Det kom ju inte direkt som någon överraskning när nyheten om HQ-Banks fall häromdagen kablades ut i etern.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det kom ju inte direkt som någon överraskning när nyheten om HQ-Banks fall häromdagen kablades ut i etern."

Transkript

1 1

2 Innehåll 2. Redaktionen har ordet 3. Ledaren 4. Det händer i vår! 5. Läget? 6-7. Nya regler KUL 8-9. Rapport från Tema: Uppe på taket 19. Juridikhörnan Forum myndighet 22. Svensk Inkasso kommenterar 23. Utbildning Notiser 26. Anslagstavlan 27. Styrelse/Övriga Deja-vú eller nu har det hänt igen Det kom ju inte direkt som någon överraskning när nyheten om HQ-Banks fall häromdagen kablades ut i etern. Man har ju varit med förr, så att säga. Inte för att de flesta av oss vanliga svenska småsparare har någon insyn i vad som händer i bankernas styrelserum eller har styrelseledamöter kunskap och erfarenhet. Eller ger sken av att ha, om man nu vill spetsa till det. Nej, utan för att det eviga sambandet mellan framgång, stora vinster och risktagande utan spärrar. När hjulen snurrar snabbare inträder en fartblindhet och en överdriven tilltro till den egna kompetensen och osårbarheten. Allt är möjligt! Varje signal som indikerar att det kan vara idé att lätta på gasen nonchaleras, med argument som att varningarna är överdrivna eller att problemet, om det nu är ett problem, kan lösas internt. Höjer ögonbrynen gör man också när man får veta att HQ-Bank tagit in en expert för att analysera verksamheten, men när sedan resultatet inte föll styrelsen i smaken, försöker sopa det under mattan. Spetsat med en offentligt framförd nedvärderande kommentar om expertens skakiga nerver. Som var klok nog att hoppa av sitt uppdrag när ingen ville lyssna. På nätet väller de kritiska rösterna fram på alla håll: Varför har inte Finansinspektionen kommunicerat sina farhågor till allmänheten? Varför ingriper man så sent? Kritiken mot styrelsen och framför allt mot Qviberg är skoningslös. I lagstiftningen finns det krav på åtgärder för att försöka förhindra att aktuell situation uppstår, till skydd för aktieägare och anställda. Men i praktiken tycks det emellanåt inte fungera något vidare borde inte revisorn ha slagit larm. Eller drabbas även dessa stora tunga revisionsbyråer med välrenommerade kunder av hybris? Tyvärr drabbar HQ-Banks fall en massa oskyldiga aktieägare som dragits med i aktieinvesteringssvängen. Qviberg framförde sitt beklagande och försökte vinna sympatier med att han faktiskt också tillhörde denna krets. Sorry, Qviberg, men det är svårt att tycka synd om någon som själv i allra högra grad är delaktig i fallet och dessutom kunde ha förhindrat att smällen blev så hård. Allmänhetens förtroende för banker och finansbolag får sig självklart ännu en törn. Även om erfarenheten visar att vi trots allt är ganska trogna våra banker, eller inte ids byta, som en del åsiktsexperter anser. Kanske hade min mammas faster en poäng när hon under hela sitt 97-åriga liv vägrade att ha sina pengar på banken och istället förvarade dem i madrassen. Visserligen blev tillväxten inget vidare om man tog hänsyn till inflation och alternativ investeringsvinst, men ursprungssumman fanns i alla fall kvar utom räckhåll för styrelsers dåliga beslut och revisorers bristande kontroll. Maria och Elisabet redaktionen September 2010 Elisabet Hammar, Redaktör Maria Nyrén Ivarsson, Biträdande redaktör Elisabet Hammar, Aptic AB Redaktör, Säkra Betalningar Telefon: E-post: 2 Maria Nyrén Ivarsson, Transcom CMS AB Biträdande Redaktör och annonsansvarig, Säkra Betalningar Telefon: E-post: Fyra blir tre: Från och med i år kommer Säkra Betalningar ut tre gånger per år istället för fyra. Varje nummer kommer naturligtvis bli lika innehållsrikt som vanligt. Ansvarig utgivare Claes Månsson, ordförande Svensk Inkasso ISSN X

3 Ledaren Inkasso - en servicenäring som leder till frivilliga betalningar Den svenska inkassobranschen levererar service åt näringsliv och offentlig sektor på ett mycket tydligt vis. År 2009, liksom år 2008, inkasserade branschen 17 miljarder kronor åt uppdragsgivarna. Av dessa går 15 miljarder direkt in i uppdragsgivarnas resultaträkningar. Branschen har ungefär anställda. Ett totalt belopp om 50 miljarder kronor finns för inkassering hos inkassobolagen. Antal nyregistrerade inkassoärenden uppgår till ca 7 miljoner årligen, medan 4,5 miljoner ärenden avslutas. Ungefär en miljon ärenden lämnas in för fastställelse i den summariska processen, (ansökan om betalningsföreläggande). Mer än 30 % av ansökningarna återkallas innan utslag meddelas (till följd av frivillig betalning). Kvar finns alltså ca ärenden där utslaget kan leda till tvångsåtgärder, (utmätning via kronofogdemyndigheten). Normalt erlägger minst hälften av gäldenärerna betalning frivilligt efter utslag. Ungefär nya fordringar per år återstår alltså för indrivning med tvångsåtgärder ett mycket litet antal vid jämförelse med antalet fakturakrediter! Ett antagande är att det sänds ut 7 miljarder fakturor årligen i Sverige. Ungefär 90 % av alla utsända fakturor betalas alltså enligt avtal. En mycket stor del av de fakturor som inte betalas på förfallodag, betalas frivilligt efter påminnelse. Endast 1 % av alla fakturor leder till betalningsförelägganden och mindre än ½ % leder till tvångsåtgärder genom kronofogdemyndigheten. Slutsatsen är att de allra flesta i samhället betalar enligt avtal. Ett stort antal av kvarvarande fordringar betalas efter påminnelse, ett fåtal går vidare till fastställelse med frivillig betalning som följd. Endast ett mycket litet antal fordringar kräver tvångsåtgärder. Effektiviteten i den svenska inkassoverksamheten i syfte att uppnå frivilliga betalningar är synnerligen hög. De årliga redovisningarna från kronofogdemyndigheten visar att myndigheten driver in drygt 9 miljarder årligen, varav dock 6 miljarder avser skatter och avgifter som inte är föremål för något inkassoförfarande, (dessa fordringar restförs direkt hos kronofogdemyndigheten utan vare sig inkasseringsförsök eller fastställelse). Drygt 3 miljarder kr drivs alltså in via kronofogdemyndighet i enskilda mål. Grovt räknat betalas ungefär 50 %, (1,5 miljard) efter kravbrev från myndigheten, medan ca 30 % av beloppet (1 miljard) inflyter via löneutmätning och 10 % (300 ) via utmätning av olika restitutioner (skatteåterbäring). Ungefär 10 % (300 ) drivs in via utmätning och försäljning av lös och fast egendom eller genom konkurs. Frivilliga betalningar, inom ramen för ett system med ett rättsligt reglerat inkassoförfarande och fastställelse av betalningskrav via summarisk process, dominerar således stort när jämförelser görs med betalningar som inflyter efter exekutivt tvång. Relationen mellan frivilliga betalningar och tvångsbetalningar är nästan 6:1. För alla inblandade, gäldenärer, borgenärer och för samhället i stort, är den frivilliga vägen med stöd av en lagreglering som försiktigt ökar påtryckningarna väldigt effektivt. Samhällskostnaderna för inkassering av förfallna krav är relativt låga med ett inkassoförfarande som det utformats i Sverige. Det yttersta tvånget med ett statligt indrivningsmonopol är naturligtvis nödvändigt i ett rättssamhälle. Effektivitets och kostnadsmässigt, finns mycket att vinna på att i första hand använda den frivilliga vägen. Därtill är det alltid bättre för den enskilda individen att lösa problem utan myndighetsingripanden med stöd av tvång. Dialog mellan parterna i betalningsärenden löser problemen lättare än tvingande åtgärder. Claes Månsson, Ordförande Svensk Inkasso, september

4 Det här händer i Höst Hösten 2010 Val till riksdag, kommun och landsting FENCA, Aten Riksdagen öppnas Riksmötet 2010/2011 Svensk Inkassos medlemsmöte, Vår Gård, Saltsjöbaden Svensk Inkassos fördjupningsseminarium, Villa Källhagen, Stockholm Styrelsen i Svensk Inkasso sammanträder Juristkommittén i Svensk Inkasso sammanträder Datum 19 september september 5 oktober 14 oktober 17 november nov/dec 16 november Föreningen Svensk Inkasso Svensk Inkasso är en ideell förening för företag inom inkassobranschen med målsättningen att verka för en seriös bransch, upprätthålla god inkassosed och att tillvarata medlemmarnas, borgenärernas och branschens intressen. Bland medlemsföretagen återfinns inkassoföretag som bedriver inkasso för annans räkning och därtill återfinns som associerade medlemmar andra företag och organisationer inklusive statliga och kommunala bolag/förvaltningar som har intresse i inkassobranschen (t ex genom att bedriva egeninkasso). Föreningen har för närvarande ett femtiotal medlems- och associerade företag. 4

5 Läget? Global skuldsanering Tre år är en lång tid. Tre år är den tid som förlöpt sedan de allra första tecknen på en annalkande skuldkris på allvar gav sig till känna. Tre år tillbaka låg fokus på USA:s bolånemarknad. Tre år senare har skuldproblemets bredd, djup och komplexitet klarnat. I dag finns t.o.m en risk för att enskilda stater tvingas i konkurs Under en relativt kort tidsperiod sju åtta år har världens skulder ökat på ett sätt som vi inte sett på kanske år. Fenomenet återfinns i flera västländer och i flera sektorer. Skuldstockarna har vuxit betydligt snabbare än de underliggande ekonomierna, vilket i sig kan ifrågasättas ur ett sundhets- och rimlighetsperspektiv. Det är för tidigt att dra definitiva slutsatser om vad som egentligen gick snett. Men sannolikt medverkade globaliseringens enorma kraft under 00-talet till att förändra de ekonomiska, finansiella och politiska landskapen på ett sätt som världen inte riktigt förmådde förstå. Globaliseringen hjälpte till att pressa ned både korta och långa räntor. De asiatiska ekonomiernas snabba integration i världsekonomin drog upp den globala tillväxten och sänkte inflationstrycket och skapade en falsk trygghetsbild av den bästa av alla världar det som vissa ekonomer kom att kalla Supercykeln. Därmed togs inte finansiella och ekonomiska risker på allvar. Lågkonjunkturer och fallande tillgångspriser skulle helst undvikas bl.a. genom aktiv ekonomisk politik som stöttade tillväxt, börser och fastighetsmarknader. En optimal växthusmiljö för att framkalla obalanser och bubblor hade uppstått. Under de tre år som gått sedan sprickorna i USA:s bolånesystem började vidgas har många ekonomer velat förklara krisen som avklarad. Men likt en amöba har den inte förminskats utan istället ändrat gestalt. Hushållens problem blev till bankers problem och bankers problem blev till staters problem. Och under det senaste året har det stått klart att även stater har stora skuldproblem. Dessvärre kan problemet inte längre knuffas vidare det hamnar åter hos hushåll och företag som riskerar att få se försämrade trygghetssystem och högre skatter och avgifter. Även om de flesta ekonomier har fått kännas vid statsskulder som stigit kraftigt i storlek och fortsätter att växa de närmaste åren har fokus främst legat på länder som t.ex. Grekland och Spanien. Hög statlig och privat skuldsättning, alltför svag ekonomisk politik och dalande konkurrenskraft samt svag tillväxt har gjort att problemen obönhörligt hunnit i fatt verkligheten. För Grekland och Spanien har problemen fått ännu en komplex dimension genom medlemskapet i Eurozonen; det går inte att devalvera ländernas valutor. Det är den interna devalveringens väg som gäller, d.v.s att sänka det inhemska kostnadstrycket t. ex. genom att frysa eller sänka landets lönenivå. Det finns inget trollspö som kan svingas över det globala skuldproblemet. Antingen kan vi acceptera dagens höga skuldnivåer och gå vidare. Det innebär dock att många länder är sårbara inför en ny lågkonjunktur och handlingsutrymmet blir starkt begränsat. Risken för tappat förtroende är också stort, vilket kan skapa kraftiga ränteuppgångar som kväver den inhemska ekonomin. Eller så inleds ett arbete som innebär att skuldberget arbetas ned, bit för bit. Priset för detta är i många fall lägre ekonomisk tillväxt. Skuldproblemet kan inte sopas under mattan, det måste hanteras. Det går heller inte att förminska genom att släppa på inflationen. Det handlar om hårt, långsiktigt och uthålligt arbete. Det är dock värt att notera att en skuldsaneringsväg inte behöver betyda att den ekonomiska tillväxten uteblir. Internationella studier visar att flera länder de senaste årtiondena har förenat skuldsanering med tillväxt. Det faktum att världens länder visar att man är beredd att ta tag i problemen, och jobba med dem, minskar osäkerheten och ökar förutsägbarheten. Det ger positiva krafter till ekonomin. Robert Bergqvist, Chefekonom SEB 5

6 Omfrågandekopians comeback Ändringar i KuL klubbade De av regeringen föreslagna ändringarna i Kreditupplysningslagen, KuL, klubbades igenom den 16 juni. Detta innebär att beställaren av en kreditupplysning ska ha ett legitimt behov av informationen, fullständig information om kreditupplysningen (kreditupplysningskopia) ska sändas till den som avses med upplysningen och en rättelse eller komplettering ska sändas till var och en som under den senaste tolvmånadersperioden tagit del av oriktiga eller missvisande uppgifter. Vidare s.k. omfrågeuppgifter ska gallras senast efter ett år. Reglerna blir nu också tillämpliga på kreditupplysningar som tas på Internet. Om en kreditupplysning lämnas ut till en bank eller något annat institut endast för beräkning av kapitalkrav för kreditrisker, behöver den som avses med upplysningen inte samtidigt få information om innehållet i upplysningen och möjlighet till rättelse. Information om vem som lämnat upplysningen, vem som inhämtat den och ändamålet med inhämtandet ska dock ges utan onödigt dröjsmål. KU som granskat regeringens förslag kom fram till att detsamma inte stred mot grundlagen. KU:s borgerliga majoritet ansåg att lämna ut kreditupplysningar till någon som saknar legitimt behov kan utgöra ett otillbörligt intrång i den personliga integriteten, oavsett på vilket sätt upplysningen lämnas. I och med att det handlar om ett otillbörligt intrång medger grundlagen att ändringar införs i Kreditupplysningsbolagen förbereder sig KuL utan att grundlagen först behöver ändras. S, v och mp anser dock att regeringens förslag försvårar journalistiskt arbete och offentlig granskning på ett sätt som inte stämmer överens med tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen. Att lätt få tag på kreditupplysningsuppgifter via internet är viktigt för att t.ex. kunna granska makthavare, säger oppositionen. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti Några följdändringar i annan lagstiftning föreslås träda i kraft den 1 januari Källa: Prop. 2009/2010 Ett starkare skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysningar Kreditinformation används numer vid många tillfällen under en fordrans livscykel, inte enbart när krediten ges. Kreditupplysningsbolagen har en mängd tjänster utöver den traditionella upplysningen. Scoring, kreditbetyg, kreditmallar och olika former av beslutsstödsverktyg kombinerar kreditinformation och egna uppgifter ur reskontran. Genom bevakningstjänster spanas efter händelser i kundstocken som indikerar betalningsproblem. I kravarbetet används upplysningsbolagens information både i inkasso och i efterbevakningen, till exempel för att avgöra vilken åtgärd som har störst chans att resultera i betalning. Redaktionen har frågat några av de ledande kreditupplysningsföretagen vad de tror lagändringarna kommer ha för effekt på efterfrågan och utbud av upplysningstjänster. Hur innovativa kommer upplysningsbolagen till exempel vara i att använda digitala omfrågandekopior för att minska kunders och konsumenters kostnader? 6 Krister Jonsson, Platschef / Sales & Operations Director, Credit Safe. Det är inte helt enkelt att svara på, men flera saker kommer troligen att hända. På Creditsafe tror vi att effekten på kort sikt blir att användandet av traditionella kreditupplysningstjänster kommer minska en del, framförallt när det gäller personupplysningar. Vissa företag kommer i större utsträckning att förlita sig på egen reskontrainformation eller helt enkelt chansa mer. Risken är stor att detta leder till ökade kreditförluster, vilket i sin tur gör att och behovet av upplysningstjänster återigen ökar. Det kommer säkert lanseras många mer eller mindre framgångsrika nya alternativ för att begränsa kostnadsökningen och hantera problemet med att t ex gäldenärer slipper otaliga omfrågandekopior. På sikt så tror vi på ett ökat behov av våra tjänster. Analyser och olika riskbedömningsverktyg kommer säkerligen också få en större tyngdpunkt. Creditsafe kommer under hösten att presentera ett antal nya tjänster och koncept som är anpassade för olika branscher. Det bygger på att våra kunder inte skall behöva göra några kreditupplysningar i onödan. För oss är det viktigt att våra kunder inte ska störa sina egna kundrelationer eller får omotiverade kostnadsökningar genom utskick av kopior. Vi har ett nytt koncept för våra integrerade tjänster som minskar antalet förfrågningar med upp till 90 procent enligt våra beräkningar. I vissa lägen då det idag görs kreditupplysningar kan det för många kunder räcka med bara en del av informationen, som kanske inte ens är kreditinformation i egentlig mening. Detta är något som vi nu undersöker. Vi har idag bevakningstjänster på både företag och person som är integrerade i flera olika system, även i inkassosystem. Dessa tjänster kommer att anpassas under hösten för att bättre harmonisera med lagförändringen. Vi kommer att kunna erbjuda alternativa leveranssätt av kopian, exakt hur dessa erbjudanden ser ut kan jag av konkurrensskäl tyvärr inte gå in på i dagsläget. Jan Eric Windström, VD, BusinessCheck Jag tror inte att vi kommer se någon märkbar förändring i användningen av kreditupplysningar, även vi kan räkna med att priserna kommer att öka något för att täcka kostnaderna för kopian. Mönstret för hur upplysningsbolagens tjänster används har förändrats men påverkas även andra lagändringar, som t.ex. den nya Konsumentkreditlagen med utökade krav på kreditbedömning även för mindre och kortfristiga krediter. Företag som köper stora volymer kreditinformation har också bra rutiner och system som effektiviserar hanteringen. För dessa kommer kostnaderna sannolikt inte öka mer än marginellt. Däremot kan de som använder tjänsterna i mindre omfattning märka av en prisökning. Det behöver inte nödvändigtvis bli ett problem, tar man t.ex. bara 100 upplysningar på ett år så blir kostnadsökningen ändå försumbar. Även om kreditupplysningsbolagen har varit emot ändringarna så gillar man nu ändå läget och ser nya affärsmöjligheter öppna sig. Marknaden lär sig snabbt, det kommer att erbjudas smarta och bra lösningar även efter lagändringen. Andra, billigare vägar för att underrätta den omfrågade kommer öppnas, kanske kan kopian levereras tillsammans med något annat brev som sänds till den enskilde, t.ex. i kravprocessen. Viss information kommer vara kopiepliktig, annan inte. Inom Bisnode-koncernen, vilken Business Check är en del av, förbereder vi oss gemensamt inför lagändringarna och de produkter och tjänster vi kommer att kunna erbjuda. Myndigheterna kommer säkert ha synpunkter både på tolkningar av vilken information som är kopiepliktig och olika former av digitala kopior som förmedlas via nätet. Men om syftet uppfylls, dvs. att den omfrågade får information om upplysningen i enlighet med regelverket så borde man ändå bli nöjda.

7 Andreas Bredler, Produktchef Kredit, Sergel Kredittjänster AB Redan idag skickas det i många fall omfrågandekopia, även om det skulle vara möjligt att välja bort den, eftersom kreditgivaren ser ett mervärde i detta, t.ex. när man vill minska risken för bedrägerier. Däremot är det ganska vanligt att upplysning tas utan kopia inom e-handeln, där många köper på kredit/faktura och där marginalerna är små. Det finns redan en branchöverenskommelse om att en kopia ska gå ut till privatperson som omfrågas av annan privatperson för att förhindra nyfikna grannen att få tag på informationen. Effekten av lagändringen kommer sannolikt, åtminstone på kort sikt, leda till minskade volymer, eftersom kostnaderna för kreditinformation kommer att stiga. Kreditgivaren måste väga denna merkostnad mot det värde informationen ger. För bolag med billiga produkter så kan även en synbart liten kostnadsökning äta upp det mesta av marginalen. Risken är då att man avstår från upplysningen och chansar på att kreditförlusterna håller sig inom rimliga nivåer. En utveckling på marknaden kan bli att det kommer fram nya aktörer som erbjuder billigare kreditupplysningar med begränsad kreditinformation och av sämre kvalité. Risken finns för att det blir ett A- och B-lag bland kreditupplysningsbolagen där kreditgivare tycker att de billigare alternativen duger, vilket i sin tur påverkar hur bra kreditbesluten blir. Mycket av informationen som finns i upplysningarna går ju under offentlighetsprincipen, där mycket av informationen kan hämtas via myndigheternas databaser, t.ex. Kronofogden, Skatteverket m.m. Nyfikna grannen kan, med lite kunskap, ta reda på en hel del, utan att gå via kreditupplysningsbolaget. I det långa perspektivet kan man ju fundera på om offentlighetsprincipen kommer bli lidande för att uppnå det integritetsskydd som krävs. Kreditupplysningsbolagen har haft lång tid på sig att fundera på hur detta ska hanteras. Med dagens teknik och lite kreativitet kommer sannolikt nya lösningar för att digitalisera omfrågandekopian. Kostnaden för utskick är mer kopplat till porto och print än själva framtagandet av kopian, så med dagens högteknologiska och miljömedvetna samhälle, borde lösningar som undviker den fysiska kopian inte vara så svåra att utveckla. I det fallet kommer det bli säkerligen bli diskussioner mellan myndigheterna och kreditupplysningsbolagen om tolkningar av lagtexterna. Menar man bokstavligen att kopian måste skickas med post, eller kommer digitala varianter via internet, SMS osv, vara ok och finns det typer av upplysningar som inte är kopiepliktiga? Åke Dahlqvist, Affärsområdeschef Kreditinformation, UC AB Oaktat eventuella kostnader för kopior så kommer ett antal företag som använder kreditupplysningsföretag som informationskälla att tvingas sluta då man inte längre har ett legitimt skäl. Troligen kommer man då att använda andra källor eller egen information. Vår uppfattning är att detta kommer att ha en relativt begränsad påverkan eftersom man i många fall haft ett legitimt skäl men i huvudsak velat undvika kostnaden för kopian alternativt inte velat informera konsumenten/företaget att man sökt information. Vår uppfattning är att kreditupplysningsföretagen kan förlora vissa intäkter på kort sikt men att behovet av upplysningar på längre sikt kommer att fortsätta att växa. Vi tror att de flesta kommer att fortsätta inhämta upplysningar även om informationen kommer att skickas till den berörda konsumenten/företaget. Värt att notera att det givetvis kan vara stora skillnader mellan olika branscher. Kreditbevakning, scoring och kreditmallar är tjänster som UC har tillhandahållit sedan början av 90-talet och det fungerade utmärkt även när branschen tidigare tillämpade KUL fullt ut. Att vår bransch kommer att behöva se över hur man marknadsför sina tjänster är mycket troligt och i det fall där kreditbeloppet/risken är mycket låg eller där informationen från upplysningsföretaget inte tillför tillräckligt mycket till affärsbeslutet så kommer det sannolikt inte att motivera investeringen. Dock ska man notera att förslaget till ny konsumentkreditlag ställer krav på skälig kreditprövning även vid låga belopp. När det gäller kostnaden för kopian så är det till slut ändå konsumenten som får betala och så kommer det antagligen att vara framöver även om kreditgivarna givetvis söker så kostnadseffektiva lösningar som möjligt. När det gäller efterbevakningsportföljer så är vår uppfattning att man ska bevaka de händelser som leder till att man fattar ett nytt affärsbeslut. Om en gäldenär har en icke reglerad skuld till en kreditgivare/inkassobolag så får man nog leva med att den kreditgivaren försöker driva in sina fordringar även om det kan upplevas som besvärande. Man ska däremot vara ansvarsfull och inte bevaka händelser som inte leder till någon åtgärd utan bara genererar nya kopior. En viktig utmaning för UC är att fortsätta skapa lösningar som hjälper våra kunder att fatta rätt affärsbeslut. När tillgången till viss information nu i vissa fall kan komma att begränsas så kommer vi att få se nya tjänster som till vissa delar kan ersätta de gamla. Vi kommer även att få se diverse lösningar från företagen kring hur man hanterar leveransen av kopian till konsumenten bl.a. i syftet Omfrågandekopians comeback att begränsa kostnaden för hanteringen. Exakt vad UC kommer att tillhandahålla får vi återkomma till senare. En viktig fråga är hur datainspektionen kommer att agera. DI är tillsynsmyndighet och man har aviserat att man noga kommer att följa hur lagändringen implementeras men även vilka nya tjänster som kommer att lanseras. Anders Svensson, Alektum Inkasso AB som i koncernen har kreditupplysningsbolaget Decidas AB Den största förändringen kommer att bli för de som ger krediter på små belopp, typ e-handeln med böcker, CD:s osv. I takt med att kreditinformation har blivit billigare så har trenden gått mot att många idag gör kreditbedömningar även för små belopp, vilket man inte gjorde förr, för att det kostade för mycket. Dessa företag måste göra något annorlunda nu när lagen ändrats, av kostnadsskäl, helt enkelt. Även om man kan lösa en del genom att använda baksidan på orderbekräftelse/ faktura så är det ändå så många som får nej att marginalerna inte räcker till. Sedan vet man inte hur det blir med t.ex. SMS lösningar och hur man från tillsynshåll kommer att se på det. Men jag tror samtidigt att det finns en marknad för kreditupplysningsbolagen att utveckla nya lösningar, där man använder sig av kreditgivarnas egen information från bland annat reskontra- och inkassoregister i större utsträckning. Det kommer att bli kostsammare både för företagen och för konsumenterna, vilket vi märker att också våra kunder är oroliga för. Generellt så tycker vi att kreditupplysningsbolagen, kreditgivaren och inkassobolaget borde ha ett bättre samarbete för att använda rätt information vid rätt tillfälle. En av anledningarna till att Alektum beslutade att starta egen upplysningsverksamhet var att vi konstaterade att marknadens kreditmallar och scoringmodeller inte är så adekvata för små belopp. Där finns det mycket kvar att göra. Alektums koncept Pengarna tillbaka och kunden bygger på inkassoscoring istället för kreditscoring. Det traditionella synsättet är att i kreditbedömningen fokusera på risken för en betalningsanmärkning och inte för betalningsförmågan. Vi använder oss i större utsträckning av information från inkassoregistret och annan icke kopiepliktig information för att hitta de sämsta betalarna så att våra kunder inte säger nej i onödan. Även om vi tycker att lagändringen är en försämring så ser vi nya affärsmöjligheter både för oss själva och för branschen. I dagsläget kan vi inte avslöja några detaljer men vi arbetar på flera olika fronter för att göra vårt koncept Pengarna tillbaka - och kunden ännu bättre för våra kunder. 7

8 En dag i hyreslagens tecken RAPPORT FRÅN På anrika Nalen i Stockholm hölls i mitten av april ett heldagsseminarium med temat hyresfordringar. Säkra Betalningar vad där för att insupa den inrökta jazzatmosfären, avsmaka den omtalade maten som serveras på till Nalen tillhörande lunchrestaurang och sist men inte minst lära sig mer om hantering av hyresfordringar. Marie Bråberg, rektor för Svensk Inkassos certifieringsutbildning, inledde dagen med att hälsa oss välkomna och lämnade därefter ordet till gurun Janne Åkerlund, jurist och även känd som informatör/kommunikatör hos Kfm. Janne lade som vanligt upp de olika passen på ett pedagogiskt och lättförståligt sätt och med smakprov från det verkliga livet mellan redogörelsens för hyreslagens viktiga paragrafer. Janne Åkerlund börjande med att poängtera vikten av att förstå hyreslagens tillämplighet och även avgränsningen mot arrendelagen. För att hyreslagen ska vara tillämplig krävs ett avtal (muntligt eller skriftligt skriftligt att föredra förstås), om nyttjanderätt avseende helt eller del av hus mot ersättning. Vidare påpekade Janne flera gånger under dagen att det är viktigt att ett hyresavtal är så enkelt som möjligt och gärna separata avtal avseende t.ex. bostad och parkering eftersom detta underlättar en eventuell process hos Kfm, tingsrätt och hyresnämnd. En stor del av förmiddagen ägnades åt Jordabalkens 9 förverkande grunder JB 12:42 - där Janne delade med sig av sin gedigna erfarenhet vad gäller tolkning av paragrafernas tillämplighet och vilka rutiner som t.ex. en fastighetsägare bör ha i sin verksamhet vad gäller obetalda hyror. Något som många hyresgäster inte verkar ha förstått är att om denne i sin tur hyr ut sin lägenhet i andra hand är densamma att anse som hyresvärd i förhållande till andrahandshyresgästen, och JB:s regler gäller även då för detta hyresförhållande. Den ursprungliga hyresvärden står inte i något avtalsförhållande med andrahandshyresgästen, påpekade Janne Åkerlund. Vidare rekommenderade Janne att om hyresvärden vid betalningsförsummelse, trots utslag på skulden, låter hyresgästen bo kvar för att densamma tillslut betalat hyran, bör ett nytt hyreskontrakt upprättas. Han påpekade också att hyra som erlagts efter återvinningsfristens utgång ska bokföras som skadestånd. Risken är annars att detta kan tolkas som en omständighet som talar för att ett nytt hyresförhållande har uppstått. Janne Åkerlund påpekade att det är väldigt viktigt att först bestämma sig för vad det är man vill uppnå gentemot hyresgästen vill man ha betalt och/eller få personer avhyst vad är den primära effekten som man vill uppnå med de åtgärder som man har för avsikt att vidta? Janne rekommenderade att välja endast vanlig handräckning och ej kombinera detta med ansökan om betalningsföreläggande. Här förklarade också Janne skillnaden mellan vanlig och särskild handräckning där särskild handräckning ska användas för att bli av med någon men där det saknas ett avtal mellan parterna, t.ex. vid ockupation. Janne lyfte också fram vikten av att agera direkt efter den första obetalda hyran. Det blir svårare och svårare för hyresgästen att återvinna lägenheten om densamma har flera obetalda hyror och hyresvärden har ett socialt ansvar att informera hyresgästen om vad som händer om man inte betalar hyran i tid/inte alls. Vad gäller dödsbon påpekade Janne att det är viktigt att snabbt delge boutredaren. Annars måste man delge dödsboet och då varje enskild dödsbodelägare. Om en bestrider anses hela dödsboet ha bestridit, anförde Janne. Vad gäller valet mellan Kfm/tingsrätt och hyresnämnden menade Janne Åkerlund att en bra tummregel är att gå via Kfm/tingsrätt när det gäller någon av förverkandegrunderna i JB 12:42. Om man vill veta vad som gäller rent rättsligt eller läxa up en hyresgäst för framtiden är det bättre att gå via Hyresnämnden, med stöd av punkterna 1,2 och 10, JB 12:46. Janne Åkerlund hade också en översiktlig genomgång av hur delgivning sker beroende på vem som ska delges. Framför allt är det en del problem med att delge stiftelser, menade Janne eftersom desamma inte behöver vara registrerade om de inte driver näring. Ett tips till hyresvärdarna är att upplåta hyresrätten till en fysisk person som således står på kontraktet och att denne i sin tur upplåter i andrahand till stiftelsen. Vidare berättade Janne att det händer ju att en person påstår senare under processens gång att densamma inte blivit delgiven. Kommer man med en sådan invändning när t.ex. utslag redan är utfärdat kan personen i fråga inte ansöka om återvinning utan får då vänta till dess att utmätning sker och då söka om domvilla hos Svea Hovrätt. Janne Åkerlund avslutade sitt pass med att ta upp några påpekanden och tips vid ansökan om betalningsföreläggande. Grunden för fordran måste specificeras ordentligt framför allt om det är olika delkrav. Det är också viktigt att ansökan skrivs under (gäller dock inte vid filöverföring). När det gäller krav på bolag, ring till 8

9 RAPPORT FRÅN Kfm och kolla om det finns några andra ärenden där man lyckats delge gäldenären. Om det skett en delgivning de senaste 6 månaderna och då genom särskild delgivning, kräv då att Kfm delger bolaget med just särskild aktiebolagsdelgivning. Vad gäller ränteyrkandet är det vanligt att detsamma är för högt. Ange om det handlar om referensränta + 8 enheter annars kryssa i rutan att räntan är avtalad. Vid ansökan går det bra att använda vilken valuta som helst. När det gäller verkställigheten måste växelkursen anges. Slutligen tipsade Janne oss om att när det är två personer som står på hyreskontraktet måste vi delge båda för att en avhysning ska kunna verkställas. Om en blir delgiven och bestrider anses dock båda som delgivna. Det är också viktigt att ange det namn på sökanden som finns registrerat hos Bolagsverket, avslutade Janne. Efter en behövlig kaffepaus tog ett hyresråd från hyresnämnden över ordet Anne Bratt Norrevik. Anne berättade att hyresnämnden består av ett hyresråd och två stycken medlare från respektive intresseorganisation. Hyresnämnden i Stockholm får in ungefär 4700 ärenden där 1026 avser förlängningstvister ärenden handlar om avstående av besittningsskyddet. Hyresnämnden har en mycket viktig uppgift, poängterade Anne, nämligen att medla. Om det inte gäller besittningsskyddet är det bättre att gå till Kfm, säger Anne. Hyresnämndens sammanträden är offentliga och inför hyresnämnden kan man lägga till ytterligare grunder under ärendets gång, till skillnad från vad som gäller hos domstolarna. Hyresnämndens beslut kan överklagas inom tre veckor och då till hovrätten och något prövningstillstånd behövs inte. Någon ersättning för ombudsarvode i hyresnämnden kan parterna inte få, upplyste Anne oss om. Om ärendet gäller störning eller utebliven betalning brukar ett sammanträde sättas ut inom 3 månader. Dessutom ska 75 % av ärendena vara avgjorda inom 7 månader, berättar Anne. Det går bra att ringa till hyresnämndens upplysningstelefon. Hyresnämnden kan dock inte ge svar på några juridiska frågor, alltså förekomma en eventuell prövning hos nämnden. Om tvisten gäller en lokal kan hyresnämnden endast medla, alltså inte fatta något beslut. Dagen led sedan mot sitt slut och efter att vi getts möjlighet att ställa frågor till hyresrådet var det ett gäng ganska trötta deltagare som avlägsnade sig från det gamla anrika Nalen. Men en mycket lyckad dag var det med bra frågeställningar och vetgiriga deltagare. För att citera en: Jag kom hit med 4 frågor och har fått svar på alla - jag är nöjd! Text: Maria Nyrén Ivarsson På remiss hos Svensk Inkasso Svensk Inkasso har genom remiss lämnat en del synpunkter över föreslagna ändringar i skuldsaneringslagen. Svensk Inkasso har i tidigare remissvar över själva utredningsbetänkandet ställt sig positiv till förslaget om att skuldernas ålder inte särskilt ska beaktas vid beslut om skuldsanering. Denna ståndpunkt gäller fortfarande. Däremot avstyrker föreningen såsom tidigare de föreslagna förändringar vad gäller avbetalningsplanernas längd och som innebär att avbetalningsplanernas längd kortas samt att insolvensbedömningen vid inträde i skuldsaneringsförfarandet ändras. Svensk Inkasso har också ställt sig bakom utredningens ståndpunkt att skuldsaneringsinstitutet inte är lämpligt att använda för den som bedriver aktiv näringsverksamhet. I promemorian har man nu anfört att de hinder som utredningen anförde mot att reglerna även skulle omfatta näringsidkare inte skulle gälla företag av enklare karaktär. Svensk Inkasso anser i och för sig att även en enskild näringsidkare med enkel verksamhet ska kunna komma ur en skuldsituation som är av allvarlig karaktär. Föreningen förordar dock det förslag som Insolvensutredningen föreslagit, nämligen införandet av ett fristående ackord som ger enskilda näringsidkare och även andra gäldenärer att ackordera bort skulder. Det fall när skuld- och inkomstförhållandena är så enkla att skuldsanering kan komma ifråga vid aktiv näringsverksamhet är mycket få, tror föreningen. Svensk Inkassos hela remissyttrande finns att läsa på Källa: Svensk Inkassos remissyttrande , Förändringar i skuldsaneringslagen Svensk Inkasso håller medlemsmöte den 14 Oktober 2010 på Vår Gård i Saltsjöbaden Programmet innehåller som vanligt intressanta föredragshållare med aktuella ämnen som berör och engagerar vår bransch. Årets föredragshållare: Rickard Stenberg, vice ordförande, Föreningen Insolvens talar om gäldenärsperspektivet vid inkasso Henrik Lundin, Ekorevisor, Ekobrottsmyndigheten uppdaterar oss i ämnet ekonomisk brottslighet Cristina Bergner, ansvarig för verksamhetsutveckling/borgenärsfrågor vid Skatteverket kommer att tala om Staten som skatte- och avgiftsborgenär hur agerar staten? Stefan Fölster, välkänd Chefsekonom på Svenskt Näringsliv ger oss en färsk bild av Svensk och internationell ekonomi Lasse Karlsson, civilekonom, Financial Consulting Dynamics kommer ge oss en analys och kartläggning av inkassobranschen. Naturligtvis kommer också de duktiga eleverna i certifieringsprogrammet att diplomeras, applåderas och fotograferas. Dagen avslutas med middag och underhållning och mycket tid för mingel med kollegorna från branschen. 9

10 UPPE INTEGRITETSKLYFTAN PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET INTEGRITETSKLYFTAN UPPE PÅ TAKET UPPE INTEGRITETSKLYFTAN PÅ TAKET UPPE PÅ INTEGRITETSKLYFTAN TAKET UPPE PÅ TAKET Spöken på loftet Oenigheten är stor om det finns en bolånebubbla eller inte. Bankerna fnyser och hävdar att deras kalkyler när hushållen beviljas lånen är väl tilltagna. Men Finansinspektionen oroade sig och såg mörka moln torna upp sig vid horisonten. Så orolig blev man att det resulterade i ett beslut om regeländringar för att begränsa kreditinstitutens utlåning till hushållens boende. Bild??? 10 Finansinspektionen, FI, bevakar kontinuerligt den svenska bolånemarknaden och såg att både belåningsgrader och skuldsättning sedan mitten av 90-talet ökat stadigt. Hösten 2009 beslöt inspektionen därför att granska bolånemarknden lite mer ingående, särskilt hur kreditgivningen gick till. Undersökningen resulterade i rapporten Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning. Rapporten innehöll både goda och dåliga nyheter. De goda var att man konstaterade att bolånen inte hotade stabiliteten inom den finansiella sektorn. Goda nyheter var också att bankernas kvar-att-leva på kalkyler klarade FI:s stresstester med glans. De dåliga nyheterna var de höga belåningsgraderna där man konstaterade att ca 1/3 av låntagarna hamnade över 80 %. Eftersom bolånen numer står för över 90 % av hushållens totala skuldbörda så kan plötsliga, oförutsedda händelser i den privata ekonomin ställa till med stora problem för det enskilda hushållet. I kombination med även ett modest prisfall på bostadsmarknaden skulle det enligt FI:s beräkningar resultera i ett antal kraftigt överbelånade hushåll. Finansinspektionen gillade inte vad man såg och har raskt drivit igenom nya regler om ett bolånetak, med innebörden att bolåneinstituten bör begränsa utlåningen med säkerhet i ett boende till maximalt 85 % av bostadens marknadsvärde. Eller tak och tak reglerna ges som allmänna råd, vilket innebär att det i princip är frivilligt att följa dem. Rekommendationerna gäller också bara de företag som står under inspektionens tillsyn, de låneinstitut som enbart har anmälningsplikt kan, om de vill, helt enkelt strunta i begränsningarna. FI:s avsikt med reglerna är att dämpa det man betecknar som en osund utveckling på bostadsmarknaden. När belåningsgraderna används som konkurrensmedel utsätts också konsumenterna för, enligt FI, oacceptabla risker som dessutom skadar förtroendet för kreditmarknaden på sikt. Ett bolånetak ger låntagarna incitament för att begränsa sin skuldsättning, helt enkelt genom att det kommer att bli dyrare att låna till de resterande 15 %. Spökbubblor Redan innan remissrundan för FI:s förslag hade påbörjats så var debatten igång med synpunkter från alla håll. Banker och mäklarbranschen var naturligtvis inte särskilt imponerande. De flesta myndigheter var överlag positiva till förslaget med undantag för ett par, däribland Riksgälden, som mest ansåg att det handlade om ett kraftfullt slag i luften. En av de vice riksbankscheferna - Lars E O Svensson - framförde bland annat. i en intervju i DN den 18 mars i år att riskerna med de stigande huspriserna var ett hjärnspöke. Ett av problemen med hela frågan är hur man ska definiera bubblan. Är det en bolånebubbla d.v.s. är det belåningen som är problemet eller är det en bobubbla d.v.s. att priserna på fastigheter och bostäder som är själva bubblan? Eller kanske snarare en boskuldskvotsbubbla, d.v.s. bolånens andel av hushållens totala skuldsättning som är sprickfärdig? Lars Frisell, chefsekonom på Finansinspektionen är en av dem som varit med att skriva rapporten och förslaget om bolånetak, småler åt frågan. Uttrycket bolånebubbla är inget som FI, använder eller någonsin använt. - Vi fokuserar på belåningsgraden, säger Lars. Det behöver ju inte vara något fel på prissättningen på den svenska bostadsmarknaden eftersom det faktiskt är utbud och efterfrågan som styr. Det är helt naturligt att bostadspriserna fluktuerar från och till. Lars menar att det svårt att fastställa vad som är en rimlig prisnivå - vad är egentligen exakt rätt pris? Det som oroar FI och som man bedömer orsakar problem är svängningarna och de konsekvenser som kan bli följden. Det är också från den tanken som FI bedömer att den höga belåningsgraden är en risk. - FI:s utredning av bolånemarknaden visar att den fungerar i stort sett tillfredsställande, konstaterar Lars. I Sverige har vi inga s.k. subprimelån och därmed inte heller de problem som dessa lån medfört i t.ex. USA. Finansminister Borg delar Finansinspektionen och Riksbankens oro för att det bubblar lite för mycket på bomarknaden. I ett uttalande i DN från 4 juni i år förklarar han sig mycket nöjd med myndigheternas signaler till hushåll och banker att se upp. Däremot var han inte villig att bidra med åtgärder som höjd fastighetsskatt eller minskade ränteavdrag för att kyla ner den i mångas ögon överhettade bostadsmarknaden. Men så är det ju valår i år, också. Man kan fundera på om det kanske är större risk att det blir en självuppfyllande profetia om man från myndighetshåll och i inte minst i pressen ständigt återkommer till bostadsbubblan och det hot den tycks utgöra. Lars Frisell, FI, tror absolut att det är så. - Titta bara på vad som hände på huspriserna

11 UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET när den globala krisen slog till hösten Ryktena gick och folk drog sig ur bostadsmarknaden, med sjunkande priser som följd. Men den nedgången har redan hämtats upp. Mäklarsamfundet, är en av dem som riktat kritik mot förslaget om begränsningar av belåningsgraderna. Jeanette Gustafsdotter, VD, menar att de flesta nog syftar på talskrisen när man pratar om bostadsbubblan, där många bostäder tappade enorma värden. - Det är olyckligt att denna benämning blivit så vedertagen i media och bland politiker eftersom de skrämmer upp många, helt i onödan. Det finns inget som talar för att samma sak ska hända igen. Benämningen Bostadsbubblan har helt enkelt blivit ett värdeladdat ord. Lena Apler, VD för Collector Law & Finance AB, har lång och gedigen erfarenhet både från 90-talskrisen och av de långsiktiga effekterna som blev följden såväl för Sverige som för enskilda individer. Förutom många år inom banksektorn så arbetade Lena i ledningen för statliga Securum, som tog hand om och avvecklade Nordbankens gigantiska svarta hål av dåliga fastighetskrediter. Lena anser inte heller att vi har någon bolånebubbla i Sverige. - Risken för en bolånekris som den i USA och som subprimelånen orsakade finns inte i Sverige, säger Lena. Här måste låntagaren ansvara för krediterna även efter att fastigheten är såld, till skillnad från systemet i USA, där man bara lämnar in nyckeln och går. Det var som gjort för att skapa en bubbla. Lena håller dock med att enstaka individer kan komma att råka illa ut nu när räntorna börjar stiga. Foto: Joakim Folke 90-talet spökar igen Vad är det då olyckskorparna kraxar om? I sitt besluts-pm från den 8 juli 2010 illustrerar FI riskerna med fallande bostadspriser med 90-talskrisen. För de som köpte när priserna var som högst, kring 1991, tog det för genomsnittsbostaden fem år innan belåningsgraderna hade kommit ikapp marknadsvärdet. De hushåll med hög belåning som sålde sina bostäder under de åren blev också sittande med rejäla restskulder. Jeanette Gustafsdotter, Mäklarsamfundet, medger att om en förmodad bostadsbubbla skulle brista så skulle detta leda till att priserna på bostadsmarknaden faller. Hon tror dock inte på något stort prisfall och framför allt inte i storstadsregionerna där det är stor efterfrågan på bostäder. - Självklart kan enskilda hushåll komma att drabbas hårt, särskilt om de har dåliga kalkyler med sig i bagaget - eller om något oförutsett inträffar, säger Jeanette. Den s.k. prisfallskritiken som har framförts i media finns inte i remissvaren enligt Lars Frisell, FI. Men förslaget har också kritiserats för att det inte kommer att ha någon större effekt på prisbilden och att regleringen därför blir meningslös. Någon som tror att bolånetaket kommer att ha inverkan på priserna är Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, KTH. I en intervju i DI den 8 augusti 2010 tror han på ett prisfall mellan 5-10 % för mindre lägenheter i storstäderna och att priserna generellt under en tid kan komma att stå still eller sjunka något. Stellan tror dock på stigande priser på sikt, inte minst för att bostadsbyggandet i storstäderna inte hinner med. Lena Apler, Collector, menar att risken för prisfall är överdriven. - I 90-talskrisen såg vi att det var i småstadsregionerna som prisfallet slog mot enskilda personer, ofta i kombination med att ortens företag gick i konkurs och många blev arbetslösa. I storstäderna var problemet marginellt och prisfallet där var inte så stort som man kanske kunde tro. Jan Ertsborn, som i sin utredning Vägen tillbaka för överskuldsatta gett ett förslag till ny skuldsaneringslag hävdar i sina argument att det finns ett stort antal personer med skulder kvar från 90-talskrisen, där en del av överskuldsättningen haft orsaker i just den situationen som FI bekymrar sig för: hög belåning, fallande priser och minskade inkomster. Även Budget- och skuldrådgivare runtom i landet tar ofta upp denna grupp när överskuldsättning kommer på tal. I den statistik som Konsumentverket sammanställer för budget- och skuldrådgivningen uppges att för de som söker rådgivning är det inte mer än ca 7 % av skulderna som har sitt ursprung i restskulder från just bostadsförsäljning. Den kategori som utgör den enskilt största posten är lån utan säkerhet, som är hela 69 % av skulderna (se tabell), följt av kortkrediter med ca 43 %. Statistiken säger dock inget om hur mycket de 7 % representerar i faktiska belopp. Konsumentverkets statistik från budget- och skuldrådgivningen Ann-Sofie fixar 11

12 UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET Vad är då de stora skillnaderna mellan 90-talskrisen och bostadsbubblan av idag? Om den nu finns, vill säga. 90-talskrisen hade sin grund i ändrade kreditmarknadsregler för bostadsmarknaden och övergången från fast till rörlig ränta. Den då sittande regeringen genomförde flera åtgärder som ledde till krisen med bl.a. avskaffandet av kreditmarknadsregleringar som begränsade bankernas utlåning och ändrade regler för ränteavdrag. Bankerna lånade ut till finansbolag som i sin tur lånade ut till fastighetsbolag. När finansbolaget Nyckeln 1990 ställde in sina betalningar var krisen ett faktum och detta startade en kedjereaktion där banker och finansbolag drabbades av stora kundförluster (se Säkra Betalningar nr ). Jeanette Gustafsdotter, Mäklarsamfundet, menar att vi i dagsläget har helt andra förutsättningar än vid 90-talets finanskris. - Det går att inte att dra några paralleller till 90-talskrisen, eftersom förutsättningarna var så olik dagens situation. Då hade vi hög ränta och höga skatter idag är det precis tvärt om även om vi vet att räntorna kommer att höjas. En gemensam nämnare är förstås att hushållen är högt belånade, men om inget oförutsett händer t.ex. på finansmarknaden så är oron obefogad, understryker Jeanette. Jeanette poängterar förstås att signalerna ska tas på fullaste allvar och att det ska hållas ett vakande öga på såväl bostads- som lånemarknaden. Jeanette Gustafsdotter, Mäklarsamfundet Lena Apler, Collector, som upplevt 90-talskrisen inifrån menar att det var mycket som samverkade - avregleringen av kreditmarknaden, inflationen, valutan som släpptes fri. Bankerna hade varit alltför generösa i sin kreditgivning, vilket gjorde att när lågkonjunkturen slog till så sjönk fastighetspriserna och urholkade bankernas säkerhetsmassa talskrisen var en inhemsk, egenproducerad finanskris som drabbade Sverige extra hårt i jämförelse med resten av västvärlden. Den krisen som vi refererar till nu är global, där Sverige klarar sig bättre än övriga västvärlden, säger Lena. Det beror ju bl.a. på att man lärt sig sedan förra krisen kombinerat med ett resolut agerande i finanspolitiken. - Det fanns en naiv inställning till fastigheter som investering, fortsätter Lena. Man byggde kreditbedömningen på tron på eviga värdeökningar och tittade inte alls på fastighetsbolagens kassaflöden eller tog med räntekostnaderna i kalkylerna. Det blev ett slags fiktiva desktopvärden som byggde på antaganden som inte sedan uppfylldes. Stressade kalkyler I Sverige torde det vara få som köper sin bostad i rent spekulationssyfte. Värdet på bostaden är ju i sig inte något problem så länge man har råd att betala sina bolån och så länge man har för avsikt att bo kvar i den. Det är först när någon av de faktorerna ändras som en överbelåning kan få konsekvenser, i synnerhet om man tvingas sälja till ett pris som understiger lånen. Har man fortfarande betalningsförmåga så är det visserligen ett trist sätt att spendera sina pengar, men behöver inte leda till ett överskuldsättningsläge. Är försäljningen däremot framtvingad för att lånekostnaderna blivit för höga så kan det snabbt bli en negativ ekonomisk spiral för den enskilde. Bolåneinstituten hör till dem som ifrågasatt hela meningen med bolånetaket, eftersom de menar att de redan tillämpar de krav på begränsningar som FI nu vill införa. - I Sverige finns det tydliga regler i Konsumentkreditlagen och bankerna är duktiga på att göra bra och hållbara boendekalkyler där det är betalningsförmågan som styr bedömningen, säger Lars Frisell. Det är alltså fråga om ett komplement till ett idag väl fungerande system. De stresstester som Finansinspektionen har utsatt bankernas kvar-att-leva-på kalkyler för, visar också att kalkylerna har ordentliga marginaler. I testerna, som redovisas i rapporten, har man prövat olika scenarier utifrån de fakta som bankerna själva har rapporterat in i samband med undersökningen. FI har provkört olika versioner med räntelägen upp till 13,5 %, arbetslöshet, prisfall och olika kombinationer av dessa faktorer. I FI:s undersökning konstateras att hälften av hushållen har en skuld som är mer än fem gånger större än den disponibla inkomsten. I dagens extrema ränteläge så lägger merparten av hushållen (80 %) bara 10 % av sin disponibla inkomst på räntor. FI: s stresstester visar att om räntan stiger till 6.5 % kommer en tredjedel av hushållen lägga mer än 30 % av inkomsten på räntor. Stiger räntan till 11 % kommer ca 25 % av hushållen ha ett negativt överskott, d.v.s. de måste minska sina utgifter för att klara räntorna. Trots att systemet i dagsläget tycks fungera som det ska vill FI ändå skärpa regelverket för att stämma i bäcken och med de beslutade allmänna råden om bolånetak förhindra att bolånenivån stiger ytterligare. KV:s remissvar till FI ang bolånetak Konsumentverkets, KV är i sitt remissvar positiva till Finansinspektionens, FI:s rekommendation om ett bolånetak. Dels kan en begränsning vara positiv med hänvisning till att problem kan uppstå för hushållen om bolånen blir förstora i förhållande till bostadens marknadsvärde, dels kan bolånetaket få positiva effekter på konsumenternas hushållsekonom eftersom bolånen utgör et mycket stor del av konsumenternas krediter, tror KV. KV påpekar dock att de gärna sett att ett krav på amortering införts i de allmänna råden för att på så sätt begränsa utlåningen ytterligare. KV ställer också sin förhoppning till att bankerna fortsätter att ställa högre krav på amortering av blancolån än lån med säkerhet. Vidare tycker KV att bankerna i framtiden i sina kalkyler ska beakta amortering på hela bostadslånet med fastigheten som säkerhet samt eventuella blancolån i sina kvar-attleva-på-kalkyler. KV tror också att blancolånen förmodligen kommer att öka men hoppas på att konsumenterna ska amortera bort desamma på kort tid. Verket hänvisar till FI:s bedömning om att blancolånen kommer att bli dyrare vilket borde leda till en minskad efterfrågan, men varnar dock för att det motsatta skulle leda till att hushållen får högre lånekostnader som i sin tur skulle kunna innebära att alltfler blir överskuldsatta. KV instämmer med FI:s uppfattning om att det finns en risk för framtida prisfall i och med införandet av bolånetaket. Dock finns det fler fördelar än nackdelar ur ett konsumentperspektiv. KV tror också att bolånetaket kan leda till ett ökat sparande eftersom de hushåll som helt saknar kapital, annan pant eller borgen kommer att stängas ute från bostadsmarknaden. Källa: Konsumentverkets remissyttrande den 8 juni

13 UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET - Vi insåg att belåningsgraderna inte bara hade stigit kraftigt de senaste åren, utan också att det mesta tydde på att detta skulle fortsätta, säger Lars Frisell, FI. Därför tog vi det här initiativet till åtgärder, för att förhindra att hushållen försatte sig i situationer som de inte kan hantera. På Mäklarsamfundet delar man bedömningen om att bankerna gör realistiska kalkyler. Dessutom anser man att kredittagarna är pålästa och väl medvetna om riskerna med att ta stora krediter och vad som krävs för att ha råd med dem. - De flesta hushållen har tagit höjd för ökade lånekostnader, säger Jeanette. Men för de krediter som togs i början av 2009, ställdes inte samma kreditkrav, vilket kan leda till att en del av dessa låntagare kan få problem när räntan höjs. Lena Apler, Collector, menar att boendet är högt prioriterat hos hushållen. Man justerar kostnaderna så långt man kan för att kunna bo kvar, vilket blev tydligt nu när den senaste krisen drabbade Västsverige hårt. Det som folk på orten var mest oroliga för var att förlora sitt boende. - Det kollektiva medvetandet om att skulden finns kvar har ökat. Insikten finns hos individen i dag, vilket inte alls var fallet i 90-talskrisen. Ett av problemen med bankernas kvar-att-lev-på-kalkyler, även om de är mycket konservativa, är att de till stor del bygger på hushållens egna uppgifter om sina skulder. Kreditupplysningar och bankens egen information kan bara verifiera viss del av dem. Frågan är också till hur stor del kalkylerna beräknar andra kostnader som också ökar när räntorna stiger. Ett synbart stort överskott kan snabbt ätas upp av dyra lån på annat håll och andra kostnader som kan tänkas stiga vid ett högre ränteläge. Ett annat fenomen som FI har noterat är att bankernas lånevillkor blir alltmer generösa och att amorteringsfria lån mer är regel än undantag numer. - Bankerna flyttar gränserna hela tiden och behöver således lite hjälp på traven att sätta stopp i tid. Vi vill inte ha en marknad där belåningsgraden uppgår till 120 % som i vissa andra europeiska länder, påpekar Ann-Sofie fixar ny Lars Frisell. Hans Lind, professor i fastighetsekonomi på KTH, menar att historiskt har man sett att bankerna tenderar att öka belåningsgraderna när det har varit en lång högkonjunktur, vilket också fler internationella studier pekar på. - Man antar att bakom detta ligger både att bankerna blir överdrivet optimistiska, anser Hans, och att konkurrensen gör att bankerna steg för steg sänker sina krav och/eller blir mer öppna för att tumma på sina formella villkor, därför att kunder hotar med att gå till andra banker. Med detta som bakgrund har flera länder infört tak på utlåningen med fastigheter som säkerhet och den svenska Finansinspektionen följer en internationell trend på denna punkt. Jag delar deras uppfattning att det kan behövas tak av denna typ med tanke på vad vi sett av riskhantering i banker. Gungor och karuseller På Mäklarsamfundet anser man att FI:s avsikt att skydda konsumenterna och deras intressen genom ett lånetak är högst diskutabel. - De som kommer att vinna på förslaget om ett lånetak är istället banker och andra kreditinstitut som kommer att låna ut pengar mot hög ränta utan säkerhet, s.k. blancolån. Om detta ligger i konsumenternas intresse kan diskuteras, menar Jeanette Gustafsdotter. FI:s uttalade strategi med förslaget är att föra fram ett alternativ till låneförbud eller amorteringstvång och räknar också med att blancolånen, de s.k. topplånen, kommer att öka. Eller göra come-back kanske man skulle kunna säga, efter att under de senaste åren i konkurrensen mellan kreditinstituten blivit allt mer lika bolånen, med 30-åriga återbetalningstider och modesta krav på amortering. - FI varken vill eller kan förbjuda folk att låna till sitt boende, säger Lars Frisell. Vår förhoppning är att de föreslagna råden istället leder till att bankerna kommer att behöva ställa högre krav för att bevilja krediter med krav på snabbare amortering. Vi tror på att marknaden anpassar sig, säger Lars. Det blir en slags självreglering, helt enkelt. FI tror att bolånetaket kommer att minska den mest utsatta gruppen, de hushåll som har en mycket hög skuldsättning. Om det blir dyrare att låna så kommer låntagarna att försöka undvika sådana lån eller amortera av dem snabbare. Bland kritikerna finns det de som tvärtemot FI tror att de nya reglerna istället kommer att öka på skuldsättningen. Istället för att välja ett billigare boende blundar man för risken med höjda räntor och lånar en högre summa blanco. 13

14 UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET - På Mäklarsamfundet är vi över huvud taget emot regleringar, säger Jeanette Gustafsdotter. Vi välkomnar istället utredningar och bevakning av lånens storlek, där bankerna gör individuella bedömningar och ställer högre krav för att bevilja krediten och högre krav på att krediten ska amorteras. Riksgälden, är en av de remissinstanser som fått mest uppmärksamhet för sin kritik av bolånetaket. I sitt remissvar per den 10 juni 2010 menar myndigheten att de inte tycker förslaget vare sig är effektivt eller ändamålsenligt. Inte heller tycker man att det skyddar konsumenterna mot överskuldsättning, eftersom det är den totala skuldbördan som ställer till det, och att bolånen bara är en del av dessa. Särskilt illa verkar de tycka om FI:s påstående att reglerna ska leda till ökat konsumentskydd. Paradoxalt, hävdar man i sitt svar, att påstå att regler som gör det dyrare för låntagaren ger ett bättre skydd. Intressant vore att spekulera i om ett bolånetak kunde ha hjälpt under den förra krisen - ränteläget var ju i slutet av 80-talet lågt och bostadspriserna höga. På den tiden ställdes dessutom högre krav på egeninsats eller om topplån beviljades var återbetalningstiden relativt kort, i alla fall i jämförelse med hur lånevillkoren ser ut idag. Lena Apler, Collector, är övertygad om att det inte hade hjälpt. Lena tror inte heller på FI:s förslag om ett bolånetak, eftersom det inte finns ett krav på egeninsats och menar att det i Sverige med åren skett en smygkonvertering av topplånen. I dagsläget är det i praktiken ett bottenlån hela vägen upp till taknocken. - Eftersom det inte finns något krav på egen kontantinsats så innebär ett bolånetak att låntagarna tar stora blancolån. Det öppnar också vägen för nya aktörer, vilka för övrigt finns redan idag. Räkna med att det sitter en mängd företag där ute och snickrar på nya affärslösningar, påpekar Lena, och bara väntar på att ta marknadsandelar från bankerna. Lena menar att det vore bättre både för låntagare och för kreditgivare om krediterna finns på ett och samma ställe. När krediterna istället sprids på många aktörer blir det dyrare för låntagaren och dessutom svårare att få till en uppgörelse om något skulle gå snett. Det är just konsekvensen med ökade andelar blancolån som Riksgälden, till skillnad från FI, ser som en stor risk för den grupp som inte har kapital att täcka upp de sista 15 %. Grundtanken med konsumentskydd är att värna om dem som är sämst informerade och minst rationella av konsumenterna. På Riksgälden tror man inte alls på att denna grupp kommer att reagera som FI tänkt sig, på de prisincitament som ska få konsumenterna att avhålla sig för att dra på sig för stora krediter. Riksgäldens uppgift om att konsekvensen bli en ökad andel blancolån får stöd av bl.a. SBAB som menar att var femte ny bostadsköpare har lån som överstiger gränsen i det nya bolånetaket, enligt en intervju med SBAB:s kommunikationsdirektör Lena Hedlund i Dagens Industri 19 augusti Riksgälden påpekar i sitt remissvar att det är skulden i sig som gör att en konsument får problem, om det blir problem, inte säkerheten. Riksgälden vill därför hellre se en reglering som begränsar skuldsättningen hos individen totalt, med eller utan säkerhet. Dessutom, menar man att FI har missat att analysera konsekvenserna för borgensmän och vilket skydd dessa skulle kunna tänkas behöva. Följden kan bli att risken förs över från banker till andra konsumenter, vilket knappast kan vara avsikten med förslaget. Amortera mera FI har mycket riktigt en förväntan på att bolånetaket kommer att göra blancolånen dyrare, det är det som själva poängen. Med dyrare kostnader för lånet ökar också kraven, och viljan att amortera dessa lån. Eller ännu bättre, att helt undvika dem. FI gör i sitt betslutspm vissa beräkningar av kostnadseffekten för hushållen och kommer fram till att den totala räntekostnaden för hushållen inte kommer att påverkas särskilt mycket. Vilket i sig skulle tala för att incitamentet att snabbt återbetala dessa lån faller. Hans Lind, professor KTH, håller med om att blancolånen blir dyra lån. - Tanken är egentligen också att det ska bli dyrare för låntagare/husköpare som kanske inte har tillräckligt bra ekonomi, så att de tänker efter en extra gång och kanske väljer en något billigare bostad istället för den planerade. Det kan mycket väl vara så att inblancolånen ökar, men det är egentligen en del av de önskade konsekvenserna. Det har från andra håll också framförts att metoden med lånetak är felaktig, och istället förordat att FI skulle utfärda råd om amorteringskrav. FI konstaterar att det är angeläget att låntagarna amorterar sina lån i större omfattning, men avstår från att ens försöka sig på ett sådant regelverk. Det skulle bli alldeles för krångligt, lätt att kringgå, svårt att övervaka och dessutom medverka till att amortering av dyrare krediter, utan relation till bolånet, skulle komma i andra hand om hushållet får svårigheter med sin totala skuldsättning. FI konstaterar också att i bankernas kalkyler ingår ofta en viss amortering, även om man i praktiken inte kräver att låntagaren ska amortera. En buffert finns redan, menar inspektionen i sitt beslut. Konsumentverket, KV, är en av de instanser som överlag är nöjda med FI:s förslag, men hade gärna sett att rekommendationerna också innehållit amorteringskrav. På KV är man också orolig över blancolånen och hoppas att FI:s teorier om att efterfrågan kommer att minska i och med att lånen blir dyrare stämmer, i annat fall är man rädd för att det blir en ny skuldfälla. Lars Frisell anser att krav på amortering från bankerna ändå kommer att bli effekten av förslaget, framför allt för den delen som motsvarar det gamla topplånet. Dessutom ser inte FI hur en tillsynsfunktion skulle kunna fungera på ett bra sätt om det införs krav på amortering. Lars påpekar också att ingen av kritikerna har kommit med något förslag hur en sådan tillsyn och kontroll skulle gå till. - Vi tycker att det är bättre att välja en metod där vi kan utöva tillsyn på ett tillfredsställande sätt, säger Lars. Vår tillsyn bygger till stor del på tips som kommer in till oss, oftast från en konkurrent. Vi kommer självklart också hålla ett öga på vad som händer med bostädernas värderingsgrunder, så att dessa inte blåses upp för att komma runt belåningstaket. På Mäklarsamfundet anser man att de svenska hushållen redan nu är duktiga på att amortera sina lån, även om man under det extremt låga ränteläget istället satsat på att renovera sitt boende. - Det är nog också en generationsfråga, säger Jeanette för 40-talisterna är det en självklarhet med amorteringar, medan de yngre generationerna har en annan syn på det. Vi vill att man ska se amortering som en god investering. Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi, KTH, är av åsikten att det varit bättre om FI beslutat om amorteringskrav för att motverka osund kreditgivning och skydda konsumenterna. - Lång erfarenhet säger att bolån ges inom % av marknadsvärdet. Krav på amortering hade vältrat över beslutet på konsumenten utifrån boendekalkylen. De som drabbas, menar Stellan är förstagångsköparna som inte har eget kapital. För dem blir också blancolånen dyra lån. Stellan tror ändå att ökningen av blancolånen kommer att bli måttlig, men att det är tänkbart att det blir mer Farfarlån, d.v.s. man lånar inom familjen istället. Något mål med förslaget om lånetak, i stil med exempelvis en minskad lånegrad om ett visst antal procentenheter inom den närmsta treårsperioden har FI inte satt, inte ens internt inom myndigheten. - Åtgärden sker i preventivt syfte och det kommer därför att vara svårt att utvärdera effekterna 14

15 UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET på ett helt rättvisande sätt, menar Lars. Det går därför inte att säga någon siffra eller annan hållpunkt när FI är nöjda. Men vi kommer att titta på hur bankerna och kunderna beter sig över lag, säger Lars. Försäkringspremier Ett alternativ som FI ägnar utrymme åt i sitt besluts-pm är prisfallsförsäkringar, något som förekommer i en rad andra länder. Kanada och Hong Kong tas upp som exempel på länder där man valt att kombinera begränsningar i belåningsgraderna, med alternativet att teckna en prisfallsförsäkring hos ett statligt försäkringsbolag. FI konstaterar dock att utbudet av sådana är mycket begränsat i Sverige. Enligt Lars så hoppas också Finansinspektionen att olika typer av försäkringslösningar kommer ut på marknaden, t.ex. en s.k. prisfallsförsäkring, vilket är betydligt vanligare i andra länder än i Sverige. - Vi har valt att inte införa krav på en sådan obligatorisk försäkring om belåningsgraden är högre än 85 %. Men det är möjligt att vi får omvärdera vårt beslut beroende på vad förslaget får för effekter i praktiken. Lena Apler, Collector, tror inte på en försäkring, det skulle bli alldeles för dyrt för att vara ett alternativ för låntagaren. - I så fall vore det bättre att istället för krav på försäkringspremie förmå låntagaren att spara en summa per månad till en buffert, att användas till reparationer och annat som man själv måste betala när man bor i eget hus. Ungefär som när man en gång ti tiden avsatte en del av avgiften för bostadsrätten till en reparationsfond. LO avråder från bolånetak LO tycker självklart att det är viktigt att undvika att hushållen skuldsätter sig för högt, men tror inte att införande av ett bolånetak är rätt väg att gå. LO anser att denna åtgärd kan leda till att många unga utan kapital, men med höga inkomster, inte har möjlighet att ta sig in på bolånemarknaden. Istället bör man kombinera en grundlig kreditprövning med utökade kontroller av företagen från Finansinspektionens sida. LO förordar krav på prisfallsförsäkring vid höga belåningsgrader eller ett krav på amortering. Källa: LO:s remissvar Stellan Lundström, Professor från KTH, upplyser att det numer finns ett underliggande index för bostadsrättspriser, framtaget på KTH. - Rent tekniskt finns förutsättningarna för en prisfallsförsäkring, men frågan är om marknaden frivilligt är mogen för detta. I USA, till exempel, tvingas bolånetagaren att teckna en kreditriskförsäkring för att överhuvudtaget få ett lån. Stellans kollega Hans Lind, professor i fastighetsekonomi, KTH, tror inte att det kommer att etableras någon sådan marknad under överskådlig tid i Sverige. En försäkringspremie kostar ju också, vilket innebär att ett blancolån blir ett lika bra alternativ. - Man ska dock vara klar över att idag är det knappast någon stor grupp av bostadsköpare som inte kan lägga in en större kontantinsats, menar Hans. Många säljer samtidigt som man köper och bland de som lånar mycket idag finns rimligen hushåll som skulle kunna lägga in mer pengar (eller t.ex. låna av föräldrar...), men som väljer att låna mycket eftersom det är så billigt att låna. I dagsläget finns få försäkringsbolag som marknadsför en prisfallsförsäkring. Enligt uppgifter i dagspressen och från Försäkringsförbundet så tittar statliga SBAB på möjligheten att lansera en prisfallsförsäkring i samarbete med en aktör på försäkringsmarknaden. Att döma av reaktionen från förbundets sida på de frågor vi ställde avseende försäkringsbranschens syn på prisfallsförsäkringar tycks det inte vara en fråga som man från Försäkringsförbundet sida i nuläget inte ägnar något större intresse. Undantagstillstånd En svaghet med regleringen är också att de låneföretag som inte står under FI:s tillsyn, d.v.s. enbart har anmälningsplikt, inte behöver följa inspektionens allmänna råd. FI har därmed inte heller någon möjlighet att utöva tillsyn eller på annat sätt reglera den verksamheten. Detta är något som Bankföreningen påtalar i sitt remisssvar till FI. Att bolånetaket inte gäller alla bolåneföretag snedvrider inte bara konkurrensen på marknaden, utan motverkar idén med att stärka konsumentskyddet. FI konstaterar att det finns risk för att denna kategori företag kommer att erbjuda lån med pant i fastighet med belåningsgrader över 85 % och då skulle också hela syftet med begränsningarna motverkas. FI anser ändå att risken med att det skulle bli ett överhängande problem som relativt liten. Enligt FI så bygger den bedömningen på strukturen på nuvarande marknad och dessa bolags kapacitet och befintliga verksamhet. Men man har aviserat att myndigheten kommer att hålla ett öga på produktutvecklingen inom detta område. Skulle det visa sig att regleringen kringgås kan det bli aktuellt att överväga nya regleringsåtgärder. Enda sättet att göra det är en lagändring, och det ligger utanför inspektionens område att besluta på egen hand. Till skillnad från regleringen avseende bolånetaket som skett under myndighetens eget beslutsmandat. Frågan är om inte FI underskattar de icke-tillsynspliktiga företagens potential som blivande skuldfällefara. Microlånsföretagen, exempelvis, tillhör just den kategorin, och nya bolag inom det verksamhetsområdet har under de senaste åren poppat upp som svampar efter en regnig sommar. Något som under de senaste åren tidvis orsakat höga nivåer av moralpanik, trots att dessa i nuläget torde utgöra en mikroskopisk andel av hushållens totala skuldbörda. Åldersdiskriminering Kritiken mot förslaget har till stor del och från många håll, bland annat LO, handlat om att vissa grupper, framför allt unga personer som ska köpa sin första bostad kommer få ett sämre läge när kraven på kreditvärdighet, amortering och egna insatser ökar. Jeanette Gustafsson på Mäklarsamfundet sällar sig till dem som anser att de som kommer att drabbas av ett lånetak är ungdomarna, d.v.s. de som fått sitt första arbete i någon av storstadsregionerna, men som inte kan ta sig in på bostadsmarknaden eftersom de saknar eget kapital. De som i sin tur kritiserat Mäklarsamfundets synsätt har ifrågasatt om man verkligen måste äga sin bostad. - Svaret på den frågan är självklart nej, säger Jeanette, men unga människor har idag inte så många andra alternativ när utbudet av hyresrätter inte täcker behovet. Vi ifrågasätter också de som menar att ungdomarnas föräldrar borde kunna gå in med pengar eller i alla fall ta på sig betalningsansvaret för topplånet. Hur många är det som verkligen har den möjligheten? I sitt besluts-pm nämner FI att bolånetaket kan få effekter på unga förstagångsköpare, men avfärdar de argumenten med att det är ett samhällsproblem som inte ska lösas genom högtryck i kreditgivning och speedade belåningsgrader. Lars Frisell är också av den meningen att bostadsbristen är ett strukturellt hinder, där svaret inte är att öka belåningsgraden hos bostadsköpare. - Det behövs andra åtgärder för att få bukt med bristen på bostäder. Det byggs för få hyresrätter, särskilt i storstadsregionerna, och de som byggs är dyra. Lena Apler, Collector, är också inne på att ett bolånetak kommer att innebära svårigheter för unga personer som får det svårt att påbörja en boendekarriär. Lena tycker att debatten om bostadsrätter och ombildning av hyresrät- 15

16 UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET ter i största allmänhet har blivit snedvriden. - Det är inget fel i att vi går mer mot att äga vår bostad, anser Lena. Tvärtom, det kan väl anses sunt att var och en tar ansvar för sitt boende. Det finns ju faktiskt också individer som tjänar på att priserna fluktuerar. En av de remissinstanser som ser positivt på förslaget är Bostadskreditnämnden, som menar att det visst finns tecken på att vi befinner oss in en bostadsbubbla och ser det som nödvändigt att dämpa prisökningarna. Någon oro för att ungdomar kommer att utestängas från bomarknaden ser man inte, utan menar att effekten istället kommer att bli den motsatta, lägre priser innebär ju också lägre lånesummor, uttalar sig Bengt Hansson, analytiker hos BKN i en artikel i DN den 29 juni Saknas det inte något? Förslaget och debatten har uteslutande handlat om hushållens skuldsättning. FI konstaterar också i sitt besluts-pm att privatbostäder historiskt inte orsakat några större kreditförluster för den svenska bankmarknaden, till skillnad från de kommersiella fastigheterna. Men den utlösande faktorn för 90-talskrisen var ju överbelåningen av kommersiella fastigheter och tron på ständigt ökande fastighetspriser. När fastighetsmarknaden föll ihop som ett korthus drog den med sig hela Sveriges ekonomi, vilket fick stora konsekvenser även för hushållen. Modellen att kräva obegränsad borgen av privatpersonerna bakom fastighetsbolagen, vilket var vanligt för 80- och 90-talskrisen, har man helt gått ifrån idag. Numer är det i dessa sammanhang begränsade borgensåtaganden som gäller, vilket i sig kan slå hårt mot den enskilde, för det fall fastighetsbolaget blir på obestånd och borgen påkallas. Det byggs mycket kommersiella fastigheter i Sverige idag, inte minst i Stockholm. En bubbla som brister inom detta område är ett scenario som inte nämns någonstans i debatten. Har bankerna och Finansinspektionen faktiskt lärt sig något av 90-talskrisen? - Allt tyder på det, svarar Lars Frisell, eftersom då fick ju bankerna direkt stå för kreditförlusterna, vilket fick förödande konsekvenser. Idag bedömer man helt andra kriterier och de flesta kommersiella fastigheter har en bra kassa och lägre belåningsgrad, jämfört med situationen i slutet av 80- och 90-talet. Finansinspektionen kommer självklart att hålla ett öga på även dessa aktörer, efter som erfarenheter säger att dessa oftast har ett finger med i spelet. Även om bankerna är mycket bättre i sin kreditbedömning idag, där pantens värde inte längre är det som styr belåningsgraden utan vikten läggs på kassaflöden och bolagens överlevnadsförmåga, är Lena Apler, Collector mycket mer oroad över den bubblan på den kommersiella fastighetsmarknaden än en bolånebubbla för hushållen. - Det råder obalans i byggandet nu, menar hon, det finns inget stopp. Fastighetsbolagen ägs i stor omfattning idag av utländska fonder. Smäller det så finns det ingen att kräva. I den rapport som Finansinspektionen publicerade i maj 2009: Bankernas utlåning till kommersiella fastigheter i Sverige (2009:09 DNR ) framgår att utlåningen avseende kommersiella fastigheter uppgick till ca 290 miljarder kronor. Belåningsgraderna varierar mellan % beroende på typ av fastighet. Inspektionen har jämfört med 90-talskrisen och menar att bankerna har minskat risken för alltför optimistiska värderingar genom hög kompetens och ändrat fokus i kreditgivningen där kassaflöden numer ges hög vikt. I rapporten påtalas också att utländska banker tagit stora marknadsdelar vilket också är en av de långsiktiga riskfaktorer som inspektionen ser mest allvarligt på. Skulle de utländska kreditgivarna av någon anledning lämna den svenska marknaden är det inte säkert att den svenska finansmarknaden kan svara med tillräcklig utlåningskapacitet, vilket, åtminstone i teorin, skulle kunna starta en prisfallsspiral och skapa stabilitetsproblem. Gilla läget trots allt När man läser en del inlägg och artiklar i media om bolånetaket och i synnerhet de dyra blancolån som förväntas bli alternativet för dem som inte har kontanta medel att ändå köpa det boende man helst vill ha, skulle man kunna tro att blancolånen är ett nytt otäckt påfund, i stil med sms-lånen. Vissa artikelförfattare verkar ha missat att bolånetaket är kopplat tills säkerhetens värde och inte är något förbud för banken att låna ut resterande 15 % till kredittagaren om man bedömer det lämpligt. Topplån, i form av blancolån är inte någon ny låneform, även om topplånen under de senaste tio årens prisboom på bolånemarknaden kombinerat med bankernas slagsmål om bolånekunderna getts allt generösare återbetalningsvillkor och därför, vilket FI också påpekar i sin rapport, i praktiken fått samma karaktär som bolånen med allt längre återbetalningstider. Eftersom bankerna sedan tidernas begynnelse haft blancolånen i sin tjänsteportfölj måste man anta, och ha förtroende för, bankernas kompetens att göra en adekvat kreditbedömning. FI:s stresstester har ju också visat att bankernas kvar-att-leva på kalkyler har ordentliga marginaler för ökade lånekostnader. Det är nog snarare Bolånetak Finansinspektionen har beslutat om ett allmänt råd för lån där bostaden används som pant och som innebär att ett bolånetak införs. Skälet bakom detta är att försöka stävja en osund utveckling på kreditmarknaden och motverka att banker och andra kreditinstitut använder högre belåningsgrader som ett konkurrensmedel. Bolånetaket innebär att nya lån på bostäder inte bör överstiga 85 % av bostadens marknadsvärde. Omläggning av befintliga lån eller nya krediter som ersätter gamla omfattas inte, under förutsättning att krediten inte utökas. Det allmänna rådet börjar gälla den 1 oktober Källa: Finansinspektionen priserna på villor och bostadsrätter kombinerat med individernas inställning till var och hur man vill bo och vilka marginaler man vill ha för räntesvängningar som kan ställa till det. Där har Riksgälden onekligen en poäng när man hävdar att det är hushållets totala skuldsättning som är nyckeln till hur stora problemen blir, när något går snett. Och hur väl än banken gör kvar-att-leva-på kalkylen och hur stort svängrum för räntehöjningar den innehåller så bygger den ändå till sist på hur kredittagaren väljer att spendera sin inkomst. Kalkylerna är också byggda på en ögonblicksbild när krediten tecknas och säger inget om hur mycket av marginalen som hushållet fyller med andra skulder, eller ökar sina andra kostnader, för all del, efter det att lånet är beviljat, huset är köpt och inflyttningsfesten avklarad. Med bra inkomster är det lätt hänt att konsumtionsvanorna förändras, vanor som kan vara svåra att förändra, eller skala ner, om balansen mellan inkomster och utgifter ändras p.g.a. dyrare lån, el- och värmekostnaderna som ökar, en panna som går sönder eller när arbetslöshet och sjukdom drabbar hushållet. Allt prat om bobubblor, bolånetak och räntehöjningar tycks hittills har gjort litet intryck på hushållen. Enligt SCB:s statistik från juli år så fortsätter utlåningen uppåt. Däremot tycks benägenheten att binda räntan ökat något, ett råd som börjar dyka upp i tidningarnas rådgivningsspalter nu när Riksbankens färd mot högre ränta påbörjats. Inte heller tycks hushållen tro på fallande bostadspriser. Enligt SEB;s boprisindikator för augusti i år tror nästan hälften av de tillfrågade (49 %) att på 16

17 UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET stigande priser under det kommande året. Marknadens snabba omställningsförmåga visade sig också blixtsnabbt, ironiskt nog av statliga SBAB, som var först ut att bekräfta lanseringen bolånetaks-relaterade blancolån, för att ta marknadsandelar från bankerna. Det orsakade förstås den vanliga moralpaniken i media där t.ex. Svenska Dagbladets krönikör Maria Eriksson den 20 augusti i sin spalt upprört skrev att Staten bedriver allmänfarlig verksamhet och jämförde SBAB:s blancolån med de famösa amerikanska bankerna Fannie Mae och Freddie Mac. De nya reglerna börjar gälla 1 oktober och tids nog får vi se om bubblan faktiskt finns eller bara är ett hjärnspöke. Det kommer att visa sig om FI:s intentioner att dämpa den osunda utvecklingen på bolånemarknaden kommer att lyckas. I och för sig kan det bli en fråga för diskussion eftersom FI inte har några uttalade mål för hur effekten ska mätas. Intressant blir det också att följa hur innovativa banker, bolåneinstitut och de icke-tillståndspliktiga finansmarknadsaktörerna kommer att vara med lansering av ny(gamla) produkter i kampen om de 15 %. Eftersom bolånetaket inte gäller retroaktivt så kan man ju också fundera över om inte FI:s försök att dämpa utvecklingen kommer lite väl sent. Efter stigande kurvor under mer än ett decennium och nu när bolånen till hushållen närmar sig 2 miljarders-strecket och skuldkvoterna i förhållande till disponibla inkomsten nära nog fördubblats. Vid eventuellt worst-case-scenario med fallande priser, stigande ränta och försämrade inkomster lär många i den utpekade riskgruppen för överskuldsättning nog finnas bland de som redan sitter med sina stora lån och höga belåningsgrader. För de hushållen lär bolånetaket inte vara till stor nytta. Ett är säkert - ett fallerat bolån har stor påverkan på den enskilde individens liv, inte bara i form av restskulder vid eventuella prisfall utan även traumat att behöva lämna sitt hem. När det inträffar är det sannolikt att den ekonomiska situationen varit på väg ur spår rätt länge, eftersom boendet generellt är det vi prioriterar högst bland våra skulder. Bolånen utgör, som FI pekar ut i sin rapport 90 % av hushållens totala skuldbörda. Är det då inte märkligt att den offentliga överskuldsättningspaniken och skuldfälleretoriken oftast handlar om de små krediterna och inte de stora? Maria Nyrén Ivarsson Elisabet Hammar Bankföreningen dissar bolånetak Sveriges Bankförening menar att införandet av ett bolånetak är ett av flera alternativ för att bedriva en sund kreditgivning. Emellertid är Bankföreningen kritisk till att bolånetaket inte kommer att gälla alla bolåneföretag, vilket rimmar illa med ambitionen att uppnå ett bra konsumentskydd på området. Bankföreningen anser också att man snedvrider konkurrensen om man sätter nivån till 85 %, dels med hänsyn till att förslaget inte omfattar alla på bolånemarknaden, dels att det är konkurrensneutralt i förhållande till Finland och Norge, som har en nivå på 90 %. Svenska banker har en stor del av sin verksamhet i utlandet och utländska bankers verksamhet i Sverige är ganska betydande, påpekar Bankföreningen. Därav är det viktigt att Finansinspektionen verkar för lika regler för lika verksamhet i Sverige och i Europa. Källa: Svenska Bankföreningens remissyttrande Boprisindex Under ledning av Mats Wilhelmsson, professor, Centrum för Bank & Finans, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm Cefins - har Nasdaq OMX Stockholm och företaget Valueguard lanserat det s.k. Nasdaq OMX Valueguard-KTH boprisindex. Indexet har som syfte att löpande kunna göra aktuella och statistiskt kontrollerade mätningar av prisutvecklingen på bostadsmarknaden och skapar en grund för nya finansiella produkter, t.ex. försäkringar av bostäders marknadsvärde och fonder för bosparade som följer bostadsmarknaden. Cefins bedriver forskning med fokus på gränssnittet mellan köpare och säljare i det finansiella systemet. Man studerar alltså möten mellan bank-, finans- och försäkringsföretag och deras kunder och undersöker bl.a. infrastruktur för betalningar och riskhantering samt det finansiella systemets förmåga att klara större demografiska och ekonomiska förändringar Mer information om Cefins arbete hittar du på 17

18 UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET UPPE PÅ TAKET Foto: Joakim Folke 18

19 Juridikhörnan Fråga Juristen Maria Nyrén Ivarsson ger svar på frågor av juridisk karaktär och som rör aktuella ämnesområden för branschen. Har du någon juridisk klurighet du undrar över? Välkommen att inkomma med din fråga till oss. Mejla gärna dina frågor till med rubriken Fråga juristen. Jag har fått ett bestridande från en gäldenär som invänder att han inte vill kännas vid aktuellt avtal. Genom vår klient har vi plockat fram ett skriftligt avtal som vi har sänt en kopia på till gäldenären. Kan vi ansöka om bf eller måste vi stämma? Gäldenärens invändning är ju inte korrekt eftersom det finns ett skriftligt avtal. Svar: När en gäldenär framför en invändning måste man först och främst ställa sig frågan om densamma är sakligt grundad. Det är detta faktum som avgör huruvida man kan välja att ansöka om bf eller om man måste gå via ansökan om stämning. Att en invändning är sakligt grundad menas lite förenklat uttryckt att gäldenären åberopar en omständighet som om den stämde skulle kunna innebära att gäldenären inte ska betala den aktuella fordran. Observera dock att det INTE spelar någon roll vilken bedömning som fordringsägaren eller dennes inkassoombud gör om gäldenärens framförda invändning är befogad eller ej. Det är något som får avgöras vid en rättslig prövning vid allmän domstol. Exempel på sakligt grundad invändning är om gäldenären invänder att tjänsten inte har levererats i den omfattning som har avtalats mellan parterna eller som i detta fall att det inte föreligger något avtal mellan parterna. Om gäldenären däremot säger sig inte har några pengar eller bara av trilska vägrar betala är det inte fråga om sakligt grundade invändningar. Detsamma gäller om gäldenären invänder att han har en kvittningsgill motfordran. Vad är egentligen skillnaden mellan ett enkelt och ett löpande skuldebrev och vad är en revers? Svar: I Skuldebrevslagen (1936:81) skiljer man mellan två huvudtyper av skuldebrev: löpande och enkla. Det löpande skuldebrevet delas sedan i sin tur upp i två underarter, nämligen innehavarskuldebrev och orderskuldebrev. För att skilja de olika typerna åt måste man titta på skuldebrevets ordalydelse eftersom desamma medför olika rättsföljder. Båda definitionen av de olika typerna av skuldebrev och rättsföljderna av desamma framgår av skuldebrevslagens regler, men uppfattas av många som ganska svårgenomträngliga. Enkelt uttryckt kan man dock säga att det löpande skuldebrevet är konstruerat så att desamma ska kunna överlåtas och att en ny godtroende innehavare av ett löpande skuldebrev ska vara skyddad för alla typer av invändningar vad gäller överlåtarens rätt. Ett enkelt skuldebrev är däremot inte konstruerat för att kunnas cirkulera runt i samma utsträckning som det löpande skuldebrevet. Det är starkare knutet till den ursprungliga innehavaren, även om det också är möjligt att överlåta ett enkelt skuldebrev. Slutligen är en revers ett annat ord för skuldebrev alltså en skriftlig utfästelse att betala en skuld. Av Datainspektionens riktlinjer för tillämpning av inkassolagen framgår det att en borgenär har rätt att ansöka om bf om det inte klart framgår av gäldenärens skrift att fordran bestrids. Maria Nyrén Ivarsson Svensk Inkasso 19

20 Äntligen stärks integritetsskyddet vid kreditupplysningar på nätet FORUM MYNDIGHET Under sommaren sa riksdagen ja till regeringens förslag om ändring av kreditupplysningslagen. Lagändringen ger ett bättre integritetsskydd för enskilda vid kreditupplysningar på nätet. Äntligen, tycker vi på Datainspektionen. Datainspektionen har under flera år tagit emot mängder med klagomål från allmänheten som rör kreditupplysningar via Internet. Redan 2006 skrev jag ett inlägg på DN Debatt och varnade för att kreditupplysningslagens regler satts ur spel på nätet. Vem som helst kan via nätet på ett enkelt sätt ta en kreditupplysning på någon annan, utan att denna någonsin får reda på det, och på så sätt få reda på personnummer, namn, adress, postadress, kreditvärdighet, inkomst, antal, summa och typ av betalningsanmärkningar, utmätning, skuldsanering, restförda skatter/avgifter samt skulder hos kronofogden. Förr var kreditupplysning ett verktyg för affärsfolk, men nu kan det också användas för att kolla upp grannar, arbetskamrater, pojkvänner och deras släkt och så vidare. Lillebror ser dig, skrev jag i det inlägget. En av kreditupplysningslagens centrala tankegångar är att kreditupplysningsinformation endast ska lämnas ut till den som har ett legitimt behov av upplysningen. Den omfrågade har dessutom rätt att få en kopia av den kreditupplysning som lämnats ut bland annat för att kunna kontrollera att uppgifterna är korrekta. Genom att söka skydd bakom yttrandefrihetsgrundlagen har webbplatser kunnat lämna ut kreditupplysningar utan att följa dessa regler och lämna ut kreditupplysningar till vem som helst. Det kan exempelvis handla om arbetsgivare som vill sålla bort arbetssökande som har betalningsanmärkningar eller försäkringsbolag som anser det nödvändigt att höja försäkringspremien för personer som visar ett ekonomiskt riskbeteende. Kreditupplysningsföretag, som lagstiftaren gett en privilegierad ställning vid informationsinsamling från olika statliga personregister för att verka för en fungerande kreditmarknad, har således de senaste åren kunnat utvecklas till formidabla skvallercentraler för ekonomisk information, skrev Datainspektionen i september 2008 när myndigheten yttrade sig över ett förslag som skulle täppa till luckan i lagstiftningen när det gäller kreditupplysning på nätet. Intresset av att känna till andra personers ekonomiska situation tycks vara närmast omättligt. En enskild webbplats påstås ha levererat kreditupplysningar på ett halvår. Ja, du läste rätt, fjorton miljoner kreditupplysningar. På ett halvår. Hur många enskilda som kommit i kläm på grund av den här upplysningsverksamheten kommer aldrig att kunna kartläggas. Det finns ingen statistik som visar i vilken omfattning enskilda personer exempelvis gått miste om arbeten och förtroendeuppdrag eller utan kännedom drabbats av grannars och bekantas avund eller förakt som en följd av att kreditupplysningar lämnats ut via databaser på Internet. De lagändringar som riksdagen nu har sagt ja till innebär att den som vill ha kreditupplysningar via Internet måste ha ett legitimt behov av informationen, till exempel att hon eller han planerar att ingå ett kreditavtal med den enskilde. Den enskilde ska också få reda på att kreditupplysningen har lämnats och få eventuella fel rättade. Dessutom ska kreditupplysningsföretagens uppgifter om att en kreditupplysning har tagits gallras inom ett år. Med de kommande lagändringarna kommer samma regler att gälla för kreditupplysningar som lämnas ut via Internet som för traditionell kreditupplysningsverksamhet. Äntligen, tycker vi på Datainspektionen. Göran Gräslund Generaldirektör, Datainspektionen Nästa år börjar ändringarna i kreditupplysningslagen gälla Ändringarna i kreditupplysningslagen börjar gälla den 1 januari I korthet innebär ändringarna att: Beställaren av en kreditupplysning ska ha ett legitimt behov av informationen. Det ska alltså krävas att beställaren till exempel planerar att ingå ett kreditavtal med den som kreditupplysningen gäller. En kopia av kreditupplysningen ska skickas till den som upplysningen gäller så att denna person ska få reda på att en kreditupplysning har lämnats och kunna rätta fel. En rättelse av felaktiga eller missvisande uppgifter i en kreditupplysning ska skickas till dem som under det senaste året tagit del av uppgifterna. Kreditupplysningsföretagen bara får spara uppgifter om utlämnade kreditupplysningar i ett år, därefter ska uppgifterna gallras. 20 Läs mer om kreditupplysningslagen på Datainspektionens webbplats:

SÄKRA BETALNINGAR. Uppe på taket

SÄKRA BETALNINGAR. Uppe på taket Nummer 2 September 2010 SÄKRA BETALNINGAR Uppe på taket Ett kraftfullt slag i luften menar kritikerna till Finansinspektionens nya regler om bolånetak som införs den 1 oktober. Nödvändigt för att bromsa

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Effekter av bolånetaket

Effekter av bolånetaket Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING

Läs mer

Datainspektionen informerar. Värt att veta om inkasso. (reviderad den 1 april 2006)

Datainspektionen informerar. Värt att veta om inkasso. (reviderad den 1 april 2006) Datainspektionen informerar 8 Värt att veta om inkasso (reviderad den 1 april 2006) En viktig regel i vårt samhälle är att man ska betala sina räkningar och andra skulder i rätt tid. Ibland händer det

Läs mer

Kundservice: Besvarar allmänna frågor och vid behov kopplar vidare till rätt handläggande team. Kan också ge stöd/vägledning till personer som inte

Kundservice: Besvarar allmänna frågor och vid behov kopplar vidare till rätt handläggande team. Kan också ge stöd/vägledning till personer som inte Kundservice: Besvarar allmänna frågor och vid behov kopplar vidare till rätt handläggande team. Kan också ge stöd/vägledning till personer som inte har några skulder hos Kronofogden men som är oroliga

Läs mer

Värt att veta om inkasso. Datainspektionen informerar

Värt att veta om inkasso. Datainspektionen informerar Värt att veta om inkasso Datainspektionen informerar FAKTA Inkassolagen Inkassoverksamhet regleras av inkassolagen (1974:182). Den fullständiga lagtexten kan du läsa på www.riksdagen.se. Bestämmelser för

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Allt du inte visste om Kronofogden

Allt du inte visste om Kronofogden Allt du inte visste om Kronofogden Vi vill hjälpa, inte stjälpa Många känner rädsla eller obehag när de hör talas om Kronofogden. Ändå vet de flesta inte särskilt mycket om oss. Vi arbetar för att göra

Läs mer

Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället

Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället Vänersborg 2014-04-03 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i Kommunal tjänst Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning Lars Frisell, chefsekonom Per Håkansson, chefsjurist 16 februari 2010 Slutsatser Systemet fungerar överlag väl Betalningsförmågan sätts i centrum

Läs mer

Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846)

Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846) Datum 2013-12-18 Dnr 2012/1336 McGreg Invest Box 1187 432 36 Varberg Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846) Konsumentverkets beslut Konsumentverket meddelar McGreg Invest AB (org.nr. 556756

Läs mer

Regler för Munkedals kommun fakturerings och kravverksamhet

Regler för Munkedals kommun fakturerings och kravverksamhet Regler för Munkedals kommun fakturerings och kravverksamhet Regler för Munkedals kommun fakturerings och kravverksamhet Typ av dokument: Regler Handläggare: Ekonomichef/eknomienheten Therese Nilsson Antagen

Läs mer

Kronofogden FÖRELÄGGANDE. BF~ENHETEN UTBILDNINGSDATABAS Kundeenter Tel 0771-73 73 00 /Fax 026-187544 Öppet kl 8-18

Kronofogden FÖRELÄGGANDE. BF~ENHETEN UTBILDNINGSDATABAS Kundeenter Tel 0771-73 73 00 /Fax 026-187544 Öppet kl 8-18 Kronofogden BF~ENHETEN UTBILDNINGSDATABAS Kundeenter Tel 0771-73 73 00 /Fax 026-187544 Öppet kl 8-18 Kronofogdemyndigheten GÄVLEBORGS LÄN 801 2 9 GÄVLE FÖRELÄGGANDE Datum 2010-12-29 840107*9622 Målnummer

Läs mer

Betalningsföreläggande och handräckning

Betalningsföreläggande och handräckning Betalningsföreläggande och handräckning Betalningsföreläggande och handräckning Har du lånat ut pengar som du inte får tillbaka? Får du inte betalt för en faktura? Flyttar inte din uppsagda hyresgäst?

Läs mer

Policy fakturerings- och kravverksamhet

Policy fakturerings- och kravverksamhet Bilaga till kommunfullmäktiges protokoll 2/2015 Policy fakturerings- och kravverksamhet 2015-01-25 1. Innehåll 2. Omfattning... 2 3. Syfte... 2 4. Målsättning... 2 5. Organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Lagtext... 7 1.1 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet

Läs mer

Bestämmelser för fakturering och kravverksamhet i Uddevalla kommun

Bestämmelser för fakturering och kravverksamhet i Uddevalla kommun Blad 1 Bestämmelser för fakturering och kravverksamhet i Uddevalla kommun Fastställda av kommunstyrelsen 20 juni 2012, 193 1. Inledning Dessa bestämmelser omfattar kreditgivning, avtal, fakturering och

Läs mer

Datainspektionen informerar. Värt att veta om kreditupplysningar. (reviderad den 1 juni 2004)

Datainspektionen informerar. Värt att veta om kreditupplysningar. (reviderad den 1 juni 2004) Datainspektionen informerar 15 Värt att veta om kreditupplysningar (reviderad den 1 juni 2004) Innehåll Vad används kreditupplysningar till?... 3 Vad är en kreditupplysning?... 4 Vem bedriver Ku-verksamhet?...

Läs mer

Låna 1 = SAMMANFATTNING. Hushållens skuldsättning 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% Källa: SCB. Miljarder kronor. Skulder / Disp.

Låna 1 = SAMMANFATTNING. Hushållens skuldsättning 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% Källa: SCB. Miljarder kronor. Skulder / Disp. Låna SAMMANFATTNING Hushållens skulder fortsätter att öka. Framförallt utgörs skulderna av bolån, men även övriga lån ökar. Nya förutsättningar för att ta snabba lån via internet, i butikerna, via mobiltelefonen

Läs mer

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO)

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) REMISSVAR 2007-07-26 Dnr 2007/1124 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) Riksgälden

Läs mer

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44)

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst Justitiedepartementet Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) BUS - i

Läs mer

Ett starkare skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning,

Ett starkare skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning, 2008-08-12 REMISSVAR Justitiedepartementet FI Dnr 08-4778 Finansinspektionen Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt (Anges alltid vid svar) Henrik Holmgren 103 33 Stockholm P.O. Box 7821 SE-103

Läs mer

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Du som är medlem i bostadsföreningen Bulten får hyra ut din lägenhet, men du måste följa de regler som gäller. Detta faktablad har tagits fram som

Läs mer

låna pengar utan kreditupplysning

låna pengar utan kreditupplysning låna pengar utan kreditupplysning Det talas mycket om kreditupplysning och om att låna pengar utan uc. Men, varför hör man så många säga att jag är rädd för fler uc, och varför är efterfrågan på lån utan

Läs mer

Riktlinjer för debitering, kreditering och kravhantering. Motala kommun

Riktlinjer för debitering, kreditering och kravhantering. Motala kommun Riktlinjer för debitering, kreditering och kravhantering Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS 0231 Datum: 2012-11-26 Paragraf: KF 111 Reviderande instans: Datum: Gäller från:

Läs mer

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på Skuldsanering Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på www.kronofogden.se. Du kan också ringa Kronofogden på

Läs mer

2014-04-07 Justitiedepartementet Konsumentenheten 103 33 STOCKHOLM

2014-04-07 Justitiedepartementet Konsumentenheten 103 33 STOCKHOLM REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/002 Er referens: Ju2014/125/KO 1 (6) 2014-04-07 Justitiedepartementet Konsumentenheten 103 33 STOCKHOLM e-post: ju.ko@regeringskansliet.se Överskuldsättning i kreditsamhället?

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)...

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 2 Ärendet... 11 3 Straffavgift vid bristande kreditprövning...

Läs mer

VÄNERSBORGS KOMMUN ANVISNINGAR FÖR KRAV- OCH INKASSOVERKSAMHET

VÄNERSBORGS KOMMUN ANVISNINGAR FÖR KRAV- OCH INKASSOVERKSAMHET VÄNERSBORGS KOMMUN ANVISNINGAR FÖR KRAV- OCH INKASSOVERKSAMHET Antagna av kommunstyrelsen den 11 februari 2009 INNEHÅLL SYFTE... 3 KRAV- OCH INKASSOVERKSAMHET... 3 GOD INKASSOSED... 3 ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Yttrande över remissen Ds 2008:34 Ett starkare skydd för den enskildes personliga integritet vid kreditupplysning (Ju2008/4277/L2)

Yttrande över remissen Ds 2008:34 Ett starkare skydd för den enskildes personliga integritet vid kreditupplysning (Ju2008/4277/L2) Yttrande över remissen Ds 2008:34 Ett starkare skydd för den enskildes personliga integritet vid kreditupplysning (Ju2008/4277/L2) Dnr 801-13764-08/112 2008-09-04 Sammanfattning Justitedepartementet Enheten

Läs mer

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet Datum Diarienr 2011-10-05 466-2011 Likviditetskontroll Kreditfakta i Norrköpings KB Linköpingsvägen 55 602 36 Norrköping Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet Datainspektionens

Läs mer

Utvecklingen på fastighetsmarknaden

Utvecklingen på fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-30 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Viktiga frågor inom konsumentskyddet Försäkringsföreningens årsmöte 15 april 2010

Viktiga frågor inom konsumentskyddet Försäkringsföreningens årsmöte 15 april 2010 Viktiga frågor inom konsumentskyddet Försäkringsföreningens årsmöte 15 april 2010 Martin Andersson Bakgrund Finansinspektionens uppdrag: Stabilt och effektivt finansiellt system Konsumentskydd Finansinspektionens

Läs mer

Det finns några goda skäl till att att ett företaget själv sköter inkassoärenden.

Det finns några goda skäl till att att ett företaget själv sköter inkassoärenden. Allmänt DPR Inkasso är ett program som ingår i DPR faktureringsprogram, men DPR Inkasso finns även som ett separat program. DPR INKASSO är till för dig som vill klara av att själv hantera krav som du har

Läs mer

Strategi mot överskuldsättning

Strategi mot överskuldsättning Promemoria 2015-09-16 Finansdepartementet Finansmarknads- och konsumentministern Strategi mot överskuldsättning En växande kreditmarknad har ökat människors tillgång till krediter, och därmed också ökat

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Betalningsföreläggande och avhysning

Betalningsföreläggande och avhysning Betalningsföreläggande och avhysning Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller kopiering

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Så här bestrider du bluffakturor

Så här bestrider du bluffakturor https://www.facebook.com/pages/polisen-bedrägeri/546406245370971 Polisen Bedrägeri 14-12-07 Så här bestrider du bluffakturor Denna skrift är en bilaga till Polisens Facebooksida om bedrägerier. Den vänder

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Vem som helst kan få ekonomiska bekymmer. I den här broschyren får du inblick i vilka konsekvenser en skuld sättning får både för enskilda människor och för

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Utvecklingen på bolånemarknaden

Utvecklingen på bolånemarknaden RAPPORT DEN 21 FEBRUARI 2008 DNR 07-12625-399 2008:6 Utvecklingen på bolånemarknaden INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKT 2 Förutsättningar 2 Omfattning och kvalitet 2 Kreditrisk i utlåning mot småhus

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Finansinspektionen införde nyligen ett tak för belåningsgraden för nya bolån dvs. för hur mycket man får låna i förhållande till marknadsvärdet på den underliggande säkerheten

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) - elbolags indrivning av elfordringar

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) - elbolags indrivning av elfordringar Datum Diarienr 2014-02-12 1167-2013 GodEl i Sverige AB Parkvägen 2A 169 35 Solna Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) - elbolags indrivning av elfordringar Datainspektionens beslut GodEl

Läs mer

Går din ekonomi inte ihop? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd på vägen mot en lösning.

Går din ekonomi inte ihop? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd på vägen mot en lösning. Går din ekonomi inte ihop? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd på vägen mot en lösning. 1 Vilken hjälp kan du få? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd, utifrån

Läs mer

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär Bilaga 1 1 Riktlinjer för Skatteverket som borgenär 1. Syfte Syftet med riktlinjerna är att lägga grunden för ett enhetligt förhållningssätt hos Skatteverkets medarbetare så att medborgarna känner förtroende

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Förhandsinformation om konsumentkrediter Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna återger

Läs mer

Reviderad policy för fodrings bevakning Ekonomichefens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att anta policy för fodringsbevakning.

Reviderad policy för fodrings bevakning Ekonomichefens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att anta policy för fodringsbevakning. Karlsborgs kommun TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-08-18 Diarienummer 1(1) Anders Johansson Ekonomichef Ekonomienheten Reviderad policy för fodrings bevakning Ekonomichefens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 24 juni 2010 KLAGANDE Datainspektionen Box 8114 104 20 Stockholm MOTPART Dun & Bradstreet Sverige AB, 556022-4692 Ombud: AA Soliditet AB Box 1529 172

Läs mer

Kundregister hos banker. Datainspektionens rapport December 1998

Kundregister hos banker. Datainspektionens rapport December 1998 Kundregister hos banker Datainspektionens rapport December 1998 Innehållsförteckning Inledning 3 Regler om registrering och behandling av kunduppgifter 3 Allmänt om innehållet i kundregistren hos de inspekterade

Läs mer

Olof Moberg och Eva von Schéele Avdelningen för juridik

Olof Moberg och Eva von Schéele Avdelningen för juridik Cirkulärnr: 13:51 Diarienr: 13/5742 Handläggare: Avdelning: Datum: 2013-12-11 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Olof Moberg och Eva von Schéele Avdelningen för juridik Bibliotek, skolor, ekonomiavdelningar,

Läs mer

Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK

Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK PM Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK Att tänka på vid uppsägning av lokaler...3 Adressaten...3 Objektet...3 Tiden...3 Sättet...3 Innehållet...4 Bevakning...4 Acceptfristen...4 Hänskjuta till hyresnämnden...5

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Läs mer

Handledning till PP-presentation om Ekonomikoll

Handledning till PP-presentation om Ekonomikoll Handledning till PP-presentation om Ekonomikoll Inledning Den här presentationen är framtagen inom Attentions projekt Ekonomikoll. Vi startade Ekonomikoll för att vi vet att många av Attentions medlemmar

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Viss kreditgivning till konsumenter Enligt

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Granskning av fastighetsmäklare

Granskning av fastighetsmäklare Granskning av fastighetsmäklare Björn Nordlund Villaägarnas Riksförbund 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning och slutsatser... 3 3. Syfte... 5 4. Metod... 5 5. Avgränsningar och urval... 5 6. Resultat...

Läs mer

Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla med.

Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla med. Hkk åk 9 PRIVATEKONOMI-INTERNETHANDEL-KRONOFOGDEN Tid 160 min PRIVATEKONOMI Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 juni 2013 Ö 3320-12 KLAGANDE AB Förvaltare: HC MOTPARTER 1. AK Portfolia Holding AB, 556631-8712 c/o Aktiv Kapital Sverige Services

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) indrivning mot omyndiga

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) indrivning mot omyndiga Datum Diarienr 2014-11- 10 1890-2014 Inkasso AB Marginalen Box 26134 100 41 Stockholm Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) indrivning mot omyndiga Datainspektionens beslut Inkasso AB Marginalen

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar

Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar Helsingborg stämmer Kommuninvest Helsingborgs stad stämmer Kommuninvest och vill ha tillbaka pengar som med förlust placerats i amerikanska kommunobligationer.

Läs mer

Fakturerings- och kravpolicy

Fakturerings- och kravpolicy Fakturerings- och kravpolicy Policydokument för den kommunala organisationen i Bergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-24 Dnr 2014/138 2014-04-07 1 (4) Fakturerings- och kravpolicy för Bergs

Läs mer

INACKORDERING Hyra? Tjänst?

INACKORDERING Hyra? Tjänst? INACKORDERING Hyra? Tjänst? 3 mars 2014 LRF KONSULT SAMMANFLÄTADE AVTAL HYRA 12 kap jordabalken Lokalhyra tvingande lagstiftning TJÄNST Konsumenttjänstlagen analogt Avtalslagen JORDABALKEN - Avtal om hyra

Läs mer

AKTUELLA KURSER & DATUM HÖSTEN 2008

AKTUELLA KURSER & DATUM HÖSTEN 2008 AKTUELLA KURSER & DATUM HÖSTEN 2008 Ansvar - behörighet befogenhet Dagligen uppstår situationer som vi normalt sett inte uppfattar som avtalssituationer. För att säkerställa de åtaganden som uppstår i

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Förhandsinformation om konsumentkrediter Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna återger

Läs mer

Hur bor du egentligen?!

Hur bor du egentligen?! En broschyr om boende Hur bor du egentligen?! Regler om hyra av bostad finns i Jordabalken (1970:994) kap. 12. I Jordabalkens mening räknas både studentrum och lägenhet som bostadslägenhet. En annan definition

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden; FFFS 2011:47 Utkom från trycket

Läs mer

Förslag till allmänna råd om begränsning av krediter mot säkerhet i form av pant i bostad

Förslag till allmänna råd om begränsning av krediter mot säkerhet i form av pant i bostad REMISSVAR 2010-06-10 Dnr 2010/605 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till allmänna råd om begränsning av krediter mot säkerhet i form av pant i bostad (FI Dnr 10-1533) Sammanfattning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 december 2013 Ö 822-12 KLAGANDE Dödsboet efter Rolf Nilson, 391007-5716 c/o ÅA MOTPARTER 1. CW 2. MW Ombud för 1 och 2: JE SAKEN Hinder

Läs mer

14 oktoberr 2013 INNEHÅLL. Sammanfattning. Bakgrund. Amorteringsk 7. Finansinspek Handlingsplan

14 oktoberr 2013 INNEHÅLL. Sammanfattning. Bakgrund. Amorteringsk 7. Finansinspek Handlingsplan Individuellt anpassad amorteringsplan 14 OKTOBER 2013 14 oktoberr 2013 Dnr 13-8919 INNEHÅLL Sammanfattning Bakgrund 3 4 Individuellt anpassad amorteringsplan Finansinspektionens förslag 6 Amorteringsk

Läs mer

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00060 Er referens: FI Dnr 14-6258 1 (6) 2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm finansinspektionen@fi.se Kapitalkrav för svenska banker Översyn av åtgärder

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

Kundfinans kan endast bevilja lån till myndiga personer som klarar av Kundfinans krav och har en god fastställd betalningsförmåga.

Kundfinans kan endast bevilja lån till myndiga personer som klarar av Kundfinans krav och har en god fastställd betalningsförmåga. Allmänna villkor Kreditgivare är SMS Pengar Norden AB, 556221-6902 (hädanefter Kundfinans), som bedriver verksamhet under varumärket Kundfinans. Kundfinans tillhandhåller konsumentkrediter (hädanefter

Läs mer

Yttrande över Ds 2008:34; Ett starkare skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning

Yttrande över Ds 2008:34; Ett starkare skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning Yttrande Dnr 2008-08-26 793-2008 Ert dnr Ju2008/4277/L2 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Att: Henrik Holmberg 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Ds 2008:34; Ett starkare

Läs mer

Viktiga frågor för fondbolagen

Viktiga frågor för fondbolagen ANFÖRANDE Datum: 2015-06-04 Talare: Martin Noréus Möte: Fondbolagens förening Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m.

Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m. 1(8) Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m. Vid prövningen av ansökningar om verkställighet där Försäkringskassan trätt i barnets ställe enligt 19 kap. 28-29 socialförsäkringsbalken

Läs mer

På lättläst svenska Budget- och skuldrådgivning

På lättläst svenska Budget- och skuldrådgivning På lättläst svenska Budget- och skuldrådgivning när du behöver få ordning på din ekonomi 1 kostnadsfri budget- och skuldrådgivning i sveriges kommuner Visste du att det finns budget- och skuldrådgivning

Läs mer

AKTUELLA KURSER & DATUM VÅREN 2010

AKTUELLA KURSER & DATUM VÅREN 2010 AKTUELLA KURSER & DATUM VÅREN 2010 Ansvar - behörighet befogenhet Dagligen uppstår situationer som vi normalt sett inte uppfattar som avtalssituationer. För att säkerställa de åtaganden som uppstår i förhållande

Läs mer

Vi vet att det finns många förutfattade meningar om oss och om vad vi gör. Att vi jagar skuldsatta och länsar deras hem på de sista ägodelarna till

Vi vet att det finns många förutfattade meningar om oss och om vad vi gör. Att vi jagar skuldsatta och länsar deras hem på de sista ägodelarna till 1 Vi vet att det finns många förutfattade meningar om oss och om vad vi gör. Att vi jagar skuldsatta och länsar deras hem på de sista ägodelarna till exempel. Allt för att hjälpa den som har en skuld att

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING ALLMÄNNA RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS KRAVVERKSAMHET

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING ALLMÄNNA RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS KRAVVERKSAMHET Ks 1995-02-07, 58 Blad 1(6) ALLMÄNNA RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS KRAVVERKSAMHET Inledning Kommunens kravverksamhet bedrivs i överensstämmelse med bestämmelserna i inkassolagen, lagen om betalningsföreläggande

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning. Februari 2010

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning. Februari 2010 Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning Februari innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Beskrivning av stickprov och undersökning 5 Bostäder och geografisk fördelning 5 Företagens bedömning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN 1. ALLMÄNT 1.1 Inledning Borgensåtaganden är ingen obligatorisk kommunal verksamhet. Ett borgensåtagande innebär en kreditrisk för kommunen, eftersom kommunen

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

Lånevillkor. Allmän information. Lån. Återbetalning. S&A Sverige AB 556678-2677, november 2011

Lånevillkor. Allmän information. Lån. Återbetalning. S&A Sverige AB 556678-2677, november 2011 Lånevillkor S&A Sverige AB 556678-2677, november 2011 Allmän information Långivare är S&A Sverige AB 556678-2677. S&A Sverige AB (Långivaren) förmedlar via Internet lån till privatpersoner (Låntagaren)

Läs mer

Betänkandet Överskuldsättning i kreditsamhället? (SOU 2013:78)

Betänkandet Överskuldsättning i kreditsamhället? (SOU 2013:78) 1(8) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Överskuldsättning i kreditsamhället? (SOU 2013:78) Kronofogdemyndigheten avger härmed följande yttrande över betänkandet. Myndigheten yttrar sig

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) indrivning mot omyndiga

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) indrivning mot omyndiga Datum Diarienr 2014-11- 10 1895-2014 Pay Solutions Sweden AB Kaserntorget 7 411 18 Göteborg Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) indrivning mot omyndiga Datainspektionens beslut Pay Solutions

Läs mer

Att tänka på vid andrahandsuthyrning

Att tänka på vid andrahandsuthyrning Att tänka på vid andrahandsuthyrning Hyresvärdens samtycke krävs För att få hyra ut sin lägenhet i andra hand krävs samtycke från hyresvärden. Förstahandshyresgästen skall göra en skriftlig ansökan till

Läs mer

Allmänna Råd för konsumentkreditverksamhet

Allmänna Råd för konsumentkreditverksamhet Allmänna Råd för konsumentkreditverksamhet Medlem i Konsumentkreditföretagen är företag som erbjuder personer möjligheten att klara oförutsedda händelser i sin vardag genom en tidsmässigt kort ekonomisk

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris

Läs mer