Kreativitet kontra adminstration i kulturprojektledarens vardag. Konflikt eller inte? En rapport av Sara Vogel Rödin, KV-01 Kulturverkstan 2002

Transkript

1 Kreativitet kontra adminstration i kulturprojektledarens vardag. Konflikt eller inte? En rapport av Sara Vogel Rödin, KV-01 Kulturverkstan 2002 Innehåll English summary Inledning och frågeställning Tillvägagångsätt Definition av de kreativa och de administrativa arbetsuppgifterna. Svar Analys Slutledning Litteraturtips Adresser

2 English summary The primary question of this report is based on my experience of working with projects, and of watching other curators at work: How does the curator or project coordinator sustain his or hers energy enthusiasm? To answer my questions I have chosen to interview five different coordinators within the field of cultural projects. Is there a potential conflict between the creative/visionary and administrative tasks facing a cultural project coordinator? If there is: how does it manifest itself, and what can one do about it? The result of my study is that there indeed is a conflict between the creative and the administrative tasks, although both aspects really are a part of the same process. My conclusion is that everything that a curator or a coordinator does within his/her work is creative. With that in mind, the duller and harder parts will be easier to manage. Inledning och frågeställning Jag har under vårterminen 2002 haft en 5 veckor lång praktik, den sk Lia 2. Praktiken gjordes hos Barbro Erlandsson Bratt, kulturutvecklare inom projeket Attraktiva Dalsland under regi av Kommunalförbundet Dalsland. Min uppgift under praktiken var att göra en förstudie på ett kulturprojekt med namn Vid vatten med planerad start till sommaren Vid sidan om praktiken har jag valt att göra en studie där resultatet är denna rapport. Min frågeställning som jag utgått ifrån under min studie har formats utifrån egna erfarenheter inom projektarbete och genom inblick i andra projektledares vardag. Jag fick under de första mötena inför min praktik en inblick/återblick i vad som kan vara den tunga sidan i ett projektarbete. Att tex lirka, övertala, jämka och entusiasmera andra som kanske inte är riktigt intresserade eller har samma mål som du själv, kan ta oerhört mycket energi och kraft. Att sitta med ansökningar och ekonomi utan att få feedback på det man utför kan göra att glöden slocknar. En kulturprojektledare arbetar ofta ensam med ett stort ansvar. Projektledaren är oftast sin egen chef och är ibland även chef åt andra. Uppgifterna kan vara allt ifrån att definiera visioner, skriva bidragsansökningar, budgetera, ibland bokföra, vara personalansvarig och slutligen driva och genomföra projekt. Att vara projektledare är ett kreativt och roligt arbete men är samtidigt ofta hårt med hög arbetsbelastning. Då kulturprojektledare är mitt framtida yrkesval vill jag finna svar på hur man som projektledare behåller gnistan när man ofta är ensam om att driva ett projekt med allt vad det innebär. Jag vill göra en handbok i överlevnad. Kan det för en kulturprojektledare ligga en konflikt mellan de kreativa/visionära arbetsuppgifterna och de administrativa? Om så är fallet, på vilket sätt? Vad gör man åt det?

3 Tillvägagångssätt Jag valt att intervjua 5 projektledare inom kultursektorn. Barbro Erlandsson Bratt Kulturutvecklare inom projektet Attraktiva Dalsland, Kommunalförbundet Dalsland. Gunilla Grundström Rektor Stenebyskolan, Biträdande rektor HDK Stenebyskolan Clas Göran Janson Rektor musikskolan Mellerud Göran Vogel-Rödin Konsthallschef Trollhättan Simon Roos Konstkonsulent Västra Götalands regionen Definition av de kreativa och de administrativa arbetsuppgifterna. Att definiera vad som är kreativt och vad som administrativt i en projektledares arbete är inte helt lätt. Går de att skilja åt? I Prismas Främmande ord definieras kreativitet som förmågan till nyskapande, initiativrikedom och förmåga att förverkliga ideerna. Att vara kreativ definieras att vara skapande, idérik och initiativrik. Administration är det som avser förvaltning, Att administrera är att förvalta, handha och sköta. I boken Kreativitet av Jan Rollof definieras kreativitet: Lat. Creos = att bringa existens, att skapa. Att skapa, kreera, innefattar inte bara en idé i sig utan också processen att förverkliga den. Ideer kan flamma upp i en enskild hjärna, bli kvar eller försvinna. Medan resultatet av kreativitet på något sätt når fram till omvärlden. Kreativitet innefattar även en andlig, mental process, behovet av att gestalta idéer, känslor, abstrakta begrepp och symboler i synnerhet inom konst och etik. För att få svar på det jag söker definerar jag de kreativa arbetsuppgifterna som de som är stimulerande, utvecklande, roliga att utföra, kännspositiva och utmärks av det som Jan Rollof kallar behovet av att gestalta idéer. De administrativa är ren förvaltning och uppgifter som kan vara utvecklande men tar mer energi än vad de ger. Uppgifter som är nödvändiga för driften av projekt men inte så stimulerande för projektledaren. Som t ex att dokumentera, beräkna och arkivera Men för att utröna detta ytterligare så bad jag dem jag intervjuade att själva definiera vad som är kreativt respektive administrativt.

4 Svar Barbro Erlandsson Bratt Barbro har bl a som mål att utveckla, synliggöra kulturen och kulturella aktiviteter för dalslänningarna själva och andra utanför landskapet. Hon gör det genom att bygga nätverk mellan kulturutövare, förstärka redan befintliga kulturprojekt och hon driver och initierar också egna kulturprojekt i samarbete med andra. Hon tycker nog att hon lyckas men tycker inte att det finns konkreta bevis för det. Hon menar att det finns ett dilemma med projektrollen. Man måste visa resultat i press och media för att projektet skall få en fortsättning. Det kreativa flödet/processen sker i tanken och det gäller att fånga idéerna innan den försvinner. Sedan måste man sätta det på pränt (det administrativa). För Barbro innebär kreativitet: flödet, idéerikedom, lösningar och problemlösning. Administration innebär: Pappersarbete, telefonkontakter och att få ner en form, projektformulering. I Barbros arbete tar de administrativa bitarna mest tid men kreativiteten och att vara idérik är viktigt och är utgångspunkten, annars finns det inget att administrera. De kreativa och de adminitrativa delarna hör ihop, det hör till. Vid hinder och motstånd gäller det att vara övertygad om att det man gör är bra. För att orka. Barbro hämtar kraft genom att röra sig och rensa skallen i skogen,. Och genom samtal och möten med öppna människor. Hon menar att man som projektledare måste vända motstånd och negativ energi till positiv kraft och dessutom måste man låta den kreativa processen få ta tid Gunilla Grundström Gunilla arbetar för att Stenebyskolan skall bli ett kreativt centrum och vara en bra plats som helhet för studenter och personal. Det försöker hon åstakomma genom att vara närvarande, målinriktad och prestigelös. Gunilla berättar att för att lyckas med att genomföra ett projekt så måste man verkligen vara fokuserad. Det tar 4-5 år och man får inte fokusera på för mycket samtidigt. Om relationen mellan administration och kreativitet säger hon, ju mer kreativ och visionär, ju tydligare strukturer behövs. Det kreativa för Gunilla är när hon formulerar sig i tanken. Den kreativa processen blir administrativ när formuleringen skall ner på papper. Men det går inte att skilja de två åt poängterar Gunilla, det är helheten som gäller. De tar lika mycket tid i anspråk, ingen del skulle fungera utan den andre. Utan vision dör verksamheten. Samtidigt är produktiviteten ett måste. För att få inspiration så måste man ha någon att formulera sin problematik tillsammans med och man måste ha överseende med sig själv. Acceptera och förstå sig själv. Gunillas tips är bl a att om man är en grupp måste man 1) ha ett gemensamt mål 2) ha gemensamma upplevelser och 3) ta upp konflikter, det är inte alltid man kan lösa konflikten men den måste upp på bordet. Clas Göran Janson Clas vill få en helhet, inte skilja på kultur och undervisning. Han menar att lärarna är en outnyttjad kraft som språkrör och bärare av kultur. Det är när man tar med allt man är som människa som man är en bra pedagog. Han vill också vara med att skapa fysiska miljöer för möten och kultur. Skolan skall inte vara en isolerad del i samhället utan skolan skall integreras i samhället och samhället i skolan med hjälp av kulturen. Clas menar att man måste vara lyhörd för andras behov för att lyckas med sina egna idéer. Han jobbar med och mot politiker, kräver, önskar och är inte lydig. För att nå visionen jobbar bla musikskolans lärare även som musiklärare inom skolan från lågstadiet till gymnasiet. Visionen lever och lärare, elever, politiker och kulturföreningar tillsammans gör att det lyckas. Clas menar att visst kan det upplevas som en konflikt mellan det kreativa och det administrativa men som kulturarbetare har man valt ett liv utan raka linjer. Det finns ett behov att stå på scen. Man är sprungen ur kreativitet. Andra kan uppleva kreativiten som rörig men ju mer kreativitet desto mer struktur behövs. Det

5 administrativa kommer som en tillnyktringsfas och det behövs för att formulera sig inför andra. Men man måste få pappret att leva. Kraft får Clas genom goda relationer med sina arbetskamrater och då skall man inte bara jamsa med, man måste våga vara rak och tydlig. Arbetet får inte heller vara allt i livet. Man får inte leva med ett stort motstånd, upplever man det så måste man ta en dag för eftertanke Göran Vogel-Rödin En del av konsthallens vision är att genom konsten vidga synfältet, vidga begreppsvärlden och världsbilden för alla (konstnärer, besökare och personal) så att vi därigenom bättre skall förstå oss själva, livet, samhället och den snabbt förändrande omvärlden. Att stimulera och värna varje människas kreativa, skapande och gestaltande förmåga. Göran menar att genom den gestaltande processen kommer man längre än genom politiken i arbetet att skapa förståelse för andra människor. Göran har tidigare definierat sig själv som utövare (konstnär) med ett tillfälligt arbete som konsthallschef. Istället har han varit regiassistent år ut och år in åt andra konstnärer utan att hinna med eget. Där finns en inneboende problematik. Konstnärens roll är att vara vägledande, vidgar man konstbegreppet så blir även konsthallens verksamhet en konsthandling. Det administrativa är en verklighet som måste hanteras och är en nödvändighet för den gestaltande processen. Verksamheten måste skötas. Det administrativa arbetet är också en förutsättning för ett offensivt tänkande i den kreativa processen. Men man skall inte skilja dem åt utan finna länken. Problematiken finns ändå för när man gör en projektbeskrivning finns en risk att man förlorar lågan. När man måste formulera sig så kan det bli som en våt filt över lågan och resultatet av det blir sur rök. Inspiration kan komma ur vad som helst menar Göran, men det är viktigt att skapa andrum, men framförallt tycker han att man måste se sitt arbete som ett konstverk, det gör arbetet intressantare och man orkar bära det. Simon Roos Som konstkonsulent arbetar Simon med att medverka till att konstområdet uppgraderas ekonomiskt samt att öka medvetenheten om konst. Men han menar också att visioner kan se olika ut beroende på från vilken position man siktar och på vilket mål. Som privatperson eller yrkesman. Simon jobbar ganska mycket på att vara så positiv som möjligt. Att utstråla envishet och trygghet är viktigt menar han. Hans måtto är det här kommer vi att klara av, det är mer en fråga om när det blir uträttat än OM det blir det. Han upplever att han lyckas med att skapa intresse omkring sig. Han menar att man måste vara ganska klar över sin egen vision, hålla den vid liv, hela tiden, men hålla den ganska för sig själv, lyssna av omgivningen och tillåta processerna ha sin gång. Simon tycker att kreativitet bottnar i en lust att skapa nytt. Administration kan ses som den åtbörd som krävs för att omsätta lusten, idén i realitet. Det måste vara ett växelspel mellan de båda och de är lika viktiga. I sitt jobb är de kreativa uppgifterna övervägande. Han upplever sig som kreativ, trots en ofta byråkratisk miljö. Att vara skapande som konstnär omsätter han nu i ett annat skapande, av processer, händelser, möten och nya flöden. Konflikten mellan det administrativa och det kreativa kan bestå i att man lägger för mycket tid på att rådda nya lösningar, och glömmer bort att administrera de redan påbörjade. Simon menar att det finns en fara med alltför kreativa människor och det är att de lastar på, rullar på, kör över och i sin iver och entusiasm tystar folk, tröttar ut och plågar livet ur den kreativitet som eventuellt fanns från början runtomkring. Suger upp kraft som en dammsugare, och landar pladask ensam och fullständigt överraskad. Simon hämtar kraft genom vila. Några av de tips han vill dela med sig av är att stanna upp med jämna mellanrum och stämma av läget mot visionen. Är jag på rätt spår? Känns kursen rätt utlagd? Försök glömma att du är duktig. Ingen tackar dig för att du satt uppe hela natten.

6 Analys Nå, vad kan man få ut av detta? Är det som jag befarat någon konflikt mellan de administrativa och de kreativa arbetsuppgifterna? Både ja och nej. Barbro och Gunilla definierar den kreativa processen som den när de formulerar sig i tanken. De två tillsammans med Clas Göran och Göran tycker att arbetet blir administrativt när idéerna eller projekten skall formuleras i skriven text. Barbro och Simon talar båda om att i kreativiteten ingår flödet, idérikedomen och lusten att skapa nytt. Flera upplever ett slags konflikt mellan det kreativa och det administrativa och alla menar att båda delarna är en nödvändighet för genomförandet av projekt. De är båda en del av den skapande/gestaltande processen. För Göran kan konflikten bestå i det att när man formulerar sina idéer skriftligen så kan lågan svalna. För Simon handlar konflikten om att man kan förlora sig i det kreativa flödet och glömma att administrera de redan påbörjade projekten. Clas Göran säger att man som kulturprojektledare är sprungen ur kreativitet och att det administrativa är som en tillnyktringsfas som är nödvändig men svårigheten är att även få pappret att leva. Gunilla är väldigt tydlig med att inte vilja skilja på de kreativa och administrativa arbetsuppgifternas värde för henne själv eller i arbetet. Inte heller att någon av dem skulle ta mer tid i anspråk. Hon upplever inte någon konflikt mellan dem. Göran och Simon som båda ser sig som konstnärer har funnit sitt sätt att hantera konflikten mellan det kreativa och administrativa. De ser sitt arbete som en konsthandling. De säger saker som: det handlar om en gestaltande process och konstnärens roll är att vara vägledande. De är skapande konstnärer genom processer, händelser, möten och nya flöden. På det sättet blir arbetet roligare och intressantare. Göran säger också att det gäller att inte försöka se skillnaderna mellan de kreativa och de administrativa arbetsuppgifterna utan hitta länken mellan dem. Alla fem av de kulturprojektledare jag samtalat med talar om vikten av att få tid för sig själv. Sätta streck i almanackan, ha möte med sig själv, ta en promenad i skogen, hämta inspiration i ateljén, stugan och hos vänner. Med dessa svar på hur man hämtar kraft och inspiration så kommer det nya frågor. Det intressanta är ju att dessa fem har var och en under ett års tid flera hundra timmars övertid. Får de själva verkligen den tiden över de pratar om? Lyckas de sätta streck i almanackan för att under vilodagen inte ens ha på mobiltelefonen? De talar alla om att de tycker att de lyckas ganska bra med sitt arbete, men är inte det just för att de lägger ner så mycket tid? Slutsats Jo, det finns en konflikt mellan det kreativa och administrativa arbetsuppgifterna men de är båda delar av samma process. Den kreativa och gestaltande processen. Kanske skall man lyssna på Jan Rollof när han skriver att skapa, kreera, innefattar inte bara en idé i sig utan också processen att förverkliga den. Ideer kan flamma upp i en enskild hjärna, bli kvar eller försvinna. Medan resultatet av kreativitet på något sätt når fram till omvärlden. Det är ju det som Barbro, Gunilla, Clas Göran, Göran och Simon talar om, att för att nå fram med sina idéer till omvärlden behövs den administrativa delen. Genom att man formulerar sig för att andra skall se och förstå. Det betyder att allt en kulturprojektlerade gör är kreativt. Med det i tanken kan de tyngre och tråkigare arbetssuppgifterna bli lättare att genomlida/genomföra.

7 Litteraturtips Tio tankar om tid. Bodil Jönsson Fångad av arbete. Lena Nevander Friström Kreativitet en handbok för organisationer och individer. Jan Rollof Projektledning- Att leda och lära en ofullkomlig värld. S. Christensen & K. Kreiner Projektverkare- Att leva och arbeta med förändring. C. Linberg & P. Rundkvist Med ett stort tack till framför allt min handledare och inspiratör men förstås också till: Barbro Erlandsson-Bratt Kommunalförbundet Dalsland Dalsland Center Håverud Gunilla Grundström Stenebyskolan Box Dals Långed Clas Göran Janson Kommunala Musikskolan Melleruds kommun Mellerud Göran Vogel-Rödin Konsthallen Trollhättans Kommun Trollhättan Simon Roos Postgatan 2 A Göteborg Kontakta mig Sara Vogel-Rödin Hallebyvägen Dals-Långed sara.vogel-rodin@kulturverkstan.net