Projekt Sociala Ekonomin i Motala Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt Sociala Ekonomin i Motala Slutrapport"

Transkript

1 Projekt Sociala Ekonomin i Motala Slutrapport Kort sammanfattning Sociala Ekonomin i Motala har genomfört en kvalitativ kartläggning av Motalas tredje sektor och tagit fram förslag på externt och internt riktade stödstrukturer och strategier för att stärka denna sektor, både på kort och lång sikt. Projektet ägdes av Motala Kommun (Fritidskontoret) under 2014 och var en del av Regionförbundet Östsams projekt Östgötamodellen - för stöd, stimulans och för sociala företag/arbetskooperativ. Datum: 4/3, 2015 Projektledare: Jonas Lagander Beställare: Motala Kommun, Bildningsförvaltningen Hemsida: Det regionala projektet tog avstamp i rapporten Arbete för alla som kartlagt de arbetsintegrerande sociala företagen i Östergötland och analyserat potentialen för tillväxt och ökning av jobbtillfällen inom denna sektor. Även i detta arbete deltog medarbetare från Motala Kommun. Ett officiellt budgetbeslut togs i Motala kommunfullmäktige november 2012 om att medverka till ett utvecklingsarbete inom sociala ekonomin utifrån denna bakgrund. Förlängning av Sociala Ekonomin skedde under vårterminen 2015 då det flyttades från bildningsförvaltningen till kommunledningsförvaltningens stab. Detta skedde via finansiering från Samordningsförbundet Västra Östergötland som även delfinansierat olika extraaktiviteter under projekttiden. 1

2 Innehåll Inledning... 4 Definitioner... 4 Metod... 5 Projektets resultat... 6 Nulägesrapport AF Motala-Vadstena: lönebidragsanställningar och sysselsättningsplatser Framtidens arbetsmarknad inom sociala ekonomin... 7 Föreningslivets status och potential... 7 Arbetsintegrerande sociala företag i Motala... 9 Återvinningen... 9 Kooperativet Grenverket Andra sociala företagsverksamheter och idéburna organisationslösningar En grundstrategi för Motalas Sociala ekonomi Online portal Föreningshus Samhällsråd Organisationen för sociala ekonomin och dess funktioner Behövda resurser inledningsvis En modell för idéburen tillväxt The Cleveland model Svenska varianter av delar i The Cleveland Model Cleveland-modellens förutsättningar i Motala En social företagsinkubator Finansiella stödstrukturer Finansiella innovationer och den sociala ekonomin Mikrofonden Östergötland (Öst) Kommunalt stödsparprogram En kooperativ markstiftelse En kooperativ företagsbytesring En kooperativ lokal bank En övergripande finansiell stödstruktur för sociala ekonomin Relationsbaserade stödstrukturer

3 Överenskommelsen Kommunala stödstrukturer Sociala hänsyn vid offentlig upphandling Policyförslag sociala hänsyn vid offentlig upphandling Riktade inköp och reserverade kontrakt Policyförslag sociala företag Policyförslag sociala ekonomin Fysiska och kompetensmässiga stödstrukturer för arbetsintegrerande sociala företag Ekonomiska stödstrukturer Utbildningsmässiga stödstrukturer Generella utbildningsmässiga stödstrukturer Tema Social Ekonomi och Innovation på gymnasienivå Högre utbildning inom social ekonomi Rekommendationer i steg

4 Inledning Den sociala ekonomin har potential att anställa betydligt fler människor än den gör idag. Kommunen ser den sociala ekonomin som ett verktyg för att få fler i arbete och som en viktig resurs för samhällets totala utveckling. Denna sektor är med och bidrar till att människor känner sig behövda och att de kan delta i samhällets utveckling utifrån eget intresse. I slutändan är det positivt för oss alla med en aktiv social ekonomi där människor arbetar, utan särskilt vinstsyfte, för att nå olika samhälleliga mål som de själva brinner för. Socialt företagande är ett instrument för att få fler människor i arbete och genom arbetsintegrerande sociala företag/sociala arbetskooperativ kan nya möjligheter skapas för medborgare som står utanför arbetslivet att via rehabilitering och anställning påverka sin egen livssituation. Under 2014 initierades en kartläggning av den sociala ekonomin i Motala och i samband med denna gavs uppdraget att ta fram anpassade stödstrukturer. Målet är en stark tredje sektor i Motala med god förmåga att bidra till vår gemensamma välfärd och den ekonomiska utvecklingen i kommunen. Kommunfullmäktige tog ett budgetbeslut i november 2012 om att bidra till ett utvecklingsarbete inom den sociala ekonomin i Motala. Detta utifrån perspektivet att samhället delas in i tre sektorer: offentlig, privat och social, där den sociala ekonomin (den tredje sektorn) kan ses som ett komplement till övriga aktörer på marknaden. Projektet utgjorde en del av Region Östsams (numera en del av Region Östergötland) projekt "Östgötamodellen - för stöd, stimulans och för sociala företag/arbetskooperativ" vars syfte var att ta fram regionala stödstruktur för sociala företag. Definitioner Social ekonomi - "Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft." Socialt företag - Det finns många olika former och variationer av sociala företag, men de är alla en del av den sociala ekonomin. Tillväxtverket har tagit fram följande kriterier som definierar ett "arbetsintegrerande socialt företag" vilket är den typ av socialt företag som detta projekt huvudsakligen tittat på: "Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamheter som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet" 4

5 Metod Projektet samlade in fakta genom personliga kontakter kvalitativa intervjuer och möten seminarier, studiebesök och workshops. Detta med intressenter från alla samhällssektorer men alla med intresse och uppdrag inom eller riktat mot sociala ekonomin. Tanken var att hitta kvalitativa perspektiv för att kunna göra en bedömning av tillgångar och behovsluckor. Kvantitativa data gällande graden av anställningar med anställningsbidrag från arbetsförmedlingen inom den sociala ekonomin hämtades från Arbetsförmedlingen Motala-Vadstena. Research via internet, litteratur, rapporter och studier skedde naturligtvis också. Personlig kontakt: projektet har varit i direktkontakt med ett 40-tal föreningar och merparten av de sociala företag som finns i Motala. Antingen via mejl, möten eller besök. Dokumenterade intervjuer har genomförts med 18 av dessa utifrån ett fastställt standardformulär. Vidare har presentationer av projektets hållits för gemensamma föreningsmöten vid ett antal olika tillfällen. Workshops och seminarier: 2 större seminarier med representanter från sociala ekonomin och kommunen har genomförts för att samla in kunskap om "åt vilket håll det blåser" intressemässigt för dessa frågor och vilken kunskap som finns. Först ett inspirationsseminarium med inbjudna föreläsare inom relaterade ämnen, och senare ett visionsseminarium där vi körde workshops kring fyra olika teman - stödstrukturer för socialt företagande, föreningscenter, nätverk sociala ekonomin och Överenskommelsen. Vidare hölls två korta kunskapsworkshops finansierat av samordningsförbundet för intressenter inom sociala ekonomin i Motala, detta med Tema EF och Karriär-Kraft. Under vecka 45 bidrog projektet med ett heldagsseminarium om Finansiella innovationer och den sociala ekonomin (mer om detta senare i rapporten) samt två mindre föredrag genomförda av Sveriges studentkårer och det sociala företaget MKEF från Växjö. Eget deltagande i studiebesök, nätverk, seminarier och workshops: Exempel på genomförda studiebesök är Koop M i Vadstena, Kooperatörshuset i Göteborg, Karriär- Kraft i Göteborg, Föreningshuset i Örebro, Fontänen i Linköping, Kooptjänst Norrköping, Basta i Nyqvarn, Kooptima Norrköping samt Grenverket och Återvinningen i Motala. Vid flera tillfällen under 2014 deltog projektledaren vid träffar för det nationella SKLnätverket för tjänstemän som arbetar med socialt företagande i olika former. Flera nationella seminarier besöktes också där höjdpunkten nog var Östgötakommissionen för folkhälsas "Från tanke till handling" i Norrköping där Sir Michael Marmot medverkade som föreläsare. Andra särskilt nämnbara seminarier var Integrera Mera anordnat av integrationsministern samt spridningsseminariet för Tema EF. Samtliga aktiviteter som projektledaren deltog i under 2014 finns redogjort för i projektets delrapporter. Dessa finns tillgängliga på 5

6 Projektets resultat Nulägesrapport AF Motala-Vadstena: lönebidragsanställningar och sysselsättningsplatser Under maj månad 2014 hade Arbetsförmedlingen Motala-Vadstena sysselsättningsplatser hos anordnare enligt nedan - 40% hos föreningar 10% hos hjälporganisationer 3% hos sociala Företag 47% hos företag/kommun Dessa anordnare finns i både Motala, Skänninge, Vadstena och Linköping. Dessa städer kan räknas som tillhörande en gemensam arbetsmarknadsarena för Arbetsförmedlingen Motala-Vadstena. Sysselsättningsplatser hos föreningar: Totalt 96 placeringar (ca kr/mån) fördelat i - 18 idrottsföreningar 3 trossamfund 3 intresseföreningar/folkbildningsförbund Hjälporganisationer: 23 placeringar ( kr/mån) Sociala företag: 6 placeringar (ca kr/mån) Totalt: 7 miljoner kronor per år. När det gäller lönebidrag och trygghetsanställningar i samma städer såg det ut så här - Föreningslivet hade 66 anställningar fördelade i 18 idrottsföreningar 10 trossamfund 17 Intresseföreningar/folkbildningsförbund Hjälporganisationer: 31 anställningar Sociala företag: 52 anställningar Totalt: nästan 19 miljoner per år (schablonmässigt räknat) i utbetalade anställningsstöd. Nyckeltal Ovanstående statistik kommer snabbt att bli inaktuell och Arbetsförmedlingen Motala- Vadstena har lovat att förse kommunen med nollmätningar varje vår- och hösttermin under 6

7 kommande år. På så vis kan kommunen mäta om gjorda insatser har påvisat effekt på sysselsättningen. Kommande nollmätningar kommer fokusera på enbart Motala enligt följande nyckeltal; antal individer med anställning utifrån social hänsyn, dvs. anställning med anställningsstöd från Arbetsförmedlingen inom Motala kommun, fördelat på kommun, sociala företag och ideella föreningar/organisationer samt ordinarie näringsliv. Framtidens arbetsmarknad inom sociala ekonomin 348 föreningar finns registrerade i Motala kommuns föreningsregister vilket sannolikt betyder att denna resurs är underutnyttjad för sysselsättning. Det är främst större föreningar och organisationer som bidrar med sysselsättningsplatser och anställningar med lönebidrag. "Att våga ta klivet" att anställa som en liten förening, kanske utan egen lokal, innebär att kliva över en mycket hög tröskel. Här krävs anpassade stödstrukturer för att underlätta om mindre föreningar ska skapa fler sysselsättningsplatser och lönebidragsanställningar. VIA Ekenäs har möjlighet att bidra genom att ta på sig ett arbetsgivaransvar i vissa fall. Detta är något som skulle kunna kopplas till en generell stödstruktur för föreningslivet och för uppstart av nya sociala företag. Men det räcker inte om en förening inte ens har egen lokal. Alltså behövs en eller flera fysiska platser där föreningar kan dela på resurser - ett föreningshus eller fristående lokaler i någon slags samordningslösning. För att VIA Ekenäs ska kunna gå in med stödstrukturer krävs en tydlig och stabil social företagsplattform. I linje med ovanstående visar intervjuer med föreningsrepresentanter inte på något generellt större intresse för att anställa människor eftersom detta antas kräva ett större ideellt engagemang. Ett engagemang som redan läggs i hög utsträckning på befintliga verksamheter och olika inkomstbringande events, inte minst Vätternrundan. Vissa deltagare påpekar att det vore synd att lägga ökade bördor på eldsjälar när dessa redan gör så mycket ideellt arbete med Vätternrundan, Piraterna och andra verksamheter som betyder så mycket för Motala. Att undvika att ställa orimliga krav betyder dock inte att nya möjligheter inte kan grundläggas och växa för att med tiden bli något som bidrar till ökad sysselsättning. Inte minst gällande socialt företagande där föreningslivet, om rätt stödstrukturer etableras, sannolikt skulle kunna bli en större tillgång både gällande socialt entreprenörskap, samarbeten och som kund. Föreningslivet i Motala har varit bra på att starta företag med många samtida goda exempel att visa upp, som Vätternrundan och Återvinningen. Självfallet ska vi klara av att bygga vidare på denna goda anda och de positiva erfarenheter som finns. Föreningslivets status och potential Många intervjuade har påtalat att den ideella sektorns deltagare blir allt äldre och att återväxten är skral. "När vi är borta försvinner det", sade en medlem i uppnådd pensionsålder inom handikappsrörelsen som deltog i ett möte projektet anordnade. Den här känslan av att det går bakåt med föreningslivet finns inte bara i Motala utan tycks 7

8 vara nationell. Sant verkar vara att delar av föreningslivet får svårare att nyrekrytera och medlemmar är inte lika trogna som förr utan byter ofta mellan föreningar för att man vill pröva på nya saker. Detta gör det svårt att räkna med att personer finns tillhanda för de ideella uppdrag som behöver utföras. Därför menar vissa att man kan se en trend av professionalisering inom den svenska ideella sektorn, där mycket av det som tidigare utfördes ideellt blir inköpt som tjänster av företag. Här finns såklart öppningar för socialt företagande att fylla en roll. Men är det verkligen så illa med föreningslivet som det upplevs av vissa? Den forskning projektet tittat på menar att så inte är fallet. Svenskarna tillhör de folk i världen som engagerar sig allra mest ideellt på sin fritid. Så har det varit under hela 1900-talet och inga tecken finns som tyder på att detta håller på att förändras. Däremot kan det eventuellt vara så att traditionella föreningar inte är lika lockande på grund av förändringar i synen på ideellt arbete hos nya generationer. Med dagens IT-lösningar behövs ofta inget organisationsnummer för att göra avtryck i sitt ideella engagemang. Däremot när det handlar om mer organiserat samarbete och bidragsansökningar så behövs fortfarande den ideella föreningen. Det är inte säkert att nya generationer väljer att ansluta sig till befintliga föreningar många väljer hellre att starta en egen. Via detta kan känslan av att det går bakåt inom äldre föreningar förstås på ett annat sätt. Sen går det naturligtvis trender i vad människor väljer att lägga sitt ideella engagemang på. Projektet har via detta tittat på möjligheten att skapa stödstrukturer för att länka samman föreningslivet så att broar mellan nya och äldre föreningar kan byggas. Därmed kan ideella krafter synkas vid behov även om dessa krafter i dagens kontext inte är så lojala till enskilda organisationer. Organisationerna kan hitta varandra istället och samarbeta vilket de såklart redan gör i Motala, men allt kan bli bättre. Central lotsning och marknadsföring av föreningar och frivillighetsarbete kan exempelvis erbjudas mer konkret och tydligt. I detta skall sägas att de idrottsföreningar som deltagit i projektet inte alls haft samma svårigheter som exempelvis vissa sociala föreningar. Idrotten står stark i Motala men även här finns problemet med att medlemmar inte är lika trogna en idrott som tidigare utan vill testa på många olika saker och därmed oftare byter föreningar. Men generellt har inga tecken visats att särskilda stödstrukturer behövs, mer än de som redan erbjuds, för att lösa några svårare problem. Idrotten anställer idag en hel del människor i Motala och har även engagerat sig i arbetsmarknadsprojekt, exempelvis det framgångsrika projekt MAGIC som drevs av Östergötlands Idrottsförbund (ÖIF) och stärkte människor i utanförskap genom att låta dem, bland annat, pröva på olika idrotter. 60% av motaladeltagarna gick vidare till arbete eller studier efter sin tid i MAGIC. Erfarenheterna av detta projekt bedöms definitivt vara av intresse att försöka ta tillvara på i Motala även nu efter projektets avslutande. Kompetensen finns kvar. Generella stödstrukturer för att accelerera det som redan finns och bygga broar mellan olika föreningssektorer definieras som den huvudsakliga möjligheten för att gynna föreningslivet i Motala - gällande att stimulera fram nya arbetstillfällen. Strukturella brobyggen behöver även etableras mot den sociala företagarsektorn och ordinarie näringslivet. Projekt MAGIC fanns på flera håll i Östergötland och där samarbetade ÖIF med handikappsrörelsens sociala företag Kooptima i flera kommuner ett typexempel på hur broar kan byggas för att ge hävstång på olika kompetenser och resurser inom den sociala ekonomin. Att stressa eldsjälarna genom att avkräva dem att ta ett större ansvar för sysselsättningen 8

9 utan att ge någonting tillbaka är inte en gångbar väg. Och någon quick fix kan inte ses som möjlig. Istället rekommenderas en långsiktig strategi för att att accelerera eldsjälarnas insatser och ge hävstång på de resurser som redan finns. Ett sådant långsiktigt arbete kräver strukturella insatser som för att lyckas helst inte ska utmana utan komplettera de strukturer och praxis som redan är gällande i Motala. De nya insatser som görs bör utgå från proportionell universalism (i enlighet med Östgötakommissionen för folkhälsas rekommendationer), social- och ekonomisk inkludering, resursjämlikhet och självfallet demokrati. För att lyckas med detta är det av vikt att den sociala ekonomins organisationer känner att makten över stödstrukturerna även delvis ligger i deras egna händer. Egenmakt är det främsta sättet att accelerera och skapa drivkrafter hos människor och organisationer består uppenbart av intet annat än just människor. Vi kan även hämta inspiration från Tillväxt Motala och hur den organisationen gynnat näringslivet. Så för att få bättre kraft inom Motalas sociala ekonomi och på sikt öka antalet anställningar är det denna typ av inriktning som nya stödstrukturer bör ges. Egenmakten bör vara både social och ekonomisk. Arbetsintegrerande sociala företag i Motala Det huvudsakliga fokuset i detta projekt när det gäller socialt företagande är arbetsintegrerande socialt företagande. På Tillväxtverkets hemsida sofisam.se listas Sveriges arbetsintegrerande sociala företag som uppfyller Tillväxtverkets definition. Motala har två företag med på den listan - Återvinningen och Grenverket. Båda dessa behandlades ingående i dåvarande regionförbundet Östsams rapport "Arbete för alla" för den som vill fördjupa sig. En kort introduktion ges nedan samt några andra exempel på sociala företagsverksamheter och idéburna organisationslösningar. Återvinningen "Återvinningen" heter egentligen Motala Återvinningsförening och är en ideell förening som äger ett företag, Motala Legomontering AB. Återvinningen som startades 1992 är ett av Sveriges äldsta arbetsintegrerande sociala företag och har på senare tid expanderat med filialer i både Linköping och Norrköping. Verksamheterna innefattar café, restaurang, hushållsnära tjänster och Återvinning - där deras välkända second handbutiker utgör kärnan. Restaurangerna heter 71:an och 59:an och utgör båda tidigare kommunala dagcentraler. Återvinningen anställer totalt uppåt ett 70-tal personer och står huvudsakligen på egna ben utan något särskilt stöd från kommunen. Uppstarten i början av 90-talet stöddes av dåvarande Samordningsförbundet Motala-Vadstena (som senare "släppte taget") och eldsjälen Bruno Lindblom var en grundläggande drivkraft, då som nu, i företaget. Den huvudsakliga målgruppen för rehabiliteringsarbetet är människor med olika typer av funktionsnedsättning, tidigare missbruksproblematik och långtidsarbetslöshet. Återvinningen har överlevt några svåra perioder vilket gör att här finns mycket intressanta erfarenheter och kompetenser att bygga vidare på i ett generellt utvecklingsarbete för socialt företagande i Motala. Bruno Lindblom har deltagit i flera av de aktiviter som projektet genomfört. 9

10 Kooperativet Grenverket "Grenverket" startades 2007 som en avknoppning till dåvarande Samordningsförbundet Motala-Vadstenas rehabiliteringsverksamhet "Basverksamheten". Kooperativet stöttas fortfarande av Samordningsförbundet (efter 2014 kallat "Samordningsförbundet Västra Östergötland") via köp av arbetsträningsplatser och i styrelsen sitter befintliga och före detta högt uppsatta tjänstemän från kommunen och samordningsförbundet, samt andra personer med nyckelkompetenser och lokala nätverk. Mot slutet av 2014 hade Grenverket 36 anställda med AF-bidrag och 3 anställda utan AF-bidrag. Verksamheten innefattar 5 caféer på högstadieskolor, 1 café på gymnasieskola, 1 personalcafé på Socialkontoret. Kök som tillverkar till caféerna och även catering. Andra delar är trädgårdsarbete, trädfällning, röjning och snöskottning till privatkunder och företag/föreningar. Viss legotillverkning utförs till olika företag. Städning till privatkunder och företag/föreningar samt flytthjälp ingår också i verksamhetsbredden. Man kan även bistå med administrativa tjänster som utskrifter, kopiering med mera. Ett problem Grenverket har är att de i mångas ögon, exempelvis inom näringslivet, ses som en kommunal verksamhet vilket de inte är utan en fristående ekonomisk förening. Därför ser de ett behov av att samarbeta mer med Tillväxt Motala, men även andra sociala företag, för att få en större förståelse för sin verksamhet. Flera verksamhetsledare från Grenverket har medverkat i projektets olika aktiviteter. Andra sociala företagsverksamheter och idéburna organisationslösningar Det finns många andra idéburna näringsverksamheter i Motala där den mest kända sannolikt är Vätternrundan. Denna föreningsstödstruktur lär gissningsvis vara oöverträffad när det gäller att generera inkomster till ideella sektorn - även ur nationellt hänseende. Vätternrundan är, likt Återvinningen, en ideell förening som äger aktiebolag. Just denna organisationslösning som förenar aktiebolagets näringsfördelar med den ideella föreningens idéburna plattform verkar vara en vanlig lösning i Motala. Även speedwayklubben Piraterna har strukturerat sin organisation via en aktiebolagslösning. Likväl det lyckade experimentet Tillväxt Motala där den ideella föreningen ersatts med en ekonomisk förening. Är denna organisationslösning något vi bör bygga vidare på i framtida kompetensmässiga stödstrukturer? De goda exemplen finns det i alla fall gott om i Motala. Andra nämnbara arbetsrehabiliterande verksamheter är biståndsorganisationen och regionala Second Handkedjan "Hjärta till Hjärta" och (ännu en gång) Piraterna som båda anställer människor med bidrag från AF. Fler idrottsföreningar och andra föreningar anställer också med lönebidrag, självfallet. Men alla ryms inte i denna rapport i och med inriktningen mot arbetsintegrerande sociala företag. I ett fortsatt generellt utvecklingsarbete för sociala ekonomin finns stora tillgångar i form av både drivkraft och kompetens kring detta i många organisationer som bör kunna generera ökad sysselsättning med rätt incitament och stöd. Vi har även organisationer som redan jobbar för att starta arbetsintegrerande sociala företag i Motala - föreningen Verkstadsliv, K-Ringen samt det vinstdrivande företaget Radix Kompetens är sådana exempel. 10

11 En grundstrategi för Motalas Sociala ekonomi Motala har idag en framgångsrik lösning i form av Tillväxt Motala som fått uppdrag av kommunen att driva traditionella näringslivsfrågor. En näringslivsstrateg för interna näringslivsfrågor inom kommunen kompletterar. Tillväxt Motala är en ekonomisk förening med hundratals lokala företag som medlemmar som äger ett Aktiebolag. En samhällssektoriell lösning som skapat operationell egenmakt, förtroende och flexibilitet för näringslivet. Tillväxt Motala AB arbetar med övergripande näringslivsfrågor som platsmarknadsföring, destinationsutveckling, etableringsfrågor och stödstrukturer för nyföretagande. Med inspiration från Tillväxt Motala har projektet tittat på att skapa en komplett samhällssektoriell lösning (se bild ovan) där även Sociala ekonomin får en organisatorisk representant, kompletterad med en strateg för sociala ekonomin på kommunen. På så vis skapas en flexibel helhet där egenmakt och operativ självständighet är grundläggande för de två fria samhällsorganisationerna både gentemot varandra och kommunen. För att få fler i arbete samt uppmuntra deltagande i- och öka effekterna av den sociala ekonomins fria insatser i samhället har ett antal olika stödstrukturer definierats som kan kopplas till modellen. Det är viktigt att dessa så långt det är möjligt sammankopplas med behov och tillgångar hos Tillväxt Motala för att få maximala hävstångseffekter på skattemedlen. Denna sammankoppling kan ske på distans eller fysiskt i gemensamma lokaler i vad som skulle kunna beskrivas som ett samhällscentrum (se nedanstående bild). 11

12 Via denna synergistiska lösning skapas underlag för gemensamma projekt, sociala innovationer, CSR-samarbeten och en social företagsinkubator organisationerna emellan. Resurserna finns redan i Motala eller är på väg att skapas. Vissa kan behöva tillföras av kommunen som åtminstone inledningsvis även kommer att behöva stå för finansiering. Tillväxt Motala som är i utvecklingsfasen av ett nytt företagscentrum med inkubator ( version light ) har uttalat sig positivt om att dela gemensamhetslokaler med den sociala ekonomins aktörer om möjligheten ges. I workshops har föreningslivets representanter ställt sig mycket positiva till att komma närmare Tillväxt Motala på detta sätt. Genom adderande av den sociala ekonomins organisation i Tillväxt Motalas lokaler får även denna sektor del av stödstrukturerna ( version light ) och ökar relevansen i Tillväxt Motalas satsning. Resultatet blir ett samhällscentrum för gränslösa möten och samarbetsmöjligheter samt resurseffektivisering. Distanslänkar och satellitlösningar kommer självfallet alltid att existera i modellen eftersom samhällets resurser är utspridda. Online portal Stödstrukturer online har efterfrågats där en portal innehållande olika föreningsresurser kan integreras med (se bild ovan). Detta för att samla de idéburna organisationer som av olika anledningar har svårt att interagera fysiskt inne i centrum exempelvis landsbygdsföreningar - men även för att underlätta generellt för människor att engagera sig ideellt. Det ska även bli enklare för idéburna organisationer att hitta- och samarbeta med varandra genom att exempelvis dela resurser. Det är inte viktigt att hela online-systemet består av en enda mjukvarulösning, då detta eventuellt kan kräva både stora utvecklingskostnader och försening av implementeringsfasen, utan portalen kan bestå av olika delar som länkas samman på en hemsida. Vill kommunen satsa på en egen helhetslösning finns sannolikt olika projektmedel att söka för detta men frågan är om vi då riskerar att uppfinna hjulet en gång till eller att ge oss på något som senare visar sig vara en felsatsning? Inledningsvis kan olika befintliga lösningar köpas in för integrering med varandra. Projektet har definierat ett inköp av Örebros volontärförmedling och Möckelnföreningarnas front office-lösning (eller Tillväxt 12

13 Motalas) att integreras tillsammans med gratisverktygen Vote-IT (medlemsmöten online) och A-Förening (back-office), som ett enkelt och billigt första steg där kommunen slipper ta risker. Det viktiga är att få till integreringen online på ett bra sätt. Förslagsvis driftas portalen av organisationen för sociala ekonomin och om så önskas kan en bättre version tas fram i ett senare skede. Föreningshus Vissa föreningsrepresentanter har uttryckt behov av ett traditionellt föreningshus. Projektet har därför besökt Fontänen i Linköping samt Föreningshuset i Örebro. Därtill arrangerades en föreläsning med Göteborgs Föreningscenter. Viktig kunskap och inspiration har erhållits. Projektet har dock via intervjuer och möten inte kunnat styrka ett övergripande behov gällande detta. De flesta föreningar har lokaler eller kan ordna detta tillfälligt via studieförbund och andra lösningar. Dessutom har kommunen under detta år köpt in Gamla Folkets hus som nu skall drivas av en ideell förening och erbjudas föreningslivet som event- och möteslokal. Därmed är stora delar av grundbehovet redan täckt. Vissa föreningshuskomponenter som ett par fria bokningsbara möteslokaler och mikrokontor med föreningsskåp och samt administrativa tjänster kan dock vara en intressant light-lösning att pröva eftersom vissa föreningar efterfrågat detta. Företrädesvis kunde dessa stödstrukturer inlemmas i Tillväxt Motalas nya lokaler där näringslivsinkubatorn skall inhysas. På så vis kan ett Samhällscentrum (version light) sannolikt etableras relativt snart och ersätta ett eventuellt behov av ett klassiskt föreningshus. De idéburna organisationer som behöver kan då använda de nya resurserna tills ett behov av utökning börjar märkas. De administrativa tjänsterna kan också erbjudas genom att hänvisa till sociala företag som är intresserade av att utföra dessa. Visar sig detta fungera med Tillväxt Motalas nya lokallösning vore det ju fint om verksamhetsledaren (den operativa stödstrukturen) för den föreslagna nya organisationen också kunde sitta där. Allt för att skapa synergier. I detta sammanhang bör även nämnas att det finns en politisk vilja att minska ner på föreningsbidragens finansiering av lokalhyror. Ju fler gemensamhetslösningar för föreningslivet vi kan hitta desto mer kan föreningsbidragen gå till kärnverksamhet som ju är det reella syftet. Gemensamhetsytor innebär även mötesplatser vilket gör att fler idéer och samarbetslösningar kan komma att uppstå. Även över gränserna mellan näringslivet och sociala ekonomin - vilket kan ge upphov till nya idéburna företag, CSR, projekt och andra utvecklande verksamheter. Detta är önskvärt inte minst ur arbetsmarknadshänseende. Vidare gällande att kunna minska hyresvärdarnas andel av föreningsbidraget är det sannolikt fördelaktigt om portalen online kan innehålla någon form av resursdelningslösning där föreningar kan hitta varandra för att dela lokaler och boka gamla folkets hus, och även andra tillgångar (ideell tid/utrustning), för att öka föreningsbidragets effektivitet, alternativt uppehålla detta om politiken skulle välja att dra ned på utbetalningarna i något sammanhang. Att på detta sätt få föreningar att börja samarbeta och dela lokaler/resurser ute i Motalas närsamhällen kan potentiellt ha en gynnande effekt på integrationsarbetet och öppna upp för satellitenheter till organisationen för sociala ekonomins stödstrukturer. Därmed når vi ut mer effektivt och på ett mer inkluderande sätt med dessa. Genom portalen online 13

14 möjliggörs effektiv kommunikation och medlems- och styrelsemöten kan genomföras även då deltagare inte kan mötas fysiskt (Vote IT). Samhällscentrum blir i denna och andra bemärkelser både en fysisk plats och en sambandscentral för hela sociala ekonomin i Motala Kommun. Samhällsråd Anledningen till att ett samhällsråd inkluderats i modellen är att de olika sektorerna behöver en gemensam mötesarena. En plats där all nödvändig information kan läggas på ett bord för samtliga aktörer att överblicka och ta ställning till. Med sådan transparens kan meningsskiljaktigheter enklare lösas och konflikter undvikas. Därmed optimeras möjligheterna för gemensamma mål i det operativa arbetet, samt att nå dessa. Deltagarna kan sedan tillgodose att samhällsrådets förslag kommuniceras ut till sina respektive medlemmar/uppdragsgivare. Protokollen läggs förslagsvis upp online för samtliga medborgare att ta del av. Öppenhet säkerställs och stuprörseffekter undviks. Organisationen för sociala ekonomin och dess funktioner Driva föreningsfrågor, lotsa/uppmuntra frivillighetsarbete och hålla rådslag mellan idéburna organisationer Delta med representant i Samhällsrådet Organisera ett lokalt konsortium för sociala företag/kooperativ med tillhörande stödstrukturer dit bland annat kommunen kan knoppa av verksamheter Skapa, länka och uppehålla stödstrukturer åt idéburna organisationer fysiska och online Organisera och utföra events, utbildningar och projekt Tillhandahålla projektstöd likviditetsfond, administration, utbildning med mera Verka generellt för att uppehålla de mjuka sociala värdena i Motalas närsamhällen Gynna och utveckla idéburna innovationer Tillhandahålla en fond för socialt riskkapital och gemensamma investeringar inom föreningslivet Behövda resurser inledningsvis En styrelse med representanter från Motalas sociala ekonomi. Denna ska på medlemmarnas uppdrag styra den nya organisationen, operativt oberoende av kommunen. Förslag på arbetsnamn för uppstarten: Idéburna Motala. En verksamhetsledare med spetskompetens inom föreningsutvecklingsfrågor, praktiskt styrelsearbete, workshoparbete samt kooperativt- och socialt företagande att leda organisationens operativa delar. Kompetenser inom socialt företagande bör premieras eftersom kompetens kring föreningsutveckling redan finns i Motala. Kontor åt verksamhetsledaren samt 1-3 fria möteslokaler och eventuellt 1-3 hyrbara mikrokontor med föreningsskåp. Företrädesvis i Samhällscentrum tillsammans med Tillväxt Motala om detta är möjligt. Mikrokontoren kan företrädesvis delas med näringslivsinkubatorn vid behov. En kommunal strateg för sociala ekonomin som stöttar för att stärka upp strategins olika delar och se till att den fungerar för de olika parterna. Tjänstemannen skall även 14

15 kommunicera den sociala ekonomins frågor inom och utåt från kommunen, mäta och utvärdera resultat från gjorda satsningar, docka med regionala och nationella strategier, starta och delta i projekt, lotsa, bedriva omvärldsbevakning med mera utifrån behov. En modell för idéburen tillväxt Den grundläggande strategin definierades tidigt i projektet och har löpande dockats med både politiker, tjänstemän, Tillväxt Motala och representanter för den sociala ekonomin. Den sammantagna bilden är att den uppfattats som en innovativ, öppen och gångbar väg. Därför har projektet fortsatt att ta detta spår vidare. Utan denna uppmuntran och konstruktiva kritik från olika håll kanske en annan strategi hade valts. Projektledaren har med andra ord upplevt att mandat har funnits för ovanstående stödstrukturer och idén om hur de kan kopplas samman. Därför föreslås detta som den grundläggande strategiska plattformen. Det går dock troligen att göra mer för att öka synergierna, flexibiliteten och kraften i modellen. Därför har projektet undersökt stödstrukturer och strategier gällande detta på andra håll i Sverige och utomlands. The Cleveland model Projektet har tittat på resultatinnehåll från 15år av forskning vid University of Maryland som handlar om hur man kan optimera ett lokalsamhälle för hållbar idéburen tillväxt. Deras operativa forskningscenter Democracy Collaborative har utformat vad som fått namnet Cleveland-modellen. Den utgår från den i näringslivssammanhang kände Harvardprofessorn Michael J Porters forskning om ankarinstitutioner och deras potential för lokalsamhällets ekonomiska utveckling - kopplat till kooperativa lösningar bland annat 15

16 från baskiska Mondragon (världens största arbetskooperativ). Fördelen med ankarinstitutioner är att de har som enda uppdrag att stanna kvar i lokalsamhället och tillhandahålla olika former av samhällsnytta. Detta i kombination med en vanligtvis tillhörande ekonomisk robusthet gör att de kan användas som strategiska verktyg för att behålla välstånd på en given plats. Cleveland-modellen utgår från lösningar som redan är i ropet i Sverige idag så som social hänsyn vid offentlig upphandling och offentliga reserverade inköpskontrakt. Skillnaden är att i Cleveland görs upphandlingarna från privata ej vinstdrivande sjukhus och universitet (lokala ankarinstitutioner) vilket skapar mer flexibilitet än svenska offentliga ramverk gör. I modellen ingår även en välståndsfond för att bygga upp och återcirkulera medel i lokala idéburna tillväxtsatsningar samt en samhällsorganisation - The Cleveland Foundation - som står för olika typer av strategiska stödstrukturer. Dessa finanseras via CSR och välgörenhetskapital. I modellen gör ankarinstitutionerna riktade inköp från arbetskooperativ med speciellt anpassade verksamheter för att tillgodose deras behov, uppstartade av The Cleveland Foundation. Dessa kooperativ ägs av personal som rekryterats från stadens fattigaste områden människor med små utsikter att få jobb på annat sätt. Kooperativen avsätter 10% av sina intäkter till välståndsfonden som finansierar Cleveland Foundations sociala inkubatorsarbete. Om ett kooperativ fallerar kan arbetare, precis som i Mondragon, flyttas till ett annat kooperativ som går bättre så att få eller inga anställningar behöver sägas upp. Likvida medel kan också flyttas mellan kooperativen vid behov. Konsortiet heter Evergreen Cooperatives och har enbart gröna affärsverksamheter ett miljövänligt tvätteri, ett solelsföretag och en högteknologisk ekologisk växthusodling vilket gör att Cleveland-modellen når både miljömässiga, sociala och ekonomiska mål. Svenska varianter av delar i The Cleveland Model Den sociala företagsinkubatorn Sfinx i Göteborg identifierade hållbara affärsmodeller och bjöd sedan in långtidsarbetslösa att starta upp kooperativ med deras stöd. Coompanion Göteborg, som ägde projektet, gick in som delägare i kooperativen för att skapa ekonomisk robusthet inledningsvis med tanken att senare knoppa av. Mondragonlösningen med att avsätta delar av intäkterna till en gemensam fond används även av Kooptjänst (Kooperativtjänst K Ekonomisk Förening) som är Östergötlands idag största arbetsintegrerande sociala kooperativ. I Ydre köpte kommunen in en ansenlig mängd tjänstetimmar i förskott av Kooptjänst för att få detta sociala företag att etableras sig där. I Göteborgs stad pågår just nu ett projekt där man förbereder försörjningsstödstagare, genom utbildning, till att kunna täcka kompetensbehov i framtida offentliga upphandlingar. Via sociala hänsynskriterier ställer sedan upphandlingsenheten krav på att just dessa personer ska anställas om anbudsgivaren skall kunna vinna upphandlingen. På så vis minskar man sina kostnader för försörjningsstöd. 16

17 Cleveland-modellens förutsättningar i Motala I Motalakontext får kommunen ses som den primära ankarinstitutionen även om fler sekundära ankarinstitutioner också kan definieras, exempelvis Tillväxt Motala och Vätternrundan. En Community Foundation ingår i den föreslagna strategin i form av en ny organisation för sociala ekonomin - kopplad till samhällsrådet som kan rikta stödstrukturerna hos sina deltagande parter på ett effektivt sätt. Tillväxt Motala med sina hundratals företagsmedlemmar kan också ses som en viktig samhällsorganisation i detta där CSR-lösningar, gemensamma projekt och resursdelningslösningar bör kunna ge god hävstångspotential i en sådan här strategi. Dessutom bör arbetet gynna Tillväxt Motalas verksamhet och medlemmar i samma grad som den sociala ekonomin gynnas. Detta eftersom starka institutioner, jämlikhet och friska medborgare är viktiga faktorer för ekonomisk tillväxt. Genom att den sociala ekonomin ges verktyg för att ta ett större ansvar för jämlikhet, folkhälsa och socialt välstånd i Motala kan framtida behov av skattehöjningar på arbete och företagande potentiellt dämpas. Det som gör Motalamodellen helt unik är att den samhällssektoriella lösningen skapar en direktlänk mellan kommun, näringsliv och social ekonomi, och kan förankra ända ned till gräsrotsnivå genom de två fria samhällsorganisationerna. Tas ett beslut om riktat samarbete bör satsningen ha goda förutsättningar. Eftersom den samhällssektoriella modellen är frivillighetsbaserad behöver ingen känna sig överkörd utan samtliga deltar av egen fri vilja. Den innebär även att de två samhällsorganisationerna smidigare än vad som är fallet idag kan hitta egna lösningar på samhällsproblem utifall kommunen i något framtida läge skulle svika sitt uppdrag eller inte ha muskler kvar att stävja dem på grund av globaliseringseffekter eller liknande. Det samhällssektoriella tänket finns inte i Cleveland-modellen och därmed adderas en nyskapande dimension i Motalamodellen, helt sprungen ur vad som tidigare visat sig gångbart i vår egen kommun. Gemensamma lyckade projekt bör borga för ökad vi-känsla och därmed ökad stolthet över vår stad. Till grundstrategin behöver dock adderas en välståndsfond dit gemensamt skapade kooperativ kan sätta in medel för att säkerställa varandras överlevnad och finansiera nystarter. Fondens medel och finansiering kan med fördel delas med Tillväxt Motala för att påvisa jämlikheten och syskonskapet organisationerna emellan. Tillväxt Motala skulle till exempel kunna använda fondmedlen som riskkapital till nya lokala företag och låta vinsterna gå till att finansiera olika satsningar eller dela ut den till investerande medlemmar (som även då skulle kunna välja att avstå egen vinst till förmån för sociala ekonomin som en CSR-lösning). Projektet har i samarbete med näringslivsstrategen genom lotsning och affärsidéer uppkomna under projekttiden testat samhällssektoriellt samarbete under året. Resultatet blev att ett inkommande företag vill starta upp en cykelbaserad bud- och fraktverksamhet, en städ och underhållsverksamhet och en serviceinriktad verksamhet inom ramen för socialt företagande i Motala. Därmed gynnas flera av kommunens mål att främja sysselsättning, cykelkultur och destinationsutveckling. Poängen är att det var näringslivsstrategens arbete inom näringslivet som påvisade en öppning som fylldes genom projektet sociala ekonomins idéburna kontakter. Om det varit den påtänkta Motalamodellen som startade dessa verksamheter hade delar av intäkterna kunnat återvinnas till ännu fler sociala företagssatsningar via välståndsfonden. Vad skulle vi inte kunna göra i staden om Tillväxt Motala, organisationen för sociala ekonomin och kommunen samarbetade strukturellt på liknande vis via 17

18 samhällsrådet och riktade sina gemensamma resurser via sina led av medlemmar, intressenter och verksamheter? Hur mycket lotsning kan bedrivas gemensamt? Hur mycket medel till socialt riskkapital skulle kunna byggas upp? Hur många nya sociala företag skulle kunna startas? I spanska Baskien under Franco-regimens tid grundades den tidigare nämnda kooperativa federationen Mondragon som idag har över anställda, som äger verksamhetens olika delar tillsammans. Dessa består av bland annat olika industriföretag, en kooperativ bank och ett universitet. Baskien som region drabbades minst av den senaste finanskrisen som slog mycket hårt mot övriga Spanien med hög arbetslöshet och även hemlöshet som följd. Det är ett intressant exempel att inspireras av i det här utvecklingsarbetet. Kan en sådan här lösning där vi länkar oss tätare samman i socialt- och ekonomiskt samarbete leda till att Motala bättre kan tackla globaliseringseffekter och kriser? Kan vi bygga upp ett konsortium av Motalakooperativ som värnar lokala arbetstillfällen i flera generationer framåt? En social företagsinkubator En social företagsinkubator kan skapas genom att tillföra resurser om kooperativt/socialt företagande och rehabilitering till Tillväxt Motalas näringslivsinkubator. Dessa resurser finns till stora delar i Motala redan i dag eller kan tillskansas enkelt genom utbildningssatsningar. Det kan räcka med en anpassad studiecirkel för att lägga en grund innan individerna tar steget att börja nyttja Tillväxt Motalas stödstrukturer. Projekt Östgötamodellen har tagit fram gratis stödlitteratur på lätt svenska för detta ändamål. Ett arbetsintegrerande socialt företag behöver dock handledare vilket måste finansieras på något vis. Här kommer kommunen troligen att behöva kliva in med resurser. Varje nytt socialt företag måste ha stödstrukturer som anpassas efter individerna som ska stå för uppstart och ägande. Genom att ta fram affärsmodeller som passar kommunens visionsprogram och målsättningar, samt matchar kommande inköpsbehov, kan en synergi skapas som ger underlag för reserverade kontrakt och upphandlingar med sociala hänsyns-kriterier för att ge en stabil inledande ekonomi för de nya Motalakooperativen. När kommunen går in med skattemedel för direktstöttning kan man dock tänka sig att kravet bör ställas att de nya sociala företagen placerar 5-10% av sina intäkter, enligt Mondragon-princip, i en fond kontrollerad av ett konsortium för att se till att anställningarna bibehålls. Konsortiet för Motalakooperativen skulle exempelvis kunna vara en del av organisationen för den sociala ekonomins verksamhet. Därmed får kommunen även en lösning för avknoppande av egna verksamheter och de nya sociala företagen får en större organisation, kopplad till Samhällsrådet, som stöttar dem fortlöpande på olika sätt. Alternativt ser kommunen till att de ansluter sig till ett befintligt konsortium som Kooptjänst, Kooptima, Vägen ut!- kooperativen, Koop M-familjen eller Karriär-Kraft. Motalakooperativen kan förslagsvis även ta in nya medlemmar som inte stöttats igång av kommunen om dessa önskar det och accepterar konsortiets värdegrund och regler. Tack vare den samhällssektoriella modellen är det dock inte säkert att kommunen behöver agera som ankarinstitution i detta utan Tillväxt Motala kan troligen hitta medlemsföretag som kan tänka sig att stötta en sådan här samhällsnyttig verksamhet och samtidigt vinna lokala underleverantörer genom riktade inköp eller andra typer av stöttning. Det framgångsrika sociala arbetskooperativet Koop M i Vadstena har exempelvis pensionerade lokala företagare i sin styrelse som ställer upp helt ideellt för att de inspireras av 18

19 verksamheten och därför vill bidra med sin kompetens och sina nätverk. Likt Sfinxprojektet i Göteborg kan man även tänka sig att Tillväxt Motala och/eller organisationen för sociala ekonomin, eller medlemmar till dessa, går in som delägare i de nya sociala företagen för att ankra dem ekonomiskt och kompetensmässigt samt se till att de integreras väl i Motalas näringsliv och sociala ekonomi. Med den här strategin kan helt enkelt alla som vill få vara med och bidra till det gemensamma välståndsbygget genom att ansluta sig till en organisation representerad i samhällsrådet som politiker, företagare eller medlem i en idéburen organisation och därmed tillföra just sina resurser, idéer och kompetenser. Självfallet kan den sociala företagsinkubatorn användas även av normalfungerande personer som vill bli företagare men inte starta eget utan starta vårat i form av ett kooperativ eller ett företag med samhälleliga mål utan vinstkrav. När ett företag är på väg att lägga ned i Motala kunde ju ett alternativ i vissa fall kunna vara att de anställda själva tar över verksamheten och då finna stöttning i Motalamodellen. Sådana lösningar kan troligen gynnas genom att Motala Kommun ansöker om medlemskap i den kooperativa utvecklingsorganisationen Coompanion Östergötland som därmed kan tillföra viktiga kompetensmässiga resurser till modellen, detta även gällande arbetsintegrerande sociala företag. Finansiella stödstrukturer Finansiella innovationer och den sociala ekonomin Under en heldag i Motala Convention Center som projektet anordnade i samarbete med Regionförbundet Östsam och Samordningsförbundet Motala-Vadstena, höll 3 internationella och 2 regionala föreläsare presentationer om olika finansiella idéburna innovationer. Dessa vara idéburna lokala banker, kooperativa företagsbytesringar, mikrofonder, Kooptjänst (som presenterade sin anpassade variant av Mondragonmodellen) samt kooperativa markstiftelser. Huvudtalare var Richard Werner, Professor i nationalekonomi vid Southampton University, deltog gjorde även TradeQoin (NL), Saving Communities (USA) och Coompanion Östergötland. Motala bjöds med andra ord på flera möjligheter till innovativa lösningar att stötta i en lokal strategi, inte bara för den sociala ekonomin utan för ett generellt välståndsbygge i kommunen. Projekt Östgötamodellen presenterar dessa framtidsmöjligheter närmare i sin rapport Kartläggning av finansieringsmöjligheter för sociala företag som kommer att finnas på Region Östergötlands hemsida. Möjligheter till att delta i projekt kring dessa ämnen tillsammans med gästtalarnas organisationer kan komma att finnas inom en snar framtid för den som så önskar. Seminariet var en del av innovationsveckan vecka45 och fick uppmärksamhet i både lokaloch nationell media. Två riksdagsledamöter, Annika Lillemets och Valter Mutt från miljöpartiet, deltog aktivt både vid publikfrågor och på efterminglet. Totalt deltog cirka 70 personer från hela landet under dagen. Vi hade även en besökare från Norge. Föreläsningarna och intervjuer från seminariet fångades på video och kommer att läggas upp på under

20 Mikrofonden Östergötland (Öst) Under seminariet på Motala Convention Center presenterade Coompanion Östergötland sitt arbete med att etablera Mikrofonden Öst. En finansiell mellanhand som skall tillhandahålla krediter, riskkapital och borgen till idéburna organisationer i Östergötland. Mikrofonden kommer att vara en regional satellit inom en nationell infrastruktur som ägs av organisationen Hela Sverige skall Leva Mikrofonden Sverige. VD är Ulla Herlitz som även är styrelsemedlem i Ekobanken. Projektet finner det mycket positivt att Östergötland äntligen får en mikrofondslösning. Mikrofonden Väst har framgångsrikt stöttat upp ett flertal samhällsnyttiga organisationer, inklusive Göteborgs flaggskepp när det gäller socialt företagande Vägen ut!- kooperativen. Göteborgs stad tecknade nyligen ett avtal med Mikrofonden Väst där 10 miljoner sätts in i fonden med villkoret att dessa riktas enbart mot Göteborgs sociala ekonomi. Motala har möjlighet att förhandla fram en liknande lösning med Coompanion Östergötland för att upprätta ett lokalt idéburet riskkapital. En möjlighet kan även vara att Kommunen, Tillväxt Motala och organisationen för sociala ekonomin upprättar en egen lokal mikrofond inom Mikrofonden Sverige. Oavsett bedömer projektet det som gynnsamt för Motala Kommun att stötta Coompanion Östergötland genom att gå med som medlem i Mikrofonden Öst och placera pengar där. Den lösningen skulle kunna bli vår motsvarighet till välståndsfonden i Clevelandmodellen med alla licenser från Finansinspektionen redan ordnade åt oss via Mikrofonden Sverige. Fördelaktigt vore även om Region Östergötland gick in med pengar i fonden för att kompensera kommuner som investerar i förebyggande folkhälsoarbete, exempelvis ungas uppväxtvillkor och socialt företagande. Motalas och övriga regionens sociala ekonomi skulle via detta få stora summor pengar tillgängliga för att göra ännu mer nytta via exempelvis socialt företagande. Här bör Motala kommun idka påverkansarbete på Region Östergötland. Kommunalt stödsparprogram Kommunalt stödspar innebär att en kommuns sparande ger organisationer möjlighet till räntefritt lånekapital hos Jak Medlemsbank. På så sätt kan kommunen stötta lokal utveckling och olika framtidsprojekt, utan att behöva riskera sina pengar. Flera kommuner använder sig idag av denna möjlighet, bland annat Skellefteå som pionjerade Skellefteå har genomfört 7 stödsparprojekt och har 3 nya på gång i dagsläget. Pengarna på stödsparkontot tillhör kommunen och riskerar inte att förloras. JAK Medlemsbank gör en sedvanlig kreditprövning på ansökande organisation. Om och när lånet har beviljats, tillkommer en låneavgift för organisationen motsvarande 3-4 procent effektiv ränta. Det är alltså inte kommunen som ger kredit utan kommunen öppnar enbart ett konto hos JAK vars affärsmodell kräver att en låntagare även sparar innan eller samtidigt som den amorterar. Med kommunalt stödspar så får den lånande organisationen sänkta månadskostnader genom att kommunen står för sparandet. Kommunens enda ekonomiska insats är medlemsavgift i JAK och uppgivandet av ränteintäkter från kontot. 20

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning

Läs mer

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg THEOPPORTUNITYISNOWHERE Några samhällsutmaningar 2015 Ungas arbetslöshet Urbanisering vs levande

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns

Läs mer

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande Arrangör: SKOOPI - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och Tillväxtverket i samarbete med företagsrådgivaren Coompanion och Allmänna Arvsfonden

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-10-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-10-01 l. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-10-01 18 (38) 244 Motion om insatser för att främja start av arbetsintegrerade sociala företag i Sala kommun Dnr 2012/66 INLEDNING

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra

Läs mer

Kartläggning sociala företag VÄRNAMO

Kartläggning sociala företag VÄRNAMO Kartläggning sociala företag VÄRNAMO 1 Bakgrund till pågående kartläggning Värnamo kommun (2014) Ca 33 000 invånare. Befolkningen ökade med 27 personer i juli månad. Den öppna ungdomsarbetslösheten i Värnamo

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Tjänsteskrivelse AU 20150812 Projekt- och föreningsbidrag FIFH. Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta

Tjänsteskrivelse AU 20150812 Projekt- och föreningsbidrag FIFH. Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-07-23 Vår referens Sigrid Saveljeff Chef Sigrid.Saveljeff@malmo.se Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse AU 20150812 Projekt- och föreningsbidrag

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner Bakgrund Det arbetsintegrerande sociala företaget och kvinnokooperativet Yalla Trappan på Rosengård i Malmö har sedan starten 2010 framgångsrikt verkat för att skapa arbetstillfällen för utrikes födda

Läs mer

Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla...

Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla... Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla... ...för en del människor är runda Vi har tomtar på loftet, missbruk i bagaget, kriminella tankemönster, funktionshinder, stresskänslighet och 11 sociala företag

Läs mer

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-08-25 RS140295 Johan Lindberg, utvecklingsledare Näringslivsavdelningen 072-216 26 75 johan.hansson-lindberg@regionhalland.se Regionstyrelsen

Läs mer

Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag

Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag PM Sida: 1 av 5 Datum: 2014-09-23 Diarienummer: Af-2014/439613 Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag Avdelningen Rehabilitering till arbete och Internationella staben har fått ett gemensamt

Läs mer

Frivillighet Tre länder Tre kommuner

Frivillighet Tre länder Tre kommuner Frivillighet Tre länder Tre kommuner Bakgrund Samverkan kring barn och unga 2008: Nystart för samverkansarbetet 2009: Laholm ska bli en av Sveriges bästa för barn och unga att växa upp och leva i. För

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Lättläst om. Social franchising. En väg för att öka antalet arbetsintegrerande sociala företag och ge möjlighet till arbete för fler människor

Lättläst om. Social franchising. En väg för att öka antalet arbetsintegrerande sociala företag och ge möjlighet till arbete för fler människor Lättläst om Social franchising En väg för att öka antalet arbetsintegrerande sociala företag och ge möjlighet till arbete för fler människor Inom ramen för Östgötamodellen för start, stimulans och tillväxt

Läs mer

Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård!

Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård! Udvalget for Landdistrikter og Øer 2014-15 (Omtryk - 14-04-2015 - Præsentationer fra konferencen vedlagt) ULØ Alm.del Bilag 76 Offentligt Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård! Lokalt

Läs mer

SÅ HÄR KAN DU LÅNA... I DEN SOCIALA EKONOMIN

SÅ HÄR KAN DU LÅNA... I DEN SOCIALA EKONOMIN SÅ HÄR KAN DU LÅNA... I DEN SOCIALA EKONOMIN SÅ HÄR KAN DU LÅNA I DEN SOCIALA EKONOMIN Lån- och garanti instrument för den Sociala Ekonomin Idag finns många rapporter som visar på svårigheter att få tillgång

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Eva Johansson. www.tillvaxtverket.se. eva.johansson@tillvaxtverket.se. Tel: 08 681 96 61

Eva Johansson. www.tillvaxtverket.se. eva.johansson@tillvaxtverket.se. Tel: 08 681 96 61 Eva Johansson www.tillvaxtverket.se eva.johansson@tillvaxtverket.se Tel: 08 681 96 61 Arbetsintegrerande Sociala företag driver näringsverksamhet med ändamål att integrera människor i samhälle och arbetsliv

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

2. Tillväxtverkets arbete med social innovation och sociala företag

2. Tillväxtverkets arbete med social innovation och sociala företag Sociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Sammanträde Plats: Norra Hamngatan 14, Göteborg 2013-04-26 kl 9:30-15:00 NÄRVARANDE Ledamöter: Ulrika Frick, VGR ordförande Per Pellby, VGR Lars Jusonius,

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 Demokrati Givarguiden har valt att betygsätta ideella föreningars och trossamfunds demokratiska nivå utifrån organisationernas stadgar. Givarguidens bedömning utgår

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

Ett kvinnokooperativ som drivs av den ideella föreningen Yalla Trappan Arbetsintegrerande socialt företag

Ett kvinnokooperativ som drivs av den ideella föreningen Yalla Trappan Arbetsintegrerande socialt företag Ett kvinnokooperativ som drivs av den ideella föreningen Yalla Trappan Arbetsintegrerande socialt företag För ett socialt hållbart samhälle Yalla Trappan Von Rosens väg 1 213 66 Malmö 040 21 86 30 info@yallatrappan.se

Läs mer

Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn

Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Ks 2007:422 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Fastställt

Läs mer

Att söka pengar och exempel på projektbudget

Att söka pengar och exempel på projektbudget Att söka pengar och exempel på projektbudget Samhällsentreprenör - 2010/2011 Stöd och projektmedel var hittar vi det? Lokalt, kommunala stöd/projektmedel eller andra lokala aktörer. Exempel i Malmö: Kulturexpressen

Läs mer

Kjell Johansson Ktf Norrort (i stället för Lars Bryntesson Värmdö kommun)

Kjell Johansson Ktf Norrort (i stället för Lars Bryntesson Värmdö kommun) Seminariet Kooperativ -ett smart sätt att driva företag Catharina Andersson, ordförande i Konsumentföreningen Norrort, hälsade alla välkomna till seminariet och informerade om konsumentföreningen och varför

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank Agenda Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank J Jord alla naturresurser A Arbete skapande, kunnande och arbetsförmåga K Kapital produkten av jord

Läs mer

Analysmetod och bedömning

Analysmetod och bedömning Analysmetod och bedömning 1 Innehåll Vilka organisationer finns med i Givarguiden?... 3 Varifrån inhämtas informationen i Givarguiden?... 3 Hur granskar Givarguiden organisationerna?... 4 Demokrati...

Läs mer

El Sistema och annan klassisk kultur redovisning av budgetuppdrag 44

El Sistema och annan klassisk kultur redovisning av budgetuppdrag 44 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-03-31 Kultur- och fritidskontoret Dnr KOF 2015-160 Christin Ericsson Lina Marcusson Kultur- och fritidsnämnden El Sistema och annan klassisk kultur redovisning av budgetuppdrag

Läs mer

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

InItIatIvet för. reko arbetsplats

InItIatIvet för. reko arbetsplats InItIatIvet för reko arbetsplats Initiativet för reko arbetsplats Initiativet för Reko Arbetsplats är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Dalarna, Gävleborg och Värmland i samverkan ... Ekonomisk förening - en företagsform för er? En ekonomisk förening ägs och drivs av minst tre medlemmar. Medlemmar

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

SVN I ALMEDALEN 2015 - DONNERKSA HUSET MÅNDAG 29 JUNI TISDAG 30 JUNI ONSDAG 1 JULI

SVN I ALMEDALEN 2015 - DONNERKSA HUSET MÅNDAG 29 JUNI TISDAG 30 JUNI ONSDAG 1 JULI Måndag 29 juni Donnerska huset Aulan 8:00 9.30 SVN Är hållbart ledarskap i organisationer nyckeln till ett lyckat samhällsengagemang? Vi fokuserar på hållbart ledarskap och värderingar och lyfter fram

Läs mer

Projekt Vägen till Bostad Vägen ut! kooperativen

Projekt Vägen till Bostad Vägen ut! kooperativen Projekt Vägen till Bostad Vägen ut! kooperativen Projekt Vägen till Bostad Regeringens hemlöshetssatsning 2 år Pågår till 2010-10-31 Vägen ut! kooperativen i samarbete med Kriminalvården Region Väst /

Läs mer

Stöd till sociala företag

Stöd till sociala företag KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Ulf Lundström 2014-04-29 UAN-2014-0264 Karin Reuterdahl Rev.2014-05-15 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Stöd till sociala

Läs mer

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD Framtidskompis är Stiftelsen Framtidsgenerationens ömsesidiga mentorsprogram en konkret möjlighet för dig, ditt företag och era medarbetare att vara med och bygga framtidens samhälle. VILL DU VARA MED?

Läs mer

( GDMPANION SALA KOM UN. Ink. 2013-12- O 5. Bi l a ga KS 201 3 / 285/ 1. Kommunstyrelsens förvaltning

( GDMPANION SALA KOM UN. Ink. 2013-12- O 5. Bi l a ga KS 201 3 / 285/ 1. Kommunstyrelsens förvaltning Bi l a ga KS 201 3 / 285/ 1 Västerås den 4 december 2013 SALA KOM UN. Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2013-12- O 5 Coompanion Västmanland ansöker härmed om anslag för 2014 års verksamhet, som ska ses

Läs mer

Att söka pengar och exempel på projektbudget

Att söka pengar och exempel på projektbudget Att söka pengar och exempel på projektbudget Samhällsentreprenör - 2012/2013 Samarbete hellre än projektpengar? Projektet och turnén Hej Sverige Resan för engagemang Stöd och projektmedel var hittar vi

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Ett kvinnokooperativ som drivs av den ideella föreningen Yalla Trappan Arbetsintegrerande socialt företag

Ett kvinnokooperativ som drivs av den ideella föreningen Yalla Trappan Arbetsintegrerande socialt företag Ett kvinnokooperativ som drivs av den ideella föreningen Yalla Trappan Arbetsintegrerande socialt företag Yalla Trappan Von Rosens väg 1 213 66 Malmö 040 21 86 30 info@yallatrappan.se www.yallatrappan.se

Läs mer

En social affärsplan till ett växthusprojekt

En social affärsplan till ett växthusprojekt En social affärsplan till ett växthusprojekt 2014 Utbildningscenter toltalt 10000 m 2 II. III. I. IV. V. VI. VI. VI. VI. VI. Odlingskomplex hjärtpunkt 5000 m 2 Starta Eget Program 1000 m 2 Starta Eget

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. 1. Att befästa och stärka S förtroende vad gäller jobbpolitiken. 2. Att stärka S förtroende vad gäller

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK

Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK Tillsammans är vi Sveriges största medlemsbank JAK har cirka 39 000 medlemmar över hela Sverige och vilar

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Sociala företag. egenmakt i praktiken. Sociala företag

Sociala företag. egenmakt i praktiken. Sociala företag Social franchising När någon köper det som man själv har gjort, får man självförtroende eftersom föremålet blir värdefullt för någon annan. Därför är kunderna mycket viktiga. Möten med människor i missbrukssvängen

Läs mer

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet.

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Socialt Företagande Info om Coompanion Definition sociala företag Inuti och utanför

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer