Årsredovisning Sida 1 av 72

Transkript

1 Årsredovisning 2010 Sida 1 av 72

2 Sida 2 av 72

3 Innehållsförteckning Ödeshögs organisation...5 Årsredovisning i korthet...6 Kommunstyrelsens ordförande...7 Förvaltningsberättelse...8 Omvärldsanalys...8 Viktiga händelser i Ödeshög...12 Ekonomiskt resultat...13 God ekonomisk hushållning...14 Ekonomisk analys...15 Driftredovisning...21 Investeringsredovisning...22 Personalredovisning...23 Verksamheter i annan juridisk person...28 Resultaträkning kommunen...30 Kassaflödesanalys kommunen...30 Balansräkning kommunen...31 Nothänvisningar kommunen...33 Nämndernas verksamhetsberättelser...39 Kommunstyrelsen...39 Miljö- och byggnämnden...45 Barn- och utbildningsnämnden...48 Socialnämnden...52 Miljöarbetet i kommunen...55 VA-verksamheten...56 Sammanställd reovisning...63 Redovisningsprinciper...70 Ord- och begreppsförklaringar...71 Sida 3 av 72

4 Sida 4 av 72

5 ORGANISATION Ödeshögs organisation Den 1 januari 2009 förändrades kommunens hela organisation. Det finns endast en kommunal förvaltning, med ett antal verksamhetsområden. Den övergripande ledningen sker av en kommunchef och en biträdande kommunchef. Verksamheten i övrigt organiseras i följande verksamhetsområden: Nämndservice Näringsliv och arbetsmarknad Individuellt stöd Äldre och handikappade Barn och unga. En av grundtankarna bakom den nya organisationen är att ett medborgarperspektiv ska finnas i organisationsstrukturen, där medborgare i ungefär samma livssituation ska mötas av samma del av organisationen. Detta till skillnad från en traditionell kommunal organisation, där olika politikområden styr organisationens uppbyggnad. En annan grundtanke är samverkan och helhetssyn. Den politiska organisationen är oförändrad. Ödeshögs kommun Kommun styrelsen Barn- och utbildnings-nämnden Politisk organisation Socialnämnden Miljö- och byggnämnden Nämndservice Ekonomi Personal Kansli Räddning etc Miljö och bygg Samhällsbyggnad Tjänstemannaorganisation Kommunchef Biträdande kommunchef Individuellt stöd Elevstöd IFO Psykosocialt stöd Ungdomsboende Äldre och handikapp Barn och unga Fritid Musik och dansskolan Förskola Skolbarnsoms Skola All verksamhet Näringsliv och arbets-marknad Näringsliv Turism Bibliotek DFS Vägledning Integration Sida 5 av 72

6 SAMMANDRAG Årsredovisning i korthet Resultat 2010 Årets resultat uppgår till +5,0 Mkr mot ett budgeterat resultat på +4,1 Mkr. Nämnderna visar ett budgetunderskott på -2,9 Mkr, medan finansieringen ger ett överskott på +3,8 Mkr. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och generella bidrag uppgår till 97 procent. Kommunalskatt, generella statsbidrag och fastighetsavgift Utdebiteringen har under året varit oförändrad, 21,80 kr. Kommunalskatten uppgick till 173,1 Mkr., konjunkturstödet 5,2 Mkr, de generella statsbidragen 60,1 Mkr, LSS-utjämningen -5,3 Mkr. samt fastighetsavgiften 9,0 Mkr. Balanskravet Årets resultat Realisationsvinster Realisationsförlust Årets balanskravsresultat Tidigare års underskott Justerat resultat Tidigare års underskott avser den rest som finns kvar att återställa av det egna kapitalet från 2007 och 2008 års underskott. Det justerade balanskravsresultatet är i linje med fullmäktiges mål om ett resultat som ska uppgå till 1 procent av skatter och generella statsbidrag. Nämnd/styrelse Nettokostnad Budget Avvikelse Kommunfullmäktige Kommunala revisorer Valnämnd Överförmyndare Kommunstyrelsen Miljö- och byggnämnden Barn- o utbildning Socialnämnd Nämnderna totalt Finansieringen S U M M A Befolkningsutveckling Under 2010 har Ödeshögs kommun blivit 30 invånare färre och invånarantalet uppgick den 31 december till personer. Personal Direkta löner uppgår till 147 Mkr. Medelåldern bland tillsvidareanställda uppgår till 48 år. Sjukfrånvaron har minskat från 5,9 procent 2009 till 4,0 procent Investeringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 20,8 Mkr. Av årets större investeringar kan nämnas: ombyggnad skollokaler 2,1 Mkr, nya exploateringsområden, 2,6 Mkr, vattendamm Backasand, 2,2 Mkr, och reningsverket, 10,0 Mkr. Långfristig skuld Kommunens långfristiga skuld uppgår vid årsskiftet till 95,5 Mkr. Långivaren är Kommuninvest. Utveckling i korthet Antal invånare Skattesats kommun, kr 21:80 21:80 21:50 21:50 21:50 Skattesats totalt (exkl. begravningsavgift), kr 31:65 31:65 31:35 31:35 31:35 Årets resultat, Mkr +5,0 +1,9-1,1-2,1 3,0 Nämndernas budgetavvikelse, Mkr -2,9-4,9-7,8-6,0-6,3 Nettokostnadens andel av skatteintäkterna, % 97,0 98,0 99,0 99,7 97,4 Nettokostnad/invån, kkr 44,5 43,1 42,5 40,9 38,7 Nettoinvesteringar, Mkr 20,8 33,2 10,5 12,3 15,8 Låneskuld, Mkr 95,5 95,5 100,5 79,0 80,5 Soliditet, % Borgens- och övriga ansvarsförbindelser, Mkr 99,2 102,8 100,4 96,7 98,5 Förlustansvar Egna hem 0,1 0,2 0,2 0,2 0,3 Sida 6 av 72

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens ordförande Året som gick Förra året skrev jag att det idoga arbetet med att vända en negativ trend i en kommun till något positivt kan liknas med att försöka vända en atlantångare på öppet hav - det tar tid. För andra året i rad uppnår kommunen ett positivt resultat vilket är mycket glädjande. Anledningarna till det goda resultatet är flera. De båda kostnadskrävande nämnderna socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden har efter hårt arbete lyckats med att sänka sina kostnader, vilket är mycket tillfredsställande. Utveckling av kommunen I syfte att skapa attraktiva boenden i vår kommun fortsätter Slangerydsområdet i Trehörna att växa fram med vägar och nu ser vi fram emot att sälja tomter. Med logistikcentrat i Backasandsområdet hoppas vi kunna locka företagare att etablera sig utmed E4. Mycket positivt har hänt i kommunen under året, bland annat såldes det mark invid Östgötaporten där Ödeshögsprofilen Stig Andersson kommer att uppföra Östergötlands nästa neonglittrande nostalgitempel : Café och utställningshall med tema 50- och 60-tal. Nyföretagarbarometern visade att nyföretagandet i länet ökade mest i vår kommun. Under 2010 hade vi tillsammans med Ödeshögs näringsliv en framtidsdag Made in Ödeshög med bland annat besök hos lokala företagare, musik av lokala förmågor och Sveriges starkaste man, Magnus Samuelsson. Det blev en lyckad dag med många besökare. Det traditionsenliga priset Årets företagare gick i år till WKTS (Wigh Kellukumpu Track Service AB). När Lärarförbundet rankade landets kommuner fick Ödeshög priset som årets skolförbättrare. Kommunen klättrade 200 placeringar sedan förra året, från plats 272 till 72. Vi glädjer oss! Hemsidan fick ett lyft fick en rejäl ansiktslyftning. Ny layout, fylligare innehåll, aktuella händelser och mer lättillgänglig. Framgångsfaktorer Våra viktigaste framgångsfaktorer fortsätter att vara en offensiv och framtidssyftande rykande färsk översiktsplan, strävan efter fortsatt bra service till invånarna samt en ansvarsfull ekonomisk politik. Jag är stolt och tacksam över att få leda Ödeshögs kommun och vill passa på att tacka alla anställda för goda insatser under året. Nu ser vi fram emot 2011, att tillsammans få arbeta för Ödeshögs bästa. Att få politisk enhet om tillväxt i hela Ödeshög är absolut den viktigaste grundstenen inför framtiden. Ödeshög i mars 2011 Magnus Oscarsson Kommunstyrelsens ordförande Sida 7 av 72

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Internationell ekonomi Den svenska ekonomin är till stor del beroende av den internationlla ekonomin. Därför ges här ett kort sammandrag som bakgrund till den svenska ekonomin och därmed även de svenska kommunernas ekonomi. De senaste årens utveckling har varit synnerligen dramatisk såväl i den globala ekonomin som i Sverige. Efter att den finansiella oron utvecklades till en fullskalig global finanskris i samband med kollapsen för den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers i september 2008 blev det tvärstopp i det finansiella systemet och därmed i världskonjunkturen. Aldrig tidigare i modern tid, åtminstone sedan den stora depressionen på 1930-talet, har den ekonomiska aktiviteten rasat så snabbt och så djupt som under slutet av 2008 till början av I kölvattnet av kollapsen i den ekonomiska aktiviteten följde ofrånkomligen en snabb försämring av arbetsmarknadsläget, även i Sverige. När prognoserna var som mest negativa under 2009 trodde många bedömare att arbetslösheten skulle närma sig 11 procent. Om fallet i ekonomin blev betydligt mer dramatiskt än de allra flesta räknat med kan detsamma, lyckligtvis, även sägas om det senaste årets återhämtning. Istället för en utdragen period med svag ekonomisk aktivitet vände således de flesta ekonomier uppåt under slutet av 2009 och återhämtningen har fortsatt under I det sammanhanget har inte minst den svenska utvecklingen varit imponerande. Den starkaste tillväxtkraften finns i länder som Kina, Indien, Brasilien, vilka kommer att ge ett betydande bidrag till den globala tillväxten även kommande år. I resten av världen går återhämtningen betydligt segare. USA I USA, som brukar vara det traditionella ångloket för världsekonomin, har ekonomin tuffat på i långsam takt. Det är framför allt arbetsmarknaden som fortfarande är mycket svag. Budget- och skuldproblemen kvarstår och växer sig allt större men politikerna väljer att skjuta lösningen på framtiden. Positivt är dock att företagen gått bra vilket inte minst har synts i ökade vinster. Ekonomin växte 3,2 procent i uppräknad årstakt under fjärde kvartalet Detta var något sämre än vad bedömare trott. Tillväxten i USA väntas hamna på ca 3 procent under Japan Japan har länge brottats med ett svårt ekonomiskt läge och har under decennier av stimulanser i kombination med låga skatter byggt upp en statsskuld som närmar sig 200 procent av BNP. Japans centralbank tror att landet är på väg att långsamt återhämta sig, delvis tack vare förbättrad efterfrågan på japanska varor i omvärlden - inte minst rekordexport till Kina, liksom robust bilförsäljning till USA. En BNP-tillväxt 2010 på ca 3 procent väntas avta och stanna på ca 1,8 procent BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) Tillväxtmarknaderna går fortsatt starkt. Här blir frågan snarare hur de ska klara av den fina balansgången mellan en fortsatt stark tillväxt och risken för överhettning. Inflationen har redan tagit fart. Både i Kina och i Brasilien har man tvingats till åtstramningar för att dämpa inflationsimpulserna. Brasiliens nytilltädda president, Dilma Rousseff, har uttalat två mål under sin presidentperiod; utrotande av fattigdom och bibehållandet av den makroekonomiska stabiliteten. Presidentens ekonomiska team som nu tar plats förväntas inte göra några större förändringar i den ekonomiska politiken utav inflationsmål och stram finanspolitik. Deras motto är Att göra mer med mindre. Arbetslösheten i Brasilien ligger på 6 procent och en BNP-tillväxt på ca 7,5 procent förväntas tillväxten bli 4,5 procent. I Ryssland mattades tillväxten under andra halvåret 2010 och ekonomin växte 3,8 procent på helår. Det är något sämre än förväntningarna. I synnerhet jordbrukssektorn har stagnerat, till följd av sommarens svåra torka när omkring en tredjedel av säsongens Sida 8 av 72

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE skörd gick om intet. Inflationen har tagit fart men förväntas hålla sig under tvåsiffriga tal. Budgetunderskottet förblir ansenligt, trots faktorer som stigande oljepriser och privatiseringsplaner förväntas en tillväxt på 4,5 procent. Indiens ekonomi växer snabbt, ca 9,7 procent 2010 och förväntningarna ligger på en tillväxt på 8,4 procent under 2011, och cirka 8 procent året därpå. Efter förra årets torka har tillväxten i jordbruket och den privata konsumtionen förbättrats. De disponibla inkomsterna fortsätter att öka. Förbättrande sociala villkor, omfattande infrastruktursatsningar och accelererande företagsinvesteringar är tre viktiga hörnstenar i regeringens strategi för att nå en snabb och allomfattande tillväxt. I Kina har ett massivt stimulansprogram från regeringen lyckats leda ekonomin säkert genom den globala krisen. Ekonomin växte med 10,3 procent under 2010, vilket är den största årliga tillväxten sedan finanskrisen slog till. En snabb penningmängdtillväxt från stimulansen av den inhemska marknaden riskerar dock att leda till överhettning och stigande inflation. Inflationen uppgick till 4,6 procent under En något lägre tillväxt väntas för 2011 men kombinerat med inflation. Europaområdet I Europa är bilden mer tudelad. Under 2010 har stort fokus varit på de mest utsatta ekonomierna så som Grekland och Irland, som båda har fått söka finansiellt stöd hos internationella valutafonden, IMF, samt EU. Även Portugal och Spanien har stora problem. Däremot ser det betydligt ljusare ut i Tyskland där tillväxten har varit stark under Sannolikt fortsätter den tudelade bilden även under Efter en tillväxt 2010 på ca 1,7 procent spår EU-kommissionen att ekomimin kommer att växa 1,5 procent under 2011 och cirka 2 procent 2012, tack vare att investeringarna ökar och konsumenterna handlar mer. Det medför en något bättre situation på arbetsmarknaden. Arbetslösheten förväntas gradvis att minska till omkring 9 procent 2012, från cirka 9,5 procent Exporttillväxten har varit stabil en tid. Men världsekonomin väntas bromsa in resten av året och 2011, vilket hämmar EU:s export. Svensk ekonomi Återhämtningen i den svenska ekonomin har under 2010 varit mycket stark. BNPtillväxten 2010 blev över 5 procent och förväntas öka 3,5 procent Särskilt uttalad har återhämtningen varit i industrin, som under finanskrisen fick se sin produktion minskad med en dryg femtedel. Att BNP redan i år är tillbaka på samma nivå som före finanskrisen är en betydande framgång men inte liktydigt med att svensk ekonomi har återfått balans och att lågkonjunkturen skulle vara över. Alltjämt kvarstår betydande obalanser på såväl arbetsmarknaden som i många företag. Normalt växer den svenska ekonomin sammantaget med omkring 2 procent per år. Att BNP i år nått samma nivå som 2008 kan därför likställas med ett tapp i produktionen på 4 procent. Det innebär att det fortfarande är en bra bit kvar innan lågkonjunkturen är till ända. Den ökade globala efterfrågan har varit viktig för vändningen i svensk ekonomi. Svensk export föll mycket kraftigt i samband med att världshandeln rasade under krisens akuta skede. När världshandeln nu återhämtar sig växer exporten och produktionen i den svenska industrin snabbt. Ekonomiskpolitiska stimulanser på hemmaplan och vändningen på arbetsmarknaden har samtidigt medfört att de svenska hushållens ekonomiska situation har förbättrats och hushållen ser nu ljusare på utvecklingen. Också inom näringslivet är tillförsikten hög. Arbetsmarknaden Den svenska ekonomin är nu inne i en uppåtgående spiral där stigande efterfrågan leder till ökad produktion, ökad sysselsättning och ljusare framtidsutsikter, vilket i sin tur spär på efterfrågan ytterligare enligt konjunkturinstitutet. På kort sikt bestäms sysselsättningsutvecklingen främst av hur efterfrågan i ekonomin förändras. Olika indikatorer pekar nu på en fortsatt växande efterfrågan Sida 9 av 72

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE och därmed förbättrad arbetsmarknad. Antalet varsel är tillbaka på låga nivåer, antalet nyanmälda lediga platser är fler än för ett år sedan och företagens bedömningar av den framtida sysselsättningen är positiva skriver SKL i sin ekonomirapport.. Arbetslösheten är dock fortsatt hög och resursutnyttjandet på arbetsmarknaden som helhet är därmed inte gränssättande för tillväxten. Arbetslösheten är omkring 7,8 procent och lågkonjunkturen på arbetsmarknaden är därmed fortsatt djup. Kommunernas ekonomi Starka resultat i kommunerna trots krisen Tillfälliga tillskott, sänkta sjukförsäkringspremier och förbättrade skatteintäkter gör att kommunerna redovisar starka resultat Att större delen av tillskotten är tillfälliga medför att kommunerna måste hålla i pengarna för att inte tvingas till neddragningar då intäkter från skatter och statsbidrag utvecklas svagt framöver. En stor utmaning för kommunerna kommer att bli att anpassa kostnaderna inom gymnasieskolan till avsevärt minskade elevkullar samtidigt som statsbidrag dras in i samband med den nya gymnasiereformen. För att mildra effekterna av den ekonomiska krisen tillfördes kommunerna 11,9 miljarder i extra statsbidrag Tillskotten har i många fall använts till att anpassa verksamheten till en snävare ekonomi i en långsammare takt än vad som annars hade varit nödvändigt. En relativt svag utveckling av skatteunderlaget och avvecklingen av konjunkturstödet från och med 2011 har dock inneburit att kommunerna fortsatt sitt effektiviseringsarbete. För andra året i rad beräknas det sammanlagda resultatet med råge klara tumregeln för god ekonomisk hushållning. Konstgjord andning under krisåren, men sämre förutsättningar på sikt Enligt SKL är ett av skälen till den höga resultatnivån 2010 det tillfälliga konjunkturstödet som inte tar hänsyn till kommunernas hela planperiod. Om konjunkturstöden hade varit jämnt fördelade över ett par år och mött upp hela perioden med svag tillväxt i skatteunderlaget skulle kommunernas situation varit lättare både att planera och att pedagogiskt förklara. Den ryckighet i intäkterna som kommunerna upplever leder till många goda resultat i år, men åtgärder måste ändå vidtas inför nästa år för att nå en budget i balans. Detta skapar pedagogiska problem i kommunikationen av kommunens budget och resultat. Utmaningar och möjligheter framöver Minskningen av det tillfälliga konjunkturstödet och relativt svag skatteunderlagsutveckling ger betydligt sämre förutsättningar för Dessutom har kommunerna många utmaningar framöver. Behoven och resurserna för olika kommunala verksamheter skiftar snabbt, beroende på storleken på barnkullar, befolkningens flyttmönster, regelförändringar och reformer, och inte minst konjunkturläge. Kommunal verksamhet i förändring är mer regel än undantag. Utmaningen är att anpassa verksamheten efter skiftningarna. Fler barn och färre ungdomar i gymnasieålder kräver anpassning. Befolkningsutvecklingen i Sverige med ett varierande ökat och minskat behov för olika kommunala tjänster ställer krav på kommunerna att anpassa verksamheten efter gällande behov. Den nya gymnasieskolan, GY2011, och finansieringsprincipen Samtidigt som huvudmännen måste anpassa sig efter förändringar i demografi och efterfrågan måste skolorna anpassa verksamheten till den nya gymnasieskolan, Gy2011, som träder i kraft hösten Enligt Budgetpropositionen för 2011 bedömer regeringen att den nya gymnasieskolan ska leda till effektiviseringar i kommunsektorn. Förbättrad genomströmning och bättre planeringsförutsättningar ska enligt regeringens beräkningar ge stora sammantagna effektiviseringsvinster. Enligt SKL:s beräkningar motsvarar neddragningen fram till år 2015 fyratusen gymnasielärare eller 12 procent av dagens antal. SKL anser inte att Regeringskansliet har följt finansieringsprincipens tillämpning vid beslut om skolreformerna. Kostnader för omsorg om funktionshindrade ökar Kommunernas kostnader för verksamhet för funktionshindrade ökar fortfarande mer Sida 10 av 72

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE än genomsnittet för samtliga verksamheter. Verksamheten enligt LSS svarade för drygt 80 procent medan de övriga kostnaderna avsåg insatser enligt socialtjänstlagen. Kostnaderna för försörjningsstöd ökar, men ökningstakten avtar Kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd har de senaste 25 åren varierat mellan 5 och 14 miljarder kronor per år mätt i 2009 års priser. Variationerna förklaras till stor del av arbetslöshetens omfattning men också av stora variationer i flyktingmottagandet. Kommunal verksamhet i förändring Med begränsade resurser och ökat behov av offentliga tjänster krävs ett kontinuerligt utvecklingsarbete på såväl lokal som central nivå i syfte att öka effektiviteten. Olika sätt att utföra tjänsterna prövas och förutsättningarna för alternativa utförare förbättras. SKL:s långtidsbedömning visar ett framtida finansieringsproblem när invånarnas behov av och krav på servicen ökar. Det kommer att ställa ännu större krav på att använda de resurser som finns på bästa möjliga sätt. Befolkning Sveriges befolkning ökade under 2010 med (84.335) personer. Under samma tid minskade befolkningen i Ödeshög med -30 (-36) personer, från till invånare. Utflyttningsnettot var -26 personer då 246 (257) personer flyttade till kommunen medan 272 (270) flyttade från kommunen. Under året avled 54 (66) personer och 49 (40) föddes. Befolkningsförändringen visas i nedanstående diagram Befolkningsförändring Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas förutom av kommunens egna beslut även av förändringar i vår omvärld. Nedan visas hur kommunens kostnader och intäkter påverkas av olika förändringar. Känslighetsanalys Förändring Mkr Löneförändring 1% 1,5 Heltidstjänster 10 4,0 Prisförändring 1% 1,9 Förändring ek bistånd 10% 0,4 Ränteförändring 1% 0,2 Befolkningsförändring (ändrade 50 2,1 skatteintäkter) Förändring skatteprognos 1% 1,7 Förändrad utdebitering 1kr 7,8 År Sida 11 av 72

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Viktiga händelser i Ödeshög Nedan följer i punktform händelser som på ett eller annat sätt påverkat kommunen eller den samlade kommunala verksamheten under 2010 Besökskort införs på återvinningscentralen i Ödeshög Resursfördelningssystem införs inom äldreomsorgen Fastigheten Ödeshög Trehörna 1:26 (Trehörna skola) försäljs till Trehörna Wärdshus AB Överenskommelse tecknas om samverkan mellan kommunen och Polisen WKTS utses som Årets företagare Kommunkontoret får nya öppettider, måndagar hålls öppet till klockan 17:30 Ödeshögs sociala kooperativ får kommunens medgivande att driva Klockaregårdsängens camping Solgläntans förskola i Trehörna flyttar till nya lokaler på Kyrkvägen 8 Nyföretagandet i Östergötlands län ökar mest i Ödeshög Ödeshög utses till Årets skolförbättrare Östergötlands bästa rastplats ligger i Ödeshög - Östgötaporten Ny hemsida lanserades 15 juni På sin Eriksgata Nya landshövningen Elisabeth Nilsson besökte Ödeshög 18 augusti Ödeshögs kommun tecknar avtal om samarbete kring gemensam organisation för utförande av lagstadgad överförmyndarverksamhet i kommunerna Motala (värdkommun), Vadstena och Ödeshög. Avtalet träder i kraft 1 januari 2011 Beslut fattas att införa vårdnadsbidrag i kommunen från och med 1 januari 2011 Kronprinsessparets uppvaktas med en fårfilt för barn från Östergötlands Ullspinneri med anledning av bröllopet den 19 juni Översiktsplan för Ödeshögs kommun - Framtid Ödeshögs kommun antas Planprogram för vindkraftsutbyggnad i skogs- och övergångsbygden antas Fastigheten Ödeshög Tollstad 1:12 (V Tollstad skola) överlämnas som gåva till Västra Tollstad skola ekonomisk förening Sida 12 av 72

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomiskt resultat Årets resultat Kommunens resultat (se diagram nedan) uppgår till +5.0 Mkr för Motsvarande resultat för år 2009 var +1.9 Mkr. I detta resultat ingår det tillfälliga konjunkturstödet med +5,2 Mkr, slutavräkning 2010 års skatteintäketer med +2,4 Mkr samt återbetalning från AFA försäkring med +700 kkr. Resultatet har även belastats med -4,0 Mkr avseende avsättning för övertäckning av kommunens deponi enligt den plan som upprättats under Tidigare aktiverad ommålning av vattentornet, -1,1 Mkr, har återförts mot resultaträkningen enligt god redovisningsed. Resultatet har även medgett en anpassning till kortare avskrivningstider för det kommunanla gatunätet med -1,3 Mkr. Mkr ÅRETS RESULTAT -2,1-1,2 1, År Förändring av eget kapital Detta resultat förbättrar det egna kapitalet så att det på balansdagen uppgår till 81,7 Mkr. Mkr EGET KAPITAL 78,1 76,0 74,8 76,7 81,7 5 Balanskrav Resultaträkningen ska utgöra utgångspunkten för avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans. Huvudprincipen är att realisationsvinster inte ska räknas med i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Undantag kan dock göras om det står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning. Efter att ha flyttat elever från Västra Tollstad skola in till centrum beslutade fullmäktige i syfte att uppnå god ekonomisk hushållning att Ödeshög Tollstad 1:12 skulle överlämnas som gåva till V-Tollstad skolas ekonomiska förening. Samtidigt beslutades om en bokföringsmässig nedskrivning av fastighetens värde. Denna nedskrivning resuterade i en reaförlust. Då omstruktureringsåtgärder som vidtas för att uppnå god ekonomisk hushållning inte behöver tas med i balanskravsresultatet har denna återförts. Det redovisade resultatet 2010 att jämföra med balanskravet blir enligt nedan: Balanskravsutredning Årets resultat enligt blanskravet Kkr Resultaträkningen Avgår: -samtliga realisationsvinster täckning av tidigare års underskott Tillägg: - realisationsförlust enl. undantagsmöjlighet Justerat resultat Tidigare års underskott avser det som finns kvar att återställa av det egna kapitalet från 2007 och 2008 års underskott. Kommunfullmäktige beslutade i november 2009 att i budgeten för 2010 återställa tidigare års underskott med kkr. Då 2009 års resultat blev positivt återstod endast kkr att återställa. Det justerade balanskravsresultatet är i linje med fullmäktiges mål om ett resultat som ska uppgå till 1 procent av skatter och generella statsbidrag År Sida 13 av 72

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE God ekonomisk hushållning För att möta de växande behoven av kommunal verksamhet måste kommunen se till att både verksamhet och ekonomi genomsyras av god ekonomisk hushållning i både kort- och långsiktigt perspektiv. Detta läggs fast i kommunallagen. Kännetecknande för en god ekonomisk hushållning är bland annat att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period är positivt. Från och med har lagen förtydligats och det läggs fast att kommunerna skall ange finansiella mål för ekonomin och mål och riktlinjer för verksamheten. De finansiella målen ska ange de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet kommunen bedriver. Den allmänna utgångspunkten för det finansiella perspektivet är att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Verksamhetsmålen ska ta sikte på kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Finansiella mål och verksamhetsmål hänger alltså ihop om kommunen ska leva upp till god ekonomisk hushållning. Nedan följer de övergipande mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutade om i budgeten för 2010 och som ska vara styrande för verksamheten. Kommunfullmäktiges mål Vision för Ödeshögs kommun Ödeshög, en naturlig del i den framtida regionen, en tillväxtkommun med en hållbar och positiv Ekonomisk Företagsvänlig Miljömässig Social samhällsutveckling Inriktningsmål Utifrån visionen har fullmäktige sedan antagit ett antal inriktningsmål: Vision Inriktningsmål hållbar positiv ekonomisk utveckling hållbar positiv företagsvänlig utveckling Ett attraktivare Ödeshög som ger förutsättning för en befolkningsökning Ödeshögs kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Stabil ekonomisk plattform Arbeta för en positiv näringslivsutveckling Underlätta för nyföretagande hållbar positiv miljömässig utveckling Ödeshög ska verka för en klimatsmart utveckling Kommunen bidrar till att ge goda förutsättningar för att medbor- garna skall kunna ta ett miljöansvar. Det ska vara möjligt att bo i Ödeshög kommun och på ett lättillgängligt, bekvämt sätt kunna pendla till arbete och studier hållbar positiv social utveckling Alla i Ödeshögs kommun ska känna trygghet Alla ska ha en god boendemiljö Alla ska känna delaktighet och gemenskap Stimulera till och ge möjlighet för livslångt lärande Visionen för Ödeshögs kommun och inriktningsmålen som fullmäktige fastställt ska vara styrande för nämndernas målarbete. Visionen ska ha genomslag i nämnderna genom att inriktningsmålen bryts ner i mätbara resultatmål. Uppföljning av verksamhetsmålen återfinns under nämndernas verksamhetsberättelser. Sida 14 av 72

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiella mål Finansiella mål för Årets resultat ska uppgå till minst 1,0 % av skatteintäkter och generella statsbidrag för Soliditeten ska förbättras. Det kapital kommunen frigör vid en eventuell avyttring av egendom ska i första hand användas till att minska skulder. Investeringar avseende exploateringsverksamhet och affärsdrivande verksamhet (exempelvis vatten och avlopp) får lånefinansieras, övriga investeringar ska finansieras med egna medel. Kommunens likvida medel ska vid periodens slut ha en nivå så att betalningsberedskapen uppgår till cirka 14 dagar (10 Mkr). Finansiella mål bortom 2012 En strävan är att soliditeten ska uppgå till minst 40 %. Sänkning av låneskulden ska ske fr.o.m Hälften av gjorda realisationsvinster ska avsättas till framtida pensionsförpliktelser. För att kommunen ska uppnå en långsiktigt önskvärd förmögenhetsutveckling måste de finansiella målen vara styrande för vad kommunens verksamheter får kosta samt investeringsverksamhetens omfattning och finansiering. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Nedan görs en uppföljning av fullmäktiges finansiella mål. Fullmäktiges inriktningsmål har i nämnderna brutits ner till mätbara resultatmål och följs upp under nämndernas verksamhetsberättelser. Uppföljning av de finansiella målen Resultatmålet är uppfyllt Soliditeten är har gått från 33 till 34 procent. Målet är uppfyllt. Det frigjorda kapitalet vid försäljning av fastigheter har använts till investeringar i affärsdrivande verksamhet (se målet nedan). Målet uppfyllt. Nettoinvesteringarna uppgick till 20,8 Mkr. Ingen upplåning har gjorts under året. Målet är uppfyllt. De likvida medlen på balansdagen uppgick till 4,6 Mkr vilket motsvarar ca 6 dagars betalningsberedskap. Målet inte uppfyllt. Ekonomisk analys Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella bidrag Verksamhetens nettokostnader ökade mellan 2009 och 2010 med 6,0 Mkr eller 2,6 procent. Under samma period ökade skatteintäkterna och de generella bidragen med 8,9 Mkr eller 3,8 procent. Intäkterna ökade alltså mer än kostnaderna. Nettokostnadernas andel av totala skatteintäkter och generella bidrag uppgår 2010 till 96,9 procent. Detta är en förbättring från året innan då förhållandet var 98 procent. För att finansiera en verksamhet över tiden krävs normalt sett mer än ett nollresultat. Ett riktmärke för god ekonomisk hushållning är att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska vara högst 98 procent. Några av skälen till varför ett positivt resultat behövs är att kommunen måste finansiera investeringar, värdesäkra tillgångar, ha berdskap för oförutsedda händelser och även klara framtida ökade pensionskostader. % Nettokostn andel av skatt o gen stb 99,7 99,1 98,0 96, , År Sida 15 av 72

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Skattenettots utveckling Ökningen av skatteintäkterna och de generella bidragen och utjämningen mellan 2009 och 2010 är 8,9 Mkr eller 3,8 procent. Redovisningsrådets rekommendation nr 4.2/07 om periodisering av skatteintäkterna tillämpas. Det innebär att SKL:s prognos för slutavräkning för 2010, kkr har belastat resultaträkningen var förhållandet det motsatta och resultatet påverkades med kkr. Differensen mellan prognos och slutavräkning för 2009 har påverkat årets resultat med +139 kkr Kommunalskatt 17,5 177,5 171,1 160,9 157,5 Konjunkturstöd 5,2 0,0 Skatteavräkning 2,6-6,3 LSS-utjämning -5,3-5,0-2,9-6,2-3,7 Generella stb och utjämning 60,9 59,0 54,5 65,6 62,4 Fastighetsavgift 9,0 8,8 7,1 Skattenetto 242,9 234,0 229,8 220,3 216,2 Finansnettos utveckling Finansnettot och dess utveckling har betydelse för ekonomin. Kommunens finansnetto är negativt, d.v.s. räntekostnaderna överstiger ränteintäkterna. Under 2010 uppgick finansiella kostnader till 2,8 (3,4) Mkr medan de finansiella intäkterna uppgick till 0,3 (0,7) Mkr. Finansnetto har förbättrats under 2010 med 0,2 Mkr. Detta beror framförallt på att räntan på rörliga lån har sjunkit under året. 8 4 Mkr FINANSNETTO Fin netto Kostn Intäkter -2,7-2,7-3,4-2,7-2, År Avskrivningar och investeringar Den investeringsnivå kommunen ekonomiskt klarar av att genomföra är beroende av medel som frigörs genom avskrivningar och resultat. Om dessa medel inte räcker till för att finansiera investeringarna måste resten lånefinansieras. Avskrivningarna för 2010 uppgår till 13,0 Mkr. Detta är en ökning med 2,8 Mkr från Ökningen kan härröras till nedskrivning av försålda fastigheter, nedskrivning av fastighet som givits i gåva samt nedskrivning av tidigare aktiverade investeringar som inte ansetts följa god redovisningssed. Kommunens årliga nettoinvesteringar jämförda med de årliga avskrivningarna framgår av nedanstående diagram Mkr INVESTERINGAR ,2 15,8 20,8 11,612,3 10,510,8 9,0 10, År Nettoinv Avskr 13,0 Årets bruttoinvesteringar uppgår totalt till 22,7 Mkr. Nettoinvesteringarna är 20,8 Mkr då 1,9 Mkr i försäljning avräknas. Detta är 2,9 Mkr mindre än de budgeterade nettoinvesteringarna som uppgår till 23,7 Mkr. Jämfört med året innan så är det en minskning med 16,6 Mkr. Bland större investeringar under året kan nämnas: Ombyggnad skollokaler, 2,0 Mkr, Nya exploateringsområden, 2,6 Mkr, Ledningar VA, 1,8 Mkr Vattendamm Backasand, 2.2 Mkr Reningsverket nytt tillstånd, 10,0 Mkr Investeringsredovisning på nämndnivå återfinns i den mer detaljerade investeringsredovisningen. Sida 16 av 72

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Låneskuld Under året har kommunens långfristiga skuld varit oförändrad och uppgår vid årsslutet till 95,5 Mkr. Då inga lån förfaller till betalning under 2010 har ingen del lagts som kortfristig skuld. Mkr LÅNESKULD ,5 79,0 100,5 95,5 95, År Långfristigt lån Kommande års amortering Likviditet Likviditeten visar förmågan att betala löpande utgifter och förfallna skulder i rätt tid. Belopp Likvida medel under 2010 Jan Mar Maj Jul Sep Nov 31/12 Månad Ett mått på likviditeten är att ställa den i relation till de externa utgifterna. Om kommunens utbetalningar fördelas jämnt över året skulle en månads utbetalningar för 2010 motsvara ca 25 Mkr eller drygt 8 procent. De likvida tillgångarna uppgick 31 december 2010 till ca 4,6 Mkr, vilket motsvarar 1,6 procent av årets utbetalningar. Omräknat till antalet dagar var betalningsberedskapen ca 5,7 dagar. Eftersom kommunens finansiella mål för likvida medel har 14 dagar som betalningsberedskap kan vi konstatera att det finansiella målet för likvida medel inte har uppfyllts under år Kassalikviditet Kassalikviditeten visar på kommunens betalningsförmåga på kort sikt. En god kassalikviditet gör att kommunen har större handlingsfrihet. 100% 80% 60% 40% 20% 0% 71% Kassalikviditet 46% 84% 51% 48% För att få fram kassalikviditeten jämför man kortfristiga tillgångar med kortfristiga skulder. Kommunens kassalikviditet är god om de kortfristiga tillgångarna räcker till att betala de kortfristiga skulderna dvs 100 procent. Kommunens kassalikvidetet är för tillfället låg mycket på grund av att genomförda investeringar under året har finansierats med egna medel. Kommunkoncernen har en checkräkningskredit på 15 Mkr som används vid behov. Denna kredit har använts i mindre omfattning under Soliditeten Soliditeten uttrycker i vilken grad kommunens tillgångar har finansierats med egna medel. Soliditeten kan därför sägas återspegla kommunens långsiktiga ekonomiska styrka. Soliditetsmåttet är dock relativt trubbigt och bör användas med viss försiktighet. Soliditeten stannar på 34 procent på balansdagen. Sida 17 av 72

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE % SOLIDITETENS UTVECKLING Det är viktigt att notera att den dominerande delen av kommunens pensionsåtaganden redovisas enbart som ansvarsförbindelse. Eftersom detta åtagande är en realitet, som kommer att kräva framtida utbetalningar, är det motiverat att beräkna soliditeten även med denna ansvarsförbindelse inräknad. Pensionsförpliktelsen är 108,9 Mkr på balansdagen och det egna kapitalet uppgår År till 81,7 Mkr. Det betyder att soliditeten är negativ om alla skulder räknas med. Prognossäkerhet Bra prognoser är ett viktigt hjälpmedel i ekonomistyrningen. Med sådana ges möjlighet att lättare kunna korrigera verksamheten efter tilldelade ekonomiska resurser. Nedan görs en jämförelse mellan budgetuppföljningarna under året. Kommunstyrelsens befarade underskott i april och augusti infriades. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden har hela året trott sig klara årets budget vilket har gått bättre än förväntat. Finansieringens förändring beror till största delen av nya bättre skatteprognoser, återbetalning från AFA Försäkring samt lägre räntor. Tabellen nedan visar bedömning av budgetavvikelser vid årets slut vid respektive tillfälle. Bedömda budgetavvikelser vid årets slut. Kkr Prognostiserad helårsavvikelse enl uppföljning Bokslut Kommunfullmäktige Kommunala revisorer Valnämnd Överförmyndare Kommunstyrelse Miljö- o byggnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Nämnderna tot Finansiering Budgetavvikelse tot Sida 18 av 72

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Externa intäkter och kostnader Intäkter och kostnader fördelar sig enligt nedanstående tabeller Inkomstslag 2010 % Skatteintäkter 58,0 Statsbidrag 30,2 Avgifter och ersättningar 11,7 Finansiella intäkter 0,1 Summa 100,0 INKOMSTSLAG Kommunalsk att Finansiell intäkter Taxor och avgifter Statsbidrag Kostnadsslag 2010 % Personal 49,0 Tjänster 33,2 Material o övriga verksamhets-kostnader 5,7 Avskrivningar 6,4 Bidrag 4,7 Finansiella kostnader 0,9 Skatter och statliga avgifter 0,1 Summa 100,0 Avskrivn Skatter o statl avg Material mm Bidr o transf KOSTNADSTSLAG Personal Tjänster Fin kostn Sida 19 av 72

20 Väsentliga personalförhållanden Anställda minskar Anställda har minskat med 41 årsarbetare under 2010 och uppgick den sista december till 333 årsarbetare. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjukfrånvaron minskar Under 2010 minskade sjukfrånvaron för hela personalgruppen och uppgick vid årsskiftet till 4,0 procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Pensionsförpliktelser Kommunerna ska tillämpa den sk blandmodellen för redovisning av pensionsskulden. Det innebär att pensionsförpliktelser, intjänade före 1998 inte ingår i balansräkningen utan redovisas inom linjen som en ansvarsförbindelse. Detta pensionsåtagande uppgick vid slutet av 2010 till 108,9 Mkr inkl löneskatt. Riktigt allt lyftes inte bort från balansräkningen då intjänade pensioner för personer födda 1937 eller tidigare inte fick tas bort utan ligger kvar i redovisningen. I praktiken innebär blandmodellen att de faktiska kostnaderna för ansvarsförbindelsens förpliktelser skjuts på framtiden trots att intjänandet av pensionsrätterna skett fram till Kommunen har beställt en långtidsprognos som sträcker sig 40 år fram i tiden för att få en exaktare bild av när den stora kulmen nås och hur stora kostnadsökningar vi har att vänta. För Ödeshögs del visar beräkningarna att ansvarsförbindelsen är som störst år Kostnaden för pensioner som utbetalas från ansvarsförbindelsen kommer att öka med ca 200 kkr. (250 kkr. inkl löneskatt) per år fram till Därefter hålls pensionskostnaden avseende ansvarförbindelsen ganska jämn fram till 2028 då den börjar avta. En större andel av kommunens kostnader kommer därför framöver att avse pensioner vilket minskar utrymmet för kärnverksamheterna. Kostnaderna för pensionsutbetalningar från ansvarsförbindelsen uppgick 2010 till 4,0 Mkr. inkl löneskatt. Kommunen har beslutat att hela pensionsavgiften enl. pensions och försäkringsavtalet PFA98 (KAP-KL), ska avsättas som individuell del. Förmånsbestämd ålderspension, efterlevandepension till vuxen samt barnpension har kommunen valt att försäkra bort. Kvar finns dock en liten pensionsskuld i kommunens balansräkning. Dels den delen som beskrivs ovan för personer födda 1937 eller tidigare, dels garanti- och visstidspensioner samt en liten del av den förmånsbestämda ålderspensionen för personer som hunnit gå i pension innan försäkringen tecknades. Dessa delar förvaltas av arbetsgivaren. Skulden försvinner således inte helt trots att alla individuella delar är utbetalda och tillämpliga delar av PFA (KAP-KL) är bortförsäkrade. PFA98 gäller för pensionsrätter intjänade från och med Nytt pensionsavtal är tecknat från och med 2006 och går under beteckningen Kollektiv Avtalad Pension, KAP-KL. Den individuella delen, som medarbetaren själv ska placera uppgår till 4,7 Mkr exklusive löneskatt och har redovisats som en kortfristig skuld. Denna del ska utbetalas i mars Resultatpåverkande poster år 2010 avseende pensioner är: Individuell del för år 2010 inkl löneskatt, kostnad 5,8 Mkr Minskad avsättning pensioner, kostnadsminskning -413 Mkr. Årets pensionsutbetalningar inkl löneskatt till anställda som gått i pension, kostnad 4,0 Mkr. Finansiella kostnader pensioner, 33 kkr. Pensionsförsäkringsavgifter, 1,0 Mkr. Upplysning om pensionsförpliktelser och pensionsmedel Nedanstående tabell visar kommunens samlade pensionsförpliktelser. De uppgår till 111,2 Mkr på bokslutsdagen. Större delen avser den s.k. ansvarsförbindelsen, som är en verklig skuld, trots att den inte ska redovisas i balansräkningen. Avsättningarna, som är det mindre beloppet, utgör intjänade pensionsrättigheter från 1998 och som inte är bortförsäkrade. Denna del förvaltas genom s.k. återlån och används därmed i den löpande verksamheten. Pensionsmedelsförvaltning Pensionsmedelsförvaltning (Mkr)./. = minus 1 Avsättningar för pensioner och liknade förpliktelser 2 Ansvarsförbindelser, pensioner som inte upptagits bland avsättningar 3 Finansiella placeringar (bokfört värde) 4 Totala förpliktelser./. finansiella placeringar (bokfört värde) 5 Finansiella placeringar (marknadsvärde) 6 Finansiella placeringar (marknadsvärde)./. finansiella placeringar (bokfört värde) ,3 2,7 108,9 112, ,2 115, Summa realisationsvinster/ realisationsförluster under året Realiserad och orealiserad avkastning/vinst/förlust på finansiella placeringar i relation till genomsnittlig finansiell placering (marknadsvärde) 0 0 = Återlåning i verksamheten 111,2 115,1 Sida 20 av 72