Tematiskt tillägg till Översiktsplan 2001

Transkript

1 Tematiskt tillägg till Översiktsplan 2001 med tema: VINDKRAFT, Simrishamns kommun, Skåne län för Tematiskt tillägg till Översiktsplan 2001 med tema: Vindkraft Tematiskt tillägg till Översiktsplan 2001 med tema: VINDKRAFT har varit föremål för utställning under perioden 24 juni till 24 augusti Planförslaget har under utställningstiden funnits tillgängligt på Simrishamns kommuns hemsida, Samhällsbyggnadsförvaltningens foajé, huvudbiblioteket i Simrishamn, biblioteket i Kivik, Stadshusets foajé samt sänts till berörda sakägare och myndigheter. Efter utställningen redigeras planförslaget, utifrån yttrandena i utlåtandet, och tas upp för beslut om antagande i kommunfullmäktige. Yttranden Yttrandena finns i sin helhet att tillgå på kommunens kansli, Simrishamns kommun. Totalt har 30 yttranden inkommit. Följande har inkommit med yttranden: Myndigheter Länsstyrelsen i Skåne län (2 yttranden) SMHI Trafikverket Energimyndigheten Skogsstyrelsen Havs- och vattenmyndigheten samhallsbyggnad@simrishamn.se E-POST: ADRESS: Simrishamn BESÖK: Björkegrenska gården, Storgatan 22 TELEFON: FAX: Försvarsmakten Region Skåne Polismyndigheten i Skåne Statens Geotekniska Institut Sveriges Geologiska Undersökning

2 Skånetrafiken Kommunala nämnder och förvaltningar Samhällsbyggnadsnämnd en Kultur- och fritidsnämnden Myndighetsnämnden Ystad-Österlenregionens miljöförbund Grannkommuner Ystads kommun Tomelilla kommun Föreningar, politiska partier Skånes Ornitologiska Förening Vitaby Grevlunda byalag Företag EON Sverige AB Fastighetsägare, privatpersoner Elvert och Gullan Persson Sofia Olsson, Malin Olsson, Lars Olsson Anders Persson Christina och Klas Olsson Tom och Maj-Lis Olsson Henry Wickström Åke Nelin, Kjell Svensson Margaretha Laike 2

3 Myndigheter Länsstyrelsen, (redaktionella synpunkter) och (övrigt yttrande) Övergripande synpunkter Vid samrådet redovisades 25 utredningsområden med möjlighet att rymma minst tre verk, men utan närmare ställningstagande kring vilka som var lämpliga för vindkraft. Därefter har tagit ställning till vilka av dessa områden som är lämpliga för vindkraft och motiverat varför övriga områden är olämpliga. Ett stort antal områden bedöms olämpliga med hänvisning till landskapskaraktärer. Denna bedömning är mycket väl underbyggd. Andra välgrundade motiv till att områden bedöms som olämpliga är försvarsmaktens intressen, naturvärden och kulturmiljövärden. Vid samrådet redovisades även ett stort antal mindre utredningsområden som kunde rymma ett eller två verk. Två av dessa är nu bedömda som lämpliga för vindkraft. Motivering saknas till varför övriga inte bedömts lämpliga. Områden lämpliga för vindkraft har delats in i fem A-områden, där starka motstående intressen saknas och fem B-områden där motstående intressen innebär att särskilda utredningar kommer att krävas i efterföljande prövningar. Till varje vindkraftsområde finns en beskrivning av förutsättningarna för vindkraft. Länsstyrelsen finner att detta ger ett lättillgängligt och användbart beslutsunderlag. Flera av de utpekade områdena berör dock starka motstående statliga intressen i form av totalförsvarets intressen och skyddade arter. Först vid kommande prövning kommer det att klarläggas om vindkraft blir möjlig i dessa områden. Statliga ingripandegrunder Länsstyrelsens återstående invändningar enligt 4 kap 9 PBL gäller mellankommunal samordning. Tidigare lämnade synpunkter i övriga frågor har tillgodosetts. Mellankommunal samordning har konstaterat starka motstående intressen för områdena betecknade 5 och 6. Områdena ligger i det skogklädda gränslandet mot Tomelilla kommun och hyser stora naturvärden samtidigt som det utgör ett stort orört skogsområde. I område nr 5 finns dessutom konflikter med totalförsvarets intressen. väljer att ändå peka ut områdena som lämpliga för fortsatt prövning genom att de gränsar till föreslagna vindkraftsområden i Tomelilla kommun och därmed kan möjliggöra en samlad utbyggnad av vindkraft. Även områdenas storlek har vägts in vid ställningstagandet. Beslut om vindbruksplan i kommunstyrelsen, Tomelilla kommun, 17 augusti 2011 innebär att "Utredningsområde" för vindkraft finns i anslutning till aktuella områden i Simrishamns kommun. Även Tomelilla kommun har dock konstaterat starka motstående intressen. Länsstyrelsen konstaterar att båda kommunerna är medvetna om de starka motstående intressena i området. Eventuell vindkraftsutbyggnad i området måste ske med hänsyn till förhållanden på båda sidor kommungränsen. 3

4 Länsstyrelsen konstaterar att handlingarna saknar redovisning av hur föreslagna områden för vindkraft förhåller sig till bostäder i Ystads kommun. Denna fråga återstår därför till kommande prövning att bedöma. Totalförsvarets intressen Inom områden betecknade med nr 5 och 13 (B-områden) finns konflikter med totalförsvarets intressen. Det är troligt att Försvarsmakten kommer att lämna negativa yttranden i samband med miljö- och bygglovprövning om vindkraftsetablering blir aktuell i dessa områden. Viss konflikt med totalförsvarets intressen finns även i södra delen av kommunen, och berör vindkraftsområdena betecknade 18, 19A, 19B, 20, 23, j samt l. I dessa områden kommer vindkraftsetablering att förutsätta särskild analys och det är sannolikt att vindkraftsverkens höjd måste begränsas för att konflikt inte ska uppstå. Detta framgår inte av beskrivningen till dessa områden. Skyddade arter Vindkraftsområdena betecknade med nr 5, 6 och 13 tillhör det sammanhängande skogsområde i gränsen mot Tomelilla som bland annat hyser de skyddade arterna Barbastell och Kungsörn. Beskrivningen till dessa områden visar att kommunen är medveten om de starka motstående intressena. Länsstyrelsen konstaterar att det är mycket osäkert om vindkraftsetablering i dessa områden är möjlig med hänsyn till motstående intressen. Denna fråga avgörs först i kommande prövningar och mot bakgrund av det kunskapsläge som då kommer att råda. Redaktionella synpunkter Länsstyrelsen rekommenderar att handlingarna kompletteras med hänvisning till aktuella lagrum när det gäller: - Landskapsbildsskydd sidan 39 - Riksintresse kustzon sidan 41 - Riksintressen och regleringar sidan 43 samt - Riksintresse sidan 47 1 områdesbeskrivningarna på sidan 71 har område 19A och 19B blandats ihop. På sidan 89 står om när detaljplan krävs för vindkraft. Länsstyrelsen uppfattar punkt tre så att menar att detaljplan alltid krävs när två eller fler verk ska uppföras. Är det avsikten? SGU och SGI har sänt yttranden till Länsstyrelsen med information inför kommande prövningar. Dessa yttranden bifogas. Motiven till varför ett stort antal mindre områden inte längre är aktuella (att de inte medger etablering av grupper om minst 3 verk) läggs till texten om urvalskriterierna. 4

5 Tomelilla kommun har sedan länsstyrelsen yttrat sig ändrat sitt utställningsförslag till tematisk översiktsplan för vindkraft så att det nu inte finns något område i närheten av gränsen till utpekat som lämpligt för vindkraft. För att mer generellt kunna redovisa 500 meters radier från bostäder inom angränsande delar av Ystads kommun har kartmaterial från Ystads kommun efterfrågats, trots detta har underlaget haft sådana kvalitetsbrister att det inte kan redovisas i rapporten. Samråd om vindkraftens planering har skett med både Ystads och Tomelilla kommun, och avväganden har gjorts mot dessa kommuners vindkraftsplanering och kommunernas framförda synpunkter på denna vindkraftsplan. Att Tomelilla kommun tagit bort utredningsområden intill gränsen mot redovisas i antagandeförslaget. Områdesbeskrivningarna kompletteras med de redovisade konflikterna med totalförsvarets intressen och länsstyrelsens bedömning om skyddet av arter. Kartorna kompletteras med hänvisningar till aktuella lagrum. Område 19 B ges rätt beteckning. s avsikt är att detaljplan bör göras för två eller flera verk. SGU:s och SGI:s yttranden kommenteras under respektive yttrande. SMHI, SMHI hänvisar till sitt samrådsyttrande vari man hänvisar till att försvarsmakten avger svar i de frågor som SMHI nämner i sitt yttrande. Trafikverket, Har inga synpunkter på förslaget. Skånetrafiken, Har inget att erinra mot planförslaget. Energimyndigheten, Energimyndigheten anser att planhandlingen är mycket välutarbetad och genomtänkt, samt att den behandlar de frågor som bör krävas av en handling av detta slag, vilket är grundläggande och av stor betydelse för en väl avvägd lokalisering av vindkraftanläggningar. Sammantaget anser Energimyndigheten att samrådshandlingen är i linje med Regeringens och Energimyndighetens intentioner avseende planering för förnybar energi. Polismyndigheten i Skåne, Har ingen erinran. Skogsstyrelsen, och (rättelse) I den översända handlingen redovisas på ett förtjänstfullt sätt landskapets förutsättningar och lämplighet för vindkraft med redovisning av områden och motiv till de olika 5

6 ställningstagandena. Då intresset sannolikt kommer vara riktat mot de områden som pekas ut i planen borde dock de olika områdenas kartfigurer ges en skala som möjliggjorde en tydligare redovisning av information och områdenas avgränsning. Skogsstyrelsen saknar en redovisning av de två skyddsformerna biotopskyddsområden och naturvårdsavtal samt nyckelbiotopsinventering. Nyckelbiotop är ingen skyddsform men samrådsplikt gäller enligt 12 kap 6 miljöbalken inför åtgärder som kan påverka naturvärdena men annars har nyckelbiotop ingen juridisk innebörd. Nyckelbiotopsinventeringen ska ses som ett kunskapsunderlag om biologiskt värdefulla miljöer. Naturvårdsavtal är ett tidsbegränsat civilrättsligt avtal mellan skogsstyrelsen och markägaren för att ge ett formellt skydd åt skogsbiotoper med höga natur- och kulturvärden. Biotopskyddsområden är värdefulla biotoper på skogsmark där skogsstyrelsen beslutar i enlighet 7 kap. II i miljöbalken. Skyddet för ett biotopskyddsområde är lika starkt som ett naturreservat. I regel utgår intrångsersättning till markägaren vid bildandet av biotopskyddsområden och tecknande av naturvårdsavtal. I en av länsstyrelsen i Skåne län och Skogsstyrelsen framtagen strategi för skydd av skog i Skåne län finns 18 värdetrakter för ädellövskog i Skåne. En av dessa är Österlens lövmarker. Denna värdetrakt är en stor och mångformig trakt med artrika blandlövskogar, bokskogar och avenbokskogar. Området karakteriseras bland annat av igenväxta ängs- och betesmarker med mycket hassel och avenbok. Värdekärnor inom Österlens lövmarker är Listarumsåsen, Onslunda sten, Kronovall, S:t Olof, Gyllebo, Stenshuvud, Ravlunda, Julebodaån och Verkaåns naturreservat. Trakten omfattar i hela området norr om en tänkt linje från Listrarum till Knäbäckshusen. Biotopskyddsområden och nyckelbiotoper är redan allmänt beskrivna beträffande förekomst, skydd och samrådsskyldighet i text i utställningsförslaget. Deras begränsade utsträckning gör att det inte i denna översiktliga plan utan först i efterföljande prövning av ärenden är relevant att pröva dem närmare gentemot vindkraftsetablering. Den omtalade strategin har till syfte att underlätta prioriteringen av bildande av naturreservat och biotopskyddsområden eller för upprättande av naturvårdsavtal. Synpunkterna föranleder ingen förändring av förslaget inför antagandet. Havs och vattenmyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten avstår att yttra sig över Tematiskt tillägg till Översiktsplan 2001 med tema vindkraft daterad (Fiskeriverkets gamla dnr ). Försvarsmakten, På sid 24 finns en text med rubriken '"Försvaret'". Texten är ändrad i förhållande till samrådshandling och tillfredställande. Dock bör det framgå att Försvarsmakten är remissinstans för alla ärenden avseende höga objekt, d.v.s. högre än 20 m utanför och 45 m inom tätort. Detta påpekades i samrådsskedet. 6

7 Inom de två områdena betecknade med 6 Attusa, finns inga konflikter med totalförsvarets intressen. Inom de två områdena betecknade med nr 5 samt inom område nr 13 finns konflikter med totalförsvarets intressen. Det är troligt att Försvarsmakten kommer att lämna negativa yttranden i samband med miljö- och bygglovprövning om en vindkraftsetablering blir aktuell inom dessa. Inom övriga områden, i södra delen av kommunen, kan en del vindkraftverk etableras efter särskild analys utan att konflikt uppstår. Det är stor risk for höjdbegränsningar av verken. Riktlinjerna för remisshanteringen kompletteras med text att Försvarsmakten är remissinstans i alla ärenden avseende höga objekt. Områdesbeskrivningarna kompletteras med de redovisade konflikterna. Region Skåne Regionala tillväxtnämnden, Region Skåne har inga synpunkter. SGI Statens Geotekniska Institut, SGI har av länsstyrelsen erhållit tillägget till översiktsplan för yttrande. Vårt yttrande begränsas till hur geotekniska riskfaktorer (t ex ras, skred, bergras och översvämning) beaktas. I det tematiska tillägget har markförhållanden och geotekniska riskfaktorer inte nämnvärt belysts. Markförhållandena mht utbyggnad av vindkraft i kommunen är i huvudsak gynnsamma. Områden med morän och friktionsjordar (sand mm) täcker stora delar av kommunen. Områden med mindre bärkraftiga sediment och organiska jordar är dock vanligt förekommande. Grovt kan vi bedöma att de geotekniska förutsättningarna generellt är relativt goda och att de geotekniska riskerna i form av ras, skred etc är begränsade. Allmänt anser SGI att det vore värdefullt med kompletteringar avseende bedömningar av i vilken omfattning det finns svårigheter att dra fram nya anslutningsvägar samt i vilken utsträckning det inom respektive område finns goda geotekniska förutsättningar att grundlägga vindkraftverk. Vidare bör också redovisas om det kan finnas geotekniska riskfaktorer som särskilt måste beaktas. Markförhållandena bör vägas in vid värderingen av områdenas lämplighet. Grov värdering kan göras utifrån bland annat geologiska och topografiska kartor. Vi bedömer vidare att det skulle vara värdefullt att inkludera en strategi för hur geoteknisk lämplighet bör hanteras vid framtida utbyggnad. Vi vill framhålla att den geotekniska lämpligheten alltid måste klarläggas vid all planering och utbyggnad. Som SGI konstaterar är markförhållandena i kommunen i huvudsak gynnsamma. Den geotekniska lämpligheten kommer närmare att 7

8 bedömas i samband med den efterföljande prövningen av enskilda ärenden. Synpunkterna föranleder ingen förändring av förslaget inför antagandet. SGU Sveriges Geologiska Undersökning, Grundvatten I samband med etablering av vindkraftverk finns risk för negativ påverkan på grundvattnet om inte hänsyn tas till detta vid anläggningen. Den största risken föreligger i samband med det schaktningsarbete som måste utföras på den plats där vindkraftverket ska anläggas samt vid dragning av vägar och elledningar till verket. Schaktningsarbete innebär att en del av det jordlager som utgör ett naturligt skydd mot föroreningar tas borr, vilket ökar risken för förorening av grundvattnet. Eftersom vindkraftverk och transformatorstationer innehåller olja finns risk för att det vid en eventuell olycka i samband med entreprenad eller underhåll läcker ut olja till grundvattnet. SGU rekommenderar att lokalisering av vindkraftverk, vägar och ledningar sker på ett sådant sätt att kontakt med grundvattentillgångar av betydelse för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning undviks i möjligaste mån. I det tematiska tillägget till ÖP tas endast frågan om anläggande av vindkraftverk inom skyddsområden till befintliga vattentäkter upp. SGU anser att även områden där grundvattnet idag inte används för vattenförsörjning, men kan utgöra en framtida resurs bör beaktas i planeringen. Av de utpekade områdena i det tematiska tillägget är områdena 10, 11, 13, 16, 19 och 20 delvis belägna inom områden där SGU i den regionala bedömningen av grundvattentillgångarna över Skåne län bedöms att det kan förekomma mindre grundvattenresurser i jordlagren (<1 l/s). Inom dessa områden är dock risken större för en snabb föroreningsspridning i jordlagren. Område 2 är delvis belägen inom ett område där bedömningen är att grundvattentillgången i jordlagren är 5-25 l/s. Grundvattentillgången i detta område finns under jordlager med dålig genomsläpplighet. Geologiska naturvärden I tillägget behandlas natur- och kulturvärden i ett antal utredningsområden. De naturvärden som beskrivs är dock huvudsakligen botaniska och zoologiska medan de geologiska glömts bort. T.ex. isälvsavlagringar och bergformer beskrivs som "kuperat landskap" eller "höjder". har en ovanligt intressant och omväxlande geologi, vilket skulle kunna framgå bättre av naturvärdesbeskrivningarna. Den mycket speciella flora och fauna som finns i många av de beskrivna områdena är ofta betingad av geologin på platsen, t ex. kalkberggrund som gynnar vissa arter eller sandiga isälvssediment som ger stäppliknande förhållanden. Undersökningstillstånd och kända fyndigheter I det aktuella området finns det ett beviljat undersökningstillstånd som innehas av Shell Exploration and Production AB, se bifogad karta. Undersökningstillståndet gäller t.o.m. den 15 maj Även kända fyndigheter inom området framgår av bilagd karta. 8

9 Inom områden som redovisas av SGU som områden där grundvattnet kan utgöra en framtida resurs bör en bedömning göras från fall till fall i samband med den efterföljande prövningen av enskilda ärenden. Texten om grundvatten kompletteras med detta. Beträffande geologiska naturvärden kan man önska att planeringsunderlag beträffande natur- och kulturvärden hade en mer omfattande beskrivning av dessa. I denna fördjupade översiktsplan beskrivs den påverkan vindkraftverk kan ha på natur- och kulturvärden. För de utpekade områdena bedöms inte geologiska värden beröras i den omfattningen att den påverkar urvalet av områden. Undersökningstillstånd och kända fyndigheter påverkar inte urvalet av lämpliga utredningsområden för vindkraft. Kommunala nämnder och förvaltningar, Simrishamn Kultur- och fritidsnämnden, Framför inte några erinringar mot förslaget. Myndighetsnämnden, Har inget att erinra. Ystad-Österlenregionens miljöförbund, direktionen, Direktionen vill först framföra att föreslagna utställningsförslaget på ett strukturerat sätt redovisar förutsättningar för vindkraft, motstående intressen samt landskapsanalyser som belyser hur vindkraften passar in i landskapsbilden. Men handlingen når inte riktigt ända fram som ett bra beslutsunderlag. Vi hade gärna sett att kommunen även vägde in de kumulativa effekterna, se nedan, när kommunen föreslår områden lämpliga för vindkraftsetableringar. På översiktskartan sid 11 saknas 2 ej uppsatta men beslutade - både bygg och miljö i Karlaby. Kumulativa effekter av vindkraftsetableringarna. I ett övergripande skede är möjligheterna betydligt större att ta hänsyn till kumulativa effekter än på projektnivå. l detta sammanhang hade det varit bra om kommunen i handlingen även belyste hur kommunen avser planera t ex tätorter och infrastruktur för att få en samlad bild av den fysiska planeringen idag och imorgon och därefter analysera lämpliga områden för vindkraftsetableringar. Kumulativa effekter kommer även in när man diskuterar "vindkraftsparker" och utformning av dessa i rummet. Hur många vindkraftverk (typ, höjd) tål utpekade områden? Vi kan se en utveckling dels mot allt större vindkraftverk ( >150 m), dels mot lägre vindkraftverk (gårdsverk) och vi hade gärna sett att kommunen även lyfte fram de kumulativa effekterna av dessa i beskrivningen av föreslagna vindkraftsetableringar. Även en diskussion kring gårdsverk och deras lämplighet - gäller t ex föreslagna områden för vindkraftsetablering även gårdsverk? 9

10 Föreslagna områdena vid Ulriksberg, Ö Herrestad och Hannas (nr 18-23) ligger i närheten (ca 3-6km) av riksintresset Glimmingehus. Ett planerat vindkraftverk i Vranarp (totalhöjd 119m), beläget ca 1 km från riksintresset, meddelades av länsstyrelsen förbud enligt 29 kap 9 MB, på grund av att det kan anses påtagligt skada (3 kap 6 MB) upplevelsen av de miljöer (t ex Glimmingehus och Bolshög) som utgör grunden för riksintresset. Hur många vindkraftverk (typ, höjd) tål området innan de kan anses påtagligt skada upplevelsen av riksintressena? Handlingen redovisar på ett bra sätt effekterna av vindkraftverk gällande bl a buller, skuggor, påverkan på landskapsbild, kultur, natur m fl aspekter. En aspekt som också borde lyftas fram vid val av lämplig plats för vindkraftsutbyggnad är, med tanke på Vranarpsfallet ovan, det känslomässiga upplevelsevärdet av landskapet sett ur betraktarens och boendes synvinkel. Behovet av en energiplan I ett större sammanhang bör kommunen arbeta fram en energiplan där kommunen väger in energibehovet sett i ett långsiktigt perspektiv och väga in de alternativa lösningar som främjar en långsiktig hållbar utveckling. I en sådan plan bör beaktas utrymme för biogas, sol- och vågenergi, vindkraft och ett infrastrukturnät för att klara försörjningen, samtidigt som kommunen i planen redovisar åtgärder för att effektivisera energianvändningen och dämpa energiförbrukningen. Mellankommunal samordning Tillägget bör verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden, som angår två eller flera kommuner, samordnas på ett lämpligt sätt. Det är i högsta grad angeläget med mellankommunal samordning i denna fråga dels eftersom naturförutsättningar inte följer kommungränserna och dels är en samlokalisering ofta att föredra. Det senare eftersom vindkraftverk är ett visuellt påtagligt inslag i landskapsbilden. Några utpekade områden är belägna direkt vid eller nära kommungräns. Det är av stor vikt att samarbete och samsyn med Tomelilla kommun kommer tillstånd, fram för allt vad gäller områdena 5, 6, 12 och delvis 13. Detta då dessa områden utgörs av stora opåverkade områden (med skånska mått mätt) som kan fall under kap. 3 MB. Även utpekade områden belägna direkt vid eller nära Ystads kommungräns bör samordnas i passande utsträckning med Ystads redan fastställda lämpliga områden för vindkraft. Nedmontering Om utrymme finns för att belysa och eventuellt utreda nedmontering av verk ur bruk vore detta bra. Beträffande planeringen av tätorter och infrastruktur är det kommunens översiktsplan från 2001 som ligger till grund för avgränsningar i denna plan, vilket framgår av karta i avsnittet Bebyggelse och tätorter. Hur många vindkraftverk de utpekade områdena tål är en fråga för efterföljande prövningar av ärenden. Då ska även den samlade påverkan som de prövade verken kan ha tillsammans med andra verk i landskapet naturligtvis bedömas. Som framgår av riktlinjerna för handläggningen gäller ställningstaganden och urvalet av lämpliga utredningsområden för vindkraftverk även gårdsverk. Nya vindkraftverk i föreslagna områdena 19, 20 och 23, i tillägg till de verk som redan finns i landskapet, har inte bedömts påtagligt komma att skada riksintresset Glimmingehus. Länsstyrelsen har heller inte i sina yttranden till denna plan påtalat någon risk för sådan skada. Den vaga beskrivningen det känslomässiga 10

11 upplevelsevärdet av landskapet sett ur betraktarens och boendes synvinkel går knappast att göra till utgångspunkt för en samlad värdering av landskapet i. Men betraktarens och de boendes synvinkel och upplevelser är i realiteten invävd i många av de aspekter som planen behandlar. I avsnittet Vindkraft, påverkan/samlad upplevelse beskrivs särskilt betydelsen av att i den efterföljande prövningen av enskilda ärenden bedöma den samlade subjektiva upplevelsen för kringboende och besökare. En revidering av kommunens energiplan är under utarbetande. Samråd om vindkraftens planering har skett med både Ystads och Tomelilla kommun, och avväganden har gjorts mot dessa kommuners vindkraftsplanering och kommunernas framförda synpunkter på denna vindkraftsplan. Frågan om nedmontering av verk utreds inte närmare i denna plan. Synpunkterna föranleder ingen förändring av förslaget inför antagandet. Samhällsbyggnadsnämnden, Nämnden har inga erinringar mot utställningshandlingarna. Grannkommuner Ystad kommun, Samhällsbyggnadsnämnden, Om område k fortfarande är aktuellt och om det i så fall är ett s.k. A eller B område framgår inte av materialet. I samrådsredogörelsen utlovas att en 500 meters radie till bostäder ska redovisas även från bostäder i grannkommunerna. Detta sker endast för Tornelilla kommun och handlingen behöver kompletteras med bostäder i Ystads kommun för de delar där utpekade områden för vindkraft ligger närmare kommungränsen än 500 meter. Område k är inte längre aktuellt vilket framgår av att det inte är redovisat som ett A- eller B- område. För att mer generellt kunna redovisa 500 meters radier från bostäder inom angränsande delar av Ystads kommun har kartmaterial från Ystads kommun efterfrågats, trots detta har underlaget haft sådana kvalitetsbrister att det inte kan redovisas i rapporten. Synpunkterna föranleder ingen förändring av förslaget inför antagandet. Tomelilla kommun, Kommunstyrelsens arbetsutskott, Vad Tomelilla kommun tidigare framfört i samrådsskedet kvarstår. I förslaget till kommunstyrelsen i Tomelillas beslut om utställning av tematiskt tillägg till översiktsplanen gällande vindkraft i Tomelilla, finns inget område i närheten av gränsen till Simrishamn utpekat som lämpligt för vindkraft. Efter kommunstyrelsens beslut om utställning sänds utställningsförslaget till Simrishamns kommun för beaktande i den fortsatta hanteringen av det tematiska tillägget till översiktsplanen gällande vindkraft i Simrishamn och därutöver för yttrande i vanlig ordning. Samhällsbyggnadskontorets kommentar: 11

12 Tomelilla kommuns utställningsförslag innebär nya förutsättningar för de områden som utpekats som utredningsområden i s utställningsförslag till tematiskt tillägg. Även efter Tomelillas nya ställningstaganden kvarstår utpekade områden i Simrishamn som utredningsområden inför antagandet, men Tomelillas ställningstaganden innebär förändringar i beskrivningarna av område 5, 6, 13 respektive 23. Föreningar, politiska partier Skånes ornitologiska förening, SkOF avråder bestämt från att peka ut område 5, 6 och 13 som möjliga områden för vindkraftsutnyttjande. Vår avrådan är synnerligen bestämd vad gäller område 5 och 6. I rubricerat förslag finns dessa tre områden utpekade som B-områden, det vill säga områden som kan komma ifråga för vindkraftsutnyttjande om planen antas i presenterad form. De tre områdena är skogliga och äger höga till mycket höga ornitologiska värden. En eventuell exploatering för vindkraftsutnyttjande innebär stora ingrepp i de skogliga miljöerna - inte minst vad gäller vägdragningar och andra markberedningsarbeten. SkOF påminner dessutom, än en gång, om att det fortfarande saknas studier som belyser hur vindkraftverk i skogsmiljöer påverkar skogens fauna. Område 5 och 6 berör dessutom Österlens enda (ett av Skånes blott sju kända) kungsörnsrevir. Vare sig område 5 eller 6 klarar den rekommenderade säkerhetszonen på 3 km från känd boplats av kungsörn (paret ifråga har två kända boplatser och häckar omväxlande i vardera). SkOF uttrycker sig enligt följande i sin policy för vindkraft: "SkOF finner att antalet verk i drift ökat väsentligt i Skåne under senare år. Kunskapen om verkens påverkan på djurlivet, inte minst på fågellivet, har tyvärr inte följt med i samma takt. SkOF manar därför till en dämpad tillväxttakt i väntan på att brister i kunskap, planering och miljöbedömning åtgärdas". Den dämpade tillväxttakt SkOF efterlyser är i hög grad applicerbar på vindkraftsplaner i skogsmiljöer. Antalet driftsatta verk i Skåne är idag stort och landskapets totala vindpark växer kontinuerligt. SkOF menar att det fortfarande finns gott om lämpliga och ur naturmiljösynpunkt okontroversiella placeringsalternativ i odlingsbygder runt om i landskapet. Utpekande, och i värsta fall verkställda exploateringar, av biologiskt rika och sårbara miljöer upplevs därför av SkOF som högst olämpliga. Område 18, 1920 och 23 finner SkOF fortfarande som lämpliga för vindkraftsutnyttjande utifrån det fågelskyddsperspektiv föreningen utgår från. Områdena 5, 6 och 13 kvarstår som områden som kan utredas för vindkraft i efterföljande prövningar. Som länsstyrelsen konstaterar i sitt yttrande är det mycket osäkert om vindkraftsetablering i dessa områden är möjlig med hänsyn till motstående intressen, och att denna fråga avgörs först i kommande prövningar och mot bakgrund av det kunskapsläge som då kommer att råda, bland annat beträffande skyddade arter. Synpunkterna föranleder ingen förändring av förslaget inför antagandet. 12

13 Vitaby Grevlunda Byalag, Eftersom "detta tillägg till översiktsplanen för är ett kunskaps- och beslutsunderlag för kommunens och länsstyrelsens prövning av vindkraftsärenden " (sid. 4 Tematiskt tillägg till ÖP 2001) är det extra viktigt att tillägget är väl genomarbetat och grundat på kommunens vision om hur skall utvecklas i framtiden. Detta visionsarbete startade i maj 2011 och skall fortsätta under hösten. Något beslutat, långsiktigt mål och visionsdokument finns dock inte idag. Därför bör beslutet om Vindkraftsplanen skjutas upp tills ett visionsdokument antagits i demokratisk ordning. Fel tågordning Visionsdokumentet ska även ligga till grund för den nya Översiktsplanen, där en eventuell vindkraftsplan ska utgöra en del. Att idag besluta om ett tillägg till en icke existerande Översiktsplan och ett icke existerande långsiktigt visionsdokument - är därför totalt fel tågordning. Kommunen står inför ett vägval Vi anser att kommunen står inför ett vägval. Skall vi satsa på att utveckla det vi redan är kända för: ett unikt och vackert landskap präglat aven småskalig bebyggelse, besöksnäring och ett småskaligt näringsliv, som lockar så många människor hit och utgör en så stor del av kommunens ekonomi? Eller skall vi byta inriktning mot ett mer storskaligt industriellt näringsliv där höga vindkraftverk utgör "ett nytt, storskaligt inslag med en modern industrikaraktär som påverkar landskapet både på nära och långt håll. Framförallt påverkar de höga verken landskapsvyer och upplevelsen av landskapet och naturen" (sid. 14, Tematiskt tillägg till ÖP 2001)? Sverige självförsörjande på energi Enligt Energimyndigheten är Sverige idag i stort sett självförsörjande på energi och kommer så att vara i många år. Regeringens och Riksdagens planeringsram som det hänvisas till i "Tillägget" och som har målsättningen att etablera hundratals vindkraftverk i landet, motsvarande 30 TWh, varav tänkta vindkraftverk i Simrishamn är en del, avser alltså inte primärt att fylla Sveriges behov. Elen från dessa är tänkt att distribueras till det nordiska elnätet och framförallt till EV: s gemensamma elnät. Det handlar alltså inte om att skall bli självförsörjande med el, som tillägget kan få oss att tro. Det är naturligtvis lovvärt att markägare i och elbolag i Sverige vill bidra till ökningen av miljövänlig el i t.ex. Baltikum och Tyskland, men frågan är om, som redan har 16 vindkraftverk, har råd att riskera sin framtida utveckling genom en sådan förändring av vårt unika landskap. Det finns heller inget i planeringsramen som tvingar en kommun att tillåta etablering av vindkraftverk. Som exempel kan nämnas Åre kommun som beslutat att inte tillåta byggandet av vindkraftverk, eftersom man anser att det skulle skada kommunens basnäring och utveckling, dvs. turismen och besöksnäringen. Med hänvisning till ovanstående står Vitaby-Grevlunda Byalag fast vid vårt tidigare remissvar (bilagd, se samrådsredogörelsen) där vi bland annat uttryckte följande krav: 13

14 Att inga av de föreslagna platserna i dagsläget är lämpliga att pekas ut för ett okänt antal m höga vindkraftverk innan nedanstående aktuella viktiga underlag finns och kan vägas in i beslutet: - en aktuell samlad kommunal långsiktig strategi- och utvecklingsplan, - en ny aktuell och antagen översiktsplan - en uppdaterad kommunal energiplan - en sammanställning med aktuell statistik över turist- och besöksnäringens direkta och indirekta betydelse för - en tillförlitlig utredning angående hur många, höga vindkraftverk, eventuellt kan påverka kommunens attraktionskraft (för besökare, sommarboende, inflyttare) och därmed näringsliv och ekonomi. - en samlad konsekvensutredning angående storskaliga vindkraftverks eventuella påverkan i ur alla olika aspekter. Byalaget föreslår därför att samrådsprocessen avbryts tills ovanstående är uppfyllt och kan utgöra planerings-, samråds- och beslutsunderlag samt Att ett politiskt beslut tas, att inga tillstånd/bygglov till nya vindkraftsetableringar ges innan dess, dvs. att kommunen utnyttjar sin vetorätt i enlighet med 16 kap 4 MB Utöver ovanstående anser Vitaby-Grevlunda Byalag följande: - Det nu presenterade tillägget kan inte anses fungera som beslutsunderlag eftersom kommunen i sina kommentarer till remissvaren avser att göra så många ändringar, tillägg mm. att dokumentet i sin nuvarande form inte går att överblicka. Det kan därför inte anses vara ett slutgiltigt förslag, som kommuninvånare och politiker kan ta ställning till. - Vitaby-Grevlunda Byalag anser därför att ett nytt samråd, där kommunens ändringar är införda i ett slutligt dokument, inklusive en utställning med fotomontage, måste genomföras, för att medborgare och politiker skall kunna bilda sig en uppfattning och kunna ta ställning till förslag om vindkraftsplan. - Det viktiga visionsarbete, angående s framtida inriktning, som har pågått under våren och skall fortsätta i höst, måste fullföljas och avslutas och ett av kommuninvånarna och politiker demokratiskt förankrat visionsdokument antas, innan något beslut om vindkraftsplan kan tas. I enlighet med kommunens lovvärda demokratiarbete, anser vi att förslaget om vindkraftsplan är så viktig för kommunens utveckling, att kommuninvånarna aktivt bör involveras i beslutsfattandet. Vi anser därför att en kommunal folkomröstning skall genomföras om det slutliga förslaget till vindkraftsplan - innan kommunen och kommunfullmäktige fattar ett formellt beslut. Tidplanen för denna tematiska vindkraftsplan har sedan den påbörjades varit att kommunfullmäktige antar planen senast i december 2011, vilket är ett villkor för det ekonomiska planeringsstöd som Boverket beviljat för att ta fram planen. Ett annat skäl att nu slutföra planen är att behandlingen av enskilda vindkraftsärenden avvaktat den nya tematiska översiktsplanen, den tiden bör inte förlängas ytterligare. Den tematiska vindkraftsplanen behandlar just vägvalen hur det nya storskaliga inslaget vindkraftverk bör hanteras i landskapet i. En utgångspunkt för denna vindkraftsplan är den vision 14

15 och de långsiktiga energimålen för Simrishamn som de framgår av Energiplan 2006, de redovisas också i detta tillägg till översiktsplanen. De nationella planeringsmålen ska påverka myndigheters och kommuners planering och prövning av ärenden, men har i sig ensamma naturligtvis ingen tvingande funktion. Under samrådet redovisades ett stort antal tänkbara områden för vindkraft. Ändringarna efter samrådet har lett fram till ett utställningsförslag som varit utställt och inneburit möjlighet att kunna ta ställning till förslaget. Beträffande synpunkter som upprepas från föreningens samrådsyttrande: se kommentar i samrådsredogörelse. Synpunkterna föranleder ingen förändring av förslaget inför antagandet. Företag E. ON, E. ON har inget ytterligare att erinra över utställningshandlingen. Fastighetsägare, privatpersoner Elvert och Gullan Persson (Vallby 93:3), Överklagan angående tillägg på er översiktsplan av fler Vindkraftverk på Österlen Elvert och Gullan Persson ägare till Fastigheten Vallby 93:3. Överklagar härmed alla beslut om fler vindkraftverk som skall byggas runt våra 3st fastigheter. Vi fick redan 9st som blev väldigt snabbt byggda 2010, Ni hade ingen tanke på livsmiljö för landsbygdens befolkning. Ibland hörs det som det kom ett reaplan över oss och även om verken står stilla gnisslar de som gamla skeppsvrak. När skymningen fallit och efter att de röda blinkande starkt lysande varningslamporna på verken tänds, förvandlas landskapet till ett blinkande tivoli. Vindkraftverken orsakar störande buller, skuggeffekter på våra väggar, problem med TV4s kanaler och är även en fara för fågellivet hos oss. Som vi förstår har Ni tänkt att bygga 5st till, inom detta område! Ni skriver att det finns ett stort intresse för vindkraft. Men vem tänker på oss som bor granne till alla dessa verk. Klagande yrkar om skadestånd. Minskat fastighetsvärde, buller, reflexer från verken. Det måste vara för lite skyddsavstånd från både stora och flera verk till våra fastigheter. VI VILL ABSOLUT INTE HA FLER VERK I VÅRT OMRÅDE!! Tänk efter: Vi har innan kunnat bjudit på orörd natur med fria horisonter. Detta har varit till glädje, inte bara för turisterna och turistindustrin, utan även för oss alla andra som bebor detta vackra landskap. Exportera inte Österlens landskap! Eller är detta bara för blåstens skull! Synpunkterna antas beröra de föreslagna utredningsområdena kring Östra Herrestad som sammanfaller med och ansluter till befintliga verk. Vid den efterföljande prövningen av ärenden i detta område kommer den samlade påverkan på boende i området att behöva 15

16 värderas noga med tanke på den omfattande utbyggnaden. Erfarenheter av befintliga verk kan då sammanställas och utvärderas. Synpunkterna föranleder ingen förändring av förslaget inför antagandet. Sofia Olsson (Hannas 52:3), Malin Olsson (Hannas 9:7) och Lars Olsson (Hannas 52:1), Vi har tagit del av den plan ställer ut t.o.m Undertecknade är samtliga berörda av framför allt det område som betecknas Område 23, Hannas. Följande synpunkter angående lämpligheten av vindkraft i området önskar vi tas i beaktande vid fastställande av planen: Sid. 5, Områden lämpliga för vindkraft Sid. 11, Dagsläge - Grannkommunernas vindkraftsplanering Sid. 63 samt Sid. 69 (kartor) Sid. 73,23. Hannas De kartor som visar dagsläget i Simrishamns, Ystads och Tomelillas kommuner är missvisande, liksom texten på sid. 73. I området precis norr om Hannas (Östra IngeIstad, Tomelilla kommun) finns ytterligare fyra vindkraftverk uppförda. Dessa finns inte utsatta på kartorna, ej heller är de nämnda i texten. Sid. 34, "Österlen" rekreation friluftsliv och turism Sista meningen i andra stycket är obegriplig. Vad menas med "djoen"? Ett förtydligande av ord och mening är nödvändigt. Sid. 81,23 Hannas I kolumnen Bedömning betecknas Hannas som ett A-område. I planen i övrigt betecknas Hannas som ett B-område. Ändra till B-område i kolumnen Bedömning. Sid. 27 ff, Förutsättningar: Analyser, Landskop Österlen" Sid , Lämplighet för vindkraft - Södra Slätten samt Landskap och vindkraft Sid. 61, Kommunens ställningstaganden tidigare i processen Vad menas med att "vindkraften passar in med upplevelsen av yta och stora rum"? Är inte detta en MYCKET ensidig analys av landskapets (Södra Slätten) lämplighet för vindkraft? En positiv upplevelse av slättens yta och rum är för många människor möjligheten att se horisonten så obruten som möjligt. För många är det likaså en negativ upplevelse att ha en konstant rörelse i synfältet, inte endast i form av vindkraftverkets vingar, utan även av blinkande, röda lampor. Dessa konstanta intryck gör att hjärnan aldrig har möjlighet till vila, vilket vi verkligen kan behöva i dessa stressande tider! Hela detta kapitel om landskapets förutsättningar är till stora delar som taget ur en turistbroschyr från. Dock med vinklingar som inte är helt godtagbara. Norra delen av kommunen samt kustlandskapet beskrivs som en idyll som inte får förändras på något sätt. Södra delen framstår som ett industrilandskap, där produktion är det enda rådande. Varför just denna beskrivning av landskapets kvaliteter? Många av dem som besöker kommunen gör det på grund av slätten och den vida horisonten. Alla lockas inte av kustsamhällen eller rekreationsområden. Men det är svårt att "mäta" dessa upplevelser av landskapet, som oftast sker under bilfärder eller möjligen på cykel. Det är 16

17 lättare att se hur försäljningen ökar på restauranger och i butiker eller att räkna antalet besökare till olika evenemang (besöksnäring) eller rekreationsområden. Men vem vet hur lockande allt detta skulle vara om inte slättlandskapet funnits som ännu ett bidrag till den positiva upplevelsen av Österlen? Men det är heller inte alla som är "besökare" i vårt landskap, i vår kommun. Många av oss som valt att bosätta sig här, har gjort detta på grund av landskapet. För undertecknade gäller Södra Slätten, både som brukare av jorden för inkomst och för att tillfredsställa det estetiska sinnet. Det gäller att värna om de attraktiva boendemiljöerna! Vi saknar i denna Analys-del ett "å ena sidan... å andra sidan... ". Analysen kan uppfattas som mer tycke och smak från kommunens landskapsarkitekt än en faktisk analys. Ett vindkraftverk skulle lika gärna kunna passa in i "små och intima rum" som att "en vidsträckt slätt" skulle kunna "vara förtjänt av ett högrest verk", detta helt beroende på tycke och smak. Formuleringen "vara förtjänt av" anser vi vara olycklig, med tanke på det motstånd som faktiskt finns till vindkraftverk på slätten! Av många anses de förfula landskapet. Den mening som gäller Allemansrätten bör ändras, då denna rätt gäller i stort sett all mark. Meningen skulle i stället kunna lyda "Slätten är ett område med mark som till delar av året inte kan nyttjas av allemansrätten.". Sid. 42 Växt- och djurliv i Vindkraftverk påverkar växt- och djurliv. Vid fastigheten Hannas 46:1 häckar röd glada sedan många år tillbaka. Vad händer med dessa fåglar vid ett uppförande av vindkraftverk i närheten? Blir det som efter uppförandet av vindkraftverken i Ö. Herrestad, där tre häckande par av röd glada försvunnit från en av grannfastigheterna? Vad händer med det djurliv som finns i och intill Hannasån? Eller det djurliv som finns i privata trädgårdar i området? Växt- och djurlivet är inte så pass påtagligt att Naturvårdsverket eller någon annan organisation uttalat sig. Men för oss som bor här är detta viktiga frågor. Vi vill ju inte att det som faktiskt finns ska försvinna. Det går inte att bortse ifrån att bildandet av tillfartsvägar för god framkomlighet osv., framför allt under etableringsfasen, kommer att påverka naturen negativt. Sid. 49 Kulturlandskap som är känsliga för vindkraft Särskild hänsyn måste tas till Hannas kyrka, uppförd på talet, en kulturskatt att vara rädd om. Utöver kulturvärdet kan det redan idag vara svårt att hitta lämplig plats för exempelvis fotografering om man vill undvika alltför mycket bebyggelse. Just på grund av detta kan nämnas att plats uppläts spontant på fastigheten Hannas 9:7 för fotografering av brudpar i juli månad Landskap med tystnad och mörker blir mer och mer sällsynta. Hannas kan kanske inte betraktas som ett tyst område med tanke på att väg 9 går genom byn. Dock, enligt Ystad kommuns Tillägg till Översiktsplan 2005 sid. 32, uppfattas detta slättområde som det tystaste i Skåne. Mörkret och stillheten finns dock fortfarande, framförallt om man blickar söderut. Sid. 73,23. Hannas Söder om byn är det enda väderstreck där det inte snurrar eller blinkar något ljus från vindkraftverk. Från undertecknades fastigheter kan 28 stycken vindkraftverk skådas; bl.a. från Glemmingebro i väst, Östra Ingelstad i norr, Hammenhög i nordost till Blästorp i sydost. I 17

18 planen ses Hannas som ett B-område och en utbyggnad "kan innebära en alltför spridd utbredning av vindkraftverk". Vi ser helst att Hannas helt utgår från planförslaget. Sid. 78, 15. God bebyggd miljö Uppförande av vindkraftverk kan påverka nybyggnation. Ansökan om uppförande av ett verk norr om väg 9 (Hannas 1:7) är inlämnad. Om denna ansökan beviljas, medför det negativa konsekvenser för eventuell nybyggnation på närliggande fastigheter. Om nybyggnation ens kommer att kunna bli möjlig! Vissa texter om slätten i landskapsavsnittet förtydligas och kompletteras med anledning av de framförda synpunkterna. Slätten i den södra delen av Simrishamn är otvivelaktigt ett storskaligt landskap med jordbruksproduktion, vindkraftsplanen innebär ett ställningstagande att den storskaliga och förvisso av produktion präglade karaktären på vindkraftverk lättare låter sig kombinera med detta landskap än det mer småskaliga landskapet med större inslag av människor som vistas där för rekreation. Men slättens upplevelsevärden förtjänar ändå att beskrivas något ytterligare, texten kompletteras. Växt- och djurliv behandlas för att vara på denna översiktliga nivå tämligen ingående i planen. Vid efterföljande prövning av ärenden ska växt- och djurliv närmare inventeras och bedömas, röd glada omfattas av artskydd. Likaså kommer påverkan på Hannas kyrka att prövas. Utredningsområdet vid Hannas kvarstår men skälen för en utbyggnad har försvagats av att Tomelilla kommun i sitt utställningsförslag till vindkraftsplan tagit bort angränsande möjliga utbyggnadsområden. Vindkraftverk innebär begränsningar för annan ny bebyggelse. Att även utpekandet av utredningsområden i denna plan innebär begränsningar för ny bebyggelse beskrivs redan i handläggningskapitlet. Anders Persson, Kommunen har låtit en sakkunnig från Tengbom-gruppen utarbeta ett förslag till tematiskt tillägg till gällande översiktsplan. Det förslag som den sakkunnige lade fram är sakligt och professionellt. Häri tas på ett objektivt sätt hänsyn till natur, kulturminnen, landskapsbild och andra omständigheter, som skall beaktas vid ansökan om bygglov och miljöanmälan. I förslaget utpekas Blästorp, område 24, som en av de tre mest lämpade platserna för etablering av vindkraft i. I det utställda förslaget är område 24 borttaget som lämpligt för vindkraftsetablering. Kommunen motivering härtill är, att i annat fall skulle vindkraftsetableringen bli alltför utspridd. I samrådsförslaget anvisar man närliggande områden till vindkraftsparken i Ö Herrestad för framtida utbyggnad. Kommunen har tidigare stoppat vindkraftsetablering i just detta område. Var finns logiken? Skall man koncentrera framtida utbyggnad av vindkraft till områden, där sådan redan finns, bör detta i konsekvensens namn gälla även Blästorp. Enligt lagakraftvunnen dom i kammarrätten skall kommunen utfärda bygglov för två stycken vindkraftverk på Hammenhög 9:1. Domstolarna har i likhet med den sakkunnige ansett område 24 lämpligt för vindkraftsetablering. agerar osakligt och oförutsägbart. Det tycks som att man tar till alla medel för att lägga hinder i vägen för en entreprenör, som är bosatt och verkar i kommunen och förmodligen kommer att göra så under lång tid. Om möjlighet ges, kommer jag även att 18

19 genomföra andra projekt. Alternativet kan bli att jag - och min familj - måste lämna kommunen för att förverkliga dessa på annat håll. Sammanfattningsvis talar alla sakliga skäl för att område 24 - Blästorp - skall ingå i det tematiska tillägget som lämpligt för vindkraftsetablering såsom i den sakkunniges utredning. Synpunkterna föranleder ingen förändring av förslaget inför antagandet. Christina och Klas Olsson, Karlavägen 6, Hammenhög, Den del som handlar om landskapets förutsättningar kan vi inte godta i den form som den nu är skriven. De norra delarna samt kustlandskapet är beskrivna som vore det en turistbroschyr som lockar med idyllisk natur. Södra (framför allt sydvästra) delen av kommunen framstår som ett industrilandskap, där produktion är det enda rådande. Nya, moderna inslag som vindkraftverk - skulle t.o.m. göra landskapet mer attraktivt?! Om detta råder delade meningar! Många, däribland undertecknade, anser att vindkraftverk förfular landskapet. Inte enbart visuellt, utan även auditivt med tanke på att platser där tystnad tidigare rått numera fylls med ett konstant "brummande" - ett brummande som varierar i styrka på grund av olika faktorer såsom vindhastighet, vindriktning m.m. Oerhört irriterande, framför allt för den som redan har en hörselskada! Vi vill också påpeka att djurlivet påverkas även på andra platser än de som Naturvårdsverket eller andra organisationer uttalat sig om. Vad händer med exempelvis fåglar vid uppförande av vindkraftverk? Blir det som efter uppförandet av vindkraftverken i Ö. Herrestad, där tre häckande par av röd glada försvunnit från en av grannfastigheterna? Vi vill värna om allt djurliv, även det som finns i exempelvis privata trädgårdar. Vi vill ju inte att det som faktiskt finns ska försvinna - Det går inte att bortse ifrån att bildandet av tillfartsvägar för god framkomlighet osv., framför allt under etableringsfasen, kommer att påverka naturen negativt. Slätten i den södra delen av Simrishamn är otvivelaktigt ett storskaligt landskap med jordbruksproduktion, vindkraftsplanen innebär ett ställningstagande att den storskaliga och förvisso av produktion präglade karaktären på vindkraftverk lättare låter sig kombinera med detta landskap än det mer småskaliga landskapet med större inslag av människor som vistasdär för rekreation. Men slättens upplevelsevärden förtjänar ändå att beskrivas något ytterligare, texten kompletteras. Växt- och djurliv behandlas för att vara på denna översiktliga nivå tämligen ingående i planen. Vid efterföljande prövning av ärenden ska växtoch djurliv närmare inventeras och bedömas. Synpunkterna föranleder ingen förändring av förslaget inför antagandet. Tom och Maj-Lis Olsson, Lindesfrid, Smedstorp, Jag överklagar alla vindkraftverk som tänker byggas runt Östra Herrestad-Gärsnäs- Harnmenhög-Hannas! 19

20 Här finns redan för många vindmöllor i området! Vi ska ta hänsyn till grodor och fladdermöss men inte till människor! Jag vill påpeka att de glador som häckade runt Östra Herrestad är puts väck. De har försvunnit sedan vindmöllorna i Östra Herrestad kom igång! Om de har dödats eller bara flyttat vet jag ej. Det är svårare för grannarna till vindmöllorna att bara flytta! Samhällsbyggnadskontorets kommentar: Synpunkterna föranleder ingen förändring av förslaget inför antagandet. Henry Wickström (Örnahusen 1725), (Till yttrandet hör bilagor som inte redovisas här) Avvakta med Antagande höst 2011, enligt tidsaxeln sid 3 med hänvisning till Försvarets aviserade möte under hösten med kustkommuner i Skåne, enligt bilaga 1. 1 fjärde stycket sid 3 anges...uppbyggnad och påverkan på framförallt människor" Om VINDKRAFT:s påverkan, står att läsa bl a sidorna 14 och 15. Kontentan av läsningen blir i princip att VINDKRAFTVERK över huvud taget varken kan eller får uppföras, om de inte skall påverka människor. Var finns belägg för nedanstående citerade påståenden? Sid 3 första stycket: det finns "ett stort" intresse i kommunen för att bygga nya vindkraftverk. Förslag: Ta bort "ett stort" Sid 3 andra stycket... det "stora" intresse som finns i kommunen idag. Förslag: Ta bort "stora" Svaret på ovanstående fråga är att såväl ett stort intresse" som "stora intressen" främst föreligger hos dem som tjänar på vindkraftverken - dvs giriga markägare utan empati - genom utarrendering av erforderlig mark, elsubventionering samt vinst av el-produktionen. Allt utan någon som helst medkänsla med de människor som drabbas och den landskapsbild som förstörs. Sid 3 femte stycket samt sid 4 tredje stycket jämte kartan sid 5 och 69 = OMRÅDEN LÄMPLIGA FÖR VINDKRAFT, här bilaga 2. "...5 A-områden som lämpliga för prövning av vindkraft och där det "inte finns starka" motstående intressen redovisade." Kommentar och förslag: De 5A-områdena grön- eller blåmarkerade på kartan sid 5 - tex områdena 19B, Ö Herrestad norra och 20. Ö Herrestad södra har - mig veterligen sedan hösten våren 2011 haft Vindkraftverk, trots ihärdiga protester och överklagande inte minst från alla grannar. Resultat obekant. Planeras fler vindkraftverk Inom A-områdena? Varför anges "inte finns starka" motstående intressen redovisade? Förslag Byt ut "Inte finns starka" mot trots ". På kartorna sid 5, 11 och 69 anges befintliga vindkraftverk, på Stenshuvud. Fel? Eller? Jag förutsätter att kartan Befintliga vindkraftverk sid 52, här bilaga 3, i detta fallet är den i utställningsförslaget , som gäller. Kommentar: Kontrollera VINDKRAFTVERKENS BEFINTLIGHET i verkligheten innan de läggs in på de olika kanorna. Genomgående: Granska texten! Vid ett flertal tillfälle är den lite väl mångordig och motsägelsefull. 20