Vad är vetenskap? Kompendium i vetenskapsfilosofi Joakim Molander Filosofiska institutionen, Åbo Akademi 1995 Reviderad Mitthögskolan 1997 & 1999

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad är vetenskap? Kompendium i vetenskapsfilosofi Joakim Molander Filosofiska institutionen, Åbo Akademi 1995 Reviderad Mitthögskolan 1997 & 1999"

Transkript

1 Vad är vetenskap? Kompendium i vetenskapsfilosofi Joakim Molander Filosofiska institutionen, Åbo Akademi 1995 Reviderad Mitthögskolan 1997 & 1999

2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING VAD ÄR VETENSKAP? VETENSKAPENS VAGGA SÖKANDET EFTER ENHET I MÅNGFALD...6 a. Thales: Logik och empiri...6 b. Kritik och debatt...7 c. Anaximenes och vetenskapliga förklaringar DEN ANDRA GENERATIONEN FILOSOFER...7 a. Parmenides rationalism MEDLINGSFILOSOFERNA DEMOKRITOS OCH DEN MATERIALISTISKA ATOMLÄRAN PYTHAGORÉERNA OCH MATEMATIKEN DEN ANTROPOCENTISKA FILOSOFIN SKEPTICISM OCH RELATIVISM SOKRATES DIALEKTIK PLATON OCH DUALISMEN...14 a. Platons kunskapsteori...14 b. Platons vetenskapsideal ARSITOTELES OCH REALISMEN...15 a. Aristoteles kunskapsteori...16 b. Aristoteles metafysik DEN HELLENISTISK - ROMERSKA PERIODEN FILOSOFISKA RIKTNINGAR...19 a. Stoicism...19 b. Skepticism och cynism VETENSKAP UNDER ANTIKEN IDÉHISTORISK ÖVERSIKT 600 F.KR FRÅN METAFYSIK TILL TEOLOGI AUGUSTINUS: DEN UPPLYSTA SJÄLEN DEN MÖRKA MEDELTIDEN DEN LILLA RENÄSSANSEN SKOLASTIKEN: EN KAMP MELLAN TRO OCH FÖRNUFT...27 a. Den tidiga skolastiken...27 b. Högskolastiken...28 c. Senskolastiken IDÉHISTORISK ÖVERSIKT DEN VETENSKAPLIGA REVOLUTIONEN DEN KOPERNIKANSKA REVOLUTIONEN...32 a. Filosofi med matematikens språk DEN VETENSKAPLIGA REVOLUTIONEN...35 a. Den moderna vetenskapens genombrott KUHNS VETENSKAPLIGA PARADIGMER...37 a. Paradigmskiften i fysik och astronomi KUNSKAPSTEORETISK DEBATT...39

3 2 a. Materialismen...39 b. Rationalismen...40 c. Empirismen...40 d. Realismen EN NY VÄRLDSBILD UPPLYSNINGEN OCH SAMHÄLLETS OMVANDLING KANTIANSK REVOLUTION I KUNSKAPSTEORIN VETENSKAP OCH VETENSKAPSTEORI PÅ 1800-OCH 1900-TALEN POSITIVISMEN...48 a. August Comte - positivismens fader...48 b. Den logiska positivismen KARL POPPER OCH FALSIFIKATIONISMEN...50 a. Den hypotetisk-deduktiva metoden...50 b. Falsifikationismen HERMENEUTIKEN...53 a. Språket som meningsbärare SAMHÄLLSVETENSKAPENS IDÉ OCH DESS REALTION TILL FILOSOFIN POSTMODERNISM OCH RELATIVISM IDÉHISTORISK ÖVERSIKT LITEN ORDLISTA LITTERATURTIPS...61 a. Några klassiker i kronologisk ordning...61 b. Sekundärlitteratur...61

4 3

5 4 1. VAD ÄR VETENSKAP? Den västerländska kulturens kanske mäktigaste skapelse - vetenskapen - har idag ett enormt inflytande över våra liv. Inte bara för att den under loppet av några sekler på ett radikalt och högst påtagligt vis har förändrat våra transport- och kommunikationsmöjligheter, bostäder, livsmedelsproduktion, livslängd och komfort, utan också för att den har förändrat vårt sätt att tänka och vara i grunden. Naturvetenskapen erbjuder en världsbild med beskrivningar och förklaringar av allt från hur världsalltet och så småningom jorden, livet och människan skapades, till hur intrikat detta världsallt upprätthålls av bestämda naturlagar. Ekonomivetenskapen vägleder världsekonomin genom ekonomiska teorier och modeller. Sociologiska modeller och mängder av samhällsvetenskaplig information om människors vanor, ekonomiska förhållanden, drömmar, barnafödande, värderingar, arbetssituation och så vidare ligger till grund för socialpolitiken, rättsvetenskap och kriminologi för kriminalpolitiken o.s.v. Den medicinska vetenskapen erbjuder inte bara lindring och kur för mängder av sjukdomar och åkommor som tidigare varit obotbara, utan påverkar dessutom många människors livsföring genom att påvisa samband mellan rökning och cancer, motion och välmående och kostvanor och hjärtattacker. Vad man därför gärna frågar sig är: Vad är denna vetenskap för någonting egentligen? Problemet är att vetenskapen undandrar sig en definition för att den inte är något statiskt fenomen, utan snarare en mängd av delvis sammanflätade verksamheter med en lång historia av kontinuerlig utveckling. Det moderna "vetenskapliga tänkandet" föddes inte med 1600-talets vetenskapliga revolution. Det växte långsamt fram ur de "gamla grekernas" metodiska kunskapssökande, och de kristna teologernas knivskarpa argumentationsteknik. Inte heller fick det sin slutgiltiga form genom Galilei, Newton eller Einstein. Vetenskapens logik, dess metoder, begrepp och sanningar har nämligen alltid, och kommer alltid, att förändras. Bestående är problemen och frågorna; själva kunskapssökandet. För att försöka besvara frågan om vad vetenskap är för någonting, och den därmed förknippade frågan om vilka dess kunskapsteoretiska grundvalar är, har jag därför i föreliggande kompendium försökt att betrakta kunskapssökandets utveckling ur ett fågelperspektiv. Det väsentliga i denna bild är inte enskilda filosofer, teologer och vetenskapsmän eller deras teorier, utan själva kunskapssökandet. Ett sökande som kan liknas vid en kamp mellan olika riktningar som handlar om metoder, tro och föreställningar och vars frukter är metafysik, filosofi, religion och vetenskap. På sätt och vis påminner dennna intellektuella kraftmätning om evolutionen; de mest användbara metoderna och de teorier som är dess frukter överlever, utvecklas och växer sig allt starkare på bekostnad av konkurrerande åskådningssätt.

6 5

7 6 2. VETENSKAPENS VAGGA De första filosoferna - som verkade i den joniska staden Miletos vid den turkiska kusten av Egeiska havet omkring år 600 f.kr. - har fått sitt epitet eftersom de utmanade traditionella religiösa myter och föreställningar genom att söka efter rationella förklaringar till olika fenomen i världen. En anledning till att just grekerna började intressera sig för så kallade metafysiska 1 förklaringar kan vara en kulturellt starkt rotad inställning till kosmos som en lagbunden harmonisk ordning. I de grekiska handelsstäderna hade man också tidigt kunskaper om matematik och astronomi, två discipliner som anses ha legat till grund för filosofin. Det argumentativa och kritiska tänkandet är ju besläktat med matematiken, där stor vikt läggs vid bevisföring, och inom astronomin visade det sig att matematisk rationalitet med fördel kunde kombineras med empiriska 2 observationer Sökandet efter enhet i mångfald a. Thales: Logik och empiri Thales hävdade att "allt är vatten", och med detta, sägs det, började filosofin. För att förstå vad detta innebär måste vi förstå: 1. Thales frågeställning, som utgick från att man med hjälp av sitt eget förnuft kan finna en enhet i världens mångfald. 2. Thales resonemang som utgick från tanken naturen är i ständig förändring. För att någonting ska kunna sägas vara föränderligt, tänkte han sig vidare, så måste det emellertid finnas något beständigt - något som byter skepnad och gestalt. Thales menade att detta något var ett urämne. Utifrån de fragment som är bevarade av Thales filosofi går det inte att avgöra hur han fortsatte sitt resonemang, men vi kan gissa oss till att han sammanställde empiriska observationer liknande dessa: 1. Allt i världen tycks äga en viss fuktighet (t.o.m. en torr sten avger fukt om den komprimeras tillräckligt hårt). 2. Vatten byter ofta skepnad: det kan förångas, bli till is och snö. 3. Många substanser upplöser sig i vatten. Utifrån grundantagandet att det finns ett urämne i världen är därefter steget inte så långt till slutsatsen att just vattnet är det oföränderliga urämnet som ständigt genomgår förändringar i ett naturens eviga kretslopp. 1 metafysik (gr. ta meta ta physica/det som följer efter det fysiska) "Vetenskapen" om tingens och varandets innersta väsen. Sökandet efter den slutgiltiga förklaringen. 2 empiri (gr. empeira), vetande el. kunskap inhämtad genom sinneserfarenhet.

8 Thales insats bestod i att han inte godtog vedertagna myter, utan själv tog sig an uppgiften att finna vilken samlande princip eller enhet som kunde dölja sig bakom världens mångfald. Hans metod var en kombination av rationellt tänkande och empiriska iakttagelser, och den vittnar om en enorm tillit till det mänskliga förståndets möjligheter. Detta för tiden okonventionella kunskapssökande är i dag fullt naturligt: vi artbestämmer individer även om varje exemplar är unikt, och vi söker efter lagbundenheter i naturen för att förklara mängder av olikartade händelser och företeelser. Ser vi sålunda till följderna av Thales tämligen märkliga påstående att allt är vatten förefaller slutsatsen vara tämligen ointressant medan tankens form på sikt kom att förändra människors sätt att förhålla sig till världen. b. Kritik och debatt Den politiskt aktive och biologiskt och geografiskt intresserade Anaximander var samtida med Thales och kritiserade dennes antagande om att allt är vatten. Anaximander godtog att det måste finnas ett oföränderligt urämne för att världen ska kunna förändras men ansåg att detta urämne inte kan vara någon naturlig materia som kan förnimmas med våra sinnen. I stället menade han att urämnet är en "substans utan gränser. Evig och varaktigare än alla världar". På sätt och vis gjorde han genom sin kritik Thales till den förste filosofen, eftersom en argumentativ debatt är en nödvändighet för filosofisk (såväl som vetenskaplig) verksamhet. c. Anaximenes och vetenskapliga förklaringar Anaximenes levde under slutet av 500-talet f.kr. hävdade att urämnet var luft, vilket han bland annat baserade på det faktum att människan lever av luft. Förändringen av luften menade han berodde på förtätning och förtunning till följd av temperaturskillnader. Avkyld luft ansåg han förtätas till vatten, medan vattnet i sin tur kunde kylas till is, och is förtätas till jord. Luft kunde också förtunnas till eld. Anaximenes ville sålunda inte endast bestämma vari urämnet består, utan också förklara själva förändringen genom en teori om vilka faktorer som påverkar naturens förlopp Den andra generationen filosofer Thales, Anaximander och Anaximenes brukar kategoriseras som den första generationen naturfilosofer eller den Mileiska skolan. Deras verksamhet på Miletos upphörde 494 f.kr. då staden efter ett krig föll i persernas händer, men den filosofiska verksamheten fortsatte på andra håll i den grekiskspråkiga världen. Till denna andra generation filosofer räknas Herakleitos från staden Efesos, nära Miletos, och Parmenides som verkade i Elea - en grekisk koloni på Italiens sydvästra kust. Herakleitos och Parmenides utvecklade den ursprungliga problematiken om urämnet genom att ifrågasätta föregångarnas grundantagande att förändring förutsätter någonting oföränderligt. Herakleitos menade att allt är förändring och ingenting

9 oföränderligt, medan Parmenides tvärtom hävdade att ingenting är föränderligt. Särskilt den senares synsätt är intressant ur kunskapsteoretiskt hänseende. a. Parmenides rationalism Parmenides hävdar att ingenting i världen förändras. En grundförutsättning för att kunna förneka förändring tycks vara att förneka att våra sinnen ger oss sann kunskap, och enligt Parmenides är mycket riktigt förnuftet och det logiska tänkande en säkrare källa till kunskap än sinneserfarenheten. Detta gör honom till rationalist 3.Vad förändringen beträffar hävdade Parmenides att världen alltid har varit och alltid kommer att bestå. Hans motivering för denna ståndpunkt är logisk till sin karaktär: 1. Världen kan inte ha kommit ur något (för då var detta något redan något) 2. Världen kan inte ha kommit ur intet. För något kan inte ha uppstått ur intet. För att bättre förstå Parmenides kan man exemplifiera hans ståndpunkt om rörelsens omöjlighet genom en paradox som hans elev Zenon uppställde. Zenons argument bygger på att världen inte kan delas upp i enheter eller delar, för att: 1. Antingen så måste enheterna vara oändligt små vilket är omöjligt (0+0=0), 2. eller så måste de vara oändligt stora, vilket betyder att allt är ett. Att världen är en enhet betyder att förändring inte kan ske. Zenons paradox exemplifierar detta. Situationen är följande: Akilles, en flyfotad krigare, ska springa ikapp med en sköldpadda som får en bits försprång. Akilles tar upp jakten och når efter en stund den punkt där sköldpaddan startade loppet (punkt A). En stund senare når han den plats där sköldpaddan befann sig då Akilles passerade sköldpaddans startpunkt (punkt B), men vid denna tidpunkt har emellertid sköldpaddan förflyttat sig ännu en bit (till punkt C). Akilles jagar vidare och når punkt C, men då har sköldpaddan förflyttat sig till punkt D, och då Akilles hunnit till punkt D är sköldpaddan redan vid punkt E. Paradoxen består, om jag får vara tröttsam nog att påpeka det, i att Akilles aldrig kan komma ikapp sköldpaddan hur än många punkter vi föreställer oss. Den filosofiska insikten av exemplet består, enligt Zenon, i att rörelse är illusorisk. Resonemanget, som ju tycks strida mot vår sinneserfarenhet, är uppenbart rationalistiskt till sin karaktär Medlingsfilosoferna Herakleitos och Parmenides företrädde såsom vi sett varsin ytterlighet: att allt är förändring respektive att ingenting förändras. Den tredje generationen filosofer var benägna att hävda att båda dessa ståndpunkter är felaktiga. Sanningen torde enligt 3 rationalism (av lat. ratio/förnuft el. förstånd) Kunskapsteoretisk riktning som hävdar att människan kan uppnå kunskap om verkligheten genom att endast använda förnuftet.

10 dem i stället ligga mitt emellan ytterlighetsperspektiven: d.v.s. vissa saker i världen förändras, medan andra inte gör det. Dessa filosofer, som företräds av sicilianaren Empedokles, respektive Anaxagoras, som var den förste filosofen att leva och verka i Aten, försökte finna en syntes mellan de två ytterlighetsperspektiven. Därför kallas de ibland för medlingsfilosofer. Medlingsfilosofernas gärning präglas av en förmåga att ta till sig och utveckla andras tankar. Empedokles utvecklade och omarbetade den första generationen filosofers tankar genom att operera med idéer om flera oföränderliga urämnen, samt två växelverkande krafter. Enligt honom var urämnena eld, luft, vatten och jord oföränderliga såväl kvalitativt (de har alltid samma egenskaper) som kvantitativt (det finns alltid samma mängd av dem i världen som helhet). Däremot kan urämnena förenas i olika konstellationer genom den förenande kraften (kärleken) och åtskiljas genom den splittrande kraften (hatet). Anaxagoras filosofi påminner till stora delar om Empedokles. Han ser i världen: 1. Mängder av urämnen eller element. 2. En verkande kraft i förnuftet. Det förefaller som om Anaxagoras inte kunde acceptera att naturens mångfald skulle kunna förklaras endast genom Empedokles fyra urämnen. Han menade att eftersom det finns ett otal egenskaper i världen, måste det också finnas ett otal element. Vidare ersatte han de "blinda" eller känslosamma krafterna kärlek och hat med förnuftet. Genom denna manöver fick universum mening och mål: förändring sker genom vilja, och förändringen har ett mål. På grekiska heter mål telos, och idén om ett målinriktat universum kallas därför teleologisk 4. Som kuriosa kan nämnas att Anaxagoras hävdade att solen var ett glödande massa, och inte, såsom det ansågs, en gud. Denna och andra kontroversiella uttalanden ledde till att han tvingades lämna Aten Demokritos och den materialistiska atomläran Demokritos från Abdera, som var samtida med Platon, skrev om lyckan, livet, döden, världsordningen, tankeregler, musik, poesi, språk och matematik. Mest känd för oss har han emellertid blivit för sin atomlära, vilken har slående likheter med vår dags kemiska och fysiska teorier om materien. Demokritos menade att det bara finns ett slags ting: små odelbara partiklar, som svävar omkring i ett tomt rum. Rörelserna i rummet bestäms inte av några själsliga krafter utan av mekaniska lagar. Atomerna har endast kvantitativa egenskaper, d.v.s. sådana egenskaper som kan bestämmas matematiskt - utsträckning, form, vikt o.s.v. - och saknar kvalitativa egenskaper som färg, smak, lukt, förnimmelser o.s.v. Atomerna i sig är för små för att uppfattas av de mänskliga sinnesorganen, varför teorin i fråga är rationalistisk. 4 teleologi (av gr. telos/mål, ändamål, slut) att uppfatta något som bestämt av mål eller ändamål.

11 Enligt Demokritos består de olika atomerna av samma materia (urämne) men skiljer sig från varandra i fråga om form och storlek. Genom sina olikartade egenskaper har vissa atomer en förmåga att haka fast i varandra, medan andra snarare studsar från varandra. I det mekaniska systemet försiggår ständiga rörelser mellan dessa atomer, vilket leder till att ting uppstår då olika atomer av samma art klumpar ihop sig, eller försvinner då rörelserna i systemet får atomerna att repellera. Denna mekaniska bild av universum är materialistisk 5, d.v.s. lagbunden och obesjälad. Hur förklaras då det kvalitativa i världen? Hur kommer det sig att vi kan uppleva dofter och färgprakt, kärlek och ilska? Demokritos försökte komplettera sin atomlära med en lära om sinnena, för att förklara sådana här fenomen. Enligt honom måste alla ting i världen sända ut ett slags budbäraratomer som då de träffar människans sinnen tycks framkalla vissa bestämda effekter i form av allehanda förnimmelser. Kvaliteterna hos tingen finns enligt denna teori inte i tingen själva - de konstrueras i någon mening i våra medvetanden Pythagoréerna och matematiken Ovan har vi följt en särskild riktning inom den antika filosofin som utgår från problematiken om världens beskaffenhet och vad som orsakar förändring i världen. Denna tradition börjar med Thales från Miletos och hans samtida Anaximander, och brukar kallas för naturfilosofi. Därefter följde en andra generation naturfilosofer med Parmenides och Herakleitos, vars diametralt motsatta åsikter länkades samman av medlingsfilosoferna Empedokles och Anaxagoras. Omkring år 400 f.kr. lade Demokritos fram sin materialistiska atomteori, vilken utgick från tidigare naturfilosofiska tankesystem. Det kan noteras att en förutsättning för dessa alltmer sofistikerade teorier var en öppen kritisk diskussion mellan de olika filosoferna. De olika teorierna springer fram ur debatten, och genom det faktum att man arbetar utifrån liknande utgångspunkter. En annan tidig skola, med andra utgångspunkter, var de s.k. Pythagoréerna, som verkade i de grekiska kolonierna i Italien från omkring 550 f.kr. De ställde i stort sett samma frågor som de filosofer som räknas till den naturfilosofiska skolan, men skilde sig från desamma genom att söka enhet i matematiska förhållanden i stället för i materiella element. Pythagoréernas teori om världen utgår från att matematiska strukturer och relationer är grundläggande i naturen. Denna uppfattning vilade på flera iakttagelser: 1. Att harmoniläran påvisade en överensstämmelse mellan matematik och musik. 5 materialism (av lat. materia/virke, material, ämne) En speciell form av metafysisk realism enligt vilken allt som existerar i verkligheten är ting (materia) eller processer, och att dessa endast har fysiska egenskaper. Verkligheten kan därför förklaras enbart utifrån fysiken, och medvetandefenomenen kan reduceras till fysiska processer i centrala nervsystemet eller i det yttre beteendet.

12 2. Att matematik kan användas för en beskrivning av förhållanden mellan materiella ting (vilket kan bevisas exempelvis genom Pythagoras sats). 3. Att himlakropparnas banor går att bestämma matematiskt. För Pythagoréerna var också förändringen i världen ett tecken på deras läras riktighet: tingen förgår, men matematiken består oförändrad. Eftersom matematiken är oföränderlig och logisk till sin karaktär, ansåg de att kunskap om matematiken var bättre än kunskap om den föränderliga delen av världsalltet d.v.s. den del av verkligheten som vi förnimmer. Vi kommer senare att se hur Pythagoréernas matematiska världssyn återkommer inte bara hos Platon, utan också i den moderna vetenskapen. 11

13 12 3. DEN ANTROPOCENTISKA FILOSOFIN Omkring år 450 f.kr., samtidigt som Aten blev en demokrati och ett centrum för filosofi och vetenskap i den grekisktalande världen, förändrades filosofin. Intresset förflyttades från naturfilosofi till frågor rörande den sanna kunskapens grunder. På filosofiskt fackspråk: intresset försköts från ontologi 6 (läran om varat) till epistemologi 7 (läran om kunskapen). Förmodligen kan en del av denna förändring bero på det faktum att det vid den här tiden redan florerade flera motstridiga filosofiska system om naturens beskaffenhet som gjorde anspråk på att vara sanna, utan att något kunde bevisas. Till en del spelade förmodligen också de förändrade förhållandena för människornas villkor in. Det filosofiska tänkandet kom att handla mer om människan och människans tänkande, än om den natur som hon upplever. Av denna anledning har denna filosofiska period kallats den antropocentiska (människocentrerade). Ett grundproblem bestod i att människor i olika kulturer tycks uppfatta världen annorlunda. Denna insikt härrörde dels från handelskontakter, dels från en utflyttning och kolonisering av nya områden, vilken ökat kontakten med andra seder och bruk. Frågorna kom att kretsa omkring huruvida det finns en sann och riktig moral (en enhet) i mångfalden av kulturella seder och bruk, och huruvida något särskilt politiskt system kan anses vara det Rätta. Vi ser alltså att den filosofiska strävan att söka enhet i mångfalden består, men i och med att problemområdet klart skiljer sig från naturfilosofernas blev såväl metoden att söka svar som svaren i sig av en annan karaktär. Metodologiskt kan man säga att den rationella, deduktiva 8, slutledningskonsten kom något i skymundan för en empirisk-induktiv metod. Detta betyder att det logiska resonemanget (såsom det framstår exempelvis i matematisk bevisföring) inte fick samma centrala roll i den antropocentiska filosofin som i naturfilosofin. I stället blev studiet av verkligheten viktigt, liksom förmågan att från sina studier induktivt 9 (erfarenhetsmässigt) göra slutledningar. 6 ontologi (av gr. (to)on/(det) varande el. varat, och logos/läran om) Läran om det varande; varandevetenskap. 7 epistemologi (av gr. episteme/kunskap, vetande, vetenskap och logos/läran om) Läran om kunskapens väsen. Synomnymt med kunskapsteori. 8 deduktion/deducera (lat. bortföra, avleda) Att deducera är en fråga om att härleda en slutsats från en uppsättning premisser (grundantaganden) enligt logiska slutledningsregler. En enkel deduktion kan ha följande form: Premiss 1: Alla människor är dödliga, Premiss 2: Sokrates är en människa, Slutsats: Sokrates är dödlig. Om premisserna är sanna är slutsatsen alltid sann. Om en eller flera av premisserna däremot är falska är slutsatsen också falsk. Ex.: Premiss 1: Alla berg är dödliga, Premiss 2: Mount Everst är ett berg, Slutsats: Mount Everest är dödligt. 9 induktion/induktiv (av lat. in/i och ducere/föra, leda) En induktiv slutledning är detsamma som en erfarenhetsslutledning, d.v.s. en slutledning som bygger på en mängd iakttaglser. Exenpemvis bygger den induktiva slutsatsen att alla korpar är svarta på en mängd iakttagelser av svarta korpar. Ingen iakttaglse får strida mot slutsatsen. Om exemplevis en grön korp observeras är slutsatsen falsk. I en induktiv slutledning underbygger premisserna (d.v.s. grundantagandena i form av iakttaglser) slutsatsen utan att vara logiskt bindande. Premisserna kan alltså vara sanna, och slutsatsen ändå falsk, eftersom antalet observationer alltid är ändligt.

14 Skepticism och relativism De första som vände sig från naturfilosofin var sofisterna, en brokig skara filosofer som diskuterade så skilda ämnen som epistemologi, politik, etik och retorik. De var skeptiska till möjligheten att finna sann kunskap. Många menade rent av att detta var omöjligt. Samtidigt var de relativister och hävdade att sant var endast det som man fick människor att hålla för sant. Det betydde att de inte ansåg någons kultur, moral eller politiska system vara bättre än någon annans. Den teoretiska skepticismen och relativismen ledde till att många sofister huvudsakligen ägnade sig åt praktisk verksamhet som lärare och debattörer. De utvecklade också talekonsten (eller kanske snarare övertalningskonsten). Om allt är lika sant blir ju förmågan att kunna framföra sin åsikt på ett övertygande sätt avgörande. De kändaste sofisterna är Gorgias ( f.kr.) och Protagoras ( f.kr.). Den sistnämnda har myntat bevingade ord som "människan är alltings mått" och "i varje påstående finns två motsatta åsikter". Utmärkande för hans, och sofisternas, tänkesätt är också följande uttalande: "När det gäller gudarna kan jag varken veta att de existerar eller att de inte existerar, och heller inte hur de är. För det finns så mycket som hindrar den mänskliga kunskapen; det att något inte är förnimbart och människolivets korthet." Alla dessa uttalanden är i princip öppna för tolkning. Liksom de flesta sofister har vi nämligen kännedom om dem endast utifrån enstaka fragment och andrahandsuppgifter från Platons dialoger Sokrates dialektik Huvudrollsinnehavare i de flesta av Platons dialoger är en atenare som verkade under den antropocentiska perioden ( f.kr.), men som utmanade sofisternas skepticism och relativism; Sokrates. Sokrates skrev själv inga filosofiska texter utan utövade sin filosofiska gärning i vardagslivet, genom att samtala med människor. Av den anledningen har vi kännedom om honom och hans tankar endast genom andrahandsmaterial. Liksom sofisterna intresserade sig Sokrates inte huvudsakligen för naturfilosofi och metafysik, utan för kunskapsteoretiska frågor, samt människonära ämnen som etik och politik. I motsats till sofisterna hävdade han att det finns möjligheter att erhålla sann kunskap, och att det finns sådant som är allmängiltigt gott. Grunden för denna anti-skeptiska, anti-relativistiska filosofi anlades i kunskapsteorin. Utmärkande för Sokrates kunskapsteori är att han menade att kunskap erhålls genom begreppsanalys, d.v.s. genom ett noggrant studium av våra språkliga uttrycks mening. Genom att klargöra vad vi menar med ord som "samhället", "staten", "rättvisa", "dygd", "ondska" får vi enligt Sokrates kunskap om sådana företeelser. Centralt var att söka det universella i begreppen; att redogöra för vad som är det essentiella med rättvisan, dygden eller staten.

15 14 Samtalskonsten, eller dialektiken 10, hjälper oss: 1. Att erhålla faktiska kunskaper om verkligheten. 2. Att förstå hur världen bör vara (om vad som är rättvist, gott o.s.v.). 3. Att förstå vad vi själva innerst inne anser. Den sista insikten är särskilt viktig, eftersom det är uppenbart att människor inte stämmer överens i sina åsikter. Enligt Sokrates beror emellertid dessa åsiktsskillnader på otillräcklig kunskap. Genom dialektiska övningar, vilka tar sig uttryck i ingående samtal eller dialoger mellan människor, erhålls kunskap både om världen och en själv. Filosofiska samtal har därför ett mål: att nå insikt om sanningen. Detta är också avsikten med de platonska dialogerna, där Sokrates vanligtvis tillsammans med sina samtalspartners övertygas (i motsats till övertalas) om sanningen. I själva verket är det en fråga om att upptäcka vad man själv egentligen tycker och tänker, och därför kallade Sokrates ibland också dialektiken för en förlossningskonst. Sokrates kunskapsteori var intimt förbunden med hans etik. För Sokrates var det en självklarhet att den människa som har en sann och riktig bild av världen och sig själv handlar moraliskt riktigt. Genom kunskap blir man därför en god människa, vilket är livets högsta mål Platon och dualismen a. Platons kunskapsteori Platon var en atenare av aristokratisk börd som levde mellan 427 och 347 f.kr. Som ung följde han ofta Sokrates samtal med människor på Atens gator och torg, och kom som filosof att präglas av dennes dialektik. Platon systematiserade sedermera sin läromästares tankar till ett filosofiskt system grundlagt på en dualistisk 11 metafysik och en rationalistisk kunskapsteori. Detta tankesystem, idéläran eller platonismen, har mycket gemensamt med Pythagoréernas lära. Själva grunden var dock Sokrates kunskapsteori. All filosofisk verksamhet börjar enligt Platon med en analys av meningen hos centrala begrepp, där målet är en universell definition. När denna dialektiska metod fulländats erhålls kunskap om världen - en kunskap som uttrycker en enhet i mångfalden. Emellertid kan det tyckas som om denna sanning måste motsvaras av någonting. Om vi definierar vad det goda är, så definierar vi godheten som sådan, och inte varje 10 dialektik (gr. dialektike techne, samtalskonst) Dialektik är en vanlig filosofisk term, vars betydelse emellertid växlar. Hos Sokrates och Platon präglades begreppet, och innebar i deras filosofi en fruktbar samtalsmetod där kunskap om verkligheten eftersträvas. Hos Hegel och Marx är dialektiken en modell för framåtskridandet enligt följande: tes - antites - syntes - antites - syntes o.s.v. 11 dualism (av lat. dualis/som innehåller två) Är beteckningen på metafysiska teorier som antingen (1) hävdar existensen av av endast två substanser (substansdualism), eller (2) hävdar att allt varande är uppdelat i två grundläggande skilda typer eller ska förklaras utifrån två klart åtskilda grundprinciper. T.ex. själsligt/materiellt (egenskapsdualism).

16 enskild god handling. Men denna godhet tycks inte motsvaras av någonting i världen, där det bara finns en mängd av handlingar som vi kan klassificera som goda, onda eller moraliskt likgiltiga. Godheten i sig måste därför, enligt Platon, finnas i en annan verklighet; nämligen i idévärlden. Idévärlden är inte förnimbar (med våra sinnen), utan tillgänglig endast för vårt förnuft. Vi kan sålunda konstatera att Platon tänkte sig en rationalistisk väg till kunskapen genom dialektiska samtal. Rationalismen är den enda vägen till sanning eftersom världen är dualistisk, alltså tudelad mellan: 1. En sinneserfarenhetens skuggvärld, och 2. en idéernas ideala värld. Idéernas värld är perfekt, medan sinnevärlden är en återspegling av idévärlden. Denna form av metafysik kallas platonism, som är en samlingsbeteckning för en rad olika filosofiska skolor där det centrala varit att det går att erhålla sanning om världen genom förnuftet, och att denna sanning har en objektiv existens oberoende av sinneserfarenheten. b. Platons vetenskapsideal Platons idélära är nyckeln till hans vetenskapsideal, som kan sammanfattas i tre punkter: 1. En ideal vetenskap får innehålla endast absoluta och oföränderliga sanningar. 2. Den bör utgå från en idé, vars sanning inte kan betvivlas. Ur denna idé bör alla övriga sanningar härledas. 3. Den får handla endast om det eviga och oföränderliga. För Platon motsvarade idéläran samtliga dessa krav, och var sålunda ett uttryck för en ideal vetenskap. Matematiken var näst intill perfekt då den kunde uppfylla krav ett och tre. Däremot utgår, enligt Platon, ingen matematisk kunskap från en sanning som inte kan betvivlas - d.v.s. från otvivelaktiga axiom. Naturvetenskapen däremot uppfyller inte något av Platons krav på vetenskap, eftersom naturen varken är evig eller oföränderlig Arsitoteles och realismen Aristoteles föddes i Makedonien 384 f.kr., men flyttade som ung till Aten där han studerade vid Platons Akademi i tjugo år, fram till Platons död 347 f.kr. Fyra år senare anställdes Aristoteles som lärare till Alexander, prins av Makedonien och sedermera Alexander den store. 335 f.kr. startade han en egen skola i Aten; sitt Lykeion (eller Lyceum som det ofta kallas idag). Undervisningen där omfattade många ämnen, och baserades på studier av naturen även om också filosofi, historia och retorik tillhörde de viktigare ämnena. Under Alexanders erövringar tvingades Aristoteles fly från Aten, och han dog som landsflykting år 322 f.kr.

17 16 Liksom Platon intresserade sig Aristoteles för de språkliga allmänbegreppen, men i motsats till Platon ansåg han att det var felaktigt att söka allmänbegreppens existens i en ideal värld. Tvärtom menade han att ett studium av de mänskliga begreppen är ett studium av vår verklighetsuppfattning. Aristoteles hävdade att det endast finns en verklighet, och att den är tillgänglig för oss genom våra sinnen. Han uteslöt därmed emellertid inte att vi kan feltolka våra sinnesintryck. Eftersom Aristoteles menade att verkligheten är oberoende av människans förnuft och dessutom direkt tillgänglig för våra sinnen är han realist 12. Realismen står i motsatsförhållande till idealismen, enligt vilken världen kräver ett förnimmande subjekt för att existera. Realismen är också olik dualismen, enligt vilken den förnimbara verkligheten är en återspegling av en annan, högre verklighet, såsom i Platons idélära. Kunskapsteoretiskt betyder detta att sann kunskap nås genom empiriska studier, och inte genom rationellt tänkande. Aristoteles menade dock att den empiriska betraktelsen måste följas av deduktivt tänkande. a. Aristoteles kunskapsteori Aristoteles var alltså realist, vilket betyder att han ansåg att sinnevärlden äger självständig och objektiv existens. Den är inte en spegelbild av en annan värld, och heller inte en värld som existerar endast genom människors tankar och förnimmelser. Världen består av en nästan oändlig mängd av enskilda ting, eller substanser. Den vetenskapliga undersökningen är ett studium av dessa substanser enligt följande schema. 1. Först insamlas fakta om världen genom noggrann observation. 2. Informationen systematiseras sedan genom induktion. Studerar vi exempelvis svanar, kan vi möjligen efter en mängd observationer konstatera att fågeln i fråga är vit. Genom ett begränsat antal observationer sluter vi oss sålunda induktivt till något som berör alla svanar, och är utmärkande för klassen av svanar. 3. Den empiriskt-induktiva metoden hjälper oss att klassificera substanserna. Detta betyder att man bortser från det partikulära hos en individ (hur det är) och koncentrerar sig på det allmänna (vad det är). Vi kan exempelvis observera hundar med olika färg, kroppsbyggnad, humör och andra egenheter och ändå inordna dem i klassen av hundar, vilket betyder att vi givit en samlingsbeteckning för en mångfald av sinsemellan olika substanser. Här är det viktigt att se att vi kan kategorisera substanserna i en mängd olika klasser. Hundar tillhör exempelvis klassen av levande varelser, klassen av ryggradsdjur, klassen av däggdjur o.s.v. Dessutom kan klassen av hundar kategoriseras i olika raser, med olika karaktäristiska egenskaper. 4. Efter klassifikationen tar deduktionen vid. Detta betyder att vi genom att följa givna logiska regler kan sluta oss till slutsatser utifrån vissa givna premisser 12 realism (av lat. ting, sak) Uppfattningen att verkligheten existerar oberoende av om den blir erfaren eller kan erfaras.

18 (utgångsfakta). Aristoteles utvecklade ett logiskt system med fyra sorters satser som kan kombineras i 278 logiska varianter med två premisser följd av en slutsats. Premisserna kan ha fyra former: 1) Alla X är Y, 2) Inget X är Y, 3) Några X är Y, 4) Några X är inte Y. Genom klassifikationerna kan de utnyttjas exempelvis enligt följande: Alla hundar är däggdjur (Alla X är Y) 2. Alla valpar är hundar (Alla Z är X) 3. Alla valpar är däggdjur(alla Z är Y) Eller: 1. Ingen svan är svart (Inget X är Y) 2. Fågeln Z är svart (Z är Y) 3. Z är inte en svan(z är - X) Oberoende av vilka premisserna i en slutledning är följer slutsatsen givna lagar. Detta betyder förvisso inte att en logisk slutledning måste stämma överens med verkligheten, eftersom premisserna kan vara felaktiga. Exempelvis: 1. Alla fåglar kan flyga (Alla X är Y) 2. Alla hundar är fåglar (Alla Z är X) 3. Alla hundar kan flyga (Alla Z är Y) b. Aristoteles metafysik Aristoteles omfattande och komplicerade metafysiska system inrymde en hel världsbild, som fick betydelse ända in i modern tid. Det grundläggande draget i denna metafysik var antagandet att universum är målriktat, eller teleologiskt. I all materia finns enligt Aristoteles en naturlig rörelse. Eld och luft strävar exempelvis uppåt medan vatten och jord strävar nedåt. De olika substanserna söker sålunda alltid ett naturligt läge. Substanserna kan också påtvingas rörelse av yttre (t.ex. mänskliga) krafter. Emellertid är det just de naturliga krafterna som verkar i universum, och detta betyder att de följer särskilda orsakslagar mot vissa mål.

19 18

20 19 4. DEN HELLENISTISK - ROMERSKA PERIODEN År 322 f.kr. dog Alexander den store. Då hade han förändrat den politiska kartan genom sina erövringar från Indien i öst till Egypten och Grekland i väst. Då detta väldiga rike delades upp i olika politiska sfärer sammanhölls det av det grekiska språket, och den grekiska kulturen. Perioden som följde kallas av denna anledning för hellenismen, och sträcker sig fram till ungefär 50 f.kr., då det växande romarriket erövrade områden såväl i Nordafrika som i Grekland. Den kulturella tyngdpunkten förflyttades under denna tid från Aten till Alexandria i nuvarande Egypten. Här anlades ett stort bibliotek, som drog till sig forskare från hela riket. Antikens sista fem århundraden präglades av romarrikets uppgång och fall. Rom började märkas som politisk makt från och med 250-talet f.kr., och kom att expandera explosionsartat från ca 150 f.kr. till 150 e.kr FILOSOFISKA RIKTNINGAR a. Stoicism Stoicismen fick stor genomslagskraft och blev den dominerande filosofiska skolan under hela den hellenistisk-romerska perioden. Under denna 600-årsperiod genomgick läran emellertid en del förändringar, och kan därför indelas i tre faser: tidig stoicism ( f.kr.), mellanstoicism (100 f.kr.-100) och sen stoicism ( ). Under den tidiga stoicismen betonades metafysik och kunskapsteori. Mellanstoicismen präglades av en mer antropocentisk filosofi, som utmynnade i senstoicismens livsfilosofi. Stoikerna menade att kunskap kan erhållas genom logiska och kosmologiska studier, eftersom verkligheten är rationell. De förutsatte en intelligent världsordnare som skapat ett ändamålsenligt harmoniskt universum, som består av ett passivt stoff som följer mekaniska, deterministiska lagar. Människan har, enligt stoikerna, endast att acceptera vad som sker i världen, och eftersom universum är harmoniskt vet hon att vad som sker i det stora hela sker till det bästa. Individen får finna sig i att leva i samklang med världsordningen och ta motgångar och framgångar med ro. På så vis lär man sig att kontrollera sina känslor och passioner och leva ett lidelsefritt liv. Enligt stoicismen har alla människor vissa naturgivna rättigheter. Denna rätt uppnås genom insikt om den förnuftiga världsordningen. De romerska stoikerna Cicero ( f.kr.) och Seneca (4 f.kr.-65) utvecklade i enlighet med detta den romerska rätten med naturrätten som bas. Under den sena stoicismen befästes naturrättstanken och gav upphov till idéer om kosmopolitisk solidaritet och humanism. I dessa tankar kan också skönjas en viss reformvilja, som personifierades av den romerske kejsaren Marcus Aurelius ( ). Från mitten av 200-talet avtar stoicismens och ersätts av nyplatonism och kristendom. b. Skepticism och cynism

Vad är vetenskap? Kompendium i vetenskapsfilosofi Joakim Molander Filosofiska institutionen, Åbo Akademi 1995 Reviderad Mitthögskolan 1997 & 1999

Vad är vetenskap? Kompendium i vetenskapsfilosofi Joakim Molander Filosofiska institutionen, Åbo Akademi 1995 Reviderad Mitthögskolan 1997 & 1999 Vad är vetenskap? Kompendium i vetenskapsfilosofi Joakim Molander Filosofiska institutionen, Åbo Akademi 1995 Reviderad Mitthögskolan 1997 & 1999 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 1. VAD

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vad är kunskap och sanning, och hur vet vi det? Sverker Johansson Vad kallar vi kunskap och sanning i vardagen? Vardagskunskap Kunskap som funkar Bygger

Läs mer

Innehåll. Förord. Filosofins historia i dess huvuddrag

Innehåll. Förord. Filosofins historia i dess huvuddrag Innehåll Förord Filosofins historia i dess huvuddrag Finns det någon mening med alltihop? - Varför finns vi? - Hur ska vi leva? - Vad händer när vi dör? Tål att tänkas på - Varför känner vi? - Kan vi tänka

Läs mer

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

En bra filosofisk diskussion eller skrift bör innehålla följande:

En bra filosofisk diskussion eller skrift bör innehålla följande: Vad är Filosofi? (kap. 1) Philosophia = Kärlek till visheten Vetenskapen försöker beskriva hur verkligheten är, medan filosofin försöker förklara varför den är Inom filosofin är frågorna viktigare än svaren

Läs mer

Moralfilosofins historia

Moralfilosofins historia Moralfilosofins historia Sokrates och Platon Thomas Hartvigsson Thomas.hartvigsson@gu.se Den grekiska filosofin Försokratikerna Naturfilosofer (Endast fragment bevarade) Poltiker Sofisterna (Runtresande)

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:

Läs mer

Denna teori presenterades av Empedokles ca 450 f.kr.

Denna teori presenterades av Empedokles ca 450 f.kr. Människor har alltid funderat och klurat kring den värld de lever i. I den forna antikens Grekland byggde människorna upp sin världsbild utifrån att allting är blandningar av fyra odelbara grundelement:

Läs mer

information - kunskap - vetenskap - etik

information - kunskap - vetenskap - etik information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att

Läs mer

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Vetenskapsteori/filosofi Filosofi Ontologi/ Metafysik Vad finns? Epistemologi Vad kan vi veta? Hur kan vi inhämta kunskap? Etik Vad är rätt

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Ak 8 9. Thales. Victor Bäck. Idématerial för undervisningen i livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen

Ak 8 9. Thales. Victor Bäck. Idématerial för undervisningen i livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen Ak 8 9 Thales Idématerial för undervisningen i livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen Victor Bäck Regi och musik: Oskar Silén Översättning: F:ma Christel Forsblom Ljudteknik: Boomout Productions

Läs mer

Den platonska och aristoteliska kunskapen

Den platonska och aristoteliska kunskapen Den platonska och aristoteliska kunskapen Bilden ovan föreställer Platon och Aristoteles och är en detalj ur Skolan i Aten, en större fresk målad av Rafael som man idag kan se i Vatikanmuseet. I denna

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! FOTNOTER TILL PLATON PLATON ca 427-347 f Kr Alfred North Whitehead (1861-1947) Brittisk matematiker och filosof Representation

Läs mer

i frågan»hur bör vi leva?«

i frågan»hur bör vi leva?« i frågan»hur bör vi leva?« 1 Auktoriteterna Platon och Ari stoteles menar båda att filosofin börjar med förundran. Människor förundrades över olika naturfenomen som de fann förvånande. De förbryllades

Läs mer

Lärarhandledning högstadiet

Lärarhandledning högstadiet Lärarhandledning högstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

Fråga 3. Är människor alltid egoister? Definiera egoism och diskutera egoistiska teoriers förmåga att förklara mänskligt handlande.

Fråga 3. Är människor alltid egoister? Definiera egoism och diskutera egoistiska teoriers förmåga att förklara mänskligt handlande. Filosofi 16.3.2011 Fråga 1. Definiera instrumentellt värde och egenvärde och ge exempel. Egenvärde är eftersträvansvärd för sin egen skull och är ett mål i sig självt. Instrumentellt värde innebär att

Läs mer

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

Kursmomentets upplägg. Motivering. Mål. Föreläsningarna. Kritiskt tänkande. Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller

Kursmomentets upplägg. Motivering. Mål. Föreläsningarna. Kritiskt tänkande. Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Kursmomentets upplägg Kritiskt tänkande Utan tvivel är man inte riktigt klok Tage Danielsson Kapitel 1,2,3,4,5,8, och 9 i kursboken Kritiskt tänkande Två föreläsningar En dugga (utifrån kurslitteratur!)

Läs mer

Skönhet. ATHF01 Ht 2012

Skönhet. ATHF01 Ht 2012 Skönhet ATHF01 Ht 2012 Skönhet? 1. Det rä5a är det skönaste. 2. Iak5a gränsen. 3. Undvik hybris. 4. Intet Bll övermå5. Skönhet? 1. Det rä5a är det skönaste. [God funkbon gör något vackert./det moraliskt

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

Antiken Det gamla Grekland

Antiken Det gamla Grekland Antiken Det gamla Grekland Kung Minos på Kreta Många grekiska myter och sagor från Antiken en bland annat om kung Minos Kungen av Fenicien (dagens länder i Mellanöstern) hade en vacker dotter som hette

Läs mer

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström Stephen Hawking och Gud Tord Wallström I en intervju för flera år sen berättade den engelske vetenskapsmannen Stephen Hawking om en audiens som han och några kolleger beviljats med påven i samband med

Läs mer

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet. Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Lärarhandledning gymnasiet

Lärarhandledning gymnasiet Lärarhandledning gymnasiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment FTEA12:4 Vetenskapsteori Observation och experiment Dagens upplägg 1. Övergripande om kursen 2. Dagens föreläsning: Observation och experiment Övergripande om kursen Lärare: Robin Stenwall rum 312 robin.stenwall@fil.lu.se

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

Ak 6 7. Victor Bäck. Aristoteles. Idématerial för undervisningen i livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen

Ak 6 7. Victor Bäck. Aristoteles. Idématerial för undervisningen i livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen Ak 6 7 Victor Bäck Aristoteles Idématerial för undervisningen i livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen Regi och musik: Oskar Silén Översättning: F:ma Christel Forsblom Ljudteknik: Boomout

Läs mer

Föreläsning 2; antiken och senantiken

Föreläsning 2; antiken och senantiken Föreläsning 2; antiken och senantiken Försokraterna: (ca 600-450 f.kr) sökte efter enheten i mångfalden urämnet. Dualistisk världsuppfattning: Matematik och rationalism = säker kunskap Sinnesiakttagelser

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa

Läs mer

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets

Läs mer

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema.

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Litteratur: Anthony Kenny, Västerlandets Filosofi. Allmän kommentar: Kenny fokuserar mycket på filosofernas kunskapsteori. På mina föreläsningar kommer

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A

Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Forntiden, de första högkulturerna och antikens Grekland och Rom. Forntiden, s.6-10 1a) Vilken var den avgörande skillnaden mellan aporna och våra tidigaste

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Islams guldålder 750-1258. Vetenskap och kultur i muslimska länder under kalifen i Bagdad

Islams guldålder 750-1258. Vetenskap och kultur i muslimska länder under kalifen i Bagdad Islams guldålder 750-1258 Vetenskap och kultur i muslimska länder under kalifen i Bagdad Arabernas erövringar Arabernas erövringar Syrien 636, Jerusalem 638 Mesopotamien 637 Egypten 640 644 Nordafrika

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

TIDSRESOR OCH ALTERNATIVA UNIVERSUM

TIDSRESOR OCH ALTERNATIVA UNIVERSUM TIDSRESOR OCH ALTERNATIVA UNIVERSUM Det här är ett försök att med sunt förnuft och sund logik försöka motbevisa förekomsten av tidsresor. Jag är varken matematiker eller partikelfysiker, men tycker ändå

Läs mer

Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda.

Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda. Hur skiljer sig Buddha från hinduismen? Buddha trodde inte på någon gud, Buddha är ateist. Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda.

Läs mer

Var är själarna efter döden?

Var är själarna efter döden? Var är själarna efter döden? Vad är meningen med "livet" efter döden? Vart hamnar själarna? Finns dom hela tiden omkring oss? LS Frågan utgår från ett påstående om att det finns ett enskilt liv efter döden.

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

ELDENS STIG LJUSETS KÄLLA Sammanställt av Göran Boll

ELDENS STIG LJUSETS KÄLLA Sammanställt av Göran Boll ELDENS STIG LJUSETS KÄLLA Sammanställt av Göran Boll ELDENS STIG & LJUSETS KÄLLA - INNEHÅLL 1. INLEDNING 2. STEG FÖR STEG 3. LIVSKVALITET 4. YOGA SOM FILOSOFISKT SYSTEM 5. GURUS YTTRE OCH INRE 6. INRE

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift VETENSKAPSTEORI Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter VETENSKAPSTEORI Tar exempelvis fasta på Hur teorier och forskning utgår från antaganden (premisser) om verklighetens

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi Värdeontologi Föreläsning 7 Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om verkligheten hur verkligheten är beskaffad Ontologi kan sägas vara läran om det

Läs mer

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD Forskning Högskolereformen 1977 fastställde att utbildningen för sjuksköterskor skall vila på en vetenskaplig grund. Omvårdnadsforskning har ofta

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

LABBA MED PRIMTAL OCH DELBARHET. Andreas Wannebo

LABBA MED PRIMTAL OCH DELBARHET. Andreas Wannebo LABBA MED PRIMTAL OCH DELBARHET Andreas Wannebo Vi ska studera egenskaper för heltalen. Det finns heltal såsom 1,2,3,4,... De är de positiva heltalen och det är dem vi vill studera. Först kan man ställa

Läs mer

Antikens litteratur 1

Antikens litteratur 1 Antikens litteratur 1 * Tänkesättet bestämmer hur författarna skriver * Tillgång till papper (vellum eller papyrus), kostnader, tid att skriva * Författarna skrev om mysterier i kosmos och i livet 2 *

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3 Varför är distinktionen mellan vetenskap och pseudovetenskap viktig? God och dålig vetenskap. Definition av vetenskap

Bild 1. Bild 2. Bild 3 Varför är distinktionen mellan vetenskap och pseudovetenskap viktig? God och dålig vetenskap. Definition av vetenskap Bild 1 God och dålig vetenskap Distinktionen mellan vetenskap och pseudovetenskap. Bild 2 Definition av vetenskap Vetenskapens väsen bestäms i termer av nödvändiga och tillräckliga villkor. Villkoren formuleras

Läs mer

Guds existens. Mats Selander CredoAkademin. måndag 11 februari 13

Guds existens. Mats Selander CredoAkademin. måndag 11 februari 13 Guds existens Mats Selander CredoAkademin William Lane Craig KALAMARGUMENTET 1. ALLT SOM BÖRJAR EXISTERA HAR EN ORSAK 2. UNIVERSUM HAR BÖRJAT EXISTERA 3. DÄRFÖR HAR UNIVERSUM EN ORSAK KALAMARGUMENTET 1.

Läs mer

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar: Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen

Läs mer

Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5

Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5 1 Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5 Observera: Det är inte obligatoriskt att besvara eller ens att läsa dessa instuderingsfrågor.

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

Antikens Grekland. När man säger Antikens Grekland handlar det sett till geografi om en stor del av medelhavsområdet.

Antikens Grekland. När man säger Antikens Grekland handlar det sett till geografi om en stor del av medelhavsområdet. Antikens Grekland Antikens Grekland När man säger Antikens Grekland handlar det sett till geografi om en stor del av medelhavsområdet. Kreta 2000 f.kr 2000 f.kr Kung Minos Stort inflytande från Egypten

Läs mer

Lärarhandledning lågstadiet

Lärarhandledning lågstadiet Lärarhandledning lågstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år

Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år Före 1600 Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer