Anmälan enligt miljöbalken om uppförande och drift av 2 vindkraftverk i Lungsjön

Transkript

1 Anmälan enligt miljöbalken om uppförande och drift av 2 vindkraftverk i Lungsjön Fotoillustration från Lungsjön cirka 2,5 km nordnordost om den planerade anläggningen med sammanlagt 6 verk varav 4 verk har giltigt bygglov/anmälan Anmälan avser 2 vindkraftverk med projektbenämning Nallkullen 2, med en sammanlagd effekt omkring 6 MW i Sollefteå kommun Väktaren Vind AB (nedan kallat Väktaren Vind) har för avsikt att uppföra två vindkraftverk på fastigheterna Lungsjön 2:20 och Lungsjön 1:6/2:20 i Sollefteå kommun i Västernorrlands län. Området där vindkraftanläggningen planeras ligger mellan 2 och 3 kilometer syd-sydväst från samhället Lungsjön som är beläget cirka 15 kilometer väst-nordväst om Edsele. Val av vindkraftverk och modell kommer att fastställas när resultatet av upphandlingen föreligger. För teknisk beskrivning med Vestas V112-3 MW som referensvindkraftverk, se bilaga 8, Vindkraftsverken kommer att ha effekt omkring 3 MW vardera. 1 (av 52)

2 Sökande bolag Väktaren Vind AB Älandsbro Rö 113 Tfn Org nr Kontaktperson Hans-Erik Flodin , Placering av vindkraftverk Referenssystem: RT 90 2,5 gon V VKV X Y Z Bilageförteckning Bilaga 1 Anläggningslayout - Terrängkarta Bilaga 2 Anläggningslayout - Fastighetskarta Bilaga 3 Anläggningslayout - Hänsynskarta Bilaga 4 Ljudutredning Bilaga 5 Ljudring Bilaga 6 Skuggutredning Bilaga 7 Skuggkalender Bilaga 8 Teknisk beskrivning Vestas V 112 Bilaga 9 Fotoillustration Bilaga 10 Kungsörnsinventering Bilaga 11 Naturvärdesinventering Nallkullen Bilaga 12 Tjäderinventering Nallkullen Bilaga 13 Örninventering Nallkullen Bilaga 14 Karta på alternativ placering Bilaga 15 Häckfågelinventering Bilaga 16 Samrådshandlingar 2 (av 52)

3 Innehåll 1 BAKGRUND INLEDNING MILJÖBALKEN PRESENTATION AV PROJEKTET LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING FÖRVÄNTAD PRODUKTION STÖRNING UNDER BYGGSKEDET LJUDSTÖRNING SKUGGOR VISUELL PÅVERKAN MARK OCH VEGETATION GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN EVENTUELLA MOTSTÅENDE INTRESSEN HÄNSYNSOMRÅDEN RIKSINTRESSEN, INTRESSEOMRÅDEN ELLER ÖVRIGA SKYDDADE OMRÅDEN PLANFÖRHÅLLANDEN DÄGGDJURSFAUNA FÅGELFAUNA SKOGSBRUK OCH LANTBRUK LANDSKAPSBILD ALTERNATIV UTFORMNING ALTERNATIV PLATS SÄKERHET KONTROLL AV VERKSAMHETEN ÅTERSTÄLLNING SAMRÅD HISTORIK SAMMANFATTNING LFV OCH NÄRLIGGANDE FLYGPLATSER FÖRSVARSMAKTEN TERACOM SAMERNA VERKSAMHETSBESKRIVNING (av 52)

4 4.1 VÄKTAREN VIND AB TORN, BYGGNATION OCH TRANSPORT RÖRFORMAT TORN FUNDAMENT BERGSFUNDAMENT MASSHANTERING ALLMÄNT OM VÄGAR OCH TRANSPORTSTRÄCKOR MONTAGE ELINKOPPLING OCH ELANSLUTNING AVVECKLING/ÅTERSTÄLLNING KONSEKVENSER OCH ÅTGÄRDER VÄXTLIV DJUR- OCH FÅGELLIV LANDLEVANDE DÄGGDJUR FLADDERMÖSS FÅGELLIV FRILUFTSLIV FUNDAMENT MED TILLHÖRANDE PLAN ÅTGÄRDER VÄGAR ELEKTROMAGNETISKA FÄLT ÅTGÄRDER LJUD AERODYNAMISKT LJUD MEKANISKT LJUD TEKNISK BESKRIVNING AV LJUD LJUDUTBREDNING ANALYS RIKTVÄRDEN ÅTGÄRDER SLUTSATSER SKUGGOR UPPKOMST ANALYS (av 52)

5 5.8.3 ÅTGÄRDER SLUTSATSER VISUELLA STÖRNINGSUPPLEVELSER PSYKOSOCIALA VÄRDERINGAR PÅVERKANDE FAKTORER ÅTGÄRDER SLUTSATSER OMRÅDEN ENLIGT 7 KAPITLET MILJÖBALKEN NATURA 2000-OMRÅDEN OMRÅDE FÖR RENNÄRING SKYDDSOMRÅDEN OCH FÖRSIKTIGHETSMÅTT SÄKERHET FAKTA OCH ERFARENHETER ÅTGÄRDER SLUTSATSER LOKAL TILLSYNSMAN ÅSKA, BRAND OCH UTSLÄPP TILL NATUREN EGENKONTROLL MILJÖRAPPORT VILLKORSDISKUSSION SKUGGOR OCH REFLEXER LJUD LANDSKAPSBILDEN SÄKERHET RENNÄRINGEN NOLLALTERNATIVET EXTERNA KOSTNADER REGIONALA EFFEKTER GENERELLA SLUTSATSER REFERENSER (av 52)

6 Anmälan enligt Miljöbalken om uppförande av 2 vindkraftverk Väktaren Vind AB (nedan kallad Väktaren Vind) har för avsikt att uppföra två vindkraftverk på fastigheten Lungsjön 2:20 och Lungsjön 1:6/2:20 i Sollefteå kommun, Västernorrlands län. Området där vindkraftsanläggningen planeras ligger mellan 2 och 3 kilometer sydsydväst från samhället Lungsjön, beläget cirka 15 kilometer västnordväst om Edsele. För teknisk beskrivning, se Bilaga 8 med Vestas V112-3 som referensverk. Vindkraftverkens tornhöjd kommer att vara omkring 100 meter. Rotorns diameter kommer bli omkring 100 meter. Vindkraftverkens totalhöjd kommer inte att överstiga 150 meter. Vindkraftverken kommer att ges en enhetlig utformning och färgsättning. Platsen för etableringen består idag av skogsmark och ska även fortsättningsvis kunna förbli så. Inga befintliga vindkraftverk finns i dag i närheten av den tänkta lokaliseringen men bygglov finns för 4 verk i direkt anslutning inom Projekt Nallkullen. Närmast övriga belägna tillståndsgivna anläggning är SSVAB:s Björkhöjden där närmsta vindkraftverken är belägna ca 2,5 km väster om Projekt Nallkullen. Området är väl lämpat för en vindkraftsetablering då vindförhållandena konstaterats vara mycket goda och att området är relativt glest befolkat. Närmast liggande fritids/bostadshus ligger omkring 1,18 km från vindkraftsanläggningen (vindkraftverk nummer 4). Se bilaga 1-3 för anläggningslayout. De 2 planerade vindkraftverken förväntas årligen producera omkring 18 miljoner kwh ren förnyelsebar energi till kraftnätet. Detta motsvarar enligt Energimyndigheten omkring 900 normalvillors totalförbrukning, inkluderat hushållsel, varmvatten och eluppvärmning. Sökanden har ingen erinran mot att godkännandet av anmälan tidsbegränsas till 35 år. 1 BAKGRUND 1.1 INLEDNING Vinden är den ständigt förnybara energikällan som vindkraften utnyttjar. Vinden är i grunden lagrad solenergi. Huvudorsaken till att ny kraft ständigt matas in i lufthavets vindar är en temperaturskillnad som solstrålningen ger upphov till. Ett vindkraftverk omvandlar denna kraft/rörelseenergi till elektrisk energi. Detta sker genom att vinden driver runt vingarna, som via navet är sammankopplade med en elektrisk generator. Generatorn skickar elströmmen till ett högspänningsnät. Klimatförändringar och miljöförstöringar kräver en ny energipolitik. FN:s klimatpanel, IPCC, 6 (av 52)

7 visar att det krävs omedelbara åtgärder för att möta klimatförändringarna. De globala klimatpåverkande utsläppen måste enligt IPCC minska före år 2015 för att undvika risken för en galopperande klimatförändring bortom vår kontroll. Vår nuvarande energimodell måste genomgå en fundamental omstrukturering för att kunna bevara vårt sätt att leva. Klimatförändringarna och miljöförstöringarna kan bara hejdas på ett effektivt sätt, genom en ökad användning av förnybara energikällor. Förnybara energikällor kan på ett hållbart sätt, tillgodose den ökade efterfrågan på energi i världen, samtidigt som den omfattar de tre dimensionerna ekonomisk, ekologisk och en socialt hållbar utveckling, vilka är hörnstenarna i vår framtida energimodell. I mars 2006 presenterade regeringen Sveriges första vindkraftsproposition Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk (Prop. 2005/06:143), som antogs av riksdagen i juni samma år. Den inleds på följande sätt: Regeringen vill med propositionen betona vikten av att kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter aktivt bidrar till förbättrade förutsättningar för planering av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar elproduktion från vind, i propositionen också benämnt vindbruk. Under det femte kapitlet av propositionen Vindbruk för ett hållbart samhälle står det skrivet att: Utnyttjande av vind för elproduktion bör jämställas med andra näringar som fiske, rennäring samt jord- och skogsbruk vilka också bygger på nyttjande av förnybara naturresurser. Ordet vindbruk bör användas som en sammanfattning av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar näring som baseras på produktion av el från vind. En ökad användning av vindkraft bör bidra till ett minskat beroende av icke förnybara energikällor. Vidare står att: Nyttjandet av vinden var fram till en bit in på nittonhundratalet ett vanligt förekommande inslag i landskapsbilden. År 1850 fanns det i Europa omkring en halv miljon väderkvarnar. Motsvarande mängd stora moderna vindkraftverk skulle i dag kunna generera el motsvarande Europas årliga behov. Vindkraftens potential är mycket stor. Bruket av vindmöllor eller väderkvarnar har varit en utbredd företeelse där vindförutsättningarna varit goda och behovet av att förädla jordbruksprodukter funnits. I Sverige ges flera av de väderkvarnar som i dag finns kvar i landskapet ett samhälleligt skydd genom att de är byggnadsminnesförklarade på grund av sitt kulturhistoriska värde. Vår framtida energiförsörjning möter en rad utmaningar. Elproduktionen är en av de främsta orsakerna till världens klimat- och miljöproblem. På uppdrag av regeringen tog Energimyndigheten fram ett förslag till planeringsmål för vindkraften, vilket nu har antagits. Det tidigare planeringsmålet, som antogs 2002 var 10 terawattimmar (TWh) el från vindkraften till Det nya planeringsmålet är 30 TWh el från vindkraften till år I dagsläget kommer cirka 7 TWh elenergi från vindkraften. I regeringsproposition står det även att: Regeringen vill betona att de myndigheter som lyder under regeringen till fullo bör utnyttja de möjligheter som finns i dagens regelverk för att bidra till en expansion av vindkraften. 7 (av 52)

8 Regeringen har uttryckt viljan att bidra till ett ökande antal vindkraftverk i Sverige bland annat genom att ge stöd till driften av dessa genom gröna elcertifikat. Dessa ges som en ersättning per levererad kwh. Vindkraftutbyggnaden går i linje med miljöbalkens intentioner där hushållning med ändliga naturresurser betonas. Enligt 2 kapitlet 5 miljöbalken ska ny elproduktion i huvudsak baseras på inhemska och förnybara energikällor. Intentionerna med denna anmälan överensstämmer med de regionala och lokala miljömålen för Västernorrlands län och Sollefteå kommun. Området där vindkraftverken planeras är inte detaljplanerat för något annat ändamål och etableringen strider inte mot gällande översiktsplan. Vindkraft producerar elenergi utan utsläpp och innebär därmed en mycket liten belastning på naturen. Detta innebär att vindkraften möjliggör en minskning av de utsläpp av bland annat växthusgaser som sker vid konventionell elproduktion. Våra utsläpp av växthusgaser påverkar hela vår jord och utsläppen som görs idag påverkar klimatet hundratals år framåt i tiden. Vindkraftverk kan medföra olägenheter som skuggor, ljudpåverkan iskast och reflexer. Dessa begränsas vid etableringen vid Nallkullen genom att: Vindkraftverken byggs på behörigt avstånd från bebyggelse och verksamhet. Vindkraftverken kan stängas av under de perioder då skuggor kan verka störande med hjälp av en solventil. Rotorbladen kommer att vara antireflexbehandlade och uppvärmda vintertid. Ljudmätning kommer att ske när anläggningen tagits i bruk. Vindkraftverken påverkar även landskapsbilden i området, främst vad gäller utblickarna från högre belägna och öppnare platser i närområdet. Människor med en positiv syn på vindkraft som energikälla kan ofta uppfatta vindkraftverk som vackra inslag i landskapsbilden, medan andra kan uppfatta dem som störande inslag i miljön. Människan har dock i alla tider påverkat sin omgivning. Det vi vanligtvis ser som orörd natur är resultatet av århundraden av mänsklig påverkan och utnyttjande av naturresurserna. En genomtänkt och välplanerad placering av vindkraft kan på sikt upplevas som ett positivt inslag i kulturlandskapet och spegla den tidsepok som vi lever i idag. Det som gör att vindkraften avviker från andra stora objekt i landskapet är främst rörelsen från vingarna. Även om de upptar en liten del av synfältet så kan de roterande vingarna dra till sig uppmärksamhet. Vindkraftverken ger Sollefteå kommun lokalt producerad elenergi. Med lokalt ägande, vilket eftersträvas, blir nyttan av vindkraftsetableringen också mer påtaglig för markägarna. Närboende kommer att erhålla pengar från en fond årligen, även kallade bygdepeng lika med 0,5 % av produktionen. Under byggtiden kan transporter i samband med resningen av vindkraftverken ge en viss störning för närboende. Efter vindkraftsanläggningens livstid nedmonteras vindkraftverken och marken återställs. 8 (av 52)

9 Sammantaget ger vindkraftetableringen följande effekter: Positiva miljöeffekter genom att miljöskadlig elproduktion kan ersättas. Förändrad markanvändning av maximalt 0,5 ha skogsmark per verk. Påverkan på landskapsbilden, främst från högre belägna eller öppna platser i närområdet. Markvegetation, skogsbestånd, flora och fauna påverkas endast i liten omfattning. Nollalternativet, det vill säga det fall att ingen etablering sker, innebär att landskapsbilden inte förändras och att ljudnivåerna i området är oförändrade. Nollalternativet innebär även att elenergi motsvarande produktionen i den planerade anläggningen måste ske med andra metoder, troligen med mer miljöskadlig elproduktion. Vindkraftanläggningen bidrar till att uppfylla miljömål på nationell, regional och lokal nivå. Efter cirka fyra månaders drift i ett bra vindläge har ett modernt vindkraftverk producerat lika mycket energi som gått åt för att tillverka det (SNF/Miljöfakta från vindkraftutredningen, SOU 1999:75). Sammantaget bedöms de negativa miljökonsekvenserna av den föreslagna anläggningen som ringa. Den förnyelsebara elproduktionen bedöms uppväga de negativa miljökonsekvenserna. 1.2 MILJÖBALKEN Nedan redogörs för hur vindkraftetableringen vid Nallkullen kan utvärderas i förhållande till miljöbalkens syfte och miljöbalkens hänsynsregler. Miljöbalkens syfte Enligt miljöbalken 1 kap 1 ska miljöbalken tillämpas så att: 1. Människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan. Vindkraften är en förnybar energiform, som inte medför några utsläpp av för miljön skadliga ämnen. Vindkraftverken placeras på behörigt avstånd från bebyggelse och förorsakar därför inte heller annan påverkan i större omfattning. 2. Värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas. Vindkraftanläggningens lokalisering är vald för att inte ge betydande effekter på värdefulla natur- och kulturmiljöer. Inga riksintressen för natur eller kulturmiljö kommer att påverkas. 3. Den biologiska mångfalden bevaras. Vindkraft bidrar till en friskare naturmiljö och bevarande av den biologiska mångfalden genom att luftförorenande elproduktion ersätts. 4. Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. Det nuvarande energiproduktionssystemet är inte långsiktigt hållbart i ett lokalt eller globalt perspektiv. Vinden är en miljövänlig energikälla, som rätt använd främjar en långsiktigt god hushållning. 9 (av 52)

10 5. Återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Efter sin ekonomiska livslängd; cirka 35 år, kan ett vindkraftverk monteras ned och återvinnas. Energiförbrukningen för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar cirka 1 % av dess energiproduktion under livslängden. Miljöbalkens hänsynsregler I 2 kap. Miljöbalken beskrivs de allmänna hänsynsregler som ska följas när man bedriver en verksamhet som kan medföra påverkan på miljön. Nedan exemplifieras hur dessa beaktas vid planeringen av en etablering av vindkraft vid Nallkullen: Bevisbörderegeln (MB 2 kap 1 ) Väktaren Vind avser att genom den pågående utredningsprocessen redovisa behovet av den föreslagna vindkraftanläggningen och de miljökonsekvenser som bedöms uppstå. I de fall Väktaren Vind inom sin organisation saknar nödvändiga kunskaper har företaget ett brett kontaktnät av olika experter för konsultation. Kunskapskravet (MB 2 kap 2 ) Bolaget förfogar genom egen personal och ägare över betydande kompetens inom aktuellt verksamhetsområde och har över 20 års erfarenhet med specialkompetenser av vindkraftsprojektering. Bolaget har också nära kontakt med olika leverantörer av vindkraftverk och därmed god tillgång till den kunskap och erfarenhet som dessa besitter. Detta i förening med avsikten att vid behov anlita ytterligare konsulter innebär att kunskapskravet är väl uppfyllt. Försiktighetsprincipen (MB 2 kap 3 ) Stor omsorg har lagts på att minimera risken för att anläggningen medför skada eller olägenhet för miljön eller människors hälsa. Den senaste beprövade tekniken inom vindkraft kommer att användas för etableringen. Endast kvalitetscertifierade underleverantörer kommer att anlitas. Lokaliseringsprincipen (MB 2 kap 4 ) Vid valet av plats har hänsyn tagits till miljöbalkens mål och till hushållningsbestämmelserna. Platsen har valts bland annat utifrån målsättningen att minimera verksamhetens intrång på människors hälsa och miljö. Vidare omfattas inte området av något riksintresse och vindenergin vid Nallkullen har konstaterats vara hög. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna (MB 2 kap 5 ) Vindkraften är en förnybar energikälla vilken inte ger några försurande och övergödande effekter och inte heller bidrar till klimatförändringarna. Efter cirka fyra månaders drift i ett bra vindläge har det moderna vindkraftverket producerat så mycket energi, som det gått åt för att tillverka det. Efter cirka 35 år kan vindkraftverket demonteras för att återvinnas. Produktvalsprincipen (MB 2 kap 5 ) Hela anläggningen byggs av material som är återvinningsbara. Bästa tillgängliga teknik kommer att användas. Vindkraften är en förnyelsebar energikälla som under drifttiden inte 10 (av 52)

11 genererar emissioner till luft eller vatten. Elproduktion i vindkraftverk ersätter i det nordeuropeiska elsystemet alltid el från anläggningar eldade med fossila bränslen (Livscykelanalys för Vattenfalls elproduktion, 1996). Skälighetsprincipen (MB 2 kap 7 ) Verksamheten kommer i viss mån att medföra negativ miljö påverkan på lokal nivå. Med tanke på den vinst som vindkraften medför i miljöhänseende på både lokal och global nivå (se föregående stycke) bedöms dock att hänsynsreglerna uppfylls i skälig utsträckning. Ansvar för att avhjälpa skada (MB 2 kap 8 ) Vindkraftverken kan ses som tillfälliga i landskapet, då vindkraft är en reversibel exploatering. Ett vindkraftverk kan demonteras lika fort som det rests på plats, utan att lämna några betydande spår i landskapet. Stoppregeln (MB 2 kap 9 ) Risken för att verksamheten skulle medföra att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade, eller för att miljön försämras avsevärt, bedöms som mycket ringa. Skulle detta ändå inträffa är det möjligt att ompröva verksamheten. 2 PRESENTATION AV PROJEKTET 2.1 LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING Vindkraftverken är tänkta att placeras i ett område mellan 2 och 3 kilometer syd-sydväst Lungsjön, beläget cirka 15 kilometer västnordväst om Edsele. Se översiktskarta samt karta med vindkraftverkens planerade placering nedan. Figur 1. Se även bilaga 1 och 2. Översiktskarta med det planerade vindkraftområdet markerat. Områdeskarta med de planerade 2 nya vindkraftverken, de 4 bygglovsgivna och tillhörande vägar utmärkta. 11 (av 52)

12 Som referensverk används i projektet Vestas V 112 med tornhöjd 94 m och rotordiameter 112 m Bilaga 8. Vindkraftverkens effekt planeras bli omkring 3 MW vardera. Tornen förväntas bli omkring 100 meter höga och rotordiametern blir omkring 100 meter. Totalhöjden blir maximalt 150 meter. Vindkraftverkens placering har bestämts bland annat utifrån parametrar för rådande vindförhållanden, befintligt vägnät, befintligt elnät, befintlig flora och fauna, avskildhet från bebyggelse, pågående markanvändning, godkänd ljudnivå, samt godkänt antal skuggtimmar till närliggande bostäder/fritidshus. Avståndet till närmast belägna bostad eller fritidshus är omkring 1,18 km. Inget vindkraftverk finns placerat närmare allmän väg. Inga verk finns placerade närmare kraftledning förutom eventuella ledningar inom anläggningen än 200 meter. Den planerade verksamheten anses gå i linje med lokaliseringsprincipen i 2 kap, 4 miljöbalken. Placeringen har bland annat valts med hänsyn till 1 kap 1, 3 kap och 4 kap miljöbalken. 2.2 FÖRVÄNTAD PRODUKTION Under 2006 gjorde Meteorologiska Institutionen vid Uppsala Universitet på uppdrag av Energimyndigheten en rikstäckande vindkartering (reviderad 2007). Karteringen är inte baserad på mätningar i fält utan på en av institutionen utarbetad beräkningsmodell. Karteringen visar att stora områden i Sverige, vilka hittills inte har ansetts som lämpliga för vindkraft, nu kan vara aktuella. Detta tillsammans med att det i dagsläget byggs betydligt högre torn än vad som gjorts tidigare, vilket gör att många inlandsområden nu har blivit intressanta för vindkraftsutbyggnad. Karteringen visar på en teoretisk årsmedelvind på en kvadratkilometers yta för höjderna 49, 71 respektive 103 meter över den så kallade nollplansförskjutningen. Med nollplansförskjutning menas att vindarna inte är uträknade för höjden ovan mark utan för höjden ovan den höjd som upplevs som marknivån för vindens gränsskikt. Nollplansförskjutningen är ett begrepp som framtagits för just denna modell för att ta hänsyn till växtlighetens höjd över markytan. Ett riktvärde är att nollplanet ligger på cirka 3/4 av växtlighetens verkliga höjd. Vid en 20 meter hög växtlighet ligger nollplanet cirka 15 meter över mark. 12 (av 52) Figur 2. Vindkartering från Vindbrukskollen med de 4 redan bygglovsgivna verken samt med de två nu sökta placeringarna markerade med stjärnor.

13 Det krävs normalt en årsmedelvind på minst 7 meter per sekund för att i dagsläget finna ett projekt lönsamt. När vindens hastighet fördubblas ökar effekten åtta gånger. Vindförhållandena vid projektområdet förväntas vara mycket goda, med förväntade medelvindhastigheter på omkring 7,1-8 meter per sekund 103 meter över Nollplansförskjutningen. En uppdatering av denna vindkartering med högre upplösning (0,25 km 2) presenterades sent på hösten 2011 och presenteras på Vindlovs hemsida i Vindbrukskollen. Denna nya vindkartering bekräftar den första upplagans uppgifter om mycket goda vindar vid Nallkullen. Enligt den riksomfattande vindkarteringen framgår att aktuellt område sett ur vindförhållanden är mycket lämpligt för en vindkraftsetablering. En praktisk vindmätning genomförs för närvarande med hjälp av en 100 meter hög mätmast sedan april Den praktiska vindmätningen genomförs för att bland annat verifiera teoretiska vinddata. De genomförda mätningarna fram till slutet av december 2012 visar att de verkliga uppmätta medelvärdena rejält överstiger de teoretiska uträknade värdena för detta område. Med teoretiska metoder beräknas de planerade vindkraftverken under ett normalt vindår producera omkring 18 miljoner kwh elenergi och anses gå i linje med lokaliseringsprincipen (MB 2 kap 4 ) samt hushållnings- och kretsloppsprinciperna (MB 2 kap 5 ) samt miljöbalkens intentioner 1 kap 1 4p då området valts utifrån bästa energiinnehåll, ökar produktionen av förnybar energi och ger en relativt låg negativ inverkan på människors hälsa och miljö. 2.3 STÖRNING UNDER BYGGSKEDET Den allvarligaste störningen som kan förutses uppstå för kringboende till följd av etableringen härstammar från trafik med betongbilar och frakt av vägmaterial till och från vindkraftsområdet. Trafiken pågår endast under den period då gjutningen av betongfundamenten pågår, samt då eventuell sprängning av berg för väg och fundament sker. 2.4 LJUDSTÖRNING Ljud från vindkraftverken kan komma att höras till de närmastliggande bostads- eller fritidshusen. Enligt svensk praxis och enligt Naturvårdsverkets och Boverkets riktlinjer bör ljudnivån aldrig överstiga 40 db(a) vid bostäder eller fritidshus. Enligt beräkningar gjorda i Energi- och Miljödatas (EMD:s) beräkningsprogram WindPRO kommer dessa riktlinjer ej att överskridas vid denna anläggning, se bilaga 4-5 för ljudutredning. Enligt de teoretiska beräkningarna kommer den högsta möjliga ljudnivån till ett bostads- eller fritidshus vara lägre än 40 db(a). 2.5 SKUGGOR Enligt de nuvarande rekommendationerna i Boverkets handbok (Boverket 2009) bör det totala antalet skuggtimmar i det värsta förutsebara fallet, beräknat med den geometriska 13 (av 52)

14 modellen, inte överskrida 30 timmar per år till något bostads- eller fritidshus. Detta på grund av att den faktiska skuggtiden bedöms bli cirka 1/3 av dessa 30 timmar, alltså omkring 10 timmar per år. Boverket rekommenderar att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år vid ett bostads- eller fritidshus. Hänsyn är vid beräkningarna i datorprogrammet ej tagen till eventuella träd och andra hinder i området, vilka ofta i praktiken mildrar skuggorna avsevärt. Enligt utredningar är den verkliga skuggan märkbar endast upp till cirka 1200 meter från vindkraftverken. Vid längre avstånd blir skuggorna för diffusa på grund av diffraktion. Enligt beräkningar gjorda i programmet WindPro så kommer inget fritids- eller bostadshus att utsättas för mer än 8 timmars skuggpåverkan per år från något vindkraftverk. Se bilaga 6-7 för skuggutredning. Om skuggpåverkan skulle upplevas som störande kan en solventil installeras på vindkraftverken som stänger av vindkraftverken när störande skuggpåverkan inträffar. 2.6 VISUELL PÅVERKAN Ur produktionssynpunkt strävar man efter att placera vindkraftverk högt och fritt, vilket dock kan öka den visuella aspekten av dem. Till övervägande del kommer den aktuella vindkraftsanläggningen att synas från de direkt öppnare närområdena. Verken kommer att synas från samhället Hocksjön och från fastigheterna mellan Stor- och Lill-Hocksjön i ostlig riktning. Verken står på ett avstånd av cirka 2,3 km mätt från vägen i Hocksjön. Delar av vingarna från vindkraftverken kommer även att synas från byn Lungsjön i sydsydvästlig riktning. Närmsta verk står cirka 2,3 km från fastigheten på norra stranden av Lungsjön och 2,6 km från fyrvägskorsningen i byn. Från västra delen av byn Lungsjön norr om Fullsjövägen blir verken synliga med som mest ett maskinhus och vingar eller delar av vingar. Vindkraftverken kommer även att framstå tydligare från mer avlägsna högt belägna platser. Terrängen i området är kuperat och utgörs av skogsmark. Dessa omständigheter mildrar vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden. Närmsta vindkraftsanläggning som berör Nallkullen är SSVAB Björkhöjden som sträcker sig i nordväst till sydväst om Hocksjön. Dessa verk kommer att medföra liknande eller en mer påtaglig påverkan för byn Hocksjön jämfört med Nallkullen. På grund av avståndet mellan parkerna kommer kumulativ visuell effekt att upplevas endast i mindre omfattning. Fotoillustrationer finns i Bilaga 9. Fotoillustrationerna i Bilaga 9 har uppdaterats med foto taget från badplatsen i Lungsjön (Fotoplats O). Avståndet från badplatsen till närmsta verk (Ny6) är nu ca 2200 meter jämfört med tidigare placering på norra delen av Storberget där avståndet var 1850 meter. För att öka tydligheten i fotoillustrationerna har de vindkraftsverk som denna anmälan och bygglovsansökan gäller, verk 4 och verk 6 markerats i samtliga illustrationer med (Ny4) och (Ny6). De vindkraftverk som tidigare erhållit bygglov är omarkerade. De nya placeringarna av verk 4 och 6 som båda flyttats från Storbergets topp, har jämfört med ursprungsansökan inneburit att de blivit betydligt mindre synliga från byn Lungsjön och från badet i Lungsjön. Från Lungsjöns norra strand kan möjligen någon vingspets ses. Från 14 (av 52)

15 byn Hocksjön med närområde är förändringen mindre med ungefär bibehållet avstånd men samtidigt en något mer sammanhållen grupp. 2.7 MARK OCH VEGETATION Området utgörs till största delen av skogsmark. Här och var förekommer mindre öppna partier i landskapet. Lokalt kan breddning av befintliga vägar och etableringsytor innebära att vissa träd måste tas ner och marken avjämnas. En inventering och naturvårdsbedömning har utförts av anläggningsområdet under sensommaren Inventeringen visade på förekomst av ett stort antal kärlväxter inom hela området. Ingen rödlistad eller annan art med högt värde har konstaterats inom området. Två fridlysta arter, revlummer och jungfru marie nycklar växer på några ställen inom området. Dessa är fridlysta av två skäl. Kommersiell insamling av revlummer får inte förekomma och jungfru marie nycklar tillhör familjen orkidéer, vilka alla är fridlysta i Sverige för enkelhetens skull. Hela rapporten finns i Bilaga 11. De i denna anmälan och bygglovsansökan aktuella placeringarna av verk Ny4 och Ny6 ligger liksom i marker där aktivt skogsbruk bedrivits under den senaste 40- årsperioden. Områdena där vindkraftverken Ny4 och Ny6 placerats har avverkats och planterats för mellan år sedan. Detsamma gäller för de marker som måste tas i åtnjutande för vägbyggnationer fram till respektive verk. På grund av skogsbrukets tidigare påverkan finns inga högre naturvärden i dessa ungskogar. Figur 3. Från Riksantikvarieämbetes hemsida har denna ortokarta från 2011 hämtats och visar planerad vägdragning till verket Ny6. Större delen av vägen följer en befintlig basväg som omges av yngre ungskog. Verket Ny4 har även placerats så att påverkan på den äldre skogen i västbranten skall undvikas. Mellan verksplaceringen och den äldre skogen i branten finns en smal remsa som avverkats under de senaste fem åren. 15 (av 52)

16 Figur 4. Från Riksantikvarieämbetes hemsida har denna ortokarta från 2011 hämtats och visar planerad vägdragning till verket Ny4 som ligger i en årig ungskog. Större delen av vägen följer delvis en befintlig basväg. De planerade vägarna omges av olikåldriga äldre ungskogar. 2.8 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN Bergarten i området består främst av gråvacka, skiffer, kvartsit och arkos, delvis omvandlade till gnejs och migmatit. Åldersindelningen på berggrunden är så kallad Svekofennisk berggrund. Den dominerande jordarten i området utgörs av morän. Vindkraftverken planeras på moränmark, där grundläggningsförutsättningarna är goda. Uppgifterna är hämtade från SGU:s berggrunds- och jordartskarta. 2.9 EVENTUELLA MOTSTÅENDE INTRESSEN Vid etablering av vindkraftanläggningar bör hänsyn tas till skyddsvärda områden, som till exempel riksintressen, Natura-2000 områden, naturreservat, nationalparker, naturvårdsavtal, naturvärden, fornåkrar, fornlämningar och andra hänsynsområden. Runt etableringsområdet finns ett antal skyddsvärda områden som redovisas nedan HÄNSYNSOMRÅDEN I närområdet finns fem sumpskogsområden och fyra nyckelbiotopsområden. Inga andra hänsynsområden har identifierats. Ingen av dessa områden bedöms bli negativt påverkade av den planerade etableringen. Se Bilaga 3 hänsynskarta. 16 (av 52)

17 2.9.2 RIKSINTRESSEN, INTRESSEOMRÅDEN ELLER ÖVRIGA SKYDDADE OMRÅDEN Omkring en km sydväst och åtta km nordost om den planerade anläggningen finns ett stort och ett mindre riksintresseområden för vindbruk. Se bild nedan. Figur 5. Riksintresse Vindbruk. Riksintresse rennäring i form av vandringsled för renarna finns som närmast omkring elva km sydväst om närmaste vindkraftverk i planerade anläggningen. Se bild nedan. Vid de planerade vindkraftverken eller i dess närhet finns inget Natura-2000 områden, naturreservat, kulturreservat eller djur- och växtskyddsområde. 17 (av 52)

18 Figur 6. Riksintresse Rennäring. Kulturmiljöer och kulturminnen Vindkraftens påverkan på kulturmiljöer och kulturminnen beror på hur tålig miljön är för vindkraft. Till stor del handlar det om den visuella påverkan vindkraftverken får på sin omgivning och hur dominerande de är i landskapet. Se avsnitt 5.8. En etablering av vindkraft kan även påverka kulturminnen så som fornlämningar och fornfynd vid anläggandet av vägar, elkablar och fundament. Genom kulturminneslagen anger samhället grundläggande bestämmelser till skydd för viktiga delar av kulturarvet. Inget ingrepp får ske i fast fornlämning utan särskilt tillstånd från länsstyrelsen. Enligt Riksantikvarieämbetets karttjänst Fornsök finns inget registrerat fornminne i området där vindkraftverken med tillhörande infrastruktur planeras. Det närmast belägna registrerade fornminnena finns cirka en kilometer öster om den planerade anläggningen och består av fem områden med ett antal fångstgropar. Området inventerades efter fornlämningar senast 1994 men inga nya lämningar hittades inom projektområdet. Om fornlämningar ändå skulle påträffas under anläggningsarbetet med vindkraftsanläggningen, kommer riksantikvarieämbetets anvisningar att följas. 18 (av 52)

19 2.10 PLANFÖRHÅLLANDEN I kommunens fördjupade översiktsplan VINDBRUK I SOLLEFTEÅ KOMMUN antagen av Kommunfullmäktige framgår, att kommunen ser mycket positivt på vindbruk inom kommunens gränser. I den fördjupade översiktsplanen redovisas en rad generella riktlinjer för storskalig vindkraftetablering. Riktlinjer Vindkraftverk ska enligt lämplighetsprincipen placeras där det blåser mest. Det är mest ekonomiskt att utnyttja de platser som ger mest vindenergi och utnyttjandet av mark blir mer långsiktigt och hållbart. Hushållningen med marken underlättas om vindkraftetableringar sker där de ger mest nytta. I Sollefteå kommun får inga storskaliga vindkraftverk uppföras närmare än 1000 meter till såväl permanent som fritidsbebyggelse. Allmänna intressen enligt Miljöbalken och Plan- och bygglagen ska så långt som möjligt skyddas från påverkan. Även lokala intressen ska skyddas från påverkan. Anslutning till el- och vägnät ska göras på ett sådant sätt att det i så hög grad som möjligt utnyttjar befintlig infrastruktur och undantar skyddsvärda områden. Vindkraftverk ska byggas i sammanhållna och ordnade grupper. Även ur ett landskapsbildsperspektiv förordas sammanhållna grupper placerade på ett ordnat sätt. Detta kan innebära att de följer landskapets kontur, att de understryker en riktning i landskapet eller bildar ett landmärke. Vindkraftverken ska se estetiskt tilltalande ut vid olika ljusförhållanden. Därför är en ljus nyans att föredra. Exploatörens åtaganden Den teoretiska vindenergin i området visar på goda vindtillgångar. Den vindmätningsmast som rests på platsen har visat på mycket goda förutsättningar med hög vindenergi vilket talar för en etablering av en vindkraftanläggning på platsen. Närmaste avstånd mellan planerat vindkraftverk och permanent- eller fritidsbebyggelse överstiger 1180 meter. Exploatören har som målsättning att åverkan på skyddsvärda områden ska bli så liten som möjligt. Befintligt vägnät i området kommer att nyttjas så långt som möjligt. Exploatören förordar att alla elkablar inom området läggs i anslutning till vägdragningarna för att minimera kostnader och onödigt intrång i naturen. Vindkraftverken kommer att placeras på Nallkullen och på Storbergets sydsluttning, i en sammanhållen grupp med tidigare bygglovsgivna verk. Vindkraftverken är placerade på de utpräglade höjdpartierna i området. Vindkraftverken kommer att placeras i någorlunda sammanhållen linje en nordsydlig riktning. Vindkraftverken kommer att vara målade i en ljusgrå nyans vilken är framtagen just för att smälta in mot bakgrunden. 19 (av 52)

20 Ingen reklam, utöver tillverkarens eller ägarens namn eller logotyp, får förekomma på vindkraftverken, på turbinhus, torn eller andra anslutande byggnader. Vindkraftverk får inte byggas i vatten. För eventuell placering inom strandskyddsområde ska strandskyddsdispens sökas hos samhällsbyggnadsnämnden. Om blinkande hinderbelysning krävs ska vindkraftverken placeras så att boende inte störs av ljuset. Ingen reklam kommer att förekomma på vindkraftverken, förutom tillverkaren eller ägarens namn eller logotyp. Inget vindkraftverk kommer att placeras inom strandskyddsområde. Vindkraftverken kommer att förses med hinderbelysning på tornhusen i enhet med Luftfartsstyrelsens krav. Bolaget kan inte garantera att närboende inte kommer att uppfatta hinderbelysningen som störande. Samverkan med närliggande vindkraftsanläggningar kommer att ske för att minimera störningarna från belysningen. Ett system som aktiveras av passerande flyg, typ OCAS, skall samordnas med närliggande vindkraftsanläggningar vilket skall minimera besvären för närboende DÄGGDJURSFAUNA Däggdjursfaunan på platsen överensstämmer med den fauna som normalt förekommer i Västernorrland. Baserat på erfarenheter från tidigare uppförda vindkraftanläggningar bedöms ingen större ändring av däggdjursfaunan kunna befaras till följd av anläggningens drift. Vilda däggdjur kan tillfälligt störas under byggnationsskedet då mänsklig aktivitet och transporter ökar i området FÅGELFAUNA Bland flyttande fåglar är det främst termikflyttare som kan komma att påverkas av vindkraftverken men området är inte känd som någon viktig sträckled varför sannolikheten inte är särskilt stor att fågelsträcket kan påverkas negativt av en vindkraftsetablering. Ifrån erfarenheter från andra platser vet man att fåglar som orre och tjäder kan störas under de två första åren, men att häckningen sedan återgår till det normala igen. Redovisning av på anläggningsområdet utförda studier finns under punkt Fågelliv SKOGSBRUK OCH LANTBRUK Området består mestadels av skogsmark. Den skog som finns i området har under lång tid brukats i större eller mindre omfattning. Etableringen av vindkraft förhindrar inte fortsatt skogsbruk i området. 20 (av 52)

21 En naturkonsult har anlitats för att utföra en naturvärdesinventering. Resultatet visar på att ingen rödlistad art eller annan art med högt naturvärde förekommer inom området. Området konstaterades i stor omfattning vara fysiskt påverkat av avverkningar och har i sin helhet inget högt naturvärde. Se bilaga LANDSKAPSBILD Visuellt kommer vindkraftverken att framträda mest påtagligt om betraktaren befinner sig i öppet landskap på högre höjder omkring 3 till 7 kilometer från vindkraftsanläggningen. Topografin i området är generellt mycket kuperad med höjdvariationer, vilket mildrar vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden. Från ett närområdesperspektiv domineras området till stor del av den visuellt homogena skogskaraktären. Den homogena skogskaraktären medför att vindkraftverkets synlighet minskar från många platser, vilket innebär att vindkraftverken till största del syns från de öppna delarna av landskapet. Traktens huvudsakliga landskapskaraktär bedöms vara kuperat, visuellt homogent skogslandskap med mindre sjöar och vattendrag. De landskapsbildsmässiga värdena är generellt små, liksom kulturmiljövärdena. Däremot kan karaktären ha rekreativa värden ALTERNATIV UTFORMNING En alternativ utformning av anläggningen kan vara att uppföra fler men mindre vindkraftverk. Vindkraftsanläggningen skulle dock med en sådan utformning bidra med en större miljöpåverkan. När antalet vindkraftverk ökar måste fler vägar byggas och fler ledningar dras. Vidare ökar ljudnivån med fler vindkraftverk. Mindre vindkraftverk ökar också hastigheten på rotorbladen, vilket kan upplevas som mer visuellt störande för betraktaren ALTERNATIV PLATS Alternativ plats som skulle kunna vara lämplig i stället för Nallkullen är en plats i Kinda kommun med namn Gölingstorp. Området kan inhysa 8 vindkraftverk och är placerat i ett skogsområde på en högre höjd vilket därmed ger en snarlik bild av Nallkullen. Väktaren Vind innehar marklov för denna plats och ger därmed laglig rätt till att utnämna området som alternativ plats för etablering av vindkraft. Nackdelen med denna plats jämfört med Nallkullen är att vindenergin är betydligt lägre och att vi där måste bygga längre elledning c:a 24 km jämfört med Nallkullens cirka 3 km. Därmed blir påverkan på naturen större samt att de ekonomiska förutsättningarna blir sämre som eventuellt skulle kunna göra projektet ej lönsamt att bygga. Karta på området finns i Bilaga SÄKERHET Skyltar som varnar för iskast från vingarna vintertid kan sätts upp på lämpliga platser i närområdet. Vindkraftverken kommer att förses med åskledare och vingvärme. Tillsynsman kommer att finnas i närområdet för regelbunden tillsyn av vindkraftverken, samt ha jourverksamhet om vindkraftverken skulle larma för servicebehov eller liknande. 21 (av 52)

22 Vindkraftverken kan bromsas och stoppas automatiskt med mekaniska bromsar inne i maskinhuset när vindhastigheten överstiger 25 meter per sekund under en tid av 10 min. När vinden mojnar startar vindkraftverken automatiskt igen. Ett stillastående vindkraftverk är vanligen dimensionerat för att klara vindhastigheter på cirka 60 meter per sekund. Moderna vindkraftverk är konstruerade för att kunna producera elektricitet på ett säkert sätt till 35 år KONTROLL AV VERKSAMHETEN Väktaren Vind, eller den som senare kan komma att äga vindkraftverken, kommer att kontrollera verksamheten enligt tillämpliga bestämmelser om egenkontroll. Årlig miljörapport kommer att inlämnas till tillsynsmyndigheten ÅTERSTÄLLNING Vindkraftverken kommer att monteras ned när verksamheten upphört. Vindkraftverkens olika delar återvinns vid nedmonteringen. Tornfoten ovan betongfundamentet skärs loss. Blottlagd del av betongfundamentet täcks med ursprungligt material, så att omgivande vegetation kan återta området. Ledningar, transformatorstation och mätstation tas bort. Vägen fram till vindkraftverken läggs igen om markägaren så önskar. 3 SAMRÅD 3.1 HISTORIK Projektet Nallkullen startade hösten 2008 med markägarkontakt och utvärdering av platser för vindkraftverk med beaktande av hänsynsområden. Väktaren Vind har i inledningsskedet hållit samråd med, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Ragunda kommun och Sollefteå kommun. Projekt Nallkullen förevisades överskådligt under samråd för projekt Storbrännkullen och Lill-Villflon. Samråd har hållits med Jinjevaerie sameby. Inför denna nya anmälan med bygglovsansökan gällande Projekt Nallkullen 2 för de två nya placeringarna av vindkraftverken (Ny4 och Ny6) hölls samrådsmöte med Sollefteå Kommun och med markägare, rågrannar, närboende och andra intresserade på gamla skolan i Lungsjön På samrådsmötet i Lungsjön 19 december visades två olika alternativ för placeringen av det nordligaste verket (Ny6) där mötet förordade en östligare placering (den här ansökta) eftersom den skulle minska påverkan till byn Lungsjön. Bygganmälan är inlämnad för de fyra redan bygglovsgivna verken och byggstart kommer att ske för dessa verk i mars detta år. Ett samarbete med EON har påbörjats och arbetet med Förtida Delarbeten avseende elinkoppling har påbörjats hösten (av 52)

23 3.2 SAMMANFATTNING LFV OCH NÄRLIGGANDE FLYGPLATSER LFV har inget att erinra mot etableringen med tillägg att hindermarkering skall ske enligt transportstyrelsens föreskrifter. Transportstyrelsen har anvisat hur markering av vindkraftverken skall ske. Bilaga 16 G. Ingen flygplats är påverkad av etableringen FÖRSVARSMAKTEN Försvarsmakten har ingen erinran mot uppförande av vindkraftverk i det sökta området. Bilaga 16 F TERACOM Teracom har ingen erinran mot placering av anläggningen. Bilaga 16 H SAMERNA Väktaren Vind har haft ett samrådsmöte med Jiingevaerie sameby den 25 augusti Marianne Persson förklarade där att om det bland flera projekt i samebyns område bara vore Nallkullen som skulle byggas, skulle det inte vara något större problem för Jiingevaerie sameby. Om SSVAB och övriga projektörer får bygga i det aktuella området kommer andra samebyar bli tvingade att flytta på sig. Detta skulle innebära att Nallkullen kan komma att utgöra en störning för rennäringen. Bolaget tror dock inte att området är så attraktivt i dagsläget eftersom hela det tänkta vindkraftsområdet har avverkats de senast 25 åren med flertal stora kalytor med dåligt renbete som följd. Skulle samebyn tycka annorlunda kommer bolaget att ekonomiskt ersätta dem om de skulle vilja nyttja området. Bolaget har redan klart med ersättningsfrågan för de tillståndsgivna Projekten Lill-Villflon med 13 verk och Storbrännkullen med 12 verk samt Isbillen-Kullmyran med 4 verk som är under prövning. Dessa projekt ligger i närområdet till byn Fullsjön. Uppgifterna om Nallkullens perifera belägenhet i förhållande till område för samebyns verksamhet har bekräftades vid samtal med kontaktperson för Jiingevaerie sameby. Kontaktperson för Jiingevaerie sameby är Marianne Persson, Valsjöbyn, , info@jinje.se 23 (av 52)

24 4 VERKSAMHETSBESKRIVNING 4.1 VÄKTAREN VIND AB Väktaren Vind AB grundades 2002 och är en projektör av vindkraftsanläggningar med samma ägare som NordanVind vindkraft AB, grundat Tillsammans har de båda bolagen skapat förutsättningar för vindkraft i Sverige, Lettland, Litauen och Frankrike. Väktaren Vind fokuserar på att hitta och utveckla de bästa platserna för vindkraft, främst i Sverige. Väktaren Vinds och NordanVind vindkrafts projektportföljer samt andra bolag med samma ägare arbetar med sammanlagt över 3500 MW vindkraft, vilket möjliggör en framtida ren och förnyelsebar energi till hundratusentals hushåll i Sverige. De båda bolagen har tillsammans skapat förutsättningarna för byggnation av 48 vindkraftverk, samt erhållit bygglov och tillstånd för ett större antal verk, både havs- och landbaserade. 4.2 TORN, BYGGNATION OCH TRANSPORT Vindkraftverkens tornhöjd kommer att vara omkring 100 meter. Rotorns diameter kommer bli omkring 100 meter. Vindkraftverkens totalhöjd kommer inte att överstiga 150 meter. Exakta dimensioner kommer att fastställas våren Vindkraftverken kommer att ges en enhetlig utformning och färgsättning. Färgkoden för Vestas vindkraftverk förväntas vara RAL 7035, vilken är ljusgrå RÖRFORMAT TORN För att bygga vindkraftverk med tornhöjd upp till 100 meter används rörformat ståltorn. Utefter de teoretiska vinddata som finns att tillgå planeras rörformade ståltorn med en höjd på omkring 95 meter och rotordiameter på omkring 100 meter FUNDAMENT Fundamentet är av typen gravitationsfundament, och det som håller strukturen på plats är fundamentets tyngd. Hela fundamentet kommer att läggas under marknivån, vilket i praktiken medför att det inte kommer vara synligt när byggnation slutförts. Nedan visas generella mått för gravitationsfundamentet. Fundamentet består av en armerad betongkonstruktion med en storlek på omkring 20 gånger 20 meter och ett djup på drygt 3 meter. 24 (av 52)

25 Byggnationsskedet inleds med geologiska undersökningar, varpå projektering för fundament påbörjas. Grundläggningsarbetena kommer att föregås av vägbrytning samt eventuellt sprängning av fundamentsgropar. En korgbur armeras fast i bottenplattan, varefter armering av hela fundamentskroppen sker. Fundamentet fylls därefter med betong. Kring vindkraftverkets fot anläggs en hårdgjord plan, på vilken fordon och mobilkranar kan stå under byggnationen. Nedan visas generell fundamentsberedning BERGSFUNDAMENT Om berget befinnes vara av god kvalitet och utan sprickor kan hål borras i berget och stora dragstänger släppas ner i hålen och spännas fast i berget. Därefter bultas tornets nedre del fast i dragstängerna. Fastsättning på detta sätt föregås av att planspränga platsen för tornplattan. Fördelarna med att använda dragstänger är att det blir billigare samt att det behövs mindre betong och inget armeringsjärn MASSHANTERING Massbalans kommer att nås med tillförandet av förädlade massor i form av förstärkningsoch bärlagergrus. Exploatören har inte för avsikt att upprätta egen grustäkt. För behov av tillfört krossmaterial finns lokala leverantörer. Avsikten är att upphandla väg- och anläggningsarbeten inom regionen. För terrassering av vägar, montageplaner och etableringsytor kommer befintliga jordmaterial inom arbetsområdet i största möjliga utsträckning brukas. Detta för att minimera annars uppkomna transportbehov, vilket dessutom ur miljösynpunkt är av godo. 25 (av 52)

26 Bolaget har inte för avsikt att kvarlämna något material eller massa på platsen efter att byggnationen slutförts. I exploatörens policy ingår dessutom att inhämta markägarnas nöjdförklaringar när byggfasen slutförts ALLMÄNT OM VÄGAR OCH TRANSPORTSTRÄCKOR Vindkraftverken kommer troligen att transporteras på det allmänna vägnätet, från närmastliggande djuphamn, till området. Samråd kommer att ske med vägverket om lämpligaste sträcka. Vägarna i och till området kan komma att behöva förstärkas efter behov för att klara bärighetsklass 1. Byggnationsskedet inleds med geologiska undersökningar, varpå projektering för vägar påbörjas. Så långt det är möjligt kommer befintliga vägar att nyttjas. Vissa befintliga vägar kan komma att rätas ut och breddas till meter. Vid planering av nya stickvägar kommer största möjliga hänsyn att tas till topografi och natur. De nya stickvägar som kommer dras fram till vindkraftverken, kommer att byggas enligt svensk skogsvägsstandard. Om dikning blir nödvändigt kommer de att göras så grunda som möjligt för att inte störa hydrologin i området. Vägar kommer under byggnationstiden att användas av bland annat betongbilar, transportfordon och lyftkranar. De tyngre transportfordonen består av långtradare som fraktar torn samt vingar. Under den efterföljande drifttiden används vägen av lättare servicefordon. Service sker normalt ett fåtal gånger per år. Tillfartsvägarna kommer dock att underhållas och snöröjas så att servicefordon, brand o bärgningsfordon snabbt ska kunna nå platsen. Vid dragning av vägar kommer största möjliga hänsyn tas till topografi och natur. Samråd har ägt rum med vägverket angående transporter, eventuell breddning och förstärkningar på det allmänna vägnätet. Nya stickvägar kommer att behöva dras fram till vindkraftverken. Dessa vägar kommer att anläggas från de befintliga skogsbilvägarna i området fram till de enskilda vindkraftverken. Bakgrunden till vägarnas placering härstammar från hänsyn tagen till topografi och våtmarksområden samt eftersträvan till kortast möjliga ny vägsträckning. Skyddsvärd mark kommer att undvikas vid vägdragning. Inga vindkraftverk kommer att finnas nära allmän väg. Se kartbild nedan för planerad vägdragning. Bolaget förbehåller sig rätten till justeringar av vägen med ± 25 meter i sidled. 26 (av 52)

27 Samråd med markägare inför vägdragning och andra frågor inom anläggningen har påbörjats. Samråd med kommunen kommer att hållas för beslut om slutlig vägsträckning. Befintligt vägnät kommer att nyttjas så långt som möjligt för att undvika onödigt ingrepp i naturen. Tillfartsvägen är tänkt att anläggas från den befintliga vägen som går in i området. I så stor grad som möjligt kommer anslutande orörd natur att lämnas utan påverkan. För bevarande av de befintliga hydrologiska förhållandena, kommer vägar och planer vara en av de viktigaste styrande faktorerna för den slutliga utformningen. En annan faktor är Figur 7. Befintlig väg inom området med de planerade nydragningarna (blå och röda). Befintliga vägar måste förstärkas och breddas samt vissa justeringar göras avseende kurvor och backkrön. våt- och myrmarkers hydrologi. Dessa marker, vilka man här undviker att beröra, kan vid förändring av rådande grundvattennivåer lätt ta skada. Särskild passagen öster om Bergflon vid vattendelaren till verk 6 kommer att planeras noggrant. I dagsläget finns en vägbank över vattendelaren längs en befintlig basväg. Denna kan eventuellt utnyttjas alternativt ersättas av en valvbro om det bedöms nödvändigt MONTAGE Sedan tornfoten gjutits fast i fundamentet lyfts tornsegmenten upp ett i taget. Tornet består av ett stålrör i upp till fem delar, som lyfts på plats med hjälp av en mobil kran. Vanligen används en större kran, med en lyftkapacitet på cirka ton, samt en mindre hjälpkran, för uppresning av vindkraftverken. Maskinhuset lyfts sedan på plats och bultas fast i tornets övre del. Rotorn med navcentrum och de tre vingarna lyfts slutligen på plats och bultas fast i maskinhuset. Monteringen av själva vindkraftverket tar cirka fem dagar. 27 (av 52)

28 Figur 8. Montering av vindkraftverk i Tyskland. Den röda markering som syns på tornet i bilderna ovan är till följd av tyska flygbestämmelser, och kommer inte finnas på de planerade vindkraftverken. 4.3 ELINKOPPLING OCH ELANSLUTNING En förutsättning för etablering av vindkraftverk är att inkopplingskostnaden inte blir för hög samt att ingreppen i naturen inte blir för stora. För att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning krävs, enligt 2 kap. 1 ellagen, tillstånd av regeringen (nätkoncession). Enligt bemyndigande av regeringen prövar Energimarknadsinspektionen de flesta ärenden om nätkoncession. I detta fall har E.ON områdeskoncession. Pågående samråd om den elektriska inkopplingen sker med E.ON. Ett flertal projektörer är aktiva i närområdet intill Nallkullen. För att kunna koppla in ett större antal vindkraftverk planerar E.ON för en ny 130 kv elledning från Storfinnforsen (CT90), se bild nedan. Elledningen kommer att anpassas för att kunna ta emot effekten från vindkraftsanläggningen. Den nya ledningen har ett antal anslutningspunkter till vilka projektörer kommer att kunna koppla in sina respektive vindkraftanläggningar. Inkopplingspunkten för vindkraftanläggning Nallkullen kommer att ligga i anslutning till Projekt Björkhöjden. Avståndet mellan Nallkullen och den planerade transformatorstationen fågelvägen är 3,5 km. Mellan inkopplingspunkten och Nallkullen kommer en 40 kv ledning att förläggas. Ledningen kommer att anslutas till transformatorstationen vid vindkraftsanläggningen. Se bild nästa sida. Det är även E.ON som kommer att leda den tillståndsprocess som är hänförlig till att dra en starkströmsledning till vindkraftsområdet. Till nätverksamhet hör också schaktning, skogsavverkning eller liknande åtgärder för att bereda plats för ledningen. Närmare föreskrifter finns i elförordningen (1994:1250). Anläggningar för produktion av el faller utanför koncessionskravet. Det är endast anläggningar för överföring av el som omfattas av kravet på nätkoncession. 28 (av 52)

29 Figur 9. Röd rektangel= beslutad transformatorstation, Blå linje= beslutad 130 kv, Blåstreckad linje= anslutning av 40 kv från Nallkullen som E.ON söker tillstånd för. Inom vindkraftsanläggningen kommer eldragning att ske med kabel som förläggs i vägkroppen eller grävs ner längs vägarna till respektive vindkraftverk enligt ovanstående karta. 4.4 AVVECKLING/ÅTERSTÄLLNING Arrendeavtal med fastighetsägarna har tecknats för 35 år vilket även är vindkraftverkens förväntade tekniska livslängd, Den tekniska livslängden kan dock förlängas genom att vissa komponenter, såsom vingblad, växellåda och generator, byts ut. Fundamenten har betydligt längre livslängd och kan eventuellt återanvändas om ett nytt vindkraftverk skulle installeras på platsen i framtiden. Bygglovssgivande myndighet kan inom ett år efter driftens upphörande ålägga ägaren av vindkraftverken att nedmontera och bortforsla dessa. Om sådant beslut om nedmontering fattas, eller när vindkraftverkets tekniska och ekonomiska livslängd löper ut, monteras anläggningen ned. Vindkraft är en reversibel exploatering, det vill säga en arkitektur som kan avlägsnas lika snabbt som den installerats, och som efter borttagande lämnar mycket begränsade spår. Vindkraftverkets olika delar återvinns vid nedmontering. Samråd skall ske med kommun och med auktoriserad skrotfirma för säkerhetsställande av verkens olika delar transporteras och inlämnas till återvinningsställe. Tornfoten ovan betongfundamentet skärs loss vid nedmontering. Blottlagd del av betongfundamentet täcks med ursprungligt material så att omgivande vegetation kan återta området. Ledningar, transformatorstation och mätstation tas bort. Vägar fram till respektive vindkraftverk läggs igen där markägaren så önskar. Under avvecklingsskedet sker, liksom vid byggnationsskedet, viss störning orsakad av transporter till och från området. 29 (av 52)

30 5 KONSEKVENSER OCH ÅTGÄRDER 5.1 VÄXTLIV Växtlivet kommer att påverkas lokalt vid etableringsplatserna och där nya vägar anläggs. Det område som tas i anspråk av fundamenten med planer uppgår till cirka 0,15 hektar. Efter byggnation av vindkraftverket återställs marken. Det enda som kvarstår är en hårdgjord yta på cirka 50 x 50 meter. Särskild hänsyn kommer under byggnationsskedet att tas till naturen i området. En naturkonsult har anlitats för att utföra en naturvärdesinventering. Resultatet visar på att ingen rödlistad art eller annan art med högt naturvärde förekommer inom området. Området har inget högt naturvärde och är redan fysiskt påverkat genom kalavverkningar för år sedan. Se Bilaga DJUR- OCH FÅGELLIV Forskningen tyder hittills på att djurlivet påverkas i begränsad omfattning av vindkraftverk LANDLEVANDE DÄGGDJUR Man har i dagsläget inte kunnat påvisa att vare sig fåglar eller däggdjur påverkas negativt av det ljud som alstras från vindkraftsanläggningar. Det finns relativt få svenska publikationer om hur landlevande däggdjur påverkas av vindkraftsanläggningar. I en statlig utredning från 1999 (SOU 1999:75) konstateras att erfarenheter från andra länder visar att varken vilda eller tama däggdjur störs av vindkraftverk, utan både får och kor betar alldeles intill tornfoten. I Sverige har även älg och ren observerats alldeles intill vindkraftverk. Även erfarenheter från tidigare bygge av vindkraftverk i Piteå hamn av NordanVind vindkraft har visat att renar lägger sig på planen vid vindkraftverken. Med syntesrapporten NV 6499* från juni 2012 som grund kan förekomsten av däggdjur kring Nallkullens vindkraftsprojekt bedömas påverkas i mindre utsträckning. Eftersom större delen av området är kraftigt påverkat av skogsbruket sedan tidigare så är det främst älgen som kan komma att påverkas. De större rovdjuren har rimligen inte haft möjlighet till föryngring inom området sedan tidigare. Småvilt och mindre rovdjur kan däremot utnyttja området som tidigare oavsett om vindkraftverken byggs eller inte. Större påverkan blir det under byggnationsskedet medan påverkan efter byggnationerna främst kommer att ske genom det utökade vägnätet som innebär större tillgänglighet och möjliggör större mänsklig aktivitet i området. Jakt efter främst älg pågår sedan tidigare frekvent i området. Däggdjur och då särskilt de större rovdjuren kan komma att påverkas negativt av alla kringliggande vindkraftsparker genom att de kumulativa effekterna kan innebära att de kommer att försvinna från ett större område. Nallkullen är omgiven av flera redan 30 (av 52)

31 tillståndsgivna parker och redan dessa etableringar kommer att medföra att t.ex. björn knappast kommer att kunna utnyttja området till annat än jakt under minst en tioårsperiod från det att anläggningsarbetena påbörjas i området. Älgen påverkas främst under byggnationstiden för att senare säkerligen återkomma bland annat till det bete som finns i ungskogarna och längs de nytillkommande anläggningsvägarna. * Naturvårdsverket Rapport 6499; Jan Olof Helldin, Jens Jung, Wiebke Neumann, Mattias Olsson, Anna Skarin, Fredrik Widemo: Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur FLADDERMÖSS Angående fladdermusförekomsten så har Väktaren Vind inte genomfört någon egen fladdermusinventering av området. Kunskap har inhämtats från Naturvårdsverkets rapport 6467* och från Fladdermusinventeringar i Länsstyrelsen i Västernorrlands regi. Enligt Sollefteå kommuns vindbruksplan är nordisk fladdermus den vanligaste arten följt av mustasch/brandts fladdermus samt långörad fladdermus och vattenfladdermus. Vid en inventering 2006 besökte Länsstyrelsen* 35 lokaler varav fladdermöss återfanns på 27, med 4 kolonier av mustasch/brandts fladdermus och vattenfladdermus. Ingen av de 12 lokaler som inventerarna anser bör skyddas finns inom områden lämpliga för storskalig vindkraft. Vidare från Sollefteå vindbruksplan om fladdermöss: Observationer och kunskap om fladdermöss är vanligen koncentrerade till miljöer med skogsbryn, löv- och hålträd, gamla byggnader och vatten. Eftersom lämpliga miljöer för fladdermöss sällan finns högre än 300 möh är konfliktrisken med vindkraft låg, då områden lämpliga för vindkraft ofta är belägna på höga höjder. Dessutom flyger fladdermöss sällan högre än trädtoppsnivå. Med befintliga kunskaper antas därför de föreslagna områdena enbart hysa fladdermöss i mycket låga tätheter. Om området visar sig ha ett rikt bestånd av fladdermöss, så kan vindkraftverken stängas av då riskerna för eventuella kollisioner bedöms vara som störst. Exempelvis tenderar fladdermöss främst att jaga vid vindstyrkor under fyra meter per sekund. Startvind för vindkraftverken ligger på 4-5 m/s. * Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 2007; Svensson, Sven- Arne och Kristoffersson, Linda: Inventering av fladdermöss i Västernorrlands län * Naturvårdsverket Rapport 6467, 2011; Jens Rydell, Henri Engström, Anders Hedenström, Jesper Kyed Larsen, Jan Pettersson & Martin Green: Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss FÅGELLIV Vindkraftens inverkan på fåglar är tämligen väl studerad. En undersökning från Vindval (Naturvårdsverket 2008) visar att fåglar ser vindkraftverk bra t.o.m. bättre än människor, 31 (av 52)

32 särskilt på korta avstånd. De flesta studier pekar på att risken för kollisioner och övrig inverkan på fåglar från vindkraftverken är liten. En effekt kan vara att fåglar trängs undan från boplatser och flygstråk. (Energimyndigheten 2007). Flyttande sjöfåglar flyger mestadels utefter kusten och kommer med stor sannolikhet ej att påverkas av dessa vindkraftverk. Undersökningar har visat att vindkraftverk placerade i en rad vinkelrätt mot ett flyttfågelstråk kan upplevas av fåglarna som en hindrande barriär, men att ett avstånd mellan vindkraftverken på 150 meter är tillräckligt för att fåglar skall flyga mellan dem. De här planerade vindkraftverken kommer att stå på minst 400 meters avstånd från varandra. Utifrån erfarenhet från andra platser kan fåglars häckning störas under de två första åren, men efter denna tid återgår häckningen till det normala igen. Enligt SOU 1999:75 pekar ett flertal studier på att vindkraftverks inverkan på häckningsplatser är liten. Erfarenheter från andra områden där vindkraftsetableringar och jämförbara fasta installationer förekommit visar att såväl vilda som tama däggdjur och fåglar anpassar sig relativt snabbt till sådana installationer. Av de studier som gjorts framgår att risken är liten att häckande, rastande och sträckande fåglar kolliderar med vindkraftverk på land. Studiernas resultat överensstämmer väl med den för området utförda studien, se Bilaga 15. Sökandens egna erfarenheter av hittills uppförda 48 vindkraftverk på olika platser i Norrland. Fåglar ser och hör bra. Under dygnets ljusa timmar undviker de därför normalt vindkraftverket och deras rotorblad och flyger istället vid sidan, över eller runt dem. De kollisionsolyckor som förekommer mellan fåglar och byggnadsverk sker ofta vid dis, dimma och nederbörd. Forskning gjord av Jan Pettersson på Ottenby fågelstation vid vindkraftsanläggningen Utgrunden i Kalmarsund visar att fåglar väjer cirka två kilometer före en vindkraftsanläggning, och således inte riskerar att krocka med turbinerna. Forskningsresultaten visar att antalet ejdrar som flyger så pass nära dessa vindkraftverk att de överhuvudtaget riskerar kollision ligger på en mycket låg nivå. Antalet sträckande fåglar som under dag- eller nattetid flyger så nära som omkring 100 meter eller närmare, från rotorspetsen räknat, är endast ett fåtal. Vindkraftens påverkan på fågellivet är ett område som måste fortsatt att studeras. Man kan dock säga redan utifrån dagens erfarenheter att fåglar inte flyger in i vindkraftverk i någon större utsträckning än de flyger in i annat som människan byggt, exempelvis broar och kraftledningar och hus med fönster. Den påverkan som vindkraftverket kan komma att få indikationer på sträckande fågel är att dessa tvingas till en något avvikande linje i höjd- eller sidled. Sammanfattningsvis bedöms påverkan även på födosökande och sträckande fåglar bli mycket begränsad. Av de studier som gjorts framgår att risken är liten att häckande, rastande och sträckande fåglar kolliderar med vindkraftverk på land. Studiernas resultat överensstämmer väl med sökandens egna erfarenheter av hittills byggda 48 vindkraftverk. För kungsörn har en stor studie gjorts gemensamt för SSVAB:s anläggningar och Väktaren Vinds anläggningar Storbrännkullen, Lill-Villflon och Nallkullen. Undersökningen redovisas i Bilaga (av 52)

33 På området för vindkraftanläggningen på Nallkullen har inventeringar av tjäder och kungsörn utförts under För örn har inventering gjorts specifikt för Nallkullen av Tarsiger Natur, Thomas Birkö. Inventeringen är gjord som en fördjupad inventering riktad mot närliggande vindkraftparkerna Storbrännkullen, Lill-Villflon och Nallkullen. I rapporten finns även invägt material från tidigare inventeringar i närområdet för kommunen, SSVAB och Eolus Vind AB. Bilaga 13. Rapporten redovisar en flyktleksstudie, där örnpar på hög höjd och med störtdykningar med mera markerar sina respektive revir. Sammanfattning av studien bygger på totalt åttiotalet timmars observationer i området. Jämförelser har också gjorts med Ångermanlands Ornitologiska Förening årliga kungsörnsstudier åren 2000 till För området runt Nallkullen finns två kända revir varifrån observationer kunde göras av örnpar i det ena reviret. Bona i bägge reviren är belägna drygt sex km från närmaste vindkraftverk i anläggningen. Därmed är avståndet acceptabelt enligt de kriterier som både Sollefteå kommun, ÅOF och Sveriges Ornitologiska Förening, SOF har angett. Föreningarna anger ett behövligt avstånd på tre km. Rapport i Bilaga 13. Beträffande tjäder visar inventeringen gjord av Leopold Schill, Tjäderkommittén Tjäderobservatörerna att det förekommer tjäder i området. På grund av att området är starkt fragmenterat av skogsbruk bedöms, att det inte finns någon, tjäderlekplats i närheten av de planerade vindkraftverken. Rapport över inventeringen i Bilaga FRILUFTSLIV Jakt bedrivs i området. Jakten gäller älg, hare räv och skogsfågel varav jakten på älg är den mest omfattande. Övrigt friluftsliv i området gäller i huvudsak bär och svampplockning och användning som strövområde för ett fåtal personer. Skidåkning sker mycket sällan på grund av att bergen är branta och inte skidvänliga. Någon skoterled finns inte i området och endast sporadisk skoteråkning sker i området. 5.4 FUNDAMENT MED TILLHÖRANDE PLAN De störningar som kan tänkas ske vid anläggandet av fundamenten sker främst vid eventuell sprängning av berg, samt vid beredning av markskiktet. Det område man kommer att gräva och eventuellt spränga i är cirka 50 x 50 meter per vindkraftverk. När monteringen av vindkraftverken är färdig kan vegetationen återta området igen. Sedan vindkraftverken färdigställts kommer området endast att användas som parkeringsplats vid service och tillsyn. Eventuellt nedfällda träd omhändertas av fastighetsägaren ÅTGÄRDER Sprängning kommer endast att ske om det bedöms som alldeles nödvändigt. Inför eventuell sprängning kan information om detta kommuniceras till närboende. 33 (av 52)

34 5.5 VÄGAR För vägbyggnation måste marken bearbetas med grävmaskin. Makadam behöver användas för byggnation av både plan och väg. Eventuellt kan dikning behöva göras. När de allmänna vägarna används för transporter kan viss störning upplevas för de närboende. Den dikning som är erforderlig längs de nya vägar som behöver anläggas görs de så grunda som möjligt för att inte mer än nödvändigt störa hydrologin i området. 5.6 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT I vissa delar av landet har det uppstått diskussioner huruvida vindkraften kan ge upphov till skadliga elektromagnetiska fält. Magnetfält och elektriska fält finns naturligt runt alla elektriska apparater och ledningar. Jorden har ett eget magnetfält som gör att kompassen riktar sig mot norr. Svenska Strålsäkerhetsmyndigheten utlyser två områden där skadliga hälsoeffekter vid exponering av elektromagnetiska fält inte helt kan uteslutas. Det handlar om exponering för magnetfält från exempelvis kraftledningar och elektriska apparater samt radiovågor från den egna mobiltelefonen. I Laholms kommun har man utfört mätningar av elektromagnetiska fält runt befintliga vindkraftverk. Mätningarna har inte påvisat höga värden i frekvensområdet 30 Hz 2000 Hz. De värden som påträffats har till största del kommit från transformatorstationerna, inte från vindkraftverken. Frekvensen i elnätet i Sverige håller cirka 50 Hz ÅTGÄRDER Med de föreslagna respektavstånden bedöms dessa elektromagnetiska fält inte vålla problem. Vid etableringar där transformatorstationer eller ledningar placeras närheten av bebyggelse kan avskärmning vara ett alternativ, eller nedgrävning av avskärmade ledningar. 5.7 LJUD AERODYNAMISKT LJUD Den dominerande delen av ljudet från ett vindkraftverk är av aerodynamiskt ursprung och alstras vid rotorbladens passage genom luften och vid passagen av tornet. Detta ljud är av bredbandig karaktär och upplevs vanligen på kortare avstånd som ett väsande eller svischande ljud. Från längre avstånd upplevs ljudet från vindkraftverket dovare. Ljudet kan beskrivas som ett bredbandigt brus, där det mest framträdande frekvensområdet är 63 till 4000 Hz. Fysikaliskt sett har ljudet stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. Ofta förekommer också amplitudmodulationer MEKANISKT LJUD Det mekaniska ljudet, som i moderna vindkraftverk är svagare än det aerodynamiska, kan inte annat än i sällsynta undantagsfall uppfattas på något större avstånd från vindkraftverket. Detta beror på att utvecklingen har gått framåt och man idag har lyckats dämpa det mekaniska ljudet. Ljudet alstras främst från växellådan i form av ett skorrande 34 (av 52)

35 ljud. Moderna vindkraftverk alstrar mindre ljud än äldre, då man genomfört konstruktionsförbättringar genom exempelvis dämpade infästningar och ljudisolering. En annan anledning till det minskade mekaniska ljudet från moderna vindkraftverk är den lägre rotationshastigheten. Nyare vindkraftverk är oftast stora maskiner, där vingarna roterar flera gånger långsammare än på de äldre och betydligt mindre vindkraftverken TEKNISK BESKRIVNING AV LJUD Ljud är tryckförändringar i luften som sprids som vågrörelser och uppfattas som ljud av örat. Ljud karaktäriseras av sin styrka (ljudtryck) och antalet svängningar per sekund (frekvens). Ljudets styrka mäts i decibel (db(a)) och antalet svängningar i Hertz (Hz). Det svagaste ljud en människa med god hörsel uppfattar har ljudtrycksnivån 0 db. En viskning ligger på omkring 30 db(a) och en storstadsgata omkring db(a). Smärtgränsen för örat nås vid cirka 125 db(a). En människas hörsel har ett stort omfång, där smärtgränsen är cirka (etthundra miljarder) gånger starkare än hörtröskeln. Decibelskalan är logaritmisk, vilket dels medför att det matematiskt är lättare att hantera stora tal, och dels att enheten motsvarar upplevelsen. Ett fördubblat ljudtryck innebär alltid 3 db(a) ökning av ljudtrycksnivån oavsett vilken nivå som är utgångsläge. 3 db(a) är den minsta höjningen eller sänkningen som har praktisk betydelse. En höjning eller minskning av ljudnivån med 10 db(a) motsvarar ungefärligt en fördubbling eller halvering av hörintrycket. Ljudets svängningstal, frekvens och tonhöjd har väsentlig betydelse för hur vi uppfattar ljud. Människans hörsel kan i bästa fall uppfatta ljud mellan låga bastoner på 20 Hz till hög diskant på Hz. Det finns inga dolda eller direkta hälsoeffekter av ljudet från vindkraftverk. Eventuella effekter beror på lyssnarnas reaktioner på det de hör. Infraljudnivån från moderna vindkraftverk med rotorn placerad uppströms är så låga att de ligger under känseltröskeln, även för människor som är extra känsliga och även i området nära vindkraftverken. (Ljud från vindkraft - Utredning inför Naturvårdverkets allmänna råd). Ljudet från ett vindkraftverk uppstår då vingen passerar genom luften. Ju snabbare vingen roterar desto högre ljud alstras från vingspetsarna där hastigheten är som störst. Typen av torn påverkar ljudspridningen, vid de vanligt förekommande kornformiga rörtornen blir ljudspridningen högre än om fackverkstorn används. Detta på grund av att ljudet studsar på ett rörtorn i större utsträckning än vad som sker med fackverkstorn. För att beräkna den minskade ljudspridningen för fackverkstorn ska källjudet minskas med 0,49 db(a) för 90 meter rotor och 0,5 db(a) för 100 meters rotor. I och med att de flesta vindkraftverk arbetar inom samma varvtal är källjudet omkring det samma för olika maskiner med samma rotordiameter. Ett 2,5 MW vindkraftverk med 90 till 100 meters rotor, oavsett fabrikat och modell generar källjud mellan 100 till 110 db(a). Väktaren Vind har bifogat ljudutredning där vindkraftverket Vestas V-112 på 3 MW har används med 94 meters tornhöjd och 112 meters rotordiameter. Denna modell har ett källjud på 105 db(a). Om en modell med lägre källjud användas minskar ljudpåverkan runt vindkraftverken. Om en modell med högre källjud används ökar ljudpåverkan runt vindkraftverken och risk finns att gällande riktlinjer avseende ljudpåverkan till närliggande 35 (av 52)

36 permanent- eller fritidsboende överskrids. Väktaren Vind vidhåller att gällande riktlinjer inte kommer att överskridas vid något närliggande permanent- eller fritidsboende. Se Villkorsdiskussion, Ljud 7.2 Ljudmätning kommer att ske efter att verken är driftsatta LJUDUTBREDNING Ljud skapas, sprids och dämpas upp på komplicerade sätt. Ljud varierar generellt kraftigt över tid och olika ljudkällor skapar tillsammans det vi kan uppfatta som buller. Definitionen av buller är ljud som upplevs som oönskat eller irriterande, något som förutsätter en kognitiv bearbetning av ljudperceptionen. Hur ljudvågor sprids avgörs bland annat av markens beskaffenhet, topografi, väder och vind. Hårda ytor som asfalt och betong sprider ljudet vidare, medan en skogsridå dämpar. Ljud sprids i vindriktningen och stiger uppåt. Temperatur och luftfuktighet har stor betydelse för ljudutbredningen. En kall och klar vintermorgon kan ljud färdas flera gånger längre bort än en varm sommareftermiddag. Vinden är en annan faktor som påverkar hur långt ljudet hörs. I Sverige är vindriktningen generellt till 80 procent sydvästlig. Detta innebär att bebyggelse om ligger sydväst om en vindkraftsanläggning sällan kommer att utsättas för det teoretiskt uträknade maximala ljudtrycket. I det här området kommer den huvudsakliga vindriktningen från västsektorn vilket innebär att områden öster om vindkraftsanläggningen kommer att påverkas mest. I övrigt relativt tysta miljöer kan en enstaka ljudkälla upplevas som ytterst störande. Som exempel kan nämnas en slamrande broskarv på en lågt trafikerad väg, eller en långt bort placerad pålkran som dunkar kvällstid under vindstilla förhållanden. Ljudet från en vindkraftsanläggning uppkommer däremot endast då det blåser, det vill säga när inte heller den övriga miljön är tyst, eftersom vinden lever om i vegetationen. I alla miljöer förekommer även bakgrundsljud som kan vara naturliga (vindsus, porlande bäckar, vågskvalp, rasslande löv etc.) eller så kallat samhällsbuller (trafik, fläktar, industri etc.). Nivån på bakgrundsljudet varierar i olika miljöer och förhållanden som väderlek och årstid ANALYS Det är många faktorer som måste beaktas när en ljudbild ska analyseras. Valet av tidpunkt för mätningar och mätperiodens längd måste ske med stor omsorg. Vid ljudmätning utomhus påverkas resultatet i mycket hög grad av väder och vind, samt av ljud från andra källor, såsom trafik eller brus från sjö eller hav. I och med detta rekommenderas att man beräknar ljudtrycket i stället för att mäta det. Med bra beräkningsmodeller kan man dessutom i förväg skaffa sig en uppfattning om hur en viss åtgärd kan förändra ljudmiljön. Väktaren Vind utför ljudberäkningar i datorprogrammet WindPro. Dessa beräkningar är baserade på de beräkningsmodeller som Naturvårdsverket redovisar i sin rapport Ljud från landbaserade vindkraftverk, 2001". Utgångspunkten vid beräkningarna har varit en vindhastighet av 8 meter per sekund på 10 meters höjd, samt att vinden blåser rakt mot fastigheten genom hela vindkraftsanläggningen. Anledningen till att vindhastigheten sätts just till 8 meter per sekund är att det är då som vindkraftsanläggningen hörs som mest. Vid högre vindstyrkor börjar vegetationen att leva om så pass mycket att det ljud som genereras från vindkraftsanläggningen drunknar i bakgrundsbruset. Genom att välja 36 (av 52)

37 vindhastigheten 8 meter per sekund får man den maximala ljudupplevelsen till en fastighet. Det framräknade värdet får ej överstiga ljudnivån 40 db(a). När mätningar görs vägs ljudets frekvenser för att man ska få ett mått som avspeglar hur det mänskliga örat uppfattar ljuden. Generellt mäts ljud med db(a) vilket är en vägning anpassad för det mänskliga örat. A- vägningen dämpar låga frekvenser och förstärker medelhöga. Det finns även db(b), db(c) och db(d) RIKTVÄRDEN Riksdagen har beslutat att riktvärdet för buller vid planering av nya bostäder och trafikleder ska vara max 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus. Ekvivalentnivån är dygnsmedelvärdet för ljudtrycket. Långvarig exponering av en ekvivalentnivå på över 55 db(a) kan leda till hälsoproblem för känsliga personer. I dagsläget lever över 2 miljoner människor i Sverige i miljöer med ekvivalentnivå på över 55 db(a). Naturvårdsverket har upprättat förslag till allmänna bullerråd, innehållande riktvärden för bullernivåer med utgångspunkt från människors obehag. Där fastslås att bullernivån inte får överstiga 70 db(a). Banverket använder sig av riktvärdet 75 db(a) ekvivalentnivå utomhus och 60 db(a) maxnivå inomhus med motiveringen att buller från tåg inte uppfattas lika negativt som annat buller. Vägverket använder riktvärdet 65 db(a) med motiveringen att starkare ljud kan medföra besvärande störning. I beräkningarna av den kortfristiga miljöskulden för buller används här riktvärdet 65 db(a) ekvivalentnivå utomhus och 35 db(a) inomhus. Mer information finns i Miljödepartementets förordning (2004:675) om omgivningsbuller. 30 db(a) är högsta tillåtna ljudnivå från ventilation och radiatorer med mera i sovrum, medan 40 db(a) är högsta tillåtna ljudnivå från ventilation och utrustning i kontorsrum. Ljud från vindkraftverk behandlas idag enligt Naturvårdsverkets allmänna råd för externt industribuller RR 1978:5 tillsammans med praxis att sätta riktvärdet till 40 db(a) dygnet runt. Vindkraftverk är den utomhusljudkälla som det i Sverige ställs strängast krav på i praxis. (Ljud från vindkraft - Utredning inför Naturvårdverkets allmänna råd) ÅTGÄRDER Vindkraftverken byggs på behörigt avstånd från bebyggelse och verksamhet. Vindkraftverken är placerade så att gällande praxis om maximal ljudpåverkan inte överskrids vid något permanent- eller fritidsboende. Jämför bilaga 4 för ljudutredning samt bilaga 5 för ljudring. En praktisk ljudmätning kan göras efter vindkraftverken byggts. Detta sker då vid intilliggande permanent- eller fritidsbostad och utföras av licensierat företag. Denna ljudmätning ska då utföras vid de permanent- eller fritidsbostäder som ligger nära den tillåtna gränsen och har ett, utifrån en ljudaspekt, ofördelaktigt läge. Överskrids gällande praxis på 40 db(a) kan vindkraftverkets effekt ställas ned, varpå ljudpåverkan minskas. Se Det vindkraftverk som valts som referensverk, Vestas 112 (se bilaga 8), har ett variabelt varvtal som ger en lägre ljudnivå vid lägre vindhastigheter. 37 (av 52)

38 Ett modernt vindkraftverk kan regleras i väldigt stor utsträckning. Rotorn vrider automatiskt in sig mot vinden men även de enskilda bladen ställs kontinuerligt om i olika vinklar. I infästningen av varje vingblad sitter en elektrisk eller hydraulisk motor. Genom att optimera bladvinkeln kan antingen maximal energiproduktion eller lägre ljudnivå erhållas. Optimeringen kan dessutom delas upp i sektorer och anpassas efter förhållandena i olika vindriktningar. Det mest extrema fallet av reglering vore att ett enstaka vindkraftverk stannas när en kritisk vindriktning inträder. Väktaren Vind är som verksamhetsutövare skyldig att säkerställa att gällande svensk praxis och enligt Naturvårdsverkets riktlinjer, gällande ljud- och skuggstörning, upprätthålls. Ljudnivån ska enligt gällande praxis aldrig överstiga 40 db(a) vid permanent- eller fritidsbostäder. Inför det slutgiltiga valet av vindkraftverk kommer nya ljudberäkningar att utföras för att säkerställa att gällande praxis inte överskrids SLUTSATSER Vindkraftverken kommer att avge ljud. Det mesta ljudet, det så kallade aerodynamiska ljudet, alstras när vingarna passerar tornet. Det uppkommer även mekaniskt ljud från växellåda och generator. Detta ljud har som regel en lokal påverkan intill 200 till 300 meter från verket. Vindkraftverken är placerade så att den av Statens Naturvårdsverks rekommenderade ljudnivån på 40 db(a) inte överskrids. Se bilaga 4 för ljudutredning samt bilaga 5 för ljudring. Andra ljudstörningar som kan uppstå, och som kanske är mer störande men ej hälsovådliga, är störningarna från transporter av material, buller från sprängningar för väg- och fundamentbyggnation, samt, när vindkraftverken tjänat ut, vid avvecklingen av anläggningen. Utifrån ovan beskrivna utredningar kring ljud bedöms denna etablering av vindkraftverk inte kunna befaras påverka människors hälsa i någon negativ form. Allt eftersom utvecklingen går framåt har man lyckats minska ljudet från vindkraftverkets växellådor. Det som idag kvarstår är ett aerodynamiskt svischande från vingarna. Det finns regler om vilka ljudnivåer som är tillåtna vid bebyggelse. Enligt praxis tillåts maximalt 40 db(a) vid permanent- eller fritidsbostad, vilket ungefär motsvarar ljudet från ett nytt modernt kylskåp. Övriga Europa har 45 db(a) som högsta tillåtna ljudnivå till närboende. Decibelkurvan anges normalt i en logaritmisk skala. En ökning med 3 db(a) motsvarar en fördubbling av ljudtrycket. De svenska rekommendationerna är strängare än i övriga Europa, där det tillåtna ljudtrycket från ett vindkraftverk är mer än det dubbla. Beträffande hörselintryck kommer dessa att vara avhängiga rådande vindförhållanden. Vidare bör beaktas att ljudnivån avtar med avståndet från ett vindkraftverk. Det mekaniska ljudet, som normalt är svagare än det aerodynamiska, kan inte annat än i sällsynta undantagsfall uppfattas på ett större avstånd från ett vindkraftverk än 200 meter. Det aerodynamiska ljudet har ungefär samma karaktär som naturligt vindbrus från vegetation. Det är därför inte ovanligt att ljudet från vindkraftverk vid kraftig vind maskeras helt av det 38 (av 52)

39 naturliga vindbruset från sjö, träd och buskar och därigenom blir svårt att uppfatta. I ljudutredningen har ett verk Vestas 112 används som referensverk. Beräkningarna är gjorda med 94 meters tornhöjd och rotordiameter 112. Ljudberäkningarna är utförda för ett källjud 105 db(a), icke nedställt läge. Se bilaga 4, Ljudutredning. 5.8 SKUGGOR Vid soligt väder och lågt stående sol uppstår rörliga skuggor från vindkraftverk. Risken för störande skuggor är som störst nära ett vindkraftverk. Upplevelsen av störningen är beroende av antal soltimmar, vindriktning, antal vindkraftverk, vindkraftverkets höjd, platsens topografi, vindkraftverkets rotordiametrar, vindkraftverkets placering i förhållande till bostäder och arbetsplatser samt tid på året. Se Bilaga 6-7 för skuggberäkningar UPPKOMST Vissa perioder under året kan vindkraftverken ge upphov till roterande skuggor som kan störa närboende om vindkraftverken är olämpligt placerade i förhållande till bebyggelse. Skuggor uppstår när solen står lågt på himlen och lyser mot betraktaren genom vindkraftverket. Skuggan från ett vindkraftverk rör sig från väster strax efter soluppgången, via norr, till öster när solen går ner. Eftersom solen står lägre och går upp betydligt senare på vintern än på sommaren rör sig skuggan på olika sätt under olika tider på året ANALYS Eftersom solhöjden vid olika tider på dygnet och året för olika breddgrader är känd, kan man beräkna exakt var skuggan faller och hur den rör sig. Ett hus som står rakt väster om ett vindkraftverk kan till exempel få skugga klockan 6 på morgonen, ett hus norr om verket klockan 12 och ett hus öster om verket klockan 18 på kvällen. Solen, och därmed även skuggan, rör sig dock relativt snabbt; 15 grader per timme. Skuggan rör sig snabbare ju längre avståndet till verket är. Ett hus som står 500 meter från ett vindkraftverk kommer inte att få skugga mer än några kortare perioder under året. Vilka tider skuggan från ett vindkraftverk faller inom ett visst område och hur många timmar per år som den befinner sig där kan beräknas. Skuggtiden beräknas som den sammanlagda tid som skuggmottagaren blir utsatt för skugga under ett år. Skuggtiden kan maximeras genom att man använder ett sämsta tänkbara scenario, beräknat utifrån förutsättningarna att solen lyser från klarblå himmel utan skymmande moln, samt att vindkraftverket hela tiden är igång och är ställd vinkelrätt mot betraktaren. Det sämsta tänkbara scenariot ställs sedan mot en verklig situation, där förväntad soltid och driftstid används för att ge en realistisk bild av hur mycket skugga vindkraftverket i verkligheten kan orsaka. Beträffande skugga från vindkraftverkets rotorer medges enligt Boverkets och Naturvårdsverkets beräkningsnorm maximalt 8 timmar reell skuggpåverkan per år ÅTGÄRDER Utförda skuggberäkningar har gjorts i datorprogrammet WindPRO. Vid beräkningarna har man utgått från sämsta tänkbara förutsättningar, det vill säga att solen skiner från 39 (av 52)

40 soluppgång till solnedgång och att vindriktningen alltid är sådan att rotorbladen, som hela tiden rör sig, alltid står vinkelrätt mot betraktaren. Vid beräkningar ska det totala antalet skuggtimmar i det värsta förutsebara fallet, beräknat med den geometriska modellen, ej överskrida 30 timmar per år vid något permanent- eller fritidsboende. Den förväntade reella skuggtiden ska ej överstiga 8 timmar per år till permanent- eller fritidsbostäder, allt enligt Boverkets och Naturvårdsverkets rekommendationer. Förväntade skuggtimmar innebär att programmet tar hänsyn till att solen ibland går i moln, samt att vinden inte blåser alla dagar på året, och då inte heller rakt mot betraktaren. Enligt utredningar är den verkliga skuggan märkbar endast upp till cirka 1200 meter från vindkraftverken. Vid längre avstånd blir skuggorna för diffusa på grund av diffraktion. Hänsyn är ej tagen till träd och berg i området, vilka mildrar skuggorna avsevärt. Skulle det visa sig att något permanent- eller fritidshus riskerar att utsättas för mer en 8 timmars faktisk skuggtid per år, kan vindkraftverket förses med ett ljusrelä som stänger av vindkraftverket när den överträdande skuggtiden innefaller. Rotorbladen på moderna verk är vidare antireflexbehandlade för att minska bildningen av reflexer från solljuset vid klart väder. Skuggstörningar kan undvikas genom att vindkraftverken stängs av de korta perioder som de kan ge störningar. Problem med reflexer från rotorblad förekommer inte med dagens vindkraftverk, eftersom bladen på moderna verk är anti-reflexbehandlade. Detta går i linje med miljöbalkens krav på ansvar för att avhjälpa eventuell skada (2 kap 8 miljöbalken) SLUTSATSER Enligt beräkningar gjorda i programmet WindPro kommer Boverkets och Naturvårdsverkets riktlinje om maximalt förväntade skuggtimmar inte att överskridas. Se bilaga 6, Skuggutredning. 5.9 VISUELLA STÖRNINGSUPPLEVELSER Vid sidan av den otvetydigt positiva miljöeffekten projektet medför i form av reduktion av för miljön skadliga ämnen, står den visuella påverkan de stora vindkraftverken har på landskapet. Övrig påverkan i form av ljud och skuggor eller påverkan på mark, flora och fauna kan genom omsorgsfullt projekterings- och planeringsarbete styras så att den inte får betydande negativa effekter. Det är dock inte möjligt att bygga vindkraft utan att den syns. Om den förändrade landskapsbilden upplevs som positiv eller negativ påverkas av en mängd faktorer, såsom betraktarens inställning till vindkraft, topografin i området i övrigt, varifrån de syns tydligt etc. Förändringen av landskapsbilden är temporär och består så länge vindkraftverken är i drift. När anläggningen avvecklas och vindkraftsverken monteras ner återgår landskapsbilden till den ursprungliga, såvida den inte under tiden påverkats av andra faktorer. Begreppet landskapsbild kan sägas vara sammansatt av landskapets utseende och upplevelsemässiga aspekter. Olika människor upplever landskapet olika eftersom de har olika bakgrund, kunskap, intressen och förväntningar på sin omgivning, liksom olika psykosociala värderingar. 40 (av 52)

41 Vindkraftverken kommer att synas från flera platser i omnejden med relativt fri sikt. Vissa människor anser att vindkraftverk är oattraktiva och att de förstör landskapsbilden, medan andra tycker att de är vackra och är synonymer till bland annat miljöhänsyn, framtidstro och en hållbar utveckling. Landskapet runt oss har till stor del påverkats av människan sedan lång tid tillbaka, detta är ofrånkomligt, och landskapet i ett hållbart samhälle kommer att se annorlunda ut än det landskap vi lever i idag PSYKOSOCIALA VÄRDERINGAR Det är inte entydigt vad som är att betrakta som en visuell störning från en vindkraftsanläggning. Betraktarens personliga inställning till vindkraft, grundad på bland annat etiska, ekonomiska och sociala faktorer utgör ett filter varigenom man bedömer och värderar det man ser. Det som av en person upplevs som något fult och onödigt kan för en annan vara vackert och funktionellt. Helt klart är dock att vindkraftverk har en stor visuell kraft som det kan vara svårt att bortse från. Den visuella påverkan på omgivningen och landskapet är svårbedömd och bör ägnas särskild omsorg. Området kring den planerade vindkraftsetableringen är i huvudsak kuperat skogslandskap, med mindre områden av öppen mark insprängda. I skogsområdena kan man anta att den visuella inverkan inte är så stor på en given tidpunkt, men över tid är inverkan svårbedömd eftersom skogen avverkas efterhand. Nationellt finns inte så mycket erfarenhet av vindkraft i skogstrakter eftersom denna typ av etablering har blivit aktuell först efter de senaste vindkarteringarna från 2006 och Man kan dock anta att den visuella störningen i skogstrakter blir mindre än i kust- och slättrakter därför att det helt enkelt är sämre siktförhållanden. Däremot kan effekten av ovarsamt utplacerade vindkraftverk bli desto mer dramatisk när landskapet plötsligt öppnar sig. Man ska också ha i minnet att människan i alla tider har påverkat sin omgivning. Det vi i dagligt tal kallar orörd natur är resultatet av århundraden av mänsklig påverkan och utnyttjande av naturresurserna. En etablering av vindkraft är inte oåterkallelig i samma bemärkelse som till exempel en berg- eller grustäkt är. En genomtänkt och välplanerad placering av vindkraft kan på sikt upplevas som ett positivt inslag i kulturlandskapet och spegla den tid som vi lever i. Det som gör att vindkraften avviker från andra stora objekt i landskapet är dess rörelse. Även om de upptar en liten del av synfältet kan de roterande vingarna dra till sig uppmärksamheten PÅVERKANDE FAKTORER Närheten till vindkraftverket, höjden, liksom antalet verk är alla faktorer som definierar hur stor del av synfältet som påverkas av vindkraftverk. Utredningar visar att ett stört synfält som i vertikalled överstiger 8 till 9 grader utgör ett slags tröskelvärde för när det uppstår en situation där vindkraftverket utövar en dominans. 8 till 9 grader motsvarar för 100 meters tornhöjd ett avstånd på 630 till 710 meter, och för ett 80 meters torn ett avstånd på 500 till 570 meter. Det sammanfaller alltså ungefär med ljudutbredningens 40 db(a)-gräns. På längre avstånd syns vindkraftverket utan att dominera för att efter cirka 10 kilometer smälta in i landskapet. Utöver dessa någorlunda kvantifierbara faktorer förekommer en rad andra visuella aspekter 41 (av 52)

42 som är mycket svårare att kvantifiera, men som kan påverka störningsgraden i bägge riktningarna. Sådana aspekter är till exempel: Landskapliga faktorer (landskapstyp, förekomst av förgrund och/eller bakgrund). Kupering och vegetation (förekomst av element som delvis döljer vindkraftverken etc.). Skalförhållanden (vindkraftverkets relativa storlek i förhållande till andra landskapselement). Design (vindkraftverkets enskilda design och inpassning till landskapet). Betraktelsesituation. Väderstreck och ljusförhållanden ÅTGÄRDER Forskning pågår inom området landskapsbildspåverkan, för att utreda hur man skulle kunna minska en eventuell negativ påverkan för de kringboende. Lantbrukare vill i regel utnyttja naturens resurser effektivt och betraktar sin omgivning som ett produktionslandskap. De har också sin försörjning att tänka på. Turister och fritidsboende betraktar oftast landskapet som ett vykort som ska ge estetiska, och andra, upplevelser. Vidare kan upplevelser och åsikter förändras över tiden genom att människan vänjer sig och börjar betrakta vindkraftverken som självklara och värdefulla inslag i landskapet. När ett vindkraftverk är uttjänat plockas det ned, varvid närmiljön återställs. Det är som sagt svårt att åtgärda att vindkraftverk syns. Vad som kan göras är att se till att det som syns är så estetiskt tilltalande ut som möjligt. Vindkraftsverken kommer att vara målade i en ljus vit/grå nyans och vara av samma modell. De förväntas därmed framstå som en homogen grupp. Avståndet mellan vindkraftverken och de närmast liggande permanenteller fritidsbostäderna har maximerats vid anläggningen. Det minsta avståndet mellan vindkraftverkverk och hus blir cirka 1,18 km. I ett försök att kvantifiera den visuella påverka som den planerade vindkraftanläggningen kommer medföra på sin omgivning, har en rad fotoillustrationer tagits fram från olika platser i närområdet. Se bilaga 9 för Fotoillustrationer och fotoplatser SLUTSATSER Det är svårt att förutsäga vilka faktorer som definierar störningsupplevelsen från en viss vindkraftsetablering, då detta skiftar från plats till plats, och dessutom är mycket subjektivt. I mycket renodlade situationer, såsom i utpräglat flacka och storskaliga slättlandskap, kan det vara lättare att kvantifiera och förutse den visuella störningen än i ett småbrutet, kuperat och komplext landskap. Uppfattningen att vindkraftverk är kraftigt störande är en avtagande inställning. Gamla negativa värderingar, baserade i stor del på den tidigare starkaste störningsfaktorn, nämligen bullret, är på väg att försvinna till följd av att moderna vindkraftverk har kraftigt reducerad ljudbild. Dessutom har Sverige som land blivit betydligt mer medvetet om vikten att ställa om landets energisystem mot det förnybara. Vindkraft är numera en allmänt känd företeelse, vars fördelar uppmärksammas av fler och fler människor. 42 (av 52)

43 Tidigare etablerade vindkraftverk har på vissa håll blivit utflyktsmål som drar besökare till området. Förbättrade vägar och nya vägar kommer att medföra ökad tillgänglighet till området. Varken vindkraftverket eller anläggningsområdet som helhet kommer att inhägnas OMRÅDEN ENLIGT 7 KAPITLET MILJÖBALKEN Området är inte till någon del förlagt på sådant skyddat område som avses i 7 kapitlet miljöbalken NATURA 2000-OMRÅDEN Ett nytt tillståndskrav har införts i miljöbalken, vilket innebär att det är förbjudet att utan tillstånd bedriva verksamhet eller vidta åtgärd som på ett betydande sätt kan påverka miljön i Natura 2000-områden. Med Natura 2000-områden avses sådana områden som förtecknats av sådana skäl som anges i 7 kapitlet 27 miljöbalken. Den planerade anläggningen ligger inte i, eller i närheten av, något Natura 2000-område OMRÅDE FÖR RENNÄRING Av bilden nedan framgår att vindkraftanläggningen har mycket begränsad yta i förhållande till omfattande områden för rennäring med betesmark och vandringsled. anläggningen är också belägen på relativt stort avstånd, omkring tolv km från rennäringsområdet. Figur 10. Karta med Nallkullens vindkraftsanläggning markerad (i övre högra delen) tillsammans med Riksintresse Rennäring. 43 (av 52)

44 6 SKYDDSOMRÅDEN OCH FÖRSIKTIGHETSMÅTT 6.1 SÄKERHET Risker för olyckor förbundna med vindkraftverk kan förekomma genom att material kastas iväg, eller att eld efter exempelvis blixtnedslag kan spridas. Risken är naturligtvis beroende av avståndet mellan den plats där vindkraftverket uppförs och bebyggelse och andra områden där människor frekvent rör sig FAKTA OCH ERFARENHETER Det finns inget hinder för att befinna sig i närheten av vindkraftverken annat än vid kraftig isbildning. Om vingvärmen skulle sluta fungera kan is skapas på vingarna i samband med dimma, underkylt regn eller dylika förhållanden i kombination med temperaturer nära 0 C. Om vindkraftverkens vingar beläggs med större mängder is stannar verket till följd av varning för vibrationer från obalans. Detta sker via en vibrationsavkännare, som automatiskt stänger av vindkraftverket vid en viss vibrationsnivå. Om vindkraftverket undantagsvis inte skulle stanna vid isbeläggning på vingarna, då endast lite is förekommer och ingen obalans uppstår, har det av erfarenhet visat sig att isen på sin höjd landar 200 meter från verket. Möjlighet finns även att installera isavkännare på maskinhusets tak om problem skulle uppstå dock ser bolaget inga direkt hot om isbildning av is på vingarna eftersom vingvärme kommer att installeras på dessa verk. Det finns rapporter om att vingar och delar från vingar har lossnat, samt om brand i maskinhus, men sådant är sällsynt. Någon anmäld olycka med människa i ett sådant fall har inte registrerats. Olyckor som orsakar utsläpp av oljor i maskinhus och torn kan förekomma. Dock är vindkraftverket konstruerat så att inga oljor eller vätskor kan rinna ut ur verket till naturen, utan de hamnar i botten av verket eller stannar kvar i maskinhuset. Vindkraftanläggningen kommer att ha ett serviceavtal som kontrollerar att all den olja som byts ut i varje vindkraftverk lämnas på av kommunen anvisad plats för spilloljor och övriga kemiska produkter. Den största olycksrisken, vilken ej kan bortses från, föreligger under byggnationen av vindkraftverket. Olyckor med personal som servar eller reparerar vindkraftverk har förekommit. Rigida säkerhetsrutiner ska iakttas vid byggnationsarbetet ÅTGÄRDER Vid varje vindkraftsanläggning finns utrustning för brandsläckning. För att inte olja ska läcka ut i naturen finns även spilloljetråg inuti vindkraftverken. Om vindkraftverkens vingar beläggs med större mängder is stannar verket till följd av varning för vibrationer från obalans. Möjlighet finns även att installera isavkännare på masthusets tak om problem skulle uppstå. Extra noggrann tillsyn kommer att ske av tillsynsman i närområdet vid väderlek då eventuell risk för isbildning föreligger. När vägarna till vindkraftverken vintertid blir snötäckt kommer de att snöröjas så att service och tillsyn kan upprätthållas för erforderlig säkerhet. 44 (av 52)

45 6.1.3 SLUTSATSER Med tanke på gjorda åtaganden och införskaffade erfarenheter och kunskaper om olyckor i samband med vindkraftverk, bedöms ingen större risk för olyckor. Samma slutsats gäller även om området sedan vindkraftverken kommit på plats skulle få fler besökare. Genom det planerade avståndet till närmaste bebyggelse och den omständigheten att relativt få människor rör sig i området, samt i och med de villkor som föreslås nedan (rubrik 7.4 Säkerhet ) bedöms risken för olyckor till följd av den ansökta verksamheten vara minimerad. 6.2 LOKAL TILLSYNSMAN Vindkraftverken kommer att skötas och servas lokalt av specialutbildad personal som arbetar i närområdet. Tillsynsman kommer att utbildas på, och vara i direkt kontakt med, vindkraftverkens datorer, vilket gör att denne kan stoppa driften omedelbart om så skulle behövas. Vindkraftsverken kan även stängas av via en mobiltelefon. Vindkraftverkets dator styr vindkraftverket genom att kontrollera cirka 300 punkter en gång per sekund. Om något är fel bromsas vindkraftverket och stannar. Inom en minut försöker datorn återstarta vindkraftverket för att kontrollera om felet kvarstår. Larm om eventuella driftsstörningar sker även via mobiltelefon eller fax från vindkraftverkets dator, vilket gör att jourhavande tillsynsman alltid kan nås av det larmande vindkraftverket. 6.3 ÅSKA, BRAND OCH UTSLÄPP TILL NATUREN Åskledare finns i vindkraftverket, från mark ända ut till vingspetsarna. Skador på grund av blixtnedslag är vanligen begränsade till elektroniken i verket. Skulle skada inträffa bromsas verket genast och stannar. Brandfaran i vindkraftverket är ytterst liten. Elkablar och olja är brännbara ämnen. Även glasfiber, som finns i maskinhus och vingar, är brännbart. Tornet är byggt i stål. Historiskt sett är brand i ett vindkraftverk mycket ovanligt. Kemiska produkter utgörs av olja i växellåda och i hydraulikstationen, båda belägna i maskinhuset. Om något tekniskt missöde skulle leda till att olja läcker ut samlas det upp på golvet i maskinhuset eller på golvet i tornets botten utan vidare läckage till den yttre miljön. 6.4 EGENKONTROLL Väktaren Vind kommer att kontrollera verksamheten enligt tillämpliga bestämmelser om egenkontroll. Väktaren Vind kommer att inlämna ett förslag till kontrollprogram. 45 (av 52)

46 6.5 MILJÖRAPPORT Årlig miljörapport kommer att inlämnas till Sollefteå kommun. 7 VILLKORSDISKUSSION 7.1 SKUGGOR OCH REFLEXER I Sverige har det vuxit fram en praxis i skugghänsyn baserad på den statliga utredningen Rätt plats för vindkraft (SOU 1999:75). I denna utredning anges att en reell skuggtid på högst 8 timmar per år bör vara rimlig högsta störningsnivå. Med den reella skuggtiden menas den summerade tid under vilken periodiska skuggeffekter uppträder. Enligt beräkningar gjorda i programmet WindPro så kommer inget närliggande bostads- eller fritidshus att utsättas för mer än 8 timmars förväntad skuggtid. Se bilaga 6, Skuggutredning. Skulle skuggeffekt ske från något av vindkraftverken och upplevas som störande kan vindkraftverken utrustas med ett ljusrelä/solventil som automatiskt känner av när solen skiner och skugga an uppstå, och som då stänger av vindkraftverket under denna period. Problemet med reflexer från rotorblad förekommer inte med dagens vindkraftverk, eftersom bladen på moderna vindkraftverk är antireflexbehandlade. 7.2 LJUD De riktvärden som tillämpas för bedömning av ljud utomhus från vindkraften är de som anges för industriverksamhet. Vid bedömningen har i de flesta fall nattvärdet 40 db(a) utomhus vid bostäder angetts som villkor av tillståndsmyndigheter. Stipulerade nivåer kommer inte att överskridas kring anläggningen. En praktisk ljudmätning kan utföras efter det att vindkraftverken byggts, för att kontrollera att ingen gräns överskrids. Om ett vindkraftverk skulle utsätta något fritids- eller bostadshus för mer än 40 db(a) så kan det förorsakande vindkraftverkets effekt ställas ned varpå ljudbilden då minskas. Se bilaga 4 för ljudutredning. 7.3 LANDSKAPSBILDEN Vindkraftverken kommer, i och med att de är höga byggnadsverk, att synas i mer eller mindre omfattning från olika håll. Rättsregler saknas för hur vindkraftverk respektive gruppstationer av vindkraftverk ska utformas för att begränsa påverkan på landskapsbilden. Ingen reklam kommer att tillåtas på vindkraftverken, förutom leverantörens eller ägarens logotyp/namn på maskinhuset. 7.4 SÄKERHET Något villkor om skyddsavstånd till närmaste bostad torde ej vara erforderligt. I övrigt föreslår sökanden en rad villkor, vilka alla har till syfte att minimera risken för skada på och olägenhet för personer som vistas inom området. 46 (av 52)

47 7.5 RENNÄRINGEN Skall området användas som vinterbete under de olika vinterbetessäsongerna skall bolaget och samerna rådgöra om eventuella åtgärder som behövs för att underlätta renbetet. Förslag till villkor och bemyndiganden anges enligt följande: 1. Vindkraftverken ska utplaceras i överensstämmelse med vad som anges i ansökan, inom 50 meter när. 2. Samtliga vindkraftverk ska ges en enhetlig utformning och färgsättning. 3. Vindkraftverken ska utrustas med åskledare. 4. Vindkraftverken ska utrustas med vibrationsskydd. 5. Vindkraftverken skall vara försedda med vingvärme. 6. Vindkraftverken skall vara föremål för extra tillsyn, då risk för isbildning föreligger. 7. Vindkraftverken skall förses med isavkännare eller motsvarande utrustning och skall stängas av då isbildning på rotorbladen konstateras i sådan omfattning att risk för iskast föreligger, utifall vingvärmen skulle sluta fungera. 8. Sökanden skall tillse att varningsskyltar, som varnar för nedfallande is vintertid sätts upp på lämpliga platser kring vindkraftverken i samarbete med tillsynsmyndigheten. 8. Vindkraftverken ska utrustas med en stoppfunktion, vilken medför att dessa stannar automatiskt vid vindstyrkor som överstiger 25 meter per sekund under 10 minuter respektive vid temperaturer under -30 C. 9. Ljudnivån vid närmaste bostadshus får ej utomhus överstiga 40 db(a). 10. Skuggor för närliggande bostäder får ej överstiga 8 timmar reell skuggtid per år. 11. Samråd med samerna skall årligen hållas inför vinterbetessäsongen. 8 NOLLALTERNATIVET Nollalternativet - scenariot för det fall att vindkraftverken inte byggs - skulle innebära större utsläpp av kol, koldioxid, svaveldioxid och kvävedioxider från koleldade kraftverk. Om motsvarande produktion av elenergi skulle ske i ett kärnkraftverk skulle ökad brytning av uran ske och det radioaktiva avfallet skulle öka. Nollalternativet skulle därmed innebära större mängd brytning av kol och uran, bränsletransporter samt spridning av aska och slagg. Även andra sätt att producera ny elektrisk energi ger större miljöpåverkan. Motsvarande mängd el skulle till exempel kunna produceras med någon form av förbränningsanläggning. Oavsett vilket bränsle som väljs skulle emissionerna att bli betydligt mer komplexa och omfattande. Förnybara energikällor, därtill vindkraft, är inte helt och hållet utsläppsfria och förorsakar vissa miljökonsekvenser. Ofta ersätter vindkraften fossilbaserad värmekraftproduktion, vilket innebär en reduktion av utsläpp av för klimatet skadliga ämnen. Hela vindkraftsanläggningens 6 verk (4 med befintligt bygglov) förväntas producera omkring 40 GWh förnybar energi per år, varav de två nu ansökta vindkraftverken ca 18 GWh. Om all den nettoenergi den planerade 47 (av 52)

48 vindkraftsanläggningen skulle tillföra ersätter fossileldad värmekraft, innebär detta reduktioner av utsläpp enligt figuren nedan. Den nytta som den ansökta verksamheten kommer att bidra med kommer vid ett nollalternativ att gå förlorad. Om vindkraftverken inte byggs kommer troligen den energin som skulle ha utvunnits produceras genom omvandling av icke förnyelsebar energi. En sådan energiproduktion är inte förenlig med ett antal av de av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen. 8.1 EXTERNA KOSTNADER Den summa som konsumenter betalar på elräkningen innefattar inte alla de externa kostnader som energiproduktionen medför. Med externa kostnader menas kostnader som är associerade med försämring av människors hälsa till följd av lokala föroreningar eller global uppvärmning. Inte heller är elpriserna beräknade utifrån vilka risker som associeras med framtagningen av energin. Om dessa externa kostnader skulle läggas in i det pris konsumenten betalar så skulle elektricitet från sol- och vindkraft klart vara de billigaste alternativen. Förnybara energikällor, därtill vindkraft, är inte helt och hållet utsläppsfria och förorsakar vissa miljökonsekvenser. Därtill hör bland annat upptagning av landområden, visuell påverkan på landskapet samt produktionen av materialet till själva vindkraftverket. Nedan visas en jämförelse av de externa kostnaderna för olika energislag. De externa kostnaderna kommer att bli högre, vid framtagning av energin på andra tillvägagångssätt. 48 (av 52) Figur 11. Källa: G8 Renewable Energy Task Force.