Årsredovisning 2010 Landstinget i Östergötland

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben Urban Svahn LiÖ Hälso- och sjukvårdsnämnden Årsredovisning 2010 Landstinget i Östergötland Hälso- och sjukvårdsnämnden lämnar i särskild ordning en årsredovisning till landstingstyrelsen vilken omfattar nämndens ekonomiska bokslut samt en beskrivning av nämndens interna aktiviteter. Därutöver lämnar nämnden och landstingsstyrelsen gemensamt en årsredovisning till landstingsfullmäktige vilken omfattar en redovisning av landstingets samlade ekonomiska bokslut, insatser och uppnådda verksamhetsresultat. I det bifogade förslaget till gemensam årsredovisning behandlas hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde i första hand i förvaltningsberättelsens Medborgarperspektiv men såväl Förnyelseperspektivet som Processperspektivet innehåller inslag som nämnden har varit delaktig i under år Ekonomiperspektivet behandlar i huvudsak landstingets samlade ekonomi där nämndens ekonomiska resultat ingår som en del. Medarbetarperspektivet ligger utanför nämndens ansvarsområde. Nämndens beslut innebär ett ställningstagande till de delar av förvaltningsberättelsen i landstingets årsredovisning som omfattar nämndens ansvarsområde. Årsredovisningen kommer med beaktande av nämndens ställningstagande att behandlas i landstingsstyrelsen i april. Inför behandlingen i styrelse och fullmäktige kommer årsredovisningens grafiska form att förbättras. Den kan också bli föremål för smärre, ej i sak påverkande, justeringar. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås tillstyrka landstingsstyrelsen BESLUTA att godkänna landstingets årsredovisning för år Barbro Naroskyin Landstingsdirektör Mikael Borin Ekonomidirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör Postadress Gatuadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro LINKÖPING S:t Larsgatan 49B

2 Förslag till Hälso- och sjukvårdsnämnden Årsredovisning 2010

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE De senaste 5 årens utveckling inom Landstinget i Östergötland... 3 Landstingsstyrelsens ordförande har ordet... 4 Landstingsdirektören har ordet års resultat en sammanfattning... 6 I ett längre perspektiv... 8 Den politiska mandatfördelningen Uppdraget Visionen Medborgarperspektivet Förnyelseperspektivet Processperspektivet Medarbetarperspektivet Ekonomiperspektivet Landstingets samlade verksamhet Regionsjukvårdsnämnden Patientnämnden Redovisning av resultatmått EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Resultat per enhet Investeringsredovisning Noter Redovisningsprinciper Landstingets organisation och styrning

4 De senaste 5 årens utveckling inom Landstinget i Östergötland Medborgarperspektivet Antal invånare Andel 0-17 år (%) 21,1 20,9 20,7 20,4 20,2 Andel år (%) ,1 61,1 61,1 60,9 Andel 65 år- (%) 17,8 18,0 18,3 18,5 18,9 Andel 80 år- (%) 5,6 5,6 5,6 5,5 5,5 Östgötar som upplever sig ha ett bra allmänt hälsotillstånd(%) Östgötar som har förtroende för sitt närmaste sjukhus (%) Östgötar som har förtroende för sin vårdcentral (%) Östgötar som upplever sig ha tillgång till den sjukvård man behöver (%) Ohälsotal (dagar/inv år) 40,9 38,1 35,2 32,6 29,6 Förnyelseperspektivet Medel till kliniskt inriktad medicinsk forskning (mkr) Disputerade Processperspektivet 1 Unika individer som haft vårdkontakt Läkarbesök Sjukvårdande behandlingar Vårdtillfällen - slutenvård Vårdtid (dagar) Medarbetarperspektivet Anställda Läkare Sjuksköterskor Undersköterskor Administrativ personal Sjukfrånvaro (%) 6,6 5,8 5,4 4,9 3,9 Ekonomiperspektivet Ekonomiskt resultat totalt (mkr) Ekonomiskt resultat hälso- och sjukvårdsverksamhet (mkr) Eget kapital (mkr) Nettokostnader (mkr) Lönekostnadsutveckling (%) + 6,3 + 7,4 + 5,2 + 4,3 + 2,9 Skatteintäkter (mkr) Generella statsbidrag (mkr) Landstingsskatt (utdebitering) 9,85 9,85 9,85 9,85 9,85 1 Uppgifterna avser landstingsfinansierad verksamhet inklusive utomlänspatienter 2 Fr o m 1 oktober 2009 övergick 163 medarbetare till privata Proxima som då tog över verksamhet inom vid Lasarettet i Motala. Dessa medarbetare ingår därmed inte i statistiken för 2009 och Tidigare år är inte justerade. 3

5 Landstingsstyrelsens ordförande har ordet År 2010 har självklart präglats av valet och framför allt valet till landstingsfullmäktige. Valutgången innebar att ytterligare ett nytt parti fick plats i vår fullmäktigeförsamling. Det innebär att det är rekordmånga partier, nio stycken, i landstingsfullmäktige under mandatperioden. Valutgången innebar också att det inte blev någon klar majoritet i fullmäktige. De nu styrande fem partierna regerar därför i minoritet, något som självklart kommer att märkas på olika sätt. Det kommer att behövas en allt större samverkan mellan alla partier i fullmäktige för att kunna driva igenom viktiga beslut. Jag ser det som en utmaning och en möjlighet att skapa breda lösningar i viktiga frågor. Arbetet med våra fokusområden tillgänglighet, kvalitet och delaktighet har fortsatt under Framför allt har jag sett stora framsteg när det gäller tillgängligheten till primärvården där Östergötland nu äntligen ligger i toppen. En viktig framgångsfaktor för förbättringen av tillgängligheten inom primärvården måste tillskrivas Vårdval Östergötland där den kontinuerliga uppföljningen och åtgärdsplanerna visar tydliga resultat. Verksamheten brottas dock fortfarande med tillgänglighetsproblem inom den slutna vården, men arbetet med att effektivisera processer och flöden pågår ständigt för att våra patienter ska få vård i rätt tid. Den nya patientsäkerhetslagen träder i kraft 2011 och klargör landstingets skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Lagen gör det också enklare för patienter att anmäla eventuella vårdskador. Landstinget i Östergötland ligger i täten i detta arbete, men självklart kan mer göras för att undvika vårdskador. Detta är ett strategiskt område för förbättringsarbetet där alla är vinnare, både patienterna och landstinget. Landstinget i Östergötland har i grunden en stabil ekonomi och förutseende beslut har tidigare fattats att fullt ut avsätta medel till våra pensioner. Det råder emellertid fortfarande en obalans mellan verksamhetens intäkter och kostnader och detta är ohållbart i längden. Ett kontinuerligt arbete krävs för att hålla en rimlig kostnadsnivå. Här är arbetet med patientsäkerhet och vårdskador en viktig del, tillsammans med arbetet att förbättra vårdens processer och skapa utrymme för nya förbättrade metoder. För att kunna utveckla vården att bli mer effektiv och ändamålsenlig krävs även ändamålsenliga lokaler. Landstingsstyrelsen har under 2010 fattat beslut som innebär att vi nu bygger Framtidens US - ett omfattande arbete som kommer att förändra utseendet på vårt universitetssjukhusområde under de närmaste åren. Framtidens US kommer att skapa förutsättningar för att bedriva en mer effektiv och patientanpassad vård för morgondagens behov. Samtidigt har även beslut fattats om att starta ett arbete med en generalplan för Vrinnevisjukhuset för att även där kunna möta morgondagens vårdbehov. Med dessa satsningar tror jag att Landstinget i Östergötland ska stå starkt rustat inför en framtida större region. Arbete pågår för att hitta lösningar för att Landstinget i Östergötland ska kunna ingå i en större regionkommun från och med Jag tror att det är viktigt för regionens utveckling och inte minst för hälso- och sjukvårdens framtid. Marie Morell (M) Ordförande i landstingsstyrelsen 4

6 Landstingsdirektören har ordet Verksamheten i vårt landsting är konkurrenskraftig och hävdar sig väl, visar en jämförelse med övriga landsting i 2010 års nationella Öppna jämförelser. Det ska vi alla ta till oss och vara stolta över. Landstinget arbetar också aktivt för att stärka sjukvårdsregionen och har tillsammans med landstingen i Kalmar och Jönköpings län bildat ett regionalt cancercentrum, RCC sydöst. Det gemensamma målet är att förbättra cancervården för patienterna. Annat positivt är att vi under hösten fick beslutet om att vi kommer att få ett regiongemensamt barnortopediskt centrum vid Universitetssjukhuset i Linköping under år Under året har vi minskat antalet produktionsenheter inom den specialiserade vården från nio till fem. Meningen med större enheter och färre gränser är att det ska underlätta arbetet med att förbättra vården. Det är viktigt att fortsatt utveckla det förebyggande arbetet och ta vara på de möjligheter som landstinget har att påverka livsstil och levnadsvanor för att minska den framtida sjukdomsbördan. Det är också mycket viktigt att vi lyckas förbättra dagens processer. Lean är den filosofi som vi alla ska utgå ifrån. Det är en av de viktigaste strategierna för att effektivare utnyttja kunskap och beprövad erfarenhet, för patientens bästa! En del beslut har redan fattats i linje med detta, en del kräver ytterligare politiska ställningstaganden. Här handlar det om att ha ett gemensamt patientperspektiv. Ett par exempel på vårdkedjor som vi arbetat extra med är knöl i bröstet och tjocktarmscancer. Utgångspunkten har varit att förbättra och effektivisera hela vårdkedjan för att den ska bli så bra som möjligt för patienten. I dag har vi långa ledtider, vilket innebär veckor, i värsta fall månader, av väntan och oro. Vårt datoriserade vårdinformationssystem, Cosmic, ska ses som en stor möjlighet. Vi fortsätter att utveckla systemet och vi har alla ett gemensamt ansvar för att det används på bästa sätt. Samtidigt förstår och delar jag den frustration som finns över de problem som vi brottas med i systemet. Jag är emellertid övertygad om att vi kommer att uppleva ett successivt ökat värde med Cosmic. När vi under våren arbetade med att välja vilka angelägna områden vi behöver satsa lite extra på 2011, utsågs det akuta omhändertagandet till ett sådant område. Eftersom alla är överens om att akutprocessen ska prioriteras känner jag mig optimistisk inför att de utvecklingsprojekt som tagits fram kommer att leda till något bra för patienter och medarbetare. En del av målbild 2012 är att invånarna ska kunna göra fler ärenden via webben. Varannan länsinvånare söker information om hälso- och sjukvård den vägen. Nu har nya 1177.se lanserats - en gemensam webbportal för hälso- och sjukvård inom alla landsting och regioner. På sikt kommer 1177.se att bli vår främsta kanal för vård- och hälsoinformation från Landstinget i Östergötland. Trots ett stort ekonomisk överskott för landstinget är det ekonomiska läget fortfarande mycket bekymmersamt för en del verksamheter. Även 2011 kommer därför att innebära arbete med att minska kostnader enligt de åtgärdsplaner som verksamheterna har. Även de närmaste åren är kärva med en blygsam ökning av skatteintäkterna. Det kommer därför att bli fortsatt viktigt att arbeta med förbättringar som kan frigöra resurser för utveckling. När man ska summera ett år så kan det till en början vara svårt att se vilken utveckling som skett under året, men efter lite eftertanke går det tydligt att se en mångfald steg med ständiga förbättringar. Om man sedan betraktar ett längre tidsperspektiv blir rörelsen ännu mer uppenbar. Ett stort och varmt tack till er alla för ett mycket gott arbete under 2010! Barbro Naroskyin Landstingsdirektör 5

7 2010 års resultat en sammanfattning Vissa verksamhetsresultat kan, i större utsträckning än andra, visa i vad mån de ekonomiska resurserna har omsatts till en god vård. Socialstyrelsen har definierat begreppet god vård 3 med hjälp av sex kvalitetskriterier. Årets verksamhetsresultat kan värderas utifrån dessa sex kriterier baserat på de bedömningar som redovisas senare i årsredovisningen: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Den medicinska kvalitén är överlag god, även i ett nationellt perspektiv. Flertalet resultat i nationella Öppna jämförelser visar en förbättring jämfört med tidigare år. En systematisk kunskapsstyrning och kvalitetsuppföljning bedöms ge förutsättningar för evidensbaserad vård. Organisering i ett begränsat antal länsövergripande centra och en sammanhållen närsjukvård medverkar till en ändamålsenlig vård. Säker (Patient)säkerhetsarbetet är ambitiöst och det bedrivs proaktivt och systematiskt. Det är även nationellt uppmärksammat. Samtidigt finns fortfarande behov att utveckla metoder för återkoppling och lärande för att därmed kunna agera förebyggande i högre utsträckning än idag. Patientfokuserad Östgötarnas förtroende för sjukvården har ökat på senare år. Införandet av vårdval i primärvården och en ökad andel privata inslag i det specialiserade vårdutbudet har ökat valfrihet och mångfald. Olika Internet-funktioner ökar patientens möjligheter att få information samt påverka och överblicka sin vårdprocess. Det interna verksamhetsperspektivet är emellertid fortfarande starkt inom vården och det finns därför åtskilligt att göra innan den är tillräckligt patientfokuserad. Effektiv Landstinget i Östergötland har jämfört med andra landsting låga kostnader för sjukvård även när man tar hänsyn till strukturella skillnader. Ett gemensamt vårdinformationssystem har införts som successivt får allt större betydelse. Produktiviteten är i princip oförändrad med de mått som redovisas i denna årsredovisning. Sammantaget talar dock goda kliniska resultat och låga kostnader för att effektiviteten är jämförelsevis god även om det finns många ytterligare förbättringar att göra. Jämlik En koppling finns mellan socioekonomi och hälsa. Ojämlikheter förekommer också i förhållningssättet till patienten. En ny folkhälsopolicy ska förbättra förutsättningarna att, tillsammans med andra samhällsaktörer, förtydliga ansvar och mer strategiskt påverka ojämlikhetsproblematiken i länet. Ökad socioekonomisk hänsyn har vägts in i den ersättning som betalas till de vårdcentraler som auktoriserats inom ramen för vårdvalet. En systematisk behovsstyrning med brukardialoger bedöms bidra till att medvetna satsningar utvecklar en mer likvärdig och jämlik vård. I rimlig tid Med utgångspunkt i den nationella vårdgarantin noteras att telefon och besökstillgängligheten till vårdcentralerna var bättre än riksgenomsnittet, medan telefontillgängligheten till sjukvårdsrådgivningen inte nådde målsättningen. Tillgängligheten till den specialiserade sjukvården behöver förbättras i synnerhet vad avser behandling. 3 God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen 2006) 6

8 *** Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En god ekonomisk hushållning har för Landstinget i Östergötland innebörden att de finansiella målen är uppfyllda och att landstinget därutöver uppnår goda verksamhetsresultat. Om det strikt ekonomiska kravet på god ekonomisk hushållning ska anses vara uppfyllt, ska årets resultat uppgå till minst två procent av verksamhetens nettokostnad. Landstinget i Östergötland redovisar ett positivt resultat 2010 och når detta mål. Verksamhetens ekonomiska resultat visar samtidigt på en grundläggande obalans mellan kostnader och intäkter. En sammanvägning av måluppfyllelsen för landstingets finansiella mål och verksamhetsmål resulterar i bedömningen att Landstinget i Östergötland inte fullt ut har uppfyllt kravet på god ekonomisk hushållning under år I sammanhanget ska noteras att värderingen av det ekonomiska resultatet är restriktiv i avseendet att Landstinget i Östergötland, till skillnad mot så gott som alla övriga landsting och regioner, tillämpar en rättvisande redovisning 4 av pensionsskulden i sin redovisning. 4 Rättvisande redovisning av pensionsskulden innebär att det totala pensionsåtagandet redovisas på balansräkningen och att resultaträkningen har påverkats med den totala pensionsförändringen. 7

9 I ett längre perspektiv Hälsoutveckling Aktuell kunskap talar för att den svenska folkhälsan fortsätter att förbättras. Medellivslängden ökar och nyfödda i Östergötland förväntas nu bli runt 10 procent äldre än de som föddes för 40 år sedan. Det finns ingen anledning att förvänta sig någon större förändring av denna utveckling under avsevärd tid. Den främsta orsaken till den ökande medellivslängden är att allt färre insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar och bland dem som insjuknar har dödligheten minskat kraftigt 5. Risken att dö i hjärtinfarkt har nära nog halverats de senaste 20 åren och risken att dö i stroke har minskat med en tredjedel. Minskad rökning samt lägre blodfetter och blodtryck gör att färre insjuknar. Cancerdödligheten visar också en positiv utveckling om än inte i samma utsträckning. Överhuvudtaget förskjuts insjuknandet i flera folksjukdomar till högre åldrar. Samtidigt finns en outnyttjad potential i det sjukdomsförebyggande arbetet som sannolikt kan påverka sjukdomsbördan mer än vad behandlingsinsatser kan bidra med. Negativt är att slutenvård för depressioner, ångesttillstånd och självmordsförsök ökar bland unga, liksom vård för alkoholrelaterade diagnoser 6. Befolkningsutveckling och försörjningsbörda Antalet barn och ungdomar, 0-19 år, bedöms öka något de närmaste 40 åren medan antalet personer i yrkesaktiv ålder, år, kommer att vara ganska konstant. Åldersgruppen över 65 år kommer emellertid att öka betydligt. Detta är en utveckling som ökar försörjningsbördan för den sysselsatta befolkningen. Idag har vi en nivå på försörjningskvoten 7 på 70 personer per 100 i yrkesaktiv ålder. Denna nivå antas öka till en nivå på omkring 88 personer per 100 i yrkesaktiv ålder år Detta kan förenklat uttryckas som att 100 personer skulle behöva försörja 88 unga och gamla. Enligt den senaste arbetskraftsprognosen 8 kommer antalet sysselsatta att öka med cirka till år 2030 men det skulle kräva cirka fler sysselsatta för att behålla försörjningsbördan på dagens nivå. Andelen sysselsatta av befolkningen i åldern år skulle då behöva vara närmare 87 procent vilket kan jämföras med dagens nivå på cirka 80 procent. Den medicinska utvecklingen Den medicinska utvecklingen går snabbt och påskyndas av en global metodspridning. För patienten innebär denna utveckling mindre lidande, bättre överlevnad, säkrare diagnostik och därmed möjlighet till bättre behandlingsresultat och en bättre livskvalitet. Behandling kommer att kunna erbjudas mot sjukdomar som tidigare inte var behandlingsbara. Under 2010-talet kan en rad nya behandlingsmöjligheter få ett genombrott, även om osäkerheten är stor 9. Inom den nya biologin, som utnyttjar molekylära metoder, stamceller och genteknik, finns troligen stora utvecklingsmöjligheter; Genetiskt inriktad terapi kan innebära effektivare diagnostisering och möjligheter att ge en mer riktad och individualiserad behandling. Nanomedicinen kan komma att innebära målsökande läkemedel, möjlighet att reparera vävnader/organ och förbättrade diagnostiseringsmöjligheter. 5 Folkhälsorapport 2009 (Socialstyrelsen) 6 Lägesrapport 2010,(Socialstyrelsen) 7 Den totala försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0 19 år + antal personer 65 år och äldre delat med antal personer år multiplicerat med Arbetskraftsprognos Utvecklingen till år 2030 enligt två scenarier (SCB) 9 Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 (Socialstyrelsen) 8

10 Vårdens resursbehov Redan nu går att skönja inledningen på en demografisk utveckling som om ett drygt decennium ställer den offentliga sektorn inför betydande utmaningar. Då börjar effekterna av antalet äldre ta fart, dels i form av att fyrtiotalisterna börjar nå vårdkrävande ålder, dels genom att sextiotalisterna börjar gå i pension. Den arbetsföra delen av befolkningen ökar endast marginellt. Därutöver tillkommer en allmän standardutveckling i samhället, medicinteknisk utveckling och stigande privat köpkraft som gör att anspråken kommer att öka på de verksamheter som kommunerna och landstingen finansierar. Detta scenario påverkar såväl kostnader som intäkter. Befolkningens efterfrågan, högre kvalitetskrav och växande behov av välfärdstjänster kommer sannolikt sammantaget att bli mer omfattande och kosta mer än vad som kan finansieras med ett oförändrat skatte- eller avgiftsuttag. Kostnadsökningarna som följer av enbart de demografiska förändringarna är sannolikt hanterbara och ställer inte krav på nämnvärt ändrad finansiering de närmaste 25 åren. Den historiska kostnadsutvecklingen har emellertid varit runt en procent utöver den som befolkningsförändringar har orsakat. Om så blir fallet även framöver så resulterar detta år 2035 i en kostnadsökning på 28 procent 10 utöver den demografiskt betingade. Även bruttonationalprodukten (BNP) förväntas växa. Befolkningsförändringarna kan leda till att äldreomsorgens andel av BNP ökar med drygt en procentenhet medan hälso- och sjukvårdens andel av BNP skulle vara relativt oförändrad. Med en ökad ambitionsnivå skulle dock hälso- och sjukvårdens andel av BNP öka med drygt två procentenheter. Det skulle innebära en ökning av vård och omsorgs andel av BNP från dagens nivå på cirka 13 procent till cirka 16 procent år 2050, vilket i dagens penningvärde motsvarar ytterligare cirka 110 miljarder kronor 11 på nationell nivå eller drygt 5 miljarder för Östergötlands del. Samhällsekonomin Världsekonomin fortsätter att stärkas efter den djupaste nedgången i modern tid. Det går dock olika fort i olika delar av världen. Den svenska ekonomin har återhämtat sig mycket snabbt. BNP steg i fjol med 5,6 procent. Det är den största ökningen ett enskilt år sedan Även nästa år bedöms BNP-tillväxten bli hög, drygt 4 procent 12. De offentliga finanserna är bland de starkaste inom OECD. Det kommer emellertid att ta tid innan svensk ekonomi och arbetsmarknad är tillbaka i det läge som var före lågkonjunkturen på grund av de finansiella problemen i omvärlden. Först 2015 beräknas arbetslösheten vara tillbaka på den nivå som rådde före krisen. Landstingsekonomin Förutsättningarna för landstingssektorn har förändrats radikalt under de senaste åren. Från att ha haft en period med flera goda år, där skatteunderlagets tillväxt varit högre än löne- och prisutveckling, har den globala konjunkturnedgången medfört kraftigt försämrade ekonomiska förutsättningar. Det råder fortsatt osäkerhet i prognoserna på grund av statsfinansiella problem i omvärlden och hur den utvecklingen kan komma att påverka konjunkturen. Lönesumman ökade långsamt år 2010 vilket medförde att den reala tillväxten för skatteunderlaget endast blev 0,5 procent, när prisökningarna rensats bort. Från och med nästa år bedöms det reala skatteunderlaget öka mer; 2011(1,5 %), 2012 (1,7 %), 2013 (1,5 %) 13. Relativt beskedliga kostnadsökningar, den betydligt mörkare bilden av ekonomin för ett år sedan när budgetarna för 2010 beslutades och ökade statsbidrag resulterade i att kommuner 10 Framtidens utmaning. Välfärdens långsiktiga finansiering, (SKL 2010) 11 Den ljusnande framtid är vård (Regeringskansliet 2010) 12 Makronytt 01/11 (Sveriges Kommuner och Landsting) 13 Makronytt 01/11 (Sveriges Kommuner och Landsting) 9

11 och landsting sammantaget i år redovisat goda ekonomiska resultat. Bortfallet av det tillfälliga konjunkturstödet ger markant sämre förutsättningar redan Det är en viktig förklaring till återhållsamheten i sektorn i år trots positiva resultat. Ett tecken på den allvarliga ekonomiska situationen är att Landstinget i Östergötland i finansplanen för , inte lever upp till det finansiella målet. Ekonomin bedöms dock vara i balans under denna period. En viktig utgångspunkt och förutsättning för den ekonomiska planeringen är att de åtgärder som beslutats för att minska verksamhetens kostnader fullföljs och ger avsedd effekt. Landstinget i Östergötland redovisar för 2010 ett ekonomiskt överskott på 456 miljoner kronor. Det positiva resultatet beror främst på att skatteintäkterna blev högre och pensionskostnaderna lägre än det kalkylerade. Oroväckande är att verksamhetens resultat är i obalans, minus 151 miljoner kronor. Den svaga ekonomin under de kommande åren innebär att utrymme för utveckling inom landstingets verksamheter med nödvändighet måste skapas genom effektivisering och/eller prioritering inom angivna ekonomiska ramar. Samhällsstrukturen Frågan om hur Sverige ska organiseras i framtiden har diskuterats allt sedan Ansvarskommittén lämnade sitt slutbetänkande år Regeringen har beslutat att gå vidare i regionfrågan. De försök med regionkommuner som finns i Skåne och Västra Götaland har permanentats. De ansökningar som inkommit om omvandling till regionkommuner från Halland och Gotland har beviljats. En översyn har inletts för att se över den statliga regionala förvaltningen bland annat för att skapa förutsättningar för ökad samordning mellan staten och den kommunala nivån. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast i december En nationell målsättning är att nya regionala parlament ska kunna väljas vid valet Detta kräver att dialogen om nya regionbildningar intensifieras under Landstinget har tagit initiativet till att, tillsammans med kommunerna och Regionförbundet Östsam, ta fram en avsiktsförklaring som en utgångspunkt för diskussioner med de parter som kan tänkas vara intressenter i en framtida regionbildning. I landstingets strategiska plan uttrycks landstingets vilja att ingå i en större regionbildning. Om detta alternativ inte visar sig vara möjligt på kort sikt kommer det att övervägas om Östergötland ska bilda en egen regionkommun. REDOVISNING AV RESULTAT I de följande avsnitten finns återkommande inslag där resultat redovisas för strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelindikatorer. Resultatmått redovisas samlat på sid 101. Strategiska mål är fastställda av landstingsfullmäktige som uppdrag till landstingsstyrelse och hälso- och sjukvårdsnämnd. Framgångsfaktorer är utvecklingsområden som landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden beslutat om i sina verksamhetsplaner. Nyckelindikatorerna har funktionen att bidra till värderingen av utfallet för framgångsfaktorer/utvecklingsområden. Resultatmåtten ska bidra till analysen av hur de strategiska målen har uppnåtts. Bedömningen av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål är en samlad bedömning varför utfallet för enskild framgångsfaktor/nyckelindikator/ resultatmått inte nödvändigtvis får avgörande genomslag på måluppfyllelsen. BEDÖMNING Strategiska mål Framgångsfaktorer Målet är uppnått Målet är i hög grad uppnått Målet är delvis uppnått Målet är ej uppnått? Nyckelindikatorer Resultatmått Tillfredsställande resultat Inte helt tillfredsställande I mindre grad tillfredsställande Otillfredsställande resultat Uppgift saknas/ Ej möjligt att värdera 10

12 Den politiska mandatfördelningen Efter valet i september 2010 förändrades den parlamentariska situationen och landstingsfullmäktiges 101 mandat omfördelades på följande sätt från 1 november 2010: Uppdraget Visionen Mandatperioden Mandatperioden Politisk ledning 56 Politisk ledning 50 Moderaterna 23 Moderaterna 25 Vrinnevilistan 12 Vrinnevilistan 8 Centerpartiet 7 Centerpartiet 6 Folkpartiet 7 Folkpartiet 6 Kristdemokraterna 7 Kristdemokraterna 5 Övriga partier 45 Övriga partier 51 Socialdemokraterna 35 Socialdemokraterna 35 Miljöpartiet 5 Miljöpartiet 7 Vänsterpartiet 5 Vänsterpartiet 5 Sverigedemokraterna 4 Ett nytt parti, Sverigedemokraterna, tog plats i fullmäktige. Den tidigare politiska majoriteten bildar efter valet fortfarande politisk ledning men har inte egen majoritet. Valdeltagandet var 82,6 procent vilket är en ökning med 1,6 procent jämfört med 2006 och jämförelsevis högt (Riket =81,0 procent). Hälso- och sjukvårdslagen Innehåller de grundläggande reglerna för all hälso- och sjukvård. Lagen är i allt väsentligt utformad som en ramlag. Den anger mål för hälso- och sjukvården och krav på god vård. I övrigt finns bestämmelser som klargör landstingens och kommunernas ansvar för olika delar av hälso- och sjukvården. Lagen innehåller flera bestämmelser som rör vårdens kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Lagen innehåller också bestämmelser om att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet för att tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling. Kommunallagen Innehåller de grundläggande reglerna för vad ett landsting (eller kommun) får göra och för hur landstingen kan organisera sin verksamhet. Kommunallagen innehåller bestämmelser om förtroendevalda (politiker), landstingets allmänna befogenheter, landstingsfullmäktiges uppgifter i förhållande till nämnder. I lagen regleras också arbetsformerna i fullmäktige och i nämnderna, hur ärenden skall förberedas inför beslut. Lagen anger också hur landstinget ska sköta sin ekonomi; att landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. 11

13 Medborgarperspektivet Perspektivet MEDBORGARE beskriver hur landstinget på ett hållbart och förtroendeskapande sätt ska tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård. SAMMANFATTNING AV RESULTAT Strategiska mål Resultat Utvecklingsområden - framgångsfaktorer Resultat God och förbättrad hälsa Aktivt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Goda möjligheter att ta ansvar för den egna hälsan Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende Patienten ska ha en stark ställning Hälso- och sjukvård som är tillgänglig när den behövs God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer God delaktighet för östgöten, som medborgare och patient Stor valfrihet för patienten RESULTAT Strategiskt mål: God och förbättrad hälsa Måluppfyllelse: Målet är delvis uppnått Ansvar: Hälso- och sjukvårdsnämnden I ett längre tidsperspektiv har folkhälsan i Östergötland förbättrats om man ser till medellivslängd eller återstående levnadsår vid olika åldrar. Spädbarnsdödligheten är bland den lägsta i världen, sjuklighet och dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar minskar och cancersjukdomarna ökar i lägre takt. Drygt 70 procent av de vuxna östgötarna upplever sig ha ett bra allmänt hälsotillstånd. Östgötens hälsa och levnadsvanor följer i stort det nationella mönstret. Det går samtidigt att konstatera att de sociala hälsoskillnaderna är betydande såväl inom som mellan Östergötlands kommuner. Landstinget har liten möjlighet att påverka de socioekonomiska skillnader som finns i Östergötland men måste förhålla sig till hur dessa skillnader får konsekvenser för folkhälsan. Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom sjukvården utvecklas successivt men det finns fortfarande en betydande förbättringspotential. Landstinget är en aktiv kraft i den folkhälsopolitiska process som pågår tillsammans med kommunerna och som skapat förväntningar på ett samlat och integrerat folkhälsoarbete i länet. Ambitionsnivån har höjts och förhoppningen är att i en nära framtid få ett genombrott inom detta mångåriga utvecklingsområde. Se även relaterade nyckelindikatorer samt resultatmått på sid

14 Framgångsfaktor Aktivt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Hälsa och livsstil Landstinget i Östergötland följer kontinuerligt befolkningens självupplevda hälsa. Känner ingen ängslan, oro, ångest Inte stressad Kvinnor Män Inga sömnsvårigheter Bra tandhälsa Bra allmänt hälsotillstånd Andel (%) Figur 1: Andel östgötar med god hälsostatus (16 84 år) 2010 (Nationell folkhälsoenkät 2010) Drygt 70 procent av östgötarna upplever sig ha ett bra allmänt hälsotillstånd. Förutom vad gäller tandhälsa, så skattar männen sin hälsostatus bättre än kvinnorna. Några förändringar av östgötens självupplevda hälsa går inte att notera under senare år. Övervikt och fetma Når ej rekommendation av frukt och grönt Når ej rekommendation av fysisk aktivitet Kvinnor Män Riskdrickare Snusar dagligen Daglig rökare Andel (%) Figur 2: Hälsorisker hos östgötarna (16 84 år) 2010 (Nationell folkhälsoenkät 2010) Figur 2 visar i vad mån östgötarna utsätter sig för ett antal betydelsefulla hälsorisker. Hälsoriskerna har också ett starkt inbördes samband och man ser ofta flera hälsorisker hos en och samma individ. En tidigare studie visade att 84 procent av östgötarna hade minst två av ovanstående fem ohälsorelaterade levnadsvanor och endast 2 procent var inte utsatta för någon av dessa risker 14. Ytterligare steg tagna i utvecklingen av det regionala folkhälsoarbetet Landstingets roll i det regionala folkhälsoarbetet är bland annat att bidra med kunskap om hälsosituationen i länet och eventuella hälsohot. Landstinget har liten möjlighet att påverka de socioekonomiska skillnader som finns i Östergötland men måste ha förståelse för och förhålla sig till skillnadernas konsekvenser. Det kan handla om att i samverkan med framför allt kommunerna arbeta såväl strategiskt som operativt för att utveckla samhällets stöd till de med störst behov. Det är enligt landstingets mening, av stor vikt att hälsoaspekter integreras i många olika politikområden, såväl på regional, som på lokal nivå. Under 2009 startade Regionförbundet Östsam tillsammans med kommunerna och landstinget en process för att revidera länets politiska program för folkhälsa och forma en struktur för regional samordning av länets samlade folkhälsoarbete. Landstinget har varit en aktiv kraft 14 Östgötarnas levnadsvanor och motivation att förändra dessa. Rapport 2007:1 Folkhälsovetenskapligt centrum. 13

15 för att få denna process till stånd och under 2010 har alla parter ställt sig bakom ett förslag till folkhälsopolitisk policy för åren Satsningar för en mer jämlik vård och hälsa Folkhälsan i Sverige är bland den bästa i världen, men hälsoskillnaderna mellan grupper med olika socioekonomisk bakgrund verkar öka i vårt land. En jämlik hälso- och sjukvård är en viktig förutsättning för en god och jämlik hälsa i befolkningen. Jämlik hälsa uppnås i första hand genom att förbättra människors livsvillkor i vardagen, men landstinget har en viktig uppgift och utmaning i att bidra till att minska skillnaderna i hälsa på de områden där hälso- och sjukvården finns, det vill säga att verka för en jämlik vård. Landstinget i Östergötland gör flera satsningar som syftar till att fånga upp och stödja grupper med stort behov. Här ges några exempel: - Wreta-samverkan är ett samarbete mellan Landstinget i Östergötland och alla kommuner i östra länsdelen. Syftet är att utveckla och förbättra vård och omsorg för enskilda individer och särskilda målgrupper med behov av insatser från båda huvudmännen. Liknande nätverk finns även i övriga länsdelar. - Inom länets tre närsjukvårdsområden i länet inleddes under 2010 en satsning som innebär att prova olika modeller för ett samlat stöd kring barn i så kallade barnhälsor. - Hälsokommunikatörer på modersmål är en satsning tänkt att fungera som en länk mellan nyanlända flyktingar, andra invandrare och medarbetare inom hälsa, vård och omsorg. Hälsokommunikatörerna är alla utlandsfödda och har sjukvårdsutbildning och yrkeserfarenhet både från hemlandet och från Sverige. Sex hälsokommunikatörer verkar över hela länet, finansierade av landstinget och länets 13 kommuner gemensamt. - Folktandvården har i sammanlagt 14 projekt 15 riktat särskilda åtgärder till socialt utsatta barn och ungdomar för att förbättra munhälsan. Resultaten visar på förbättrade vanor som till exempel förbättrad munhygien. Fortsatt arbetas med ojämlikhetsfrågorna genom att stimulera projektarbeten på fältet, årlig uppföljning av tandhälsoutvecklingen och riktade studier mot specifika grupper. I Finspång arbetar man vidare mot övervikt och dålig tandhälsa från förskoleklasserna och upp till år 6. Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande aktiviteter Under ett antal år har ett omfattande arbete genomförts inom landstinget med att bygga upp strukturer och rutiner samt utbildningsinsatser för att ta upp levnadsvanor i patientmöten. Detta gäller främst för ökad fysisk aktivitet samt tobak och alkohol års uppföljning 16 visar att de flesta enheter har rutiner för att ta upp levnadsvanor i patientmöten. Andelen patienter som tillfrågas om sina levnadsvanor är däremot låg, cirka 30 procent. Samtliga svarande enheter arbetar både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande, men variationen beträffande systematik och insatser är stor. De flesta enheter skattar sig högt när det gäller att tillämpa ett hälsofrämjande förhållningssätt. Patientenkäter visar dock att det finns utrymme för förbättringar även här. Främst gäller detta upplevelsen av delaktighet i vård och behandling. Inom Landstinget i Östergötland stimuleras länets vårdcentraler till hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser via en prestationsbaserad ersättning, Mål och mått. Två insatsområden är ordination av tobaksavvänjning samt fysisk aktivitet på recept (FaR). (Se även sid 89, Prestationsbaserad ersättning). Vårdcentralerna använder sig av dessa insatser i 15 Interventionsprojekt mot karies, baserade på tvärsektoriellt samarbete i socioekonomiskt belastade områden i Östergötland. Folkhälsovetenskapligt centrum. Juni Enkät till samtliga sjukvårdande verksamhetsenheter 2010 (50 procent svarsfrekvens för totalt ca 200 tillfrågade enheter - bortfallsanalys genomförd) 14

16 varierande omfattning. Detta talar för att det finns en betydande potential för att utveckla arbetssättet. Hälsofrämjande möten ett webbaserat läromedel Under 2009 utvecklade Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) tillsammans med Landstinget i Östergötland, en webbaserad utbildning för att lyfta fram tankarna kring ett hälsofrämjande förhållningssätt. Ett hälsofrämjande möte kan beskrivas som ett möte där patienten eller den närstående känner sig delaktig, respekterad och lyssnad på och som kan stärka patientens tro på den egna förmågan. Läromaterialet ska bidra med ökad insikt i vad ett hälsofrämjande möte innebär. I ett pilotprojekt under 2010 genomgick nio enheter inom Landstinget i Östergötland utbildningen. Deltagarna var överlag nöjda och de allra flesta ansåg att utbildningen hade inspirerat dem att utveckla möten med både patienter och kollegor i hälsofrämjande riktning. Under 2011 blir utbildningen tillgänglig för alla enheter inom landstinget. Att växa upp i Östergötland 0-24 år 17 - De allra flesta barn och unga i Östergötland mår bra, men hälsoskillnader finns bland annat på grund av sociala och ekonomiska förhållanden procent av barnen växer upp i familjer med låg inkomst eller socialbidrag. 33 procent av barn med utländsk bakgrund finns i ekonomiskt utsatta hushåll, jämfört med 5 procent av barn med svensk bakgrund. - Det finns en oro för att den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar. Antalet besök av 6-12 åringar vid BUP har ökat med 36 procent sedan procent av 6-12 åringar besökte BUP öppen vård Bland 15-åringar trivs 90 procent med livet och tycker att livet har mål och mening, men 28 procent av flickorna oroar sig mycket, jämfört med 10 procent av pojkarna procent av fyraåringar är överviktiga och 4 procent feta, 11 procent av 12-åringar är överviktiga och 2 procent feta, 14 procent av tonåringarna är överviktiga och 4 procent feta procent av fyraåringar är ute varje dag, 60 procent av 12-åringar idrottar regelbundet, 70 procent av unga vuxna (19-24 år) är fysiskt aktiva 30 minuter varje dag. Skillnader i val av fritidsaktiviteter är beroende på utbud, familjetraditioner och ekonomi. Mitt i livet i Östergötland år 18 - Även de vuxnas hälsa är god i Östergötland men ojämlikt fördelad: Kvinnor anger sämre hälsa än män, liksom socioekonomiskt svaga grupper. Rökning och fysisk inaktivitet har starkast samband med lägre socioekonomisk status. - Från har övervikt och fetma ökat bland vuxna. År 2009 uppskattas 40 procent av kvinnor och 50 procent av män ha övervikt eller fetma. Bland män syns en tendens till minskning av övervikt Östergötland är bland de landsting i landet som har flest fall av akut hjärtinfarkt. - En av sex upplever nedsatt psykiskt välbefinnande, kvinnor i större utsträckning än män, och yngre (25-34 år) i större omfattning än äldre. En av tre har sömnsvårigheter, kvinnor i större omfattning än män. Sömn är mycket viktigt för återhämtning av till exempel stress. 50 procent känner sig stressade, var tionde är ganska eller väldigt stressad. -90 procent uppger att de trivs med sin sociala gemenskap - 70 procent uttrycker hoppfullhet. Ingen skillnad mellan könen men yngre är mer hoppfulla än äldre - 50 procent skattar sitt liv att bli bättre om ett år. Framtidstron minskar något med ökad ålder - 90 procent uppger att de har god tillgång till natur och grönområden och nästan lika många upplever en positiv inverkan på hälsan - Drygt 10 procent upplever att kulturupplevelser i form av konserter, sjunga/spela, bio och litteratur är positiva faktorer i livet 17 Att växa upp i Östergötland, 0-24 år (Folkhälsovetenskapligt centrum 2010) 18 Mitt i livet i Östergötland, år (Folkhälsovetenskapligt centrum 2010) 15

17 Att åldras i Östergötland - äldre än 65 år 19 - Cirka 50 procent av de äldre i Östergötland uppger att deras hälsa är bra. 5 procent av de över 65 år väljer att fortsätta arbeta. Antal sjukdomar ökar med stigande ålder. 39 procent har fyra eller fler sjukdomar (multisjuklighet). Hjärt-kärlsjukdomar, cancer, lunginflammation och demens är de vanligaste dödsorsaker. - I Östergötland finns en något större andel med riskfylld läkemedelskonsumtion än i landet i övrigt. Cirka var femte äldre person har låtit bli att köpa medicin som de fått recept på. Detta är vanligare bland äldre födda utomlands och de med sämre ekonomi procent av de äldre i särskilda boendeformer riskerar att bli undernärda. - 6 procent av den äldre befolkningen har en riskabel alkoholkonsumtion och andelen är störst i grupp år. Äldre män dricker mer än kvinnor. Äldre med dålig ekonomi är i högre utsträckning riskdrickare. - Var tionde röker dagligen. En tredjedel har rökt tidigare i livet. - Mer än hälften av den äldre befolkningen är fysiskt aktiva minst 30 minuter varje dag. Graden av fysisk aktivitet avtar med åldern. Fler äldre med bra ekonomi är fysiskt aktiva. Svenskfödda äldre uppger i högre utsträckning att de är fysisk aktiva jämfört med utlandsfödda. - Nästan alla äldre har tillgång till natur på gångavstånd från sin bostad. Cirka en femtedel gör dagliga besök i grönområden. - En tredjedel av äldre avstår att gå ut ensam av rädsla att bil överfallen, rånad eller ofredad. - Nio av 10 äldre anser att de kan få hjälp av någon person om de har praktiska problem eller är sjuka, oavsett om de är ensamboende eller inte. - De flesta äldre har någon att dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt. Framgångsfaktor Goda möjligheter att ta ansvar för den egna hälsan Riskbruksprojektet Under 2010 har ett projekt drivits med syfte att stödja primärvården i arbetet med riskbruk; bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt men där det inte föreligger något beroende. Åtta vårdcentraler har fått särskilt stöd för att utarbeta egna handlingsplaner för hur man systematiskt ska arbeta med detta. Vårdcentralerna har upprättat handlingsplaner som stöd för nya rutiner för sitt arbete med riskbruk. Detta är en del av uppdraget att arbeta med att stödja goda levnadsvanor vilket kommer att få ökat fokus under 2011 och framåt. Mammografi - bröstcancerscreening Till mammografi kallas årligen kvinnor i Östergötland. Målet är att alla kvinnor mellan 40 och 74 år ska erbjudas mammografi vartannat år. Under 2010 klaras detta mål i hela Östergötland. Förbättrad utrustning, omfördelningar i kallelsesystemen, möjlighet för patienterna att omboka tider på webben och olika personalinsatser har gett resultat. Under 2010 har patienter som kallats till mammografi fått möjlighet att via en webb-tidbok, av- och omboka sin tid. Aortascreening undersökning av kroppspulsådern Sedan hösten 2007 inbjuds 65-åriga män i Östergötland till ultraljudsundersökning av kroppspulsådern i buken. Från och med 2008 inbjuds också 70-åriga män. Syftet med undersökningen är att upptäcka bråck på kroppspulsådern och kunna förebygga att bråcket brister något som i de flesta fall leder till döden. Bråck på kroppspulsådern är mycket ovanligt hos kvinnor och därför screenas inte dessa. Varje år inbjuds cirka män och av dessa kommer cirka till undersökningen. Årligen upptäcks på detta sätt ungefär Att åldras i Östergötland, 65 år och äldre (Folkhälsovetenskapligt centrum 2010) 16

18 kroppspulsåderbråck. Patienter med stora bråck erbjuds operation och de med mindre bråck erbjuds regelbunden kontroll med ultraljud. De flesta känner sig trygga med både screening och kontroller. Förebyggande insatser mot livmoderhalscancer Gynekologisk cellprovskontroll är ett effektivt sätt att minska risken för livmoderhalscancer. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer kallas alla kvinnor i åldern år till gynekologisk cellprovskontroll vart tredje år och kvinnor i åldern år vart femte år. Trots regelbundna kallelser är det långt ifrån alla kvinnor som kommer på dessa kontroller. Det nationella målet är att nå EU:s rekommendation, att 85 procent av kvinnorna inom respektive åldersintervall ska ta ett cellprov i rätt tid. I Östergötland nås den rekommenderade täckningsgraden för åldergruppen år men inte för åldersgruppen år. Verksamheten fortsätter att söka nya sätt för att inkludera fler kvinnor i denna screening. Cancer i livmoderhalsen är starkt förknippat med HPV (humant papillomvirus) som ger en ökad risk att drabbas av livmoderhalscancer. Socialstyrelsen har beslutat att vaccinering mot HPV ska ingå i barnvaccinationsprogrammet från 2010 för flickor födda 1999 eller senare. Landstinget i Östergötland har beslutat att kostnadsfritt även vaccinera alla flickor i åldern Eftersom upphandlingen av vaccin har överklagats kunde vaccinationerna inte starta under 2010 som planerat men möjlighet finns att betala själv för vaccination. Nyckelindikatorer - utvecklingsmål Resultat 2010 Alla produktionsenheter ska på ett tillfredsställande sätt arbeta med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. - - Samlad bedömning Fler primärvårdspatienter ska genomgå egenvård via Fysisk Aktivitet på Recept (FAR) Andel personer > 65 år som vaccinerats för influensa ska uppgå till minst 70 % (avser säsong , , ) 32 % 48 % Reflektion Befolkningens hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för en positiv samhällsutveckling. Människors hälsa påverkas av en rad bestämningsfaktorer, illustrerad av figuren nedan. En del faktorer som det biologiska arvet och allmänna miljöfaktorer är svåra att göra något åt men faktorer som sammanhänger med samhällets organisation, service- och utbildningsutbud, boende och arbetsförhållanden samt faktorer i den omgivande miljön kan påverkas av kollektiva beslut. Figur 3 Hälsans bestämningsfaktorer Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar samhället minst 120 miljarder kronor per år vilket för Östergötlands del kan uppskattas till runt 6 miljarder kronor. Genom hälsosammare levnadsvanor kan den framtida sjukdomsbördan påverkas mer positivt än vad behandling 17

19 inom sjukvården kan bidra med. De åtgärder som görs för folkhälsan i dag kommer emellertid att ge effekt på tillväxten och utvecklingen först om några år. Investeringar i hälsofrämjande hälso- och sjukvård måste därför göras utifrån ett långsiktigt perspektiv. Hälso- och sjukvården är en av arenorna i strävan mot en bättre folkhälsa. Samverkan med övriga samhällsaktörer är därmed en förutsättning för att nå framgång. Inom den egna organisationen har hälso- och sjukvården en unik möjlighet att fånga tidiga tecken och riskbeteenden och erbjuda stöd till förändring. För att kunna komma fram till strategiskt tänkbara åtgärder som verkligen leder till en utjämning av hälsoskillnaderna behöver landstinget både samverka med kommunerna och analysera vad som kan göras i den egna verksamheten. Landstinget i Östergötland behöver analysera och förstå varför patienter i socioekonomiskt svaga områden ger lägre betyg på besöket på sin vårdcentral än patienter i socioekonomiskt starka områden. Varför det finns skillnader mellan olika vårdenheter vad gäller hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser. Vad skillnaderna i diagnosmönster mellan till exempel Linköping, Motala och Norrköping beror på. De framtida uppgifterna är, att främst inom första linjens vård, tidigarelägga intervention mot levnadsvanor. En framgångsfaktor i det arbetet kan vara att på ett tydligare sätt koppla interventionen till olika sjukdomstillstånd och diagnosgrupper. Det hälsofrämjande förhållningssättet, det goda mötet, kan bli bättre. Hälsofrämjande förhållningssätt innebär att kunna möta och stärka varje patient utifrån sina förutsättningar och resurser samt bli en medskapare av den egna hälsoutvecklingen. Hälso- och sjukvårdens tre främsta uppgifter är att bota, lindra och trösta. Alla tre begreppen har som mål att främja hälsan, men bota har i förhållande till att lindra och trösta, fått stort fokus genom forskning och utveckling kring läkemedel och andra behandlingsmetoder. Inom exempelvis palliativ vård, där bot kanske inte längre är möjlig, är lindra, trösta och det goda mötet många gånger väl utvecklade verktyg och metoder. RESULTAT Strategiskt mål: Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende. Måluppfyllelse: Målet är delvis uppnått Ansvar: Hälso- och sjukvårdsnämnden Med några års perspektiv har östgötens förtroende ökat för sjukhus/vårdcentral. Det går också att se en tydlig trend att en ökad andel upplever sig ha tillgång till den vård man behöver. Runt fyra av fem östgötar har den uppfattningen. Patienterna ger bemötande och förtroende högst betyg i samband med vårdmötet. Upplevd tillgänglighet och delaktighet är de tydligaste förbättringsområdena. Bedömningen av den psykiatriska slutenvården avviker negativt. Den systematiska behovsstyrningsprocess som landstinget arbetar efter har syftet att via behovsanalyser fånga upp ett nuläge och peka på olika förbättringsområden som i förlängningen får avtryck i uppdrag och överenskommelser med vårdgivarna. Uppföljning visar att överenskomna/avtalade insatser i princip har genomförts enligt gjorda åtaganden. Tillgänglighet är en faktor som starkt påverkar trygghet och förtroende. Den nationella vårdgarantin anger målen för tillgängligheten. Telefon- och besökstillgängligheten till vårdcentralerna var god i en nationell jämförelse, medan telefontillgängligheten till 1177 Sjukvårdsrådgivningen inte nådde målsättningarna under året. Tillgängligheten till den specialiserade vården bör förbättras i synnerhet vad avser behandling. Samverkan med andra välfärdsaktörer medverkar till att medborgarna ska uppleva trygghet. Under flera år har en fungerande samverkan utvecklats med Försäkringskassan med framgångsrika resultat som har bidragit till att allt fler sjukskrivna personer har kunnat rehabiliteras till arbete. Samverkan med kommunerna utvecklas bland annat för målgrupperna äldre samt barn och ungdom. Se även relaterade nyckelindikatorer samt resultatmått på sid

20 Befolkningens attityder och syn på hälso- och sjukvården Förtroende för hälso- och sjukvården inom eget landsting/region I Vårdbarometern 20 tillfrågas befolkningen om sitt förtroende för hälso- och sjukvården totalt sett. Resultatet visar att 64 procent av tillfrågade östgötar har ett förtroende medan 8 procent har ett lågt förtroende. Resten av de tillfrågade har varken ett stort eller litet förtroende eller har ingen uppfattning. Det östgötska resultatet är sämre än resultatet för Kalmar och Jönköpings läns landsting, men något bättre än resultatet för landet som helhet. Förtroende för hälso- och sjukvården Östergötland Kalmar Jönköping Hela landet Stort 64 % 72 % 68 % 63 % Varken stort eller litet 25 % 20 % 23 % 25 % Litet 7 % 5 % 7 % 9 % Ingen uppfattning 4 % 3 % 2 % 3 % Figur 4: Befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården inom egen landsting/region (källa: Vårdbarometern) Förtroende för vårdcentraler och sjukhus Andelen tillfrågade som har förtroende för sin vårdcentral har ökat under senare år och ligger nu på 77 procent vilket är den hösta noteringen sedan år För sex år sedan svarade 80 procent av de tillfrågade att man hade förtroende för det närmaste sjukhuset i Östergötland. I den senaste undersökningen var motsvarande siffra 83 procent; något lägre än föregående år. Figur 5: Befolkningens förtroende för sin vårdcentral och det närmaste sjukhuset i Östergötland (källa: Vårdbarometern) Det är oklart varför förtroendet för vårdcentralerna är lägre än för sjukhusen. En närmare studie pekar på att förtroendet kan vara kopplat till om man anser sig få den vård man behöver. Även bedömningen av läkarnas kompetens förefaller ha betydelse. Tillgång till den sjukvård man behöver Andelen tillfrågade östgötar som ansåg att man hade tillgång till den sjukvård man behöver har i ett längre perspektiv ökat successivt och ligger nu på 79 procent; tio procentenheter högre än för sex år sedan. Östgötarna är något mindre nöjda än svensken i allmänhet. 20 Vårdbarometern är en nationell befolkningsundersökning som genomförs per telefon. I Östergötland intervjuas årligen tusen slumpmässigt utvalda personer 18 år och äldre ( i hela landet). 19