mumbai vi som bor här caracas J o n a s B e n d iks e n förord av nairobi Åsa Jonason och Hans-Jacob Nilsson

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "mumbai vi som bor här caracas J o n a s B e n d iks e n förord av nairobi Åsa Jonason och Hans-Jacob Nilsson"

Kristina Fransson
för 8 år sedan
Visningar:

2 . caracas. mumbai vi som bor här J o n a s B e n d iks e n nairobi. jakarta. förord av PHILIP GOURE V I TCH Översättning av Åsa Jonason och Hans-Jacob Nilsson Bokförlaget Max Ström

3 År 2008 kommer det för första gången i historien att bo fler människor i städer än på landsbygden. En tredjedel av dessa mer än en miljard människor bor i slumområden. Enligt FN kommer den siffran att fördubblas till två miljarder inom de närmaste tjugofem åren. Fattigdomen flyttar in till städerna i en våldsam takt, och det saknas övergripande handlingsplaner för hur man ska kunna möta denna tillströmning av människor. FN definierar slum som fattiga, överbefolkade områden i avsaknad av rent vatten och avlopp, kommunal service, grundläggande infrastruktur och bra bostäder. De flesta invånare har på eget bevåg uppfört sina enkla skjul. Slumområdena är i ett konstant tillstånd av förändring, och utgör oftast de mest utsatta bostadsområdena i en stad. En del av dem förbättras och införlivas så småningom i den officiella stadsplanen, medan andra utplånas av markägare och stadsplanerare eller förstörs av eldsvådor och översvämningar. Deras befolkning skiftar ständigt. Migrantarbetare flyttar in och ut efter tillgången på jobb; andra som lyckats höja sin standard flyttar vidare. Många från landsbygden finner fattigdomen i städerna lika svår att uthärda som den de lämnat, och återvänder hem till sina byar. Trots olikheterna har världens slumområden ändå en sak gemensamt marginaliseringen i förhållande till den officiella staden. Men med tanke på att det rör sig om en sjättedel av jordens befolkning är det omöjligt att ge en generaliserande bild av hur de lever. Den vanliga föreställningen om slumområdena är att de präglas av fattigdom, smuts, sociala problem, otrygghet och våld. Men det finns också en annan sida som berättar om företagsamma och hårt arbetande människor. Livet i en kåkstad är fullt av utmaningar och svårigheter, men här har man också sitt hem där man samtalar över middagsbordet och barn läser läxor. Mellan åren 2005 och 2007 bodde jag flera månader i slummen i Nairobi, Mumbai, Jakarta och Caracas för att försöka få en bild av hur människorna lever där. Platserna som skildras i den här boken tillhör några av de mest tättbefolkade och trångbodda samhällena på jorden. Oftast bor man tillsammans i ett enda rum och innanför dess väggar finns en hel familjs universum, allt familjen äger. Här ger de improviserade tapeterna, de hemgjorda möblerna, prydnadsföremålen och de personliga minnessakerna ledtrådar till hur livet kan gestalta sig i en urban miljö på 2000-talet. Jag fotograferade var och en av de fyra väggarna i de hem jag besökte. De boende själva finns alltid med på en av bilderna. Berätta för mig om livet här, bad jag dem. Jag hoppades att de skulle vilja berätta om sådant som var viktigt för dem om sina hem, familjer, framtidsdrömmar, arbeten, besvikelser eller r ädslor. Den här boken ger ett urval av deras röster och tankar kring hur det är att leva i världens snabbast växande bostadsmiljöer kåkstäderna. Så här lever vi, vi som bor här. JONAS BENDIKSEN

Fattigdomen flyttar in till städerna i en våldsam takt, och det saknas övergripande handlingsplaner för hur man ska kunna möta denna tillströmning av människor.

5 höra om det finns något jobb. Jag kommer hem från arbetet vid tio- eller elvatiden på kvällen, ibland ännu senare. Sedan är det dagar när jag kommer hem tidigt. Ibland lyckas jag inte tjäna så mycket, ibland går det bättre. Det är billigt här i Dharavi. Det är en plats för fattiga, därför är vi här. Det har inte hänt mig något riktigt bra som är värt att minnas här. Inget riktigt dåligt heller. Inget som jag kommer ihåg. Mitt äktenskap? Det gick fort. Mina föräldrar hittade en flicka åt mig medan jag bodde här. Jag tar aldrig med henne ut någonstans. Santosh Lohar Meena, Sandhya, Santosh Star Carrom Club Bandra-Kurlas affärsdistrikt

Det har inte hänt mig något riktigt bra som är värt att minnas här. Inget riktigt dåligt heller. Inget som jag kommer ihåg. Mitt äktenskap? Det gick fort.

7 Caracas ekonomiska gränslinjer syns tydligt i landskapet. Venezuelas huvudstad med sina kontorsskrapor, affärsdistrikt och välmående bostadskvarter ligger i en dalgång. Men lyfter man blicken ser man överallt kåkstäder som klättrar uppför de omgivande branterna. Delvis på grund av Venezuelas oljeboom har Caracas befolkning mer än fyrdubblats under de senaste femtio åren. Trots president Hugo Chávez folkliga retorik och Venezuelas oljeinkomster bor nära hälften av Caracas invånare i fattiga områden som kallas barrios. Även om levnadsstandarden i dessa områden varierar, saknas ofta fungerande avloppssystem och elektricitet. Här kostar en liter drickbart vatten mer än en liter bensin. los barri o s, caracas Caracas har också stora problem med det utbredda våldet. Enligt Unesco blir fler människor skjutna till döds i Venezuela än i något annat land som inte är i krig. År 2007 redovisade man nästan tolvtusen mord i hela landet. I Caracas fattigare områden och dess barrios resulterar gängkrig, rån och andra våldsdåd i närmare hundra mord i veckan. Trots att våldet är en del av livet vårdas många hus kärleksfullt av sina ägare, som under årens lopp har förvandlat de enkla träskjulen till tvåvåningshus av tegel, ibland med kaklade golv, bekväma möbler och köksutrustning. Men det dagliga livet präglas ändå av fruktan. Hemmafruar, butiksägare och barn delar dessa områden med beväpnade tonåringar, och nytvättade skoluniformer hänger på tork framför väggar fulla med kulhål.

Delvis på grund av Venezuelas oljeboom har Caracas befolkning mer än fyrdubblats under de senaste femtio åren.

8 Omslagets framsida: Bröllopslyktor, Dharavi, Mumbai Omslagets baksida: El Valle, Caracas Titelsida: Förskola i Dharavi, Mumbai Redaktör: Michael Famighetti Produktion: Matthew Pimm Redaktionschef: Susan Ciccotti Sammanställning inklusive urval och placering av text och bilder copyright 2008 Aperture Foundation, Inc. Fotografier och texter copyright 2008 Jonas Bendiksen/ Magnum Photos. Förord copyright 2008 Philip Gourevitch. Alla rättigheter förbehållna enligt internationella och pan amerikanska copyrightbestämmelser. Inga delar av denna bok får mångfaldigas i någon form utan skriftligt tillstånd från utgivaren. Originaltitel: The places we live Först publicerad av Aperture Foundation West 27th Street New York, N.Y Svensk översättning Bokförlaget Max Ström Svensk redaktör Elisabet Sahlin Svenskt original Petra Ahston Inkapööl Tryckt av Graphicom i Italien 2009 ISBN Bokförlaget Max Ström Skeppsholmen Stockholm

Förord copyright 2008 Philip Gourevitch. Alla rättigheter förbehållna enligt internationella och pan amerikanska copyrightbestämmelser.

Relevanta dokument

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH Vad tänker du på när du hör ordet Afrika? Bilder av Afrika I filmen Citizen Oketch får vi följa med George och Esther Oketch och deras fyra barn i vardagen i ett slumområde