Ekonomi till tusen i Trönö. att sätta värde på lokal utveckling. Ulla Herlitz

Transkript

1 Ekonomi till tusen i Trönö att sätta värde på lokal utveckling Ulla Herlitz

2 Ekonomi till tusen att sätta värde på lokal utveckling har tillkommit med ekonomiskt stöd från Nutek, Glesbygdsverket, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Söderhamns kommun.

3 Ekonomi till tusen i Trönö att sätta värde på lokal utveckling Ulla Herlitz

4 Boken kan beställas från: Hela Sverige ska leva Stortorget Stockholm Telefon: E-post: info@bygde.net Hemsida: Ekonomi till tusen att sätta värde på lokal utveckling Omslagsfoto: Jens L Estrade Äppelskörd, sidan 4: Anders Tång Söderblomsgården, sidan 13: Bo Jonsson Upplaga: 500 ex ISBN: Tryck: Alltryck i Lysekil AB, Tryckår: 2007 Hela Sverige ska leva

5 Innehållsförteckning 1. Att sätta värde på lokal utveckling en introduktion 1 2. Lokal utveckling i Trönö en introduktion 4 3. Bakgrund och syfte 9 4. Hållbara bygder och Hållbara Trönö Trönöbygden Trönöbygden ekonomisk förening Djupdykningar i några verksamheter Socialt kapital Greppet om demokratin Greppet om ekonomin Tankar om det samhällsekonomiska Trönö Analys att sätta värde på lokalt utvecklingsarbete Hur kan man mäta värdet av lokal utveckling Ta greppet om den lokala utveckling 66 5

6 1. Att sätta värde på lokal utveckling en introduktion Runt om i landet är mer än lokala utvecklingsgrupper engagerade för sin bygds utveckling. För tio år sedan genomfördes en omfattande kartläggning av den svenska bygderörelsen som då omfattade cirka grupper. En av uppgifterna var att analysera vad arbetet i de lokala utvecklingsgrupperna hade för betydelse ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Hur stort var det ideella arbetet, hur finansierade man verksamheten och i vilken omfattning finansierade man det lokala utvecklingsarbetet med egna medel? Det visade sig att utslaget per grupp redovisades under ett år ideella arbetstimmar till ett värde av kronor. Dessutom satsade byborna ur egen ficka eller jobbade ihop kronor som också användes i det lokala arbetet. Det är nu tio år sedan kartläggningen genomfördes och antalet lokala utvecklingsgrupper har blivit dubbelt så många. Om man använder 1995 års genomsnittsvärden på antalet grupper idag skulle de tillsammans leverera 5,6 miljoner ideella arbetstimmar till ett värde av 983 miljoner kronor samt 441 miljoner kronor i egna medel. Det sammanlagda värdet av de lokala utvecklingsgruppernas egna insatser per år uppgår då till drygt 1,4 miljarder kronor. Man kan givetvis fråga sig om det är korrekt att göra den typen av beräkningar baserade på 10 år gamla uppgifter. Är folk verkligen lika engagerade nu som då och satsas lika mycket pengar? Det finns tyvärr ingen aktuell kartläggning av de lokala utvecklingsgruppernas engagemang. Däremot finns andra studier som belägger att medborgarnas ideella engagemang mätt i tid snarare har ökat samt att det vanligaste sättet att manifestera politiskt deltagande är i form av ekonomiskt bidrag. Dessa forskningsresultat stödjer den här gjorda uppskattningen Bygderörelsen i Sverige, Ulla Herlitz, Working Paper no 11, Institutet för regionalforskning, 1998 Avser 1995 En ideell arbetstimme värderades till 150 kr Idag värderas en ideell arbetstimme till 175 kr i EU-projekt som t.ex. Leader + 6 1

7 av de lokala utvecklingsgruppernas egna insatser för bygdens utveckling. Kanske är beloppen till och med större nu än tidigare. En av landets drygt lokala utvecklingsgrupper är Trönöbygden ekonomisk förening 5. Det är den föreningen som rapporten Ekonomi till tusen i Trönö att sätta värde på lokal utveckling handlar om. Som många andra grupper och utvecklingsprojekt funderar föreningens aktiva medlemmar på vad deras arbete egentligen betyder för samhället. De upplever att de genom sitt ideella arbete skapar ett mervärde åt samhället, men hur mycket är deras lokala utvecklingsinsatser värt? Syftet med denna studie är att belysa den frågeställningen; att utifrån exemplet Trönö diskutera lokal ekonomi och hur man kan värdera lokalt utvecklingsarbete. Rapporten kan utgöra underlag för beslutsfattare på olika nivåer och befattningar när lokalt utvecklingsarbete ska diskuteras och planeras. Förhoppningsvis kan studien också stimulera lokala grupper och projekt att tydligt redovisa verksamheternas värde ur ett socialt, miljö/hållbarhetsmässigt och ekonomiskt perspektiv, till exempel genom att komplettera den årliga verksamhetsberättelsen och ekonomiska redovisningen med mått på ideella arbetsinsatser, utförd samhällsservice, socialt kapital etcetera. Att göra ett Byaekonomiskt bokslut! Hur samhällsnytta kan värderas är inte helt lätt att utreda och framför allt tar det tid att utveckla metoder och genomföra studier som tar ett helhetsperspektiv. Om vi till exempel begränsar oss till värdet i ekonomiska termer och enbart en typ av verksamhet så är det relativt enkelt att mäta antalet ideella arbetstimmar och den egna ekonomiska insatsen. Att däremot bedöma positiva och negativa effekter av en verksamhet och hur det påverkar samhällets intäkter och kostnader är betydligt mer komplicerat. Det framgår tydligt av en studie 6 av två sociala företag, kooperativen Vägen ut! och Basta Arbetskooperativ. Dessa företag arbetar med rehabilitering av personer med bakgrund i missbruk och kriminalitet. Utgångspunkten var att beräkna det sam- 5 Trönöbygden ekonomisk förening har hemsidan Ur samhällets perspektiv. Socioekonomiska bokslut för Vägen ut! kooperativen och Basta Arbetskooperativ, Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog/SEE AB, Nutek, 2006

8 hällsekonomiska värdet utifrån de två kooperativens samhällsnytta. Efter ingående studier kom man fram till att om dagens personer med tungt narkotikamissbruk skulle bli lika lönsamma som de som studerats i de två sociala företagen skulle samhället tjäna mellan 25 och 35 miljarder kronor årligen. Grundläggande i studien var att utarbeta en metod för att mäta samhällsnyttan för sociala företag med rehabiliteringsverksamhet; identifiera allt som sker, kvantifiera och prissätta. Detta utvecklades i nära dialog med berörda personer. Komplicerade förlopp med ett stort antal inblandade aktörer gav upphov till konsumtionskedjor där varje steg i kedjan initierade olika typer av kostnader och intäkter i samhället. På motsvarande sätt skulle verksamheterna hos en lokal utvecklingsgrupp kunna identifieras, kvantifieras och prissättas. Arbetet med de två kooperativens socioekonomiska bokslut pågick under tre år. Trönöstudien har tagit en arbetsmånad i anspråk. Se därför denna rapport som ett första steg i diskussionen om metoder för att kunna sätta värde på lokal utveckling.

9 2. Lokal utveckling i Trönö en introduktion Trönöborna plockade fallfrukt i sina trädgårdar i höstas och man transporterade frukten till saftfabriken i Hå som tillverkade äppelmusten. En bybo designade etiketten för flaskorna. Planen var att sälja musten och låta överskottet gå in på det lokala sparkontot, så att pengarna skulle kunna användas om igen för nya projekt. Det hela startade när deltidsbrandkåren i Trönö hotades av nedläggning. Det väckte en stark opinion. Brandmännen ville driva verksamheten vidare som frivilligt brandvärn, och med stort stöd från befolkningen bildades Trönöbygden ekonomisk förening år Den skulle först och främst driva Trönö Brandvärn, men utvidgade genast sin verksamhet till bygdeutveckling i stort. 7 Så här brukar vanligtvis det goda exemplet på lokalt utvecklingsarbete presenteras. Trönö är omskrivet i många olika sammanhang. Bl.a. gjorde Dagens Samhälle ett stort Trönö-reportage med bild på brandbilen Bettan och projektledaren Michael Lindberg på hela första sidan. Denna citerade beskrivning är hämtad ur rapporten Skapa fonder för lokal utveckling som finns att ladda ner på

10 Efter att kommunen ungefär en gång om året hade hotat lägga ned den kommunala räddningstjänsten i Trönö så kom slutligen det avgörande beslutet, i november Det var den utlösande faktorn som fick så gott som hela Trönös befolkning att ställa upp bakom ett lokalt förslag att bilda en förening i bygden och ta över brandvärnet. Kommunen överlät fordon och nästan all utrustning till den nystartade ekonomiska föreningen och efter några år fick brandvärnet också ta över brandstationen mot en symbolisk summa av en krona. Förutom att driva den frivilliga brandkåren har föreningen sedan starten också engagerat sig i lokalt utvecklingsarbete. Att arbeta med lokal utveckling är idag ofta en kombination av traditionellt ideellt föreningsarbete och offentligt finansierat projektarbete. Förutom egna insatser både i form av ideell arbetstid och pengar medfinansieras verksamheten ofta med hjälp av offentliga medel från kommun, län, stat eller EU. Den externa finansieringen gör det möjligt att anställa projektledare och driva utvecklingsidéer på ett mer omfattande sätt än med enbart ideella krafter. När brandvärnet var i hamn tog föreningen tag i andra lokala frågor. Trönöborna hade fått nog av bygdens kräftgång. Affärer hade lagts ner, distriktsköterskemottagningen stängts, biblioteket dragits in, bankkontoret försvunnit och posten dragits in. Med syfte att utveckla bygden startade föreningen projekt Trönökraft och arbetade fram en vision. Och efter Trönökraft kom projektet Hållbara Trönö 8 vars mål var att ta tillvara tillgångarna i Trönö på ett långsiktigt och hållbart sätt. Det ena gav det andra och nu deltar föreningen i Vänortsprojekt Arkangelsk i Ryssland. Trönö, som fram till 1951 var en egen kommun, har idag drygt 900 invånare och är den minsta av nio församlingar i Söderhamns kommun i Gävleborgs län. Befolkningen bor på landsbygden och i 17 småbyar utmed den två mil långa Trönödalen där Trönöån rinner fram. Här finns många lantbruksföretag och andra företag. Föreningslivet är livligt med ett stort antal föreningar och samfälligheter. Många pendlar till jobb i Söderhamn och andra platser. I Trönö finns 8 Ingår i det nationella projektet Hållbara bygder landsbygdens resurser i uthållig utveckling. Info finns på 5

11 bland annat skola och dagis, kommunala bostäder, kyrka, lanthandel, pub, kiosk, biograf, ordenshus och hembygdsmuseum. Dessutom finns numer också brandvärnet, Bystugan med byakontor, hantverksbutiken, biblioteket, RUT 9 -kontoret (lokalt kvinnligt resurscentrum), ungdomslokalen och lokaler för friskvård, informationstavlor och planteringen utanför Bystugan, elavtal, bredband, Trönö Bygdekonto för lokalt sparande, bygdebladet Trönöbygden samt varumärket Trönögummans. Likaså ett mobilt lokalt mejeri och ett produktionskök som håller på att iordningsställas på initiativ av föreningen RUT. Och Trönöbygden ekonomisk förening förhandlar om övertagande av både lanthandelsfastigheten och de kommunala bostadshusen. Är Trönö unikt på något sätt? Visst, alla platser är unika, formade av sin speciella lokala naturgeografiska och kulturella historia, och präglade av de dominerande näringarna och av människorna som bor där. Somliga platser har en stark bruksanda, andra har en tradition av småföretagaranda. Platser kan alltså vara mycket olika, men ändå på ett annat sätt mycket lika. Det beror på ur vilket perspektiv man betraktar platsen. Omvärlden i form kommunen, regionen, staten, EU och den globala ekonomin sätter via politiken och ekonomin spelregler (både formella och informella) som påverkar och styr den lokala utvecklingen relativt oberoende av den lokala kontexten. Det kan till och med vara så att man lokalt arbetar för en viss utveckling, medan de externa krafterna påverkar platsens utveckling i en annan riktning. Ett allmänt konstaterat faktum är att det, trots den starka konjunkturen under 2005 och 2006, går trögt att få fram nya jobb i många av landets kommuner. Den ekonomiska tillväxten är god, men de nya jobben uteblir. 10 Det är i denna nationella och globala kontext som lokala byautvecklingsgrupper och andra lokala aktörer runt om i landet med stor entusiasm och energi griper sig an utmaningen att skapa en hållbar lokal utveckling Serviceutbud, företagsutveckling, banksektorns utveckling, energiförsörjning, ekonomisk, social och ekologisk utveckling, demokratiskt 9 Föreningen RUT = Föreningen Kvinnors resurs- och entreprenörskapsutveckling i Trönö- och Norralabygden 10 Sveriges nya geografi 2006, Arena för tillväxt, 6

12 Figur 1. Karta över Trönö 11 inflytande, kultur och sysselsättning är några viktiga komponenter i ett lokalt samhällsbygge. Den stora frågan är vilket handlingsutrymme man har lokalt för att påverka utvecklingen. Relationen mellan lokal, nationell och global nivå är en komplicerad historia. Professor 11 Kartan hämtad från hemsidan 7

13 Göran Hydén vid University of California hävdar 12 till exempel att det finns goda skäl att vända på devisen think globally, act locally till think locally, act globally för att komma tillrätta med problemen. En annan forskare som också belyser området ekonomi och samhälle är professor emeritus Lars Ingelstam 13. I en nyutkommen bok argumenterar han för att studier av ekonomi måste fästa stor vikt vid den lokala nivån; ekonomi på en viss plats. All ekonomi är i grunden lokal är en av de teser som utvecklas i boken. Han menar att det är viktigt att knyta samman arbete och ekonomi, och att i samhällsekonomiska studier även räkna in lokal ekonomi, social ekonomi, civilt samhälle och det obetalda arbetet. Trönöbygden ekonomisk förening tacklar i sina olika aktiviteter komponenterna utifrån ett lokalt och globalt helhets- och hållbarhetsperspektiv. Till exempel omfattar det lokala utvecklingsprojektet Hållbara Trönö både frågor kring sysselsättning, miljö och ekonomi, men frågor som kultur, identitet och lokalt inflytande är också påtagliga. 12 Civil Society, what next?, Göran Hydén, artikel i rapporten What next, setting the context, Development Dialogue, no. 47 june 2006, Dag Hammarskjöld Foundation 13 Ekonomi på plats. Lars Ingelstam, 2006, Linköpings Universitet 8

14 3. Bakgrund och syfte Hur kan man tolka begreppet lokal utveckling? Forskarna Kåre Olsson och Cecilia Waldenström har på uppdrag av det nationella projektet Hållbara Bygder 14 studerat lokala utvecklingsprocesser i projektets pilotbygder 15. De ser lokal utveckling som en specifik samhällelig verksamhet och inte som lokala effekter av den utveckling som sker i samhället. Enligt deras synsätt är lokal utveckling en specifik typ av medvetet vald samhällelig verksamhet, som utgår från de lokala samhällena och deras särskilda villkor. Med den tolkningen av begreppet blir lokal utveckling en tydlig och aktiv process med lokala aktörer och mål. Jag ansluter mig till det synsättet, och vill särskilt lyfta fram det möjliga handlingsutrymmets betydelse. För mig är lokal utveckling den utveckling som lokala aktörer förmår skapa inom ramen för det möjliga handlingsutrymmet som begränsas av lagar och regler på kommunal, regional, nationell och EU-nivå samt den mer diffusa kraften, den globala ekonomin. Även Jantelagen och den lokala elitens starka män kan sätta sin prägel på det lokala utvecklingsarbetet och vara begränsande. Syftet med studien Ekonomi till tusen i Trönö att sätta värde på lokal utveckling är att diskutera lokal ekonomi och hur man kan värdera lokalt utvecklingsarbete. Initiativet kom från föreningen i Trönö som beställde en studie som skulle belysa värdet av deras lokala engagemang. De upplevde att samhället inte alltid skötte leveransen av nödvändiga samhällsfunktioner samtidigt som de såg hur ett större lokalt inflytande skulle kunna lösa vissa uppgifter. Frågan föreningen ställde var hur de och andra skulle kunna mäta samhällsnyttan av det lokala utvecklingsarbetet. Och varför vill man kunna det? Det handlar om att söka argument för att den verksamhet man bedriver är viktig och har ett samhällsnyttigt värde. Framför allt är man angelägen om att arbetet synliggörs och bekräftas. Bakomliggande tankar är att det lokala utvecklingsarbetet också är en naturlig del av den offentliga 14 Se vidare i avsnitt Stencil, landsbygdsriksdagen 2006, 12 april Om att förstå och stödja lokala utvecklingsprocesser. Studien baseras på en intervjuundersökning av 36 personer som är aktiva i lokalt utvecklingsarbete i 12 av de14 pilotbygderna. 9

15 verksamheten och därmed berättigat till del av offentlig finansiering. Olssons och Waldenströms studie ger belägg för att frågan om samhällsnyttan och legitimiteten är central, inte bara för föreningen i Trönö utan också i ett mer generellt perspektiv. Ur lokala aktörers perspektiv framstår kommunikation med andra samhällsaktörer ofta som en process där de ständigt behöver legitimera sig och sin verksamhet, eller där de helt enkelt upplever sig som osynliggjorda. Detta kan ses som en fråga om makt, men också om vilket värde man tillskrivs i samhället och i förlängningen en fråga om tillskriven identitet. 16 Att öka den lokala självfinansieringsgraden är en insikt som växt fram i Trönöbygden ekonomisk förening under arbetets gång. På grund av föreningens intresse att lokalt försöka finansiera verksamhet i bygden har Trönöbygden uppmärksammats utanför hemorten. Vid ett flertal tillfällen har föreningen blivit inbjuden att medverka med föreläsningar om lokal ekonomi på konferenser och seminarier runt om i landet, bland annat vid Lokalekonomidagarna 17 på Växjö universitet. Redan tidigt stod det klart för föreningen att det måste finnas ett lokalt kapital för att kunna utveckla bygden. Projektbidrag och andra former av bidrag ses som nödvändigt smörjmedel, men för en långsiktig hållbar utveckling krävs andra finansieringsformer, till exempel lån och lokala kretslopp av pengar. Det ekonomiska perspektivet den lokala ekonomin kommer att stå i fokus och utgör huvudtemat i studien. Hur kan man värdera lokalt utvecklingsarbete? Betyder det något ur ett ekonomiskt perspektiv att det finns ett lokalt utvecklingsarbete? Men är det enbart pengarna det handlar om? Eller finns också andra värden? Hur ser det ekonomiska tänket respektive det ekonomiska utfallet ut i aktiviteter som genom- 16 Se punkt Lokalekonomidagarna vid Växjö Universitet är en årligen återkommande nationell konferens (vanligtvis under oktober/november) om Lokal ekonomi. Ett samarrangemang mellan projektet Lokalekonomi.nu, Växjö Universitet, Nutek och Glesbygdsverket. I projektet Lokalekonomi.nu. ingick Hela Sverige ska leva, Coompanion, Ekobanken Medlemsbank, JAK Medlemsbank och Sveriges Kreditgarantiförening. 10

16 förs? Och hur kan man diskutera kring den lokala helhetens ekonomi? Är det överhuvudtaget möjligt i en global ekonomi? I anslutning till lokal ekonomi diskuteras också betydelsen av socialt kapital och lokalt inflytande. Många frågor ställs, och få besvaras på ett entydigt sätt. Denna rapport skall ses som ett diskussionsunderlag; ett första steg i ambitionen att utveckla metoder för att kunna sätta värde på lokal utveckling. Det lokala utvecklingsarbete som här studeras är det arbete som bedrivits av Trönöbygden ekonomisk förening och främst inom ramen för projektet Hållbara Trönö, en av de 14 pilotbygder som ingår i det nationella projektet Hållbara Bygder. De delar av föreningens arbete som berör hållbarhetsaspekten ur miljösynpunkt ingår inte i denna studie, och man ska inte heller se studien som en utvärdering av föreningens arbete. För att samla in underlag till studien har jag under 2005 besökt Trönö vid två tillfällen. Dessutom deltagit i JAK Medlemsbanks Tankesmedja om lokal ekonomi, haft kontakt med föreningen RUT, Trönö Hembygdsförening, Söderhamns kommun, bostadsbolaget Faxeholmen AB, och Hela Sverige ska leva (i rollen som projektledare för Hållbara Bygder). Vid ett flertal tillfällen har jag även lyssnat till föredrag av Hållbara Trönös projektledare. Längre intervjuer har genomförts med Michael Lindberg, projektledare för Hållbara Trönö, och Bo Lundstein, ordförande i Trönöbygden ekonomisk förening. Dessutom har en mängd skriftlig dokumentation om Trönö, Trönöbygden ekonomisk förening och Söderhamns kommun studerats. Det hela startade när Söderhamns kommun drog in deltidsbrandkåren i Trönö Så börjar ofta berättelsen om Trönöbygdens lokala utvecklingsarbete. Det är en sanning med modifikationer. Trönö är en gammal kulturbygd, med gravhögar från vikingatiden och kyrka från 1100-talet. Människorna i Trönödalen har genom tiderna varit engagerade för sin bygds utveckling på många olika sätt, som privatpersoner, lokalpolitiker eller i gemenskaper kring vissa frågor. Ett tidigt exempel på lokal utveckling är Biblioteksföreningen som bildades 1853 av några ortsbor för att sprida en allmän upplysning 11

17 och kunskap i andliga och världsliga ämnen. Ett annat exempel är när Ostkustbanan skulle byggas mellan Gävle och Härnösand på 1920-talet. Då lyckades Kommunalstämman i Trönö få järnvägen att göra en liten extra sväng in till Trönö med egen järnvägsstation Trönödal i Långbro by. Det sista tåget genom bygden passerade så sent som Järnvägsstationen finns kvar, men har blivit bostad och är flyttad 300 meter. Ytterligare exempel på lokalt engagemang är Trönö Hembygdsförening 18, en förening som nyligen firade 75-årsjubileum. Hembygdsföreningen äger och förvaltar bland annat den gård, Söderblomsgården, där ärkebiskop Nathan Söderblom föddes. Dessutom arrangeras de så kallade Söderblomspelen 19 av föreningen Söderspelen, som genom åren dragit tusentals och åter tusentals besökare till bygden. Och Trönö IK med sina 500 medlemmar, fyra seniorlag (två damlag och två herrlag) i seriespel och över besökare på årets midsommarfest. Trönö IK är också med och tar ansvar för badplatsen i Storsjön. Och när nya kyrkan i Trönö brann 1998 skapade en mycket stark vi-känsla i bygden. Så gott som alla ortsbor deltog på stormöten och i diskussioner kring återuppbyggnaden av kyrkan. Med dessa exempel från dåtid och nutid vill jag ge en bredare förståelse av lokal utveckling i ett Trönö-perspektiv. Lokal utveckling som fenomen är inget nytt. Människor har genom tiderna engagerat sig i den lokala utvecklingen. Lokal utveckling är inget som kom till Trönö som en reaktion på att deltidsbrandkåren lades ned eller som ett EUfinansierat projekt på 2000-talet. Lokalt engagemang har egentligen alltid funnits och många lokala aktörer bidrar också idag till att forma den lokala verkligheten. Däremot var kommunens nedläggning av deltidsbrandkåren startskottet till en omfattande räddningsaktion och mobilisering i bygden utifrån dagens förhållanden och krav. Ett lokalt modernt utvecklingsarbete som kombinerar lokala och globala problembilder; en vilja att rädda både Trönöbygden och världen

18 Söderblomsgården där Nathan Söderblom växte upp. 4. Hållbara bygder och Hållbara Trönö Denna studie utförs inom ramen för det treåriga nationella projektet Hållbara bygder 20 och avser den del av projektet som berör Trönöbygden i Söderhamns kommun. Hållbara bygder genomförs som en nationell satsning med 14 självständiga pilotbygder från Västra Torup i söder till Kalix i norr. Syftet med Hållbara bygder är att visa hur en uthållig utveckling kan åstadkommas på landsbygden baserad främst på bygdens naturgivna och förnybara resurser. Projektet ska visa vägen för en förnyelse av landsbygdspolitiken. De 14 bygderna runt om i landet ska tjäna som goda exempel för andra. De ska utveckla sina bygder genom ett varsamt nyttjande av naturresurserna som bas för ett differentierat näringsliv. De ska skapa ett rikare odlingslandskap och upprätthålla bygdens natur- och kulturlandskap på ett långsiktigt och bärkraftigt sätt. De ska utveckla livsmiljön och stärka bygdens attraktionskraft. Huvudansvarig för det nationella projektet är Hela Sverige ska leva och det genomförs i nära samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Projektet leds av en grupp med represen- 20 Projektet pågick under perioden juni 2003 maj Mer information om projektet Hållbara bygder finns på 13

19 tanter för de ingående bygderna, Hela Sverige ska leva, SLU, Svenska Kommun- och Landstingsförbundet (SKL) samt länsstyrelserna. Satsningen finansieras huvudsakligen med medel från det statliga Miljö- och Landsbygdsprogrammet (LBU-programmet) 21. Projektet Hållbara Trönö är alltså en av de 14 pilotbygderna i det nationella projektet. Huvudtemat i Trönö handlar om hur man lokalt skall kunna ta vara på tillgångarna på ett långsiktigt och hållbart sätt. En pilotbygd arbetar självständigt, men ingår tillsammans med de övriga bygderna i ett nätverk som träffas regelbundet för kunskapsutveckling och utbyte av erfarenheter. Trönöbygden ekonomisk förening är projektägare till Hållbara Trönö. Styrelsen har utgjort projektets referensgrupp och en person i styrelsen har varit anställd som projektledare. Syftet med Hållbara Trönö är att utveckla jord- och skogsföretagen i Trönö mot nya verksamhetsgrenar med anknytning till de areella näringarna. Främst inom områdena turism, förädling och försäljning av egna produkter, produktion av förnyelsebar energi samt förvaltning och restaurering av kulturmiljöer och kulturlandskap i Trönö 22. Vid projektstarten satte föreningen upp ett antal konkreta mål för verksamheten. Vid projektets slut skulle följande resultat ha uppnåtts: Tre nya företag samt fem nya arbetstillfällen skapats En lokal utvecklingsplan ha tagits fram Trönö skall ha ett positivt inflyttningsnetto Befolkningens medelålder sjunkit jämfört med 1 januari 2002 Invånarantalet ökat jämfört med 1 januari 2002 (916 personer) Den offentliga samhällsservicen minst på nuvarande nivå Det öppna och hävdade kultur- och odlingslandskapet ej minskat Det lokala närings- och föreningslivets intäkter från besökare ökat Nya metoder och kanaler för medverkan i den kommunala demokratiprocessen skapats. 21 Informationsbroschyr Hållbara bygder landsbygdens resurser i uthållig utveckling, nov 2004, Hela Sverige ska leva 22 Projekt Hållbara Trönö (projektplan), odaterad stencil 14

20 5. Trönöbygden Som tidigare nämnts har Trönö en gång i tiden varit en egen kommun. Borgerliga landskommuner med kommunalstämma infördes i Sverige enligt 1862 års kommunalförordningar och därmed blev de samhälleliga åtagandena åtskilda från de kyrkliga kommunerna, församlingarna. Landskommunerna fick allmän kompetens att handlägga för kommuninvånarna gemensamma ordnings- och hushållsangelägenheter. Trönö kommun var en av omkring landskommuner som bildades år I det geografiska område som idag är Söderhamns kommun fanns förr fem landskommuner samt Söderhamns stad, som hade bildats redan år Då som nu var det omkring 20 kilometer mellan Trönö och Söderhamns stad, men under hästkärrornas epok tog det betydligt längre tid än i dag att transportera sig mellan Trönö och Söderhamn. Vid den stora kommunsammanläggningen 1952 lades de två näraliggande landskommunerna Norrala och Trönö samman till Norrala kommun. Motivet till sammanläggningen var att komma tillrätta med de små kommunernas ekonomiska problem och skapa en mer rationell kommunindelning. Nästa kommunreform genomfördes på talet och då bildades storkommunerna, oftast genom sammanläggning av en stad med dess omgivande landskommuner. Norrala kommun gick då upp i Söderhamns kommun. De små landskommunerna förlorade genom reformen inte bara ett stort antal lokala politiker och sina kommunalstämmor utan också kommunhusen och lokala tjänstemän. Landsbygden kom på så sätt att successivt underordnas staden/tätorten i politik, planering och utvecklingsarbete. Störst folkmängd hade man under och 1930-talen med omkring invånare. På 1860-talet när Trönö blev egen kommun var invånarantalet runt personer. Vid kommunsammanläggningen 1952 fanns runt personer och 1971 hade antalet sjunkit till cirka 900 personer. Därefter har invånarantalet legat på ungefär samma nivå. Under de senaste 35 åren har Trönös befolkning alltså pendlat runt 900 invånare. Demografiskt har det inte hänt så mycket. År 2004 exempelvis, flyttade 55 personer in till församlingen och 52 därifrån, sju 15

21 föddes och sju dog. Dock har en befolkningsminskning noterats under de senaste åren och det är främst antalet kvinnor som minskat. Den åldersuppdelade statistiken visar att det också är inom åldersgruppen år som minskningen varit störst. Tabell 1 Befolkningsutveckling i Trönö församling 23 År Kvinnor Män Totalt Ålder, år Totalt Det är även intressant att blicka ut från bygden för att undersöka vilken omgivning Trönö är en del av; är det ett område på tillbakagång eller ett expansivt område? Vid kommunsammanläggningen 1950 hade Söderhamn (beräknat på nuvarande kommungränser) drygt invånare, år 2000 knappt och fem år senare Området har haft en kontinuerlig befolkningsminskning på ungefär 200 personer om året de senaste åren. Dessutom, eller kanske på grund av befolkningsminskningen, är kommunens ekonomi i obalans. Kommunen har ännu inte något år uppfyllt balanskraven 24 står det i årsredovisningen 2004, men kommunfullmäktiges mål är att intäkterna ska överstiga kostnaderna under år Man anger några osäkerheter som påverkar kommunens ekonomi och dessa är hög arbetslöshet, höga ohälsotal, negativ befolkningsutveckling, ökad kriminalitet, besvärlig drogsituation för barn- och ungdomar/vuxna samt ökat arbetsgivaransvar för sjukskrivningar. 23 Tyvärr för samma år skiljer sig siffrorna något, statistiken är hämtad från SCB resp. Söderhamns kommun. 24 Årsredovisning 2004, Söderhamns kommun, 2005, och Kommunfullmäktiges ramar, avkastningskrav och inriktningar med mål i budget , Söderhamns Kommun,

22 Ett finansiellt mål är att anpassa utbudet på kommunal service till befolkningens storlek. Konkret innebär det till exempel att fastighetsprojekt som inte långsiktigt behövs i kommunal verksamhet skall avyttras. Kommunen har helt enkelt ett överskott av lägenheter i det kommunala bostadsbolagets ägo. För att få en stark och framgångsrik kommun har man med förankring i alla delar av samhället arbetat fram Vision 2012, en positiv målbild för Söderhamns framtid. Öppna Söderhamn något att längta till! är huvudbudskapet i visionen och där ingår följande strategier: Stimulera entreprenörskap och företagsutveckling Vidareutveckla det lärande Söderhamn Utveckla attraktiva livsmiljöer Riva murar och bygga broar Fokusera på möten mellan människor Kraftsamla för ett starkt kultur- och föreningsliv Trönö har en befolkning på omkring 900 personer och frågan är vilken service och hur mycket kommunen anser att en liten kommundel som Trönö är berättigad till. Den service som idag finns i Trönö levereras av offentliga sektorn, privata serviceföretag eller av föreningarna. Kommunen ansvarar för Glamsta F-6 skola med omkring 100 barn, förskola, äldreomsorg/hemtjänst samt 39 bostadslägenheter. Nya skolan i Glamsta som byggdes 1957 och bostadshusen från 1975 respektive 1982 ägs av kommunen. Givetvis svarar Söderhamns kommun för exempelvis sophämtning, ambulans och räddningstjänst, men det är verksamheter som inte är stationerade lokalt i bygden. Trönö Lanthandel AB driver butiken mitt i byn och är ombud för systemet och apoteket. Den kombinerade kiosken, puben och matstället ligger tvärs över vägen från lanthandeln räknat och ett stenkast därifrån ligger också bygdens vandrarhem. Allt i privat regi. Dessutom finns andra privata serviceföretag som taxi, frisör, åkeri, camping med mera. Den tredje kategorin av serviceleverantörer är föreningarna. I Trönö finns kyrka, församlingshem, muséer, idrottsanläggning, samlingslokaler, biograf, hantverksbutik, Bystugan, Trönöbladet, hemsida på Internet, kontor för kvinnors resurs- och entreprenörskapsutbild- 17