Flexibel hjälpmedelsinformation och tillgänglig vardagsteknik. 25 år i knoppen +65 i kroppen nya informationsvägar i Dalarna

Transkript

1 Flexibel hjälpmedelsinformation och tillgänglig vardagsteknik 25 år i knoppen +65 i kroppen nya informationsvägar i Dalarna

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Författare: Katarina Nordin Omslagsfoto: Gustav Lorentzen/MASKOT Ansvarig handläggare: Bengt Andersson Ansvarig informatör: Magdalena Marklund Formgivning: Ordförrådet AB ISBN: Artikelnummer: Publikationen kan beställas på HIs webbplats, via telefon eller hämtas i pdf-format, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Katarina Nordin Flexibel hjälpmedelsinformation och tillgänglig vardagsteknik 25 år i knoppen +65 i kroppen nya informationsvägar i Dalarna 1

4 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 6 Syfte... 8 Delprojekt... 9 Projektbeskrivning Tidplan för genomförande Inventeringsfas Aktivitetsplan Genomförande av projektet Reflektion Slutsats och diskussion Bilaga 1: Gruppintervjuer Bilaga 2: Enkätutvärdering sammanfattning... 46

5 Förord Med hjälp av medel från programmet Teknik för äldre vid Hjälp medelsinstitutet har under 2008 och 2009 projektet Flexibel hjälpmedelsinformation och tillgänglig vardagsteknik bedrivits i Dalarnas län. Projektets huvudsyfte har varit att informera om och göra Smarta vardagshjälpmedel mer tillgängliga i länet för främst personer över 65 år och som bor i ordinärt boende. Denna rapport är slutrapporten av projektet på begäran av Hjälpmedelsinstitutet. Falun januari 2010 Katarina Nordin projektledare 3

6 Sammanfattning Försöksverksamheten Flexibel hjälpmedelsinformation och tillgänglig vardagsteknik har under åren 2008 och 2009 pågått i Dalarna. Projektet har främst inriktat sig på att utveckla kommunikationsvägar och öka tillgängligheten till smarta vardagshjälpmedel. Med smarta vardagshjälpmedel menas produkter där det i de flesta fall inte krävs hälso- och sjukvårdens särskilda kompetens för bedömning och utprovning. I projektet har vi delat in produkterna i sex områden; syn, hörsel, ortopedteknik, motorik, kognition och kommunikation. Målgruppen har varit personer +65 år som av länets invånare utgör ca personer. Projektet har ingått i programmet Teknik för äldre och drivits av LD Hjälpmedel. Den långsiktiga målsättningen är att genom ett ökat användande av smarta vardagshjälpmedel öka självständigheten hos målgruppen och därmed minska vårdbehovet samt att smarta vardagshjälpmedel främst ska finnas tillgängliga på den öppna marknaden och inte inom landstingets hantering. Utifrån fokusintervjuer, se bilaga 1, och annan bakgrundsinsamling gjordes aktivitetsplanen upp och det beslutades att göra generella insatser till hela länet samt riktade insatser till fem av länets femton kommuner. Valet av insatskommuner bestämdes ur ett demografiskt och geografiskt perspektiv. Projektet utvärderades av Dalarnas forskningsråd (DFR) genom en enkätundersökning, se bilaga 2. Bland de generella insatserna kan bland annat nämnas en medial satsning, en mässa och i samband med det en tidning som trycktes upp och spreds i hela länet samt medverkan med information på olika organisationers ordinarie möten. De riktade insatserna var information och demonstration av smarta vardags hjälpmedel på PRO:s (pensionärernas riksorganisation) och SPF:s (Sveriges pensionärsförbund) månadsmöten, mobil försäljning samt workshops för främst personal inom kommun och landsting. Totalt genomfördes 21 månadsmöten, 5 mobila utresor med försäljning samt 11 workshops. Sammanlagt räknar vi med att personer besökte de riktade insatserna. Attityden gentemot smarta vardagshjälpmedel från de äldre har varit en intressant reflektion under projektet. Kommunikationstrappan med de fyra stegen information, kunskap, attityd och handling har bekräftats och varit ett mycket behjälpligt tankesätt. Månadsmötena med information och demonstration i samband med försäljning har visat sig varit positivt då steget varit kort från att få information och kunskap om produkterna till inköp och därmed handling. 4

7 Anlitandet av en kommunikationsbyrå som gav projektet en professionell inramning har också visat sig vara mycket värdefullt. Resultatet från DFR:s enkätundersökning efter projekttidens slut visar en tydlig skillnad i kännedom om smarta vardagshjälpmedel mellan insats och jämförelsekommunerna. En betydande ökning har skett i insatskommunerna och enligt DFR är utfallet så pass stort att det inte kan förklaras av slumpen. 5

8 Bakgrund Målet för äldrepolitiken är att äldre människor ska kunna leva ett aktivt, självständigt och tryggt liv. Med stigande ålder följer nedsatta funktioner, till exempel nedsatt rörlighet, syn, hörsel och kognitiv förmåga. Nedsatta funktioner kan vara orsakade av sjukdom eller skada men är oftast en följd av det normala åldrandet. Ett för mänskligheten naturligt fenomen. Hjälpmedel är en viktig förutsättning för att uppnå äldrepolitikens mål och många i den idag växande äldregruppen skulle ha nytta av det vi kallar Smarta vardagshjälpmedel för att klara av och göra vardagen enklare. Kännedomen om vilka hjälpmedel eller produkter som finns och tillgängligheten till dem är idag bristfällig och för att produkterna ska komma de äldre till del finns ett behov av att utveckla informationskanaler och tillgänglighetsalternativ. I Dalarna har sedan 2002 en förändring av förskrivningen skett då vissa hjälpmedel som tidigare förskrevs från hälso- och sjukvården idag betalas av den enskilde. Därför behöver de äldre få information om hur man på annat sätt får tag på produkterna. Samtidigt finns det hjälpmedel som idag förskrivs men som även skulle vara till nytta för andra, relativt friska och aktiva äldre som inte kommer i kontakt med hälso- och sjukvården. För dem är alternativ tillgänglighet en förutsättning. Ökad information och tillgänglighet ger också den enskilde större valfrihet. Ett behov av att tydliggöra riktlinjer för hjälpmedelshanteringen följer med i denna utveckling. Det är också av stor betydelse att hitta bra samverkansformer mellan olika berörda aktörer som till exempel landsting, kommun och privata aktörer. LD Hjälpmedel, Landstinget Dalarna har sökt och beviljats medel från Hjälpmedelsinstitutet och programmet Teknik för äldre för att bedriva projektet under åren 2008 och Teknik för äldre är en treårig satsning som ska stödja utvecklingsprocesser med målet att ge äldre personer bättre tillgång till funktionella produkter och tjänster där teknik underlättar aktiviteter i vardagen. Särskilda fokusområden är boende, anhöriga samt information om och tillgänglighet till bra produkter. 6

9 Projektet s fokusområde är information om och tillgänglighet till bra produkter. Målgrupp Målgrupp i projektet är alla äldre boende i Dalarna där fokus är de som lever i ordinärt boende. Med äldre menas åldersgruppen 65 år och uppåt. Produkter Smarta vardagshjälpmedel Med Smarta vardagshjälpmedel menas hjälpmedel som underlättar i vardagen och som i de flesta fall inte kräver hälso- och sjukvårdens särskilda kompetens för bedömning och utprovning. De produkter som projektet omfattar ska i dagsläget inte vara lätt tillgängliga att köpa över disk på den öppna marknaden i länet. Det ska vara produkter inom områdena hörsel, syn, ortopedteknik, motorik, kognition (minne) och kommunikation. Tjänster I tjänster innefattas service och support kopplat till teknik, rådgivning samt kursverksamhet. 7

10 Syfte Projektidé Att utveckla kommunikationsvägar och tillgänglighet till Smarta vardagshjälpmedel och tjänster för äldre i ordinärt boende i Dalarna. Syfte Att utveckla kommunikationsvägar så att äldre i ordinärt boende i Dalarna får ökad kännedom om: Smarta vardagshjälpmedel och tjänster. Var Smarta vardagshjälpmedel finns tillgängliga för demonstration och inköp. Vilka spelregler och förutsättningar som gäller inom hjälpmedelshanteringen Att utveckla tillgänglighetsalternativ för Smarta vardagshjälpmedel Långsiktigt mål En ökad medvetenhet hos äldre och deras närstående om hjälpmedel som underlättar i vardagen samt ökad tillgänglighet av dessa hjälpmedel kommer högst troligt att öka efterfrågan samt användandet av dessa hjälpmedel. Det kommer i hög grad att bidra till ökad självständighet och minskar på sikt vårdbehovet och därmed samhällskostnaderna. En del i det långsiktiga målet är också att hjälpmedel inom Smart vardagsteknik främst ska finnas tillgängliga på den öppna marknaden och inte inom landstingets hantering. 8

11 Delprojekt I första skedet definierades fyra delprojekt som sedan avgränsades under specifikationsfasen. 1. Utveckla kommunikationskanaler Inventering av goda erfarenheter av det som görs och har gjorts inom området. I samverkan med Hjälpmedelsinstitutet (HI) medverka till att Hinfo som är en databas för hjälpmedel, blir publikt så att nationell information kommer länets befolkning till del. Informera om och synliggöra befintliga Smarta vardagshjälpmedel genom olika visnings/utbildningsaktiviteter. Utarbeta informationsmaterial om Smarta vardagshjälpmedel. Avgränsning: Att i samverkan med HI verka för att göra Hinfo publikt görs inte inom ramen för projektet. Information om Hinfo ges genom projektet, bland annat genom att webbadressen finns med i den informa tionsfolder som ges ut genom projektet. Hur blev det? Som planerat efter avgränsning. 2. Utveckla tillgänglighetsalternativ Utveckla hjälpmedelsbutiker i Falun (entrén Falu lasarett), Borlänge (LD Hjälpmedel) samt Mora (LD Hjälpmedel). Utveckla mobil enhet/enheter för hjälpmedel och tjänster inom Smart vardagsteknik. Utställningen LD hjälpmedel Borlänge. Avgränsning: Att nå ut med information om de tre hjälpmedelsbutikerna i Falun, Borlänge och Mora sker inom ramen för projektet. Övrigt sker inom ramen för ordinarie verksamhet. Utställningen LD Hjälpmedel finansieras inom ordinarie verksamhet på uppdrag av landstingsstyrelsen. Det som ingår i projektet är hur Smarta vardagshjälpmedel för åldersgruppen 65 år och uppåt kan integreras i befintlig utställning 9

12 samt information om utställningen som ett tillgänglighetsalternativ för dessa produkter. Hur blev det? Som planerat efter avgränsning. 3. Tydliggöra riktlinjer för hjälpmedelshanteringen Utveckla modell för betalningsansvar Se över vilka produkter som idag förskrivs men istället kan ses som egenansvarsprodukter Avgränsning: Båda insatserna sker i huvudsak inom ramen för ordinarie verksamhet och inte genom projektet. En åtgärdsplan planeras bland annat att läggas fram för översyn av produkter som idag förskrivs men som istället kan ses som egenansvarsprodukter. Hur blev det? I och med projektet har en diskussion påbörjats angående egenansvarsprodukter och framförallt prissättningen på dessa produkter. Åtgärdsplan planeras men har inte ännu inte påbörjats. Erfarenheter från projektet kommer då att tas tillvara. 4. Samverkan Åstadkomma ett positivt gemensamt synsätt på Smarta vardagshjälpmedel hos brukare, närstående, förskrivare, politiker m.m. Hitta samverkansformer mellan landsting, kommuner och privata aktörer. Avgränsning: Inga aktiva åtgärder planeras förutom de naturliga kontakter som tas genom projektet samt att de effekter för samverkan som projektet medför noteras och dokumenteras. Hur blev det? Som planerat efter avgränsning. 10

13 Projektbeskrivning LD Hjälpmedel anställde en projektledare på heltid. För genomförandet av de olika projektinsatserna har personal anställda inom LD Hjälpmedel samt en timanställd konsult medverkat. Även syn och hörinstruktörer anställda i olika kommuner i länet har medverkat vid vissa insatser. Arbetsgrupper som konsulterats för projektet är sakkunniga inom aktuella hjälpmedelsområden, anställda inom LD Hjälpmedel samt ansvariga och personal vid Landstinget Dalarnas hjälpmedelsbutiker. Ett kontinuerligt samarbete har skett under projekttiden mellan projektledare och landstingets informationschef och en representant från Dalarnas forskningsråd. Kontakter från pensionärsorganisationerna PRO och SPF har knutits till projektet, främst från de fem kommuner där riktade insatser gjorts. Representanter för personal inom kommun och landsting har också varit viktiga kontakter, liksom representanter för leverantörer och privata aktörer på den öppna marknaden. Flera av dessa personer har funnits med i styrgrupp eller referensgrupp. Vad gäller kontakter som knutits i samband med projektet kan sammanfattningsvis sägas att ett stort kontaktnät med målgrupp och intressenter har byggts upp. Styrgruppen för projektet träffades under första året en gång i månaden och under andra året varannan månad. Då vi valt att främst samarbeta med pensionärsorganisationerna PRO och SPF har inte aktiv och fortlöpande kontakt tagits med brukar organisationer. Representant har funnits med i referensgruppen. Projektorganisation Under inventeringsfasen växte projektorganisationen fram som sedan augusti 2008 sett ut så här. Beställare: Kontaktperson: Uppdragsgivare: Styrgrupp: HI (Hjälpmedelsinstitutet) Bengt Andersson, programchef Teknik för äldre Arne Thureson, förvaltningschef LD Hjälpmedel Förvaltningschef LD Hjälpmedel Verksamhetschef HMC, LD Hjälpmedel Representant Stiftelsen Teknikdalen Representant sakkunnig Representant målgrupp Representant företag; Clas Ohlson 11

14 Projektledare: Referensgrupp: Leg.arbetsterapeut, LD Hjälpmedel Representant Dalarnas Forskningsråd (DFR) Landstinget Dalarnas informationschef Omvårdnadschef, Falun Samordnare anhörigkonsulenter, Dalarna Primärrehabchef Falun Representant LPR och LHR Ordförande PRO, Dalarna Representant styrelsen SPF, Dalarna 12

15 Tidplan för genomförande Projektperiod: till Initial planering: Inventerings och specifikationsfas Utvecklings och demonstrationsetapp Utvärdering Dokumentation och rapportering Den slutliga aktivitetsplanen fastslogs på ett styrgruppsmöte den 15 september 2008 och demonstrationsetappen påbörjades den 1 oktober Aktivitetsplanen har genomförts och hållits inom ramen för angiven projekttid, även om de olika fasernas tidsperioder har förskjutits något från det som först var planerat. 13

16 Inventeringsfas Inventering Från och med mars till och med augusti 2008 gjordes flera aktiviteter för informationsinsamling som underlag för att fastställa aktivitetsplanen i projektet. Litteratursökning på liknande projekt. Vi fann inga likvärdiga projekt dokumenterade, däremot ett antal varierande projekt och studier på sökorden information, hjälpmedel och äldre. I samtliga fall rörde in formationen hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården. Erfarenhetsutbyte med Hjälpmedelsinstitutets försöksverksamhet i Halland angående information och tillgänglighet av Bra produkter för äldre. Erfarenhetsutbytet har skett genom personlig kontakt med projektsamordnaren samt Hjälpmedelsinstitutets programchef för Teknik för äldre. Dokumenterad förstudie från Halland har också studerats. Enkätundersökning. Två mindre enkätundersökningar har genomförts inom LD Hjälpmedel under hösten 2007 och våren Vissa frågor främst rörande tillgänglighet och attityd till hjälpmedel har kunnat komma projektet till godo. Fokuserade gruppintervjuer. Under våren genomfördes fem gruppintervjuer med målgruppen. Tillvägagångssätt och urval av orter gjordes i samråd med Dalarnas forskningsråd. Antalet deltagare varierade mellan fyra och elva personer. Rekrytering och praktiskt genomförande skedde genom samverkan med en lokal pensionärsförening. Orterna utvaldes utifrån ett geografiskt och demografiskt hänseende. Huvudsyftet var att ta del av målgruppens attityd till hjälpmedel samt uppfattning om behovet av Smarta vardagshjälpmedel. Målgruppens önskemål och förslag på tillvägagångssätt för information om och tillgänglighet till dessa produkter var också en huvudfråga, se bilaga 1. Kommunikationsbyrå. Som underlag till fastställd aktivitetsplan har vi tagit del av den kommunikativa idé som en kommunikationsbyrå anlitad av HI presenterat. Där har vi framför allt tagit till oss den kommunikationstrappa de presenterar. Trappan beskriver vägen från kännedom om produkten till handlandet att aktivt använda produkten. De fyra stegen i trappan är kännedom, kunskap, attityd och slutligen handling, se bild. 14

17 HANDLING ATTITYD KUNSKAP KÄNNEDOM Vi har även anlitat en lokal kommunikationsbyrå för en mer specifik kommunikativ idé; hur att på bästa sätt nå ut till äldre i Dalarna. De betonade framför allt två spår i kommunikationen: attityden till smarta vardagshjälpmedel samt kännedom, tillgänglighet. Huvudbudskapet i kommunikationen som möter de två spåren var att fokusera på de goda effekterna av användandet av hjälpmedlen och att det är ok att bli äldre Den kommunikativa idén låg till grund för den visuella identiteten för projektet; presentations och informationsmaterial, se bild för exempel. 15

18 Aktivitetsplan Demonstrationsetappen pågick från 15 september 2008 till den 30 november Generella och riktade insatser Genom projektet planerades generella insatser att göras, det vill säga insatser som når ut till hela befolkningen i Dalarna. Riktade insatser planerades i fem av länets femton kommuner, de så kallade insatskommunerna. De är samma kommuner där ovan nämnda gruppintervjuer genomfördes; Malung (10 430), Orsa (7 026) Leksand (15 338), Falun (55 300) och Avesta (21 900). Valet av dessa kommuner gjordes utifrån att värdefulla kontakter redan etablerats genom gruppintervjuerna, vilket var tidsbesparande, men också att information redan börjat spridas på dessa orter. Vilka generella och riktade in satser det rör sig om anges nedan. Aktivitetsplanen som fastställdes fokuserade främst på: Information att utveckla kommunikationskanaler till ökad kännedom och kunskap om Smarta vardagshjälpmedel och tjänster hos målgrupp och intressenter. Tillgänglighet att utveckla alternativ till ökad tillgänglighet till, det vill säga möjlighet till inköp av Smarta vardagshjälpmedel. Information och tillgänglighet Insatserna skulle rikta sig i huvudsak till målgruppen men även till intressenter. Som intressenter räknade vi till exempel grupper som kommer i kontakt med målgruppen och som kan ses som viktiga kanaler att vara behjälpliga målgruppen att få kännedom om smarta vardagshjälpmedel, förmedla var hjälpmedlen kan införskaffas samt instruera hur man använder dem. Under arbetet med att fastställa aktivitetsplanen framkom många idéer. Det som valdes bort var information i form av demonstrations- 16

19 produkter och broschyrer på offentliga platser som vårdcentraler, bibliotek m.m., direktutskick till målgruppen i form av en broschyr samt hemma hos partyn. De två sistnämnda valdes bort därför att de inte gick hem hos deltagarna i gruppintervjuerna. Information i offentliga miljöer valdes bort av tidsbrist och vetskapen om att Teknik för äldres försöksprojekt i Halland satsat på det. För specifikt utvecklande av alternativ till ökad tillgänglighet till Smarta vardagshjälpmedel fanns från börja många idéer bland annat diskuterades bygdegårdspartyn som ett alternativ. Det vill säga någonting liknande de plastpartyn men med smarta vardagshjälpmedel och i en offentlig lokal. Det valdes bort då det under gruppintervjuerna inte ansågs vara något attraktivt alternativ. Särskilt inte av herrarna. Insatser som slutligen fastställdes i aktivitetsplanen: Generella insatser (hela länet) Internet (MI) Media (MI) Utställning (MI) Informationsmaterial (MI) Mässa (MI) Intressenters ordinarie möten (I) Personlig kontakt (I) LD:s hjälpmedelsbutiker (MI) Externa butiker (MI) Riktade insatser (fem kommuner) Månadsmöten (M) Mobil enhet (MI) Workshop (I) M = målgrupp, I = intressenter Generella insatser Internet ge information om webbadresser där information om Smarta vardagshjälpmedel finns tillgänglig samt adresser till företag som har webbshops. Utställning ge information om en utställning som är tillgänglig för allmänheten på LD Hjälpmedel i Borlänge samt vid Hjälpmedelscentralen i Mora. Informationsmaterial trycka upp en allmän broschyr i samarbete med en kommunikationsbyrå, sammanställa en särskild Mässtidning samt trycka upp en folder som HI sammanställt med information om företag som säljer Smarta vardagshjälpmedel via butik, postorder eller webbshop. Media nå ut med information via lokal media; press, lokal radio och eventuellt lokal TV. 17

20 Mässa genomföra en mässa med arbetsnamnet Smart vardag under hösten 2009 där aktuella leverantörer ges tillfälle att visa sina produkter samt att intressanta föredrag i ämnet genomförs. Ordinarie möten information till berörda organisationer på deras ordinarie planlagda möten som exempelvis Länshandikapprådet LHR och HSO, Länspensionärsrådet LPR, sammankomster förutom månadsmöten inom PRO och SPF. Information för politiker och berörda aktörer inom kommun och landsting. Personlig kontakt för information och dialog om projektet med aktuella leverantörer och SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag). Hjälpmedelsbutiker medverka i utvecklandet av samt sprida information om landstingets tre Hjälpmedelsbutiker i Falun, Borlänge samt Mora. Externa butiker sprida kännedom om företag som säljer Smarta vardagshjälpmedel via butik och/eller postorder samt samverka med företag i länet, till exempel Clas Ohlson som säljer produkter inom kategorin Smarta vardagshjälpmedel. Riktade insatser Månadsmöten besöka månadsmöten i de lokala SPF och PRO föreningarna i insatskommunerna. Sammanlagt 12 möten. Ett SPF och ett PRO möte i varje insatskommun utom Falun som är den största kommunen med flest antal invånare där vi besöker de två största föreningarna i vardera SPF och PRO. Det framkom under gruppintervjuerna att information på ett månadsmöte var det främsta önskemålet från målgruppen. Under månads mötena ges en allmän information med en Powerpointpresentation samt tillfälle att besöka en demonstrationshörna. Deltagarna får då möjlighet att känna och klämma på produkterna och erbjuds rådgivning. Informationsmaterial, den allmänna broschyren, foldern med säljande företag m.m. delas ut. Månadsmötena genomförs under perioden oktober 2008 till februari Mobil enhet en bil/buss rustad med produkter och informationsmaterial besöker insatskommunerna. Eventuellt görs besök till två orter i Falu kommun. Vi hyr in oss ett par dagar i en offentlig lokal där möjlighet ges till demonstration och försäljning av Smarta vardagshjälpmedel. Annonsering sker via lokalt annonsblad men också under månadsmöten som genomförs innan det mobila besöket. Någon form av förtäring bjuds besökarna på. De mobila demonstrations- och försäljningsbesöken beräknas ske under tidsperioden december 2008 till augusti

21 Workshop för intressenter inom kommun och landsting. Främst distriktsarbetsterapeuter, distriktssköterskor, hemtjänstpersonal samt anhörigkonsulenter. Målsättningen är att ge deltagarna kännedom och kunskap om smarta vardagshjälpmedel så att de i sin tur kan ge informationen vidare i sina kontakter med målgruppen. En workshop genomförs i var och en av de fem insatskommunerna under tidsperioden mars till augusti

22 Genomförande av projektet Internet Information om webbadresserna /hjalpmedelsguide har getts genom broschyren 25 år i knoppen +65 i kroppen. En sammanställning av webbadresser till säljande företag trycktes upp i en folder. Sammanställningen var gjord av Hjälpmedelsinstitutet. Information om adressen foraldre.se som tillkom i början av 2009 har getts muntligen vid olika in satser. Bild från PRO Sundborns hemsida Flera pensionärsorganisationer har lagt ut information och bilder på sina hemsidor från våra informations- och demonstrations till fällen, (exempelvis aktuellt.htm). Informationen har främst gått ut i insats kommunerna men spreds även ut i hela länet genom mässtidningen och mässan Smart Vardag. Media En mediastrategi upprättades tillsammans med landstinget Dalarnas informationschef. Aktivt skickades pressmeddelanden ut i samband med de fyra insatserna månadsmöten, mobil enhet, workshops och mässan Smart vardag. Insatserna har uppmärksammats i dagstidningarna Dalarnas tidningar och Dala Demokraten vid ett flertal tillfällen. Inte enbart i samband med pressmeddelanden utan också på initiativ av målgruppen. Projektet och dess budskap har också uppmärksammats av tidningar na Dalabygden, Allt om Hjälpmedel, Westra Wermlands tidning samt landstinget Dalarnas personaltidning Inblick. Lokal radio och lokal TV rapporterade från mässan Smart Vardag. Lokalradion hade utöver nyhetssändningarna ett längre inslag från mässan om fiffiga saker som de uttryckte det. 20

23 Utställning Information har getts muntligen om hjälpmedelsutställningen på LD Hjälpmedel i Borlänge samt en mindre utställning som finns vid Hjälpmedelscentralen i Mora. Utställningarna kom till för flera år sedan på uppdrag av landstingsstyrelsen för att möta allmänhetens behov av att få information om och känna och klämma på hjälpmedel och här visas många smarta vardagshjälpmedel. Tillgång till kunnig personal finns också för personlig rådgivning. Utställningarna ligger i kombination med landstingets hjälpmedelsbutiker vilket visat sig vara en stor fördel. Under 2009 beräknas ca 800 personer ha besökt utställningen i Borlänge och Mora, varav de flesta i Borlänge. Besöken har skett genom studiebesök ledd av en hjälpmedelskonsulent. Under besöket har även information getts om smarta vardagshjälpmedel och om projektet. Besökarna har varit i varierande åldrar och allt från studerande inom vård och omsorg på olika nivåer till olika organisationer och föreningar. Förutom tidsbokade studiebesök är det många som dagligen passerar utställningen i Borlänge genom besök på Hjälpmedelscentralen eller som deltagare i en utbildning eller konferens. Informationsmaterial Broschyren 25 år i knoppen +65 i kroppen innehöll exempel på Smarta vardagshjälpmedel ur varje produktområde, hänvisning till några webbadresser för information om produkter och kontaktuppgifter till Landstinget Dalarnas hjälpmedelsbutiker. Broschyren trycktes upp i exemplar och har spridits till målgrupp och intressenter främst i samband med våra riktade insatser. Mässtidningen Smart Vardag trycktes upp i exemplar i samband med mässan den 1 oktober Ungefär hälften har spridits vid 2009 års utgång exemplar spreds innan och under mässdagen. Förutom att tidningarna delades ut under mässdagen skickades de till samtliga PRO och SPF ordföranden i länet samt till samtliga vårdcentraler under september månad. Tidningar spreds också genom personal från LD Hjälpmedel och övriga kontakter inom kommun och landsting till andra offentliga platser runt om i länet men främst i Falun- Borlängeområdet. Tidningen innehöll en intervju med Lasse Berghagen som blev lite av tidningens profil, intervjuer med sakkunniga och målgruppen, plocksidor med exempel på produkter, hänvisning till inköpsställen och kockens recept (kocken demonstrerade smarta köksprodukter under mässdagen). För intervjuerna konsul SMARTA LÖSNINGAR FÖR DIG SOM TÄNKER FORTSÄTTA NJUTA AV LIVET. 25 år i knoppen +65 i kroppen Smart Vardag SMARTA LÖSNINGAR FÖR DIG SOM TÄNKER FORTSÄTTA NJUTA AV LIVET. NYHET! Användarvänlig mobiltelefon. MINNESKNAPP Avlastar minnet. ONE-TOUCH Öppnar burkar automatiskt. Vi har träffat Lasse Berghagen Jag vill vara lika pigg som Povel Missa inte! Ett besök på Smart vardags mässa i Falun den 1 oktober! 21

24 terades en journalist. Annonser från utställande företag på mässan samt kontaktuppgifter till Landstinget Dalarnas hjälpmedelsbutiker fanns också med. I de tidningar som delades ut innan och i samband med mässan fanns också ett mäss program upptryckt. Kvarvarande tidningar har inte mässprogrammet upptryckt och vi räknar med att sprida dem i länet under nästkommande år. En folder trycktes upp med en sammanställning som Hjälpmedelsinstitutet gjort av säljande företag av smarta vardagshjälpmedel. Foldern trycktes upp i tusentals exemplar på landstinget Dalarnas eget tryckeri och spreds till målgrupp och intressenter främst i samband med de riktade insatserna. Projektet bekostade också en särskild informationsfolder för landstinget Dalarnas hjälpmedelsbutiker. Den trycktes upp i exemplar i samband med mässan Smart Vardag. Mässan Smart Vardag Mässan Smart Vardag, som mer kom att bli en mässkonferens, gick av stapeln den 1 oktober 2009 på Gruvans konferensanläggning i Falun. 11 utställare demonstrerade och sålde vardagshjälpmedel från de olika produktområdena. Teknik för äldre och landstinget Dalarnas hjälpmedelsbutiker fanns på plats med information. Mässan invigdes av LD Hjälpmedels förvaltningschef och ett landstingsråd. Fyra föreläsningar av kunniga och erfarna föreläsare inom områdena åldrande och vardagsteknik gavs under dagen. En panel kallad expertpanelen, med erfaren personal från LD Hjälpmedel fanns tillgänglig för rådgivning. Det bjöds också på musikunderhållning mellan föreläsningarna. Kaffeservering med rabatterat pris fanns i konferensanläggningen. En kock anlitades för att demonstrera vardagshjälpmedel i hushållet. Ingen inträdesavgift togs men besökarna fick en numrerad biljett som tjänade två syften; att beräkna besökarantalet och som lott i en lotteri Intresserade besökare Invigningstal 22

25 Kocken demonstrerar smarta köks hjälpmedel Mässvärdinnor (personal från LD Hjälpmedel) mötte besökaren i entrén dragning. Det genomfördes två lottdragningar under dagen. Priserna sponsrades av Clas Ohlson. Ungefär 350 personer besökte mässan. Mässan annonserades på olika sätt såsom genom dagstidningar, lokalradio, lokala annonsblad, flygblad som delades ut vid olika informationsmöten, affischer, e-postutskick, aktuella hemsidor m.m. Ordinarie möten Flera generella informationsinsatser har genomförts löpande under projekttiden både på initiativ från projektet eller från målgrupp och intressenter. Här följer några exempel: PRO Dalarnas konsumentråd, PRO Dalarnas friskvårdsgrupp, SPF Dalarnas ordförandemöte, Länshandikapprådet LHR, Länspensionärsrådet LPR, LD Hjälpmedels egen personal samt annan berörd personal inom landstinget, anhörigkonsulenter och anhörigstödgrupper, politiker i hälso- och sjukvårdsutskottet. Ingen generell information har genomförts för grupper inom kommun som till exempel hemtjänstpersonal, då inget lämpligt forum har funnits. Däremot har personlig kontakt med information och dialog om projektet tagits med nyckelpersoner bland intressenter som arbetar inom kommunen. Personlig kontakt Kontakter har tagits och etablerats med leverantörer från varje produktområde med information och dialog om projektet. Utöver det har många naturliga personliga kontakter uppstått under projektets gång med personer inom målgrupp och intressenter. Personlig kontakt med representant från SABO har tagits som visat intresse för vidare samarbete i framtiden. 23

26 Hjälpmedelsbutiker I Falun, Borlänge och Mora finns landstinget Dalarnas tre hjälpmedelsbutiker. Målsättningen med butikerna är att bana väg för smarta vardagshjälpmedel att komma ut på den öppna marknaden. Under projekttidens gång har kontinuerliga träffar för erfarenhetsutbyte genomförts med ansvariga och personal från butikerna. Information om butikerna har spridits genom projektets insatser och butikspersonalen har noterat en ökad efterfrågan särskilt i samband med projektinsatser nära eller i respektive ort där butikerna finns. Butikerna har i sin tur varit informationskanaler för det material som tryckts upp genom projektet. Hjälpmedelsbutik i Borlänge Det senaste året har en övergripande målformulering och handlingsplan för butikerna arbetats fram av ansvariga. En översyn av prissättningen har också skett. Produkter inom områdena hör, kognition och kommunikation har tidigare varit mycket begränsat i butikernas sortiment. Ett beslut om en utökning av dessa produkter har tagits och en viss utökning av sortimentet har nu skett. En gemensam informationsfolder gjordes i samband med mässan Smart vardag där butikerna hade en egen monter. Foldern be kostades av projektet. Externa butiker Information har spridits muntligt och skriftligt om företag som säljer smarta vardagshjälpmedel via butik och/eller postorder. En kontinuerlig marknadskontroll, begränsad framför allt till Borlänge och Falun, har skett för att hålla oss uppdaterade om vilka produkter som finns tillgängliga. Vi har också under projekttidens gång fått tips och information angående tillgängligheten av produkter i butiker ute i länet genom de kontakter vi etablerat. Förutom de stora butikskedjorna som Clas Ohlson och OnOff kan nämnas några specialbutiker som har smarta vardagshjälpmedel i sitt sortiment; en hälsokostbutik i Leksand, en optiker i Malung som förutom synhjälpmedel även tillhandahåller hörselhjälpmedel, en nyligen öppnad butik med hörselhjälpmedel i Falun och en också helt nyligen öppnad butik i Orsa. Clas Ohlson har varit representerat i styrgruppen och därmed en samverkanspartner. En sammanställning av produkter som finns i deras sortiment och som kan räknas som smarta vardagshjälpmedel har gjorts av personal på Clas Ohlsons inköpsavdelning. Det gjordes efter 24

27 ett möte med marknadsansvariga på Clas Ohlson där man bland annat ville veta omfattningen av smarta vardagshjälpmedel i deras sortiment. Vi framförde också från projektets sida en önskan att mera samlat marknadsföra dessa produkter för att de ska bli mer lättillgängliga för allmänheten. Månadsmöten Vi började med att bestämma tid och datum med ordföranden för de största SPF och PRO föreningarna i insatskommunerna. Då fanns redan en kontakt etablerad efter de gruppintervjuer som tidigare genomförts på varje ort. I Falu kommun tog vi också kontakt med ordföranden i de näst största föreningarna, PRO och SPF i Svärdsjö. Vi planerade från början att ha de två månadsmötena i varje kommun tätt inpå varandra för att sedan komma tillbaka efter några veckor med mobil försäljning. Den planeringen kunde vi inte följa då det visade att de flesta pensionärsföreningarna hade planerat program för sina månadsmöten långt fram i tiden och det blev ett pusslande med välvilliga ordföranden för att få till ett schema för våra besök. Det första månadsmötet var i Orsa SPF den 13 oktober Sedan har vi besökt samtliga planerade föreningar i de fem kommunerna, det vill säga sammanlagt 12 möten. Antalet besökare på informationsmötena har varierat mellan 50 och 120 personer. Lokal, förtäring och annonsering ordnades av respektive förening. Demonstration vid bordet motorik Uppladdning inför ett av de 21 månads möten som genomförts Så småningom väcktes intresse även hos föreningar utanför insatskommunerna som önskade vår medverkan. På ett styrgruppsmöte där bland annat Dalarnas forskningsråd fanns representerat, beslöts att vi skulle anta erbjudanden efter tid och möjlighet. Allt som allt har det genomförts 21 månadsmöten under projekttiden. De från början inte planerade mötena har varit Borlänge SPF (ca 100 besökare), Hedemora RPG 25

28 (ca 50 besökare), Långshyttan PRO (ca 25 besökare), Gagnef PRO (ca 75 besökare), Gagnef RPG (ca 50 besökare), Falun SPRF (ca 25 besökare), Sundborn, Falun PRO (ca 50 besökare), Borlänge finska PRO (ca 30 besökare) och Vika, Falun PRO (ca 100 besökare). Totalt beräknar vi att ha nått personer på dessa månadsmöten. Typexempel på ett månadsmöte Ett hundratal demonstrationsprodukter lades upp efter produktområden. Urvalet av produkter gjordes bland annat i samråd med sakkunnig personal inom LD Hjälpmedel. De flesta produkterna var sponsrade av leverantörer. Uppdukningen gjordes efter vad som bjöds i lokalen. Allt ifrån biljardbord och bardisk till rejäla bord i olika former. Varje produktområde märktes upp med respektive symbol på en skylt. Produkterna var också prismärkta. När besökarna kom var detta klart så man redan innan mötet kunde ta sig en titt. En erfarenhet vi gjort är att 65 plussare kommer i god tid. Tre rollups ställdes upp strategiskt. En information med Powerpointpresentation inför hela gruppen gjordes på minuter. Ibland var projektet den enda programpunkten och ibland fick vi samsas med flera programpunkter. Efter informationen gavs tillfälle att besöka demonstrationsborden för att känna och klämma och erbjudas rådgivning. Informationsmaterial som delades ut var broschyren 25 år i knoppen, foldern med sammanställning av säljande företag, ett antal postorderkataloger från leverantörer och flygblad med information om den mobila försäljning i de fall det var klart med tid och datum. Vi började ganska snart med försäljning av produkter, om än begränsat, då vi upptäckte att efterfrågan fanns. Mobil enhet Efter att ovan beskrivna månadsmöten genomförts i respektive kommun gavs tillfälle till försäljning av de produkter som demonstrerats på månadsmötena. En offentlig lokal hyrdes och under två dagar fanns vi på plats för att sälja produkter som bestod av ett hundratal artiklar. Val av lokal gjordes i samråd med ortsbefolkningen. I lokalen hade vi en försäljningshörna och ett långbord med prismärkta demonstrationsprodukter. Orsa församlingshem, december

29 Ingen särskild buss inköptes utan vi använde en av LD Hjälpmedels befintliga bussar som lastades vid varje tillfälle. Den mobila försäljningen genomfördes i Orsa och Malung under december 2008, Falun och Leksand i februari 2009 och Avesta i april Ytterligare ett tillfälle i Falu kommun hanns inte med då månadsmötena i Svärdsjö inte kunde genomföras förrän under september I Orsa och Malung bjöds besökarna på fika, men då det inte var någon större efterfrågan uteslöts fikat på de övriga orterna. Det informationsmaterial vi hade med var postorderkataloger till leverantörer, broschyren 25 år i knoppen och foldern med sammanställning av säljande företag. Folkets park i Avesta, april 2009 Annonsering skedde via lokalt annonsblad. Valet av annonseringsform gjordes utifrån vad som framkom under gruppintervjuerna och möten med målgruppen. Flygblad trycktes upp och spreds via ordförandena i föreningarna. Information hade också getts, muntligt och skriftligt, under månadsmötena papperskassar trycktes upp i samband med försäljningen. Vita med text på limegrön bakgrund, se bild. Papperskassarna används också i landstingets Hjälpmedelsbutiker. Totalt beräknade vi 450 besökare. Flest besökare hade vi i Leksand och Malung, se diagram på nästa sida. 27

30 Antal Orsa Malung Falun Leksand Avesta Försäljningssiffrorna var högst i Malung följt av Leksand och lägst i Orsa. I Falun som är den största kommunen var försäljningssiffrorna anmärkningsvärt låga. Övrig försäljning Från början planerades ingen försäljning att ske vid andra tillfällen än vid ovan beskriven mobil försäljning. Efter hand såg vi att efterfrågan fanns då vi genomförde månadsmöten och en begränsad försäljning påbörjades. Vi har också deltagit med demonstration och försäljning vid Seniormässan i Falun, Seniormässan i Hedemora och Kvalitetsveckan i Falun. Viss försäljning har också skett vid informationstillfällen för intressenter och under de workshops som genomfördes under våren Försäljning av projektets produkter har också skett via personal vid LD Hjälpmedels butiker i Mora och Borlänge. Det har gällt produkter som inte ingått i butikernas ordinarie sortiment. Vid novembers utgång 2009 har produkter sålts för ungefär dubbelt så mycket från övrig försäljning än från den mobila försäljningen. Försäljningsandelen i kronor fördelat mellan produktområdena efter hela projekt tiden. Kognition och kommunikation har slagits samman (KK), se bild. KK Hör Motorik Syn 28

31 Försäljningsandel i antal produkter inom de olika produktområdena för hela projektperioden. Hör KK Syn Motorik Workshops Under maj månad 2009 genomfördes två workshops i varje insatskommun. Deltagare var personal inom kommun och landsting såsom paramedicinare, distriktssköterskor, hemtjänstpersonal och anhörigkonsulenter men även företrädare för brukarorganisationer, studerande inom vård och omsorg samt anhörigvårdare. Sammanlagt hade vi 250 deltagare med flest deltagare i Falun och minst i Orsa. Innehållet bestod av tre korta föreläsningar i ämnet Åldrande och smarta lösningar i vår tid samt demonstration av produkter med prova på stationer. Informationsmaterial delades ut såsom postorderkataloger, produktblad och foldern med informationsblad om inköpsställen. Broschyren 25 år i knoppen delades medvetet ut i mängd för en mer omfattande spridning genom deltagarna. Ytterligare en workshop genomfördes efter förfrågan, utöver de som gavs i insatskommunerna. Det var i Mora under hösten 2009 med ett fyrtiotal deltagare. Mora hörde inte till någon av insats- eller jämförelse kommunerna. Information inför workshops gavs personligen eller via e-post främst genom referenspersoner inom kommun och landsting. Information lades också ut på landstingets interna hemsida Intranet. För deltagande begärdes intresseanmälan. 29

32 Reflektion Smarta vardags hjälpmedel och tjänster I syftet har vi angett som projektidé att utveckla kommunikationsvägar och tillgänglighet för smarta vardagshjälpmedel och tjänster. Projektet kom mest att handla om att informera om och öka tillgängligheten till smarta vardagshjälpmedel. Vad gäller tjänster rörande support och rådgivning kopplat till teknik har vi oftast hänvisat till leverantören. Många gånger har vi under demonstrationerna haft direktkontakt med leverantören för att få rådgivning. Rådgivningen från leverantören har då oftast skett med oss som mellanhand där vi mer handgripligt kunnat visa och demonstrera för kunden. Vid enstaka tillfällen har vi personligen ställt upp med support. Exempelvis den 90-åriga ensamstående damen i Falun som köpte en TV ljudförstärkare. Den kunde inte kopplas in i hennes befintliga TV och hon kontaktade oss. Ett hembesök gjordes och vi fann damen krypandes på knä bakom TV:n med ficklampa och förstoringsglas som hjälp för att kunna koppla in ljudförstärkaren. Det visade sig att det behövdes en annan kopplingssladd som införskaffades genom oss och installerades med hjälp av vänner till damen ifråga. Sammanfattningsvis kan sägas att vi upptäckt ett behov av personlig rådgivning och support framförallt när det gäller tekniska produkter som telefoner och hörselhjälpmedel. De skriftliga instruktioner som medföljt har ansetts svårförståeliga. Vi har också noterat värdet av möjligheten att låna hem och prova produkten innan inköp. Vad gäller kursverksamhet som vi från början angav som ett alternativ att öka tillgängligheten till tjänster så har vi inom projektets ramar inte anordnat någon sådan specifikt riktad kurs. Många pensionärsföreningar erbjuder egna kurser inom exempelvis telefoni och data. En av de största utbildningsföreningarna i länet har hört av sig och visat intresse för samarbete och erbjuda specifika kurser för målgruppen. Något som kan bli aktuellt i framtiden. Den här ska jag absolut ha sa den 91 åriga damen om TV ljudförstärkaren och parkerade sig resolut på en stol vid demonstrationsbordet för att med bestämdhet bevaka det önskade objektet under hela mötet. Månadsmöte i Falu SPF Urvalet av produkter gjordes först och främst i samråd med en referensgrupp bestående av sakkunniga bland LD Hjälpmedels personal inom 30

33 de olika områdena. Vi tänjde också lite på gränserna och tog med vissa produkter som leverantörer rekommenderade där ingen eller liten beprövad erfarenhet eller utvärdering av egen personal fanns med. Resultatet var varierande men i få fall har vi fått klagomål eller reklamation på de produkter som sålts genom projektet. Internet Den erfarenhet vi gjort i våra personliga möten med målgruppen vad gäller internet användandet stämmer väl överrens med resultatet från enkätundersökningen som gjordes av Dalarnas forskningsråd innan demonstrationsfasens början. Där framkom att 15 procent av de tillfrågade använde internet regelbundet. De som använde internet var framförallt de mellan 65 och 74 år varav de allra flesta var män. I broschyren 25 år i knoppen, +65 år i knoppen som delades ut vid varje demonstrationstillfälle hänvisade vi till LD Hjälpmedels hemsida och Hjälpmedelsguiden som bland annat ger information om smarta vardags hjälpmedel. Resultatet från den första enkäten visade att 1 procent av de tillfrågade i insatskommunerna besökt hemsidan. Resultatet från uppföljningsenkäten visade endast en ökning på 2 procent, det vill säga att 3 procent besökt hemsidan. I uppföljningsenkäten ställdes också frågan om man besökt någon annan hemsida som ger information om smarta vardagshjälpmedel och antalet ja svarare var 2 procent. Intressant är dock att uppföljningsenkäten efter projektets avslut visar en markant ökning av internetanvändandet överlag från 15 procent till 24 procent. Att internet kommer att bli en viktig informations och tillgänglighetskanal i framtiden för målgruppen får vi räkna med. Informationsmaterial Efterfrågan på tryckt informationsmaterial i form av broschyrer och kataloger har varit mycket stort och det material som vi erbjudit har gått åt i mängder. Det stämmer med vad som framkom i gruppintervjuerna och Dalarnas forskningsråds första enkätundersökning att tryckt informationsmaterial var något som önskades av de flesta. Möjligheten att kunna ta med sig fysisk information hem för att i lugn och ro begrunda har visat sig vara mycket värdefullt för målgruppen. Mässan Smart Vardag Överlag fick mässan mycket positiv respons. Det som bland annat angetts som positivt är att konceptet med det lilla formatet gav en intim och personlig miljö med goda förutsättningar att rådfråga och ta till sig information. De utställare som fanns med har vi under projekttidens gång haft en positiv personlig kontakt med och de har också 31

34 sponsrat projektet med produkter. Att samtliga produktområden syn, hörsel, ortopedteknik, rörlighet, kognition och kommunikation fanns representerade var mycket värdefullt och att det gavs möjlighet till försäljning uppskattades av både utställare och besökare. Det var en bra och blandad mix av besökare från målgrupp och intressenter i varierande åldrar och från hela länet. Antalet besökare översteg också vår förväntan. Det som överraskade var att många av besökarna deltog under hela dagen och inte enbart gjorde ett kort besök. Något som också angetts som positivt var varvningen av intressanta föreläsningar och underhållning. Inte minst lotteridragningarna blev mycket populära. Kockens hörna där smarta kökshjälpmedel demonstrerades var mycket välbesökt och blev en riktig hit som inslag under mässan. Här bjöds också på goda smakbitar till nöjda och belåtna besökare. Den ende som blev utan något i magen var kocken själv då han inte tog sig tid till rast under hela dagen på grund av det stora intresset. Det som inte blev så välbesökt var expertpanelen. Vad det kan bero på kan vi bara spekulera i men kanske namnet expert avskräckte, eller så visste man inte vad man skulle fråga om eller man kanske redan hade fått svaren på annat sätt. Kaffe med bulle till rabatterat pris erbjöds också men blev långt ifrån så eftertraktat som vi trott. Många bullar blev över till personalen Månadsmöten Att besöka pensionärsorganisationernas ordinarie möten visade sig bli mycket lyckat. Det var också ett önskemål som kom fram under gruppintervjuerna. De återkommande mötena i pensionärsföreningarna är ett inarbetat koncept med många besökare och en reflektion vi gjorde som positiv var just att vi kom som gäster in i en värld som var väl inarbetad och där besökarna kände sig bekväma. Hur informationen genomfördes på månadsmötena; med en positiv och humoristisk föreläsning i kombination med demonstration av produkter samt försäljning, visade sig vara ett lyckat drag Anlitandet av en kommunikationsfirma som gav informationsmötena en professionell inramning var också mycket värdefull. Vi upptäckte också värdet av erfarna och lyhörda informatörer. Att berätta hur vi själva använde produkterna var uppskattat och ingav trovärdighet. Vårt antagande var att möta en hel del negativ attityd till produkter vi valt att kalla hjälpmedel och så blev också fallet. Många var kommentarerna innan informationen som det där är säkert bra för andra, men jag är inte där än. De flesta som var positiva från början hade egen 32

35 erfarenhet av att använda hjälpmedel på grund av egen eller någon närståendes funktionsnedsättning. Vet du vad det bästa smarta vardagshjälpmedlet är? Ett mycket yngre fruntimmer! 90 årig slipsprydd herre i Långshyttan Ja tack, en yngre karl tas också tacksamt emot! Replikerande dam i församlingen Informationen byggde medvetet på att försöka påverka attityd och oftast var kommentarerna efter mötet Men ojdå, det där är ju saker som kan vara bra för alla. Även för mig! Vi noterade också en attitydskillnad i olika föreningar. I flera fall kunde vi koppla gruppens attityd direkt till ordförandens inställning (som oftast var positiv). Den mest negativa attityden mötte vi i en förening för personer med invandrarbakgrund. Här fick vi en tankeställare att vi kanske skulle ha använt en annan metodik med tanke på kulturskillnader och eventuell språkförbistring. Önskemål framkom också på det mötet att man ville ha en mer privat information och rådgivning än i stor grupp. Produkterna som helhet väckte stort intresse men vi kunde se ett särskilt intresse för ortopedtekniska hjälpmedel, framförallt en sko vi demonstrerade, telefoner, burklocksöppnare och ljudförstärkare. De produkter man var mest avvaktande till var kognitiva hjälpmedel. Resultatet från enkätundersökningen om man kände till några hjälpmedel att minnas och strukturera var också relativt lågt, men en viss ökning från procent i insatskommunerna kan dock noteras. I jämförelsekommunerna hade ökningen skett med 1 procent. Många hörselhjälpmedel vi visade var nyheter för besökarna och det som blev mest populärt var en TV ljudförstärkare. Bland synhjälpmedlen var det ett bordsförstoringsglas med lampa som väckte störst intresse. Det var väldigt vad många fina flaskor ni visat oss. Äldre dam i Falun där vi hade en bardisk som demonstrationsbord I den enkät som skickades ut innan demonstrationsetappen visade resultatet att många kopplade ihop sjukvård med smarta vardagshjälpmedel. På frågan om man kände till att man kunde köpa produkterna utan stöd av vård- och omsorgspersonal svarade endast 27 procent ja. I uppföljningsenkäten har en generell ökning av ja-svarare skett från 27 procent till 36 procent där ökningen framförallt skett i insatskommunerna. Största ökningen har skett i Leksand, från 15 till 39 procent 33