Osynlig hjälm ger säkrare cykling Sidan 4. Re-design: Mode att återanvända mitten. Augustenborgs miljöarbete prisat av FN sidan 10

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Osynlig hjälm ger säkrare cykling Sidan 4. Re-design: Mode att återanvända mitten. Augustenborgs miljöarbete prisat av FN sidan 10"

Transkript

1 nummer i detta nummer: Re-design: Mode att återanvända mitten Augustenborgs miljöarbete prisat av FN sidan 10 Malmös första gröna fasad växer fram sidan 11 De cyklade till Paris på skoltid sidan 14 Malmö stad skapar energi i Namibia sidan 16 Osynlig hjälm ger säkrare cykling Sidan 4 Stadsodling får Seved att grönska s6-7 Ett brev från framtiden s2 Folk tror att Seved är katastrof, men det är det inte. Det är ett mycket bra område. s7

2 2 Grön Stad nummer Foto: Ewa Levau Grön Stad nummer Ett brev från framtiden kära malmöbo. Det var en gång en stad. I staden bodde det mer än människor från 170 nationer. En del sa att staden var som ett komprimerat FN. Alla dessa människor bidrog med sina erfarenheter och förmågor till att göra staden till en livlig och kreativ plats att vara på. De flesta människorna var rädda om miljön och levde efter bästa förmåga för att bidra till att luften, marken och vattnet var rent och de njöt av grönskan i parker, på gator, på väggar och tak. De njöt av vattnet i staden och det rena havet. Ljudnivån och tempot i staden var behagligt och staden var så säker att barnen kunde cykla till skolan på egen hand. På gator och torg myllrade människor som förflyttade sig, handlade eller strosade omkring. Caféerna i staden var både en plats för umgänge och arbete. Här och var hördes musik och kändes dofter av maträtter från hela världen. den som såg staden på avstånd kunde skönja anläggningarna för vind, sol och biogas som hade blivit en del av stadens varumärke. Nästan alla fordonen i staden drevs med el eller biogas. Men de flesta människorna valde att transportera sig till fots, med cykel, med spårvagn, tåg eller buss. Det var både snabbare och billigare. Människorna i staden arbetade med att ta hand om och utbilda varandra, sälja kunskap och varor som var bra för människorna och miljön, rita och bygga vackra och energismarta hus, uppfinna, utveckla och sälja ren teknik, underhålla varandra med musik, teater, litteratur och konst, köra spårtrafik och bussar, planera och sköta staden och sist men inte minst ta hand om alla besökare från hela världen som kom till staden för att ta del av allt som pågick där. Många besökare från andra städer i världen tyckte att staden var spännande och ville att deras städer skulle bli likadana. Företagen använde staden som en jättelik utställning dit de kunde ta sina kunder och visa sina projekt och produkter. Stadens goda rykte gav goodwill åt företagen och vice versa. då och då fick staden priser för sin utveckling. Och alla i staden var stolta för de var en del av framgången. Men det viktigaste av allt var att människorna i staden visade varandra omtanke och respekt och hjälptes åt för att göra staden till en spännande, levande och människovänlig plats. Året var 2025, staden hette Malmö och människorna kallade den för Den hållbara staden. Du som har läst den här ledaren är förmodligen en av alla dem som på ett eller annat sätt arbetar för att miljön ska bli bättre i Malmö. Det här är min berättelse om hur Malmö ser ut om 15 år. Jag är övertygad om att arbetet med miljöfrågorna kan bli en bärare av andra områden som behöver utvecklas för att Malmö ska bli en hållbar stad. Din lilla eller stora insats bidrar till att Malmö ska kunna nå sina högt ställda miljömål. 4 Hövding ger säkrare cykling Kartor med inspiration att ge sig ut 5 Lärorik mässa i Shanghai Malmö nästan huvudstad för miljön 6 Seved ska bli grönare 7 Gifter stoppar skörden För Nasra är Seved hemma 8-9 Fina kläder med ny design Ny våg för skräddaryrket 10 Safilja bor i ett prisat område 11 Augustenborg först med grön fasad MKB vill öka det gröna livet 12 Malmö bygger grön varvsstad 13 Gröna idéer laboreras fram Butikers giftkontroll undersöks Brister bland kosttillskott 14 Turen går till naturen Till Paris på två hjul 15 Naturskolan 16 Malmö bidrar till solenergi i Namibia sidan 14 sidan 7 sidan 4 sidan 6 sidan 10 Katarina Pelin Miljödirektör sidan 12 sidan 8-9 Vi som gör tidningen Ansvarig utgivare Katarina Pelin, miljödirektör. Adress Grön Stad, Miljöförvaltningen, Malmö. Telefon Fax E-post gron.stad@malmo.se Redaktionen Birgitta Gisby, Malin Sandström, Anders Ekström, Mikael Ringman, Monika Månsson, Daniel Skog, Susanna Johnmark, Trevor Graham. Grafisk form Anna Helal, Debattinlägg boktips, reportageuppslag med mera honoreras efter överenskommelse. Tryck exemplar hos JMS Mediasystem som är ett Svanenmärkt tryckeri. Insändare och uppgifter om kommande evenemang, aktioner eller möten emottages tacksamt.

3 nummer Grön Stad Avlopp inventeras för att minska smittrisk Kryddiga recept från Rosengård 3 Malmö stad inleder i höst en inventering och tillsyn av de enskilda avloppen i kommunen, framför allt vid åretruntbostäder. Enskilda avlopp är sådana som inte är anslutna till det kommunala avloppsnätet. Många av de enskilda avloppsanläggningarna i kommunen misstänks vara i dåligt skick och byggda med äldre teknik. En undermålig rening bidrar till övergödning av vattendrag och kustvatten, men ökar också risken för smittspridning av bakterier och virus till närliggande brunnar och badplatser. Framför allt är det i de södra delarna av kommunen som de aktuella enskilda avloppen finns, berättar Ingela Gammelby och förklarar att projektet är tänkt att bedrivas under en femårsperiod. Inventerade avlopp som inte lever upp till regelkraven måste byggas om av fastighetsägaren. Fakta I Malmö måste avloppsanläggningar klara av att rena avloppsvattnet enligt Naturvårdsvekets krav för hög skyddsnivå. Kravet är att avloppsanläggningarna ska avskilja: Minst 90 procent av det organiska materialet (BOD). Minst 90 procent av fosforinnehållet. Vi kommer hit varje dag. det är vårt andningshål, säger Amina och visar de jämna raderna med prunkande grönsaker och kryddor på sin kolonilott i Rosengård. Amina Yashi är en av 16 Rosengårdsbor som berättar matminnen och ger sina bästa recept i boken Kryddor från Rosengård som kom ut i mitten av oktober. Boken är en uppföljare på TV4 Nyhetsmorgons serie med matlagningstips som sändes i somras. Boken har skrivits av journalisten Kryddor från RosEngård Det finns över hundra nationaliteter i Rosengård. Nu bjuder boende i Malmöstadsdelen på de godaste recepten och bästa tipsen. Journalisten och författaren Lena Friblick har samlat mat, möten och människor. Följ med på en internationell matresa mitt i Sverige! Innehåller DVD med TV4-succén kryddor från Rosengård Kryddor från RosEngård KryDDOR ROSENGÅRD LENA FRIBLICK FRÅN mat möten människor foto JENS NORDSTRÖM form HELENA ÅKESSON LIEDBERG Lena Friblick, som också gjorde TVreportagen. Natur ersätter asfalt på skolgårdar I början av oktober började barnen på Videdalsskolan bryta upp asfalten på skolgården. Den gamla stenöknen ska ersättas av växter, grus, gräs och träd. videdalsskolan är en av tolv skolor där asfalt byts mot grönska i Malmö stads hittills största satsning på grönare skolgårdar. Kommunstyrelsen har anslagit åtta miljoner till en insats som är tänkt att spridas till fler skolor nästa år, med nya pengar. Gröna skolgårdar är en satsning för att öka trivseln och förstärka den pedagogiska verksamheten på Malmös skolor. Vi är många inblandade som genomför detta under åtta intensiva veckor under hösten, berättar skolgårdsinspiratör Emma Pålsson, samordnare för projektet som omfattar flera aktörer: Kommunteknik, Malmö naturskola, SLU Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, Barn i Stan och Drömmarnas hus. Videdalsskolan är en av skolorna som för grönare skolgård. Tolv grönare skolgårdar 2010 Dessa skolor får grönare skolgårdar: Örtagårdsskolan, Videdalsskolan, Sorgenfriskolan, Annebergsskolan, Österportskolan, Kungshögsskolan, Nydalaskolan, Mellanhedsskolan, Kryddgårdsskolan, Bulltoftaskolan. Geijersskolan och Djupadalsskolan. Ekokocken Ali rekommenderar Den här gången blir det skolmåltidsvarianten av klassikern Janssons frestelse. Den serveras med nötfärs i stället för ansjovis. På Djupadalsskolan är alla ingredienser ekologiska. Jönssons frestelse Till 4 personer behöver du: 3 hg nötfärs 2 dl hackad gul lök 1,5 msk margarin eller olja 2 dl mjölk 1-2 msk vetemjöl 0,5 dl ketchup 1 msk tomatpuré 9 hg tunnskivad potatis, förväll den gärna ett par minuter salt och peppar Gör så här: 1. Bryn lök och färs i margarin eller olja. ovanpå och lägg på resten av potatisen. 5. Grädda i ugn på 175 grader i cirka 40 minuter. Detta recept och andra från Malmö skolrestauranger kan du hitta på malmo.se Du hittar dem om du söker på ordet recept. Smaklig måltid! emma pålsson berättar att skolorna har valt olika lösningar. Österportskolan anlägger en naturkulle där vatten från en damm ska cirkulera. Mellanhedsskolan anlägger en vattenränna i en skogsdunge medan Djupadalsskolan planterar över 500 växter och träd på skolgården. På Videdalsskolan har SLU inför projektet gjort en mindre forskningsstudie för att mäta hur fysiskt aktiva barnen på skolan är. SLU kommer att göra samma mätningar om ett par år, för att se om förändringarna har haft någon effekt på barnens aktivitet. Serie från Karin Didring. 2. Smaksätt med ketchup, tomatpuré, salt och vitpeppar. 3. Späd med mjölk och låt koka ihop. Red av med lite mjöl. 4. Lägg hälften av den tunnskivade potatisen i botten av en form, häll all köttfärssås Nadira Catovic Du är miljöinspektör och har bland annat ansvar för tillsyn av piercing och tatuering. Hur sköter sig studiorna? Det fungerar bra i stort sett. En viktig del av tillsynen är att kontrollera verksamhetsutövarens egenkontroll. Du har tagit fram en ny blankett, varför då? Det är för att hjälpa studiorna, framför allt de som utför piercing. Blanketten gör det tydligt vad som gäller för personer under 18 år. Vad är det som gäller? Om föräldrarna inte har gett sitt samtycke får tatuering eller piercing inte göras så länge barnet är omyndigt. Socialstyrelsen skriver så här: Att barnet bedöms vara kompetent att förstå innebörden och konsekvenserna av ingreppet tar inte över vårdnadshavarens yttersta ansvar och skyldighet att bestämma om barnets personliga angelägenheter, ibland även mot barnets vilja. Vad innehåller blanketten? Där kan föräldrarna ge sitt samtycke, men det räcker inte att skriva på, de bör också följa med till studion. En del studior använder redan en sådan blankett men vi vill att alla ska göra det. Händer det ofta att omyndiga piercas eller tatueras utan att föräldrarna har gett sitt tillstånd? För ett par år sedan hade vi en del fall. Men sedan dess har vi inte fått in någon sådan anmälan. Anmälningarna i år är bara två. En person har fått en rengörningsvätska till sin piercing i läppen som gick ut 2006, en annan anser sig otrevligt bemött. Vad händer om någon piercar en person som är under 18 år utan att föräldrarna har godkänt det? Där blir det komplicerat. Det är svårt att säga om någon kan straffas för den saken. Något som är glasklart är att man inte behöver betala för ingreppet. Varför är det inte förbjudet? Branschen har krävt en åldersgräns, Men både socialstyrelsen och socialdepartementet har kommit fram till att det inte är motiverat med en åldersgräns. Riskerna anses inte vara tillräckligt stora.

4 4 Grön Stad nummer Så här ser Hövding ut när man har den på sig. Så här ser den ut om luftkudden löses ut. Foto: Jonas Ingerstedt. Anna Haupt och Terese Alstin har uppfunnit vad som egentligen är en kragkrockkudde men som de själva kallar för en cykelhjälm. Även om den ska vara runt halsen och inte på huvudet.. Hövding ger säkrare cykling grön stadsmiljö Text: Mikael Ringman och Jonas Ingerstedt I flera år har Anna Haupt och Terese Alstin, två industridesigner från Malmö, arbetat med Hövding, en cykelhjälm med krockkudde som bärs som en sjal runt halsen. Efter år av hysch-hysch, tester och beräkningar är de redo att låta världen möta deras uppfinning. det handlar verkligen om en världslansering och det är inte så konstigt att det är lite stirrigt på kontoret vid Hullkajen. Grön Stad möter Anna Haupt och Terese Alstin mellan två viktiga möten. Grön Stad ska som första tidning (vi träffar dem någon vecka före Teknikmässan i Älvsjö som blir Hövdings premiärdatum) få se deras innovation. Men väskan med de senaste hjälmarna är kvar hemma hos Anna Haupt efter ett möte i Wien. Kontoret genomsöks efter andra hjälmar och till sist hittar de en prototyp. Terese Alstin påpekar att prototypen inte är lika snygg som den färdiga modellen. Det estetiska är viktigt, syftet är att Hövding ska uppfattas som en funktionell och snygg accessoar. Stommen ser ut ungefär som kragen på en regnjacka med invikt huva. Kragen kläs med ett snyggt och tvättbart tyg som förvandlar den till en sjal. I nuläget finns två varianter, svart och paisleymönster. Men det kan bli hur många mönster och färger som helst. Man kan tänka sig att sälja 5-pack i blandade färger på HM likaväl som lyxvarianter på Gucci, säger Terese Alstin. idén utvecklade de 2005 under examensarbetet i industridesign vid Lunds universitet fick de första pris i Venture Cup, tävlingen för årets bästa affärsidé bland unga innovatörer. Med stöd av riskkapital har de sedan utvecklat idén och företaget som i nuläget har tolv anställda. Som mycket annan industridesign började arbetet med en frågeställning: Varför använder inte fler cykelhjälm? Svaren de fick var bland annat att cykelhjälmar upplevs som fula, töntiga och förstör frisyren. Då skapade vi något som konsumenterna ville ha, som är snyggt, coolt och inte förstör frisyren, berättar Anna Haupt. inuti Hövding finns en luftkudde som utlöses om cyklisten faller omkull eller blir påkörd. Kudden skyddar hela huvudet, från nacke till panna. Det är inte stöten i sig som får luftkudden att aktiveras, utan cyklistens plötsligt avvikande rörelse. Matematiska beräkningar har gjorts över rörelser vid normal cykling, sedan över alla kända cykelolyckor i Sverige. Tester har gjorts, i dator, maskinellt, med testdockor och med stuntpersoner. Vi har arbetat med SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut, i 1,5 år. Vi vet att Hövding ger ett mycket bättre skydd än dagens frigolithjälmar. Det här är en produkt som räddar liv. Nu ser vi fram emot att börja sälja den, säger Anna Haupt. Hövding blir en dyr produkt Hövding blir en dyr produkt kronor är det riktpris Anna Haupt och Terese Alstin har satt. På sikt kan vi nog få ned produktionskostnaderna något, men det blir aldrig en billig produkt. Hövding är en livräddande utrustning, inte en frigolithjälm, säger Anna Haupt. En förklaring till priset är elektroniken som styr luftkudden. Det finns också en svart låda, ett minne som registrerar skeendet när luftkudden löses ut. Utrustningen medför att Hövding måste laddas, via dator eller elnätet, ungefär en gång varannan vecka. Dioder visar statusen på batteriets laddning. Hövding sätts på och av genom sjalens tryckknapp. När sjalen knäpps sätts den igång, när den öppnas stängs den av. Säljstart väntas ske till våren. Kartor med inspiration att ge sig ut det finns också informationskartor som berättar om lekparker, statyer eller kanske toaletter på olika platser i Malmö. Jag tror att det här kan bidra till ett större intresse för utomhuspedagogik. Det kan vara svårt att bryta vanor i hur man lägger upp undergrön stadsmiljö Text: Paula Rooth Nu finns pedagogiska kartor över Malmö där skol- och förskolepersonal ska inspireras att ge sig ut och arbeta med barnen i stadens utemiljöer. Vi hoppas att fler pedagoger ska vilja lämna klassrummen och flytta lärandet utomhus. Om barnen får titta och känna på något så är det lättare att lära sig om det, säger Karin Bengtsson på Naturskolan. kartorna finns på pedagogiska centralens webbplats. En viktig del består i att pedagoger kan lägga in sina egna tips. Genom ett enkelt formulär så kan de fylla i nya intressanta ställen, eller ge omdömen om platser som de har besökt med barnen. visningen som pedagog, men om det finns bra verktyg så tror jag att det blir lättare att gå ut, säger Karin Bengtsson. De pedagogiska kartorna är fortfarande under utveckling. De finansieras av anslaget till Malmö stads satsning på hållbart lärande Här hittar du kartorna:

5 nummer Grön Stad i korthet Kirseberg pilotstadsdel för hållbart lärande Lärorik mässa i Shanghai 5 Under 2010 är Kirsebergs stadsdel pilotstadsdel för hållbart lärande. Kirsebergs stadsdel har fått stöd från Malmö miljöförvaltning för att utveckla nya sätt att arbeta med hållbart lärande. Flera av aktiviteterna har ägt rum på Kirsebergs bibliotek, exempelvis gästade ekockocken David Kallos biblioteket i september. Några av aktiviteterna under hösten är vandringar i det klimatsmarta Kirseberg och en sömnadskurs, första hjälpen för dig med nålen mitt i handen. Läs mer på malmo.se/kirseberg Titanoxid på trottoar minskar kväveoxidhalter Kväveoxidhalten minskade med fem procent på den del av Amiralsgatan där man lagt betongplattor med titandioxid. På en sträcka mellan Kungsgatan och Föreningsgatan lades för ett år sedan nya gångbaneplattor med titandioxid. Mätningarna pågick fram till april Syftet med försöket har varit att undersöka plattornas förmåga att minska kväveoxider i luften, framför allt i trafikmiljöer där många människor vistas. Titanoxiden fungerar som katalysator som med hjälp av UV-ljus bryter ned kväveoxider i luften. Effekten vi mätte upp var förhållandevis god, halterna av kvävedioxid sjönk med motsvarande utsläppen från 2000 bilar, berättar Henric Nilsson på miljöförvaltningen, Läs mer på malmo.se/miljo Mer grön IT i Malmö stad Minskad energiförbrukning i skolor och andra kommunala byggnader, fler videokonferenser i stället för långa tjänsteresor, ökade miljökrav på IT-leverantörer. Det är några av aktiviteterna när Malmö stad utvecklar sitt arbete med Grön IT. Malmö stad är en av kommunerna som har undertecknat Eurocities Grön deklaration för den digitala världen. Det innebär bland annat att Malmö stad förbinder sig att minska koldioxidutsläppen från IT med 30 procent fram till Ett annat mål är att utveckla fem pilotprojekt fram till Satsningen går under namnet Green Digital City och består av tre delområden. Malmö stad har tillsatt en verksamhetsledare för Grön IT, vilket innebär att arbetet nu kommer att samordnas och intensifieras. Läs mer på malmo.se Framtidskikare riktade mot Malmö. vinjett Text: Mikael Ringman Foto: Malmö stad Efter ett halvt år på världsutställningen i Shanghai är det dags att summera. Grön Stad har tittat närmare på Malmö stads insats. Hur gick det egentligen? Malmö nästan huvudstad för miljön vinjett Text: Mikael Ringman Foto:Anders Ekström Malmö var nära att utses till Europas miljöhuvudstad, men nådde inte ända fram. malmö var en av sex finalister när Europeiska kommissionen utsåg miljöhuvudstäderna för 2012 och Barcelona, Malmö, Nantes, Nürnberg, Reykjavík och spanska Vitoria hade valts ut. Det var tydligt att vi gjorde en lyckad presentation när vi mötte expertpanelen i Bryssel. Men jag tror att det låg oss i fatet att Stockholm blev miljöhuvudstad i år. Det var nog för tätt inpå att ge Sverige utmärkelsen igen, säger Trevor Graham, chef på miljöförvaltningens avdelning för konsumtion och livsstil. I Malmös ansökan fanns bland Omkring personer om dagen besökte Malmös utställning i Shanghai. håll, att man ser med intresse på det Malmö har åstadkommit och anser att det är intressant för andra att ta del av, säger Katarina Pelin, miljödirektör i Malmö stad innehåll: Malmö stads utställning valdes av mässledningen ut som en av de de tre mest intressanta utställningarna för fackbesök på UBPA, Urban Best Practices Area, tillsammans med London och Taipei. Det var hedrande särskilt som Malmös monter verkligen inte tillhörde de mest påkostade. Vår utställning visar berättelsen om hur Malmö förvandlades från industristad till kunskapsstad. Det är tydligt att vi fick utmärkelsen för vårt inneannat ett förslag om att göra Malmöfestivalen till Europas miljövänligaste festival. Det arbetet kan vi säkert göra ändå, säger Trevor Graham som hoppas att Malmö stad lämnar in en ny ansökan om att bli miljöhuvudstad 2014 eller Vi har fått ännu ett bevis på att Malmö är bland de ledande städerna i Europa på hållbar stadsutveckling. Om vi kan bli miljöhuvudstad kan vi få ett stort och viktigt åtagande som kommer att hjälpa oss att samla ännu mer kraft i arbetet med att göra Malmö till en hållbar stad, säger Trevor Graham. vid en ceremoni i Stockholm 21 oktober utsågs Vitoria till miljöhuvudstad 2012 och Nantes Stockholm blev den allra första miljöhuvudstaden Nästa år är Hamburg European Green Capital. pr-värde: Temat för världsutställningen var Better cities, better life och Malmö hade bjudits in av arrangörerna som en av 50 utvalda städer i UBPA. Anledningen till att vi bjöds in var att Malmö stads arbete med hållbar stadsutveckling har ett gott rykte internationellt. Helt klart är det så att vår närvaro i Shanghai stärker vårt varumärke ännu mer, säger Katarina Pelin. Liknande tankegångar är stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson inne på: Det är viktigt att vi prioriterar saker som är nyttiga. Att tacka ja till ett så fantastiskt skyltfönster som världsutställningen är nyttigt. Det flytet Malmö har, att vi blir så uppmärksammade som vi blir, kräver arbete. Och vi arbetar när vi är i Shanghai, ingen ska tro annat. besökare: Omkring personer om dagen har besökt Malmös utställning. Det vill säga varje månad. Eller 1,8 miljoner besök under hela tiden. kostnad: Malmö stads budget för UB- PA-delen är 1,8 miljoner kronor. Utöver Malmö stad har Eon, MKB, Sysav och VA Syd satsat 2 miljoner kronor. Tillkommer gör kostnader för Malmö stads och Region Skånes vecka i den svenska paviljongen. malmö stad-värde: Vad har Malmö stad fått ut? Även om vi tycker att Malmö ligger långt framme, finns det massor att lära från andra. Det händer otroligt mycket intressanta saker i andra städer och regioner. Och rent ekonomiskt är det så att om Malmös goda rykte som hållbar stad stärks, så vill fler intressanta företag etablera sig här. Och då blir det fler jobb och fler människor som vill bo här, säger Katarina Pelin. En konkret sak vi har med oss att alla UPBA-städer ska fortsätta att hålla kontakt i ett nytt nätverk. En annan intressant sak är den kinesiska landskapshanteringen, man har kommit väldigt långt i arbetet med de gröna strukturerna. Där har man ofta nyttoväxter, alltså odling, som grönytor inne i städerna. Det är intressanta kunskaper som vi kan ha nytta av i arbetet med Hyllie, säger Christer Larsson. Trevor Graham, Ilmar Reepalu och Katarina Pelin hoppades att Malmö skulle bli miljöhuvudstad. Vilka kan bli miljöhuvudstad? Priset delas ut till den stad som visar vägen till ett miljövänligt stadsliv och som kan visa konsekventa resultat när det gäller uppfyllda miljönormer, ett ständigt engagemang när det gäller ambitiösa åtgärder, fortsatta miljöförbättringar och en hållbar utveckling. De nominerade städerna har bedömts utifrån flera miljöområden: klimatförändringar, lokala transporter, grönområden, luftkvalitet, buller, avfall, vatten, avlopp, hållbart utnyttjande av mark, biologisk mångfald och miljöstyrning. Europeiska kommissionen, Gröna städer, rustade för livet.

6 6 Grön Stad nummer Odlingslådorna utanför Barn i Stan. Julia Kovacs och en rekordstor böna. Faiza Sirhan odlar utanför balkongen. Från vänster Eva Ek Törnberg, Anders Hansson, Julia Kovacs, Valeria Kovacs, Linnea Wettermark, och Göran Larsson, odlingspedagog och lärare på ABF:s odlingskurs. Seved blir allt grönare stadsodling Text: Paula Rooth Det är något som händer i Seved. För varje år blir området lite grönare. Längs med husväggar och på innergårdar trängs tomater och potatis med ingefära och iransk basilika. initiativtagarna till odlandet är föreningen Barn i Stan. För några år sedan gjorde de i ordning kolonilotter utanför sin lokal Café Rasmus på Sevedsgatan i Södra Sofielund, där områdets barn kunde odla grönsaker och blommor. Projektet blev lyckat, Barn i Stan omskrivet, och plötsligt ville många fler i Seved vara med. De boende gick ihop i ett odlingsnätverk som drivs med stöd av ABF. Idag odlar ett tjugotal personer på sina innergårdar, intill husväggar och på Sevedtorget. De får odlingspallar och jord från fastighetsägarna. Av Barn i Stan får de kunskap och stöd i form av en odlingspedag som håller studiecirklar i ekologisk stadsodiling. Linnea Wettermark som är odlingsansvarig på Barn i Stan visar runt i den nyaste kolonilotten på husets södersida. Det är som att gå i en djungel av enorma solrosor, tomatsnår och doftande ananasmynta. Förutom våra välkända grönsaker finns här okra, afrikansk bärskatta, passionsfrukt, tobaksplanta och ingefära. Det är svårt att tänka sig att det var asfalt här i maj. Det var verkligen en häftig känsla att få riva upp asfalten och börja odla, säger Linnea Wettermark. valeria och julia Kovacs odlar på sin innergård på Ystadsvägen. - Det började med att Julia frågade mig om hur det var när jag var liten. Jag bodde på landet i Ungern där vi odlade tomater och en massa annat. När jag berättade det ville Julia också odla, säger Valeria Kovacs. Dottern Julia har nu två egna odlingspallar som dignar av kål, ungersk spenat, örter och annat. Hon får hjälp från barnen på gården med att vattna och rensa ibland. Jag kallar dem för kontaktlådor, säger Valeria Kovacs. Grannarna kommer fram och ställer frågor och pratar. Förut var det en del som klagade på att barnen lekte för högljutt på gården, men nu när de ser att barnen hjälper till med odlingarna så är de mycket mer toleranta. solen tittar fram och lyser upp de röda blommorna i bönetemplet i ena hörnet av Sevedtorget. Det är format som en kupol av långa rosenbönsstjälkar som har fästs ihop i mitten. Vi tänkte kombinera odling, mat och religion. Men det är inte så många som ber inne i bönetemplet, det är mest barnen som leker på ormbunksbladen, säger Linnea Wettermark. Längre ned på torget odlas mangold, pumpa och majs. Här har folk verkligen skördat, de har gått härifrån med stora påsar med mangold. Men det är ju det som är meningen, att det ska odlas för att skördas, säger Linnea Wettermark. På Jespersgatan har Hassan Jasem och Faiza Sirhan fått en dörr utsågad i sin balkong på bottenvåningen så att de lättare ska komma åt sina odlingar nedanför. De odlar mangold, örter, zucchini och mitt i allt en aubergineplanta med en liten lila frukt på. Paret hade kolonilott i flera år, men den tog för mycket tid. När de hörde talas om att boende odlade i Seved gick de till MKB och frågade om de också kunde få en plätt. I Bagdad hade vi ett hus med en stor trädgård där vi odlade allt möjligt. Där är det så varmt att man kan skörda från samma planta varje år, man behöver inte börja om på vårarna som här, säger Hassan Jasem. utanför sin port på Rasmusgatan odlar Eva Ek Törnberg. Mangold med röda, gula, rosa och orange stjälkar växer huller om buller i rabatten. De unga killarna som brukar hänga här på gatan har visat ett stort intresse för mina odlingar, säger Eva. De kommer fram och frågar vad jag odlar, och ibland om de får ta några blad. Det är bara bra, jag kan inte äta allt själv. thomas nordstrand som också bor på Sofiagatan kommer förbi. Han och några till sköter om en stor kolonilott utanför huset, där de odlar bland annat chili, gurka och tomater. - Det tar tid att ändra klimatet i ett område, det är inte något som man gör på ett år. När de började odla vid Barn i Stan så trodde jag inte att det skulle få stå i en vecka, men det har det gjort. Vi började med ett område och det fick vara ifred, sen odlade vi på torget och det fick vara ifred, och så har det fortsatt, säger han. Sevedsbornas tips till dig som vill odla på gården Be om tillstånd av fastighetsägaren innan du odlar utanför ditt hus. Hör med andra i huset om de vill vara med, det är alltid enklare om ni är fler som odlar. Byt gärna ut den gamla jorden där du ska odla, den kan vara förorenad. Ersätt med kravmärkt ekologisk jord. Starta inte upp för stort, då kan det kännas som ett krav. Börja odla i pallkragar, det funkar bra där det är asfalt. Fakta Projektet Barn i Stan drivs av den ideella organisationen Hidde Iyo Dhaqan. De arbetar främst med att underlätta integrationen av somaliska invandrare i det svenska samhället. Barn i Stans verksamhet finansieras med pengar från Allmänna Arvsfonden. Boende som går med i odlingsnätverket får chansen att gå en gratis kurs i urban odling genom ABF. Deltagarna träffas en gång i veckan för att utbyta erfarenheter och få handledning av kursledaren Göran Larsson. Sju fastighetsägare är idag med i odlingsnätverket och stöttar de boende som vill odla. Fler är intresserade.

7 nummer Grön Stad 7 Gifter stoppar skörden stadsodling Text: Jenny Clevesson Odlingsnätverket Mykorrhiza väljer att inte skörda i Enskifteshagen sedan analyser av jorden visat spår av giftiga ämnen. det var i maj som Nätverket Mykorrhiza började gräva upp potatisbäddar och grönsaksland i det nordöstra hörnet av Enskifteshagen. Under sommaren har plantorna skötts om av medlemmarna i nätverket och boende i området. Lagom till skörden fick de vetskap om att marken de odlat kunde innehålla giftiga ämnen. britta Nylinder är aktiv inom Mykorrhiza och hon visar runt bland de vissnande plantorna i höstsolen. När man odlar i en stad är det viktigt att veta hur jorden ser ut så vi började leta efter tidigare mätresultat i området, berättar hon. En av de äldre mätningar de tog del av visade på förhöjda värden av polyaromatiska kolväten, vilka bildas vid förbränning av fossila bränslen och kan orsaka cancer, och tungmetaller såsom bly. mykorrhiza kontaktade gatukontoret som tog flera jordprover i odlingen och den omgivande parken. I slutet av september kom resultatet. Det är inga extrema värden och de är inte lika höga som vid den tidigare mätningen, men de överskrider Naturvårdsverkets riktvärden. Det är farligt först vid långsiktig exponering men vi har ändå beslutat att inte skörda något, säger Britta Nylinder. Miljöförvaltningens inspektör Torbjörn Håkansson berättar att det inte görs några rutinmässiga mätningar av mark som ska användas till nyttoodling. Vi gör bara mätningar i de områden där vi förväntar oss att det kan finnas förhöjda värden, oftast i närheten av gamla industriområden. då området kring Enskifteshagen är gammal åkermark gjordes bedömningen att det var riskfritt. Resultatet av jordanalysen överraskade. Man kan förvänta sig förhöjda värden i stadsmiljöer, men inte så höga. Vår teori är att man jämnat till marken med något utfyllnadsmaterial på toppen och att det är i detta som man nu hittat de höga värdena, säger Torbjörn Håkansson. Att skadliga ämnen hittats i mark som förväntats vara ren visar att det behövs en kartläggning av markföroreningar i staden. Det menar Nätverket Mykorrhiza. All tillgänglig information om tidigare mätningar och vad mark använts till borde samlas på ett ställe så att man enkelt kan se om det behövs göras en mätning där man vill börja odla, säger Britta Nylinder. Torbjörn Håkansson säger att det ansvaret ligger hos fastighetsägarna, men att man även från Miljöförvaltningens sida gärna ser en sådan kartläggning. Har andra stadsodlare anledning att vara oroliga? Det är omöjligt att svara på. När vi tidigare tagit prover i koloniområden där det funnits en oro har vi inte hittat något, men det är ju inget vi kan garantera, säger Torbjörn Håkansson. Britta Nylinder menar att det kan vara en god idé att ta reda på vad marken man odlar använts till tidigare. Men vi vill absolut inte att Malmöborna ska bli rädda för att odla i stan, säger hon. i enskifteshagen ska nu fler jordprover tas för att fastställa hur omfattande det förorenade området är. Är det inte alltför stort kan Malmö stad tänka sig att byta ut jorden. Mykorrhiza ser även andra möjligheter. Det finns olika sätt att sanera jorden och vår odling kan vara en bra plats för att experimentera med det. Det vore roligt att hitta ett sätt att sanera med växter som tar upp de skadliga ämnena ur jorden, säger Britta. Britta Nylinder i Enskifteshagen. trots att höstens skörd uteblev är Mykorrhiza nöjda med sitt odlingsprojekt och samarbetet med Malmö stad. Det har ju handlat om så mycket mer än bara själva odlandet. Det här är det bästa sättet att umgås med andra människor och vi har fått med oss mycket fint ändå, säger Britta Nylinder. Odlingsnätverket Mykorrhiza För Nasra är Seved hemma Mykorrhiza är ett odlingsnätverk med fokus på lokal matproduktion och småskalig odling. Lokalgrupper finns i Stockholm, Göteborg, Malmö, Örebro och på Vestlandet i Norge. Malmögruppen bildades 2009 och har i nuläget ett tjugotal medlemmar. I slutet av maj skrevs ett brukaravtal med Malmö stad gällande 1200 kvadratmeter i Enskifteshagen. Avtalet, som gäller till och med hösten 2011, innebär att kommunen äger marken, men att Mykorrhiza får odla den. I Malmö har Mykorrhiza tidigare odlat på övergivna odlingslotter i Ellstorp. i korthet Rösta om Malmös framtida lampor Längs Ribersborg testar gatukontoret vilka lampor som ska användas på gång- och cykelstråk i framtiden. Vilken tycker du är bäst? Fram till den 30 november 2010 kan du rösta på den lampa som du tycker är bäst. Du röstar genom ett formulär på malmo.se eller genom att SMS:a till Om du söker på ljusspåret på malmo.se hittar du mer information om testet och hur du röstar. Pengar till projekt för svensk-danskskolintegration Nu kan skolorna i Skåne ansöka om pengar för att arbeta med Öresundsintegration. Regeringskansliet har tilldelat länsstyrelsen i Skåne län en miljon kronor för att stärka integrationen av ungdomar i Öresundsregionen. Inbjudan riktar sig till grundoch gymnasieskolor i Skåne län, som vill genomföra projekt med danska partnerskolor i Öresundsregionen. Ansökningstiden utgår 30 november. Ansökan görs via länsstyrelsen i Skånes hemsida. Läs mer på: lansstyrelsen.se/skane Stipendium för hållbart lärande Hållbar Utveckling Skåne har utlyst ett stipendium som kan sökas för projekt som främjar lärande för hållbar utveckling. Hållbar utveckling är ett vitt begrepp och innefattar ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling. Stipendiesumman är 5000 kronor. Beslut fattas i början av november. Källa: HUT Skåne stadsodling Text: Paula Rooth Nasra Ismail Mohamed är ett välkänt ansikte för barnen i Seved. Hon är anställd av Hidde Iyo Dhagan för att arbeta med barn och kvinnor i Barn i Stans regi. Varje eftermiddag finns hon på Café Rasmus och tar emot barnen när de kommer förbi efter skolan. De pysslar, bakar och får hjälp med läxorna. en annan del av Nasras arbete är att träffa kvinnor från Seved. Mammor droppar in ibland för en fika och en pratstund. Två dagar i veckan håller Nasra i träffar för somaliska kvinnor. På måndagar lagar de mat tillsammans och på onsdagar odlar de på Barn i stans kolonilott. Men viktigast av allt är samtalen. Vi pratar om allt möjligt. Det blir mycket om våra barn, och hur vi kan skapa en bra framtid för dem, säger Nasra. Hon tycker att Seved har fått ett oförtjänt dåligt rykte. Folk tror att Seved är katastrof, men det är det inte. Det är ett mycket bra område. Folk pratar med varandra, och hjälper varandra. Visst händer det en del dåliga saker, men inte så ofta som folk tror, säger hon. kvinnorna diskuterar även kvinnors rättigheter, och hur de kan göra för att bli mer delaktiga i det svenska samhället. Det kan handla om tips för hur de hittar praktik, hur de anmäler sig till svenskundervisning, eller hur de ska göra för att rösta. Jag tycker att de somaliska kvinnorna är de starkaste kvinnorna i världen, säger Nasra. De har ofta sex eller sju barn, och ändå orkar de med att gå i skolan, göra praktik eller arbeta. Men det är inte alltid enkelt för somaliska kvinnor att bli tagna på allvar i samhället, menar Nasra. Hon har själv mött på folk som har fördomar mot henne. Det är framför allt äldre kvinnor faktiskt. De tittar konstigt, och någon har sagt jävla kärring, åk hem!. Men då säger jag Jag är redan hemma. att träffas bara kvinnor tror Nasra är en stor trygghet för många, de känner att de kan prata mer fritt då än om män är med. Nasra drömmer om en egen lokal för somaliska kvinnor, dit de bland annat skulle kunna bjuda in olika samhällsinformatörer. Vi vill ha en egen plats dit kvinnor kan känna sig fria att komma in och prata när som helst, säger hon. Nsara Ismail Mohamed jobbar på Barn i Stan. Fakta Föreningen Barn i stan är en del av den somaliska organisationen Hidde Iyo Dhagan som bildades Hidde Iyo Dhagan arbetar bl a för att underlätta integrationen av den somaliska invandrargruppen i det svenska samhället. Storsatsning i fyra områden i Malmö Nu kraftsamlar Malmö stad i Herrgården, Holma-Kroksbäck, Lindängen och Seved. I början av september beslutade kommunstyrelsen om Områdesprogrammet för ett socialt hållbart Malmö, en satsning för att skapa en hållbar stad där den ekologiska, miljömässiga och sociala hållbarheten stärker varandra. Satsningen pågår i fem år och syftet är att Malmö stad tillsammans med boende, föreningar, fastighetsägare, företagare och andra aktörer ska ta fram idéer som utvecklar de fyra stadsdelarna. Områdesprogrammets kärna är att hitta ett experimenterande och prövande arbetssätt där olika modeller kan testas i liten skala för att efterhand skalas upp och ges större spridning, säger Bjarne Stenquist, koordinator på stadskontoret Källa: malmo.se

8 8 Grön Stad nummer Second hand-butikerna har fullt upp och intresset för lite dyrare eko/fairtrade-plagg ökar. Studieförbunden erbjuder kurser i hur man skapar nytt av gamla plagg, så kallad re-design. Varför? Börjar vi tröttna på slit och släng? Fina kläder med Flera studieförbund har cirklar i redesign av kläder. Formgivaren Helle Robertson Forslund lär andra att redesigna. Att sy om gamla kläder är resurrshushållning. hållbar konsumtion Text: Catarina Rolfsdotter-Jansson Foto: Karin Oddner det verkar som både ökad miljöomtanke och intresse för att ha en unik och personlig stil ligger bakom. Insikten kanske börjar sjunka in: Vi kan inte fortsätta att konsumera hej vilt. Om vi gör det räcker inte jordens resurser och växthuseffekten skenar bortom kontroll. Att tillverka kläder kostar mer än det vi betalar i butiken. Det kostar dricksvatten förorenat av bekämpningsmedel, arbetare som bli sjuka av textilfärger och jord som tas i anspråk för bomullsodling istället för odling av livsmedel. Och ökade utsläpp av växthusgaser. Med mera. Lösningen är att återanvända kläder, som de är eller att sy om dem. Och att köpa färre kläder, men kläder som är tillverkade av ekologiska, återvunna och gärna också Fairtradecertifierade material. helle robertson forslund är erkänd designer med klädmärket Robert & Blad. Eftersom hon har haft ett starkt engagemang för gröna frågor ända sedan barnsben var det en självklarhet för henne att tacka ja när ABF frågade om hon ville leda en kurs i re-design. Under tre gånger fick deltagarna skapa nytt av gamla plagg och tyger. Birgit Andresen, nybliven pensionär, var en av kursdeltagarna. Det är roligt att pilla med mina kläder, det har jag alltid tyckt. Jag har gått flera kurser i sömnad och mönsterkonstruktion, men har de senaste åren mest sytt om och ändrat. På kursen sydde jag bland annat en liten väska av en väst som blivit för trång. Den blev fin. Vi kan inte bara fortsätta att köpa och sedan slänga, utan istället ta tillvara jordens resurser bättre. Det är roligare att sy om än att köpa nytt. Jag har jobbat på NK och på den tiden höll jag på att handla ihjäl mig. Nu tror jag det ligger i tiden att inte bara köpa och slänga. För mig är det ingen uppoffring, det är bara roligt! anna carlsson, 28, hittade ABF:s kurs på nätet och gillade att man inte behövde så mycket sykunskaper. Jag älskar att köpa second hand-kläder. Före kurstillfällena gick jag på loppisen på Drottningtorget och köpte ett plagg som jag sedan kunde göra om. Helle gav oss bra tips och idéer, men vårt arbete var väldigt fritt. Jag tror absolut att det är en trend med second hand och re-design. hemma hos sig sitter Vera Jansson med kompisen Anna Säll och syr om kläder. Det blir mest second hand-fynd som hamnar under saxen, men ibland även andra plagg som de vill ge nytt utseende. Jag gör det för att det är så kul när ett plagg byter skepnad. Kanske gillar jag inte modellen, men tyget. Det roligaste jag sytt om är nog shorts till kjol och en byxdress till klänning. Det är kul när man kan skapa något mer feminint av ett maskulint plagg. Jag gillar att fantisera om plaggens historia, om vem som bar en tjusig långklänning, hur hon och hennes dejt såg ut, säger Anna. Både Anna och Vera shoppar nästan uteslutande second hand. De berättar att de drivs både av viljan att klä sig personligt och av att vara rädd om vår planet. Kurser på gång ABF Malmö: Re-design Helle Robertson Forslund, start 10 okt Medborgarskolan Malmö: Sy om ditt vintage-plagg, start 14 okt. Eventuell kommer Helle leda ett re-designprojekt för ungdomar på Kirseberg (som är utsedd till pilotstadsdel för projektet Lärande för hållbar utveckling ), som är tänkt att utmynna i en modevisning 8 mars.

9 nummer Grön Stad 9 ny re-design Peter Magnusson tror på en ny skräddarera. Ny våg för skräddaryrket hållbar konsumtion Text: Catarina Rolfsdotter-Jansson Dittlau Skrädderi har sytt och sytt om kläder sedan början av 1950-talet. Då fanns det inga lågprisbutiker och modet svängde inte lika snabbt som nu. Men skräddare Peter Magnusson ser en hoppfull tendens. Vera Jansson och Anna Säll redesignar sina second hand-fynd. på dittlau skrädderi har de fullt upp med att ändra nyinköpta kläder så att de sitter rätt; lägga upp, ta in och fixa nackveck i kavajen. Men allt oftare även med att laga trasiga dragkedjor och på andra sätt se till att plagg kan fortsätta att användas. Häromdagen fick jag in fyra par byxor som hade blivit för små och behövde tas ut i midjan. Jag syr även in plagg när kunden har gått ner. Det mesta går att justera, till en viss gräns. Till Dittlau skrädderi kommer kunder i alla åldrar. Tyngdpunkten ligger på personer över femtio som vuxit upp med att man inte bara slänger och köper nytt, utan vårdar de kläder de har. Men det kommer in unga människor också. Det känns som en tendens att tänka mera hållbart, satsa på högre kvalitet på kläderna och ta hand om dem så att de kan användas år efter år. Att till exempel sätta in ett nytt blixtlås på en jacka är betydligt billigare än att köpa en ny.

10 10 Grön Stad nummer Förra året firade Augustenborg tio år som Ekostad. Med gröna tak och vattenkanaler har stadsdelen varit en inspirationskälla för hållbar stadsplanering runt om i världen. Nyligen tilldelades området ett stort miljöpris från FN. Grön Stad har pratat med Safija Imsirovic, initiativtagare till fritidsgården Gnistan och MKBs projektledare Åse Dannestam om varför Augustenborg har lyckats så bra. Safija bor i ett prisat område Safijas nästa projekt är att ordna mikroskop till barnen så att de kan titta närmare på det liv som finns i gräsmattorna och i dammarna runt om Augustenborg. Gnistan där allt började. hållbar stadsutveckling Text: Paula Rooth Jag fattar inte att det är verkligt än. Kanske sjunker det in först när vi står där och tar emot priset. så säger safija Ismirovic när vi möter henne i det limegröna kontoret på den öppna fritidsverksamheten Gnistan i Augustenborg. Dagen därpå ska hon åka till Shanghai och tillsammans med representanter för Malmö stad och MKB ta emot World Habitat Awards, ett miljöpris som delas ut av FN. Augustenborg får priset för sin ambition att göra området mer socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart. när grön stad kommer ut har hon redan hunnit besöka Shanghai och ta emot priset. Det är det största pris ett bostadsområde kan få. Jag tror inte folk som bor här har fått en helhetsbild av hur stort det faktiskt är. Jag har alltid sagt att jag är en stolt Augustenborgare, och nu har jag fått bekräftelse på det. Medan eftermiddagen lider mot kväll fylls Gnistan på med barn. De pysslar eller ritar, eller hoppar runt inne i dansrummet. Gnistan har nu flera anställda, och själv är Safija tjänsteledig för att utbilda sig till pedagog. När Safija startade Gnistan 1997 var hon en relativt nyanländ flykting från Bosnien. Hon hade svårt att få tiden att räcka till, med små barn, svenskastudier och jobb. Hon började knacka dörr för att ta reda på om andra föräldrar hade behov av barnvakt. Responsen var större än hon hade kunnat ana. Jag träffade svenska mammor som hade det mycket svårare än jag själv, innan lönen kom kunde de knappt köpa mat. Men det var stolta mammor som inte ville klaga. Idag har de utbildning, nya jobb och klarar sig verkligen, säger Safija. hon fick låna en källarlokal av MKB där hon startade sin fritidsverksamhet. Barn kunde komma dit efter skolan och pyssla, leka och göra läxor. Efter två år sökte de och fick bidrag från Malmö stad, och så småningom kunde Safija sluta på sitt förskolejobb och bli anställd på heltid på Gnistan. Jag fick lära mig genom praktiken, när jag började hade jag ju knappt en idé, och skulle aldrig ha kunnat skriva någon projektplan. Men det gick för att jag är så envis och har en stark vilja att lära mig. för några år sedan var Safija med och startade kaninhotellet, som ligger intill Gnistan. Utanför odlar de ekologiska morötter och sallad som de matar djuren med. Om barnen ska lära sig vad ekologi är måste de få göra det själva. Här märker de hur allt går runt, de använder kaninbajset som gödsel till odlingarna. När de smakade på ekologiska morötterna som de odlat ville de inte äta vanliga längre. ett annat projekt som Safija är stolt över är den nya föräldraföreningen på Augustenborgskolan. Jag märkte att många föräldrar saknade inflyttande i barnens skolgång. Att de inte kan språket är en anledning till det. Nu kan de träffas och lära sig om det svenska systemet, att föräldrarna har rätt att vara med i klassrummet och att det finns styrplaner som lärarna måste följa. gemenskap och samarbete är något som Safija återkommer till. Att gå runt till grannarna, berätta att man vill göra något och försöka få folk att samlas kring det. Jag vill uppmuntra föräldrar att gå framåt oavsett var de befinner sig och hur de mår. Att inte blicka bakåt, utan försöka hitta vägar tillsammans. Det är större möjlighet att förändra något när man är flera. safija har bott i Augustenborg sedan det första spadtaget för Ekostaden togs. Augustenborg hade då just fyllt femtio år och det var mycket slitage både utvändigt och invändigt. Idag känner hon att alla i området är engagerade i det ekologiska tänkandet, och stolta över den internationella uppmärksamhet som Augustenborg har fått. Ibland tänker jag att det är fler utomlands som känner till Augustenborg än här i Malmö. Det är fortfarande många Malmöbor som inte har varit här.

11 nummer Grön Stad Augustenborg först med grön fasad i korthet Ny plan mot diskriminering 11 Serviceförvaltningens kontor på Augustenborg landets första gröna solcellsfasad. hållbar stadsutveckling Text: Mikael Ringman De gröna taken har blivit ett kännetecken för Ekostaden Augustenborg. Nu ska området bli ännu grönare. I höst planteras växter för landets första gröna solcellsfasad. för drygt tio år sedan blev Augustenborg först i världen med en botanisk takträdgård, som fortfarande är ett självklart stopp för alla internationella studiebesök som är i Malmö för att studera miljölösningar. Den gröna solcellsfasaden byggs upp på samma område som takträdgården, inne på Kommunteknik. Det är serviceförvaltningens kontor En hållbar stadsdel där miljötänket genomsyrar allt. Så vill MKB se Augustenborg i framtiden. projektet ekostaden Augustenborg avslutades förra året, efter att ha varit igång i tio år. Men Åse Dannestam, projektledare på MKB, menar att stadsdelen kommer fortsätta ha en hållbar profil. En hållbar stadsdel är något man måste jobba för hela tiden, och ha ett som kläs med solceller. Någon decimeter framför solcellerna dras en spaljé av vajrar där växter ska slingra sig upp över fasaden. Det kommer att ta några år innan växterna når upp till toppen, säger Thomas Horrke, projektledare på serviceförvaltningen i Malmö stad. syftet med att kombinera solceller och en vägg av gröna växter är att man hoppas kunna öka solcellernas verkningsgrad samtidigt som man drar nytta av växternas. Växter har en kylande effekt om sommaren. När fukt avdunstar från växterna kyls omgivningen ned. Det är till exempel svalare att sitta i en berså om sommaren än att sitta utanför. Den effekten vill vi utnyttja, MKB vill öka det gröna livet hållbar stadsutveckling Text: Paula Rooth miljötänk vad man än ska göra. Åse Dannestam är stolt över att området precis har vunnit FN:s miljöpris World Habitat Awards. Hon tror att det till stor del beror på den lyckade treenigheten som har funnits mellan de boende, Malmö stad och MKB. Vi har hela tiden velat involvera de som bor här. Vi märker också att de boende har fått ett större miljötänk, nu säger de Det här kan vi! när vi informerar om något. härnäst är det dags att prova solceller på taken. En del tak måste ändå byggas eftersom några tester visat att verkningsgraden på solcellerna ökar om de kyls ned av ett växttäcke, berättar Thomas Horrke som förklarar att den gröna väggen ska ge svalka, utan att skugga solcellspanelserna. Det räcker med att ett blad växer in och skuggar en panel för att den ska sluta ge någon el. Någon måste med jämna mellanrum klippa växterna så att de inte skymmer panelerna. i länder som Tyskland, USA och Japan har gröna fasader blivit vanliga på senare år. De har samma syfte som gröna tak: de påverkar stadsklimatet positivt, minskar avrinning av dagvatten, sänker buller och renar luften. Förhoppningen är att växterna om och då är det spännande att titta på om vi kan använda oss av solceller. Just nu tittar vi på hur det kan ge lönsamhet och vad vi till exempel ska göra med överskottselen, säger hon. även om Augustenborgsborna har fått en stor medvetenhet när det gäller ekologiska lösningar så finns det fortfarande en del kvar att göra. Nästa år ska MKB till exempel göra en förnyad satsning på matsorteringen. De hoppas också kunna erbjuda de boende möjlighet att odla i odlingslådor utanför husen, eller adoptera en rabatt. Och så ska de dra igång Här ska växterna klättra på väggarna. ska sänka temperaturen inne i byggnaden om sommaren. Om vintern kan växterna skydda mot vind och kyla och därigenom minska värmekostnaderna. Den gröna fasaden är en del av ett EU-projekt och kommer att följas av forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Grön fasad Växterna på fasaden är rådhusvin, stensöta och bokharabinda. Växterna planterades i september-oktober och det beräknas dröja 3-5 år innan de når full höjd. Växterna ska täcka söderväggen och de båda gavlarna som vetter mot öster och väster. byggandet av Framtidens tvättstuga. Grön Stad har tidigare skrivit om tävlingen där boende fick rita förslag på en ekologisk tvättstuga. Nu ska ett av de fyra vinnarförslagen provbyggas. om ytterligare tio år hoppas Åse Dannestam att de har etablerats ett green living både inne och ute i Augustenborg. Då duschar vi snålare, sparar på belysningen och källsorterar fullt ut. MKB använder Augustenborg som ett testområde där vi kan hitta de bästa lösningarna och styra dem vidare till resen av stan. En handlingsplan mot diskriminering har tagits fram av Malmö stads antidiskrimineringskommitté. Handlingsplanen ska vara ett stöd för att motverka diskriminering på grund av kön, sexuell läggning och könsöverskridande identitet och uttryck, etnicitet, funktionsnedsättning, ålder och religion, eller annan trosuppfattning. Planen ska användas inom alla kommunens verksamheter. Bland annat ska det kommunala bostadsbolaget MKB aktivt motverka boendesegregation: Nyproduktion av bostäder ska innehålla blandade storlekar och upplåtelseformer för att tillgodose olika gruppers behov. Källa: malmo.se Tyck till om renhållningsordning VA Syd har tagit fram en ny renhållningsordning för Malmö och Burlöv. Fram till den 10 november kan du lämna dina synpunkter på kund@vasyd.se Renhållningsordningen innehåller en avfallsplan med mål för hur avfallshanteringen i Malmö och Burlöv ska utvecklas till Dessutom består renhållningsordningen av föreskrifter med regler för hur avfallshanteringen ska gå till. Läs mer på: vasyd.se Vattenpark byggs vid station i Hyllie En park med fontäner, vattenkanal, körsbärsträd och suggestiv ljussättning kommer att växa fram vid citytunnelstationen och vattentornet i Hyllie. VA Syd och Malmö stad har gemensamt utvecklat ett program för parken som kommer att vara öppen för allmänheten. Den ska fungera som en pedagogisk vattenpark där VA Syds kommer att bjuda in skolklasser att lära sig mer om vattnets betydelse. Källa: VA Syd, malmo.se Fikar du rättvist på jobbet? Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för etisk konsumtion, genom evenemang och på arbetsplatser och i organisationer. Fairtrade är en oberoende produktmärkning som bidrar till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. Bli en del av Malmö Fairtrade City! Malmö är Sveriges största Fairtrade City och över 150 arbetsplatser har redan valt Fairtrade. Gör det ni också! Läs mer och registrera din arbetsplats på

Design för hållbar utveckling, kreativa gemenskaper och social innovation

Design för hållbar utveckling, kreativa gemenskaper och social innovation Anette Andersson anettan.andersson@bredband.net Elias Jakobsson elias.h.jakobsson@gmail.com Michelle Arnoldi a.michelle.arnoldi@gmail.com VT 2013 Design för hållbar utveckling, kreativa gemenskaper och

Läs mer

sara danielsson röster från backa Röster från Backa

sara danielsson röster från backa Röster från Backa Röster från Backa Mellanplatsprojektet bidrog till och följde uppstarten och utvecklingen av odlingsprojektet Gåsagången Gror! i ett bostadsområde i Backa. Odlingen låg på Familjebostäders mark och var

Läs mer

Utveckling och hållbarhet på Åland

Utveckling och hållbarhet på Åland Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-02-06 11:43: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

KOMMERSENS VÄRDEN. integrationsskapande mötesplats. ett konstverk som skapar livfullhet. en inkubator för nya företagare. med flera...

KOMMERSENS VÄRDEN. integrationsskapande mötesplats. ett konstverk som skapar livfullhet. en inkubator för nya företagare. med flera... KOMMERSENS VÄRDEN ett minne av trävaruindustri och blandstad en inkubator för nya företagare integrationsskapande mötesplats ett konstverk som skapar livfullhet ekologisk resursanvändning gratis integration

Läs mer

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och MONSTRET AV: Freja Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och gick på skolan Röda hornet. Felicia

Läs mer

Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken

Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken Elsa Palmheden och Emelie Adamek Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken Beskrivning: I kursen hållbart samhälle ska vi utveckla en plats i Sollentuna. Vi har valt torparängen och sollentunaholm i

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. TORGET, RINKEBY DRÖMHUSET Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. Traktorerna i området är fortfarande det mest intressanta för barnen. För att utöka

Läs mer

Klimatafton. 28 april kl 18-20.15

Klimatafton. 28 april kl 18-20.15 Hej! Vill du bli Hildas klimatcoach? Smarta val gynnar miljön och din ekonomi! Klimatcoacherna bjuds på spännande studieresor och får en ipad som arbetsverktyg Vi söker dig som bryr dig om miljö och klimat

Läs mer

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring EKOSTADEN AUGUSTENBORG - en dagvattenvandring Ekostaden Augustenborg När bostadsområdet Augustenborg byggdes av MKB (Malmö Kommunala Bostäder) på 1950-talet var det ett modernt och populärt område i folkhemsandan.

Läs mer

Handledning för pedagoger

Handledning för pedagoger AV-nummer: 100723tv 1 8 Handledning för pedagoger Åtta program om språket á 10 minuter för skolår 0-3 Selma, 8 år, får en konstig semla av sin pappa. Semlan ger henne en magisk kraft som gör att hon kan

Läs mer

Småskalig och bostadsnära

Småskalig och bostadsnära Småskalig och bostadsnära odling i Lindome Rapport från odlingsinitiativet i Lindome Samhällsarbete Lindome Stadsledningsförvaltningen miljösamordning December 2013 Odlingsinitiativet i Lindome Under 2013

Läs mer

Showen Dollar. Om serien. Programbeskrivning. Dollar är en glammig talkshow om pengar och ekonomi!

Showen Dollar. Om serien. Programbeskrivning. Dollar är en glammig talkshow om pengar och ekonomi! Om serien AV-nummer: 100277tv 1 5 programlängd: 14 min Dollar är en glammig talkshow om pengar och ekonomi! Allt lägre ner i åldrarna blir barn medvetna om pengar, dess värde och betydelse. Syftet med

Läs mer

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt!

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Tänk ändå vad fort ett verksamhetsår går och vad mycket som hänt på förskolan. Vi har haft två pedagoger iväg till Italien på fortbildning

Läs mer

GRO TILLSAMMANS. Klara Hertzell Catharina Caspersson Linnea Sandberg Moa Hörnfalk

GRO TILLSAMMANS. Klara Hertzell Catharina Caspersson Linnea Sandberg Moa Hörnfalk GRO TILLSAMMANS Klara Hertzell Catharina Caspersson Linnea Sandberg Moa Hörnfalk användarresa positionering stakeholders map tidigare projekt bakgrund moodboard gro tillsammans syfte gro tillsammans syfte

Läs mer

Trafiken i praktiken Åk 2-3

Trafiken i praktiken Åk 2-3 2010-10-06 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafiken i praktiken Åk 2-3 Hitta den röda tråden i ditt trafikarbete Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att

Läs mer

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grön Flagg representanterna tillsammans med Barnrådet spelar en viktig roll i att driva Grön Flagg-arbetet framåt. Grön Flagg representanter (pedagogerna)

Läs mer

Intervju: Karin Holmberg

Intervju: Karin Holmberg Intervju: Karin Holmberg Hej, och varmt välkommen till ännu en intervju här på vår blogg! Idag möter vi en trefaldig bokförfattare som bland annat broderat omslagen till pocketutgåvan av Vilhelm Mobergs

Läs mer

Mötesplats Varberg I n f o r M a t I o n t I l l d I g s o M ä r n y I n f l y t t a d

Mötesplats Varberg I n f o r M a t I o n t I l l d I g s o M ä r n y I n f l y t t a d Mötesplats Varberg Information till dig som är nyinflyttad 1 Välkommen t Hej! Jag heter Ann-Charlotte Stenkil och är kommunstyrelsens ordförande här i Varberg. Vi är en kommun som växer och du är en av

Läs mer

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN:

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: 978-91-47-11782-6 Här finns extra uppgifter till vare kapitel i boken. Alla dessa övningar är muntliga. Gör uppgifterna i par. I uppgifterna övar ni samma

Läs mer

Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser

Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser Vi valde att arbeta utifrån en saga. Sagan fick heta Gumman Gunnel och var inte färdigskriven från början utan hittades på efter hand beroende på

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och

Läs mer

Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012

Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012 Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012 Sverige är ett populärt land! 2012 kommer YFU Sverige att ta emot totalt 76 utbytesstudenter varav 4 är sommarstudenter, 5 är halvårsstudenter och 67 är helårsstudenter.

Läs mer

Gröna skolgårdar, rapport 2013

Gröna skolgårdar, rapport 2013 Gröna skolgårdar, rapport 2013 Sinnenas trädgård, Förskolan Blomman Förskolan Blomman ligger i Nilstorp i Lund och består av två avdelningar. Det är en ganska liten men personlig förskola som har ett nära

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer

URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN

URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN 1 Det bästa är att få ha egna idéer och att få säga vad vi tycker och vill. 2 Innehållsförteckning Vad är Urban X? Projektarbete med elever på Kirsebergsskolan

Läs mer

Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt

Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt En plats med biologisk mångfald Förskolan Målarstugan ligger i västra Lund och är för tillfället omlokaliserad till paviljonger. Du hittar vår förskola

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4

Läs mer

Klimatdialog 2010 LYSEKIL

Klimatdialog 2010 LYSEKIL Klimatdialog 2010 LYSEKIL klimatdialog 2010 LYSEKIL! På initiativ av Lysekil kommun kommer unga, lokala politiker och engagerade tjänstemän under hösten 2010 tillsammans skapa förslag och projekt kring

Läs mer

Sammanställning av workshop för Idéverkstaden 21 februari 2017, kl

Sammanställning av workshop för Idéverkstaden 21 februari 2017, kl Sammanställning av workshop för Idéverkstaden 21 februari 2017, kl 16-18 Deltagare: 16 personer, varav 9 killar, 7 tjejer Ålder: 15-19 år Workshopledare: Karin Andersson & Johanna Bratel, Disorder Deltagare

Läs mer

mysteriet Torsten Bengtsson

mysteriet Torsten Bengtsson mysteriet med fuskarna Torsten Bengtsson Mysteriet med fuskarna av Torsten Bengtsson Illustrerad av Katarina Strömgård Ett hot Jag är hemma i vår trädgård. Där har jag byggt ett fotbollsmål. Nu spelar

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Foto: Emma Ingolf. Grön Flagg

Foto: Emma Ingolf. Grön Flagg Foto: Emma Ingolf Grön Flagg Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i fler än 40 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket finns idag i mer än 2000 skolor

Läs mer

till modern funkis Nathalie Carlsson Ejgil Lihn Vå r t N ya H u s Vå r t N ya H u s

till modern funkis Nathalie Carlsson Ejgil Lihn Vå r t N ya H u s Vå r t N ya H u s Från kontor till modern funkis Luise Ljungby och Rasmus Kjær hade bott mitt emot det gamla kontoret som tillhörde Århus universitet i ett år när det blev till salu. Trots att de bara hade bott i sitt dåvarande

Läs mer

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Det utmärkta matrådet! Så påverkar du maten på din skola Det här är ett matråd Varje skola

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

CASA DEI BAMBINI ROM den 8 Maj 2008

CASA DEI BAMBINI ROM den 8 Maj 2008 CASA DEI BAMBINI ROM den 8 Maj 2008 Det var en torsdag klockan 13.30 som jag förväntansfull stod utanför dörren som leder in till Casa Dei Bambini. Jag har i många år längtat tills den dagen jag skulle

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

SKAPA RUM FÖR SOPTUNNAN

SKAPA RUM FÖR SOPTUNNAN SKAPA RUM FÖR SOPTUNNAN -Designerns bästa tips Underhållsfri mur En solid och prydlig lösning som du kanske inte bygger på egen hand. Men när den väl är på plats klarar den sig utan underhåll. En mur är

Läs mer

Kontor Helsingborg Egnahemsvägen Mörarp. Kontor Halmstad Lilla Böslid Eldsberga

Kontor Helsingborg Egnahemsvägen Mörarp. Kontor Halmstad Lilla Böslid Eldsberga Idéer om en park Gröna ytor på ett annorlunda sätt Kontor Helsingborg Egnahemsvägen 64 260 34 Mörarp Kontor Halmstad Lilla Böslid 146 310 31 Eldsberga Telefon: 042-400 80 90 Fax: 042-716 70 Email: info@parksyd.se

Läs mer

Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012

Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012 Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012 Våra 5 mål Vi ska lära oss vad som gäller Allemansrätt Vi ska kunna hitta med hjälp av kartor och GPS Vi ska lära oss om vad man kan göra i naturen Vi ska lära oss vad

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem. av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad.

a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad. 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad. b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Rådet består av en representant från

Läs mer

Hemkunskap Anki Demred och Martin Ekholm 2011

Hemkunskap Anki Demred och Martin Ekholm 2011 Hemkunskap Tvätt 1. Det finns olika tvättsymboler på klädernas tvättlappar. Rita de olika symbolerna och berätta med egna ord vad de betyder. Du ska med symboler från de tre kategorierna: Tvätt Tork Stryk.

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

STADSLEDNINGSKONTORET

STADSLEDNINGSKONTORET Sommarkollo 2012-Granliden Barnens ö SIDAN 1 Det fanns alltid någon ledare till hands som du kunde prata med om du behövde A. Aldrig 1 1,5 B. Sällan 0 0 C. Ibland 2 3 D. Oftast 17 25,4 E. Alltid 47 70,1

Läs mer

Brogårdsbladet. Skanska etablerar sig. På Gång. Nr 3, februari 2008. Februari: Planeringen av mini-tvåorna i hus 35 blir klar.

Brogårdsbladet. Skanska etablerar sig. På Gång. Nr 3, februari 2008. Februari: Planeringen av mini-tvåorna i hus 35 blir klar. Nr 3, februari 2008 Brogårdsbladet Gemensamt nyhetsbrev från Alingsåshem och Hyresgästföreningen till hyresgästerna på Brogården i Alingsås. Skanska etablerar sig Nu är det snart dags att dra igång ombyggnationen

Läs mer

Hållbara familjer 2010-2011

Hållbara familjer 2010-2011 Hållbara familjer 2010-2011 Varför vill ni delta i Hållbar VarDag i Gävle? Familjen Axelson Vi har ett stort intresse för natur och miljö och tycker det är viktigt att påverka barnen i rätt riktning. Det

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Ett livsviktigt arbete

Ett livsviktigt arbete Stockholmshemmet Tidningen för dig som bor hos oss Nr 3 September 2015 Årets enkätresultat klara! Ett livsviktigt arbete Hitta information om ditt boende i Min lägenhet Vår, sommar, höst och vinter nu

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning...s 3 Bakgrund och inledning...s 4 Problemformulering och syfte & Avgränsningar...s 5 Genomförande...s 6 Resultat av projektet...s 7 Värdering av arbetet och resultatet...s

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Föräldraenkät Arjeplogs förskola 2018

Föräldraenkät Arjeplogs förskola 2018 Föräldraenkät Arjeplogs förskola 2018 Exempel på kommentarer: Tack vare personalen Man kan aldrig veta vad som händer under dagen Vi älskar våra förskolepedagoger! Duktig personal och fin verksamhet. Då

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Nu bygger vi om i Akalla

Nu bygger vi om i Akalla Nu bygger vi om i Akalla Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Akalla Hus för hus Det tar omkring

Läs mer

Görande 11 Skapa goda förutsättningar för en odlande förskola

Görande 11 Skapa goda förutsättningar för en odlande förskola Görande 11 Skapa goda förutsättningar för en odlande förskola Att ha ett lättillgängligt förråd eller en förvaringsplats där all odlingsutrustning är samlad är det bästa sättet för att slippa leta efter

Läs mer

Slutet gott, allting gott!

Slutet gott, allting gott! Slutet gott, allting gott! Vi har väl alla varit med om månader när bankomaten hånskrattar sitt Uttag medges ej och vi letar förtvivlat efter bortglömda mynt i burkar och fickor därhemma. Det är då vi

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

Hållbar utveckling för barn & unga

Hållbar utveckling för barn & unga Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Skola för hållbar utveckling

Skola för hållbar utveckling Förnyad ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Sandalidens skola www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Projekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018

Projekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018 Projekt sinneslabyrinten Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018 Vad ville vi? Vi önskade göra ett större projekt i trädgården som kunde berika vår utemiljö. Målet var att göra något tillsammans

Läs mer

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter

Läs mer

NKI - Särskilt boende 2012

NKI - Särskilt boende 2012 NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

10 % rabatt på solceller

10 % rabatt på solceller NYHETER OCH ERBJUDANDEN TILL DIG SOM ÄR KUND HOS VATTENFALL VÅR 2014 Solenergi framtidens energikälla Erbjudande på solceller 10 % rabatt på solceller Tävla med oss! Vinn en luftvärmepump, värd upp till

Läs mer

Hans trädgård är en fest!

Hans trädgård är en fest! Hans trädgård är en fest! Text: Stina Lovisa Seger Bild: Ewa-Marie Rundquist Det är väl knappast någon som har missat att vi trädgårdsintresserade delar vårt intresse med Sveriges genom tiderna största

Läs mer

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i 47 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor! Grön Flagg skapar handlingskompetens

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Författare: Can. Kapitel1

Författare: Can. Kapitel1 Ön Författare: Can Kapitel1 Jag heter Johnny Depp och är 37 år. Jag. bor i Madagaskar. Min mamma är svårt sjuk och jag måste försöka se min mamma innan hon dör.hon bor i Australien och jag har lånat en

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Norrgårdens Förskola Hudiksvall April 2017 - Februari 2018 VÅR RESA GICK I MÅL 23 FEBRUARI 2018 HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Tack för er rapport om er Grön Flagg-resa, härligt att läsa om allt ni

Läs mer

Det Lilla Världslöftet

Det Lilla Världslöftet Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,

Läs mer

En vi-känsla bland personal och barn/ elever. Tillsammans gör vi skillnad! barn och unga är aktiva med arbetet

En vi-känsla bland personal och barn/ elever. Tillsammans gör vi skillnad! barn och unga är aktiva med arbetet En vi-känsla bland personal och barn/ elever Tillsammans gör vi skillnad! 255 000 barn och unga är aktiva med arbetet I Hässleholms kommun är en liten del av våra 70-tal förskolor och skolor Grön Flagg

Läs mer