Värf att noteraatt de tvä större av dessa reaktorer (ASTRFO ochfn-^00) är natriumkylda oeh de tvä mindre (MYRRFfAochSVFR-fOO^användersigavbly-vismutsomkylmedel. Frågan är dock om nyttjandet avdessakylmedelbllåfer att utformaochdriva reaktorer på ett säkert sätt utanatttänjapå de ekonomiskaramarnabllbristningsgränsen^denstörstapotenbalenför detta torde istället brmas för den rena blyreakforn.orsakenfilldeffa är de bättre inneboende säkerhetsegenskaperna, jämfört både med natrium och bly-vismut. För attdranytta av dessaegenskaperbeböver vi dockfaframochkvalibceraetf lämpligt material för pumpskovlar. Dessutom måste förskningen visa att korrosionsbeständiga aluminiumoxidskikt på bränslekapsling och andra komponenter är stabila även under bestrålning med snabba neutroner vid höga temperaturer. Fn möjlighet att göra detta vore att uppföra en liten snabbreaktor kyld helt oeb hållet med naturlig cirkulation av bly Ftt sådant koncept har tagits fram av svenska forskare och går under namnet FFF^FRA (European Fead pooled Framing Reactor naturlig cirkulation under normaldrift är att reaktorn görs mycket liten. Detta ärism tur möjliga använda ett bränsle där uranet ersatts med en så kallad inert matris, ett material som infe är klyvbart, men samtidigt i^^sor^^r neutrons bränsle, med den kemiska beteckningen (Fu,^ får man ett bränsle med mycket hög värmeledmngsförmåga.därmed blir temperafurenibränslet under drift mycket låg. Dessutom har provbestrålmngar av (Fu,Zr)NiRyssland,lapan och Nederländerna v^ bränslet beter sig syrmerligen bra under drift jrogozlrin20ff,^allemus20f2f F ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ Genom att använda(pu,zr)n-br^ 30x30 cm, och det räcker att tillverka ^00 bränslestavar av ^Okgplutomum (se bgur^^reakforn kommer att gåpå låg effekt (totalt 0.5 Mv^) och bränslet beböver därmed aldrig bytas ut under en hvsbdpå^o år Principen med naturlig cirkulation av kylmediet och reaktorns blygsamma storlek gör den mycket säker, oc^ den kan användas både för forskning om säkerbetsparametrar samt för utbildning av operatörer och kärru^attsmgenjörer Samtidigt kan m snabba neutroner vid höga temperaturerlbly
8 F^^T^rs^f^ELECTRB^,^ Om mansambdlgt placerar anläggrungar för återvlrmrngochbllverl^mgavbränslet för ELECTS samma plats får vi ett bränslecykelcentrum (ELECTRA mel cycle centre) som representerar ett helt Oenerabon-fV-system. Tack vare aff massan klyvbart material som skall hanteras 1 ETECTRA ECC är relativt liten kan bränslecykelanläggnlngarna för återvlrmlng och bllverl^mg göras mycket små. Där^ så kallade krlbcftetsproblem, vilket leder bil saftigt rednceraöeko^ somärnnderntvecldmgpåcbalme EEECTRA-bränslet Innehåller såpass mycket curium att det Inte blir direkt användbart för kärnvapenändamål. Anläggningen kommer även att möjliggöra betydande framsteg för den europeiska forskningen mom kärnbränsleåtervlrmmg.den kan undersöka effektiviteten av nya processer oeb sedan byta bil dem om mobvabon föreligger Forskningen om återvlrmfngsprocesser får därmed mindre karaktär av^torrslm^översfg.ldag kan man kanske göra så kallade befatesfermedgenumt kärnbränsle en gång varfarmatårleuropa.den föreslagna anläggningen skulle kunna dedikera en del av sm bd till endast detta ändamål oeb därigenom ge betydande bidrag bil forskrungenpårlkbgamaferlal oebprocesser då det bnnskemlskareakboner ocbeffekter somendast uppenbarar slgvldkörmngar med rlkbgt kärnbränsle. Säkerhetsaspekterna är som allbd när det gäller kärnkraft ett framträdande område. Detta gäller dels driftsäkerheten oeb dels säkerhet mot avledning av ämnen som kan användas 1 kärnvapenprodukbon. ETECTl^ är designad för en mycket bögdrlftsäkerbet och behöverdärför Infe utrustas medomfattand system för härdöverval^ng.erambda kraftproducerande reaktorer,åandra sidan, kommer att kräva en mer fulllödlghärdövervakmng och ELECTS kan bär fungera som en anläggning för att festa de sys utvecklas 1 Sverige just nu. Även tekniska system för övervakning av återvlnmngsprocessen ur ett kärnärnneskontrollperspekbvutvecldaslsverlgefsamarbete med amerikanska nationella laboratorier. EEECTRA-ECC kan alltså tjänasomenutmärktochlmångaavseendenumkmöjhghetaff prova såväl fnnovabva system för drlftsövervakrung av framtida reaktorhärdar som system för kärnämneskontroll. Dettaeffersomdetlprakbkenäromöjbgtatf testa ochutvärderasådanasystempåkraffproducerande anläggningar.
9 ELECTRA-FCC: kostnadsuppskattning Kärntekniska forskningsanläggningar i generellt sett mycket kostsamma att uppföra och driva, delvis på grund av kostnader för bevakning och strålskyddsorganisabon. För en reaktoranläggning är även försäkringskostnaderna väsentliga. Därför behöver ELECTRA-FCC placeras på ett område där infrastruktur för bevakning och strålskyddsorganisabon redan är befintlig. Möjliga områden är idag kärnkraftverken i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn, Studsvik, samt CLAB, mellanlagret för använt kärnbränsle. Närheten till CLAB, där källmaterialet bli bränslet finns direkt tillgängligt, gör utan tvekan Oskarshamn till förstahandsalternativet. En placering på CLAB och/eller OKG skulle eliminera behovet av transporter av klyvbart material utanför bevakat område. Samtidigt kan det tänkas att en placering i Oskarshamn medger tillgång till finansiering från SKB:s mervärdesavtal med Oskarshamns kommun, vilket är en väsentlig fördel i sammanhanget. Oskarshamns kommunstyrelse har fått en föredragning om projektet, och kommunens bolag för att hantera kontakter med universitet och högskolor (Nova FoU) har beviljat ett planeringsbidrag till KTH, Chalmers och Uppsala Universitet för att studera möjligheterna att etablera ELECTRA-FCC i kommunen. En arman kostnadsledande faktor för kärntekniska anläggningar är utgifter för uppförande av byggnader. En tumregel är att byggnader som huserar kärnteknisk verksamhet är 3-4 gånger dyrare att uppföra än konvenbonell infrastruktur. Härvidlag är den mycket kompakta design som förutses för ELECTRA-FCC en stor fördel. Kostnader för söka byggnadslov och drifttillstånd kan vara mycket höga för kraftproducerande reaktorer. När det gäller forskningsreaktorer i Sverige finns idag en regeringsutredning där ansökningskostnaden föreslås bli 30 miljoner kronor. Detta kan jämföras med kostnaden för tillståndsprocessen vid uppförandet av nolleffektreaktorn GUINIVERE i Belgien, vilken uppgått till 2 miljoner euro. Under antagandet att kostnader för bevakning och strålskyddsorganisation är begränsade till marginalkostnader på befintlig kärnteknisk anläggning, kommer de väsentliga kostnadskomponenterna för ELECTRA-FCC att utgöras av 1) Reaktoranläggning 2) Återvinningsanläggning 3) Bränsletill verkningsanläggning 4) Forsknings- och utvecklingsprogram 5) Drift 6) Rivning- och avveckling För bränsletillverkningsläggningen samt forsknings- och utvecklingsprogrammet finns detaljerade kostnadsberäkningar, med relativt liten osäkerhet. Kostnader för reaktoranläggningen och återvinningsanläggningen kan uppskattas baserad på andra forskningsanläggningar av liknande karaktär, och är därför mer osäkra. Kostnader för rivning och avveckling samt driftkostnader antas uppbäras av inkomster från verksamheten på ELECTRA-FCC. Anläggning för bränsletillverkning Bränslet för ELECTRA kommer att innehålla c:a 70 kg plutonium samt 40 kg zirkonium. Härden omfattar ca 400 bränslestavar, varför varje bränslestav kommer att innehålla 180 gram plutonium. Flera europeiska laboratorier har idag tillstånd och kapacitet att hantera gram plutonium i samma lokal, som till exempel NRG i Nederländerna, PSI i Schweiz och ITU i Tyskland. I ett sådant labb är det alltså möjligt att tillverka två bränslestavar för ELECTRA per dag. Härden för ELECTRA skulle därmed kunna tillverkas på ett år i ett relativt konventionellt forskningslaboratorium. En detaljerad kostnadsuppskattning för att uppföra ett helt nytt laboratorium av detta slag har nyligen tagits fram av forskningsinstitutet PSI i Schweiz. För den delen av byggnaden där plutonium hanteras kom man
10 fram fill en siffra på 6000 schweiziska franc per kubikmeter, medan delar där icke-akbva material hanteras, samt kontor är förlagda, beräknas kosta 2000 schweiziska franc per kubi^nreter^sfreit20f2l Dessa kostnader irmefatfar byggnad och ventilabonssystem.därbll kommer kostnader för utrustru Följande handskboxarärnödvändiga för att tillverka en bränslesfav med plutoniumbaserat bränsle: f) Box för tillverkning av nifridpulver, alternativt nifridpärlor 2) Box för analys av pulver 3) Box för sfarkströmsassisferad varmpressning av kutsar (så kallad SFS-teknik) 4) Boxförslipning 5) Box för analys av kutsar 6) Box för svetsning 7) Box för avfallshantering Dessa handskboxar behöver vara vaftenskärmade och utrustade med manipulatorer. Kostnaden för en box avdennafypärc:a^msek. Till detta kommer ufrusming för f.o MSEK per box, förutom SFS-maskinen som kosfar fo MSEK ^Svedberg 20ffj. Den nödvändiga ytan för att operera dessa boxar är 200 m^,ochnormalhöjdenietf labb av denna typ är3m. Byggkostnaden för den^aktiva^ delen avlabbet blir därmed 3.6miljoner schweiziska franc,ellerc:a 25 MSEK.Kosmadenförutrusfmngharnnarpå80MSEK,vh^ MSEK. Osäkerhetenidennauppskaftningforde vararelabvt låg, oeh domineras av antaiet instaiierade handskboxar. För den inakbva deienbehövs ett konvenbonellt kemiskt laboratorium med en yta på foo m^ samt kontorslokaler för5personer (50 m^) och gemensamma ytor (50 m^). Eftersom ELEGTRA-FGG är avsett att användas även för ufbildning,behövs en undervisrungslokal.då antalet studenter är begränsat till fo per dag, kan en yta på 50 m^ räcka för ändamålet. Med en fotalyfa på 250 m^ blir den beräknade kostnaden för deninaktiva delen c:a20 MSEK. Fill sist behövs även ett säkert förvaringsutrymme för den samlade mängden bränslestavar som bllverkasi anläggningen, med därbll hörande övervakningsutrustning. Kostnaden för detta utrymme kan tänkas uppgå b!15msek. Densamladekosmaden för ELEGTRA-FGGsbränsletillverlmingsardäggning uppskattas därmed till F30 MSEK, medenosäkerbet på+20msek. Huvuddelen avdennaosäkerhet härhör till antalet handskboxar som behöver insfallerasianläggningen. Följande är värt att notera: ^Uppskattningen är gjord för uppförande av en ny byggnad på ett område med existerande yttre fysiskt skydd, såsom FSFlaboratoriet, eller bil exempel GLAB i Oskarshamn. Det antas att endast marginalkostnader för yttre fysiskt skydd kommer att belasta ELEGTRA-FGG. ^Anläggningen är att betrakta som ett forskningslaboratorium med konvenbonell kapacitet, snarare än en bränslefabrik. Liknande anläggningar nnns redan i drift i Nederländerna (NRG), Schweiz (FS1) och Tyskland (ITU). ^Effer att bränslet förelegtrabllverkafs,kommerelegtra-fgg kunna användas för att tillverka experimentella bränslen för provbestrålmngariforsk^ngsreakforer som ASTRID och MYRRHA.
11 Forsknings- och utvecklingsprogram För att färdigställa ett teknisk design för ELECTRA-FCC, som kan utvärderas av tillståndsmyndigheten, behöver våra universitet genomföra ett forsknings- och utvecklingsprogram. Inom ramen för detta program kommer tillverkningsmetoder för material- och bränsle kommer kvalitetssäkras. Dessutom skall komponentsamt systemval provas under driftliknande situaboner, samt under olycksliknande betingelser. FoUprogrammet kan uppdelas i följande huvudkomponenter: 1) Utveckling och kvalificering av process för att utvinna bränsle bli ELECTRA från använt kärnbränsle 2) Utveckling och kvalitetssäkring av tillverkningsprocess för ELECTRA-bränslet 3) Utveckling och kvalitetssäkring av tillverkningsprocess för strukturmaterial 4) Provning av bränsle och strukturmaterial utanför reaktor 5) Utveckling av simuleringskoder för reaktorbeteende, bränslebeteende och återvinningsprocess 6) Design och drift av elektriskt uppvärmd fullskalemodell av ELECTRA 7) Provning av bränsle och strukturmaterial i reaktor under normala driftbetingelser 8) Provning av bränsle och strukturmaterial i reaktor under avvvikelser från normala driftbetingelser Punkt 7) och 8) skall utföras i två steg. I första skedet provas enstaka bränslestavar, medan i andra skedet skall hela bränsleknippen bestrålas i syfte att få ett statistiskt underlag för bränslets beteende. Punkt 1) till och med 6) kan i princip utföras i Sverige, medan punkt 7) och 8) måste göras i utländska reaktorer, som HFR i Nederländerna, Halden i Norge eller BOR-60 i Ryssland. Samarbete med utländska forskargrupper förutses äga rum i de fall där detta underlättar kvalificeringsprocessen. Följande existerande infrastrukturer kommer att spela en väsentlig roll för FoU-programmet: Chalmers alfa-labb, där forskning om återvinningsprocess och bränslebllverkning kan utföras med riktigt plutonium och americium KTHs laboratorium för uranbränsletillverkning samt anläggningar för provning av naturlig konvektion av bly och korrosion i bly Uppsala universitets jonacceleratorlaboratorium Som en del av forsknings- och utvecklingsprogrammet kommer en helt ny infrastruktur att byggas upp på KTH, i form av en elektriskt uppvärmd fullskalemodell av ELECTRA. Kostnaden för detta är beräknad till 20.0 MSEK med en osäkerhet på +10 procent. Dessutom finns behov av följande nya anläggningar och uppgraderingar av existerande utrustning i Sverige Ny experimentkrets för korrosiontester i strömmande bly. Nya anläggningar för mekanisk provning av strukturmaterial i bly. Uppgraderingar av existerande anläggningar för studier av blycirkulation och svåra haverier i bly. Utrustning för tillverkning av bränslestavar. Utrustning för beläggning av strukturmaterial Utrustning av för provning och kvalificering av återvinningsprocesser. Utrustning för bestrålningstester av strukturmaterial och bränslen med jonacceleratorer. Tabell 1 sammanfattar den uppskattade kostnaden för denna infrastruktur, inklusive de bestrålningstester som måste utföras i utländska reaktorer. Siffrorna innefattar även externa kostnader för ingenjörstid, samt kostnader för transporter av radioaktivt material. Totalkostnaden är ca 160 MSEK, varav 110 MSEK behöver allokeras i budgetpropositionen år Osäkerheten i de mindre budgetposterna (under 10 MSEK) är ca 20%, medan osäkerheten i de större är ca 10%.
12 Utgiftspost Plats Kostnod Tid Svåra haverier KTH & Chalmers 8, Beläggningslabb Uppsala 2, Mekanisk provning KTH & Chalmers 1, Korrosions krets KTH 5, Acceleratorbestrålning Uppsala 4, Blycirkulabon KTH 1, Bränsletillverkning Chalmers & KTH 9, Återvinning Chalmers 3, ELECTRA-modell KTH 20, Bränslebestrålning Nederländerna 30, Materialbestrålning Ryssland/Norge 22, Bränslebestrålriing Nederländerna / Ryssland 50, Totalt 159,6 Tabell 1: Kostnadsuppskattning för forsknings- och utvecklingsprogrammets infrastruktur Till detta kommer lönekostnader för ansvariga forskare och doktorander. Under perioden uppskattas det att 6 doktorander, 4 postdoktorer och 10 biträdande lektorer (eller motsvarande) behöver anställas inom programmet (se tabell 2). Flera av dessa biträdande lektorer bör kunna rekryteras bland de GENIUS-doktorander som disputerar under 2013/2014. Biträdande lektorer antas undervisa 25% av sin bd, och totalkostnaden för denna kategori personal kan då beräknas till 63 MSEK. Dessutom antas 14 universitetslektorer/professorer vara engagerade på deltid med totalt 19 personår under perioden , vilket motsvarar en kostnad på c:a 27 MSEK. Personalkostnaden för FoU-programmet beräknas därmed till 90 MSEK under , vilket ger en totalkostnad för programmet, inklusive infrastruktur och bestrålningskostnader på 200 MSEK under perioden. Projekt Tjänst Antal Kostnad Svåra haverier Biträdande lektor 2 7,2 Beläggningsteknik Doktorand 1 3,2 Mekanisk provning Postdoktor (2 år) 2 4,0 Korrosions tålighet Biträdande lektor 1 3,6
13 Projekt Tjänst Antal Kostnad Acceleratorbestrålning Postdoktor (2 år) 1 2,0 Blycirkulation Postdoktor (2 år) 1 2,0 Bränsletillverkning Biträdande lektor 2 7,2 Åteninning Biträdande lektor 1 3,6 ELECTRA-design Biträdande lektor 3 10,8 Materi almodellering Doktorand 3 9,6 Bränslemodellering Doktorand 1 3,2 Modellering av separation Doktorand 1 3,2 Kärnämneskontroll Biträdande lektor 1 3,6 Totalt 18 63,2 Tabell 2: Kostnader för forsknings- och utvecklingsprogrammets nyanställningar Reaktoranläggning Kostnaden för själva reaktorn förväntas bli en relabvt liten andel av totalkostnaden för ELECTRA-FCC. Den så kallade primärkretsen (reaktortank med strukturmaterial, värmeväxlare och system för syrekontroll) har en beräknad kostnad på ca 20 miljoner kronor. De drivande kostnaderna kommer att vara för härden (som dock belastar bränsletillverkningskontot), för styr- och reglersystemet, samt för reaktorbyggnaden. En detaljerad kostnadsanalys kommer att göras i samarbete med kompetent kärnkraftsindustri, som en del av det underlag våra universitet bereder inför ett eventuellt regeringsbeslut att finansiera utvecklingsarbetet för ELECTRA-FCC. En första uppskattning kan dock göras baserad på reella kostnader för liknande kärntekniska projekt. Till exempel vet vi att totalkostnaden för att utforma, bygga och driftsätta MEGAPIE uppgick till strax under 20 miljoner euro. MEGAPIE var ett bly-vismutbaserat spallabonsmål med en effekt på 700 kw som användes för neutronproduktion på PSI i Schweiz under 4 månaders tid år Fissionseffekten är av samma storleksordning som för ELECTRA, och även styr- och reglersystemet torde ha varit av samma komplexitet som krävs för ELECTRA. Till detta kommer kostnaden för byggnaden (som var befintlig i fallet MEGAPIE). Tack vare den mycket kompakta design som karaktäriserar ELECTRA, är det möjligt att att husera reaktorn i en byggnad med en storlek på mindre än 1200 kubikmeter. Med tumregeln om att kärntekniska byggnader kostar kronor per kubikmeter att uppföra, får vi en första fingervisning om att kostnaden för byggnaden kan hamna på miljoner kronor. Denna investering skall dock göras tidigast år Totalkostnaden för reaktoranläggningen hamnar därför i storleksordningen 300 miljoner kronor, med en relativt stor osäkerhet på +30%. Återvinningsanläggning I återvinningsanläggningen kommer bränslestavar från CLAB att huggas upp för att sedan lösas upp i salpetersyra. I en separationsanläggning bestående av en serie centrifuger kommer sedan akbnider att extraheras till en organisk fas. Det högaktiva avfallet i form av raffinat förvaras i en särskild tank, för att senare vitrifieras. System för lagring och rening av gaser och organiska lösningar hllkommer, samt utrustning för konvertering fill det startmaterial som bränsletillverkningsanläggningen nyttjar. Närvaron av
14 högaktiva klyvningsprodukter kräver att processen äger rum i ert sä kallade ^het eell^. Kostnaden för anläggningen kommer att domineras av kostnaden för denna cell. För ati separera ut 70 kg plutonium till FFFCTKA behöver ca 7 ton använt bränsle hån svenska lätrb^ttenreaktorerbehandlasif^^ ca4ton per år, eller 20 kg använt bränsle om dagen. Detta innebär att kribeitetsolyekor kan uteslutas. Fn motsvarande anläggning har varitidriftifyskland under ett antal år. Att bygga heta eeller kostar i DSAi genomsnitt 1.5 MSFK per kvadratmeter För en het eell på 140 kvadratmeter (motsvarande en pilotanläggning för separation som använts på INFildaho^betyder detta en kostnad på 210 miljoner kronor Den nödvändiga utiustningen för upplösning, separabon, lagring, rening oehvitiibering är dock billigare.till exempel kan kostnaden förloseparationseentrifuger uppskattas ti!18 miljoner l^onorvi noterar oel^åatiskf har börjat planera för ett slutförvar för särs det vitriberade avfallet hån FFFCFf^-FCC kommer att kunna förvaras. Fn mer detaljerad kostnadsberäl^ing för återvirmingsanläggmngen kommer att bifogas den utredmng som vi ämnar göra inför forskningspropositionen. 1 väntan på denna uppskattar vi kostnaden för återvirmingsanläggningen till 300 miljoner l^onor, med en stor osäkerhet på+30%. Derma investering må göras relativt tidigt, om material för bränslefillverkning skall bli tillgängligt i tid. Senast 2020 måste återvirmingsanläggningentasidrift,varför byggandet behöver komma igång 2017.Ansökan om bilstånd att uppföra återvirmingsanläggningen för FFFCTRA-FCC beböver därmed lämnas in senast ammanfattning av kostnader ltabell3sammanfattar vi kostnaderna uppskattade enligt ovan.dnder perioden ser vi en total kostnadpå 2301vlSFKförFoD-programmetsamttillståndsproeessför återvirmingsanläggningen, medan kostnaderna för FoD, tillstånd, löner/drift samt uppförande av FFFCFl^-FCC under perioden uppgår till990msfk. Fasosäkerheter ini summeringen får vientotalkostnadpå knappt 1.5miljarder kronor för det föreslagna projektet. Kostnadspost Tid Kostnad FoU / infrastruktur /bestrålningstester FoU/löner Tillstånd återvinningsanläggning Delsumma Tillstånd bränsletillverkning / reaktor 2017/ Återvinningsanläggning Bränsletillverkningsanläggning Reaktor FoU / bestrålningstest FoU /löner /drift Delsumma Osäkerheter 230 Totalkostnad
15 1 Tabell 3: Kostnadsuppskattning för ELECTRA-FCC ELECTRA-FCC: tidsplan När kan ELECTRA-FCC tas i drift? Den mest tidskrävande processen är kvalificering av bränslet. Här behöver både bllverkningsmetoden och beteendet under bestrålning utvärderas. Erfarenheter från andra program har visat att det kan ta bo år att kvalificera en ny bränsletyp för en forskningsreaktor. ELECTRA skulle därmed tidigast kunna tas i drift under Att bygga ELECTRA tar cirka tre år i anspråk, baserat på uppgifter från INVAP, som tillverkar forskningsreaktorer av motsvarande storlek. Byggstart måste därmed ske senast Bygglovsprocessen är svår att bedöma, men bör kunna vara avklarad på två år för en reaktor av ELECTRAs storlek. Ansökan om bygglov måste då lämnas in senast Designfasen för reaktorn är därmed avslutad år Det ger totalt fem år för att designa reaktorn. Den elektriska modellen av ELECTRA kan så klar mot slutet av 2015, vilket ger möjlighet att använda indata från drift av elektriska ELECTRA i slutdesign av den riktiga reaktorn. Bränslet för ELECTRA kommer att ta ett år att tillverka. Detta bör därmed ske Anläggningen för tillverkning av bränsle kan ta upp till tre år att bygga och ta i drift. Byggstart måste då äga rum Om bygglovsprocessen för anläggningen tar två år behöver tillståndsansökan göras senast Designfasen måste då inledas senast Kvalificeringsprocessen för bränslet måste vara avslutad när det det skarpa bränslet för ELECTRA skall bllverkas. Detta innebär att bestrålning av ett bränsleknippe under nominella betingelser måste ske senast under Tillverkning av detta knippe behöver då äga rum under 2018, med indata från bestrålning av enstaka stavar. Dessa stavar skall därmed bestrålas senast under 2015, vilket innebär att de bllverkas under 2014, och att design av bestrålningsexperimenten måste inledas Det återvunna materialet som skall användas för att bllverka bränslet för ELECTRA måste vara tillgängligt senast mot slutet av Det tar minst två år i anspråk att separera ut 70 kg plutonium. Reguljär drift av återvinningsanläggningen måste därmed påbörjas januari Om konstruktion och driftsättning tar tre år, måste byggstart ske Vid en tvåårig tillståndsprocess måste ansökan lämnas in senast 2015, vilket innebär att designfasen måste inledas i början av Tidsplanen för ELECTRA-FCC sammanfattas i figur 4. S G B ) Design of electrical ELECTRA 2) Procurement of electrical ELECTRA 3) Construction of electrical ELECTRA - 4) Operation of electrical ELECTRA ly ly 6mo kzzx - s _ 15d 5) Design of recycle facility 2y 6) Licence application for recycle facility 7) Construction and commissioning of recycle 2y 3y 8) Separation of Pu for ELECTRA fuel 2y *. 9) Design and manufacture of single pin irradiation test 10) Irradiation of single pins 11) Cooling and PIE of single pins «12) Design and manufacture of fuel bundle irradiation experiment 5d ly 2y ly lod p, 13) Irradiation of fuel bundle «14) Cooling and PIE of fuel bundle iy 2y "Y, j.-» 15) Design of fuel fabrication facility 2y» 16) License application for fuel fabrication 2y 17) Construction and commissioning of fuel fabrication facility 3y «18) Fabrication of fuel for ELECTRA ' 19) Design of ELECTRA ly» 20) Licence application for ELECTRA 21) Construction of reactor 22) Commissoning, cnticality and operation ly
16 Eigur4:preliminärtidsplanförEEECTPA-ECC. Kälfförteckninu E.O.Adamovetak The next generation of fast reactors. Nuclear Engineering and Design, 173,143 (1997). E.Aneheim etal, Solvent Extraction and ion Exchange 28 (2010)437 E.Aneheim etal, SolventExtractionandlonExchange29 (2011)157. b.e.cromovetak Dse of lead-hismuth coolant in nuclear reactors and accelerator driven systems. Nuclear Engineering anddesign, 173, 207(1997). E.P.Elorwitzetal, Solvent Extraction and Ion Exchange3 (1985) 75. J.R.Kennedy etal. Characterisation of actinide alloys as nuclear transmutation fuels, In Proc. 8th lemonacfinide and EissionProducfPartitioning and Transmutation, Las Vegas, Nevada, DmtedStates,9-HNovemher2004. J.D.Eaw, K.N. Brewer, R.S.Herhst and T.A.Todd Demonstration of the TRl^^ Process for Partitiom Centrifugal Contactors inashieldedcelleacility 1NEE-96/0353, Idaho NationalEngineering Laboratory September CLedergerberetal, Preparation of uranium nitride in the form of microspheres, JournalofNuclearMaferials 188 (1992)28. C.Madicetak New parbtioning techniques for minor actinides,einal Report, NEWPART.EDR19149,European Commission, Luxembourg, DamienPrieuretal, Eabricabon and characterisation ofd0.85am0.15o2-x discs for MARIOS irradiation program. Journal ofnuclearmaferials414(2011)503. b.d.rogozkinetal, Postreactor studies ofplutoruum mononitride and oxide fuel with an inert matrix and hurnup of ahout 19% h.a.inbor-60, AtomicEnergy 109(2011)369. JeanErancoisSauvage: Phénix, 30 years ofhistory: the heart of the reactor, CEA,2004. Marco Streit,OM Manager, Hot Laboratory Division, PSL Privat kommunikation (2012). EredrikSvedberg, verkställande direktör, DiamorphAB.Privat kommunikation (2011).
Fjärde generationens kärnkraft
Fjärde generationens kärnkraft Janne Wallenius Professor i reaktorfysik KTH Fjärde generationens kärnkraftssystem Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom återvinning använda
Läs merFjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa. Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH
Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor
Läs merFjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa
Fjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Översikt Vad är Generation IV? Forskning om fjärde generationens reaktorer i Europa GENIUS-projektet European
Läs merInförande av en sluten bränslecykel i Sverige
Införande av en sluten bränslecykel i Sverige LWR U+TRU+FP U+Pu FP Janne Wallenius & Jitka Zakova U+TRU U+TRU+FP KTH Gen-IV Bakgrund Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom
Läs merRivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild
Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska
Läs merFjärde generationens kärnkraftsystem: Kort beskrivning av tekniken med fördelar och nackdelar
Chalmers University of Technology Fjärde generationens kärnkraftsystem: Kort beskrivning av tekniken med fördelar och nackdelar Energi => Kärnkraft => Avfall Christian Ekberg Kärnkraftsdebattens fokus
Läs merDagens kärnavfall kan bli framtidens resurs. Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem
Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem One-point-six-billion people lack access to electricity. Without electricity you cannot do anything
Läs meranläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.
Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som
Läs merFJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT
FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT Fjärde generationens kärnkraft Generation IV Det talas mycket om fjärde generationens kärnkraft och om hur den nya tekniken kan leda till ett framtida energisystem där kärnkraften
Läs merHantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick
Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick Hans Forsström, SKB International presenterad vid ELFORSK konferens Förutsättningar för ny kärnkraft 25 januari
Läs merKÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste
Om skyldigheter och ansvar vid avveckling och rivning av kärnkraftsreaktorer Drift av kärnkraftsreaktorer är kärnteknisk verksamhet som kräver tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet
Läs mer30 år efter kärnkraftsomröstningen. Sten-Olof Andersson
30 år efter kärnkraftsomröstningen Sten-Olof Andersson Fem segment Sverige Storbritannien Tyskland USA Global Services Avfallshantering i anläggningar i Sverige Kunder i Europa; Sverige, Tyskland med grannländer,
Läs merSKI arbetar för säkerhet
Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade
Läs merSvenska Naturskyddsföreningen, SNF Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG
Svenska Naturskyddsföreningen, SNF Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG Box 4625, 116 91 Stockholm Box 7005, 402 31 Göteborg Telefon: 08-702 65 00 Telefon: 031-711 00 92 Hemsida: www.snf.se
Läs merInnehållsförteckning:
Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.
Läs merSå fungerar kärnkraft version 2019
Så fungerar kärnkraft version 2019 Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som
Läs merSlutförvar av kärnbränsle lösningar i olika länder. Christopher L. Rääf Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet
Slutförvar av kärnbränsle lösningar i olika länder Christopher L. Rääf Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet INTRODUKTION O Citat Nuclear power is the only large-scale energy-producing technology
Läs merKÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se
KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1 Rikta in dig på en karriär som högskoleingenjör i kärnkraftteknik www.karnkraftteknik.se RIKTA IN DIG PÅ EN KARRIÄR SOM HÖGSKOLEINGENJÖR I KÄRNKRAFTTEKNIK Vill
Läs merSVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP
SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP Box 6242 102 34 Stockholm Årsmöte och studiebesök i Ågesta Som vanligt vid SKS årsmöten sken solen från en klarblå himmel när vi anlände fredag morgon till Ågesta Kärnraftvärmeverk
Läs merFud-program 2013 2013-10-17
Fud-program 2013 1 Fud-program 2013 Kraven enligt kärntekniklagen (12 ) Den som har tillstånd [för] en kärnkraftsreaktor ska låta upprätta ett program för den allsidiga forsknings- och utvecklingsverksamhet
Läs merHot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv
Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna
Läs merHur länge är kärnavfallet
Hur länge är kärnavfallet farligt? - Mats Törnqvist - Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals år till miljontals år. Vi har en spännvidd
Läs merStudsvik Nuclear AB:s anläggningar. Erik Slunga 2015-05-22
Studsvik Nuclear AB:s anläggningar Erik Slunga 2015-05-22 Studsvikkoncernen i korthet En ledande leverantör av tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin. Mer än 60 års erfarenhet av kärnteknik
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merSamarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet
1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal
Läs merTorium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle
Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle Detta är Bakgrund nr 2 från 2008. Den kan även hämtas ned som pdf (1,0 MB) I dagens kärnkraftverk används uran som bränsle. Ett alternativ till uran är
Läs merRegeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm
Sidan 1 av 5 Strategienheten Anders Bergman Datum Sid 2015-01-19 Dnr 2015KS004 1 (5) Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Underrättelse enligt 17 kap. 5 miljöbalken samt hemställan om tillåtlighetsprövning
Läs merPresentation för Aktiespararna April Sten-Olof Andersson
Presentation för Aktiespararna April 2009 Sten-Olof Andersson Det här är Studsvik vfallshantering Avveckling Driftoptimering Engineering & Services 2 Studsviks största marknader Försäljning 3 En stark
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM116. Meddelande om EU:s bidrag till ett reformerat Iterprojekt. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s bidrag till ett reformerat Iterprojekt Utbildningsdepartementet 2017-07-26 Dokumentbeteckning KOM (2017) 319 Meddelande från KOM till Europaparlamentet
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik
Dokumentstatus: Godkänt Promemoria Datum: 2015-10-15 Diarienr: SSM2015-2819 Handläggare: Eva Simic Fastställd: Fredrik Hassel Strålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik Målbild
Läs merFission och fusion - från reaktion till reaktor
Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och
Läs merMark- och miljödomstolens mål nr: Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. SERO Remissvar slutförvarsprocess 30 mars 2016
Mark- och miljödomstolens mål nr: 1333-11 Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt Box 1104 131 26 Nacka Strand NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2016-03-31 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 377 mmd.nacka@dom.se
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merUtökad mellanlagring 1
Utökad mellanlagring 1 SVAFO SVAFO:s uppgift är att på ett säkert och miljömässigt ansvarsfullt sätt avveckla kärntekniska anläggningar, ta hand om kärnavfall från den tidiga svenska kärnforskningen samt
Läs merFrankrike ur ett säkerhetsperspektiv
Reseberättelse Säkerhet, YG23, nyhetsbrev nr #2, 28 september 2 oktober 2017 Text av Johanna Dannberg, Isa Doverbratt, Derin Kader Frankrike ur ett säkerhetsperspektiv CEA Marcoule Stor forskningsanläggning
Läs merHur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor?
Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor? William Hellberg whel@kth.se SA104X Examensarbete inom Teknisk Fysik, Grundnivå Handledare: Janne
Läs merRinghals en del av Vattenfall
Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON
Läs merRemiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan
Datum: 2014-04-28 Diarienr: SSM2014-1683 Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan Ni bereds härmed möjlighet att yttra er över Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) slutförvarsansökan
Läs merFramställning av elektricitet
Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet; Utkom från trycket den 28 juni 2017 utfärdad den 15 juni 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om lagen
Läs merSå fungerar kärnkraft
Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,
Läs merInternationell mobilitet på forskarnivå
Internationell mobilitet på forskarnivå Det finns två slags mobilitet bland de inresande studenterna på forskarnivå. 1. Utländska studenter på forskarnivå som är antagna till forskarutbildning i Sverige
Läs merTorium. En möjlig råvara för framtida kärnbränsle
Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 2 Februari 2008 Årgång 21 Sekretariat/distribution
Läs merSäkerhet i snabbreaktorer
Säkerhet i snabbreaktorer Carl Hellesen Återkopplingar Hur håller man en reaktor stabil Återkopplingar LWR Negativ Doppler-återkoppling (snabb) Negativ void-återkoppling, långsam först måste kylmedlet
Läs mer(12) UTLÄGGNINGSSKRIFT
SVERIGE (19) SE (12) UTLÄGGNINGSSKRIFT (51) Internationell klass*" IBK2D 7801421-4 G 21 C 3/22 PATENTVERKET (44) Ansökan utlagd och utlägg- 81-02-1 6 ningsskriften publicerad (41) Ansökan allmänt tillgänglig
Läs merFud-program 2010: Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall
Fud-program 2010: Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall Kommentarer från Aktionsgruppen för ett atomkraftsfritt Åland och Ålands natur
Läs meranläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall M Svar: 14 februari 2017
SERO Remissvar slutförvarsprocess avseende tillstånd till anläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall M 1333-11 Svar: 14 februari 2017 Sammanfattning
Läs merNy kärntekniklag - med förtydligat ansvar
Ny kärntekniklag - med förtydligat ansvar Gábor Szendrö Särskild utredare Statens Offentliga Utredningar 1 Utredningen Regeringsbeslut 27 juni 2017 Kommittédirektiv (Dir. 2017:76) Särskild utredare Gábor
Läs merKärnkraftverk - Generation IV
Uppsala Universitet Institutionen för fysik och astronomi Avdelningen för tillämpad kärnfysik Kärnkraft Teknik och System VT 08 Kärnkraftverk - Generation IV Författare: Mattias Wondollek Innehållsförteckning
Läs mer1. uppförande, innehav eller drift av kärnteknisk anläggning, 2. förvärv, innehav, överlåtelse, hantering, bearbetning, transport
Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller kärnteknisk verksamhet, m.m. Med sådan verksamhet avses 1. uppförande, innehav eller drift av kärnteknisk anläggning, 2. förvärv, innehav, överlåtelse, hantering,
Läs merDet svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?
Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM152. samt finansiering för avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall
Regeringskansliet Faktapromemoria Stöd för avveckling av kärnkraftverk samt finansiering för avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall Miljö- och energidepartementet 2018-07-25
Läs merRegionförbundet Uppsala län
Regionförbundet Uppsala län Sveriges kärnavfallshantering i ett internationellt perspektiv. Seminarium den 4 december 2008 Var finns kärnavfall och hur rör det sig över jorden? Per Brunzell AROS Nuclear
Läs merÅrsstämma 2010. World Trade Center, Stockholm 29 april 2010
World Trade Center, Stockholm 29 april 2010 Sammanfattning 2009 Sverige, Tyskland och Global Services utvecklades väl Storbritannien och USA hade stora problem 2 Nyckeltal 2007-2009 Nyckeltal 2009 2008
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merRedovisning av Plan 2008
Redovisning av Plan 2008 Per-Arne Holmberg projektledare för planprojektet Kort om SKB Inlämnad dokumentation en översikt SKB:s kalkylmodell SKB:s kalkylmetod Årets utfall 1 Uppdraget 2 SKB:s ägare Fortum
Läs merUppvärmning och nedkylning med avloppsvatten
WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och
Läs merUppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.
Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.
Läs merSKB:s övergripande tidsplan 2012-11-13. Kärnbränsleprogrammet. Lomaprogrammet 2012-11-13. Kärnbränsleförvaret
Tillståndsprövning och tidsplaner SKB:s övergripande tidsplan Kärnbränsleprogrammet Fud Fud Fud Fud Fud Fud Kärnbränsleförvaret Tillståndsprövning i Uppförande och driftssättning i Dift Drift Projektering,
Läs merIndustrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv
Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv Världsmarknaden över industrirobotar har ökat kraftigt under senare år och är på väg att hämta sig från tiden efter 2001. Året före
Läs merInnehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15
Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för
Läs merKärnkraft och värmeböljor
Kärnkraft och värmeböljor Det här är en rapport från augusti 2018. Den kan även laddas ned som pdf (0,5 MB) Kärnkraften är generellt okänslig för vädret, men det händer att elproduktionen behöver minskas
Läs merTillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik
AB SVAFO 611 82 Nyköping Beslut Vårt datum: 2014-12-11 Er referens: S-10-786 Diarienr: SSM 2010/2001 Handläggare: Simon Carroll Telefon: +46 8 799 41 24 Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid
Läs mer2. Till följd av intensivt arbete i arbetsgruppen för atomfrågor har enighet nåtts om texten i bilagan 1.
Europeiska unionens råd Bryssel den 24 maj 2019 (OR. en) 9437/19 ATO 56 RECH 271 SAN 256 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper II)/rådet
Läs merHur länge är kärnavfallet farligt?
Hur länge är kärnavfallet farligt? Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals till miljontals år. Dvs. vi har en spännvidd mellan olika uppgifter
Läs merÅrsstämma World Trade Center, Stockholm 22 april 2013
World Trade Center, Stockholm 22 april 2013 2012 Ett år med åtgärder för att stabilisera verksamheten Kostnadsminskningar Tyskland positionerat för den nya marknadssituationen antalet anställda minskade
Läs merNämnden beslutade att till justerare av dagens protokoll utse Axel Wevel.
Sid 1/4 Protokoll fört vid sammanträde med Lokala säkerhetsnämnden vid Studsviks kärntekniska anläggningar Tid: Fredagen den 4 december 2009 kl. 10.00 12.00 Plats: Stadshuset, B-salen Närvarande ledamöter:
Läs merTillståndsprövning av slutförvar för använt kärnbränsle i Sverige
Tillståndsprövning av slutförvar för använt kärnbränsle i Sverige Kärnkraft vid Bottenviken? Konferens, Skellefteå, 21 maj 2016 Johan Anderberg? Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) uppdrag Säker strålmiljö
Läs mer2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga
Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,
Läs merIntro till Framtida Nukleära Energisystem. Carl Hellesen
Intro till Framtida Nukleära Energisystem Carl Hellesen Problem med dagens kärnkraft Avfall (idag)! Fissionsprodukter kortlivade (några hundra år)! Aktinider (, Am, Cm ) långlivade (100 000 års lagringstid)!
Läs merMetallkylda reaktorer
Metallkylda reaktorer Framtida nukleära energisystem Carl Hellesen Metaller modererar dåligt För att undvika moderering vid elastiska kollisioner krävs tunga kärnor Smälta metaller ett bra alternativ Natrium
Läs merÅrsstämma. 29 april 2015
Årsstämma 29 april 2015 Viktiga händelser 2014 Ny organisation med tre affärsområden Konsulttjänster Bränsle- och materialteknik Avfallshantering Koncernövergripande omstruktureringsprogram (antal aktiva
Läs merEn ny funktionellmodell som motsvarar det valda konceptet flytbojen, har skapats för att kunna dela in konceptet i moduler, se figur 1.
Ikot grupp C4 Veckorapparort 7 (lv3) 240310 7.1 Systemarkitektur Modulisering av produkten Genom modularisering av konceptet delas olika delsystem in i sammanhängande grupper, moduler. En modul kan testas
Läs merGreenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik
Greenchem Speciality Chemicals from Renewable Resources Hållbar produktion och bioteknik Paradigmskifte för svensk kemiindustri? Det finns många skäl, såväl miljömässiga som ekonomiska, till att intresset
Läs merI Frankrike är Framtiden forskning och upparbetning
Reseberättelse Grupp Framtid, YG 22, nyhetsbrev nr 2, Datum 2017-01-27 Text av Framtidsgruppen I Frankrike är Framtiden forskning och upparbetning Efter att ha besökt anläggningar i Sverige som berör stängning,
Läs merrelaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle
SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle - Sidan 1 av 6 SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM51. Förslag till rådets förordning om upprättandet av ett gemensamt företag för en
Regeringskansliet Faktapromemoria Förslag till rådets förordning om upprättandet av ett gemensamt företag för en europeisk superdator Utbildningsdepartementet 2018-02-15 Dokumentbeteckning KOM (2018) 8
Läs merFusionskraft under utveckling
Fusionskraft under utveckling Jan Weiland Transportteori, Radio och Rymd, Chalmers Elenergi för Västsverige, IVA F5-65, Göteborg 2008 Varför fusion? Fusionsforskning Termonukleär fusion har förutsättningar
Läs merStudsvik årsstämma 22 april 2008
Studsvik årsstämma 22 april 2008 Verksamheter Avfallshantering Avveckling Driftoptimering Driftoptimering Engineering & Services Nya segment Sverige Storbritannien Tyskland USA Global Services Avfallshantering
Läs merSSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle
SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle 2012-11-06 Stegvis prövning av slutförvaret för använt kärnbränsle SSMFS 2008:1 4 kap. 2 Tillstånd att bygga,
Läs merNärboendemöte i Forsmark
Närboendemöte i Forsmark Datum:, kl. 12.00 14.00. Plats: Forsmarksverkets informationsbyggnad, Forsmark. Målgrupp: Närboende. Samrådsmötet genomfördes i anslutning till det årliga närboendemötet, som hålls
Läs merGilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se
Gilla läget i 100 000 år... I den här broschyren har vi antagit ett filosofiskt perspektiv på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Du kan läsa den rätt upp och ner och själv fundera
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet; SFS 2008:456 Utkom från trycket den 16 juni 2008 Omtryck utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver
Läs merSpecialty Stainless Steel Processes
Specialty Stainless Steel Processes Bodycote Din självklara samarbetspartner Exakt det du behöver. Bodycote erbjuder en komplett serie servicetjänster värmebehandling, ytbehandling och het isostatisk pressning
Läs mer2014-01-19. Ärendenr: NV-04556-14. Till: Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se
2014-01-19 Ärendenr: NV-04556-14 Till: Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, synpunkter på Plan and strategic environmental impact assessment
Läs merSamråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret
Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Datum: Januari mars 2004 Plats: Målgrupp: Inbjudan: Syfte: Underlag: Skriftligt samråd Regionala
Läs merÅrsstämma World Trade Center, Stockholm 26 april 2012
World Trade Center, Stockholm 26 april 2012 Starkt 2011 Tydlig resultatförbättring andra året i rad Starkt kassaflöde och kraftigt reducerad nettoskuld Positiv utveckling på nya strategiska marknader Sverige
Läs merLTH:s strategiska forskningssatsningar
LTH:s strategiska forskningssatsningar 1 2014-11-25 Dnr Anders Axelsson Rektor LTH LTH:s strategiska forskningssatsningar 1. Inledning I samband med budgetarbete sammanställs de strategiska satsningarna
Läs merInbjudan att nominera teknikplattformar till SciLifeLab satelliter
Inbjudan att nominera teknikplattformar till SciLifeLab satelliter Styrelsen för SciLifeLab har vid sitt sammanträde den 7 maj 2014 beslutat att inbjuda Svenska lärosäten utanför de fyra värduniversiteten
Läs merKärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi
Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin
Läs merHållbar utveckling Vad betyder detta?
Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer
Läs merForum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall
Lagrådsremiss Forum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 oktober 2008 Andreas Carlgren Egon Abresparr
Läs merFörfattningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor
Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Miljöbalken (1998:808) - förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - förordning (1998:905)
Läs merHanteringsordning för programmet National SciLifeLab Fellows
Forsknings- och innovationskontoret (FIK) Ulrika Hjelm Forskningsrådgivare ulrika.hjelm@gu.se 031-786 9504 HANTERINGSORDNING FÖR NATIONAL SCILIFELAB FELLOWS 2014-06-25 dnr F 2014/65 1 / 6 Hanteringsordning
Läs merNivåer på kärnavfallsavgift vid olika förutsättningar några räkneexempel
Sida: 1/7 Promemoria Datum: 2013-02-25 Vår referens: SSM2013-1408 Författare: Peter Stoltz Fastställd: Björn Hedberg Nivåer på kärnavfallsavgift vid olika förutsättningar några räkneexempel 1 Bakgrund
Läs merKlimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning
Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige Sammanfattning Svensk stålindustri vill göra skillnad för det globala klimatet. Redan idag har svenska stålprodukter ett lågt
Läs merNyhetsblAD nr. 2012:2
NyhetsblAD nr. 2012:2 FRÅN KÄRNAVFALLSRÅDET Den 28 mars: Kärnavfallsrådet arrangerade ett seminarium om avveckling och rivning på Studsvik Nuclear AB Den 28 mars arrangerade Kärnavfallsrådet ett seminarium
Läs merKärnkraftspaketet ES. Henrik Sjöstrand (henrik@physics.uu.se, tel 471 3329)
Kärnkraftspaketet ES Henrik Sjöstrand (henrik@physics.uu.se, tel 471 3329) 1 Varför ett kärnkraftspaket? Viktig nationell och internationell energikälla Tekniskt (och sociotekniskt) avancerat system Ger
Läs merResa till Barsebäck och Risø, April
Reseberättelse Grupp Avveckling, YG 24, nyhetsbrev nr #, Datum Adam Bruce Duvheim, Hanna Åberg, Olof Tengstrand Resa till Barsebäck och Risø, 16-17 April Under en tvådagars resa gjorde vi besök på Barsebäck
Läs merSå fungerar en Tryckvattenreaktor
Så fungerar en Tryckvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som
Läs mer