Ersättningsmodeller i Primärvården

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ersättningsmodeller i Primärvården"

Transkript

1 Skapat den Senast ändrad den Grupp/avdelning/projekt Version Författare Utredning 2.0 Per Malmquist Sara Pettersson Ersättningsmodeller i Primärvården VÅRDFÖRBUNDET Adolf Fredriks Kyrkogata 11 Box Stockholm Tel (12)

2 Innehåll Ersättningsmodeller i Vårdvalssystemet... 3 En analys av ersättningssystemens påverkan på hushållningen/ kostnadskontrollen... 4 Ersättningssystemens påverkan på hälsa och förebyggande arbete... 6 Ersättningssystemens påverkan på lönebildning Ersättningssystemens påverkan på professionalisering av yrkena i Vårdförbundet 9 Uppdragsbeskrivningens eventuella påverkan på Vårdförbundets yrken att starta eget VÅRDFÖRBUNDET Adolf Fredriks Kyrkogata 11 Box Stockholm Tel (12)

3 Ersättningsmodeller i Vårdvalssystemet År 2007 startade Halland ett vårdvalssystem inom primärvården. Året efter startade också Västmanland och Stockholm vårdvalsystem. År 2009 beslutade riksdagen att det att det skulle bli obligatoriskt med vårdvalsystem fr.o.m. år Landstingen skall tillämpa lagen om valfrihetssystem (LOV). Vårdvalet innebär en fri etablering för vårdgivare inom primärvården under förutsättning att vårdgivaren uppfyller respektive landstings kravspecifikation (förfrågningsunderlag). Medborgarna får fritt välja mellan olika primärvårdsenheter. Vårdvalssystemens utformning varierar mellan olika landsting. Det finns bland annat stora skillnader i vilka mål som formuleras för uppdraget, vilken omfattning som uppdraget skall ha och vilka ersättningsmodeller som tillämpas. En stor skillnad finns när det gäller andelen fast och rörlig ersättning. År 2009 var den fasta ersättningens andel av den totala ersättningen cirka 40 % i Stockholm. I Halland, Västmanland, Kronoberg, Region Skåne, Östergötland och VG regionen var den fasta ersättningen %. 1 Mycket av diskussionen kring ersättningssystemen har handlat om hur den fasta ersättningen bör viktas utifrån förväntad vårdtyngd. En viktad kapitering utifrån ålder kombineras i flera landsting med faktorer som till exempel diagnoser enligt ACG (Adjusted Clinical Groups). 1 Anell, 2009 VÅRDFÖRBUNDET Adolf Fredriks Kyrkogata 11 Box Stockholm Tel (12)

4 En analys av ersättningssystemens påverkan på hushållningen/ kostnadskontrollen Ersättningssystem och kostnadskontroll vad säger forskningen? Under 1980 talet var vården i princip helt anslagsstyrd. Det innebar en mycket god kostnadskontroll. Men det finns flera nackdelar med anslagsstyrningen. Den saknar incitament för hög produktion, låga produktionskostnader, hög kvalitet och god service. Landstingen började på 1990 talet att komplettera den ekonomiska styrningen med olika inslag av ersättningar per åtgärd och prestation. Sedan ett par år tillbaka driver Socialdepartementet, SKL och Socialstyrelsen ett projekt om utvecklingen av vården och ersättningssystemen. Som en del i projektet gav SKL år 2008 ut rapporten Utveckling av ersättningssystem inom hälso och sjukvård. Rapporten skrevs alltså innan vårdvalen etablerades på bred front men rapporten ger en bild över grundläggande karaktäristika hos olika ersättningsprinciper. Rapporten beskriver effekterna på bland annat produktion, vårdkvalitet, service och kostnadskontroll. De ersättningsprinciper som ger kostnadskontroll utöver anslag är målrelaterad ersättning (utan konkurrens) och kapitation. Målrelaterad ersättning kan utformas som en i förväg fastställd bonus om vissa mål uppnås. Denna ersättningsprincip ger incitament för hög produktion och låga kostnader enligt forskningen. En av fördelarna är att man kan styra mot de mål som är önskvärda. En nackdel kan vara att vårdgivaren fokuserar så mycket på att nå de mål som ger ersättning så att andra områden som inte ger ersättning blir eftersatta. Kapitation ger starka drivkrafter till låga kostnader och låg produktion. Risken är stor att för lite vård produceras enligt litteraturen (observera att rapportens analys inte belyser en situation med konkurrens, i vårdvalet kan ju individerna välja bort vårdgivare om produktionen är låg). En av rapportens slutsatser är att Inget enskilt verktyg räcker! I rapporten konstateras att de nackdelar som olika ersättningsprinciper har troligen kan balanseras om man kombinerar olika ersättningsprinciper. Vårdvalet och kostnadskontroll Det uttalade syftet med vårdvalet är att skapa ökad mångfald, ökad valfrihet och bättre tillgänglighet i kombination med kostnadskontroll. Vad kan vi säga om kostnadskontrollen i de olika system som nu tillämpas inom primärvården? VÅRDFÖRBUNDET Adolf Fredriks Kyrkogata 11 Box Stockholm Tel (12)

5 I de flesta landsting uppgår den rörliga ersättningen som nämnts till mellan 10 till 20 %. Med en låg rörlig ersättning är risken för en okontrollerad kostnadsökning begränsad. Om en dominerande del av ersättningen till vårdgivaren bygger på antalet besök kan två problem uppstå. Det första problemet är att vårdgivaren kan fokusera på så korta och så många besök som möjligt. Det kan alltså bli en drivkraft till att patienter får göra fler besök hos vårdgivaren än nödvändigt. Det andra problemet är att finansiären/landstinget kan förlora kostnadskontrollen. I Stockholm dominerar den rörliga besöksersättningen. Grundersättningen år 2009 för läkarbesök och sjuksköterskebesök uppgick i Stockholm till 484 respektive 200 kronor (patientavgifter räknas av i förekommande fall). Stockholm har ett tak för besöksersättningen som baseras på antalet besök hos de olika yrkeskategorierna. Upp till taket sänks besöksersättningen stegvis. På så vis begränsas risken för en okontrollerad kostnadsökning. Hallands ersättningssystem skiljer sig mycket från Stockholms. Större delen av ersättningen i Halland utgår i form av en fast åldersdifferentierad ersättning per listad individ. Det innebär givetvis att landstinget har en god kostnadskontroll när nästan hela ersättningen är fast. Men det finns också möjliga problem med en hög andel fast ersättning. Vårdgivaren kan tänkas vilja försöka undvika vårdtunga/kostnadskrävande patienter. När den fasta ersättningen dominerar och är lika stor för alla så kan det alltså leda till att vårdgivaren främst vill lista individer med så litet förväntat vårdbehov som möjligt. En annan del som har betydelse för kostnadskontrollen är hur omfattande kostnadsansvar som vårdgivaren har. Kostnadsansvaret för vårdenheterna kan omfatta, eller inte omfatta, vård hos andra vårdgivare inom vårdvalet, besök hos taxeläkare, sjukgymnaster, tekniska hjälpmedel och läkemedel mm. Här finns stora variationer mellan landstingen. Ju bredare kostnadsansvar som vårdgivaren har desto större blir förutsättningarna för en god kostnadskontroll. Ett omfattande kostnadsansvar för vårdenheterna inom primärvården kombinerat med fast ersättning ger en mycket god kostnadskontroll. Förklaringen till att kostnadsansvaret varierar även bland de landsting och regioner som har snarlika mål och krav på vårdenheter kan bl.a sökas i olika traditioner. 2 2 Vårdval i Primärvården KEFU 2009:1 VÅRDFÖRBUNDET Adolf Fredriks Kyrkogata 11 Box Stockholm Tel (12)

6 Ersättningssystemens påverkan på hälsa och förebyggande arbete Från Vårdval till Hälsoval Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet finns i uppdragsbeskrivningarna för vårdval i Primärvården hos samtliga landsting/ regioner. Det är dock skillnad på omfattningen av hur det hälsofrämjande perspektivet beskrivs. Att det förebyggande arbetet och hälsoaspekten blivit viktigare märks då ett flertal landsting/regioner valt att benämna sin vårdvalsmodell för Hälsoval för att ytterligare betona den hälsofrämjande aspekten. Av de åtta landsting/ regioner som fram till 2010 infört vårdval var det en region, region Skåne, som valt att benämna sin modell hälsoval, Hälsoval Skåne. Av de resterande landsting/regioner som infört vårdval under 2010 är det ytterligare nio som valt benämningen hälsoval. 3 Ytterligare en indikation att förebyggande insatser prioriteras är att Socialstyrelsen under hösten 2010 ska presentera riktlinjer för förebyggande insatser i Primärvården, det förväntas både evidensbaserade metoder och indikatorer för uppföljning i ett nationellt instrument. 4 Ersättning för resultat vid förebyggande arbete Landstinget i Värmland, Jämtlands läns landsting och landstinget i Västernorrland har under 2009 gemensamt drivit ett projekt för att utveckla ett ersättningssystem för resultat av förebyggande insatser för Primärvården. Projektet har haft fyra fokusområden: tobak, alkohol, fysisk aktivitet och fetma/övervikt. Den modell de arbetat fram bygger på processmål på tre nivåer, identifikation, åtgärd och resultat. Projektet kommer att utvärderas under Ett exempel på ett sådan framtaget processmål är tobak i Jämtlands län. 3 SKL, Hälsofrämjande och förebyggande i vårdval Sid SKL, Hälsofrämjande och förebyggande i vårdval Sid Landstinget Västernorrland, Landstinget i Värmland och Jämtlandsläns landsting och SKL. Slutrapport för projektet Ersättning för resultat Utveckling av ersättningssystem för resultat av förebyggande insatser i primärvården. VÅRDFÖRBUNDET Adolf Fredriks Kyrkogata 11 Box Stockholm Tel (12)

7 Ex. Tobak (Jämtland) Identifiering tobak Använder tobak, röker, snusar, röker och snusar Åtgärd tobak Motiverande samtal eller andra åtgärder enligt antagna riktlinjer, såsom att erbjuda stöd för tobaksavvänjning Resultat tobak Patienten rökfri vid uppföljning efter 6 månader. (Jämtland har ännu inte tagit ställning till snusning) Till respektive mål knyts en målrelaterad ersättning utgår t.ex. från procent av målgruppen som omfattats av frågor om deras levnadsstil. Därefter sker uppföljning av resultat i relation till enhetens listningspoäng, ersättningen kopplas till hur väl enheten uppnått respektive mål för de olika nivåerna. SKL poängterar vikten av att hälsofrämjande insatser åtgärdsbeskrivs och kopplas till ekonomisk ersättning för att de ska prioriteras 6, något som dessa tre landsting tycks ha tagit fasta på. Traditionellt sett ingår hälsofrämjande och förebyggande verksamhet i distriktssköterskans arbetsområde. Det framgår dock inte av slutrapporten för projektet vilken yrkesgrupp som genererar ersättning för dessa insatser. Det är utifrån ett flertal perspektiv positivt att ersättningar för de hälsofrämjande insatserna kopplas till uppnådda resultat. Men det skulle också vara intressant att identifiera den profession som är mest lämpad att arbeta med dessa frågor för att kompetensen inom vården ska används på ett optimalt sätt. Det ökade fokuset på hälsofrämjande och förebyggande arbete torde ge Vårdförbundets yrkesgrupper ett större utrymme i Vårdvalssystemen. I synnerhet som utbildningsmålen för distriktssköterskor är att som professionell distriktssköterska kunna bedriva folkhälsoarbete och omvårdnad bland barn, ungdomar, vuxna och äldre. 7 Att uppmärksamma och förebygga fysisk och psykisk ohälsa och förebygga risker i närmiljö och samhället ingår som kunskapskrav i utbildningen. Särskild tonvikt läggs också på att anamma ett arbetssätt där individen står i fokus, men att hälsofrämjande och förebyggande verksamhet bedrivs utifrån ett helhetsperspektiv med familjefokus. Detta går hand i hand med Vårdförbundets vision för Hälsa och Helhet. 6 SKL, Hälsofrämjande och förebyggande i vårdval Sid VÅRDFÖRBUNDET Adolf Fredriks Kyrkogata 11 Box Stockholm Tel (12)

8 Ersättningssystemens påverkan på lönebildning Här förs ett teoretiskt resonemang om vad som händer när fler aktörer träder in på den tidigare reglerade vårdmarknaden. För att undersöka ersättningssystemens specifika påverkan på lönebildningen krävs det att man isolerar effekten av införandet av ersättningssystem/vårdvalssystem. Ett omfattande uppdrag som inte ryms inom denna rapport. Fler arbetsgivare torde leda till ökad konkurrens om duktig och kompetent arbetskraft. Det ger arbetstagarna bättre möjligheter till rörlighet och arbetsgivarbyten, vilket i sin tur leder till högre löner. Redan i dagsläget har vi kunnat konstatera att de av Vårdförbundets medlemmar som valt att byta arbetsgivare har haft en bättre löneutveckling än de som inte bytt arbetsgivare. 8 Men en förutsättning för hög värdering är att medlemmarnas specifika kompetens är unik, synliggjord och att det finns en ersättning kopplad till insatsen vilket gör att kompetensen blir efterfrågad. Det vi ser idag är en medikalisering av vården och ett starkt fokus på läkarna i vårdvalssystemen, där t.ex. distriktssköterskornas kompetens inte tas tillvara i den utsträckning den borde. 9 Ersättningssystemens utformning är starkt styrande för vilken kompetens som efterfrågas. För att Vårdförbundets medlemmar ska efterfrågas måste det finnas ersättningar kopplade till deras vård och omsorgsrelaterade insatser, annars leder det till ett slöseri med såväl kapacitet som skattemedel om läkare ska ta hand om det andra professioner har kompetens att utföra. Ett konkret exempel där ersättningsnivån påverkat lönebildningen är då Vårdföretagarna under hösten 2009 sa upp löneavtalet med Kommunal efter att Regeringen fattat beslut om att höja den schablonmässiga ersättningen för personliga assistenter med 2 % medan avtalet hade ett krav på löneökningar om 4,6 %. 10 Huruvida ersättningsnivåerna kan få samma tydliga effekt inom primärvården återstår att se. 8 Rörlighet på arbetsmarknaden, Vårdförbundet, Hårda bandagen Nr 3, Vårdförbundet Stockholm oktober VÅRDFÖRBUNDET Adolf Fredriks Kyrkogata 11 Box Stockholm Tel (12)

9 Ersättningssystemens påverkan på professionalisering av yrkena i Vårdförbundet En viktig förutsättning för professionalisering i ett system som i hög utsträckning styrs utifrån ersättningar är att det finns incitament i form av identifierade indikatorer som i sin tur genererar ersättning för att skapa utrymme för professionalisering. Ersättningssystemens utformning och påverkan utifrån ett professionsperspektiv är ännu inte belyst, inte heller huruvida det finns fördelar respektive nackdelar för någon yrkesgrupp. Då vårdvalssystemen varit igång under en tid i vissa landsting/regioner finns det dock erfarenheter från såväl medlemmar som anställda vid Vårdförbundet som är intressanta och viktiga att lyfta och bevaka även fortsättningsvis. Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har fått i uppdrag att utvärdera Vårdval Stockholms projekt att erbjuda hälsofrämjande samtal till alla över 75. Distriktssköterskorna ansåg att utbildningsinsatsen haft stor betydelse för deras kompetens och att den tydliggjort deras yrkesroll och att det lett till ökad medvetenhet om betydelsen av att arbeta hälsofrämjande med äldre. Distriktssköterskorna ansåg vidare att det förebyggande arbetet ryms inom deras specifika yrkeskompetens och att arbetet med hälsosamtalen stärkt deras yrkesprofession, vilket är positivt. 11 De hinder som fanns var att verksamhetscheferna ibland prioriterade andra uppgifter och att distriktssköterskorna vid tids eller personalbrist fick utföra arbetsuppgifter de var överkvalificerad för, vilket hindrade dem att genomföra hälsosamtalen. Det framhölls också att man tyckte att arbetsledningen på husläkarmottagningen i större mån fokuserade på kvantitet istället för kvalitet. 12 I förfrågningsunderlag fastställda indikatorer för vad som ska göras och vem som ska utföra det, i detta fall att distriktssköterskorna ska erbjuda hälsosamtal, tycks kunna leda till en professionalisering. På samma gång indikerar kvantitetsfokus i Vårdval Stockholm att husläkarmottagningarna fokuserar på det som genererar ersättningar. Tidigare har kritik framförts att fokus finns på snabba läkarbesök i enlighet med tillgänglighetsprincipen. 11 Söderhielm Blid, Susanne et. al. Hälsosamtal med 75-åringar. CeFAM och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Sid Söderhielm Blid, Susanne et. al. Hälsosamtal med 75-åringar. CeFAM och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Sid. 43 VÅRDFÖRBUNDET Adolf Fredriks Kyrkogata 11 Box Stockholm Tel (12)

10 Senior alert Ett intressant exempel på ett webbaserat kvalitetsregister är Senior alert. Syftet är att identifiera äldre som har hög risk för fallskador, undernäring, trycksår samt att arbeta med förebyggande åtgärder. Senior alert vänder sig till alla olika vårdgivare och professioner som vill arbeta förebyggande på ett systematiskt sätt. Senior alert stärker det tvärprofessionella arbetssättet och bidrar till utveckling av den vårdpreventiva processen för de äldre vårdtagarna. Samtliga vårdtagare riskbedöms genom evidensbaserade instrument. RBTskalan och Modifierad Norton scale är ett bedömningsinstrument som visar risk för att utveckla trycksår, SF MNA (Short form Mini Nutritional Assessment), risk för undernäring (utökad MNA är möjligt att välja till) samt Downton Fall Risk Index (DFRI) fallrisk. 13 Registret bidrar till professionaliseringen av vården och bidrar till en ökad kunskapsspridning. Kostnaderna för vården kan minskas genom att effektiva och evidensbaserade metoder utvecklas och tillämpas. Kvalitetsregister enligt samma princip som Senior alert bör kunna tillämpas inom fler delar av vården. Det skulle leda till ett ökat patientfokus och en ökad professionalisering. En del av ersättningarna till vårdgivarna inom vården skulle kunna koppas till kvalitetsregister. Det skulle bidra till ökat fokus på kvalitet och professionalisering VÅRDFÖRBUNDET Adolf Fredriks Kyrkogata 11 Box Stockholm Tel (12)

11 Uppdragsbeskrivningens eventuella påverkan på Vårdförbundets yrken att starta eget En förutsättning för professionaliseringen av yrkena utgörs av möjligheten att vara en fri yrkesutövare, att ha frihet att vara anställd eller att välja att sälja sin specifika kompetens genom att starta eget företag. För en väl fungerande konkurrens krävs bl.a. att det inte finns betydande hinder för nya företag att träda in på marknaden. Konkurrensverket identifierar uppdragets omfattning, befolkningsunderlag och ersättningsnivåerna som några av de viktigaste förutsättningarna för att tillräckligt många vårdgivare ska etablera sig i ett vårdvalssystem. Hur landstingen/ regionerna utformar sina vårdvalssystem påverkar med andra ord möjligheten för vårdgivare att etablera sig genom de krav som ställs på teknisk kapacitet, kompetens och bemanning. Även omfattningen av uppdraget påverkar till stor del företags möjligheter att etablera sig då omfattningen påverkar investeringskostnaden och risken för förluster vid en eventuell konkurs. Högt ställda krav och ett omfattande uppdrag kan leda till att kostnaderna blir så höga att i synnerhet små företag får svårt att etablera sig. 14 Att grunduppdragens storlek varierar mellan olika landsting kan man utläsa av tabell 1 nedan. Stockholms vårdval skiljer sig i flera avseenden mot övriga landstings vårdval. Eftersom den främsta målsättningen varit att öka tillgängligheten har primärvården delats in i flera olika vårdvalssystem. Teoretiskt sett har vem som helst rätt att starta och driva en vårdcentral så länge man lever upp till alla krav som ställs i respektive landstings förfrågningsunderlag. I praktiken kan det vara så att man skulle vilja driva verksamhet endast inom sitt kompetensområde, t.ex. BVC, MVC eller distriktssköterskemottagning. Möjligheten till detta varierar mellan landstingen och beror på uppdragens utformning. I Stockholm såväl som Halland består de flesta nya vårdgivare som etablerat sig av 1 2 läkare som innehar olika samverkansavtal med andra aktörer för att fullfölja uppdraget. 15 Att starta verksamhet utifrån ett samverkansavtal ger en minskad frihet i sin yrkesutövning då man är beroende av att den som startat verksamheten vill fortsätta verksamheten och samarbetet. För Vårdförbundets yrkesgrupper skulle det vara positivt att vårdvalen utvecklas så att uppdragen är uppdelade för att stödja olika yrkesgrupper att driva eget företag. 14 Konkurrensverket. Uppföljning av vårdval i Primärvården förutsättningar och hinder. Delrapport 1. Konkurrensverkets rapportserie 2009:5. Sid Konkurrensverket. Uppföljning av vårdval i Primärvården förutsättningar och hinder. Delrapport 1. Konkurrensverkets rapportserie 2009:5. Sid. 38. VÅRDFÖRBUNDET Adolf Fredriks Kyrkogata 11 Box Stockholm Tel (12)

12 Tabell 1. Primärvårdens grundåtagande, januari (Kursiverad text är en uppdatering gjord av Vårdförbundet ) Landsting/ BVC MVC Rehab Hemsjukvård Med. SÄBO AT/ST Region fotvård Halland Ja Nej Ja Ja Ja Nej Nej Västmanland Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Stockholm Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Gotland Ja Nej Nej Ja Ja Kronoberg Ja Nej Ja Ja Nej Ja Ja Region Skåne Nej Nej Ja Nej Nej Nej Ja Uppsala Nej Nej Ja* Nej Nej Nej Nej Östergötland Ja Nej Nej** Ja Ja Ja Ja VG-regionen Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja Sörmland ja Nej ja Nej Nej Nej Ja Jönköping Nej Nej Ja Ja Ja Ja*** Ja Kalmar Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Blekinge Ja Nej Ja Nej Nej Ja Ja Värmland Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Örebro Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Dalarna Ja Ja Ja Nej Ja Ja**** Ja**** Gävleborg Nej Nej Ja Nej Nej Ja Ja Västernorrland Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Jämtland Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Norrbotten Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Västerbotten Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja *Avser arbetsterapi och psykosociala insatser, inte sjukgymnastik. **Avser psykosociala insatser, inte arbetsterapi och sjukgymnastik. *** Ingår i jourverksamheten ****Uppdrag tillsvidare inom ramen för närsjukvården som bedrivs av landstinget 16 Socialstyrelsen. (februari 2010) Införande av vårdval i primärvården, slutredovisning. Artikel nr Socialstyrelsen. (oktober 2009) Införande av vårdval i primärvården, delredovisning. Artikel nr VÅRDFÖRBUNDET Adolf Fredriks Kyrkogata 11 Box Stockholm Tel (12)

Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl

Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl Vårdvalsnätverket 19 september 2012 Rapporten innehåll - Tre delar: - Kartläggning

Läs mer

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan 090424 Jag vill att alla i vårt land ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Vi ska

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Samtliga 21 landsting och regioner

Samtliga 21 landsting och regioner Samtliga 21 landsting och regioner Antal timmar övertid/mertid/fyllnadstid under 2016, samt vad det kostar och motsvarar i tjänster Övertidstimmar: 2 741 964 Snittkostnad/timme 333,19 kronor Totalkostnad:

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Vårt uppdrag Konkurrensverket ska se över hur etablering av

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Vårdval i primärvården. Jämförelse av uppdrag,

Vårdval i primärvården. Jämförelse av uppdrag, Vårdval i primärvården Jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar Vårdval i primärvården Jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar Upplysningar om innehållet:

Läs mer

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande

Läs mer

Vårdvalets konsekvenser

Vårdvalets konsekvenser Vårdvalets konsekvenser Anders Anell 25 september 2014 Vårdval och patientinflytande i olika former Val av vårdgivare Allmänläkare, operatör Enhet/organisation Vårdvalssystem (hittills) Inom landsting

Läs mer

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet Kömiljarden 2009 - resultatet Kömiljarden 2009 - bakgrund Lanserades i Budgetpropositionen i september 2008 450 miljoner att dela på för de landsting som klarar att erbjuda 80 procent av patienterna besök

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga

Läs mer

Det svenska nätverket lso- och sjukvård (HFS)

Det svenska nätverket lso- och sjukvård (HFS) Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälsoh lso- och sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993 Nätverkets vision En hälsofrämjande

Läs mer

Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys

Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Agenda 1. Vilka behov av information har brukare? 2. Kan ÖJ/Äldreguiden tillgodose det? 3.

Läs mer

Delredovisning uppdrag att följa upp vårdvalssystem i primärvården

Delredovisning uppdrag att följa upp vårdvalssystem i primärvården KKV2000, v1.1, 2010-05-05 2011-05-13 Dnr 314/2011 1 (8) Delredovisning uppdrag att följa upp vårdvalssystem i primärvården S2009/5070/FS Lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV, infördes januari 2009

Läs mer

Vårdval, tillgänglighet & HSAN-anmälningar

Vårdval, tillgänglighet & HSAN-anmälningar Vårdval, tillgänglighet & HSAN-anmälningar 27 oktober 2008 Rapport om vårdval, tillgänglighet och HSAN-anmälningar inom primärvården 2007/2008 Rapport Svenskt Näringsliv Rapporten framtagen av Sanocore

Läs mer

Antal vårdcentraler och valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge oktober 2016

Antal vårdcentraler och valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge oktober 2016 LOV 2016-11-15 1 (6) Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Antal vårdcentraler och valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge oktober 2016 Totalt fanns i april 2016 1.151 stycken vårdcentraler

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

ATT ERSÄTTA INTERNETBEHANDLING. Workshop SKL 2013-11-19 Cecilia Svanborg, Stockholm och Jennie Österberg, Gävleborg

ATT ERSÄTTA INTERNETBEHANDLING. Workshop SKL 2013-11-19 Cecilia Svanborg, Stockholm och Jennie Österberg, Gävleborg ATT ERSÄTTA INTERNETBEHANDLING Workshop SKL 2013-11-19 Cecilia Svanborg, Stockholm och Jennie Österberg, Gävleborg Det varierar! Översikt ersättning inom vårdval ffa primärvården Lagen om valfrihetssystem

Läs mer

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,

Läs mer

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 HISTORIK MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 Senior alert som register påbörjades den 1 april samma år som ett nationellt och webbaserat register. Vid

Läs mer

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Svante Pettersson Avdelningen för politik och profession Bakgrund Uppdrag från SLF:s fullmäktige

Läs mer

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi

Läs mer

Nätverk Etablering av nyanlända

Nätverk Etablering av nyanlända Nätverk Etablering av nyanlända Högbo torsdag 5 november Johan Tegnhed Biträdande chef Marknadsområde Södra Norrland Dagordning - Arbetsförmedlingens uppdrag nu och återblick - Etableringsuppdragets förutsättningar

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Patienttoppen En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi

Patienttoppen En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi Patienttoppen 2014 En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi April 2014 Innehåll Förord... 3 1 Sammanfattning... 4 2 Diskussion... 5 2.1 Högre

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2017

Valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2017 LOV 2017-04-18 1 (6) Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2017 Valfrihetssystem inom primärvården är obligatoriskt (HSL 5) sedan 2010

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning

Läs mer

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge. 4 35% 3 25% 15% 1 5% bussföretag (*för att bli NTF-godkänd krävs en trafiksäkerhetspolicy, godkänd hastighetsregulator, två eller trepunktsbälte på samtliga platser, alkolås, information om trafiksäkerhet

Läs mer

En primär angelägenhet

En primär angelägenhet En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum HFS nätverket 12 september 2017 Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård

Läs mer

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB och rädda liv Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB Ni har hört det förut! Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett eftersatt område När jag trodde att vi tagit ett sjumilasteg så. Jag

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Patientnämnden. Region Östergötland

Patientnämnden. Region Östergötland Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.

Läs mer

Valfrihetssystem i landsting och regioner enligt LOVbeslutsläge

Valfrihetssystem i landsting och regioner enligt LOVbeslutsläge LOV 2016-05-09 1 (5) Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Valfrihetssystem i landsting och regioner enligt LOVbeslutsläge april 2016 Totalt fanns i april 2016 1.154 stycken vårdcentraler inom primärvård,

Läs mer

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Företagarpanelen Q Dalarnas län Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012 öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund...

Läs mer

Punktprevalensmätning av trycksår 2017 Landstingens resultat

Punktprevalensmätning av trycksår 2017 Landstingens resultat Punktprevalensmätning av trycksår 2017 Landstingens resultat 3 Andel patienter med trycksår (kategori 1-4) 25,0% 2 15,0% 1 5,0% Slutenvård exkl. rättspsykiatri inkl. övrigt Exkl. barn både 2017 och 2016

Läs mer

Vårdförbundet i siffror Barnmorskor

Vårdförbundet i siffror Barnmorskor Vårdförbundet i siffror 2010 Barnmorskor Barnmorskor Medlemsstatistik Vårdförbundet har 5 556 barnmorskemedlemmar varav 90 procent är yrkesverksamma. Av de yrkesverksamma barnmorskorna är 42 procent mellan

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

PLAN webbutbildning för att komma igång med vårdprevention och Senior alert

PLAN webbutbildning för att komma igång med vårdprevention och Senior alert PLAN webbutbildning för att komma igång med vårdprevention och Senior alert Verksamhet Datum Innehåll Innehåll... 1 Förberedelser... 3 Vårt nuläge... 3 Vår vision... 3 Våra mål... 3 Riskbedömning... 5

Läs mer

Nationell äldresatsning har det blivit bättre för de mest sjuka äldre? Socialdepartementet

Nationell äldresatsning har det blivit bättre för de mest sjuka äldre? Socialdepartementet Nationell äldresatsning har det blivit bättre för de mest sjuka äldre? Socialdepartementet Bättre liv för sjuka äldre 11 oktober 2013 Maj Rom Socialdepartementet Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Läs mer

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Promemoria 2014-10-10 Socialdepartementet Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2014:822) om ändring i

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att

Läs mer

Nationellt tobaksarbete

Nationellt tobaksarbete Nationellt tobaksarbete Cecilia Birgersson Utredare tobaksprevention 2011-04-05 Sid 1 Konsekvenser Nikotin är en drog med snabb tillvänjning som ger ett starkt beroende i klass med heroin Tobaksrökningen

Läs mer

Företagarpanelen Q Kalmar län

Företagarpanelen Q Kalmar län Företagarpanelen Q4 2012 län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

2. Har landstinget/regionen påbörjat arbetet med att införliva FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling i sina verksamheter?

2. Har landstinget/regionen påbörjat arbetet med att införliva FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling i sina verksamheter? 1. Har ett politiskt antaget klimatmål för att minska utsläppen av växthusgaser från sina verksamheter? 2. Har påbörjat arbetet med att införliva FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling i sina verksamheter?

Läs mer

Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården

Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare 2015 - steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården Utvärderingsuppdrag från fullmäktige - ökad läkarbemanning 1/1500 - utveckling av småskalig

Läs mer

Regeringsuppdrag till FHI

Regeringsuppdrag till FHI Regeringsuppdrag till FHI Handlingsplanerna, prop. 2000/01:20 och 2005/06:30 Fortbildning om alkohol till primärvårdens och företagshälsovårdens personal 2004 - Projektering/planering 2005 - Pilotverksamheter

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

Tjänstetandläkarnas lönestatistik Oktoberlönen Chefer i allmäntandvården Distriktstandläkare Sjukhustandläkare Specialister St-tandläkare

Tjänstetandläkarnas lönestatistik Oktoberlönen Chefer i allmäntandvården Distriktstandläkare Sjukhustandläkare Specialister St-tandläkare Tjänstetandläkarnas lönestatistik Oktoberlönen 2013 Chefer i allmäntandvården Distriktstandläkare Sjukhustandläkare Specialister St-tandläkare Chefer i allmäntandvården Tabell 1 Chefer i allmäntandvården

Läs mer

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen Socialförvaltningen Förebyggande arbete Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen Ersätter version från 2013-10-28 Monica Örmander, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2 Innehållsförteckning

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Landstingets ledningsstab Enheten för Hälsoval Sörmland DATUM DIARIENR 2011-03-17 LS-LED11-083 Förstudie och analys av Care Need Index (CNI) Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

PPM-BHK Punktprevalensmätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat HT11

PPM-BHK Punktprevalensmätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat HT11 PPM-BHK Punktprevalensmätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Landstingens resultat HT11 Punktprevalensmätningar av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler PPM Antal

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN. Peter Lindgren

ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN. Peter Lindgren ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN Peter Lindgren 1 Syfte med rapporten Vilka olika modeller finns? Hur ersätts vården i Sverige idag? Effekter av de olika modellerna Rekommendationer Metod Genomgång av litteraturen

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Sammanställning av uppgifter avseende läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Företagarpanelen Q Hallands län

Företagarpanelen Q Hallands län Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

2 bilagor. Medlen ska betalas ut engångsvis utan rekvisition. Regeringens beslut. Regeringsbeslut III: S2017/00840/FS (delvis)

2 bilagor. Medlen ska betalas ut engångsvis utan rekvisition. Regeringens beslut. Regeringsbeslut III: S2017/00840/FS (delvis) Regeringsbeslut III:5 2017-02-09 S2017/00840/FS (delvis) Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utbetala medel till landstingen i enlighet med överenskommelsen Ökad tillgänglighet

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Uppdrag att utbetala medel för den s.k. kömiljarden utifrån uppnådda resultat under 2010

Uppdrag att utbetala medel för den s.k. kömiljarden utifrån uppnådda resultat under 2010 Regeringsbeslut I:2 2011-02-03 S2010/4889/FS S2010/4906/FS S2010/4961/FS m.fl. Kammarkollegiet Se bilaga 1 Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utbetala medel för den s.k. kömiljarden utifrån uppnådda

Läs mer

Departementssekreteraren Daniel Zetterberg har tillsammans med uppdragstagaren arbetat med underlag och bedömningar.

Departementssekreteraren Daniel Zetterberg har tillsammans med uppdragstagaren arbetat med underlag och bedömningar. 1(7) PM 2012-08-07 Nationella taxan 1. Sammanfattning Mitt förslag är att driva frågan vidare. Motiven för att förändra systemet är starka och det finns ett tillräckligt stort intresse från intressenterna

Läs mer

Socialstyrelsen Höstmöte SFVH Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström

Socialstyrelsen Höstmöte SFVH Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström Socialstyrelsen Höstmöte SFVH 2016 Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström Socialstyrelsen leds av en styrelse som har det formella ansvaret att leda vår verksamhet. Ingemar Skogö, ordförande, Charlotta

Läs mer

Vårdförbundet i siffror 2010. Röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor

Vårdförbundet i siffror 2010. Röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor Vårdförbundet i siffror 2010 Röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor Röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor Medlemsstatistik Det finns 2 912 medlemmar i Vårdförbundet som är röntgensjuksköterskor varav

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993 Hälso- och sjukvårdens utmaning

Läs mer

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren? Blekinge Dalarna Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västernorrland Västerbotten Värmland Uppsala Södermanland Stockholm Skåne Norrbotten Kronoberg Kalmar Jönköping Jämtland Halland Gävleborg

Läs mer

REMISS/BETALNINGSFÖRBINDELSE Riks-, region- och mellanlänsavtal

REMISS/BETALNINGSFÖRBINDELSE Riks-, region- och mellanlänsavtal 406 202 (S-108) - - Copyright SKL SKL Kommentus 2014-12 2011-01 1 406 202 (S-108) - - Copyright SKL SKL Kommentus 2014-12 2011-01 2 Riksavtalets regler om remiss Kapitel 2 reglerar när hemlandstinget initierar

Läs mer

PPM-BHK. Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat VT 12

PPM-BHK. Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat VT 12 PPM-BHK Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler Landstingens resultat VT 12 PPM-BHK 2010-2012 PPM-BHK HT10 VT11 HT11 VT12 Antal observationer 14024 24832 24042 27019 Sjuksköterska/barnmorska

Läs mer

Tidig identifiering av mest sjuka äldre

Tidig identifiering av mest sjuka äldre Malin E Pettersson Eva Thors Adolfsson 2013-02-28 Tidig identifiering av mest sjuka äldre Steg I Alla patienter som är 75 år och kommer till mottagningen eller per telefon kontaktar mottagningen bedöms

Läs mer

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Hur representativa är politikerna? En undersökning gjord av Sveriges Radio. Statistik för Dalarnas län.

Hur representativa är politikerna? En undersökning gjord av Sveriges Radio. Statistik för Dalarnas län. KÖNSFÖRDELNING: siffror för länet: - Kvinnor: 37 % - Män: 63 % - Kvinnor: 39 % - Män: 61 % - Kvinnor: 42 % - Män: 58 % - Kvinnor: 36 % - Män: 64 % - Kvinnor: 51 % - Män: 49 % - Kvinnor: 40 % - Män: 60

Läs mer

Överlämnande av statistik för 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen

Överlämnande av statistik för 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen Förvaltningschef: Staffan Blom 1 (1) PaN 2014-03-04- P 12 ANMÄLAN 2014-02-18 PaN A1402-00053-55 Överlämnande av statistik för 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen Ärendet

Läs mer