C-UPPSATS. Kritiska faktorer vid implementering av affärssystem. Andreas Lindbäck Christoffer Widström. Luleå tekniska universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-UPPSATS. Kritiska faktorer vid implementering av affärssystem. Andreas Lindbäck Christoffer Widström. Luleå tekniska universitet"

Transkript

1 C-UPPSATS 2006:040 Kritiska faktorer vid implementering av affärssystem Andreas Lindbäck Christoffer Widström Luleå tekniska universitet C-uppsats Företagsekonomi Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Industriell organisation 2006:040 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--06/040--SE

2 FÖRORD Denna c-uppsats är skriven under våren 2005 vid Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap vid Luleå Tekniska Universitet. Uppsatsen behandlar förändringsmotstånd vid implementering av affärssystem. Med detta förord vill vi tacka de personer som på något sätt varit inblandade i arbetet med denna uppsats. Vi vill börja med att rikta ett särskilt tack till vår handledare Diana Chroneér för hennes vägledning under uppsatsskrivandet. Vidare vill vi tacka alla i det aktuella företaget som bidragit till det empiriska underlaget genom att ställa upp med tid och energi till våra intervjuer. Luleå, 15 november 2005 Andreas Lindbäck Christoffer Widström - i -

3 Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att identifiera och klargöra de kritiska faktorer som teoretiskt finns vid införandet av ett affärssystem i en organisation. Utifrån dessa faktorer har vi med hjälp av sex telefonintervjuer analyserat hur Länsarbetsnämnden i Norrbotten bedrivit sitt arbete, utifrån slutanvändarnas perspektiv, vid införandet av ett affärssystem. Slutligen har vi genomfört en analys där vi jämfört hur Länsarbetsnämndens implementeringsarbete stämmer överens med den teori vi funnit om implementering av affärssystem. Resultatet av studien visar på spridda uppfattningar bland personalen. Detta på grund av att utbildningarna har hanterats på olika sätt men även på grund av att olika individer har olika erfarenheter gällande datorer. Slutresultatet visar att personalen har en positiv inställning gentemot affärssystemet men det behövs vissa åtgärder från företaget för att interaktionen mellan människa och system ska fungera bättre än vad det gör idag. - ii -

4 Abstract The purpose of this thesis is to identify and explain the critical factors that theoretical exist within the process of implementing an ERP-system. We have conducted six telephone interviews with the purpose to analyze how Länsarbetsnämnden in Norrbotten, from an enduser perspective, has managed to implement its ERP-system. Finally, we have analyzed and compared how the implementation process of Länsarbetsnämnden differs from the theoretical view of how to implement ERP systems. The result shows that the end-users opinions differ concerning the implementation process of the ERP system. That is partly due to the given education that has been handled in different ways but also due to the end-users various computer skills. The final result show that the endusers view the ERP system as something positive, but its clear that measures has to be taken from the company to create an improved interaction between man and system, better than its working today. - iii -

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING PROBLEMBAKGRUND PROBLEMDISKUSSION SYFTE AVGRÄNSNINGAR DEFINITIONER METOD ÄMNESVAL FORSKNINGSANSATS UNDERSÖKNINGSANSATS DATAINSAMLINGSMETOD Litteraturstudier Empiriska studier ANALYSMODELL METODPROBLEM Reliabilitet Validitet TEORI VAD ÄR ETT AFFÄRSSYSTEM? FÖRÄNDRINGSMOTSTÅND FÖRÄNDRINGSMOTSTÅND VID IMPLEMENTERING AV AFFÄRSSYSTEM Attityder FAKTORER Kommunikation Utbildning Systemets utformning Delaktighet EMPIRI FALLFÖRETAGET INTERVJUER Kommunikation och delaktighet Utbildning Systemets utformning ANALYS OCH DISKUSSION KOMMUNIKATION UTBILDNING SYSTEMETS UTFORMNING DELAKTIGHET SLUTSATSER KOMMUNIKATION UTBILDNING SYSTEMETS UTFORMNING DELAKTIGHET SLUTKOMMENTARER FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING...25 KÄLLFÖRTECKNING Bilaga 1. Intervjuguide

6 - Inledning - 1. Inledning Här kommer en inledande diskussion om problem som kan uppstå vid implementeringen av affärssystem. Diskussionen mynnar slutligen ut i det syfte som kommit att gälla för denna uppsats. Avslutningsvis behandlas avgränsningar och definitioner. 1.1 Problembakgrund Dagens företag möter en hård verklighet. De måste förutse och reagera på växande krav från marknaden annars överlever de inte. I en hård konkurrensutsatt omgivning så spelar inte företagsstrategier enbart en viktig roll för framgång utan också för överlevnad. Nu mer än någonsin fokuserar effektiva företagsstrategier på ett aggressivt och effektivt användande av informationsteknologier (Nah, Lau & Kuang, 2001). Implementering av system är en utmanande process. Implementering av affärssystem är inte någon enkel process att genomföra. Istället är affärssystem ofta en dynamisk process som består av ömsesidig anpassning mellan IT och dess omgivning. Inom implementeringsprocessen är anpassningen viktig eftersom affärssystem sällan matchar sin omgivning och dess användare perfekt. Det blir en missanpassning om teknologi och organisation inte stämmer överens. Denna missanpassning kan rättas till genom teknologiska medel, organisatoriska medel eller en kombination av båda (Ho, Wu & Tai, 2004). 1.2 Problemdiskussion Ett affärssystem består av en serie av program som erbjuder stöd till en organisations kärnaktiviteter såsom tillverkning och logistik, ekonomi och redovisning, försäljning och marknadsföring samt human-resources. Affärssystemet hjälper de olika delarna av organisationen att dela data och kunskap, reducera kostnader och förbättra hantering av företagsprocesser (Aladwani, 2001). Ett affärssystems påverkan på en organisation kan vara djupgående. Den kan tillexempel förbättra hantering av data, orderhantering, kundförhållanden och skapa ett mer effektivt HR arbete. Däremot, för att erhålla dessa fördelar, måste organisationer undvika de risker som finns vid implementering av affärssystem (Trimi, Lee & Olson, 2005). Implementering av ett affärssystem betyder implementering av nya, annorlunda och främmande processer förknippat med förändringsarbetet, till exempel utbildning med mera. Detta leder till betydande förändringar i vilket organisationer arbetar och även stora förändringar i personalens arbetsuppgifter. Att hantera denna förändring som krävs i och med införandet av affärssystem betyder stora kostnader för företag. Dessa kostnader inkluderar kostnader för mjukvara, hårdvara, konsultavgifter och personal för installation. Dock är dessa kostnader inte de enda. Det finns också kostnader för att personal ska kunna hantera systemet(att bistå personal med hjälp) och den mycket stora kostnaden för användarutbildning (Trimi, Lee & Olson, 2005). Människor har ofta fel uppfattning om varför implementeringsprojekt misslyckas. Många tror att dessa projekt misslyckas på grund av svårigheterna med att införa nya teknologier. Inget kan vara längre från sanningen. Den största orsaken till misslyckande vid implementering av datasystem är inte tekniska utan mänskliga (Murrel, 2001)

7 - Inledning - Vid implementering av affärssystem förklarar Aladwani (2001) att det ofta uppstår oväntade attityder, av olika anledningar, från potentiella användare vilket försvårar implementeringsprocessen. Författaren förklarar att det är av stor vikt att bygga upp positiva attityder till det nya systemet. Affärssystem kan skapa konkurrensfördelar hos organisationer men det är den höga frekvensen av misslyckande implementeringar, vilket ligger på cirka 70 procent (Ho, Wu & Tai, 2004) som är ett stort bekymmer (Yongbeom, Zoonky & Sanjay, 2005). Forskare och experter förklarar enligt Ho, Wu & Tai (2004) detta misslyckande som..brist i stöd från ledning, brist i marknadsföring och brist i användarutbildning. Yongbeom, Zoonky & Sanjay (2005) menar att brist på utbildning och misslyckande att fullkomligt förstå hur affärssystem förändrar företagsprocesser har visat sig vara ett stort hinder för en lyckad implementering. 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att beskriva, utifrån slutanvändarens perspektiv, de kritiska faktorerna för att på ett effektivt sätt kunna implementera ett affärssystem och minimera förändringsmotståndet, inom en statlig verksamhet. 1.4 Avgränsningar Vi har valt att inom ämnesområdet förändringsmotstånd vid implementering av affärssystem enbart studera de kritiska faktorerna. Eftersom det finns både individbaserade och organisatoriska aspekter inom detta område har vi valt att inrikta oss på de individuella faktorerna. Vi har med andra ord analyserat problemet utifrån slutanvända. 1.5 Definitioner Följande ord kan ha olika innebörd beroende på i vilken situation orden används. Vi vill definiera följande ord eftersom att de har en specifik betydelse i vår uppsats. Affärssystem har i befintliga teorier benämnas som system, datasystem, informationssystem (IS) och ERP-system. Vi har valt att använda benämningen affärssystem genom hela uppsatsen. Processledare, förändringsledare och ledning kommer att ha samma innerbörd i denna uppsats och syftar till dem som är ansvariga för det aktuella förändringsarbetet. Med slutanvändare menas de personer som använder det aktuella affärssystemet, och kommer i denna uppsats benämnas som personal, medarbetare, attesterare och chefer

8 - Metod - 2. Metod I detta kapitel presenteras tillvägagångssättet och metoderna som använts för att genomföra studien hos Länsarbetsnämnden, samt även för att få fram de teorier och information som ligger till grund för denna uppsats. Kapitlet inleds med att reda ut och klargör vilka forskningsansatser som vi använt oss av för att besvara de forskningsfrågor som ligger till grund för vår uppsats. Slutligen beskrivs även de metodproblem som vi stött på eller befarar har skett under arbetets gång. 2.1 Ämnesval Affärssystem är en term som frekvent används i aktuell ekonomilitteratur. Efter att ha studerat en hel del ekonomilitteratur väcktes intresset att studera närmare implementeringsprocessen av ett affärssystem. I samband med att vi kontaktat Länsarbetsnämnden, och fick förklarat att ett visst förändringsmotstånd fanns i samband implementeringen av deras affärssystem, bestämde vi oss för att studera förändringsmotstånd vid införandet av ett affärssystem. Utifrån den aktuella situationen i organisationen intresserade vi oss för hur man skulle kunna motverka detta motstånd och underlätta själva implementeringsprocessen. Valet av företag kom efter vi tagit kontakt med den informationsansvarige på Länsarbetsnämnden i Luleå. Han rekommenderade att vi även tog kontakt med den administrativa avdelningen och rekommenderade specifikt en anställd på den avdelningen. Den anställde på den administrativa avdelningen förklarade att AMS implementerat affärssystemet Palasso och att det skapat ett visst förändringsmotstånd hos personalen ansåg vi att denna arbetsplats var intressant att bedriva vårt arbete i samarbete med. 2.2 Forskningsansats Deduktion och induktion är, enligt Eriksson & Wiedersheim P (1999), två olika sätt att angripa ett forskningsproblem. De menar att vid deduktiv forskning formas hypoteser utifrån teorin som prövas empiriskt. Till skillnad från en deduktiv synesätt förklarar Zikmund (2000) att en induktiv ansats utgår från att forskaren försöker dra slutsatser utifrån den empiri han samlat. I vår studie har vi avsett att undersöka vilka de kritiska faktorerna är och hur man med hjälp av dessa lyckas implementera ett affärssystem på ett så effektivt sätt som möjligt. För att nå fram till detta har vi valt att angripa problemet deduktivt då vi, med hjälp av teorier som behandlar förändringsmotstånd, undersökt de kritiska faktorernas samband med förändringsmotståndet hos de anställda vid införandet av ett affärssystem. För att hitta detta samband kommer vi att utgå från den ihopsamlade teorin, angående förändringsmotstånd, som sedan kommer att prövas mot den empiri vi samlat in från det aktuella fallföretaget. När en studie av något slag ska genomföras måste ett val göras, nämligen val av metod. Forskarens värderingar, synesätt och erfarenhet påverkar hur denna angriper problem vilket medför att tillvägagångssättet skiljer sig åt mellan olika forskare. Forskaren måste därför välja om studien skall vara av kvalitativ eller kvantitativ karaktär. En studie som anammar den kvantitativa metoden inriktar sig på att samla in fakta och studera relationer mellan olika uppsättningar av fakta (Zikmund, 2000). Vad gäller den kvantitativa metoden så kännetecknas den av en distans till det man undersöker. Området utforskas på bredden istället för på djupet. Metoden försöker snarare att förklara än att förstå (Holme & Solvang 1997)

9 - Metod - Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod, eftersom detta enligt Zikmund (2000) ger en helhetssyn på en situation där undersökaren har möjlighet att förstå det totala sambandet i denna bestämda situation. Eftersom vårt syfte med studien är att beskriva de kritiska faktorer i samband med införandet av ett affärssystem utifrån ett slutanvändareperspektiv, anser vi att en kvalitativ studie passar bäst då vi teoretiskt identifierat några utav de kritiska faktorerna. Därefter jämför vi hur slutanvändare av ett affärssystem uppfattar implementeringsprocessen utifrån dessa teoretiska faktorer. I vår uppsats har vi genomfört sex stycken telefonintervjuer för att få slutanvändarens perspektiv på implementering av ett affärssystem. Vi har i våra intervjuer endast utgått från den enskilda individens värderingar, vilket Holme & Solvang (1997) kallar för ett aktörssynsätt, det vill säga forskaren ser verkligheten ur de undersöktas perspektiv. På grund av att vi utgått från den enskilda individens värderingar får vi endast fram de utvalda respondenternas åsikter och synpunkter angående affärssystemet och dess implementering. Skulle denna undersökning göras om på nya slumpmässigt utvalda respondenter är det inte säkert att resultatet blir densamma som i vår undersökning. 2.3 Undersökningsansats Halvorsen (1992) menar att det finns tre olika typer av undersökningsansatser, vilka är: experiment, surveyundersökning och fallstudie. Vår studie har karaktär av en fallstudie, där vårt fall är att undersöka implementeringsprocessen av ett affärssystem. Zikmund (2000) förklarar att en stor fördel med en fallstudie är att man undersöker organisationen/företaget på djupet. Eftersom att vi valt att undersöka ett specifikt område i ett företag, och har som syfte att gå djupare in i hur man med hjälp av de kritiska faktorerna kan motverka individens förändringsmotstånd vid implementeringen av ett affärssystem, anser vi att denna undersökning är mest lik en fallstudie. Enligt Yin (1994) ska forskningsfrågorna börja med hur när man använder sig av en fallstudie. Dock har vi inga forskningsfrågor men uppsatsen karakteriseras utifrån ett hur perspektiv, eftersom att vi undersöker hur förändringsmotstånd kan motverkas. Vi valde Länsarbetsnämnden som fallstudieföretag eftersom att vi, efter vår litteraturstudie, intresserat oss för affärssystem och fick reda på att de relativt nyligen införskaffat sig ett nytt affärssystem, varav det uppstått förändringsmotstånd. Då väcktes även vårt intresse för att gå djupare in i de kritiska faktorerna samt hur man kan motverka förändringsmotstånd. 2.4 Datainsamlingsmetod När man genomför en datainsamling kan man gå tillväga på ett antal olika sätt. Datainsamlingsmetoder kan vara av två slag, sekundärdata och primärdata (Eriksson & Wiedersheim P., 1999). Primärdata är sådan information som samlas in för ett specifikt ändamål och sekundärdata är befintlig information som någon annan redan samlat in. Vid primärdatainsamlingen använde vi oss av personintervjuer, där Holme & Solvang (1997) nämner att de främsta fördelarna med intervjuer är att det finns möjlighet till att förtydliga frågeställningarna, ställa ostrukturerade frågor och följdfrågor samt att använda flexibla frågeställningar. Vi har valt att göra intervjuer för att gå in mer på djupet. Vid insamling av sekundärdata använde vi oss av AMS hemsida. Från AMS hemsida har vi använt information som ligger till grund för den förenklade figuren av Arbetsmarknadsverkets organisationsstruktur

10 - Metod Litteraturstudier För att sätta oss in i ämnet kring förändringsmotstånd vid implementering av affärssystem och för att få en teoretisk grund att stå på samt få en förståelse för problemområdet började vi med en litteraturstudie. Detta gjordes genom att studera artiklar och böcker som behandlade förändringsmotstånd och affärssystem. Artiklar vi hittat har vi sökt via databasen Emerald där sökorden ERP, Implementing ERP, Enterprise resource planning och Resistance to change. På Emerald användes endast engelska sökord för att få ett större urval av artiklar Vi har dessutom sökt litteratur via online-databasen LUCIA, tillhörande Luleå tekniska universitets bibliotek, där sökorden Affärssystem och ERP har använts Empiriska studier Den empiriska datainsamlingen skedde med hjälp av intervjuer. Valet att använda sig av intervjuer kommer av att vi tycker det är viktigt att kunna ställa följdfrågor, men även att kunna ha en öppen diskussion med den respondenten. Att kunna ställa följdfrågor och skapa en öppnare diskussion ser vi är viktigt för att lyckas få en fullständig bild av, i vårt fall, förändringsmotståndet vid införandet av ett affärssystem. Vid personliga intervjuer finns det tre olika tillvägagångssätt: strukturerade, semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer (Denscombe, 1998). Vid strukturerade intervjuer är den bunden till ett fast frågeschema. Ostrukturerade intervjuer är inte så bundna till frågeformuleringar utan jobbar mer med ett tema eller ett ämnesområde. Den semistrukturerade intervjun är ett mellanting mellan de tidigare nämnda intervjumetoderna. Forskaren har en färdig lista med ämnen som ska behandlas och frågor som ska besvaras, men en viss flexibilitet finns. Vi valde att använda oss av den semistrukturerade intervjumetoden. Vi ansåg att denna typ av intervju skulle passa bra för att få fram den mest relevanta informationen angående slutanvändarnas förändringsmotstånd i den aktuella organisationen. En allt för strukturerad intervju anser vi skulle öka risken att missa värdefull information, medan en allt för ostrukturerad intervju skulle öka risken att ge oss information om annat än vad vi hade till syfte att undersöka. Vi kontaktade den administrativa avdelningen på AMS i Luleå angående förslag på personer att intervjua och fick därefter en lista med namn och telefonnummer till personer, som fanns utspridda hos Norrbottens läns arbetsförmedlingar. Av en lista på femton personer valde vi att intervjua sex stycken. Resonemanget till valet av respondenter är att vi ville ha en geografisk spridning i länet, för att se om det finns olikheter i implementeringsprocessen mellan arbetsplatserna angående kommunikation, utbildning och delaktighet. Valet av antal respondenter har dels baserat på tidsramen men även på att lyckas uppnå syftet med uppsatsen. Det vill säga, att bara intervjua en person anser vi skulle vara ologiskt i denna undersökning eftersom att en person inte kan representera alla användares åsikter angående implementeringen av det nya affärssystemet. Vi vill även lägga tyngdpunkt på att valet av antal respondenter även ligger i att olika personer kan ha olika åsikter och uppfattningar. Hade tidsramen varit bredare hade vi givetvis valt fler respondenter för att lyckas täcka en ännu större del av länet och även för att få ett större perspektiv på problemet angående förändringsmotståndet. Eftersom att vi skulle intervjua personer runt om i länet ansåg vi att telefonintervjuer skulle vara mest lämpligt. De personliga intervjuerna är genomförda utifrån en i förväg upprättad intervjuguide (bilaga 1) som skickades till samtliga respondenter några dagar innan intervjutillfället. Detta för att få till stånd en bra dialog med respondenten samt för att utnyttja intervjuformuläret och intervjutiden - 5 -

11 - Metod - så effektivt som möjligt. Det centrala med frågorna i intervjuformuläret är att fånga respondentens olika åsikter och attityder gentemot affärssystemet och dess implementering. Genom att få fram respondenternas åsikter och attityder vill vi fånga vad förändringsmotståndet berodde på. 2.5 Analysmodell Vi har sammanfattat den teoretiska och empiriska referensramen, vilket ligger till grund för vår analysmodell. Analysmodellen (se figur 1) är uppbyggd av den teoretiska referensramen där vi utgår från två teoretiska fält, förändringsmotstånd och affärssystem, som sedan knyts samman i förändringsmotstånd vid implementering av affärssystem. Utifrån dessa har vi funnit fyra kritiska faktorer som är kommunikation, utbildning, systemets utformning och delaktighet. Till de fyra kritiska faktorerna vi funnit länkar vi samman den empiriska referensramen utifrån vår intervjuguide. Faktorerna vi funnit i teorin påverkar implementeringsprocessen och förändringsarbetets på individnivå. Denna analysmodell används i analyskapitlet, där vi gjort kopplingar mellan empiri och teori. Med utgångspunkt från analysen drog vi sedan de slutsatser som besvarar uppsatsens syfte. Analysmodell Förändringsmotstånd Affärssystem Förändringsmotstånd vid implementering av affärssystem Kritiska faktorer vid implementering av affärssystem Kommunikation Utbildning Systemets Utformning Delaktighet Vision Support Seminarier Självinlärning Brister Lätthanterligt Informerade Kunnat påverka Figur 1. Analysmodell - 6 -

12 - Metod Metodproblem Oavsett vilken metod som används vid informationsinsamlingen är det viktigt att forskaren intar ett kritiskt förhållningssätt vid avgörande om informationen är tillförlitlig. Två viktiga begrepp vid operationalisering av en undersökning är reliabilitet och validitet (Eriksson & Wiedersheim, 1999) Reliabilitet Eriksson & Wiedersheim (1999) menar att reliabiliteten innebär hur väl mätinstrumentet mäter det som den faktiskt mäter. Det vill säga hur pålitlig mätningarna är (Halvorsen, 1992). Enligt Zikmund (2000) är ett mätinstrument pålitligt om resultatet av mätningsprocessen kan upprepas. Han menar med andra ord att reliabiliteten är den grad som en mätning är fri från fel och därigenom frambringar konstant resultat. Halvorsen (1992) förklarar att om reliabiliteten är hög så innebär det att oberoende mätningar ska ge ungefär identiska resultat. Genom att vi använde oss av intervjuer som datainsamlingsmetod kunde reliabiliteten höjas och missförstånd undvikas eftersom respondenten genast kunde fråga vad vi menade, om det var någon fråga de inte förstod. Vi skickade även ut intervjufrågorna till respondenterna 1-2 dagar innan intervjutillfället så att respektive respondet kunde förbereda sig, vilket vi anser ökade pålitligheten i svaren eftersom att man då formulera mer korrekt. Av egna erfarenheter vet vi att man lätt i efterhand kan komma på hur man egentligen ville formulera sig för att få fram rätt budskap. För att öka reliabiliteten ytterligare spelade vi in våra intervjuer. Vi ansåg att spela in intervjuerna skulle vara mer effektivt och skulle minska risken att missa väsentlig information angående slutanvändarnas förändringsmotstånd. Dock anser vi att det allra bästa hade varit att använda oss av personliga intervjuer (face to face), eftersom det troligtvis hade ökat engagemanget hos den intervjuade plus att man hade kunnat få tillgång till viktig information via pappersform (om det funnits tillgängligt). Eftersom att de intervjuade satt runt om i länet såg vi ej möjligheten till personliga intervjuer på grund av vår tidsram Vi har i våra intervjuer endast utgått ifrån den enskilda individens värderingar. Det bör därför beaktas att den information vi fått fram vid intervjuerna inskränks av en subjektiv nivå. Den tar inte tillräcklig hänsyn till de yttre faktorerna eller betydelsen av de strukturer och processer de intervjuade individerna är inblandade i (Holme & Solvang, 1997) Validitet Eriksson & Wiedersheim (1999) menar att validiteten är hur väl mätinstrumentet mäter det som forskaren avser att mäta. Denscombe (1998) skriver att validitet i stora drag handlar om att data och metoder är riktiga. Med detta i åtanke var vi noggranna med att förbereda oss inför våra intervjuer för att vi skulle ställa sådana frågor som verkligen mätte det vi avsåg att mäta. För att endast ställa de frågor som var av relevans och för att öka validiteten utformades intervjufrågorna utifrån de teorier som studerats inför denna uppsats samt vad AMS ansågs relevant att fråga. Eftersom att vi var ute efter att studera de kritiska faktorerna vid införandet av ett affärssystem utgick vi mestadels från den teori som behandlade påverkande faktorer gentemot förändringsmotstånd. Vid utformningen av intervjufrågorna skickade vi även ett utkast till den rekommenderade personen på den administrativa avdelningen som kom med förslag om ändringar och exempel på väsentliga frågor. Med denna hjälp anser vi att validiteten i intervjuerna höjdes

13 - Teori - 4. Teori I detta kapitel tar vi upp teorier som kan kopplas till affärssystem och förändringsmotstånd. Först behandlas begreppet affärssystem. Kapitlet fortsätter därefter med att vi redovisar teori om förändringsmotstånd i allmänhet. Kapitlet avslutas sedan med att hantera teori kring förändringsmotstånd vid införandet av ett affärssystem, för att knyta ihop påsen, där stort fokus ligger på de kritiska faktorerna 4.1 Vad är ett affärssystem? Koch (2002) förklarar att enterprise resource planning program, eller ERP (affärssystem), lever inte upp till sitt akronym. Glöm planering, systemet gör inte mycket av det, och glöm resurs. Det är en term som kan kasseras när det gäller affärssystem. Det som bör kommas ihåg är företagsdelen. Detta är ERP s sanna ambition. ERP försöker att integrera alla avdelningar och funktioner tvärsöver företaget till ett ensamt datasystem som kan betjäna alla de olika avdelningarnas speciella behov. I figur 2 illustrerar Andersson (2005) ett affärssystems uppbyggnad och hur den länkar ihop olika avdelningar. Detta är enligt Koch (2002) ett krävande uppdrag, det vill säga att bygga ett ensamt mjukvaruprogram som ska betjäna kraven från de anställda på ekonomiavdelningen på samma sätt som det måste betjäna personalen inom Human Resource (HR) och lager. Dessa avdelningar har vanligtvis haft sitt eget optimerade datasystem för det speciella sättet de bedrivit sitt arbete på. Det ERP gör är att kombinera dessa datasystem till ett integrerat datasystem som arbetar med en ensam databas vilket möjliggör enklare informations och kommunikationsflöde mellan de olika avdelningarna (Koch, 2002). ERP övervinner det gamla fristående datasystemet inom ekonomi, HR, tillverkning och lager medan det byter ut dem med ett enhetligt mjukvaruprogram uppdelat i ett antal moduler som i stort sett ersätter de gamla fristående systemen. Ekonomi, tillverkning och lager får alla fortfarande sin egen mjukvara, skillnaden nu är att någon som sitter på ekonomiavdelningen kan gå in i lagrets mjukvarusystem för att se ifall en order har skickats. De flesta tillverkarna av ERP-system är tillräckligt flexibla för att tillåta installation av vissa moduler utan att man behöver köpa hela paket. Många företag installerar tillexempel ett lönesystem eller ett HR system och lämnar resten till framtiden (Koch, 2002). ERP är en IT-lösning som förser en eller en grupp av organisationer med en centraliserad ITapplikation för företagsprocesser och funktioner. Termen Enterprise Resource Planning myntades i början av 1990-talet. ERP är en mjukvarulösning som integrerar informations och företagsprocesser för att information som en gång matats in i systemet ska kunna delas inom hela organisationen. Medan ERP hade sina rötter inom tillverkning och produktionsplaneringssystem har omfattningen av ERP-utbudet expanderat under mitten på 1990-talet för att inkludera administrativa funktioner som tillexempel orderhantering, ekonomi, hantering av tillgångar och HR-funktioner. Utbudet av funktioner inom ERPsystem har fortsatt att expandera under senare år och inkluderar nu mer applikationer, som tillexempel inom marknadsföring, elektronisk handel, försäljning och värdekedjesystem. Vanliga exempel på tillgängliga ERP system är Oracle, Baan, PeopleSoft och SAP R/3. Slooten och Yap definierar ERP som: ett integrerat, multidimensionellt system för alla funktioner baserad på en affärsmodell för planering, kontroll och global optimering av hela värdekedjan genom att använda den senaste IS/IT teknologin som tillför värdeökande tjänster till alla interna och externa parter. Gupta föreslog att det är omöjligt att tänka sig ett ERPsystem utan en sofistikerad IT infrastruktur. Han föreslår att ERP är ett uttryckssätt för det oskiljaktiga av affärsliv och IT (McAdam & Galloway, 2005)

14 - Teori - Figur 2. Klassisk uppbyggnad av ett affärssystem (Andersson, 2005) 4.2 Förändringsmotstånd Idag möter fler och fler organisationer en dynamisk och föränderlig omgivning enligt Robbins (1998). Detta i sin tur kräver att dessa organisationer anpassar sig för att kunna överleva. Sandström (2000) är inne på samma spår och förklarar att den snabba utvecklingen ökar behoven av fortlöpande omställningar som i sin tur ställer krav på ett kontinuerligt förändringsarbete i organisationen. Detta är dock svårt eftersom förändringar av de allra flesta människor upplevs som hotande och besvärliga. Vidare nämner Sandström (2000) att studier har påvisat att det är emot de flesta människors natur att frimodigt kasta sig in i förändringsarbete. Författaren menar att motståndet sitter i generna och har säkert varit en i historien livsviktig egenskap hos mänskligheten för att åstadkomma stabilitet och överlevnad. Sörqvist (1999) förklarar att förändringsmotstånd är en helt naturlig reaktion eftersom individer vanligen känner en osäkerhet inför hur den aktuella förändringen kommer att påverka deras situation. I de flesta fall kan motståndet elimineras eller åtminstone minimeras genom ett väl genomtänkt agerande. Genom att förutse och förebygga möjliga hot kan ofta framgång nås. Dock hävdar Sarv (1991) att motståndet kan vara både öppet och tyst, där det tysta motståndet är svårare att hantera. Ju mindre en människa är delaktig i förändringsarbetet desto större är risken för det tysta motståndet. Sarv (1991) menar att om man känner sig manipulerad eller oinblandad ökar det tysta förändringsmotståndet. Vidare nämner författaren att man aldrig kan - 9 -

15 - Teori - få alla med sig under ett förändringsarbete. Dock menar han att det kan räcka att man har en minoritet med sig och att man sedan successivt ska få med sig majoriteten. Dessler (1993) går djupare in och förklarar individuellt motstånd. Han menar att orsaker till individuellt motstånd är oftast relaterade till människors värderingar, personligheter och behov. Dessler (1993) tar upp fem orsaker till individuellt motstånd vilka är: vanor, trygghet/säkerhet, ekonomiska faktorer, rädslan för det okända och selektiv informationshantering. Oavsett om man försöker implementera mindre förändringar i olika arbetsprocesser eller större förändringar som att omorganisera hela företaget blir oftast motståndet det största problemet i processen. Detta motstånd kan snabbt förstöra förändringsarbetet och ge djupa sår i organisationen, som minskad effektivitet, ökad frånvaro, strejk och fientlighet (Dessler, 2000). Sandström (2000) påpekar att forskning visar på att ca åttio procent av mänskligheten ser förändringar som ett hot, och bara tjugo procent ser förändringar som möjligheter. Sandström förklarar vidare att människor motsätter sig förändringar som försämrar deras yrkesvillkor är naturligt, men även de förändringar som är neutrala eller till och med till fördel möter ofta motstånd. Detta handlar om att de flesta människor är problemorienterade och därför till en början inte ser möjligheterna, utan bara svårigheterna. Moran (2001) förklarar därav vikten av att kunna styra människor på ett korrekt sätt. Förändringsarbetet handlar mycket om att styra människor och Moran hävdar att vi redan vet mycket om att styra människor, men att vi inte alltid tillämpar det vi vet. Han menar att förändringsarbetet grundas på de kunskaper vi har om motivation, grupper och ledarskap. 4.3 Förändringsmotstånd vid implementering av affärssystem Tidigare forskning har visat att anledningar till förändringsmotstånd gällande implementering ny teknologi beror på att individer har medfödd motståndskraft till förändring, bristande engagemang vid implementeringsprocessen, brist av support från ledningen, brist i användarvänligheten och interaktionen mellan formgivarna av systemet och systemets användare (Henry, 1994) Attityder Vid implementering av affärssystem menar Aladwani (2001) att det ofta uppstår oväntade attityder, av olika anledningar, från potentiella användare vilket försvårar implementeringsprocessen. Det finns många olika anledningar och typer av motstånd, sett från användarens perspektiv, vid implementering av ny teknologi. Aladwani (2001) tar upp fem orsaker till detta motstånd vilka är: Uppfattad risk: Uppfattad risk är användarens insikt i vilka riskerna är förknippat med hans/hennes beslut om att acceptera implementeringen av den nya teknologin. Vana: Vana är ett redan invanda arbetsmönster som enligt många kan vara jobbiga att bryta. Övertygelse: Vissa är starkt övertygade att de ej kan lära sig använda den nya teknologin, medens andra ser det den nya teknologin som ett hot mot deras jobb. (Kwasi (2004) kom fram i sin undersökning att slutanvändarna av ett nytt affärssystem är mindre övertygade att det nya systemet ska effektivisera deras arbete. Kwasi menar att ett problem till detta är att slutanvändarna inte ser skogen genom träden på grund av att de är mer oroliga att systemet inte underlättar deras jobb än att se systemets fördelar och möjligheter) Värderingar: En annan grupp motverkar den nya teknologin genom att styrka det redan existerande systemets fördelar och struktur. Användarvänlighet: Om systemet verkar för svårt att använda kommer motstånd att uppstå

16 - Teori - Vissa affärssystem är så pass svårhanterade att de leder till problem för användaren. Generellt mäter/värderar inte användaren, det nya systemets fördelar och möjligheter utan bygger istället upp en egen uppfattning om systemet beroende på användarens egna erfarenheter. Aladwani (2001) förklarar att ledningen bör sätta upp strategier för att på bästa sätt lyckas övervinna användarnas motstånd till affärssystemet, och för att övertyga så många användare som möjligt att acceptera den nya förändringen. Författaren tyder på att det är av stor vikt att påverka personers attityder gentemot det nya affärssystemet. För att ändra de potentiella användarnas attityder till affärssystemet menar författaren att kommunikation är en viktig faktor för att uppnå detta mål. En effektiv kommunikationsstrategi är att informera potentiella användare om affärssystemets fördelar och möjligheter, vilket gör att användarna får en bättre insikt i det aktuella affärssystemet. I många fall misslyckas implementeringen på grund av brist i kommunikationen (Aladwani, 2001). En annan viktig faktor som Aladwani (2001) tar upp är systemets utformning. Författaren menar att om användaren upplever systemet som ett bra och effektivt system kommer det med stor sannolikhet ha en positiv effekt på deras attityd till systemet. Vissa affärssystem är för svårhanterliga, vilket kan skapar problem vid implementeringen. Vanligtvis mäter inte användarna systemets kvalitativa egenskaper, utan användarna skapar sig en egen bild av hur de uppfattar systemet beroende på hans eller hennes verkliga upplevelse av systemet. Aladwani (2001) tar även upp utbildning som en viktig faktor vid en lyckad implementering av ett affärssystem. Utbildning ger goda möjligheter till att hjälpa användarna att anpassa sig till det nya systemet samt hjälper till att bygga upp positiva attityder till det nya systemet. Sist tar Aladwani (2001) upp engagemang och delaktighet som en mycket viktig faktor för att lyckas med implementeringen. Känner man sig delaktig i processen ökar ens engagemang vilket kan leda till att positiva attityder skapas. I del 4.4 kommer vi gå mer djupgående in i faktorerna kommunikation, systemets utformning, utbildning och delaktighet för att reda ut deras påverkan på förändringsmotståndet angående införandet av ett affärssystem. 4.4 Faktorer Sandström (2000) förklarar att det är vanligt att förändringsprocesser misslyckas eller inte ger tillräckligt bra utfall. I allt för många fall kan man konstatera att resultatet blev en besvikelse. För att lyckas med förändringsprocessen måste hinder och motstånd kartläggas, elimineras och kringgås. Detta är en viktig del av processledarens uppgift och kanske den allra svåraste. Aladwani (2001) hävdar att implementeringen av ett nytt affärssystem inte borde introduceras innan de potentiella användarna har en positiv attityd till det nya systemet. Aladwani menar att man inte ska implementera affärssystemet om majoriteten av de potentiella användarna känner sig hotade av det nya systemet eller att de känner sig tvingade att acceptera systemet. Tar man itu med dessa problem ökar chanserna till en lyckad implementering. Robbins (2003) nämner några faktorer som är viktiga att ta hänsyn till för att kunna hantera förändringsmotstånd. Några av dessa är: Utbildning, kommunikation och delaktighet. Golembiewski (2001) tar upp samma faktorer, men gällande implementering av ett nytt affärssystem tar författaren även upp användarvänligheten som en viktig faktor

17 - Teori Kommunikation En faktor som blivit allt viktigare i samhället är kommunikation. Att leda innebär till stor del att kommunicera och för att vara en bra förändringsledare måste man vara mycket bra på att kommunicera. En väl fungerande kommunikation är ett medel att uppnå fördelar för förändringen (Gräsberg & Hulteberg, 2005). Information och kommunikation har stor betydelse för att medarbetarna inte skall överraskas av de förändringar som skall genomföras. Om medarbetarna får kunskap och förståelse om vad som skall ske och varför, underlättas det ofta för dem att acceptera förändringen (Sörqvist, 1999). Balogun & Hope Heiley (2004) förklarar ett dilemma med kommunikation. Författaren förklarar att det talaren tror han/hon har sagt och vad lyssnarna hör, inte alltid är samma sak. Kommunikation behöver inte alltid förmedla rätt budskap eftersom att lyssnaren skapar en egen uppfattning om vad talaren försökte förmedla. Robbins (2003) påpekar att motståndet till förändringen kan reduceras genom kommunikation för att få slutanvändarna att se logiken i förändringen. Författaren pekar på att det finns en risk för missförstånd vid dålig kommunikation. Om användarna får all information minskar missförstånden vilket leder till att motstånden förhoppningsvis reduceras. Robbins menar att kommunikation kan uppnås genom, diskussioner, gruppresentationer med mera, för att klara upp eventuella missförstånd och frågetecken angående den nya implementeringen. Kawasi (2004) hävdar att vid implementering av ett affärssystem krävs god kommunikation för att skapa tillit hos användarna, öka utbytet av information och att skapa acceptans till den nya teknologin. Dålig kommunikation leder lätt till förändringsmotstånd. Kawasi tyder också på att det finns en massa frågetecken vid implementeringen av ett affärssystem och menar att ökad kommunikation leder till färre frågetecken och mindre oro angående det nya affärssystemet Ansvars- och rollfördelning har betydelse för hur kommunikationen hanteras (Gräsberg & Hulteberg, 2005). Författaren ställer frågan: Vems ansvar är det att information nått ut om förändringsprojektet? Här skiljer ofta bilden åt mellan ledning och medarbetare. Ledningen tycker att medarbetarna har ett ansvar att hålla sig informerade medan medarbetarna tycker det är ledningens ansvar. Författaren anser att det är viktigt att alla inser hur viktigt det är att ta emot och ge information. Man ska försöka främja attityden i förändringsarbetet så att alla har det gemensamma ansvaret för kommunikationen, inte att detta är någon annans ansvar (Gräsberg & Hulteberg, 2005) Utbildning Sandström (2000) förklarar att uthålligt förändringsarbete kräver helhjärtade insatser i form av investeringar och prioriteringar i pengar, arbetstid, kompetensutveckling med mera. Författaren menar att om man inte förstår detta, utan tror att processen ska löpa av sig själv, kommer processen att misslyckas och i många fall dessutom bli dyrare än om man från början satsat tillräckligt med resurser. En annan faktor som är viktig för implementeringen av ett affärssystem är utbildning. Träning och utbildning är en central och kostsam del av IT implementering, men försummas allt för ofta (Golembiewski, 2001). Författaren förklarar att formell träning kan spela en viktig roll i att

18 - Teori - ändra slutanvändarnas attityder gentemot användandet av datorer. Träningen ska innefatta de allra enklaste momenten, därav att det är ett stort misstag att anta att alla kan de allra enklaste sakerna. Man ska med andra ord låta slutanvändarna få chans att träna på allt systemet har att erbjuda för att få användarna att bli produktiva och få upp ögonen för systemets potential. Golembiewski (2001) förklarar vidare att träning är något företag behöver när ett nytt system introduceras. Det är viktigt att få användarna att bli medveten om vad man kan åstadkomma med det nya systemet samt att få insyn i systemets gömda kostnader, både i att vina tid och spara resurser. Författaren förklarar att många handledare som håller i utbildningarna föredrar att på mindre än femton personer. När det gäller nybörjare anser många att sex till åtta personer är optimalt under varje tillfälle/lektion för att kunna lära ut så mycket som möjligt (ibid). Golembiewski (2001) trycker starkt på att man ej ska snåla med utbildningarna. Författaren tar upp några exempel på misstag företag gör i anknytning till utbildningen. Tre av dessa exempel är: 1. Utbildning vid fel tillfälle: Der är mycket viktigt att man relativt snart, efter utbildningen, får nyttja det man lärt sig. Man glömmer bort 90 procent av det man lärt sig om man inte tillvaratar de nya kunskaperna inom 30 dagar. 2. Väljer utbildning på ekonomiska grunder: Många gör misstaget att dra ner på resurserna vad gäller utbildningarna. Det är viktigt att man ser värdet i själva utbildningen och inte bara som en förlust. 3. Man ska vara förberedd att utbildningen kräver viss undersökning, vilket kan medföra att organisatoriska och individuella svagheter upptäcks. Om detta sker ska man se det som en möjlighet och inte som en förolämpning Systemets utformning Kwasi (2004) förklarar att ERP-system har till syfte att ersätta äldre och mindre effektiva system. Användarna har oftast lång erfarenhet och know-how i det gamla systemet vilket medför, att ersätta ett äldre och invant system, leder till att användarna måste lära sig en helt ny teknologi. Detta leder oftast till att användarna uppfattar den nya teknologin/systemet som svårhanterligt. Kwasi menar att ju mer en individ är insatt i det äldre systemet, desto svårare är det att acceptera det nya systemet som lätthanterligt. Golembiewski (2001) förklarar att användarvänligheten, det vill säga hur individen uppfattar systemet som lätthanterligt, i den aktuella mjukvaran har en viktig roll vid införandet av ett nytt informationssystem. Dagens system finns i många olika utföranden vad gäller dess design och funktion. Författaren fortsätter förklara dilemmat med att vad som är användarvänligt för en behöver inte vara användarvänligt för en annan, speciellt inte när nybörjare jämförs med mer avancerade användare. Det lämpligaste utförandet av ett system beror på användarens psykologiska styrka och begränsningar. Dom så kallade nybörjarna föredrar exempelvis ett system med menyer och ikoner, där den mer avancerade användaren istället föredrar ord kommandon för att kunna göra exakt det dom vill. I bättre system finns båda dessa metoder tillgängliga (ibid). Golembiewski (2001) påpekar att det bästa är att ha ett system där dessa båda metoder finns tillgängliga och låta de mindre rutinerade att börja lära sig meny metoden och sen få övergå till kommando metoden

19 - Teori Delaktighet En fjärde faktor som är viktig vid implementeringen av ett affärssystem är delaktighet. Det är av största betydelse att de medarbetare som berörs känner en delaktighet i framtagandet av förändringsförslaget. En människa strävar ofta efter att försvara det som man själv varit delaktig i att utveckla, men söker ofta efter fel och brister i det som någon annan person gjort. Ett effektivt sätt att engagera medarbetarna är att göra själva förändringen till något positivt för dem. Man skall därför sträva efter att skapa en situation där förändringen upplevs som lockande och inte som ett hot. Detta kan ske genom att man påvisar de positiva effekter som förbättringen ger individerna, tillexempel eliminering av tråkiga arbetsuppgifter, minskad risk för olyckor och tryggare anställningssituation (Sörqvist, 1999). Sörqvist (1999) hävdar att förbättringsarbetet i sig bör göras mer åtråvärt för medarbetarna. Det är önskvärt att skapa ett organisationsklimat där det anses vara en förmån att få delta i förbättringsarbetet. För att lyckas måste alla typer av tvång undvikas och deltagande skall ske på frivillig basis. Sandström (2000) förklarar att visionen alltid spelar en nyckelroll i förändringsprocessen. Med hjälp av visionen kan processen styras åt rätt håll. Medarbetarna kan inspireras och angelägenhetsnivån höjas. Författaren menar att visionen därför måste vara tillräcklig tydlig och kunna kommuniceras enkelt och rakt. Oftast är det en fördel om visionen kan växa fram i ett samspel mellan ledning och medarbetare. Därmed kan engagemanget höjas och såväl förståelsen som intresset förstärkas. Att processledaren själv är engagerad och motiverad är en absolut föresättning. Författaren förklarar att fler förändringsprocesser har misslyckats på grund av felaktiga ledarbeteenden än på grund av bristande kunskaper i förändringsarbetet om sådant. Sandström (2000) påpekar att processledaren skapar engagemang genom tvåvägskommunikation, gott föredöme och samhörighet. Framgångsrika företag försöker engagera sina anställda både känslomässigt och ekonomiskt. Genom en ärlig omtanke om de anställda och deras problem skapas ett engagemang som förbättrar lagarbetet. För att skapa engagemang och öka delaktigheten i processen är personers förmåga att förankra förändringen av stor betydelse. Förankringen, eller bristen på den, kan hjälpa eller stjälpa ett förändringsarbete. Det är inte enbart resultatet av förändringen, målbilden, som ska förankras utan i lika stor utsträckning förändringen i sig (Gräsberg & Hulteberg, 2005). Vad författaren menar är att: medarbetarna måste upp på tåget, inte stå bredvid och titta. Gräsberg & Hulteberg (2005) förklarar vidare att förankring innebär att få acceptans och ett engagemang för förändringen. Konsekvenserna om man misslyckas med förankringen blir i värsta fall att det inte går att genomföra förändringen. I näst sämsta fallet genomförs förändringen, men genom att acceptansen och motivationen saknas kommer verksamheten aldrig att fungera bra. Medarbetare kanske låtsas ha ändrat sitt arbetssätt men fortsätter att göra som man gjort tidigare (ibid). Gräsberg & Hulteberg (2005) påpekar att lyckas uppnå förankring får förändringen aldrig uppfattas som ett färdigt förslag uppifrån. Medarbetare måste ges möjlighet att kunna påverka och vara delaktiga. Ledningen måste vara lyhörd och beredd att lyssna på organisationen. Det

20 - Teori - räcker som regel inte med att ordna seminarier eller presentera förslag. Förändringar måste diskuteras och ifrågasättas i den berörda organisationen. Enskilda individer måste ges utrymme för detta. Dock är det meningslöst att försöka förankra eller göra människor delaktiga i sådant de inte kan påverka. Det skapar enbart falska förhoppningar som förr eller senare ger negativa effekter. Det som inte kan påverkas räcker det att bli informerade om (ibid)

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt)

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt) Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Wahlquist Verkstäder grundades 1945 och har idag växt till en storlek av 150 anställda på tre platser: Linköping, Ödeshög och Tallinn. De har en hög teknisk

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

De t Mobil Tim gl as e t

De t Mobil Tim gl as e t Det Mobila Timglaset Det mobila timglaset Det mobila timglaset är framtaget för att öka förståelsen för hur en organisation påverkas och kan höja sin effektivitet genom att införa mobil ärendehantering.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

PROMARK WORKFORCE MANAGEMENT ProHost

PROMARK WORKFORCE MANAGEMENT ProHost säkerställer stabil och trygg integration mellan ProMark och bakomliggande system som ERP och lön. är en konfigurerbar standardlösning som innehåller en lång rad förkonfigurerade filuppsättningar. PROMARK

Läs mer

Fem vanliga fallgropar

Fem vanliga fallgropar EN MINIRAPPORT från CERTUS GROWTH Fem vanliga fallgropar vid utveckling i mindre bolag Av David Tegenmark, Certus Growth Certus Growth arbetar för att entreprenörer i kunskapsföretag ska lyckas. Vi bidrar

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Projektnamn:...3

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

C-UPPSATS. Vilka problem upplever projektledare att användare kan orsaka vid implementering av affärssystem? En fallstudie i 3 organisationer

C-UPPSATS. Vilka problem upplever projektledare att användare kan orsaka vid implementering av affärssystem? En fallstudie i 3 organisationer C-UPPSATS 2006:191 Vilka problem upplever projektledare att användare kan orsaka vid implementering av affärssystem? En fallstudie i 3 organisationer Joakim Anundi Luleå tekniska universitet C-uppsats

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Strategisk utveckling och förändring av IT

Strategisk utveckling och förändring av IT REFERENS Strategisk utveckling och förändring av IT Förstärkning av koncernens affärsvärde från IT Om Loomis globalt ledande på effektivt cash management Loomis är en global koncern, noterad på Nasdaq

Läs mer

INTEGRERAD KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING, TME041. GruppB1steg3. Henrik Ohlsson Knut Andreas Meyer Martin Bäck Ola Lindahl Tobias Eriksson

INTEGRERAD KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING, TME041. GruppB1steg3. Henrik Ohlsson Knut Andreas Meyer Martin Bäck Ola Lindahl Tobias Eriksson INTEGRERAD KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING, TME041 GruppB1steg3 Henrik Ohlsson Knut Andreas Meyer Martin Bäck Ola Lindahl Tobias Eriksson Handledare: Joakim Johansson 2011-02-16 Innehåll 3.1 Kundinteraktion...

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Välj rätt affärssystem för att din. organisation ska blomstra!

Välj rätt affärssystem för att din. organisation ska blomstra! Välj rätt affärssystem för att din organisation ska blomstra! - En guide till dig som funderar på att byta eller investera i ett ERP system. Innehåll Därför är ett affärssystem viktigt för tillväxten...

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t rev ere s e e r e f l e c t a c t Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede Syftet Syftet med nedan beskrivna program är att etablera arbetssätt,

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Faktorer som påverkade tre små och mellanstora företag vid implementering av affärssystem Fredrik Dreimanis & Thomas Jylhä

Faktorer som påverkade tre små och mellanstora företag vid implementering av affärssystem Fredrik Dreimanis & Thomas Jylhä VT 2008 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Faktorer som påverkade tre små och mellanstora företag vid implementering av affärssystem Fredrik Dreimanis & Thomas Jylhä Mälardalens högskola Akademin för hållbar samhällsoch

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

Åtta steg för att införa nya affärssystem Hur värdefulla är guidelines som fackpressen ger vid införande av nya affärssystem?

Åtta steg för att införa nya affärssystem Hur värdefulla är guidelines som fackpressen ger vid införande av nya affärssystem? 2006-05-30 Åtta steg för att införa nya affärssystem Hur värdefulla är guidelines som fackpressen ger vid införande av nya affärssystem? Abstrakt Affärssystem är en av de mest betydelsefulla investeringar

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande

Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande Kontaktperson: Markus Robèrt mrobert@kth.se 070-767 12 41 www.cero.nu Processmodellen CERO CERO (Climate and Economic Research in Organisations)

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Framgångsrik processförändring

Framgångsrik processförändring Framgångsrik processförändring SAST 08-11-27 Marie Klemets Tel: 070-586 25 75 Mail: marie.klemets@kac.se Inledning Syfte Att förmedla att förändringsledningen inte är hokus pokus, utan ett systematiskt

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Företagspresentation

Företagspresentation Företagspresentation delaktighet Medarbetare information kunskap kompetens komplex försäljning enkel försäljning Strategiskt Inköp hälsa vision målbild syfte mål strategi effektivitet lönsamhet Varför

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

PROMARK WORKFORCE MANAGEMENT ProPC

PROMARK WORKFORCE MANAGEMENT ProPC är den mobila arbetsplatsen en Windowsbaserad terminal för alla typer av registreringar via dator eller surfplatta, både på företaget och för dem på språng. Imponerande kraftfull off-line funktionalitet.

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta

THE. The Human Element. Deltagarnytta THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

UTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken

UTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken UTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken Introduktion Ett effektivt lednings- och strategiarbete med en strukturerad affärsplanering är en förutsättning för att skapa långsiktigt lönsamma och konkurrenskraftiga

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den

Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den Skrift ett i en serie avsedd att inspirera och ge vägledning inför förändringsoch utvecklingsarbete. Innehållet bygger

Läs mer

Kvadrat Management AB Way of Working

Kvadrat Management AB Way of Working Way of Working Organisationsnummer 556865-0302 KVADRAT MANAGEMENT WAY OF WORKING Står ditt företag inför ett förändringsarbete med långsiktiga konsekvenser för er verksamhet? Då kan vi erbjuda några av

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

Det moderna ledaroch medarbetarskapet Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Projektledare vs ScrumMaster

Projektledare vs ScrumMaster Projektledare vs ScrumMaster Finns det rum för den klassiske projektledaren i en agil värld? Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Lite om mig själv Carina Meurlinger Konsult på Agero sedan 2005

Läs mer

Sammanfattningsvis beror de största skillnaderna i prioriteringar och arbetssätt inom CRM främst på storlek på organisation och antal slutkunder.

Sammanfattningsvis beror de största skillnaderna i prioriteringar och arbetssätt inom CRM främst på storlek på organisation och antal slutkunder. Konceptet Customer Relationship Management (CRM) har funnits i decennier och idag är det allmänt känt att CRM har stor potential att effektivisera verksamheter och maximera intäkter. Trots denna vetskap

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT

The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT ITIL is a registered trade mark of AXELOS Limited. Bakgrund till modellen... 3 Beskrivning av modellen... 4 Modellens uppbyggnad... 5 Faser...

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning av - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner Abstrakt Under de senaste åren har flera problem inom hjälpmedelområdet lyfts fram. För att hantera utvecklingen har Beslutsstöd

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer