Rapport om Cancerläkemedel i Region Skåne 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport om Cancerläkemedel i Region Skåne 2011"

Transkript

1 Rapport om Cancerläkemedel i Region Skåne Nils Wilking leg läk, docent, Strategisk rådgivare vid Divisionen för Cancer och Blodsjukdomar, SUS Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden 1

2 Förkortningar AB = Advisory Board ALL = Akut lymfatisk leukemi CL = cancerläkemedel CRC = Colorektal cancer DALY = Disability Adjusted Life EBCTCG = Early Breast Cancer Trialist Collaborative Group EGF = Epidermal Growth Factor GIST = Gastrointestinala stromacells tumörer. HCC = levercellscancer HTA = Health Technology Assessment KLL = Kronisk lymfatisk leukemi KML = Kronisk myeloisk leukemi MDS = Myelodysplastiskt syndrom MM = Multipelt Myelom NHL = Non-Hodgkins lymfom NLT = Nya LäkemedelsTerapier (knuten till SKL) NSCLC = icke småcellig lungcancer RCC = Njurcellscancer SKL = s kommuner och landsting SBU = Statens beredning för medicinsk utvärdering TKI = Tyrosinkinashämmare TLV = Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 2

3 Innehållsförteckning FÖRKORTNINGAR:... 2 BAKGRUND... 4 SYFTE MED PROJEKTET... 4 RAPPORTENS INNEHÅLL... 4 FAKTA OM KOSTNADER FÖR CANCER OCH CANCERLÄKEMEDEL (CL)... 5 FRAMTIDEN I-TOPP-LISTA AV CANCERLÄKEMEDEL I SVERIGE I-TOPP-LISTA AV CANCERLÄKEMEDEL I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN... 9 SLUTSATSER... 9 NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA SAMARBETEN INOM CL-OMRÅDET... 9 FRAMTIDA MÅLSÄTTNINGAR... 1 KONKRETA REKOMMENDATIONER BAKGRUNDSDOKUMENTATION EPIDEMIOLOGI SJUKDOMSBÖRDA OCH HÄLSOEKONOMI Hälsoekonomins roll för behandling med cancerläkemedel CANCERLÄKEMEDEL (CL)... 2 Medicinsk sammanfattning och basfakta... 2 Intressenter vid läkemedelsanvändning inom cancersjukvården Mekanismer vid läkemedelsintroduktion Generika Orphan drugs (OD) Användningen av cancerläkemedel NÅGRA VIKTIGA INDIKATIONER OCH FÖRSÄLJNING AV UTVALDA CANCERLÄKEMEDEL... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. Hjärntumörer Bröstcancer... 3 Colorectal cancer (CRC) Icke småcellig Lungcancer (NSCLC)... 4 Njurcellscancer (RCC) Kronisk myeloisk leukemi (KML) kropnisk lymfatisk leukemi (KLL), Non- Hodgkin s lymfom (NHL) och multipel myelom (MM)

4 Bakgrund Cancersjukdomar står för en betydande del av den totala sjukdomsbördan, både i och internationellt. Modern cancerbehandling kännetecknas av ett nära samarbete mellan prevention, screening, diagnostik och terapi innefattande kirurgi, strålbehandling och läkemedel. Till detta kommer ett stort behov av rehabilitering, palliativ vård och psykosocialt omhändertagande. Kunskapen om grundläggande mekanismer i cancersjukdomars uppkomst har lett till utveckling av ett stort antal nya läkemedel under de senaste 2 åren. Dessa läkemedel har ofta godkänts på relativt snäva indikationer och i allmänhet till patienter med avancerad sjukdom. Under den kliniska utvecklingen har många läkemedel kommit att ta en betydande plats i den kurativt syftande terapin av många cancerformer. Under det senaste decenniet har den ökade läkemedelanvändningen också kommit att hamna i fokus på grund av de kraftigt ökande kostnaderna. Syfte med projektet Syftet med detta projekt är att ge en bakgrund till cancerläkemedel och deras användning i Region Skåne och den. Detta dokument kan sedan, länkat till den regionala enhetens (t ex SUS) läkemedelsanvändning, ge en bas för att kontinuerligt följa upp läkemedelsanvändningen så att den både blir rationell och tar till vara potentiella besparingar av t ex generika, men också försäkrar regionens cancerpatienter om en god och likvärdig tillgång till effektiva cancerläkemedel. Rapportens innehåll Denna rapport fokuserar på användning av cancerläkemedel (CL) inom Region Skåne/ samt jämför denna med de olika regionerna i och delvis i förhållande till övriga Europa. Fokus ligger sålunda på användningen av läkemedel med direkt antitumoral effekt och i denna rapport har inte användningen av supportive care (G-CSF, erythropoetin, antibiotika, smärtstillande mm) närmare kartlagts. 4

5 Några viktiga indikationer kommer att presenteras separat. För dessa indikationer ges individuella läkemedelsdata, samt kommentarer till dessa. Dessa indikationer och respektive läkemedel är: Hjärntumörer: temozolomide Bröstcancer: docetaxel, paklitaxel, trastuzumab, lapatinib och endokrin behandling Colorektal cancer: bevacizumab, cetuximab och panitumumab Icke småcellig lungcancer (NSCLC): erlotinib och pemetrexed Kronisk myeloisk leukemi (KML), non-hodgkin s lymfom (NHL) och multipelt myelom (MM): imatinib, dasatinib, nilotinib; rituximab, bortezomid, lenalinomid och talidomid Njurcellscancer: sorafenib and sunitinib. Fakta om kostnader för cancer och cancerläkemedel (CL) Kostnaderna för cancersjukvård utgör mellan 5-8 % av den totala sjukvårdsbudgeten i de flesta länder i Europa (7-8 % i ) och ca 5 % i USA. ( Cancersjukvårdens andel av den totala sjukvårdskostnaden har varit stabil under de senaste 3 åren i de flesta länder. Sjukhusinläggelse är den dominerande direkta kostnaden vid cancerbehandling. Indirekta kostnader, såsom förlorad produktivitet, är upp till dubbelt så stora ( t.ex. vid bröstcancer) som de direkta kostnaderna. 2-2,5 nya läkemedel har introducerats per år Under perioden introducerades ca 1 nya cancerläkemedel per år. CL står för 3,5-7 % av den totala läkemedelskostnaden i europeiska länder. Kostnaderna för CL ökade tidigare med 1-25 % per år. Denna ökningstakt har avtagit under de senaste åren och är f.n. under 5%. CL står för en mindre (jämfört med t.ex. Reumatiod Artit, HIV), men växande (ca.15 %) del av den direkta kostnaden för cancersjukvård. Kostnaden för CL har ökat 6-7 gånger under perioden Den ökningen är större än ökningen för övriga kostnader för cancerbehandling. Kostnaden kommer troligen att mattas av under kommande år p.g.a. patentutgångar och ökad konkurrens. Ökningen beror inte enbart på nya CL, eftersom mer än hälften av kostnaden för 21 relaterades till läkemedel som introducerades före 2. I har försäljningen av CL ökat från ca 5 kr/inv. till ca 32 kr/inv. under perioden

6 Det finns stora variationer mellan länder i Europa, både i hur snabbt ett CL introducerades och hur stor försäljningen blir. Länder med lägre inkomst per capita har lägre tillgänglighet av nya CL, även om CL utgör en stor del av den totala sjukvårdbudgeten i dessa länder. Frankrike ligger högst i Europa när det gäller användning av CL räknat i Euro/capita. Utvecklingen i följer relativt väl den genomsnittliga utvecklingen i Europa, men det finns skillnader för enskilda läkemedel (både högre och lägre användning). Generellt sett har dock gått från att vara ett höganvändar land till att bli ett medelanvändar land om man ser till hur mycket pengar som spenderas per capita på cancerläkemedel. ( Det är dock viktigt att i detta sammanhang påpeka att har generellt låga priser när det gäller läkemedel som gått av patent och detta gör att våra kostnader för basläkemedel inom cancervården är låga. I den södra sjukvårdsregionen ligger ca 75% av läkemedelsanvändningen inom onkologin/ behandling av solida tumörer och ca 25% inom hematologin. Av de CL som används vid behandling av solida tumörer utgör bröstcancerrelaterade CL ca 1/3 av kostnaden. Det finns relativt stora regionala skillnader i, särskilt när det gäller användningen av CL. Dessa regionala skillnader har ändrat sig över tid och de två regioner som vid sekelskiftet låg som nummer 1 respektive nummer 3 i användning av CL/capita (västra respektive sydöstra sjukvårdsregionerna) ligger nu på plats 5 respektive 6. Norra regionen är den sjukvårdsregion som sedan 2 allra mest ökat sin användning av CL/capita (mätt i SEK) och gått från plats 6 till plats 1. En del av dessa regionala skillnader ser ut att spegla en reell skillnad i användning (t ex tamoxifen, trastuzumab mm), medan andra skillnader verkar vara relaterade till olikheter i preparatval, där skillnader i kostnad knappast speglar avgörande skillnader i effekt (t ex docetaxel vs paklitaxel). Till detta kommer relativt stora skillnader som relateras till kostnadsdrivande förskrivningsmönster dvs förskrivning av preparat med högre kostnad, trots att det finns billigare preparat att tillgå, med samma, eller mycket likartad effekt och biverkningsprofil. De regionala skillnaderna är således relativt stora och kan tyckas vara lätta att förklara med att mest är bäst. Tyvärr är det inte så, utan det finns flera förklaringar bakom de registrerade skillnaderna. Jag vill sammanfatta dessa förklaringar i tre punkter. 1 Budgetrestriktioner. Detta anges som en viktig förklaring, men min uppfattning är att denna förklaring spelar en mindre roll än vad man ofta anger. Vissa regioner, Västra och Sydöstra, har varit aktiva med styrning inom området och man kan väl se en viss effekt i dessa regioner. Det är sannolikt att dessa restriktioner till viss del påverkat behandlingsresultaten negativt, men effekten är svår att utvärdera. 2. Olika medicinska tolkningar av tillgängliga data. Detta återspeglas t ex i användningen av trastuzumab där man i olika regioner tolkat data mycket olika under de drygt 1 år som läkemedlet funnits på marknaden. Under vissa tider har dessa olika tolkningar sannolikt lett till en reell underbehandling av patienter med 6

7 spridd bröstcancer, men även en underbehandling i den botande situationen. Man kan självfallet också diskutera de olikheter som finns när det gäller behandling efter progression. Ska man i detta läget fortsätta med trastuzumab eller ej? Det vetenskapliga stödet finns, men är relativt svagt, vilket sannolikt leder till olika beslut i olika regioner. Ett annat exempel på olikheter i bedömningen gäller bevacizumab. Här ser mycket stora skillnader, men samtidigt är det svårt att baserad på tillgänglig dokumentation ange om den lägsta eller den högsta nivån är den rimligaste. Det sorgliga i detta sammanhang är ju att vi, genom avsaknaden av fungerande, heltäckande uppföljningsregister, missat möjligheten att följa upp användningen och på så sätt skapa ett bättre kunskapsläge. 3. Kostnadsdrivande förskrivningsmönster. Den främsta förklaringen till de skillnader vi ser uppfattar jag ligger i skilda förskrivningsmönster. Vi ser att vissa regioner har högre kostnader för läkemedel inom ett område, men att patienter inom regionen i realiteten har lägre tillgång till behandling (t ex tillgång till taxanbaserad terapi och hormonell adjuvant bröstcancerbehandling; Norra regionen). Om man dessutom har en hög förskrivning av dyra läkemedel utanför indikation (t ex bevacizumab; Norra regionen), ger detta en märklig situation där höga kostnader inte står i relation till de behandlingseffekter man kan förvänta sig. Norra regionen framhävs ofta som exempel på en region med god tillgång till cancerläkemedel och Västra samt Sydöstra regionen har rykte om sig att vara restriktiva. Det som då måste tas med i beräkningen är hur förskrivningen ser ut. Man har i Norra regionen tillämpat den sk Umeåmodellen dvs man har tillåtit att ledande kliniker och akademiker har haft parallella anställningar inom läkemedelsindustrin, alternativt fungerat som konsulter till enskilda bolag och/eller drivet affärsverksamhet ihop med representanter från industrin. De skillnader vi ser mellan t ex Norra regionen och Västra respektive Sydöstra regionen kan helt förklaras av denna typ av relationsdriven förskrivning. Sammanfattningsvis ser vi just nu en avmattning av kostnadsutvecklingen när det gäller cancerläkemedel. Denna avmattning är resultatet av att flera kostnadskrävande läkemedel blivit generiska. Låt oss använda denna respit till att bygga upp kunskap inom läkemedelsområdet och se till att vi skapar uppföljningssystem så vi kan mäta effekterna av innovationer (inte bara läkemedel) inom cancerområdet på populationsnivå. Framtiden Utvecklingen av nya CL kommer att fortsätta under de närmsta åren. Tumörsjukdomar kommer att delas upp mer enligt genetiska uttryck och behandlingar kommer att bli specialierade, utifrån dessa genetiska uttryck. Den grupp av CL som just nu utvecklas mest är baserat på denna ökade molekylärbiologiska kunskap s.k. targeted drugs, målriktade läkemedel. Detta har även inneburit att cancerområdet har kommit att bli ett allt mer dominerande forskningsområde för läkemedelsindustrin, där forskningen kring cancerläkemedel är det i särklass största terapiområdet. Parallellt med denna utveckling får vi ökade kunskaper om redan godkända CL, som innebär att vi även för dessa läkemedel börjar hitta behandlingsprediktiva faktorer, detta kan innebära stora förändringar i risk-nytta profilen (co- dependent technology). 7

8 2-i-topp-lista av cancerläkemedel i (mätt i kronor; exklusive rabatter). Försäljning i miljoner kr Förändring Förändring Molekyl Kommentar Trastuzumab % 5% Rituximab % 16% Imatinib % 5% Docetaxel % -7% Generiskt nov 21 Leuprorelin % -3% Bevacizumab % 21% Anastrozol % -5% Generiskt feb 211 Bortezomib % 18% Pemetrexed % 7% Lenalidomid % 29% Temozolomid % -3% Generiskt Goserelin % -8% Sunitinib % 11% Cetuximab % 4% Metotrexat % 1% Generiskt Doxorubicin % 15% Generiskt Letrozol % 29% Generiskt juli 211 Erlotinib % 6% Paclitaxel % 1% Generiskt Capecitabin % 6% *) Man bör observera att ökningen i rituxumabanvändningen till en stor del sannolikt kan tillskrivas användning inom reumatologin. 8

9 2-i-topp-lista av cancerläkemedel i Södra sjukvårdsreg. Försäljning i miljoner kr Förändring Förändring Molekyl Kommentar Trastuzumab % 1% Rituximab % 15% Imatinib % -17% Leuprorelin % -13% Docetaxel % -7% Bevacizumab % 26% Pemetrexed % 39% Anastrozol % -4% Bortezomib % 41% Temozolomid % 5% Capecitabin % 1% Cetuximab % 13% Metotrexat % -5% Sunitinib % -11% Goserelin % -18% Erlotinib % 2% Letrozol % 27% Lenalidomid % 57% Sorafenib % 37% Bikalutamid % -6% Slutsatser För att kunna skapa de bästa försutsättningarna för introduktioner av nya CL, är det helt avgörande att skapa kunskap kring hur läkemedelssituationen ser ut idag. Man behöver därför knyta individ till diagnos och läkemedel. Nationella och internationella samarbeten inom CL-området Nationella samarbeten: Under arbetade Ulrik Ringborg, Stockholm, för ett gemensamt projekt som 28 godkändes av landets klinikchefer och ämnesföreträdare inom onkologin. Syftet var att prospektivt samla in data på nyintroducerade CL och att varje sjukvårdsregion utformar den regionala datainsamlingen. Ett nationellt läkemedelsråd inom onkologi har tillsatts, med representatanter för varje sjukvårdsregion. Arbetet med registrering kom igång under Det är dock ett mindre antal CL som registreras och registreringen, i alla fall i Region Skåne, har varit sporadisk, vilket snarare leder till en falsk känsla av att vi vet vad som händer, än en direkt uppfattning om läget. Denna databas är knuten till INCA plattformen. Rimligen bör vi sträva efter en mer heltäckande registrering än vad vi har idag och ffa måste vi undvika dubbelregistrering. Detta fordrar 9

10 att det sker en (automatisk) registrering på kliniknivå av varje CL, samt vilken individ som får detta och dessutom en värdering av risk-nytta med behandlingen. Samtidigt med detta arbete drivs ett samarbetsprojekt mellan SLL och Västra götalandsregionen, Region Skåne samt Landstinget i Östergötland ( Fyrlänsgruppen ). I detta arbete, som innefattar bl a utveckling av horizon scanning (framtidsspaning); modeller för läkemedelsintroduktioner och uppföljningsinstrument för alla terapiområden, har det skett en arbets- och resursfördelning så att alla regioner inom samarbetsgruppen kommer att aktivt delta med resurser. s kommuner och landsting, SKL, har nu även inrättat en grupp, NLT, som skall 1) tidigt systematiskt bedöma värdet av vissa nya läkemedelsterapier och 2) ta fram rekommendation för initialt förhållningssätt för införande och uppföljning. Internationella samarbeten: En naturlig utveckling är att samarbetsprojekt rörande CL blir allt mer internationella. Vi ser i stort likartade problem inom hela EU och man börjar även i USA se en liknande problematik för introduktion av läkemedel. Problemen för utvecklingsländerna är självfallet än mer komplexa, i och med att i stort sett all ny terapi har en hög/extremt hög prislapp. Hur vi löser problemet med tillgång till viktig medikamentell terapi på ett globalt plan är en stor, viktig och i högsta grad brådskande angelägenhet. Framtida målsättningar Varje nytt CL, eller varje ny indikation för ett redan registrerat CL, bör införas enligt en introduktionsplan, där relevanta kliniska studier kopplas till preparatets användning i verkligheten. Dessa studier bör ha fokus på utvidgad biologisk kunskap om det aktuella läkemedlet, men även på effekt- och toxicitetsdata, samt resursförbrukning. Introduktionsplanen ska revideras regelbundet och skall innehålla basal information om det aktuella läkemedlet. Det innebär bl.a. resultat av de pivotala studierna, alla samlade data kring läkemedlet (s.k. Investigator s Brochure), men även vilka kliniska studier som företaget har planerat och vilka studier som skulle ge ökad lokal kunskap. Företagna hälsoekonomiska studier (HTA) bör inkluderas i planen. Nuvarande brister och oklarheter, när det gäller introduktionen av nya CL bör snarast ses över. Grundinställningen bör vara att det skall finnas ett nära, men helt transparent samarbete mellan personer inom läkemedelsindustrin, sjukvården och forskningen, i syftet att vidareutveckla cancerbehandlingen, till nytta för både patienter och sjukvårdshuvudmän. I Region Skåne har en introduktionsplan för nya läkemedel inom cancer och hematologi antagits. Denna introduktionsplan är utarbetad baserat på vad den introduktionsplan sk Fyrlänsgruppen utarbetat. Vad som lagts till och framhövs i introduktionsplanen cancerläkemedel för Region Skåne är den nära kopplingen mellan kliniska studier, och då 1

11 ffa translationella studier, och läkemedelsintroduktionen. Det är viktigt att betona att all användning av nya läkemedel, användning på nya indikationer samt användning utanför indikation, fordrar ett godkännande på Divisionsledningsnivå. Introduktionsmodell för nya läkemedel Region Skåne Horizon scanning (Mimer; 4Länsgruppen) 1-2 år innan registrering. Studiediskussion/start I-III. Diskussion om tilläggsstudier avseende diagnostik och utvärdering. Co- dependent technologies Utvärdering (R1). Bedömningsrapport. 6 mån innan registrering. Studieplanering/start I-IV Utvärdering (R2). Preparatets plats i terapin. vid registrering Nettokostnad för kliniken (totalkostnad) Studiestart IV Utbildning fokuserad användning Uppföljning. Vid 1 och 3 år. Studier I-IV. Nils Wilking SUS

12 Konkreta rekommendationer Det är viktigt att använda bästa tillgängliga kompetens för att både skaffa kunskap om ny CL och optimera användningen av befintliga CL. Verksamheten bör se till att det finns finns tid och resurser för intresserade och kompetenta personer att arbeta med dessa frågor. Hittills har dessa frågor i de flesta regioner haft relativt låg prioritet. Min erfarenhet från Stockholm talar för att en nära anknytning mellan de som driver läkemedelsarbetet och den kliniska verksamheten är nödvändig. Jag påpekade i min slutrapport till SLL 21 att man de senaste åren totalt missat ca 3-35 kronor/år i potentiella besparingar genom att ledningen inte tillräckligt engagerat sig i frågor kring läkemedelsanvändning och inte gett personer med kompetens och intresse för området möjlighet att arbeta med dessa frågor. Kliniska studier ger strukturerad kunskap, både före och efter registrering. En ökad satsning på innovativa studier med klar translationell koppling bör göras. Generiskt utsatta CL ger en mycket stor kostnadsbesparing. Det är viktigt att se till att inte vara uppbunden av avtal, eller kliniska studier när ett CL blir generiskt. Förslag till konkreta projekt att genomföra under i Region Skåne. Implementera modellen för introduktion och uppföljning av nya cancerläkemedel fullt ut. Fokus under blir på introduktionen av läkemedel vid melanom, prostatacancer, ovarialcancer, lymfom och sarkom. Tillsammans med bröstcanceransvariga diskutera användningen av trastuzumab/ lapatinib, aromatashämmare, tamoxifen, fulvestrant, taxaner (doce- och paklitaxel) samt bevacizumab, Tillsammans med kolorektalcanceransvariga diskutera användningen av cetuximab/ panitumumab och bevacizumab. Tillsammans med lungcanceransvariga diskutera användningen av taxaner enligt ovan, erlotnib/gefitinib samt pemetrexed. Tillsammans med njurcanceransvariga diskutera behandlingsstrategier för nu tillgängliga tyrosinkinashämmare (TKIs). Tillsammans med ansvariga hematologerna diskutera hur 1st line behandling vid KML ska se ut. Tillsammans med ansvariga hematologer diskutera hur behandlingsstrategierna vid multipel myelom ska se ut. Tillsammans med ansvariga hematologer diskutera hur behandlingsstrategierna för myelodysplastiskt syndrom (MDS) ska se ut. Generellt kartlägga området supportive care inom regionen. Samla in tillgängliga Health Technology Assessment / HTA nationella och internationella organistioner och myndigheter. 12

13 Bakgrundsdokumentation Epidemiologi I inträffade nya fall av cancer bland män och bland kvinnor Året innan avled män och kvinnor pga cancer. Cancerform Antal (ca) Prostatacancer 8 9 Bröstcancer 7 Hudcancer (ej mal. mel.) 4 1 Tjocktarmscancer 3 9 Lungcancer 3 2 Cancer i urinvägarna 2 4 Malignt Melanom i huden 2 3 Malignt Lymfom 2 Ändtarmscancer 2 Livmodercancer 1 4 Totalt alla cancerformer ca. 5 I de följande diagrammen illustreras incidens och mortalitet (dels generellt, dels för bröstcancer) i olika sjukvårdsregionern i. Notablet är de relativt stora skillnader som trots allt föreligger med Stockholm och Norra regionen med ca 1 % lägre incidens än rikssnittet och Södra regionen med 1-15% högre incidens än rikssnittet. Mortaliteten ligger mer samlad, men Stockholm ligger ca 15 % lägre. Dessa skillnader har självfallet ett flertal orsaker, som olika åldersammansättning mm, men bör hållas i åtanke när det gäller hur man utvärderar läkemedelsanvändning. Regioner med generellt lägre användning (Västra och Sydöstra) har inte lägre incidens eller mortalitet än rikssnittet. På samma sätt bör man notera att Stockholm har både lägre incidens och mortalitet än rikssnittet. Bröstcancerincidens och mortalitet ligger mer samlat, men även här har Stockholm klart lägre mortalitet än övriga regioner. 13

14 Cancerincidens i s regioner Disease Samtliga tumörer Kön Båda könen 7 Incidens per I8 SjvReg11524 Cancermortalitet i s regioner Disease Samtliga tumörer Kön Båda könen 3 Mortalitet per M8 SjvReg

15 Bröstcancerincidens i s regioner Disease Bröstcancer Kön Kvinnor 2 Incidens per I8 SjvReg11524 Bröscancermortalitet i s regioner Disease Bröstcancer Kön Kvinnor 45 Mortalitet per M8 SjvReg11524 Resultaten är generellt mycket goda av svensk cancerbehandling, sett ur ett internationellt perspektiv. Nedan anges 5-årsöverlevnaden, baserat på patienter som diagnostiserades med cancer under perioden 2-22 och analyserades med s.k. 15

16 periodanalys. I denna tabell jämförs med Europasnittet i Eurocare-4 studien, samt med England. England har generellt sämre eller mycket sämre överlevnad än jämförbara Västeuropeiska länder. Som ett exempel var risken att avlida i bröstcancer inom 5 år för en kvinna diagnostiserad år 2 i Stockholm bara hälften (1%) jämfört med för en kvinna diagnostiserad i England (2%). 5 årsöverlevnad (%) i jämfört med Europasnittet i Eurocare-4 samt England. (Lancet Oncol. 27 Sep;8(9): Recent cancer survival in Europe: a 2-2 period analysis of EUROCARE-4 data.verdecchia A, Francisci S, Brenner H, Gatta G, Micheli A, Mangone L, Kunkler I;EUROCARE-4 Working Group.) Eurocare-4 England Alla cancerformer Män Kvinnor Bröstcancer Colorektal cancer Lungcancer Ventrikelcancer NHL KML För att ytterligare illustrera det internationella perspektivet kan man notera att incidensen i cancer i ligger nära Europasnittet, men mortaliteten ligger bland de lägsta i Europa. Detta utgör rimligen ett mått -visserligen grovt- på en bra cancervård. Man bör dock observera att incidens- och mortalitetssiffror i allmänhet är några år gamla när de publiceras och att de reflekterar behandlingsstrategier som var aktuella för 5-1 år sedan. Sjukdomsbörda och hälsoekonomi Cancerbehandling innebär inte bara en belastning för sjukvården, utan är också en belastning för samhället i stort. Förutom det mänskliga lidandet, ger cancerbehandling ekonomiska kostnader i form av t.ex. produktionsbortfall, när sjuka inte kan arbeta. Det vanligaste måttet på cancerbörda är Disability Adjusted Life s (DALYs). DALY är ett mått som kombinerar bördan av död och oförmåga att arbeta, som är framtaget av WHO och Världsbanken. En DALY motsvarar ett förlorat år av friskt liv och sjukdomsbördan är ett mått på skillnaden mellan verklig hälsa och den ideala situationen när man lever ett långt liv utan sjukdom. Cancer står för mer än 1 miljoner förlorade DALYs i Europa. I medeltal står cancer för 16% av förlorade DALYs i Europa. Kostnader för cancervård Hälsovårdskostnader och beräknade direkta kostnader för cancervård i olika europeiska länder 27. ( 29) 16

17 Health expenditure share of GDP Health expenditure in M PPS Health expenditures per capita in PPS Cancer share of health expenditures Austria ,78 3,227 6,4%* 27 Belgium ,863 2,821 6,4%* 181 Bulgaria 7.7 5, % 29 Czech ,82 1,441 5.% 72 Republic Denmark ,635 2,872 6,4%* 185 Estonia 5 1, % 36 Finland ,488 2, % 95 France ,469 3,99 6.6% 25 Germany ,58 3,1 7.2% 216 Greece ,392 2,452 6,4%* 158 Hungary ,348 1,227 5.% 61 Iceland ,42 6,4%* 195 Ireland ,922 2,996 6,4%* 193 Italy ,778 2,245 6,4%* 144 Latvia 6.4 2, % 37 Lithuania 5.9 2, % 35 Luxembourg 7.7 2,535 5,324 6,4%* 342 Netherlands ,553 3,29 5.6% 17 Norway ,563 4,179 6,4%* 269 Poland , % 41 Portugal 1.2 2,73 1,894 6,4%* 122 Romania , % 22 Slovakia 7.1 6,516 1, % 48 Slovenia 8.5 3,776 1, % 75 Spain ,582 2,194 6,4%* 141 Sweden ,333 2,89 7.2% 27 Switzerland ,727 3,959 6,4%* 254 United ,223 2, % 132 Kingdom Europe 1,182,725 2,336 6,3% 148 * Uppgift saknas för cancerns andel av hälsovårdskonstnaderna. För beräkningarna läggs de på europasnittet. Hälsoekonomins roll för behandling med cancerläkemedel Direct costs of cancer per capita in PPS När ett nytt läkemedel introduceras är det svårt att veta hur den långsiktiga risk-nytta profilen kommer att se ut. Därför kan det vara svårt för beslutsfattare att avsätta budget och för kliniker att förutse användningen. Idag baseras rekommendationer för nya läkemedel på data från kliniska studier, som extrapoleras till längre tids användning. Besultsfattare uttrycker ofta osäkerhet kring verklig användning och framtida potential av nya läkemedel. 17

18 Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU) utvärderar nya läkemedel, baserat på kostnader och effekter. Målet är att utvärdera läkemedlet så snart som möjligt, för att skapa riktlinjer innan någon praxis har utvecklats. Problemet, som också SBU står inför är att det är svårt att förutsäga framtida effekter. Ett exempel är vaccinationer mot HPV som prevention för livmoderhalscancer. Det är svårt att förutse den totala framtida riskreduktionen, eftersom det är flera faktorer att ta hänsyn till, förutom själva vaccinationen. Det är inte bara svårt att förutse de långvariga kliniska effekterna, det gäller också de ekonomiska effekterna. När ett nytt läkemedel kommer i använding är det inte bara läkemedelskostnaderna man måste ta hänsyn till, utan också läkemedlet som en del i ett vidare behandlingsperspektiv. Med de nya sk. målriktade läkemedel Targeted drugs kommer detta att bli än mer komplicerat, eftersom antalet behandlingsstrategier kommer att öka. Ett nytt CL introduceras ofta på en liten grupp patienter med allvarig sjukdom. Senare breddas ofta indikationen till större patientgrupper, och ibland till och med som förebyggande behandling. Kostnadseffekten är ofta låg i det första skedet, men ökar ju större patientpopulationen blir. Det är därför viktigt att förstå att nya innovativa CL kan ha låg kostnadseffekt i början och de långsiktiga ekonomiska effekterna kan vara svåra att förutse. Det är ändå viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv på kostnadseffekt-analyser. Kostnaden kan vara hög vid introduktionen, men när patentet går ut kommer kostnaden att sjunka drastiskt. Introduktionen av ett nytt CL innebär också ett visst mått av risk för huvudmannen. En metod som diskuterats vid introduktion av nya läkemedel, är en riskdelningsprincip mellan huvudmannen och läkemedelsföretaget. Läkemedelsföretaget analyserar kostnadseffekten av läkemedlet och huvudmannen ser till att det finns budgetmedel för förskrivning. På detta sätt delar huvudmannen och tillverkaren den ekonomiska risken. Visar läkemedlet inte den kostnadseffektivitet som förväntats, sjunker priset. Dessa nya ekonomiska modeller för introduktion av nya CL ( risk/cost sharing, cost capping, pay for performance, recommendation under evidence development, rena rabatter osv) utvecklas fn t ex i Italien och England. Det är av stor vikt att man inom Region Skåne skaffar sig kunskap om dessa processer så att man kan delta i framtida dialoger inom området. En nackdel för den svenska miljön är självfallet att vi befolkningsmässigt (och marknadsmässigt) är små, och dessutom uppdelade i ett antal sjukvårdsregioner och i ännu fler landsting. Vårt inflytande blir därför begränsat, men kunskap inom området är nödvändigt, så att inte blir det enda land som betalar fullt pris för nya läkemedel. Även om hälsoekonomiska utvärderingar (HTA), är bra för att analysera värdet av nya läkemedel, kan de verkliga kostnaderna vara svåra att hantera för kliniken. I en europeisk studie om värdet av HTA, kom man fram till att länder använder denna information väldigt olika. Självklart är HTA landsspecifika, eftersom kostnaderna och sjukvårdssystem skiljer. Det är också tydligt att olika beslutsfattare använder HTA i olika syften. I använder Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) HTA som en del vid förmånsbeslut, SBU använder dem som en del av utvärdering av metoder och Socialstyrelsen använder dem för att upprätta riktlinjer. 18

19 TLV är en statlig myndighet som har till uppgift att pröva om ett läkemedel (i dagsläget enbart receptförskrivna läkemedel, men vissa sjukhusläkemedel kommer försöksvis att innefattas av TLVs process), en förbrukningsartikel eller en tandvårdsbehandling ska subventioneras av samhället. Deras mål är att få ut så mycket hälsa som möjligt för de skattepengar som går till läkemedel och tandvård. Att en statlig myndighet beslutar om vilka läkemedel, förbrukningsartiklar och tandvårdsbehandlingar som ska omfattas av högkostnadsskyddet beror bland annat på att förmånerna ska vara lika för alla i hela landet. I deras uppgifter ingår att skapa priskonkurrens mellan utbytbara läkemedel. Vidare bestämmer de hur mycket ett läkemedel, som omfattas av högkostnadsskyddet, ska kosta. De avgör dessutom vilken marginal apoteken ska använda när de säljer produkterna. När det tillkommer nya beredningsformer, styrkor och förpackningar för ett läkemedel prisätter och prövar de om de ska ingå i högkostnadsskyddet. En central fråga är ju hur värdefulla är nya CL och då också satt i relation till andra terapiområden. Professor Ken Paterson, ledare för Scottish Medical Consortium (SMC), redovisade 29 en genomgång av de hälsoekonomiska utvärderingar som gjorts inom SMC. Man fann då att att följande terapiområden (antal utvärderingar) gav följande vinster i för av kvalitetsjusterade vunna levnadsår. Dessa vinster ska då sättas i relation till kostnaderna för given behandling. Vi noterar att vinsterna är relativt måttliga, men att det är cancer och muskeloskeletala sjudomar (ffa då RA) som står för störst vinster per läkemedel. 19

20 Data från Ken Paterson 29 ang utvärderingar av SMC: Number of evaluations. 36 for advanced/metastatic cancer 25 for earlier/adjuvant treatment Median QALY gain (over current treatment).38 for advanced cancer.3 for earlier/adjuvant treatment Mean QALY gain (over current treatment).52 for both groups Best performing drugs Trastuzumab 2.4 QALYs Nilotinib 2.1 QALYs Bortezomib 1.1 QALYs Other therapeutic areas Musculoskeletal (11).66 QALY Infections (33).11 QALY Endocrine (24).7 QALY Cardiovascular (33).5 QALY CNS and pain (55).4 QALY Cancerläkemedel (CL) Medicinsk sammanfattning och basfakta Cancerbehandling idag är multimodal och inkluderar kirurgi, strålbehandling och ett snabbt ökande antal CL. Optimal handläggning innefattar beslut från ett multidisciplinärt team bestående av kirurger, onkologer, röntgenologer, patologer, cytologer, specialiserade sköterskor, samt psykosocial support. De flesta CL introduceras i sen sjukdomsfas (metastatisk sjukdom). I många fall kommer effekt för metastatisk sjukdom att avspeglas i klinisk nytta i den adjuvanta situationen, ofta i kombination med kirurgi och strålbehandling. Adjuvant behandling, efter kirurgi, med CL och/eller strålbehandling används i allt fler kliniska situationer och har inneburit signifikant förbättrade behandlingsresultat för bröst-, colorectal- och lungcancer. De tidigare CL var i allmänhet uttalat cytotoxiska, ofta med allvarliga biverkningar. Utvecklingen inom molekylärmedicinen har lett till utveckling av nya CL med mer specifik verkningsmekanism och annorlunda, och ofta mindre allvarlig biverkningsprofil. 2

21 Förbättrade diagnostiska metoder och screeningprogram har möjliggjort tidig diagnos av många tumörsjukdomar och därmed förbättat överlevnaden, Parallellt med utvecklingen av nya CL har det skett en utveckling av tilläggsbehandling (supportive drugs). Dessa läkemedel har möjliggjort både mer intensiv behandling, men ffa minskad toxicitet, vilket lett till färre sjukhusinläggningar och en allt mer polikliniserad vård. Analys av genetiskt material och proteinuttryck i tumörvävnad har lett till nya möjligheter att förutsäga terapiutfall. Nya diagnostiska instrument inkluderande functional imaging har gett oss ökande möjligheter att styra terapin med CL. I framtiden kommer en starkare koppling mellan diagnostik och terapi att vara nödvändig. Det ligger i och för sig utanför denna rapport, men det kan inte nog betonas att utvecklingen av diagnostik, inom såväl patologi som radiologi, måste kopplas tätt samman med läkemedelsterapin, för att vi ska uppnå maximal nytta av behandlingen. Intressenter vid läkemedelsanvändning inom cancersjukvården 1. Huvudman 2. Akademin 3. Kliniker 4. Patientorganisationer 5. Myndigheter 6. Läkemedelsindustrin 7. Regionala Cancercentrum (RCC) 8. Serviceenheter 1. Huvudmannen Huvudmannen har det övergripande ansvaret för behandling av onkologiska och hematologiska sjukdomar. Det är huvudmannens ansvar att se till att det finns resurser för nya behandlingar, inklusive nya läkemedel, samt nya indikationer för redan registrerade läkemedel. Det är också viktigt att huvudmannen aktivt deltar i diskussionen, för att optimera användningen av befintliga läkemedel och generikautsatta läkemedel. Huvudmannen har ett ansvar för att bedöma hur ett läkemedel påverkar sjukvården, men även i viss månden övergripande samhällsekonomiska situationen. 2. Akademin Forskare har intresse av att studera läkemedel ur olika perspektiv. När det gäller nya läkemedel handlar det om att skaffa sig kunskap och erfarenhet av läkemedlen, så att man bättre kan hantera, både effekter och bieffekter. Det kan också handla om att studera befintliga läkemedel i nya situationer. Akademin har ett ansvar i att finna bättre behandlingar med befintliga läkemedel och läkemedel som är generikautsatta, men detta hamnar inte alltid i fokus. Patientpopulationerna inom onkologin är begränsade och de nya läkemedlen ger vanligen mer intressanta forskningsmöjligheter. Därför kan det finnas 21

22 en risk att forskningen kring befintliga och generiska CL blir eftersatt, till förmån för nya och mer uppmärksammade CL. 3. Den enskilda kliniken CL belastar huvudsakligen klinikernas budget. I övrigt är klinikens ansvar sammankopplat med både huvudmannens ansvar och akademins ansvar. 4. Patientorganisationer Dessa fungerar som en viktig påtryckargrupp för introduktionen av nya behandlingar. Vi ser framväxten av allt mer professionella och från industrin fristående patientorganisationer och de kommer att ha en allt mer central roll. Det är också viktigt att varje enskild patient ges möjlighet att påverka sin behandling i sin direkta kontakt med behandlande läkare. Inom Region Skåne finns nu en plattform för detta samarbete inom ramen för BIPP - Brukarinflytande och Patient-Perspektiv. 5. Myndigheter De olika myndigheterna (t.ex. Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, TLV) har ansvaret att se till läkemedelsbehandlingar ur ett vidare perspektiv. Läkemedelsverket/Europeiska komissionen har ansvar för att godkänna läkemedel till försäljning. TLV har ansvar för prissättning av receptförskrivna läkemedel. Dessutom har myndigheter ansvar för hur samhället påverkas -i stort- av att ett läkemedel används. 6. Läkemedelsindustrin Det finns ett antal olika drivkrafter som gör att nya läkemedel forskas fram av läkemedelsindustrin. Man söker nya lönsamma indikationer, som kan ge lika bra, eller bättre effekter, med färre biverkningar. Man söker uppföljningsläkemedel, som kan ersätta gamla läkemedel för att undvika generikakonkurrens. En nära, men fullt transparent, relation mellan sjukvården och industrin utgör sannolikt nyckeln till vidareutveckling inom CL-området. Många av de CL som godkänns har en begränsad dokumentation vid godkännandet och det faller då på sjukvården att vidareutveckla dessa CL. Ett aktivt deltagande av sjukvården i denna process ger möjlighet till att på rätt sätt inordna nya CL i terapin. Industrin har mycket kompetens i att utveckla nya läkemedel, men det är sjukvården som driver terapiutvecklingen dvs integrationen av nya CL i terapiarsenalen. 7.Regionala Cancercentrum (RCC) Ett av resultaten av Cancerstratgirapporten 29 var inrättandet av Regionala Cancercentrum (RCC). Antalet cancerfall i kommer att fördubblas fram till 23. För att möta denna utmaning och utveckla vård och forskning inom cancerområdet har sex regionala cancercentra skapas. Region Halland, Landstinget Blekinge, Landstinget Kronoberg och Region Skåne samarbetar i Regionalt cancercentrum syd (RCC Syd). RCC Syd ska bland annat jobba med att förbättra patientprocesser, korta väntetider och snabbare omsätta forskningsresultat i det kliniska arbetet. Hur rollen för de olika RCC som inrättas kommer att utformas är ännu inte klart. Om det finns kraft och kompetens i alla regioner för att ta sig an de utmaningar som cancervården står inför är oklart. Internationellt strävar man efter väsentligen större befolkningsunderlag för sina 22

23 Comprehensive Cancer Centers så den svenska modellen kan diskuteras, vilket bl a Anders Blanck, VD för LIF nyligen gjorde i en debattartikel. Om RCC modellen leder till en mer faktadriven läkemedelsförskriven återstår att se. 8. Serviceenheter För den hematologiska/onkologiska behandlingen finns ett antal olika servicefunktioner. Onkologiska centra/regionala cancerregistren samlar in data kring diagnoser och förser Socialstyrelsens cancerregister med data för nationell statistik. I dagsläget samlar onkologiska centra/regionala cancerregistren, inom många regioner in väsentligen mer data än de som går vidare till Socialstyrelsen och det nationella cancerregistret. Det är viktigt att dessa data, till allra största delen finansierade via sjukvårdsbudget, är tillgängliga för utvärderingar rörande nyintroducerade läkemedel. Ekonomiavdelningar ska förse olika intressenter med korrekta uppgifter om kostnader omkring vård. De ekonomiskasystem bör anpassas så att de med lätthet kan kopplas till invdividuella patienters data. Ordinationssystem ska syfta till att skapa lättarbetade rutiner och underlätta det dagliga arbetet. Dessa system ska också vara utformade så att det med lätthet går att få ut rapporter och statistik. Klinisk prövningsverksamhet har till uppgift att standardisera och underlätta genomförandet av kliniska studier, så att dessa följer gällande regelverk. Det finns ett flertal syften med studier, i sig. De ska generera data, som ligger till grund för registrering, samt skapa kunskap och erfarenhet kring nya läkemedel. Genomförandet av kliniska studier är komplexa, och det krävs specialkunskap för de administrativa krav som regelverken ställer. Finasieringen av den kliniska forskningen innebär också en utmaning. När det gäller registreringsstudier ska industrin ersätta merkostnader. I realiteten innebär detta att kliniken kommer att bära en hel del extrakostnader som faller inom gråzonen mellan klinisk vardag och forskning. Inom onkologin och hematologin är det även vanligt med kliniska studier där man använder förskrivet läkemedel. I dessa studier är det ofta kliniken som bär en betydande del av kostnaden för forskningsprojektet, samt får stå för hela kostnaden för läkemedlet. Speciellt komplext blir detta i situationer där det finns billigare läkemedel inom samma klass att tillgå (t ex taxaner), men där det inte går att få forskningsstöd för vidare studier av redan generiska preparat. Denna typ av studier kommer i realiteten att fungera som förskrivningsdrivande instrument. I detta läge borde det finnas möjligheter för sjukvårdshuvudmannen att tillskjuta medel. Läkemedelsepidemiologer ger en bild av hur användning har sett ut, detta för att skapa bas till ökad kunskap för fortsatt läkemedelsutveckling. IT- och journalsystem ska syfta till att det ska vara lätt att göra anteckningar, mata in data och ta ut data ut systemen. Vad som ffa behöver förbättras är möjligheterna till uppföljning av diagnostik, behandling och resursförbrukning. Dessa funktioner har hittills inte varit i centrum och behöver snarast ses över. 23

24 Mekanismer vid läkemedelsintroduktion Det finns ett antal faktorer som har betydelse vid introduktionen av nya läkemedel. Läkemedelsindustrin är angelägen om att läkemedlet ska komma till marknaden, så snart som möjligt, och då till det högsta accepterade priset (optimera return-of-investment). Man arbetar på olika sätt för att skapa intresse kring läkemedlet. Akademin vill vanligen också få tillgång till nya läkemedel, eftersom man är intresserad av att kunna genomföra olika typer av forskning. Huvudmannen har ansvar för att det ska finnas budget för nya läkemedel. EMA (EUs läkemedelsmyndigheten) ger en positiv eller negativ opinion och det formella godkännandet fattas sedan av EUkomissionen. De svenska myndigheterna ska göra en genomlysning av läkemedlens plats i terapin, d.v.s. vilka preparat som de ska prisjämföras med. Nya läkemedel introduceras via olika marknadsföringsåtgärder. Inom onkologin har den medicinska kunskapen blivit allt viktigare och därför är idag en stor del av marknadsföringen medicinskt fokuserad, ofta via någon av följande kanaler: Advisory boards (AB) Enskilda läkare Kliniska studier Kongressresor Advisory Boards (ABs) ABs kan i grova drag indelas i globala, regionala samt lokala. Globala ABs innefattar oftast ett begränsat antal representanter av de globalt ledande klinikerna inom ett terapiområde. Dessa ABs söker information som kan vara till nytta för utvecklingen av en ny produkt, men även information för att kartlägga risker med och eventuella problem relaterade till den nya produkten. I globala ABs söker man så korrekt information som möjligt, även om den skulle vara obekväm för företaget och den nya produkten. Tyvärr, är det sällan som representanter för svenska kliniker förekommer i dessa ABs, även om det sannolikt är så att vi har en överrepresentation i relation till landets storlek. I regionala ABs söker bolagen oftast information som kan vara av värde för den lokala marknaden. Man söker sällan råd kring utvecklingen av produkten, men önskar mer information om lokala förhållanden. Lokala ABs söker i allmänhet inte någon ytterligare information, utan man vill hitta en lokalt kundkrets som man vill få intresserade av den nya produkten. Det förefaller rimligt att enskilda klinikers engagemang i olika ABs granskas och godkänns i enlighet med nuvarande avtal mellan Region Skåne/LIF, men att man särskiljer vilken typ av AB det gäller. Att delta i ett global AB innebär inte bara ett erkännande av respektive forskares internationella status, utan även en unik möjlighet att få in lokala perspektiv på utvecklingen av ett nytt CL. Läkarens roll Vi har i, och i Region Skåne, tillgång till de ledande klinikerna inom onkologin/hematologin. Många läkare och sjuksköterskor har, liksom inom andra 24

25 specialiteter, täta kontakter med läkemedelsindustrin och efterfrågas ofta om sina åsikter som experter inom området. Det finns dock, som alltid, en avgränsning mellan rollen som expert och att vara delaktig i inköpsbeslut. I och med att onkologin är forskningsintensiv och bedrivs inom en centraliserad struktur är det svårt att finna personer som har fördjupade kunskaper inom ett område utan att ha haft kontakter med läkemedelsindustrin. Det bör också finnas ett nära samarbete mellan kliniker och läkemedelsindustri, men det skall vara transparent och med tydliga gränslinjer. Vi ser ett ökat fokus från media och sjukvårdshuvudmän men även allmänheten, på relationerna mellan läkemedelsindustrin och sjukvården, och då ffa läkarkåren. Att tillåta att ledande kliniker och ämnesföreträdare haft/har parallella anställningar på sjukhuset/universitet och i läkemedelsindustrin öppnar för kritik. Om denna typ av anställningar dessutom, sammanfaller med fördyrande förskrivningsmönster (se andra delar av denna rapport), finns en risk att cancersjukvården i sin helhet hamnar i dålig dager. Inom Region Skåne följs en strikt policy när det gäller enskilda läkares kontakter och relationer till industrin. I dagsläget finns det starka skäl att värna om denna policy. Kliniska studier Vid introduktion av nya läkemedel har kliniska studier en viktig roll. De är viktiga för att skapa kunskap kring ett nytt CL. Läkemedelsindustrin har ofta program som syftar till att bereda väg för framtida försäljning av det nya preparatet, och samtidigt blockera ev. konkurrerande preparat. Det är viktigt att kliniken och sjukvårdshuvudmannen har en klar uppfattning om vilka studier som ska genomföras och inte endast styrs av de studier som läkemedelsindustrin presenterar. Kongresser och kostnader för kliniken Deltagande i nationella möten och internationella kongresser är viktig i utbildnings- och utvecklingsarbetet inom onkologin. Samtidigt kan man ställa sig frågan om det idag bedrivs på det mest kostnads- och tidseffektiva sättet. Det nuvarande avtalet mellan SKL/LIF innebär att industrin (som ofta står som organisatör av kongressresor) står för halva res- och hotellkostnaden, samt för kongressavgift. Kliniken står sedan för resten, dvs. lön för vikarie, nedgång i sjukvårdsproduktion, samt i vissa fall för lön till kvarvarande personal. Detta innebär konkret att en kongressresa till USA för en läkare genererar kostnader för kliniken i storleksordningen 3-4 kr. Detta får då ställas i relation till utbytet vid kongressen och möjligheterna att ta del av vad som presenteras på annat sätt. En alternativ lösning vore att kliniken tog hela kostnaden, dvs. ca.2 kr ytterligare, och att man i utbyte fick en mer oberoende bevakning av kongressen, där den aktuella läkaren inte är uppbunden av läkemedelföretaget. Det är möjligt att vi får en svängning inom läkemedelsbranschen. AstraZeneca har nyligen (maj 211) meddelat att de kommer att upphöra med stödet till kongressresor och det är ju möjligt att flera företag följer efter. Man bör då, från klinikens sida, i hög grad knyta kongressdeltagande till aktivt vetenskapligt deltagande, alternativt att enskild kongressdeltagare får ett klart definierat uppdrag att bevaka och återrapportera viktiga nyheter till kliniken. Min uppfattning är att läkare från Region Skåne är, i relation till andra svenska sjukvårdsregioner, väl representerade med presentationer vid internationella möten, så rimligen borde det finns bra möjligheter till industrioberoende finansiering av kongresser inom regionen. 25

26 Generika Generiska läkemedel är ett mycket centralt område och nyckeln till en kostnadseffektiv läkemedelsbehandling i framtiden. För läkemedel där patent utgått, uppstår vanligen snabbt generisk konkurrens. Detta kan medföra att kostnaden minskar med > 7-8% (i vissa fall t ex paklitaxel, se avsnittet bröstcancer, är prisnivån 29 3% av det tidigare patenterade priset), eftersom generika endast konkurrerar med pris. Ett sätt att minska läkemedelskostnaderna för landstinget är att aktivt styra över användningen till generiska läkemedel och att se till att undvika avtal och kliniska studier, som riskerar att för lång tid binda sjukvården till användning av dyrare originalläkemedel. Ett speciellt område av stort intresse för onkologin att bevaka är introduktionen av generiska biologiska läkemedel s.k. biosimilars. De företag som tillverkar biosimilars har naturligt nog inte tillgång till hela kunskapen om tillverkningsprocessen för de biologiska läkemedel de kopierar. Man anser att det därför kan finnas verkliga skillnader mellan orginalläkemedlet och biosimilars, som ibland är svåra att upptäcka. Därför anser vissa att dessa läkemedel egentligen kräver samma typ av registreringsprocess som orginalläkemedlet, vilket inte sker idag. När man ser till totalkostanderna för CL så kan man notera att ett stort antal av de största preparaten ur kostnadssynpunkt, också har nått en sen fas i sin livscykel. Detta innebär att de inom några år kommer att gå av patent. I den tidigare presenterade top 2- listan över läkemedel, är många generiska eller kommer att bli generiska inom något år. En central punkt för en kostnadseffektiv CL användning är därför att bevaka patentavgångar och se till att man drar maximal ekonomisk nytta av dessa. Frågan har hög aktualitet, eftersom flera stora CL (anastrozole, letrozol docetaxel, m fl) nu gått av patent. På samma sätt blir det av stor vikt att följa utvecklingen inom biosimilarområdet. Förväntade patentavgångar Exemestan 211 Dasatinib 212 Goserelin 212 Rituximab 214 Capecitabin 214 Cetuximab 214 Bortezomib 219 Pemetrexed 215 Trastuzumab 215 Imatinib 216 Leoproline 217 Erlotinib 22 Bevacizumab 22 26

Bättre cancervård med patienten i fokus

Bättre cancervård med patienten i fokus Bättre cancervård med patienten i fokus Regionalt cancercentrum syd, RCC Syd, är ett av sex regionala cancercentrum. Inrättandet av regionala cancercentrum syftar till att genom samordning förbättra och

Läs mer

Frågor och svar om NT-rådet

Frågor och svar om NT-rådet Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid

Läs mer

IHE:s Nätverksmöte för hälsoekonomer 5 December 2018, Högberga Gård, Lidingö Hur skapar vi utrymme för innovation inom cancervården?

IHE:s Nätverksmöte för hälsoekonomer 5 December 2018, Högberga Gård, Lidingö Hur skapar vi utrymme för innovation inom cancervården? IHE:s Nätverksmöte för hälsoekonomer 5 December 2018, Högberga Gård, Lidingö Hur skapar vi utrymme för innovation inom cancervården? 13.30-14.00 Klinikchefens ansvar för innovationsutrymmet Nils Wilking,

Läs mer

Hur värderar staten våra nya, dyra terapier?

Hur värderar staten våra nya, dyra terapier? Hur värderar staten våra nya, dyra terapier? Rune Dahlqvist Professor klinisk farmakologi Medicinsk rådgivare TLV Norrländska Läkemedelsdagarna jan 2012 Staten vem är det i detta sammanhang? Socialdepartementet

Läs mer

Nominering/underlag för introduktion av nytt cancerläkemedel/ny indikation

Nominering/underlag för introduktion av nytt cancerläkemedel/ny indikation NOMINERINGSMALL Nominering/underlag för introduktion av nytt cancerläkemedel/ny indikation A. Fylls i av den som nominerar: 1. Läkemedlets namn: 2. Indikation: 3. Dosering och administrationssätt: 4. Hur

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson

Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget Förbundsdirektionen 2017-09-26 Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson 2017-10-04 Screening för kolorektal cancer Nu är det dags! 2017-10-04

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

20 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om uteblivna kliniska studier vid sällsynta sjukdomar HSN

20 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om uteblivna kliniska studier vid sällsynta sjukdomar HSN 20 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om uteblivna kliniska studier vid sällsynta sjukdomar HSN 2019-1022 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-1022 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel.

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel. Hälsoekonomi Det är säkert många av er som i vårddebatten hört talas om kostnadseffektivitet, men vad är egentligen kostnadseffektivitet och hur beräknar man kostnadseffektivitet? Det och lite till kommer

Läs mer

Patientperspektivet Hur kan värdet av ett läkemedel beräknas?

Patientperspektivet Hur kan värdet av ett läkemedel beräknas? Sammanfattning Denna bok är slutrapport i SNS forskningsprogram Värdet av nya läkemedel. Syftet med forskningsprogrammet har varit att bidra med kunskapsunderlag för beslut som styr tillgången till nya

Läs mer

TLV:S FÖRDJUPADE SAMVERKAN MED LANDSTING, LÄKEMEDELSFÖRETAG, PATIENTER OCH MYNDIGHETER

TLV:S FÖRDJUPADE SAMVERKAN MED LANDSTING, LÄKEMEDELSFÖRETAG, PATIENTER OCH MYNDIGHETER TLV:S FÖRDJUPADE SAMVERKAN MED LANDSTING, LÄKEMEDELSFÖRETAG, PATIENTER OCH MYNDIGHETER Angeläget för TLV med fördjupat samarbete med landstingen och läkemedelsindustrin givet utmaningarna vi står inför

Läs mer

ANVÄNDNING AV CANCER- LÄKEMEDEL I SVERIGE OCH EUROPA

ANVÄNDNING AV CANCER- LÄKEMEDEL I SVERIGE OCH EUROPA klinisk översikt ANVÄNDNING AV CANCER- LÄKEMEDEL I SVERIGE OCH EUROPA Användningen av cancerläkemedel i motsvarar ungefär genomsnittet för Europa. Inom landet finns dock stora regionala skillnader, ännu

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Vad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS

Vad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS Vad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS Vad får det kosta? UPP TILL 3 X BNP PER CAPITA Källa: WHO, Lancet Oncology 2007 REKOMMENDATIONEN FÖR RIMLIGA KOSTNADER INOM SJUKVÅRDEN

Läs mer

Hälsoekonomi. Föreläsning ST-kurs farmakologi

Hälsoekonomi. Föreläsning ST-kurs farmakologi Hälsoekonomi Föreläsning ST-kurs farmakologi 20190527 Kan man bedöma kostnadseffektivitet av läkemedel? Jämföra effekten av olika läkemedel i relation till kostnaden Jämförelser mellan olika behandlingar

Läs mer

HÄLSOEKONOMI OCH ORDNAT INFÖRANDE

HÄLSOEKONOMI OCH ORDNAT INFÖRANDE HÄLSOEKONOMI OCH ORDNAT INFÖRANDE HUR KAN HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR FUNGERA SOM BESLUTSSTÖD VID ORDNAT INFÖRANDE? MIKAEL SVENSSON (MIKAEL.SVENSSON.2@GU.SE) PROFESSOR I TILLÄMPAD HÄLSOEKONOMI ENHETEN

Läs mer

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin pågår utveckling av en ny analysplattform där patientens egen tumör är den biomarkör som avgör val av framtida behandling. För att uppnå detta

Läs mer

Effektivitet och produktivitet i Europas cancervård

Effektivitet och produktivitet i Europas cancervård Effektivitet och produktivitet i Europas cancervård Vem betalar för innovationen? Rikard Althin, Rolf Färe, Katarina Gralén, Shawna Grosskopf, Bengt Jönsson, och Nils Wilking IHE:s nätverksmöte för hälsoekonomer

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Cancerläkemedel möjligheter och visioner

Cancerläkemedel möjligheter och visioner Cancerläkemedel möjligheter och visioner Mef Nilbert, MD, PhD 2014-03-14 Namn Sammanhang Danish Cancer Society Dagens cancerpatient 4 av 10 utvecklar cancer, sjukdomen för många kronisk 3.9 milj Européer

Läs mer

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Biosimilarer Vad är det?

Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Introduktion Läkemedel är en viktig del av en god hälso- och sjukvård. Traditionellt har läkemedel tillverkats på kemisk väg men under de senaste decennierna

Läs mer

Ordnat införande på lokal nivå. Erfarenheter från Landstinget i Kalmar län

Ordnat införande på lokal nivå. Erfarenheter från Landstinget i Kalmar län Ordnat införande på lokal nivå. Erfarenheter från Landstinget i Kalmar län Ellen Vinge, specialist och docent i klinisk farmakologi, ordf i LK Petra Hallén, apotekare, chef för Läkemedelssektionen Magnus

Läs mer

Bengt Jönsson och Nils Wilking

Bengt Jönsson och Nils Wilking Bengt Jönsson och Nils Wilking Maj 2013 Rapport från SNS forskningsprogram SNS är en politiskt oberoende ideell förening som genom forskning, möten och bokutgivning bidrar till att beslutsfattare i politik,

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

2011 Sanningen om läkemedelskostnaderna

2011 Sanningen om läkemedelskostnaderna 2011 Sanningen om läkemedelskostnaderna 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 5 Kostnaderna för sjukvård ökar mer än läkemedelskostnaderna 6 Utan läkemedel skulle sjukvårdskostnaderna vara högre

Läs mer

GRUNDEN FÖR VÄRDEBASERAD PRISSÄTTNING OCH TLV:S UTVECKLINGSARBETE

GRUNDEN FÖR VÄRDEBASERAD PRISSÄTTNING OCH TLV:S UTVECKLINGSARBETE GRUNDEN FÖR VÄRDEBASERAD PRISSÄTTNING OCH TLV:S UTVECKLINGSARBETE TLV fattar beslut om att läkemedel ska ingå läkemedelsförmånerna utifrån en värdebaserad prissättning Det värdebaserade systemet för subvention

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Lärandekonferens 1/12

Lärandekonferens 1/12 Lärandekonferens 1/12 13.00 Välkomna! Presentation av dagen - Lenita Lundin Standardiserade vårdförlopp - Lisa Jelf Eneqvist SVF-flödet med b.la. - Lollo Viita Hallberg och Bodil Sandh Vad har vi åstadkommit

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Nationell cancerportal Unika förutsättningar för att följa och utvärdera behandling med hjälp av biomarkörer och kliniska data

Nationell cancerportal Unika förutsättningar för att följa och utvärdera behandling med hjälp av biomarkörer och kliniska data Nationell cancerportal Unika förutsättningar för att följa och utvärdera behandling med hjälp av biomarkörer och kliniska data Bakgrund Under senare år har så kallade målinriktade terapier och individualiserad

Läs mer

Särläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar

Särläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar Särläkemedel Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar 1 Förord LIF är branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige. LIF har drygt 75 medlemsföretag vilka står som tillverkare

Läs mer

BRYSSEL 2016 Biologiskt / Biosimilar

BRYSSEL 2016 Biologiskt / Biosimilar BRYSSEL 2016 Biologiskt / Biosimilar Bryssel den 16 november 2016 Tidiane Diao Bakgrund: Mellan 2015 och 2020 går dem flesta patenten på biologiska läkemedel (inom reumatologin) ut och i samband med detta

Läs mer

Pris, tillgång och service - fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden HSU 2013-01-23

Pris, tillgång och service - fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden HSU 2013-01-23 - fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden HSU 2013-01-23 Innehåll Läkemedels- och apoteksutredningen Regionens beredningsprocess Utredningens förslag Förslag till synpunkter från Västra

Läs mer

LIF rapport. Läkemedelsutvecklingen inom cancerområdet 2008:6

LIF rapport. Läkemedelsutvecklingen inom cancerområdet 2008:6 LIF rapport Läkemedelsutvecklingen inom cancerområdet 2008:6 Juni 2008 Läkemedelsutvecklingen inom cancerområdet Rapport från LIF till Utredningen om en nationell cancerstrategi Bengt Jönsson Nils Wilking

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Styrdokument. Nationellt kvalitetsregister för Analcancer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Styrdokument. Nationellt kvalitetsregister för Analcancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Styrdokument Nationellt kvalitetsregister för Analcancer 2016-05-10 Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Syftet

Läs mer

Myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Myelodysplastiskt syndrom (MDS) Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Myelodysplastiskt syndrom (MDS) Figur-/tabellverk från nationella kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2013 April 2015 alt

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

MALL FÖR FRAMTAGANDE AV HANDLINGSPLAN

MALL FÖR FRAMTAGANDE AV HANDLINGSPLAN MALL FÖR FRAMTAGANDE AV HANDLINGSPLAN för arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen mellan regeringen och SKL om kortare väntetider i cancervården 2016 Handlingsplanerna ska vara

Läs mer

Hur kan nya ersättningsmodeller ge patienterna tillgång till nästa generations läkemedel ett europeiskt perspektiv?

Hur kan nya ersättningsmodeller ge patienterna tillgång till nästa generations läkemedel ett europeiskt perspektiv? Hur kan nya ersättningsmodeller ge patienterna tillgång till nästa generations läkemedel ett europeiskt perspektiv? Ulf Persson up@ihe.se IHE, The Swedish Institute for Health Economics IHE studie Innovative

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2010-07-01 Vår beteckning 410/2010, SÖKANDE Celgene AB Kista Science Tower 164 51 KISTA SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar

Läs mer

Jessica Wihl onkolog/ gynonkolog Medicinsk rådgivare RCC Syd

Jessica Wihl onkolog/ gynonkolog Medicinsk rådgivare RCC Syd Halland Kronoberg Blekinge Skåne Jessica Wihl onkolog/ gynonkolog Medicinsk rådgivare RCC Syd Bakgrund Södra regionvårdsnämnden tog 2014 beslut i samband med godkännande av den första regionala cancerplanen

Läs mer

Kontaktsjuksköterskor inom blodcancervården

Kontaktsjuksköterskor inom blodcancervården Kontaktsjuksköterskor inom blodcancervården Rapport 2012 2 (6) Sammanfattning Alla cancerpatienter ha tillgång till en kontaktsjuksköterska eller motsvarande, enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Läs mer

Kostnadsutvecklingen för cancerläkemedel. Henrik Lindman Onkologkliniken UAS

Kostnadsutvecklingen för cancerläkemedel. Henrik Lindman Onkologkliniken UAS Kostnadsutvecklingen för cancerläkemedel Henrik Lindman Onkologkliniken UAS Vad får det kosta? CA 500 000 KR/QALY DYR MEDICIN MOT CANCER STOPPAS SVD 24/9 2008, INGER ATTERSTAM Det nya cancerläkemedlet

Läs mer

Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården

Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Per Fessé Cancersamordnare Omkring 60 000 personer i Sverige

Läs mer

Hur värderas medicinska produkter av samhället. Wing Cheng

Hur värderas medicinska produkter av samhället. Wing Cheng Hur värderas medicinska produkter av samhället Wing Cheng Vår vision Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Det här gör TLV Beslutar om subvention av läkemedel och förbrukningsartiklar Beslutar om subvention

Läs mer

Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara

Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara Läkemedel inom förmånssystemet och periodens Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 4 Integration & presentation... 4 Teknisk dokumentation... 4 Sid 1/5 Syfte Information

Läs mer

Varför satsa på klinisk forskning?

Varför satsa på klinisk forskning? Varför satsa på klinisk forskning? Forskningens dag Falun 2017-10-18 Gunilla Enblad Ur Olle Stendahls utredning 2009: Vad är klinisk forskning? Den definition som utredningen utgår från är att klinisk

Läs mer

Vår vision: Mesta möjliga hälsa för skattepengarna

Vår vision: Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Vårt apoteksuppdrag 2 Vår vision: Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Vi reglerar apoteksmarknaden Vi styr apoteksmarknaden bland annat genom reglerna för det generiska utbytet. Vi är en av flera myndigheter

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

Mellansvenskt läkemedelsforum Örebro 4 februari 2015. Medicinska genombrott Bröstcancer och Malignt Melanom

Mellansvenskt läkemedelsforum Örebro 4 februari 2015. Medicinska genombrott Bröstcancer och Malignt Melanom Mellansvenskt läkemedelsforum Örebro 4 februari 2015 Medicinska genombrott Bröstcancer och Malignt Melanom Kenneth Villman Överläkare Onkologiska kliniken USÖ Mentometerfråga Kenneth Villman 150204 2 Disposition

Läs mer

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är

Läs mer

Satsning på cancervården

Satsning på cancervården Satsning på cancervården Regeringen satsar 500 miljoner kr per år under perioden 2015 2018 för att Förkorta väntetiderna Minska de regionala skillnaderna Skapa en mer jämlik vård med ökad kvalitet och

Läs mer

Utbyte av läkemedel utan subvention

Utbyte av läkemedel utan subvention Utbyte av läkemedel utan subvention Tillåt frivillig utbytbarhet och priskonkurrens på receptbelagda läkemedel utan subvention Läkemedel som inte subventioneras (d.v.s. inte ingår i läkemedelsförmånen)

Läs mer

Ännu bättre cancervård

Ännu bättre cancervård Ännu bättre cancervård Överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om insatser i enlighet med nationella cancerstrategin Varför cancerstrategi? Dubblering av antalet personer som

Läs mer

Användning av nya cancerläkemedel. Redovisning gällande ett urval av cancerläkemedel med registrerad användning 1 januari 30 juni 2018

Användning av nya cancerläkemedel. Redovisning gällande ett urval av cancerläkemedel med registrerad användning 1 januari 30 juni 2018 Användning av nya cancerläkemedel Redovisning gällande ett urval av cancerläkemedel med registrerad användning 1 januari 30 juni 2018 Användning av nya cancerläkemedel Redovisning gällande ett urval av

Läs mer

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården STYRDOKUMENT för Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Styrdokument för kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Ett kvalitetsregister för uppföljning av nya läkemedel som används

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister 1.1 God samverkan med industrin leder till bättre vård I Sverige förekommer

Läs mer

Utmaningar med dagens pris- och subventionssystem Hur ska TLV hantera dessa i dag och i morgon? Niklas Hedberg, chefsfarmaceut

Utmaningar med dagens pris- och subventionssystem Hur ska TLV hantera dessa i dag och i morgon? Niklas Hedberg, chefsfarmaceut Utmaningar med dagens pris- och subventionssystem Hur ska TLV hantera dessa i dag och i morgon? Niklas Hedberg, chefsfarmaceut Utmaningar Nationella beslut inte nått tillräckligt genomslag på regional

Läs mer

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län Vuxen- vaccinations- program Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län Barnvaccinationsprogrammet: Noggrann kontroll och uppföljning. 97-98 % täckning Efter 18 årsdagen: Lycka till! (Hoppas

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med

Läs mer

Hälsoekonomi

Hälsoekonomi Hälsoekonomi 20180528 Kan man bedöma kostnadseffektivitet av läkemedel? Jämföra effekten av olika läkemedel i relation till kostnaden Jämförelser mellan olika behandlingar och sjukdomar NT-rådet Råd om

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Johan Cosmo Regional samordnare av cancersjukvård 044/3091812 Johan.cosmo@skane.se Datum 180413 Version 4 1 (5) Frågor och svar om Kortare väntetider

Läs mer

Där det finns framtidstro, innovation och glädje, dit går man. Orden kommer spontant från två medarbetare i Celgenes svenska ledning.

Där det finns framtidstro, innovation och glädje, dit går man. Orden kommer spontant från två medarbetare i Celgenes svenska ledning. läkemedelsföretaget Där det finns framtidstro, innovation och glädje, dit går man. Orden kommer spontant från två medarbetare i Celgenes svenska ledning. 58 pharma industry nr 4 13 CELGENE - uppstickare

Läs mer

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22 Statistik Nästan 58 000 cancerdiagnoser ställdes år 2011 i Sverige. Under de senaste 20 åren har antalet nya cancerfall ökat med i genomsnitt 1,7 procent per år. Ungefär lika många män som kvinnor får

Läs mer

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Inledning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Johan Cosmo Regional samordnare av cancersjukvård 044/3091812 Johan.cosmo@skane.se Datum 160129 Version 2 1 (5) Frågor och svar om Kortare väntetider

Läs mer

Införande av nya innovativa läkemedel - så fungerar den värdebaserade prissättningen i Sverige. Martin Irding

Införande av nya innovativa läkemedel - så fungerar den värdebaserade prissättningen i Sverige. Martin Irding Införande av nya innovativa läkemedel - så fungerar den värdebaserade prissättningen i Sverige Martin Irding Ämnen/frågor inför idag 1. De tre grundläggande principerna (människovärde/behov- och solidaritet/kostnadseffektivitet)

Läs mer

TILL DIG MED HUDMELANOM

TILL DIG MED HUDMELANOM TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland

Läs mer

regiongavleborg.se Per Fessé, Cancersamordnare

regiongavleborg.se Per Fessé, Cancersamordnare Standardiserad Vårdförlopp Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Per Fessé, Cancersamordnare Remiss

Läs mer

Välkommen till Cancerdag för allmänläkare

Välkommen till Cancerdag för allmänläkare Välkommen till Cancerdag för allmänläkare Program förmiddagen 08:30-09:15 Inledning 09:15-09:25 Bensträckare 09:25-10:15 Tidig upptäckt 10:15-10:25 Bensträckare 10:25-11:30 Standardiserade vårdförlopp

Läs mer

Generiska läkemedel. Same same different name

Generiska läkemedel. Same same different name Generiska läkemedel Same same different name Vad är generika? de 5 miljarder som samhället sparar årligen på generika motsvarar 11 000 sjuksköterskor* *(inkl. sociala avgifter) En del patienter som står

Läs mer

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna, Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv Sweco för Villaägarna, 2019-02-20 Metod Data från Eurostat Data inrapporterat från Energimyndigheten och SCB Nätkostnad: Medel från inrapportering från Ei

Läs mer

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF Hur ser det ut idag? Vågar jag bli gammal? Samverkan eller stuprör?

Läs mer

Implementering och uppföljning av nya läkemedel

Implementering och uppföljning av nya läkemedel Implementering och uppföljning av nya läkemedel Målriktade terapier Henrik Lövborg, RCC Sydöst Freddi Lewin, Nationella Arbetsgruppen Cancerläkemedel 2018-05-21 Andel onkologi av samtliga läkemedel (%)

Läs mer

Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara

Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara Läkemedel inom förmånssystemet och periodens Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 4 Krav... 4 Rekommendation... 4 Teknisk dokumentation... 5 Version Datum Författare

Läs mer

Statistik. 16 Cancer i Sverige 25 Cancer i världen

Statistik. 16 Cancer i Sverige 25 Cancer i världen Statistik Nästan 58 000 människor i Sverige drabbades av cancer år 2013. I hela världen insjuknade omkring 14 miljoner under 2012. Cancerfallen ökar kontinuerligt i både Sverige och världen, dels på grund

Läs mer

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner

Läs mer

Nationell överenskommelse Kortare väntetider i cancervården

Nationell överenskommelse Kortare väntetider i cancervården Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (5) Nationell överenskommelse 2018 - Kortare väntetider i cancervården Sida 2 (5) Bakgrund Regeringen avsätter 447,5 mnkr år 2018 för att skapa en mer jämlik

Läs mer

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Kvalitetsdata i cancervården

Kvalitetsdata i cancervården Kvalitetsdata i cancervården RCC Syd augusti 2015 Den andra kvalitetsrapporten från RCC Syd fokuserar på deltagande i multidisciplinära terapikonferenser (MDK) med jämförelse mellan olika diagnoser och

Läs mer

Regelverk för diagnosgruppernas arbete med kvalitetsfrågor inom hematologi

Regelverk för diagnosgruppernas arbete med kvalitetsfrågor inom hematologi Regelverk för diagnosgruppernas arbete med kvalitetsfrågor inom hematologi Detta dokument är en reviderad version av det dokument med samma namn som antogs av årsmötet för Svensk Förening för Hematologi

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

V201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3

V201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:482 av Karin Rågsjö m.fl. (V) En jämlik cancervård 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Inledning 2 4 Regionala skillnader 3 5 Omotiverade

Läs mer

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet Aktuellt från SUHF 2017-04-24 Karin Röding Statssekreterare Disposition Högskolans utveckling Sveriges position i världen avseende forskning och utbildning Hela livet hela landet hela världen Nya mål för

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Målsättning

Målsättning Läkemedelsförmånsnämnden 2004-06-10 Kunskapssammanställningar, kliniska rekommendationer och riktlinjer samarbetsavtal mellan Läkemedelsförmånsnämnden, Läkemedelsverket, SBU och Socialstyrelsen Målsättning

Läs mer

Beräkningsunderlag. för andel cancerpatienter som genomgått SVF Version 2.1

Beräkningsunderlag. för andel cancerpatienter som genomgått SVF Version 2.1 Beräkningsunderlag för andel cancerpatienter som genomgått SVF 2019-03-20 Version 2.1 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2018-02-12 Version 1.0 2018-10-2 Version 2.0 2019-03-20 Version 2.1.

Läs mer

Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting

Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting Landstingsstyrelsens förvaltning FoUU-kansliet Bilaga 2006-03-30 Dnr LS 0602-0316 Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms

Läs mer

14 pharma industry nr 3 13

14 pharma industry nr 3 13 14 pharma industry nr 3 13 OVILJA ATT BETALA FÖR INNOVATIVA LÄKEMEDEL branschens åsikter om branschen FÖRDJUPAT SAMARBETE MED VÅRDEN SVÅRT ATT FÖRA DIALOG MED MARKNADENS NYA AKTÖRER STÄRKA INDUSTRINS ANSEENDE

Läs mer

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Policydokument Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) Inledning Svensk förening för övre abdominell

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Fokusrapport. Stockholms läns landsting

Fokusrapport. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Fokusrapport Kostnader för bröstcancervårdkedjans olika steg på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna år 2001 - inför framtida krav på prioriteringar och kostnadseffektivitet

Läs mer