Slutrapport från projektet om finansiärer och utförare inom vården, skolan och omsorgen, FinUt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport från projektet om finansiärer och utförare inom vården, skolan och omsorgen, FinUt"

Transkript

1 Bakgrundsfakta Slutrapport från projektet om finansiärer och utförare inom vården, skolan och omsorgen, FinUt 2009:1 Ekonomisk statistik

2 I serien Bakgrundsfakta presenteras bakgrundsmaterial till den statistik som SCB producerar inom området ekonomisk statistik. Det kan röra sig om produktbeskrivningar, metodredovisningar samt olika sammanställningar av statistik som kan ge en överblick och underlätta användandet av statistiken. Utgivna publikationer från 2001 i serien Bakgrundsfakta till Ekonomisk statistik 2001:1 Offentlig och privat verksamhet statistik om anordnare av välfärdstjänster 1995, 1997 och :1 Forskar kvinnor mer än män? Resultat från en arbetstidsundersökning riktad till forskande och undervisande personal vid universitet och högskolor år :2 Forskning och utveckling (FoU) i företag med färre än 50 anställda år :3 Företagsenheten i den ekonomiska statistiken 2002:4 Statistik om privatiseringen av välfärdstjänster En sammanställning från SCB:s statistikkällor 2003:1 Effekter av minskad detaljeringsgrad i varunomenklaturen i Intrastat från KN8 till KN6 2003:2 Consequences of reduced grade in detail in the nomenclature in Intrastat from CN8 to CN6 2003:3 SAMU. The system for co-ordination of frame populations and samples from the Business Register at Statistics Sweden 2003:4 Projekt med anknytning till projektet Statistik om den nya ekonomin. En kartläggning av utvecklingsprojekt och uppdrag 2003:5 Development of Alternative Methods to Produce Early Estimates of the Swedish Foreign Trade Statistics 2003:6 Övergång från SNI 92 till SNI 2002: Underlag för att bedöma effekter av tidsseriebrott 2003:7 Sveriges industriproduktionsindex Tidsserieanalys The Swedish Industrial Production Index Time Series Analysis 2003:8 Cross-country comparison of prices for durable consumer goods: Pilot study washing machines 2003:9 Monthly leading indicators using the leading information in the monthly Business Tendency Survey 2003:10 Privat drift av offentligt finansierade välfärdstjänster. En sammanställning av statistik 2003:11 Säsongrensning av Nationalräkenskaperna Översikt 2003:12 En tillämpning av TRAMO/SEATS: Den svenska utrikeshandeln :13 A note on improving imputations using time series forecasts 2003:14 Definitions of goods and services in external trade statistics 2004:1 Hjälpverksamhet. Avrapportering av projektet Systematisk hantering av hjälpverksamhet 2004:2 Report from the Swedish Task Force on Time Series Analysis 2004:3 Minskad detaljeringsgrad i Sveriges officiella utrikeshandelsstatistik 2004:4 Finansiellt sparande i den svenska ekonomin. Utredning av skillnaderna i finansiellt sparande Nationalräkenskaper, NR Finansräkenskaper, FiR Bakgrund jämförelser analys 2004:5 Designutredning för KPI: Effektiv allokering av urvalet för prismätningarna i butiker och tjänsteställen. Examensarbete inom Matematisk statistik utfört på Statistiska centralbyrån i Stockholm 2004:6 Tidsserieanalys av svenska BNP-revideringar :7 Labor Quality and Productivity: Does Talent Make Capital Dance? 2004:8 Slutrapport från projektet Uppsnabbning av den ekonomiska korttidsstatistiken 2004:9 Bilagor till slutrapporten från projektet Uppsnabbning av den ekonomiska korttidsstatistiken 2004:10 Förbättring av bortfallsprocessen i Intrastat 2004:11 PLÖS. Samordning av produktion, löner och sysselsättning 2004:12 Net lending in the Swedish economy. Analysis of differences in net lending National accounts (NA) Financial accounts (FA). Background comparisons - analysis 2004:13 Testing for Normality and ARCH. An Empirical Study of Swedish GDP Revisions :14 Combining leading indicators and a flash estimate Fortsättning på omslagets tredje sida!

3 Bakgrundsfakta Slutrapport från projektet om finansiärer och utförare inom vården, skolan och omsorgen, FinUt Ekonomisk statistik 2009:1 Statistiska centralbyrån 2009

4 Background Facts Economic Statistics 2009:1 Final report from the project on Financiers and providers within education, health care and social services Statistics Sweden 2009 Producent Producer SCB, avdelningen för statistik om offentlig ekonomi Statistics Sweden, Public Finance Statistics Unit SE ÖREBRO Förfrågningar Hans Björklund, Inquiries Kerstin Forssén, Marie Glanzelius, Jonny Hall, Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet i denna publikation. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Bakgrundsfakta, Ekonomisk statistik 2009:1. Slutrapport från projektet om finansiärer och utförare inom vården, skolan och omsorgen, FinUt. It is permitted to copy and reproduce the contents in this publication. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Background Facts, Economic Statistics 2009:1. Final report from the project on Financiers and providers within education, health care and social services ISSN (online) ISSN (print) ISBN (print) URN:NBN:SE:SCB-2009-X100BR0901_pdf (pdf) Printed in Sweden SCB-tryck, Örebro 2009:1

5 Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Förord Förord Under en lång tid har den offentliga sektorn svarat för såväl finansiering som utförande av verksamheter inom vården, skolan och omsorgen. Men på senare tid har det blivit allt vanligare att verksamheter bedrivs av alternativa utförare, även om finansieringen ligger kvar inom det offentliga. Svårigheten att i statistiken se de nya aktörerna inom vården, skolan och omsorgen har bland annat beskrivits i översynen av den ekonomiska statistiken (SOU 2001:34). Utredningen pekade bland annat på svårigheterna att få en samlad bild av utvecklingen. SCB bedriver sedan en tid projektarbeten avseende förbättringar av den ekonomiska statistiken. Paraplyprojektet för dessa arbeten går under namnet Emma. Detta är en slutrapportering av ett av projekten under Emma, och behandlar finansiärer och utförare inom vården, skolan och omsorgen. Projektet har gått under namnet FinUt och projektmedlemmar har varit Hans Björklund, Kerstin Forssén, Marie Glanzelius och Jonny Hall. Projektet har varit i kontakt med ett flertal personer såväl inom SCB som utanför SCB. Till dessa personer riktas ett varmt tack för värdefulla synpunkter. Statistiska centralbyrån i januari 2009 Monica Nelson Edberg Heather Bergdahl SCB tackar Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov.

6

7 Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Innehåll Innehåll Förord...3 Sammanfattning...7 Bakgrund...9 Nationell nivå kontra regional nivå...11 Nationell nivå helhetsbild...11 Regional nivå följ skattepengarna...13 Den ideella sektorn...15 NR-systemet...17 Beskrivning av berörda statistikgrenar...19 Företagens ekonomi, FEK...19 Hushållens icke-vinstdrivande organisationer, HIO...20 Räkenskapssammandrag, RS, för kommuner och landsting...20 Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning...21 Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS...21 Företagsdatabasen, FDB...22 Publicering...23 Referenser...25 Bilaga...27 Förslag till publicering...27 Statistiska centralbyrån 5

8 6 Statistiska centralbyrån

9 Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Sammanfattning Sammanfattning Projektet har inriktats mot att lämna förslag på hur man i statistiken ska kunna se samspelet mellan finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg. Projektets förslag i sammanfattning är: Flödet mellan finansiärer och utförare redovisas i en tvådimensionell tabell med finansiärer på den ena ledden och utförare på den andra En extra kvalitetskontroll görs i undersökningen om Företagens ekonomi när det gäller fördelningen på verksamheter och kunder En översyn görs av urvalsdesignen till den del av Företagens ekonomi, som avser fördelningen på verksamheter och kunder. Detta för att möjliggöra en fördelning på utförare Offentligt ägda företag införs som en ny kundkategori i Företagens ekonomi HIO-undersökningen kompletteras så att även registrerade trossamfund ingår. Antalet arbetade timmar för frivilligarbete efterfrågas. En löpande årlig redovisning införs med statistik avseende finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg En gemensam publicering av uppgifter från Företagens ekonomi och HIO-undersökningen görs för ideella föreningar och stiftelser Statistiska centralbyrån 7

10 8 Statistiska centralbyrån

11 Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Bakgrund Bakgrund Under en lång tid har den offentliga sektorn svarat för såväl finansiering som utförande av verksamheter inom vården, skolan och omsorgen. Men på senare tid har det blivit allt vanligare att verksamheter bedrivs av alternativa utförare, även om finansieringen ligger kvar inom det offentliga. Inom projektet har vi sett det som viktigt att försöka lägga förslag som kan göra det möjligt att spegla detta i statistiken genom att ge en så heltäckande bild som möjligt av dessa områden, såväl vad gäller finansiering som utförande. Vi har avgränsat projektet till att avse verksamheter inom vård, skola och omsorg, det vill säga till Sni 80, 85.1 och 85.3 (enligt Sni version 2002). Genom att avgränsa till vården, skolan och omsorgen så kommer också verksamheter med, där utförarna sedan länge funnits utanför den offentliga sektorn, som till exempel tandvård. Projektet har koncentrerat sig på de ekonomiska variablerna, eftersom detta är variabler som SCB normalt har ett särskilt ansvar för. Andra variabler som till exempel antal patienter, antal elever, personalstatistik och liknande har därför fått komma i andra hand. Detsamma kan sägas om variabler som har med kvalitet att göra. Men vi är medvetna om att sådana mått är av intresse för att kunna ta fram nyckeltal inom olika områden. Det är därför viktigt att det finns en koppling mellan den ekonomiska statistiken och annan statistik. Svårigheten att i statistiken se de nya aktörerna inom vården, skolan och omsorgen har bland annat beskrivits i översynen av den ekonomiska statistiken (SOU 2001:34). Utredningen pekade bland annat på svårigheterna att få en samlad bild av utvecklingen. I SOU 2005:110, benämnd Jämförelsevis, så beskrivs också dessa brister i statistiken och här finns även förslag om hur man skulle kunna gå till väga för att få information om de alternativa utförarnas verksamhet. Vidare har problemen tagits upp i flera andra utredningar som till exempel Vård med omsorg (SOU 2007:37) och i en rapport benämnd Analysmodell för sektorsöverskridande statistik, som tagits fram i ett gemensamt projekt mellan Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen och Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Här tar man också upp problemet med att statistiken i dag, i så stor utsträckning, utgår ifrån det gamla förhållandet att den offentliga sektorn står såväl som finansiär som utförare av dessa tjänster. Därför fångar inte statistiken in förhållandet att det blir allt vanligare med alternativa utförare. Särskilt poängteras att statistiken i mycket liten grad tar upp de ideella organisationerna. Statistiska centralbyrån 9

12 10 Statistiska centralbyrån

13 Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Nationell nivå Nationell nivå kontra regional nivå Projektet kom med en delrapport I denna delrapport gav vi en redogörelse om hur vi uppfattat önskemålen och kraven på statistik inom området. Vi såg då två olika spår, nämligen ett som gäller den nationella nivån och ett annat som gäller den regionala nivån. För önskemålen på nationell nivå är det framför allt helhetsbilden som är viktig, där alla finansiärer och alla utförare kommer med, men antalet variabler kan begränsas till några få. På regional nivå, kommuner och landsting, så avgränsas önskemålen till det som finansieras av kommuner/landsting, men antalet variabler blir flera. På regional nivå blir också precisionen i redovisningen viktigare än på den nationella nivån. Nationell nivå helhetsbild För den nationella nivån är det alltså helhetsbilden som är viktig. Här är det värt att påpeka att det redan finns en hel del statistik som kan ge en bild av förhållandena. Detta finns beskrivet i Bakgrundsfakta till Ekonomisk statistik 2006:5, Skola, vård och omsorg i privat regi. Men det finns ändå stora luckor i statistiken för att ge en helhetsbild. Detta finns bland annat redovisat i den ovan nämnda rapporten Analysmodell för sektorsöverskridande statistik. I denna rapport finns många av de synpunkter och önskemål som också framkommit i kontakter med andra intressenter som till exempel Famna (Riksorganisationen för vård och omsorg utan vinstsyfte) och Nutek (Verket för näringslivsutveckling). Inom projektet har vi diskuterat om inte en hel del av önskemålen på den nationella nivån skulle kunna tillgodoses genom att förbättra och utveckla nuvarande statistik. Vi har då utgått ifrån den analysmodell som presenteras i den nämnda rapporten. Analysmodellen utgår ifrån att ett antal aktörer verkar inom tre olika dimensioner inom i detta fall vård och omsorg (men detsamma kan också sägas om skolan): 1) Reglering av verksamheten 2) Finansiering av verksamheten 3) Produktion av verksamheten (utförare) Aktörerna hänförs till fyra samhällssektorer: 1) Den offentliga sektorn 2) Näringslivet 3) Den ideella sektorn 4) Hushållssektorn Vi har modifierat modellen på ett par punkter. För det första har vi bortsett från dimensionen reglering. Detta beroende på att det är svårt att fördela ekonomiska variabler på reglerande aktörer. Aktörerna fördelas alltså på två dimensioner, nämligen finansiärer och utförare. För det andra så är modellen modifierad genom att vi lagt till ett antal aktörer, eller snarare delat upp på flera aktörer. Den offentliga sektorn har vi delat upp på stat, landsting och kommun. Näringslivet har vi delat upp i Statistiska centralbyrån 11

14 Nationell nivå Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 offentligt ägda företag och privatägda företag. Dessutom har vi lagt till en sektor övrigt, där vi tänkt oss att till exempel föra sådant som att landstingen finansierar vård utomlands. Tillsammans med hushållssektorn och den ideella sektorn blir det därmed sammanlagt åtta samhällssektorer. Vårt förslag till modell för redovisning kan sammanfattas i följande tabell: Finansiär Staten Landsting Primärkommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer Hushåll och individer Övrigt Utförare Staten Landsting Primärkommun Offentligt ägda företag o.s.v. Tabeller enligt ovan skulle kunna tas fram för olika verksamheter, till exempel för skolan respektive vård och omsorg, där man kan se penningströmmarna mellan olika aktörer. Mätningarna kan göras från endera utförarsidan eller från finansiärsidan. Om man mäter från utförarsidan så måste en fördelning göras på finansiär, det vill säga det som utförarna kan se som sin kund. Om man å den andra sidan mäter från finansiärsidan, så måste finansiärens pengar fördelas på utförare. Vi har utgått ifrån att mätningen i huvudsak ska göras från utförarsidan. Men i vissa fall kan mätningen göras även från finansiärsidan. Kommuner och landsting redovisar till exempel från vilka de köper verksamhet. Dessa belopp bör överensstämma med de uppgifter som motsvarande utförare har angett. På detta sätt finns en möjlighet att kontrollera kvaliteten i lämnade uppgifter. Inom projektet har vi kollat hur bra dessa siffror stämmer, och det har visat sig att det nog är nödvändigt med ett arbete för att närmare undersöka vad differenserna kan bero på. Ett sådant kvalitetsarbete skulle också vara till nytta för nationalräkenskapernas redovisning av tillgång och användning i produkträkenskaperna. För att kunna fylla modellen/tabellen med siffror har vi tänkt oss att utnyttja nuvarande statistikinsamlingar. Det är då fråga om dels räkenskapssammandrag för landsting och kommuner, dels undersökningen om företagens ekonomi, FEK, och undersökningen om hushållens ideella organisationer (HIO). I FEK görs en fördelning av omsättningen dels på verksamhet, dels på finansiär (kallas för kund i FEK). Denna fördelning görs med hjälp av ett urval i FEK. Vi är medvetna om att det finns celler i tabellen som det blir svårt att fylla med siffror. Men vi tror ändå att det är av stort värde att kunna följa flödet mellan finansiärer och utförare i så stor utsträckning som möjligt. I vissa fall kanske man kan göra uppskattningar av värden. Ett särskilt problem som har diskuterats inom projektet är hur man ska behandla bemanningsföretag som är inriktade mot vård, skola och omsorg. Dessa företag är oftast klassade till näringsgrenen personaluthyrning, och inte till vård, skola, omsorg, även om den huvudsakliga personaluthyr- 12 Statistiska centralbyrån

15 Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Nationell nivå ningen gäller just vård, skola eller omsorg. En tanke har varit att man skulle kunna undersöka vilken typ av personal som dessa bemanningsföretag har via yrkesregistret. Om huvuddelen av personalen finns inom yrken som har med vård, skola och omsorg att göra, så skulle man då kunna hänföra dessa företag hit. Det har emellertid visat sig att personalen i bemanningsföretagen till mycket liten del kan hänföras till yrken som har med vård, skola och omsorg att göra, så det är tveksamt om något av dessa företag över huvud taget skulle kunna sägas tillhöra branscher inom vård, skola och omsorg. Regional nivå följ skattepengarna Förutom den helhetsbild som önskas på nationell nivå, finns alltså ytterligare önskemål som vi i projektet har valt att kalla den regionala nivån. Här är det fråga om att följa den finansiering som sker från landsting och kommuner till privata företag och ideella organisationer. Vi har haft täta kontakter med den statliga utredningen benämnd 2008 års översyn av kommunal statistik (Fi 2008:12). Denna utredning har ägnat stor uppmärksamhet åt det som vi kallat det regionala spåret, och kommer att lägga förslag angående detta. Utredningens syn på detta överensstämmer till stora delar med våra uppfattningar. Vi har därför inte ansett att vi ska lägga några förslag här, utan överlåter detta till den särskilda utredningen. Statistiska centralbyrån 13

16 14 Statistiska centralbyrån

17 Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Den ideella sektorn Den ideella sektorn Från flera håll har påpekats bristerna i statistikredovisningen avseende den ideella sektorn och att den inte syns i statistiken. Inom projektet har vi härlett bristerna till tre områden, nämligen registerfrågor, klassificeringsfrågor och mätproblem. När det gäller registerfrågor, så är problemet att det inte finns någon förpliktelse att registrera en ideell organisation. Därför saknas flera ideella organisationer i SCB:s företagsregister, FDB, vilket leder till att dessa organisationer inte kan komma med i statistiken. Det här problemet ska dock inte överdrivas, eftersom det räcker med att en ideell organisation har en anställd eller betalar moms för att komma med i FDB. Det bör därför vara fråga om mycket små organisationer som inte kommer med i FDB. I SCB:s sektorklassificering, så skiljer man de ideella organisationerna från företagssektorn genom att se om enheten kan anses vara marknadsproducent eller inte. Detta innebär att en enhet som bedrivs under den juridiska formen ideell förening kan föras till företagssektorn i statistiken. Detta i sin tur innebär att en organisation, som ser sig själva som en ideell organisation, i statistiken kan hamna i företagssektorn. Å den andra sidan kan ekonomiska föreningar och andra som inte ser sig själva som ideella organisationer hamna i den ideella sektorn. JurForm Företag Ideella Ek. föreningar Ideella föreningar Samfälligheter Stiftelser Källa: FDB 2007, juridiska enheter I den ideella sektorn finns också mätproblem, eftersom en stor del av verksamheten inte mäts i monetära termer. Detta beror på att verksamheten delvis bedrivs av frivilliga krafter som arbetar utan ersättning eller med ersättningar som ligger långt under den nivå som arbetet är värt. Det finns också mycket frivilligarbete som görs utan att det sker i organiserad form. Det kan vara pensionärer som hjälper varandra, barn som hjälper sina föräldrar och föräldrar som hjälper sina barn och liknande. Mycket av detta är svårt, för att inte säga omöjligt, att mäta. Det torde därför vara nödvändigt att sätta någon gräns för vilket frivilligarbete, som det är nödvändigt och önskvärt att mäta. Ett annat problem, som också kan räknas som ett mätproblem, är att det inte finns någon uppgiftslämnarplikt för ideella organisationer, vilket gör att det kan vara svårt att få in uppgifter. Statistiska centralbyrån 15

18 16 Statistiska centralbyrån

19 Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 NR-systemet NR-systemet Nationalräkenskaperna, NR, har sin styrka i att man i ett sammanhållet system sammanfattar och beskriver, i form av ett kontosystem med kompletterande tabeller, ett lands ekonomiska aktiviteter och utveckling. NR-systemet är dessutom internationellt överenskommet. I NR skiljer man bland annat på näringsliv och offentliga myndigheter. Det som ovan kallats för företag hamnar då i näringslivet, det vill säga även kommun- och landstingsägda företag. För näringslivet görs en fördelning på verksamheter, och här kan man finna förädlingsvärden och flera andra uppgifter för Utbildnings-, hälso-, sjukvårdsföretag. För de offentliga myndigheterna görs en fördelning på ändamål, och här kan man få förädlingsvärden och andra uppgifter för bland annat Hälso- och sjukvård och Utbildning. Även om NR i sina centrala delar ger mycket information, så har det växt fram ett behov av att ta fram satelliträkenskaper inom vissa områden. Man använder sig här av de begrepp som gäller för NR-systemet i dess helhet, men i satelliträkenskaperna tillåter man sig att göra andra klassificeringar och gränsdragningar m.m. än i det centrala systemet. Man kan även ha mer detaljerade uppgifter än man har i det centrala systemet. Satelliträkenskaper ska, liksom NR i sin helhet, följa internationellt överenskomna riktlinjer. Det finns några satelliträkenskaper som berör vård, skola och omsorg, som beskrivs kortfattat nedan. Satelliträkenskaper för hälsoräkenskaper har sin grund i den manual som OECD presenterade år Manualen syftar till att förbättra internationella jämförelser och att ge underlag för att tillgodose ett ökat analysbehov inom hälso- och sjukvårdssektorn. Hälsoräkenskaper består av tre klassificeringar. Den första klassificerar hälso- och sjukvårdsutgiften efter ändamålet, oberoende vilken enhet som producerat den och vilken sektor som finansierat den. Den andra klassificerar producenten som producerar vården medan den tredje klassificerar enligt vilken sektor som finansierar vården. Även redovisningen av det sociala skyddet kan ses som satelliträkenskaper i NR. De gemensamma principerna är fastlagda i ESSPROS Manual 2008 edition, som publiceras av Eurostat. Socialt skydd definieras i manualen som samtliga insatser från offentliga eller privata organ som syftar till att avlasta hushåll och enskilda personer från speciellt definierade risker eller att tillgodose speciellt definierade behov, under förutsättning att insatsen inte kräver en samtidig gentjänst eller att insatsen är baserad på individuella arrangemang. I uppgifterna för det sociala skyddet ingår utgifter för de olika förmånerna och dess administrationskostnader samt hur dessa finansieras. I FN:s handbok om satelliträkenskaper för den ideella sektorn finns en del definitioner, som kan vara till stor hjälp för att lösa de problem som nämnts ovan. I handboken finns bland annat en definition av vad en ideell organisation är. Här sägs att det ska vara fråga om a) organisations, b) notfor-profits and non-profit-distributing, c) institutionally separate from Statistiska centralbyrån 17

20 NR-systemet Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 government, d) self-governing och e) non-compulsory. Med denna definition så skulle en hel del av de organisationer som klassas till företagssektorn i stället klassas till den ideella sektorn. Vidare står det att frivilligarbete som sker i icke-organiserad form inte ska tas med. Dessutom finns i handboken bestämmelser om hur frivilligarbetet ska mätas i monetära termer, det vill säga det frivilligarbete som sker i organiserad form och som därför ska mätas. Satelliträkenskaperna för den ideella sektorn har alltså en styrka i att man ger definitioner och sätter upp ett ramverk hur statistiken ska redovisas. Det är emellertid viktigt att påpeka att det krävs ett arbete som gäller själva primärstatistiken, innan man kan få satelliträkenskaper av godtagbar kvalitet. Det gäller framför allt det som redan nämnts angående register, klassificeringar och mätproblem. Men dessutom behöver urvalsdesign och annat anpassas till en redovisning i enlighet med vad som krävs i sådana satelliträkenskaper. Projektet har inte uppfattat några önskemål angående redovisningen i NR inklusive satelliträkenskaper, med ett viktigt undantag. Det anses nämligen som mycket angeläget att satelliträkenskaper för den ideella sektorn kommer igång. Som nämnts tidigare krävs det emellertid att registerproblem, klassificeringsfrågor och mätproblem i den bakomliggande statistiken åtgärdas för att satelliträkenskaper för sektorn ska få tillräcklig kvalitet. 18 Statistiska centralbyrån

21 Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Beskrivning av berörda statistikgrenar Beskrivning av berörda statistikgrenar Det finns flera statistikundersökningar som kan belysa detta med finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg. De undersökningar som projektet tittat litet extra på redovisas i det följande. Företagens ekonomi, FEK Undersökningen om Företagens ekonomi, FEK, genomförs årligen och är snarare att betrakta som ett system av olika statistiska undersökningar än en separat statistisk undersökning. Syftet är att belysa näringslivets (exkl. den finansiella sektorn) struktur med avseende på exempelvis lönsamhet, tillväxt, utveckling, finansiering och produktion. En grundbult i undersökningen är att uppgifter om i stort sett alla företag hämtas från skatteadministrativt material, och i detta hänseende är det fråga om en totalundersökning. I det skatteadministrativa materialet saknas dock uppgifter för flera av FEK:s målvariabler. Därför görs ett antal enkätundersökningar på urvalsbasis, som kan sägas vara specifikationer till de uppgifter som samlats in skattevägen. Genom dessa specifikationer kan företagens omsättning delas upp på olika verksamheter, vilket är av stort intresse för vårt projekt. Vi kan alltså på detta sätt få uppgifter för vård, skola och omsorg, rensat från andra verksamheter som företaget eventuellt också bedriver. Vidare är omsättningen fördelad på kund, där vi kan se hur mycket av omsättningen som kommer från stat, kommun, landsting, andra företag, hushåll o.s.v. Det är därför som FEK passar så bra för att ge information till det som presenterats under avsnittet om den nationella nivån ovan. Ett problem med kundfördelningen i FEK är att de offentligt ägda företagen inte kan särskiljas. Enligt instruktionen till FEK ska det vara så, att om kunden är ett offentligt ägt företag ska detta redovisas under stat, kommun eller landsting och inte under rubriken företag. I vissa sammanhang finns det emellertid skäl att föra de offentligt ägda företagen till företagssektorn. Det gäller till exempel om uppgifterna ska stämmas av mot nationalräkenskaperna. Vårt förslag är att rubriken offentligt ägda företag införs som en kundkategori, för att göra det möjligt att särredovisa denna kundkategori. Detta i sin tur gör det möjligt att behandla dessa företag på det sätt som är lämpligt utifrån vilket syfte som statistikredovisningen har. Tills vidare föreslår vi ingen särredovisning av de offentliga företagen inom hälso- och sjukvård, på grund av det redan görs så många fördelningar inom denna bransch, så att det skulle bli en orimlig uppgiftslämnarbörda om ytterligare en fördelning införs. Inom projektet har vi tittat extra på ett antal större företag i FEK, när det gäller uppdelningen på verksamhet och kundkategori. Vi har funnit att det finns en del kvalitetsbrister, när det gäller dessa variabler. Vårt förslag är därför att en kvalitetskontroll införs avseende fördelningen på verksamheter och kundkategori i FEK, vid sidan av det ordinarie granskningsarbetet. Statistiska centralbyrån 19

22 Beskrivning av berörda statistikgrenar Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Fördelning på verksamheter och kunder i FEK bygger som nämnts ovan på en urvalsundersökning. Urvalet till undersökningen är inte anpassat för en redovisning på olika typer av utförare. Det är framför allt när det gäller redovisningen för ideella föreningar och stiftelser, som urvalet inte är tillräckligt. Vårt förslag är att urvalet ses över så att det blir möjligt att redovisa FEK på önskvärda typer av utförare. Det vill säga privatägda företag (inklusive utlandsägda), offentligt ägda företag samt ideella föreningar och stiftelser. Hushållens icke-vinstdrivande organisationer, HIO Undersökningen om hushållens icke-vinstdrivande organisationer, HIO, vänder sig till de organisationer som i SCB:s företagsregister är klassade till sektorn Hushållens icke-vinstdrivande organisationer utom registrerade trossamfund. Uppgifterna samlas in via enkät till ett urval om organisationer. Ideella organisationer omfattas inte av uppgiftslämnarplikt, vilket leder till att bortfallet är besvärande. HIO-undersökningen omfattar huvudsakligen ekonomiska uppgifter. En procentuell fördelning av kostnader per verksamhet görs. Vidare fördelas bidrag och gåvor på stat, kommun, landsting, företag m.m. Antalet ideellt arbetande efterfrågas också. Undersökningen kan fortfarande ses som en provundersökning, och någon officiell publicering har ännu inte gjorts, men en första publicering planeras göras under Vårt förslag är att man i samband med denna publicering gör en komplettering med de ideella föreningar och stiftelser som finns i FEK. Det skulle innebära att man kan göra en mer fullständig redovisning av den ideella sektorns del av verksamheten inom vård, skola och omsorg. Detta kan också bli ett embryo till satelliträkenskaper för den ideella sektorn. Våra förslag i övrigt när det gäller HIO-undersökningen är att även registrerade trossamfund tas med i undersökningen. Vidare bör man, när det gäller frivilligt arbete, fråga om antalet arbetstimmar i stället för antal personer. Det finns besvärande bortfall i undersökningen. Det är svårt att göra något åt, eftersom det inte finns någon uppgiftsplikt för HIO-undersökningen. Vi har inga förslag här, annat än att problemet även i fortsättningen bör uppmärksammas. När det gäller värdet av det frivilligarbete som utförs i de ideella organisationerna så har vi inte några förslag till konkreta åtgärder, men vi noterar att det finns rekommendationer för detta i FN:s handbok om satelliträkenskaper. Räkenskapssammandrag, RS, för kommuner och landsting RS för kommuner och RS för landsting är två undersökningar vars syfte är att ge information om kommunernas och landstingens ekonomi, nuläge och utveckling. RS står för räkenskapssammandrag och innehåller ett stort antal årliga ekonomiska uppgifter från kommunernas och landstingens bokslut. Undersökningarna ger uppgifter om kommunerna och lands- 20 Statistiska centralbyrån

23 Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Beskrivning av berörda statistikgrenar tingen såväl som finansiärer som utförare. Som finansiärer ges uppgifter i form av köp av verksamhet, där en uppdelning görs på olika typer av utförare. Som utförare ges uppgifter om specificerade kostnader för verksamheten i egen regi. Uppgifterna är av stort värde för att ge information om finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg. Vi har inga förslag till förändringar i denna statistikinsamling, men här kan det komma förslag till förändringar från den tidigare nämnda statliga utredningen. Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning Som en del i Skolverkets nationella uppföljningssystem för skolsektorn görs en undersökning om Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning. Det är en omfattande totalundersökning där syftet är att ge en samlad bild av skolans verksamhet och vara underlag för uppföljning och utvärdering på nationell och lokal nivå. SCB genomför insamlingen på uppdrag av Skolverket och det är Skolverket som ansvarar för publiceringen. För kommunala skolor lämnar kommunerna centralt uppgifter. Kostnader för fristående skolor lämnas av respektive huvudman. Vi har inga förslag till förändringar i denna statistikinsamling. Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS Projektet har inriktat sig på ekonomiska variabler, men det kan vara av intresse att också se på en näraliggande variabel som sysselsättning. Här finns då en lämplig undersökning i form av den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS. Syftet med RAMS är att ge årlig information om befolkningens sysselsättning, i synnerhet på regional nivå. RAMS är en registerbaserad undersökning, och den väsentligaste källan är skatteadministrativa register, som till exempel kontrolluppgifter (KU) och standardiserade räkenskapsutdrag (SRU). Uppgifterna kompletteras med hjälp av olika register som Företagsregistret, Registret över totalbefolkningen, Inkomst- och taxeringsregistret, Befolkningens utbildning och Befolkningens studiedeltagande. Den viktigaste fördelningen i RAMS är den regionala, och ett stort arbete läggs ner på att föra de sysselsatta till rätt arbetsställe. När väl en person förts till ett arbetsställe, så görs ingen ytterligare fördelning på verksamheter, utan alla personer på ett arbetsställe förs till den största verksamheten på arbetsstället. RAMS ger annars möjlighet att fördela de sysselsatta på bransch och sektor, även om en del sysselsatta hamnar i fel bransch av nämnda skäl. RAMS ger också möjlighet att följa personer över tid. Man skulle alltså kunna se varifrån de personer kommer, som tillkommer som sysselsatta hos de alternativa utförarna inom vård, skola och omsorg. De skulle kunna fördelas på om de tidigare varit ej sysselsatta, anställd av en offentlig arbetsgivare och så vidare. Vi lämnar inga förslag här, utan nöjer oss med att peka på dessa möjligheter till intressanta studier med hjälp av RAMS. Statistiska centralbyrån 21

24 Beskrivning av berörda statistikgrenar Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Företagsdatabasen, FDB SCB:s Företagsregister, FDB, är ett register över företag i Sverige. FDB innehåller samtliga juridiska personer. Registret innehåller även fysiska personer och dödsbon som uppfyller vissa kriterier. Förutom juridiska enheter, företagsenheter och arbetsställen finns även möjligheter att registrera lokala verksamheter. En lokal verksamhetsenhet kan till exempel vara en skola, ett särskilt boende, ett sjukhem eller liknande. Det vore av värde om skolregistret och de register över boenden som nu förs vid sidan av FDB läggs in i FDB som lokala verksamhetsenheter. Det skulle bland annat kunna leda till att statistiken mellan olika källor blir mer jämförbar och att nya företag och verksamheter snabbare kommer in i FDB. Dessutom skulle branschredovisningen i FDB kunna förbättras. Vi vet att den tidigare nämnda 2008 års översyn av kommunal statistik kommer att lägga förslag i denna riktning och därför lägger vi inget eget förslag här. Annars kan FDB redan nu ge viktig information. Företagen i FDB klassas inte bara till den huvudsakliga verksamheten, utan om företaget har flera verksamheter, så finns en Sni-kod för samtliga dessa verksamheter. Dessutom finns bland annat uppgift om sektor, juridisk form, ägarkontroll och storleksklass. FDB uppdateras visserligen löpande, men det finns frysta versioner för varje år, som gör det möjligt att följa företagsutvecklingen över tid. 22 Statistiska centralbyrån

25 Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Publicering Publicering Vi föreslår en löpande årlig publicering av statistik gällande finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg, med början år 2009 och siffror avseende år Vi föreslår en publicering redan år 2009 trots att de förbättringsförslag som föreslagits ovan i stor utsträckning inte hunnit implementeras. Men vi har ansett det angeläget att komma igång med redovisningen eftersom en hel del siffror redan finns. Kompletteringar i redovisningen får införas efterhand som statistiken förbättras. Det blir naturligtvis också svårt att redovisa tidsserier, så länge som förbättringsarbetet pågår. Våra förslag till redovisning framgår av bilaga. Som tidigare framgått föreslår vi också en särskild redovisning för de ideella organisationerna i samband med publiceringen av uppgifter från HIO-undersökningen. Statistiska centralbyrån 23

26 24 Statistiska centralbyrån

27 Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Referenser Referenser Statens offentliga utredningar, SOU 2001:34, Behovet av ekonomisk statistik, utredningen om översyn av den ekonomiska statistiken Statens offentliga utredningar, SOU 2005:110, Jämförelsevis, Styrning och uppföljning med nyckeltal i kommuner och landsting Statens offentliga utredningar, SOU 2007:37, Vård med omsorg möjligheter och hinder Torbjörn Einarsson och Filip Wijkström, 2007, Analysmodell för sektorsövergripande statistik, Fallet vård och omsorg Nutek, 2007, Framtidens näringsliv: Vård och omsorg en framtidsbransch Nutek, R 2006:13, Privat vård och omsorg i tillväxt SCB, 2006:5, Bakgrundsfakta till ekonomisk statistik, Skola, vård och omsorg i privat regi, en sammanställning av statistik Statistiska centralbyrån 25

28 26 Statistiska centralbyrån

29 Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Bilaga Bilaga Förslag till publicering Tabell 1. Pengaflödet mellan finansiärer och utförare inom utbildningsområdet. Miljoner kronor. År 2007 Finansiär Utförare Stat Landsting Kom Off ftg Priv ftg Ideella Hushåll Övrigt Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer Hushåll och individer Övrigt Tabell 2. Pengaflödet mellan finansiärer och utförare inom hälso- och sjukvård. Miljoner kronor. År 2007 Finansiär Utförare Stat Landsting Kom Off ftg Priv ftg Ideella Hushåll Övrigt Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer Hushåll och individer Övrigt Tabell 3. Pengaflödet mellan finansiärer och utförare inom omsorg och sociala insatser. Miljoner kronor. År 2007 Finansiär Utförare Stat Landsting Kom Off ftg Priv ftg Ideella Hushåll Övrigt Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer Hushåll och individer Övrigt Statistiska centralbyrån 27

30 Bilaga Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Tabell 4. Kommunernas köp av verksamhet. Miljoner kronor. År 2007 Pedagogisk verksamhet: Förskoleverksamhet Grundskola inkl. förskoleklass och obligatorisk särskola Gymnasieskola inkl. gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning inkl. särvux Övrig utbildning Vård och omsorg: Hälso- och sjukvård, primärvård Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade Vård för vuxna med missbruksproblem Barn- och ungdomsvård Övrig individ- och familjeomsorg inkl. familjerätt Fördelningen görs på köp från: Föreningar och stiftelser Kommunägda företag Övriga företag (benämns i det följande som privata företag) Andra kommuner Kommunalförbund Landsting Staten Enskilda personer och hushåll Anges i absoluta tal och i relation till totala driftskostnader Tabell 5. Kommunernas köp av verksamhet från privata företag samt från föreningar och stiftelser. Miljoner kronor. År Pedagogisk verksamhet privata företag föreningar och stiftelser Vård och omsorg privata företag föreningar och stiftelser Anges i absoluta tal och i relation till totala driftskostnader Diagram över ovanstående Tabell 6. Landstingens köp av verksamhet. Miljoner kronor. År 2007 Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård Övrig hälso- och sjukvård Utbildning Fördelningen görs på köp från: Andra landsting/regioner Landstingsägda företag Kommuner inkl. Gotland Kommunalförbund Privata företag Staten Ideella föreningar och stiftelser Hushåll och individer Länder inom EU Länder utanför EU Anges i absoluta tal och i relation till totala driftskostnader 28 Statistiska centralbyrån

31 Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Bilaga Tabell 7. Landstingens köp av verksamhet från privata företag samt från föreningar och stiftelser. Miljoner kronor. År Hälso- och sjukvård privata företag föreningar och stiftelser Anges i absoluta tal och i relation till totala driftskostnader Diagram över ovanstående Tabell 8. Nettoomsättningen per verksamhet inom vård, skola och omsorg. Miljoner kronor. År Förskoleutbildning Grundskoleutbildning inkl. förskoleklass och grundsärskola 80.2 Gymnasial utbildning 80.3 Högskoleutbildning 80.4 Vuxenutbildning och övrig utbildning 80 Utbildning, totalt Sluten sjukvård Öppen hälso- och sjukvård Tandläkarverksamhet Annan hälso- och sjukvård 85.1 Hälso- och sjukvård, totalt Vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre personer Vård med boende för andra än äldre Öppna sociala insatser för äldre personer exkl Öppna sociala insatser med mera för andra än äldre 85.3 Omsorg och sociala insatser, totalt Tabell 9. Nettoomsättningen per kundkategori inom vård, skola och omsorg. Miljoner kronor. År 2007 Kundkategori enligt fördelning i FEK Fördelat på: Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg och sociala insatser Tabell 10. Produktionsvärde, förbrukning och förädlingsvärde för verksamhetsenheter inom vård, skola och omsorg. Miljoner kronor. År 2007 Produktionsvärde Förbrukning Förädlingsvärde Antal anställda Fördelat på: Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg och sociala insatser Statistiska centralbyrån 29

32 Bilaga Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Tabell 11. Resultatposter för företag inom vård, skola och omsorg. Miljoner kronor. År 2007 Avkastning på eget kapital Soliditet Likviditet Antal företag Antal anställda Nettoomsättning Årets resultat Fördelat på: Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg och sociala insatser Tabell 12. Resultatposter för företag inom vård, skola och omsorg. Efter juridisk form. Miljoner kronor. År 2007 Avkastning på eget kapital Soliditet Likviditet Antal företag Antal anställda Nettoomsättning Årets resultat Fördelat på: Juridisk form samt på Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg och sociala insatser Tabell 13. Resultatposter för företag inom vård, skola och omsorg. Efter storleksklass. Miljoner kronor. År 2007 Avkastning på eget kapital Soliditet Likviditet Antal företag Antal anställda Nettoomsättning Årets resultat Fördelat på: Storleksklass samt på Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg och sociala insatser 30 Statistiska centralbyrån

33 Bakgrundsfakta för ekonomisk statistik 2009:1 Bilaga Tabell 14. Resultat från HIO-undersökningen för organisationer inom vård, skola och omsorg. Miljoner kronor. År 2007 Medlemsavgifter Bidrag och gåvor därav från stat från kommun från landsting från EU från företag från hushåll och andra föreningar Försäljning av varor Försäljning av tjänster därav till äldre och handikappade Nettoomsättning Årets resultat Fördelat på: Utbildning Hälso- och sjukvård Omsorg och sociala insatser Tabell 15. Sysselsatta, år Förskoleutbildning Grundskoleutbildning inkl. förskoleklass och grundsärskola 80.2 Gymnasial utbildning 80.3 Högskoleutbildning 80.4 Vuxenutbildning och övrig utbildning 80 Utbildning, totalt Sluten sjukvård Öppen hälso- och sjukvård Tandläkarverksamhet Annan hälso- och sjukvård 85.1 Hälso- och sjukvård, totalt Vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre personer Vård med boende för andra än äldre Öppna sociala insatser för äldre personer exkl Öppna sociala insatser med mera för andra än äldre 85.3 Omsorg och sociala insatser, totalt Fördelat på: Stat, kommun, landsting, offentligt ägda företag, privatägda företag, ideella organisationer o.s.v. Och på: Kvinnor och män Tabell 16. Sysselsatta, åren Utbildning 85.1 Hälso- och sjukvård 85.3 Omsorg och sociala insatser Fördelat på: Stat, kommun, landsting, offentligt ägda företag, privatägda företag, ideella organisationer o.s.v. Och på: Kvinnor och män Statistiska centralbyrån 31

34

35 2004:15 Comparing welfare of nations 2004:16 ES-avdelningens utvecklingsplan :17 Den svenska konsumentprisindexserien (KPI), En empirisk studie av säsongsmönstret. En tillämpning av TRAMO/SEATS 2004:18 Skola, vård och omsorg i privat regi. En sammanställning av statistik 2005:1 An ignorance measure of macroeconomic variables 2005:2 Svenska hälsoräkenskaper. Ett system framtaget inom ramen för de svenska nationalräkenskaperna 2005:3 The sample project. An evaluation of pps sampling for the producer and import price index 2005:4 Finansiellt sparande i den svenska ekonomin. Utredning av skillnaderna i finansiellt sparande. Nationalräkenskaper, NR Finansräkenskaper, FiR. Slutrapport 2005:5 Net lending in the Swedish economy. Analysis of differences in net lending National accounts, NA Financial accounts, FA. Final report 2005:6 Varför får NR motstridiga uppgifter? Statistikens samanvändbarhet studerad inom ramen för Nationalräkenskaperna 2005:7 Evaluation of the possibility of producing statistics on production in the construction industry on a monthly basis 2005:8 Increased Automation of the Validation and Correction Processes in the Swedish Intrastat Production 2005:9 The Growth Rate Method for Production of Rapid Estimates of the Swedish Foreign Trade Development, Evaluation and Preparations for the Implementation 2005:10 Svenskt producentprisindex (PPI) En analys av tidsseriens integrationsgrad och säsongsmönster 2005:11 Kvaliteten på Sveriges statistik över import och export En normativ och kvantitativ studie 2005:12 Implementing Simplified Intrastat Reporting in Statistics Sweden - Evaluation and Preparations for a Future Implementation 2005:13 FoU-verksamhet i kommuner och landsting en pilotstudie inför kommande undersökningar 2006:1 Den svenska regionala tillväxten av i dag en undersökning med utgångspunkt i "Den Nya Ekonomin" 2006:2 En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln En tidsserieanalys med hjälp av statistikprogrammet TRAMO 2006:3 A Selective Editing Method considering both Suspicion and Potential Impact, developed and applied to the Swedish Foreign Trade Statistics 2006:4 Rapport från projektet PLÖS II. Förslag till förbättrad samordning av kortperiodisk statistik avseende produktion, löner och sysselsättning 2006:5 Skola, vård och omsorg i privat regi. En sammanställning av statistik :1 Intrastat system Presumption for One flow system 2007:2 Revisions of production data in the Swedish national accounts 2007:3 Improvement of the reliability in the estimated distribution keys in Intrastat 2007:4 Produktivitetsberäkningar för missbruksvården och vården av övriga vuxna 2007:5 De svenska nationalräkenskapernas (NR:s) statistiska system 2007:6 Registerbaserad ekonomisk statistik med ett FDB-NR register. Kalenderårsversion av FDB med konsistenta mikrodata för NR:s definitiva årsräkenskaper 2008:1 Increased automatic partial non-response in Intrastat 2008:2 Survey on statistical value :3 Volymberäkningar av offentlig individuell produktion projektrapport 2008:4 Provundersökning avseende tjänsteföretagens förbrukning av insatsvaror (SNI 51, SNI 55) 2008:5 Tjänsteproduktionsindex 2008:6 Kvartalsmönster i BNP, slutrapport 2008:7 Kvalitetsgranskning av resevalutaposten. En studie av kvalitén i resevalutastatistiken och olika faktorer som kan tänkas påverka inflödet och utflödet av valuta 2008:8 Periodiseringsprojektet. Ett delprojekt inom samordningen av Nationalräkenskaperna och Finansräkenskaperna för att åtgärda diskrepanser på grund av periodiseringar 2008:9 Valutahantering i multinationella företag 2008:10 Establish an asymmetry exchange project between SE DK 2008:11 Evaluation of the estimation methods in the Swedish Intrastat system 2008:12 Improvement of the Swedish rapid estimates in the foreign trade on commodities

36 ISSN (online) ISSN (print) ISBN (print) All officiell statistik finns på: Kundservice: tfn All official statistics can be found at: Customer service, phone

Produktivitetsberäkningar för missbruksvården och vården av övriga vuxna

Produktivitetsberäkningar för missbruksvården och vården av övriga vuxna Bakgrundsfakta Produktivitetsberäkningar för missbruksvården och vården av övriga vuxna 2007:4 Ekonomisk statistik I serien Bakgrundsfakta presenteras bakgrundsmaterial till den statistik som SCB producerar

Läs mer

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 OE0112

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 OE0112 NR/OEM 2016-09-22 1(6) Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 OE0112 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2012 OE0112

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2012 OE0112 NR/OEM 2014-10-02 1(7) Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2012 OE0112 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2011

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2011 NR/OEM 2013-09-20 1(6) Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2011 OE0112 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

2003:10. Privat drift av offentligt finansierade välfärdstjänster

2003:10. Privat drift av offentligt finansierade välfärdstjänster 2003:10 Privat drift av offentligt finansierade välfärdstjänster En sammanställning av statistik Avdelningen för Ekonomisk statistik I serien Bakgrundsfakta presenteras bakgrundsmaterial till den statistik

Läs mer

2004:18. Skola, vård och omsorg i privat regi. En sammanställning av statistik

2004:18. Skola, vård och omsorg i privat regi. En sammanställning av statistik 2004:18 Skola, vård och omsorg i privat regi En sammanställning av statistik I serien Bakgrundsfakta presenteras bakgrundsmaterial till den statistik som avdelningen för ekonomisk statistik vid SCB producerar.

Läs mer

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg Financiers and providers within health care, education and social services 2012

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg Financiers and providers within health care, education and social services 2012 OE 29 SM 1401 Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2012 Financiers and providers within health care, education and social services 2012 I korta drag Offentlig sektor största finansiären

Läs mer

Hälsoräkenskaper 2013 NR0109

Hälsoräkenskaper 2013 NR0109 Avdelningen för nationalräkenskaper (NR) 2015-03-27 1(8) Hälsoräkenskaper 2013 NR0109 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Hälsoräkenskaper 2010 NR0109

Hälsoräkenskaper 2010 NR0109 Avdelningen för nationalräkenskaper (NR) 2012-03-30 1(6) Hälsoräkenskaper 2010 NR0109 I denna beskrivning redovisas först administrativa och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Hälsoräkenskaper NR0109

Hälsoräkenskaper NR0109 Avdelningen för nationalräkenskaper (NR) 2013-12-20 1(6) Hälsoräkenskaper 2001-2008 NR0109 I denna beskrivning redovisas först administrativa och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och

Läs mer

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg Financiers and providers within education, health care and social services, 2008

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg Financiers and providers within education, health care and social services, 2008 OE 29 SM 1001 Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2008 Financiers and providers within education, health care and social services, 2008 I korta drag Kraftig sysselsättningsökning för privata

Läs mer

Satelliträkenskaper för hälso- och sjukvård 2006 NR0109

Satelliträkenskaper för hälso- och sjukvård 2006 NR0109 Avdelningen för nationalräkenskaper (NR) 2008-10-24 1(6) Satelliträkenskaper för hälso- och sjukvård 2006 NR0109 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt

Läs mer

Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige

Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige Temarapport 29:4 Tema: Utbildning Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige Utbildning och forskning Temarapport

Läs mer

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2011. Financiers and providers within education, health care and social services, 2011

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2011. Financiers and providers within education, health care and social services, 2011 OE 29 SM 1301 Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2011 Financiers and providers within education, health care and social services, 2011 I korta drag Det offentliga stod för merparten av

Läs mer

Temablad 2008:3. Tema: Utbildning. Svenska företags utbildningspolicy. Utbildning och forskning

Temablad 2008:3. Tema: Utbildning. Svenska företags utbildningspolicy. Utbildning och forskning Temablad 2008:3 Tema: Utbildning Svenska företags utbildningspolicy Utbildning och forskning Temablad 2008:3 Tema: Utbildning Svenska företags utbildningspolicy Statistiska centralbyrån 2008 Themed papers

Läs mer

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg Financiers and providers within education, health care and social services, 2010

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg Financiers and providers within education, health care and social services, 2010 OE 29 SM 1201 Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2010 Financiers and providers within education, health care and social services, 2010 I korta drag Det offentliga stod för merparten av

Läs mer

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg Financiers and providers within health care, education and social services 2013

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg Financiers and providers within health care, education and social services 2013 OE 29 SM 1501 Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2013 Financiers and providers within health care, education and social services 2013 I korta drag Offentlig sektor den största finansiären

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg Financiers and providers within health care, education and social services 2014

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg Financiers and providers within health care, education and social services 2014 OE 29 SM 1601 Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 Financiers and providers within health care, education and social services 2014 I korta drag Privata företag har sedan 2010 ökat

Läs mer

Inträdet på arbetsmarknaden. Tema: Utbildning. Examinerade från högskolan 2006/2007. Utbildning och forskning

Inträdet på arbetsmarknaden. Tema: Utbildning. Examinerade från högskolan 2006/2007. Utbildning och forskning Temarapport 2010:6 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Tema: Utbildning Inträdet på arbetsmarknaden Examinerade från högskolan 2006/2007 Utbildning och forskning Temarapport 2010:6 Inträdet Tema:

Läs mer

Pressinformation från SCB 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161

Pressinformation från SCB 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161 1(5) 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161 Nationalräkenskaper: Sveriges BNP ökade 2,2 procent under första kvartalet 2003. Under första kvartalet 2003 ökade Sveriges BNP med 2,2 procent, kalenderkorrigerad,

Läs mer

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The

Läs mer

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Statistiska centralbyrån, september 2012 Carolina Thulin Frida Hultgren Robin

Läs mer

10 Offentligt ägda företag

10 Offentligt ägda företag Offentlig ekonomi 2009 10 I detta kapitel beskrivs de offentligt ägda företagen. Kapitlet inleds med en genomgång av företagens resultat- och balansräkningar samt några utvalda nyckeltal. Därefter beskrivs

Läs mer

Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering (ESSPROS)

Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering (ESSPROS) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (9) Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering (ESSPROS) 2013 NR0110 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde...

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Blekinge lä n

Vä lfä rdstäppet Blekinge lä n Blekinge län Vä lfä rdstäppet Blekinge lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering 2008 NR0201

Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering 2008 NR0201 NR/SIM 2010-11-09 1(8) Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering 2008 NR0201 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen

Läs mer

Skickat: den 11 januari :55

Skickat: den 11 januari :55 Från: it-statistik@scb.se Skickat: den 11 januari 2019 13:55 Till: Regelrådet Kopia: Alicja.Markiewicz@scb.se; Nils.Adriansson@scb.se Ämne: Ny föreskrift - företagens utgifter för it Bifogade filer:.pdf

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Uppsälä lä n

Vä lfä rdstäppet Uppsälä lä n Uppsala län Vä lfä rdstäppet Uppsälä lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Rörelseresultat i välfärdsbolag - en jämförelse

Rörelseresultat i välfärdsbolag - en jämförelse www.pwc.se Uppdragsgivare Svenskt Näringsliv Oktober 2016 Rörelseresultat i välfärdsbolag - en jämförelse 1. Sammanfattning och slutsats har på uppdrag av Svenskt Näringsliv gjort en analys av de aktiebolag

Läs mer

Förändrad statistisk redovisning av public service

Förändrad statistisk redovisning av public service PUBLIC SERVICE 1 (5) 2017-12-14 Johan Norberg Nationalräkenskaper Förändrad statistisk redovisning av public service I september 2019 kommer SCB ändra redovisningen i nationalräkenskaperna avseende radio-

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Kronobergs lä n

Vä lfä rdstäppet Kronobergs lä n Kronobergs län Vä lfä rdstäppet Kronobergs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n

Vä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n Jämtländs län Vä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Några väsentliga sysselsättningsbegrepp i den officiella statistiken

Några väsentliga sysselsättningsbegrepp i den officiella statistiken Bakgrundsfakta Några väsentliga sysselsättningsbegrepp i den officiella statistiken 2007:1 Arbetsmarknads- och utbildningsstat i s t i k I serien Bakgrundsfakta presenteras bakgrundsmaterial till den statistik

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2 Bilaga 2 Uppgifternas tillförlitlighet Följande kvalitetsdeklaration redovisar först vissa statistiska aspekter på framställningen av statistiken, därefter följer i mer resonerande form redovisning av

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Vä stmänländs lä n

Vä lfä rdstäppet Vä stmänländs lä n Västmanland Vä lfä rdstäppet Vä stmänländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering År 2005

Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering År 2005 Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering År 2005 NR0201 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Nationalräkenskaper A.2 Statistikområde Nationalräkenskaper A.3

Läs mer

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Statistikens framställning version 1 1 (7) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Offentligt ägda företag Ämnesområde Offentlig ekonomi Statistikområde Finanser för den kommunala sektorn Produktkod OE0108 Referenstid

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Kälmär lä n

Vä lfä rdstäppet Kälmär lä n Kalmar län Vä lfä rdstäppet Kälmär lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Instruktioner till registrering av privata utförare

Instruktioner till registrering av privata utförare Sida Datum 1(22) 2016-03-30 Instruktioner till registrering av privata utförare www.utforarregistret.scb.se Postadress Besöksadress Telefon Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506 940 00 701

Läs mer

KVALITETSDEKLARATION

KVALITETSDEKLARATION 2018-11-22 1 (7) KVALITETSDEKLARATION Samhällets utgifter för kultur Ämnesområde Kultur och fritid Statistikområde Samhällets utgifter för kultur Produktkod KU05 Referenstid 2017 2018-11-22 2 (7) Statistikens

Läs mer

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna) Offentlig ekonomi 2009 Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n

Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n Norrbottens län Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Välfärdstappet - Västernorrlands län

Välfärdstappet - Västernorrlands län Välfärdstappet - Västernorrlands län Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr :721. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr :721. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef Missiv Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag om bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret

Läs mer

UTBILDNING OCH FORSKNING TABELLER

UTBILDNING OCH FORSKNING TABELLER UTBILDNING OCH FORSKNING TABELLER Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Statistiska centralbyrån 2013 Yearbook of Educational Statistics 2014 Official Statistics of Sweden

Läs mer

Beskrivning av statistiken

Beskrivning av statistiken Beskrivning av statistiken Produkt: Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 2001 2002, NV1502 Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS Studentplan 3, 831 40 ÖSTERSUND

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Ö rebro lä n

Vä lfä rdstäppet Ö rebro lä n Örebro län Vä lfä rdstäppet Ö rebro lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Utbildningsstatistisk årsbok 2013

Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Utbildning och forskning Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Statistiska centralbyrån 2012 Yearbook of Educational Statistics 2013 Official Statistics of Sweden Statistics

Läs mer

Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering 2006 NR0201

Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering 2006 NR0201 Avdelningen för nationalräkenskaper 2008-08-25 1() Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering 200 NR0201 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Vä sternorrländs lä n

Vä lfä rdstäppet Vä sternorrländs lä n Västernorrlands län Vä lfä rdstäppet Vä sternorrländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken

Läs mer

Kvalitetsdeklaration Statistik om sjukdomar behandlade i slutenvård 2017

Kvalitetsdeklaration Statistik om sjukdomar behandlade i slutenvård 2017 2018-09-12 1(6) Avdelningen för statistik och jämförelser Clara Larsson Kvalitetsdeklaration Statistik om sjukdomar behandlade i slutenvård 2017 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälsa och

Läs mer

Kostnader för utbildningsväsendet 2000-2004

Kostnader för utbildningsväsendet 2000-2004 Kostnader för utbildningsväsendet 2000-2004 UF0514 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning A.2 Statistikområde Befolkningens utbildning A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Vä rmländs lä n

Vä lfä rdstäppet Vä rmländs lä n Värmlands län Vä lfä rdstäppet Vä rmländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(12) MP/NR Ann-Marie Bråthén. Publikationer i pdf-format samt kommentarer angående innehållet:

STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(12) MP/NR Ann-Marie Bråthén. Publikationer i pdf-format samt kommentarer angående innehållet: STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(12) Äldre nationalräkenskapspublikationer Nationalräkenskaperna (NR) fördes över från Konjunkturinstitutet till SCB under åren 1963-1964 och den första NR-publikationen från

Läs mer

Dokumentation av statistiken

Dokumentation av statistiken Dokumentation av statistiken En beskrivning av genomförande och metoder Statistik om Operativa företagsledare 2019-06-27 Ordernummer: 248778/894480-3 Inledning Enheten för löner och sysselsättning vid

Läs mer

Forskning och utveckling i Sverige 2015 preliminära uppgifter

Forskning och utveckling i Sverige 2015 preliminära uppgifter Rapport 1 (10) 2016-08-08 Forskning och utveckling i Sverige 2015 preliminära uppgifter Bakgrund I Statistiska Centralbyråns (SCB) statistik över forskning och utveckling (FoU) undersöks de resurser som

Läs mer

Innehållsförteckning 1. Utbildningsstatistisk årsbok 2005 TABELLER

Innehållsförteckning 1. Utbildningsstatistisk årsbok 2005 TABELLER Innehållsförteckning 1 Utbildningsstatistisk årsbok 2005 TABELLER Statistiska centralbyrån 2004 Yearbook of Educational Statistics 2005 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2004 Tidigare publicering

Läs mer

Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2016

Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2016 PM Förskole- och grundskolestatistik 1 (14) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2016 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2016. Uppgifter som

Läs mer

Kostnader för utbildningsväsendet UF0514

Kostnader för utbildningsväsendet UF0514 BV/UA 2010-08-31 1(9) Kostnader för utbildningsväsendet 2004 2008 UF0514 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

2008 SNA / ESA 2010 FoU i Nationalräkenskaperna

2008 SNA / ESA 2010 FoU i Nationalräkenskaperna 28 SNA / ESA 21 FoU i Nationalräkenskaperna SVEK-seminarium 214-6-13, Stockholm Birgitta Magnusson Wärmark, sakkunnig, avdelningen för Nationalräkenskaper,SCB Historia Frascati Manual 1962. Inspiration

Läs mer

Dokumentdatum: Diarienummer: 2018:01477

Dokumentdatum: Diarienummer: 2018:01477 Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2017 Diarienummer: 2018:01477 Skolverket Rapport 1 (15) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Prisutvecklingen... 3 Totala kostnader för skolväsendet

Läs mer

Hälsoräkenskaper 2014 NR0109

Hälsoräkenskaper 2014 NR0109 Avdelningen för nationalräkenskaper (NR) 2016-06-07 1(8) Hälsoräkenskaper 2014 NR0109 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n

Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n Stockholms län Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

2 Styrning, struktur och nyttjande

2 Styrning, struktur och nyttjande Offentlig ekonomi 2009 Styrning, struktur och nyttjande 2 Styrning, struktur och nyttjande I detta kapitel ger vi en kort bakgrund till hur begreppet den offentliga sektorn kan förstås, och vad sektorn

Läs mer

SCB i Almedalen 2012. Statistikens betydelse för samhället

SCB i Almedalen 2012. Statistikens betydelse för samhället SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället SCB:s uppgifter Utveckla, framställa och sprida statlig statistik Samordna överlämnandet av statistiska uppgifter till internationella organisationer

Läs mer

Kostnadsnyckeltal fo r va rden i Kolada

Kostnadsnyckeltal fo r va rden i Kolada Kostnadsnyckeltal fo r va rden i Kolada RKA har under 2017 arbetat med en översyn av Koladas nyckeltal för hälso- och sjukvård med syfte att erbjuda en sammanhängande och genomtänkt uppsättning nyckeltal

Läs mer

Postverksamhet 2011 TK0701

Postverksamhet 2011 TK0701 ES/NS 2012-06-15 1(11) Postverksamhet 2011 TK0701 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll

Läs mer

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Statistikens framställning version 1 1 (17) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Lönestrukturstatistik, statlig sektor (SLS) Ämnesområde Arbetsmarknad Statistikområde Löner och arbetskostnader Produktkod AM0104

Läs mer

Statistiska bilder av privatiseringen av välfärdstjänster

Statistiska bilder av privatiseringen av välfärdstjänster Statistiska bilder av privatiseringen av välfärdstjänster 12 10 8 6 4 2 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Denna rapport är sammanställd av Ingegerd Berggren, programmet Offentlig ekonomi. Den är ett utdrag

Läs mer

Särskola för vuxna (Särvux) 2008 UF0110

Särskola för vuxna (Särvux) 2008 UF0110 Avdelningen för befolkning och välfärd 2009-02-27 1(7) Särskola för vuxna (Särvux) 2008 UF0110 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2014:119. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2014:119. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef Missiv Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag om bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands läns kommuner (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data

Läs mer

Planeringen av en statistisk undersökning

Planeringen av en statistisk undersökning F2 Undersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik (kap 2.5, 4) Planeringen av en statistisk undersökning Tre huvudfrågor: Vem ska undersökas? Vad ska undersökas?

Läs mer

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2005

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2005 Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2005 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2006 redovisa en bedömning

Läs mer

Dämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft?

Dämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft? Konjunkturläget december 2 87 FÖRDJUPNING Dämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft? Diagram 14 Brist på arbetskraft i näringslivet Andel ja-svar, säsongsrensade kvartalsvärden 5 5 Sysselsättningen

Läs mer

Innovation i offentliga organisationer

Innovation i offentliga organisationer Innovation i offentliga organisationer om SCB:s deltagande i projektet Measuring Public Innovation in the Nordic Countries: Toward a common statistical approach Per Annerstedt, 2011-05-24 Kort om projektet

Läs mer

Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering 2014 NR0110

Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering 2014 NR0110 NR/OEM 2016-03-31 1(8) Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering 2014 NR0110 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen

Läs mer

Länkning av centrala serier i Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 1970 1986

Länkning av centrala serier i Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 1970 1986 Bakgrundsfakta Länkning av centrala serier i Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 1970 1986 2013:5 Arbetsmarknads- och utbildningsstatistik I serien Bakgrundsfakta presenteras bakgrundsmaterial till den

Läs mer

Hushållens icke-vinstdrivande organisationer 2005

Hushållens icke-vinstdrivande organisationer 2005 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(8) Hushållens icke-vinstdrivande organisationer 2005 1 Inledning Emma-projektet, eller paraplyprojektet för förbättring av den ekonomiska statistiken, omfattar i huvudsak förbättringsförslagen

Läs mer

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Statistikens framställning version 1 1 (16) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Konjunkturstatistik, löner för statlig sektor (KLS) Ämnesområde Arbetsmarknad Statistikområde Löner och arbetskostnader Produktkod

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n

Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n Skåne län Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Undersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik

Undersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik F2 Undersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik Planeringen av en statistisk undersökning Tre huvudfrågor: Vem ska undersökas? Vad ska undersökas? Hur ska

Läs mer

Inträdet på arbetsmarknaden. Tema: Utbildning. Gymnasieavgångna 2006/2007. Utbildning och forskning. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

Inträdet på arbetsmarknaden. Tema: Utbildning. Gymnasieavgångna 2006/2007. Utbildning och forskning. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Temarapport 2010:5 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Tema: Utbildning Inträdet på arbetsmarknaden Gymnasieavgångna 2006/2007 Utbildning och forskning Temarapport 2010:5 Inträdet Tema: Utbildning

Läs mer

Definitiv beräkning av BNP för år 2009

Definitiv beräkning av BNP för år 2009 1(5) Definitiv beräkning av BNP för år 2009 Nationalräkenskaperna har nu uppdaterats med mer detaljerade statistikuppgifter för år 2009 och systemet har avstämts med hjälp av tillgångs- och användningstabeller

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

Inventering av kommunägda företag 2000

Inventering av kommunägda företag 2000 Inventering av kommunägda företag 2000 OE0108 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

Beskrivning av statistiken

Beskrivning av statistiken Beskrivning av statistiken Produkt: Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2001 2002 Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS Studentplan 3, 831 40 ÖSTERSUND Telefon

Läs mer

Ämnesprov årskurs 9: resultat 2010

Ämnesprov årskurs 9: resultat 2010 Ämnesprov årskurs 9: resultat 2010 UF0116 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning A.2 Statistikområde Skolväsende och barnomsorg A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

KVALITETSDEKLARATION. Offentligt ägda företag. Statistiska centralbyrån (12) Ämnesområde Offentlig ekonomi

KVALITETSDEKLARATION. Offentligt ägda företag. Statistiska centralbyrån (12) Ämnesområde Offentlig ekonomi 2017-12-07 1 (12) KVALITETSDEKLARATION Offentligt ägda företag Ämnesområde Offentlig ekonomi Statistikområde Finanser för den kommunala sektorn Produktkod OE0108 Referenstid 2016 2017-12-07 2 (12) Statistikens

Läs mer

Integration - Analys 2008 LE0105

Integration - Analys 2008 LE0105 Befolkning och välfärd/prognosinstitutet 2008-12-18 1(7) Integration - Analys 2008 LE0105 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Årskurs 9-elevregistret 2004/05

Årskurs 9-elevregistret 2004/05 Årskurs 9-elevregistret 2004/05 UF0101 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning A.2 Statistikområde Skolväsende och barnomsorg A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Statistikens framställning version 1 1 (8) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS) Ämnesområde Arbetsmarknad Statistikområde Lönesummor Produktkod AM0206

Läs mer

Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik enligt AMPAK

Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik enligt AMPAK Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik enligt AMPAK 2004 Tabeller på riksnivå Arbetsmarknad Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik enligt AMPAK 2004 Tabeller på riksnivå Statistiska centralbyrån 2006

Läs mer

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2009

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2009 Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2009 Statistiska centralbyrån, september 2010 Carolina Thulin Daniel

Läs mer

Från varor till tjänster

Från varor till tjänster Från varor till tjänster - Hur mäter vi det? Daniel Lennartsson, Birgitta Magnusson Wärmark, Malin Remes, SCB Almedalen 3 juli Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Almedalen 2013 Andel

Läs mer

Bruttolista/Arbetsplan med förenklingsåtgärder från Finansdepartementet och myndigheter

Bruttolista/Arbetsplan med förenklingsåtgärder från Finansdepartementet och myndigheter Bruttolista/Arbetsplan med förenklingsåtgärder från Finansdepartementet och myndigheter 2008-2009 2009-06-03 1 Statistik 3.2 Förslag från näringslivet som SCB avser att arbeta vidare med I föregående underlag

Läs mer

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2006

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2006 Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2006 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2007 redovisa en bedömning

Läs mer

SCB CIVILA SAMHÄLLET. Charity Rating Ideell förening Kaptensgatan 6, 111 114 57 Stockholm www.charityrating.org

SCB CIVILA SAMHÄLLET. Charity Rating Ideell förening Kaptensgatan 6, 111 114 57 Stockholm www.charityrating.org SCB CIVILA SAMHÄLLET Omfattning och avgränsning På uppdrag av Regeringen har SCB i samråd med en referensgrupp tagit fram en studie kring det svenska civila samhället. Referensgruppen har bestått av ett

Läs mer