Vad är vetenskap? Kompendium i vetenskapsfilosofi Joakim Molander Filosofiska institutionen, Åbo Akademi 1995 Reviderad Mitthögskolan 1997 & 1999

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad är vetenskap? Kompendium i vetenskapsfilosofi Joakim Molander Filosofiska institutionen, Åbo Akademi 1995 Reviderad Mitthögskolan 1997 & 1999"

Transkript

1 Vad är vetenskap? Kompendium i vetenskapsfilosofi Joakim Molander Filosofiska institutionen, Åbo Akademi 1995 Reviderad Mitthögskolan 1997 & 1999

2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING VAD ÄR VETENSKAP? VETENSKAPENS VAGGA SÖKANDET EFTER ENHET I MÅNGFALD...6 a. Thales: Logik och empiri...6 b. Kritik och debatt...7 c. Anaximenes och vetenskapliga förklaringar DEN ANDRA GENERATIONEN FILOSOFER...7 a. Parmenides rationalism MEDLINGSFILOSOFERNA DEMOKRITOS OCH DEN MATERIALISTISKA ATOMLÄRAN PYTHAGORÉERNA OCH MATEMATIKEN DEN ANTROPOCENTISKA FILOSOFIN SKEPTICISM OCH RELATIVISM SOKRATES DIALEKTIK PLATON OCH DUALISMEN...14 a. Platons kunskapsteori...14 b. Platons vetenskapsideal ARSITOTELES OCH REALISMEN...15 a. Aristoteles kunskapsteori...16 b. Aristoteles metafysik DEN HELLENISTISK - ROMERSKA PERIODEN FILOSOFISKA RIKTNINGAR...19 a. Stoicism...19 b. Skepticism och cynism VETENSKAP UNDER ANTIKEN IDÉHISTORISK ÖVERSIKT 600 F.KR FRÅN METAFYSIK TILL TEOLOGI AUGUSTINUS: DEN UPPLYSTA SJÄLEN DEN MÖRKA MEDELTIDEN DEN LILLA RENÄSSANSEN SKOLASTIKEN: EN KAMP MELLAN TRO OCH FÖRNUFT...27 a. Den tidiga skolastiken...27 b. Högskolastiken...28 c. Senskolastiken IDÉHISTORISK ÖVERSIKT DEN VETENSKAPLIGA REVOLUTIONEN DEN KOPERNIKANSKA REVOLUTIONEN...32 a. Filosofi med matematikens språk DEN VETENSKAPLIGA REVOLUTIONEN...35 a. Den moderna vetenskapens genombrott KUHNS VETENSKAPLIGA PARADIGMER...37 a. Paradigmskiften i fysik och astronomi KUNSKAPSTEORETISK DEBATT...39

3 2 a. Materialismen...39 b. Rationalismen...40 c. Empirismen...40 d. Realismen EN NY VÄRLDSBILD UPPLYSNINGEN OCH SAMHÄLLETS OMVANDLING KANTIANSK REVOLUTION I KUNSKAPSTEORIN VETENSKAP OCH VETENSKAPSTEORI PÅ 1800-OCH 1900-TALEN POSITIVISMEN...48 a. August Comte - positivismens fader...48 b. Den logiska positivismen KARL POPPER OCH FALSIFIKATIONISMEN...50 a. Den hypotetisk-deduktiva metoden...50 b. Falsifikationismen HERMENEUTIKEN...53 a. Språket som meningsbärare SAMHÄLLSVETENSKAPENS IDÉ OCH DESS REALTION TILL FILOSOFIN POSTMODERNISM OCH RELATIVISM IDÉHISTORISK ÖVERSIKT LITEN ORDLISTA LITTERATURTIPS...61 a. Några klassiker i kronologisk ordning...61 b. Sekundärlitteratur...61

4 3

5 4 1. VAD ÄR VETENSKAP? Den västerländska kulturens kanske mäktigaste skapelse - vetenskapen - har idag ett enormt inflytande över våra liv. Inte bara för att den under loppet av några sekler på ett radikalt och högst påtagligt vis har förändrat våra transport- och kommunikationsmöjligheter, bostäder, livsmedelsproduktion, livslängd och komfort, utan också för att den har förändrat vårt sätt att tänka och vara i grunden. Naturvetenskapen erbjuder en världsbild med beskrivningar och förklaringar av allt från hur världsalltet och så småningom jorden, livet och människan skapades, till hur intrikat detta världsallt upprätthålls av bestämda naturlagar. Ekonomivetenskapen vägleder världsekonomin genom ekonomiska teorier och modeller. Sociologiska modeller och mängder av samhällsvetenskaplig information om människors vanor, ekonomiska förhållanden, drömmar, barnafödande, värderingar, arbetssituation och så vidare ligger till grund för socialpolitiken, rättsvetenskap och kriminologi för kriminalpolitiken o.s.v. Den medicinska vetenskapen erbjuder inte bara lindring och kur för mängder av sjukdomar och åkommor som tidigare varit obotbara, utan påverkar dessutom många människors livsföring genom att påvisa samband mellan rökning och cancer, motion och välmående och kostvanor och hjärtattacker. Vad man därför gärna frågar sig är: Vad är denna vetenskap för någonting egentligen? Problemet är att vetenskapen undandrar sig en definition för att den inte är något statiskt fenomen, utan snarare en mängd av delvis sammanflätade verksamheter med en lång historia av kontinuerlig utveckling. Det moderna "vetenskapliga tänkandet" föddes inte med 1600-talets vetenskapliga revolution. Det växte långsamt fram ur de "gamla grekernas" metodiska kunskapssökande, och de kristna teologernas knivskarpa argumentationsteknik. Inte heller fick det sin slutgiltiga form genom Galilei, Newton eller Einstein. Vetenskapens logik, dess metoder, begrepp och sanningar har nämligen alltid, och kommer alltid, att förändras. Bestående är problemen och frågorna; själva kunskapssökandet. För att försöka besvara frågan om vad vetenskap är för någonting, och den därmed förknippade frågan om vilka dess kunskapsteoretiska grundvalar är, har jag därför i föreliggande kompendium försökt att betrakta kunskapssökandets utveckling ur ett fågelperspektiv. Det väsentliga i denna bild är inte enskilda filosofer, teologer och vetenskapsmän eller deras teorier, utan själva kunskapssökandet. Ett sökande som kan liknas vid en kamp mellan olika riktningar som handlar om metoder, tro och föreställningar och vars frukter är metafysik, filosofi, religion och vetenskap. På sätt och vis påminner dennna intellektuella kraftmätning om evolutionen; de mest användbara metoderna och de teorier som är dess frukter överlever, utvecklas och växer sig allt starkare på bekostnad av konkurrerande åskådningssätt.

6 5

7 6 2. VETENSKAPENS VAGGA De första filosoferna - som verkade i den joniska staden Miletos vid den turkiska kusten av Egeiska havet omkring år 600 f.kr. - har fått sitt epitet eftersom de utmanade traditionella religiösa myter och föreställningar genom att söka efter rationella förklaringar till olika fenomen i världen. En anledning till att just grekerna började intressera sig för så kallade metafysiska 1 förklaringar kan vara en kulturellt starkt rotad inställning till kosmos som en lagbunden harmonisk ordning. I de grekiska handelsstäderna hade man också tidigt kunskaper om matematik och astronomi, två discipliner som anses ha legat till grund för filosofin. Det argumentativa och kritiska tänkandet är ju besläktat med matematiken, där stor vikt läggs vid bevisföring, och inom astronomin visade det sig att matematisk rationalitet med fördel kunde kombineras med empiriska 2 observationer Sökandet efter enhet i mångfald a. Thales: Logik och empiri Thales hävdade att "allt är vatten", och med detta, sägs det, började filosofin. För att förstå vad detta innebär måste vi förstå: 1. Thales frågeställning, som utgick från att man med hjälp av sitt eget förnuft kan finna en enhet i världens mångfald. 2. Thales resonemang som utgick från tanken naturen är i ständig förändring. För att någonting ska kunna sägas vara föränderligt, tänkte han sig vidare, så måste det emellertid finnas något beständigt - något som byter skepnad och gestalt. Thales menade att detta något var ett urämne. Utifrån de fragment som är bevarade av Thales filosofi går det inte att avgöra hur han fortsatte sitt resonemang, men vi kan gissa oss till att han sammanställde empiriska observationer liknande dessa: 1. Allt i världen tycks äga en viss fuktighet (t.o.m. en torr sten avger fukt om den komprimeras tillräckligt hårt). 2. Vatten byter ofta skepnad: det kan förångas, bli till is och snö. 3. Många substanser upplöser sig i vatten. Utifrån grundantagandet att det finns ett urämne i världen är därefter steget inte så långt till slutsatsen att just vattnet är det oföränderliga urämnet som ständigt genomgår förändringar i ett naturens eviga kretslopp. 1 metafysik (gr. ta meta ta physica/det som följer efter det fysiska) "Vetenskapen" om tingens och varandets innersta väsen. Sökandet efter den slutgiltiga förklaringen. 2 empiri (gr. empeira), vetande el. kunskap inhämtad genom sinneserfarenhet.

8 Thales insats bestod i att han inte godtog vedertagna myter, utan själv tog sig an uppgiften att finna vilken samlande princip eller enhet som kunde dölja sig bakom världens mångfald. Hans metod var en kombination av rationellt tänkande och empiriska iakttagelser, och den vittnar om en enorm tillit till det mänskliga förståndets möjligheter. Detta för tiden okonventionella kunskapssökande är i dag fullt naturligt: vi artbestämmer individer även om varje exemplar är unikt, och vi söker efter lagbundenheter i naturen för att förklara mängder av olikartade händelser och företeelser. Ser vi sålunda till följderna av Thales tämligen märkliga påstående att allt är vatten förefaller slutsatsen vara tämligen ointressant medan tankens form på sikt kom att förändra människors sätt att förhålla sig till världen. b. Kritik och debatt Den politiskt aktive och biologiskt och geografiskt intresserade Anaximander var samtida med Thales och kritiserade dennes antagande om att allt är vatten. Anaximander godtog att det måste finnas ett oföränderligt urämne för att världen ska kunna förändras men ansåg att detta urämne inte kan vara någon naturlig materia som kan förnimmas med våra sinnen. I stället menade han att urämnet är en "substans utan gränser. Evig och varaktigare än alla världar". På sätt och vis gjorde han genom sin kritik Thales till den förste filosofen, eftersom en argumentativ debatt är en nödvändighet för filosofisk (såväl som vetenskaplig) verksamhet. c. Anaximenes och vetenskapliga förklaringar Anaximenes levde under slutet av 500-talet f.kr. hävdade att urämnet var luft, vilket han bland annat baserade på det faktum att människan lever av luft. Förändringen av luften menade han berodde på förtätning och förtunning till följd av temperaturskillnader. Avkyld luft ansåg han förtätas till vatten, medan vattnet i sin tur kunde kylas till is, och is förtätas till jord. Luft kunde också förtunnas till eld. Anaximenes ville sålunda inte endast bestämma vari urämnet består, utan också förklara själva förändringen genom en teori om vilka faktorer som påverkar naturens förlopp Den andra generationen filosofer Thales, Anaximander och Anaximenes brukar kategoriseras som den första generationen naturfilosofer eller den Mileiska skolan. Deras verksamhet på Miletos upphörde 494 f.kr. då staden efter ett krig föll i persernas händer, men den filosofiska verksamheten fortsatte på andra håll i den grekiskspråkiga världen. Till denna andra generation filosofer räknas Herakleitos från staden Efesos, nära Miletos, och Parmenides som verkade i Elea - en grekisk koloni på Italiens sydvästra kust. Herakleitos och Parmenides utvecklade den ursprungliga problematiken om urämnet genom att ifrågasätta föregångarnas grundantagande att förändring förutsätter någonting oföränderligt. Herakleitos menade att allt är förändring och ingenting

9 oföränderligt, medan Parmenides tvärtom hävdade att ingenting är föränderligt. Särskilt den senares synsätt är intressant ur kunskapsteoretiskt hänseende. a. Parmenides rationalism Parmenides hävdar att ingenting i världen förändras. En grundförutsättning för att kunna förneka förändring tycks vara att förneka att våra sinnen ger oss sann kunskap, och enligt Parmenides är mycket riktigt förnuftet och det logiska tänkande en säkrare källa till kunskap än sinneserfarenheten. Detta gör honom till rationalist 3.Vad förändringen beträffar hävdade Parmenides att världen alltid har varit och alltid kommer att bestå. Hans motivering för denna ståndpunkt är logisk till sin karaktär: 1. Världen kan inte ha kommit ur något (för då var detta något redan något) 2. Världen kan inte ha kommit ur intet. För något kan inte ha uppstått ur intet. För att bättre förstå Parmenides kan man exemplifiera hans ståndpunkt om rörelsens omöjlighet genom en paradox som hans elev Zenon uppställde. Zenons argument bygger på att världen inte kan delas upp i enheter eller delar, för att: 1. Antingen så måste enheterna vara oändligt små vilket är omöjligt (0+0=0), 2. eller så måste de vara oändligt stora, vilket betyder att allt är ett. Att världen är en enhet betyder att förändring inte kan ske. Zenons paradox exemplifierar detta. Situationen är följande: Akilles, en flyfotad krigare, ska springa ikapp med en sköldpadda som får en bits försprång. Akilles tar upp jakten och når efter en stund den punkt där sköldpaddan startade loppet (punkt A). En stund senare når han den plats där sköldpaddan befann sig då Akilles passerade sköldpaddans startpunkt (punkt B), men vid denna tidpunkt har emellertid sköldpaddan förflyttat sig ännu en bit (till punkt C). Akilles jagar vidare och når punkt C, men då har sköldpaddan förflyttat sig till punkt D, och då Akilles hunnit till punkt D är sköldpaddan redan vid punkt E. Paradoxen består, om jag får vara tröttsam nog att påpeka det, i att Akilles aldrig kan komma ikapp sköldpaddan hur än många punkter vi föreställer oss. Den filosofiska insikten av exemplet består, enligt Zenon, i att rörelse är illusorisk. Resonemanget, som ju tycks strida mot vår sinneserfarenhet, är uppenbart rationalistiskt till sin karaktär Medlingsfilosoferna Herakleitos och Parmenides företrädde såsom vi sett varsin ytterlighet: att allt är förändring respektive att ingenting förändras. Den tredje generationen filosofer var benägna att hävda att båda dessa ståndpunkter är felaktiga. Sanningen torde enligt 3 rationalism (av lat. ratio/förnuft el. förstånd) Kunskapsteoretisk riktning som hävdar att människan kan uppnå kunskap om verkligheten genom att endast använda förnuftet.

10 dem i stället ligga mitt emellan ytterlighetsperspektiven: d.v.s. vissa saker i världen förändras, medan andra inte gör det. Dessa filosofer, som företräds av sicilianaren Empedokles, respektive Anaxagoras, som var den förste filosofen att leva och verka i Aten, försökte finna en syntes mellan de två ytterlighetsperspektiven. Därför kallas de ibland för medlingsfilosofer. Medlingsfilosofernas gärning präglas av en förmåga att ta till sig och utveckla andras tankar. Empedokles utvecklade och omarbetade den första generationen filosofers tankar genom att operera med idéer om flera oföränderliga urämnen, samt två växelverkande krafter. Enligt honom var urämnena eld, luft, vatten och jord oföränderliga såväl kvalitativt (de har alltid samma egenskaper) som kvantitativt (det finns alltid samma mängd av dem i världen som helhet). Däremot kan urämnena förenas i olika konstellationer genom den förenande kraften (kärleken) och åtskiljas genom den splittrande kraften (hatet). Anaxagoras filosofi påminner till stora delar om Empedokles. Han ser i världen: 1. Mängder av urämnen eller element. 2. En verkande kraft i förnuftet. Det förefaller som om Anaxagoras inte kunde acceptera att naturens mångfald skulle kunna förklaras endast genom Empedokles fyra urämnen. Han menade att eftersom det finns ett otal egenskaper i världen, måste det också finnas ett otal element. Vidare ersatte han de "blinda" eller känslosamma krafterna kärlek och hat med förnuftet. Genom denna manöver fick universum mening och mål: förändring sker genom vilja, och förändringen har ett mål. På grekiska heter mål telos, och idén om ett målinriktat universum kallas därför teleologisk 4. Som kuriosa kan nämnas att Anaxagoras hävdade att solen var ett glödande massa, och inte, såsom det ansågs, en gud. Denna och andra kontroversiella uttalanden ledde till att han tvingades lämna Aten Demokritos och den materialistiska atomläran Demokritos från Abdera, som var samtida med Platon, skrev om lyckan, livet, döden, världsordningen, tankeregler, musik, poesi, språk och matematik. Mest känd för oss har han emellertid blivit för sin atomlära, vilken har slående likheter med vår dags kemiska och fysiska teorier om materien. Demokritos menade att det bara finns ett slags ting: små odelbara partiklar, som svävar omkring i ett tomt rum. Rörelserna i rummet bestäms inte av några själsliga krafter utan av mekaniska lagar. Atomerna har endast kvantitativa egenskaper, d.v.s. sådana egenskaper som kan bestämmas matematiskt - utsträckning, form, vikt o.s.v. - och saknar kvalitativa egenskaper som färg, smak, lukt, förnimmelser o.s.v. Atomerna i sig är för små för att uppfattas av de mänskliga sinnesorganen, varför teorin i fråga är rationalistisk. 4 teleologi (av gr. telos/mål, ändamål, slut) att uppfatta något som bestämt av mål eller ändamål.

11 Enligt Demokritos består de olika atomerna av samma materia (urämne) men skiljer sig från varandra i fråga om form och storlek. Genom sina olikartade egenskaper har vissa atomer en förmåga att haka fast i varandra, medan andra snarare studsar från varandra. I det mekaniska systemet försiggår ständiga rörelser mellan dessa atomer, vilket leder till att ting uppstår då olika atomer av samma art klumpar ihop sig, eller försvinner då rörelserna i systemet får atomerna att repellera. Denna mekaniska bild av universum är materialistisk 5, d.v.s. lagbunden och obesjälad. Hur förklaras då det kvalitativa i världen? Hur kommer det sig att vi kan uppleva dofter och färgprakt, kärlek och ilska? Demokritos försökte komplettera sin atomlära med en lära om sinnena, för att förklara sådana här fenomen. Enligt honom måste alla ting i världen sända ut ett slags budbäraratomer som då de träffar människans sinnen tycks framkalla vissa bestämda effekter i form av allehanda förnimmelser. Kvaliteterna hos tingen finns enligt denna teori inte i tingen själva - de konstrueras i någon mening i våra medvetanden Pythagoréerna och matematiken Ovan har vi följt en särskild riktning inom den antika filosofin som utgår från problematiken om världens beskaffenhet och vad som orsakar förändring i världen. Denna tradition börjar med Thales från Miletos och hans samtida Anaximander, och brukar kallas för naturfilosofi. Därefter följde en andra generation naturfilosofer med Parmenides och Herakleitos, vars diametralt motsatta åsikter länkades samman av medlingsfilosoferna Empedokles och Anaxagoras. Omkring år 400 f.kr. lade Demokritos fram sin materialistiska atomteori, vilken utgick från tidigare naturfilosofiska tankesystem. Det kan noteras att en förutsättning för dessa alltmer sofistikerade teorier var en öppen kritisk diskussion mellan de olika filosoferna. De olika teorierna springer fram ur debatten, och genom det faktum att man arbetar utifrån liknande utgångspunkter. En annan tidig skola, med andra utgångspunkter, var de s.k. Pythagoréerna, som verkade i de grekiska kolonierna i Italien från omkring 550 f.kr. De ställde i stort sett samma frågor som de filosofer som räknas till den naturfilosofiska skolan, men skilde sig från desamma genom att söka enhet i matematiska förhållanden i stället för i materiella element. Pythagoréernas teori om världen utgår från att matematiska strukturer och relationer är grundläggande i naturen. Denna uppfattning vilade på flera iakttagelser: 1. Att harmoniläran påvisade en överensstämmelse mellan matematik och musik. 5 materialism (av lat. materia/virke, material, ämne) En speciell form av metafysisk realism enligt vilken allt som existerar i verkligheten är ting (materia) eller processer, och att dessa endast har fysiska egenskaper. Verkligheten kan därför förklaras enbart utifrån fysiken, och medvetandefenomenen kan reduceras till fysiska processer i centrala nervsystemet eller i det yttre beteendet.

12 2. Att matematik kan användas för en beskrivning av förhållanden mellan materiella ting (vilket kan bevisas exempelvis genom Pythagoras sats). 3. Att himlakropparnas banor går att bestämma matematiskt. För Pythagoréerna var också förändringen i världen ett tecken på deras läras riktighet: tingen förgår, men matematiken består oförändrad. Eftersom matematiken är oföränderlig och logisk till sin karaktär, ansåg de att kunskap om matematiken var bättre än kunskap om den föränderliga delen av världsalltet d.v.s. den del av verkligheten som vi förnimmer. Vi kommer senare att se hur Pythagoréernas matematiska världssyn återkommer inte bara hos Platon, utan också i den moderna vetenskapen. 11

13 12 3. DEN ANTROPOCENTISKA FILOSOFIN Omkring år 450 f.kr., samtidigt som Aten blev en demokrati och ett centrum för filosofi och vetenskap i den grekisktalande världen, förändrades filosofin. Intresset förflyttades från naturfilosofi till frågor rörande den sanna kunskapens grunder. På filosofiskt fackspråk: intresset försköts från ontologi 6 (läran om varat) till epistemologi 7 (läran om kunskapen). Förmodligen kan en del av denna förändring bero på det faktum att det vid den här tiden redan florerade flera motstridiga filosofiska system om naturens beskaffenhet som gjorde anspråk på att vara sanna, utan att något kunde bevisas. Till en del spelade förmodligen också de förändrade förhållandena för människornas villkor in. Det filosofiska tänkandet kom att handla mer om människan och människans tänkande, än om den natur som hon upplever. Av denna anledning har denna filosofiska period kallats den antropocentiska (människocentrerade). Ett grundproblem bestod i att människor i olika kulturer tycks uppfatta världen annorlunda. Denna insikt härrörde dels från handelskontakter, dels från en utflyttning och kolonisering av nya områden, vilken ökat kontakten med andra seder och bruk. Frågorna kom att kretsa omkring huruvida det finns en sann och riktig moral (en enhet) i mångfalden av kulturella seder och bruk, och huruvida något särskilt politiskt system kan anses vara det Rätta. Vi ser alltså att den filosofiska strävan att söka enhet i mångfalden består, men i och med att problemområdet klart skiljer sig från naturfilosofernas blev såväl metoden att söka svar som svaren i sig av en annan karaktär. Metodologiskt kan man säga att den rationella, deduktiva 8, slutledningskonsten kom något i skymundan för en empirisk-induktiv metod. Detta betyder att det logiska resonemanget (såsom det framstår exempelvis i matematisk bevisföring) inte fick samma centrala roll i den antropocentiska filosofin som i naturfilosofin. I stället blev studiet av verkligheten viktigt, liksom förmågan att från sina studier induktivt 9 (erfarenhetsmässigt) göra slutledningar. 6 ontologi (av gr. (to)on/(det) varande el. varat, och logos/läran om) Läran om det varande; varandevetenskap. 7 epistemologi (av gr. episteme/kunskap, vetande, vetenskap och logos/läran om) Läran om kunskapens väsen. Synomnymt med kunskapsteori. 8 deduktion/deducera (lat. bortföra, avleda) Att deducera är en fråga om att härleda en slutsats från en uppsättning premisser (grundantaganden) enligt logiska slutledningsregler. En enkel deduktion kan ha följande form: Premiss 1: Alla människor är dödliga, Premiss 2: Sokrates är en människa, Slutsats: Sokrates är dödlig. Om premisserna är sanna är slutsatsen alltid sann. Om en eller flera av premisserna däremot är falska är slutsatsen också falsk. Ex.: Premiss 1: Alla berg är dödliga, Premiss 2: Mount Everst är ett berg, Slutsats: Mount Everest är dödligt. 9 induktion/induktiv (av lat. in/i och ducere/föra, leda) En induktiv slutledning är detsamma som en erfarenhetsslutledning, d.v.s. en slutledning som bygger på en mängd iakttaglser. Exenpemvis bygger den induktiva slutsatsen att alla korpar är svarta på en mängd iakttagelser av svarta korpar. Ingen iakttaglse får strida mot slutsatsen. Om exemplevis en grön korp observeras är slutsatsen falsk. I en induktiv slutledning underbygger premisserna (d.v.s. grundantagandena i form av iakttaglser) slutsatsen utan att vara logiskt bindande. Premisserna kan alltså vara sanna, och slutsatsen ändå falsk, eftersom antalet observationer alltid är ändligt.

14 Skepticism och relativism De första som vände sig från naturfilosofin var sofisterna, en brokig skara filosofer som diskuterade så skilda ämnen som epistemologi, politik, etik och retorik. De var skeptiska till möjligheten att finna sann kunskap. Många menade rent av att detta var omöjligt. Samtidigt var de relativister och hävdade att sant var endast det som man fick människor att hålla för sant. Det betydde att de inte ansåg någons kultur, moral eller politiska system vara bättre än någon annans. Den teoretiska skepticismen och relativismen ledde till att många sofister huvudsakligen ägnade sig åt praktisk verksamhet som lärare och debattörer. De utvecklade också talekonsten (eller kanske snarare övertalningskonsten). Om allt är lika sant blir ju förmågan att kunna framföra sin åsikt på ett övertygande sätt avgörande. De kändaste sofisterna är Gorgias ( f.kr.) och Protagoras ( f.kr.). Den sistnämnda har myntat bevingade ord som "människan är alltings mått" och "i varje påstående finns två motsatta åsikter". Utmärkande för hans, och sofisternas, tänkesätt är också följande uttalande: "När det gäller gudarna kan jag varken veta att de existerar eller att de inte existerar, och heller inte hur de är. För det finns så mycket som hindrar den mänskliga kunskapen; det att något inte är förnimbart och människolivets korthet." Alla dessa uttalanden är i princip öppna för tolkning. Liksom de flesta sofister har vi nämligen kännedom om dem endast utifrån enstaka fragment och andrahandsuppgifter från Platons dialoger Sokrates dialektik Huvudrollsinnehavare i de flesta av Platons dialoger är en atenare som verkade under den antropocentiska perioden ( f.kr.), men som utmanade sofisternas skepticism och relativism; Sokrates. Sokrates skrev själv inga filosofiska texter utan utövade sin filosofiska gärning i vardagslivet, genom att samtala med människor. Av den anledningen har vi kännedom om honom och hans tankar endast genom andrahandsmaterial. Liksom sofisterna intresserade sig Sokrates inte huvudsakligen för naturfilosofi och metafysik, utan för kunskapsteoretiska frågor, samt människonära ämnen som etik och politik. I motsats till sofisterna hävdade han att det finns möjligheter att erhålla sann kunskap, och att det finns sådant som är allmängiltigt gott. Grunden för denna anti-skeptiska, anti-relativistiska filosofi anlades i kunskapsteorin. Utmärkande för Sokrates kunskapsteori är att han menade att kunskap erhålls genom begreppsanalys, d.v.s. genom ett noggrant studium av våra språkliga uttrycks mening. Genom att klargöra vad vi menar med ord som "samhället", "staten", "rättvisa", "dygd", "ondska" får vi enligt Sokrates kunskap om sådana företeelser. Centralt var att söka det universella i begreppen; att redogöra för vad som är det essentiella med rättvisan, dygden eller staten.

15 14 Samtalskonsten, eller dialektiken 10, hjälper oss: 1. Att erhålla faktiska kunskaper om verkligheten. 2. Att förstå hur världen bör vara (om vad som är rättvist, gott o.s.v.). 3. Att förstå vad vi själva innerst inne anser. Den sista insikten är särskilt viktig, eftersom det är uppenbart att människor inte stämmer överens i sina åsikter. Enligt Sokrates beror emellertid dessa åsiktsskillnader på otillräcklig kunskap. Genom dialektiska övningar, vilka tar sig uttryck i ingående samtal eller dialoger mellan människor, erhålls kunskap både om världen och en själv. Filosofiska samtal har därför ett mål: att nå insikt om sanningen. Detta är också avsikten med de platonska dialogerna, där Sokrates vanligtvis tillsammans med sina samtalspartners övertygas (i motsats till övertalas) om sanningen. I själva verket är det en fråga om att upptäcka vad man själv egentligen tycker och tänker, och därför kallade Sokrates ibland också dialektiken för en förlossningskonst. Sokrates kunskapsteori var intimt förbunden med hans etik. För Sokrates var det en självklarhet att den människa som har en sann och riktig bild av världen och sig själv handlar moraliskt riktigt. Genom kunskap blir man därför en god människa, vilket är livets högsta mål Platon och dualismen a. Platons kunskapsteori Platon var en atenare av aristokratisk börd som levde mellan 427 och 347 f.kr. Som ung följde han ofta Sokrates samtal med människor på Atens gator och torg, och kom som filosof att präglas av dennes dialektik. Platon systematiserade sedermera sin läromästares tankar till ett filosofiskt system grundlagt på en dualistisk 11 metafysik och en rationalistisk kunskapsteori. Detta tankesystem, idéläran eller platonismen, har mycket gemensamt med Pythagoréernas lära. Själva grunden var dock Sokrates kunskapsteori. All filosofisk verksamhet börjar enligt Platon med en analys av meningen hos centrala begrepp, där målet är en universell definition. När denna dialektiska metod fulländats erhålls kunskap om världen - en kunskap som uttrycker en enhet i mångfalden. Emellertid kan det tyckas som om denna sanning måste motsvaras av någonting. Om vi definierar vad det goda är, så definierar vi godheten som sådan, och inte varje 10 dialektik (gr. dialektike techne, samtalskonst) Dialektik är en vanlig filosofisk term, vars betydelse emellertid växlar. Hos Sokrates och Platon präglades begreppet, och innebar i deras filosofi en fruktbar samtalsmetod där kunskap om verkligheten eftersträvas. Hos Hegel och Marx är dialektiken en modell för framåtskridandet enligt följande: tes - antites - syntes - antites - syntes o.s.v. 11 dualism (av lat. dualis/som innehåller två) Är beteckningen på metafysiska teorier som antingen (1) hävdar existensen av av endast två substanser (substansdualism), eller (2) hävdar att allt varande är uppdelat i två grundläggande skilda typer eller ska förklaras utifrån två klart åtskilda grundprinciper. T.ex. själsligt/materiellt (egenskapsdualism).

16 enskild god handling. Men denna godhet tycks inte motsvaras av någonting i världen, där det bara finns en mängd av handlingar som vi kan klassificera som goda, onda eller moraliskt likgiltiga. Godheten i sig måste därför, enligt Platon, finnas i en annan verklighet; nämligen i idévärlden. Idévärlden är inte förnimbar (med våra sinnen), utan tillgänglig endast för vårt förnuft. Vi kan sålunda konstatera att Platon tänkte sig en rationalistisk väg till kunskapen genom dialektiska samtal. Rationalismen är den enda vägen till sanning eftersom världen är dualistisk, alltså tudelad mellan: 1. En sinneserfarenhetens skuggvärld, och 2. en idéernas ideala värld. Idéernas värld är perfekt, medan sinnevärlden är en återspegling av idévärlden. Denna form av metafysik kallas platonism, som är en samlingsbeteckning för en rad olika filosofiska skolor där det centrala varit att det går att erhålla sanning om världen genom förnuftet, och att denna sanning har en objektiv existens oberoende av sinneserfarenheten. b. Platons vetenskapsideal Platons idélära är nyckeln till hans vetenskapsideal, som kan sammanfattas i tre punkter: 1. En ideal vetenskap får innehålla endast absoluta och oföränderliga sanningar. 2. Den bör utgå från en idé, vars sanning inte kan betvivlas. Ur denna idé bör alla övriga sanningar härledas. 3. Den får handla endast om det eviga och oföränderliga. För Platon motsvarade idéläran samtliga dessa krav, och var sålunda ett uttryck för en ideal vetenskap. Matematiken var näst intill perfekt då den kunde uppfylla krav ett och tre. Däremot utgår, enligt Platon, ingen matematisk kunskap från en sanning som inte kan betvivlas - d.v.s. från otvivelaktiga axiom. Naturvetenskapen däremot uppfyller inte något av Platons krav på vetenskap, eftersom naturen varken är evig eller oföränderlig Arsitoteles och realismen Aristoteles föddes i Makedonien 384 f.kr., men flyttade som ung till Aten där han studerade vid Platons Akademi i tjugo år, fram till Platons död 347 f.kr. Fyra år senare anställdes Aristoteles som lärare till Alexander, prins av Makedonien och sedermera Alexander den store. 335 f.kr. startade han en egen skola i Aten; sitt Lykeion (eller Lyceum som det ofta kallas idag). Undervisningen där omfattade många ämnen, och baserades på studier av naturen även om också filosofi, historia och retorik tillhörde de viktigare ämnena. Under Alexanders erövringar tvingades Aristoteles fly från Aten, och han dog som landsflykting år 322 f.kr.

17 16 Liksom Platon intresserade sig Aristoteles för de språkliga allmänbegreppen, men i motsats till Platon ansåg han att det var felaktigt att söka allmänbegreppens existens i en ideal värld. Tvärtom menade han att ett studium av de mänskliga begreppen är ett studium av vår verklighetsuppfattning. Aristoteles hävdade att det endast finns en verklighet, och att den är tillgänglig för oss genom våra sinnen. Han uteslöt därmed emellertid inte att vi kan feltolka våra sinnesintryck. Eftersom Aristoteles menade att verkligheten är oberoende av människans förnuft och dessutom direkt tillgänglig för våra sinnen är han realist 12. Realismen står i motsatsförhållande till idealismen, enligt vilken världen kräver ett förnimmande subjekt för att existera. Realismen är också olik dualismen, enligt vilken den förnimbara verkligheten är en återspegling av en annan, högre verklighet, såsom i Platons idélära. Kunskapsteoretiskt betyder detta att sann kunskap nås genom empiriska studier, och inte genom rationellt tänkande. Aristoteles menade dock att den empiriska betraktelsen måste följas av deduktivt tänkande. a. Aristoteles kunskapsteori Aristoteles var alltså realist, vilket betyder att han ansåg att sinnevärlden äger självständig och objektiv existens. Den är inte en spegelbild av en annan värld, och heller inte en värld som existerar endast genom människors tankar och förnimmelser. Världen består av en nästan oändlig mängd av enskilda ting, eller substanser. Den vetenskapliga undersökningen är ett studium av dessa substanser enligt följande schema. 1. Först insamlas fakta om världen genom noggrann observation. 2. Informationen systematiseras sedan genom induktion. Studerar vi exempelvis svanar, kan vi möjligen efter en mängd observationer konstatera att fågeln i fråga är vit. Genom ett begränsat antal observationer sluter vi oss sålunda induktivt till något som berör alla svanar, och är utmärkande för klassen av svanar. 3. Den empiriskt-induktiva metoden hjälper oss att klassificera substanserna. Detta betyder att man bortser från det partikulära hos en individ (hur det är) och koncentrerar sig på det allmänna (vad det är). Vi kan exempelvis observera hundar med olika färg, kroppsbyggnad, humör och andra egenheter och ändå inordna dem i klassen av hundar, vilket betyder att vi givit en samlingsbeteckning för en mångfald av sinsemellan olika substanser. Här är det viktigt att se att vi kan kategorisera substanserna i en mängd olika klasser. Hundar tillhör exempelvis klassen av levande varelser, klassen av ryggradsdjur, klassen av däggdjur o.s.v. Dessutom kan klassen av hundar kategoriseras i olika raser, med olika karaktäristiska egenskaper. 4. Efter klassifikationen tar deduktionen vid. Detta betyder att vi genom att följa givna logiska regler kan sluta oss till slutsatser utifrån vissa givna premisser 12 realism (av lat. ting, sak) Uppfattningen att verkligheten existerar oberoende av om den blir erfaren eller kan erfaras.

18 (utgångsfakta). Aristoteles utvecklade ett logiskt system med fyra sorters satser som kan kombineras i 278 logiska varianter med två premisser följd av en slutsats. Premisserna kan ha fyra former: 1) Alla X är Y, 2) Inget X är Y, 3) Några X är Y, 4) Några X är inte Y. Genom klassifikationerna kan de utnyttjas exempelvis enligt följande: Alla hundar är däggdjur (Alla X är Y) 2. Alla valpar är hundar (Alla Z är X) 3. Alla valpar är däggdjur(alla Z är Y) Eller: 1. Ingen svan är svart (Inget X är Y) 2. Fågeln Z är svart (Z är Y) 3. Z är inte en svan(z är - X) Oberoende av vilka premisserna i en slutledning är följer slutsatsen givna lagar. Detta betyder förvisso inte att en logisk slutledning måste stämma överens med verkligheten, eftersom premisserna kan vara felaktiga. Exempelvis: 1. Alla fåglar kan flyga (Alla X är Y) 2. Alla hundar är fåglar (Alla Z är X) 3. Alla hundar kan flyga (Alla Z är Y) b. Aristoteles metafysik Aristoteles omfattande och komplicerade metafysiska system inrymde en hel världsbild, som fick betydelse ända in i modern tid. Det grundläggande draget i denna metafysik var antagandet att universum är målriktat, eller teleologiskt. I all materia finns enligt Aristoteles en naturlig rörelse. Eld och luft strävar exempelvis uppåt medan vatten och jord strävar nedåt. De olika substanserna söker sålunda alltid ett naturligt läge. Substanserna kan också påtvingas rörelse av yttre (t.ex. mänskliga) krafter. Emellertid är det just de naturliga krafterna som verkar i universum, och detta betyder att de följer särskilda orsakslagar mot vissa mål.

19 18

20 19 4. DEN HELLENISTISK - ROMERSKA PERIODEN År 322 f.kr. dog Alexander den store. Då hade han förändrat den politiska kartan genom sina erövringar från Indien i öst till Egypten och Grekland i väst. Då detta väldiga rike delades upp i olika politiska sfärer sammanhölls det av det grekiska språket, och den grekiska kulturen. Perioden som följde kallas av denna anledning för hellenismen, och sträcker sig fram till ungefär 50 f.kr., då det växande romarriket erövrade områden såväl i Nordafrika som i Grekland. Den kulturella tyngdpunkten förflyttades under denna tid från Aten till Alexandria i nuvarande Egypten. Här anlades ett stort bibliotek, som drog till sig forskare från hela riket. Antikens sista fem århundraden präglades av romarrikets uppgång och fall. Rom började märkas som politisk makt från och med 250-talet f.kr., och kom att expandera explosionsartat från ca 150 f.kr. till 150 e.kr FILOSOFISKA RIKTNINGAR a. Stoicism Stoicismen fick stor genomslagskraft och blev den dominerande filosofiska skolan under hela den hellenistisk-romerska perioden. Under denna 600-årsperiod genomgick läran emellertid en del förändringar, och kan därför indelas i tre faser: tidig stoicism ( f.kr.), mellanstoicism (100 f.kr.-100) och sen stoicism ( ). Under den tidiga stoicismen betonades metafysik och kunskapsteori. Mellanstoicismen präglades av en mer antropocentisk filosofi, som utmynnade i senstoicismens livsfilosofi. Stoikerna menade att kunskap kan erhållas genom logiska och kosmologiska studier, eftersom verkligheten är rationell. De förutsatte en intelligent världsordnare som skapat ett ändamålsenligt harmoniskt universum, som består av ett passivt stoff som följer mekaniska, deterministiska lagar. Människan har, enligt stoikerna, endast att acceptera vad som sker i världen, och eftersom universum är harmoniskt vet hon att vad som sker i det stora hela sker till det bästa. Individen får finna sig i att leva i samklang med världsordningen och ta motgångar och framgångar med ro. På så vis lär man sig att kontrollera sina känslor och passioner och leva ett lidelsefritt liv. Enligt stoicismen har alla människor vissa naturgivna rättigheter. Denna rätt uppnås genom insikt om den förnuftiga världsordningen. De romerska stoikerna Cicero ( f.kr.) och Seneca (4 f.kr.-65) utvecklade i enlighet med detta den romerska rätten med naturrätten som bas. Under den sena stoicismen befästes naturrättstanken och gav upphov till idéer om kosmopolitisk solidaritet och humanism. I dessa tankar kan också skönjas en viss reformvilja, som personifierades av den romerske kejsaren Marcus Aurelius ( ). Från mitten av 200-talet avtar stoicismens och ersätts av nyplatonism och kristendom. b. Skepticism och cynism

Vad är vetenskap? Kompendium i vetenskapsfilosofi Joakim Molander Filosofiska institutionen, Åbo Akademi 1995 Reviderad Mitthögskolan 1997 & 1999

Vad är vetenskap? Kompendium i vetenskapsfilosofi Joakim Molander Filosofiska institutionen, Åbo Akademi 1995 Reviderad Mitthögskolan 1997 & 1999 Vad är vetenskap? Kompendium i vetenskapsfilosofi Joakim Molander Filosofiska institutionen, Åbo Akademi 1995 Reviderad Mitthögskolan 1997 & 1999 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 1. VAD

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vad är kunskap och sanning, och hur vet vi det? Sverker Johansson Vad kallar vi kunskap och sanning i vardagen? Vardagskunskap Kunskap som funkar Bygger

Läs mer

Den platonska och aristoteliska kunskapen

Den platonska och aristoteliska kunskapen Den platonska och aristoteliska kunskapen Bilden ovan föreställer Platon och Aristoteles och är en detalj ur Skolan i Aten, en större fresk målad av Rafael som man idag kan se i Vatikanmuseet. I denna

Läs mer

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet. Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema.

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Litteratur: Anthony Kenny, Västerlandets Filosofi. Allmän kommentar: Kenny fokuserar mycket på filosofernas kunskapsteori. På mina föreläsningar kommer

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

i frågan»hur bör vi leva?«

i frågan»hur bör vi leva?« i frågan»hur bör vi leva?« 1 Auktoriteterna Platon och Ari stoteles menar båda att filosofin börjar med förundran. Människor förundrades över olika naturfenomen som de fann förvånande. De förbryllades

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa

Läs mer

Antikens Grekland. När man säger Antikens Grekland handlar det sett till geografi om en stor del av medelhavsområdet.

Antikens Grekland. När man säger Antikens Grekland handlar det sett till geografi om en stor del av medelhavsområdet. Antikens Grekland Antikens Grekland När man säger Antikens Grekland handlar det sett till geografi om en stor del av medelhavsområdet. Kreta 2000 f.kr 2000 f.kr Kung Minos Stort inflytande från Egypten

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Swedish. www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion

Swedish. www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion 1 Swedish www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion 15 april 2013 Hur känns det att bli upplyst? (What Does Enlightenment Feel Like?)

Läs mer

Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda.

Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda. Hur skiljer sig Buddha från hinduismen? Buddha trodde inte på någon gud, Buddha är ateist. Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda.

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Antikens litteratur 1

Antikens litteratur 1 Antikens litteratur 1 * Tänkesättet bestämmer hur författarna skriver * Tillgång till papper (vellum eller papyrus), kostnader, tid att skriva * Författarna skrev om mysterier i kosmos och i livet 2 *

Läs mer

Siddharta var en prins som bodde i Indien för 2500 år sedan. Han bodde på ett slott och levde i lyx och hans pappa kungen ville en dag att han skulle

Siddharta var en prins som bodde i Indien för 2500 år sedan. Han bodde på ett slott och levde i lyx och hans pappa kungen ville en dag att han skulle Siddharta var en prins som bodde i Indien för 2500 år sedan. Han bodde på ett slott och levde i lyx och hans pappa kungen ville en dag att han skulle ta över kungariket. Hans pappa försökte skydda honom

Läs mer

Lärarhandledning mellanstadiet

Lärarhandledning mellanstadiet Lärarhandledning mellanstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Problemet med pseudovetenskap handlar snarare om ett missförstånd av

Problemet med pseudovetenskap handlar snarare om ett missförstånd av Var ligger pseudot i pseudovetenskap? Problemet med pseudovetenskap handlar snarare om ett missförstånd av förhållandet mellan språk och verklighet än om misstag om verkligheten som sådan, skriver professor

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus

Läs mer

Österländska religioner Döende Kulturfaktorer

Österländska religioner Döende Kulturfaktorer Österländska religioner Döende Kulturfaktorer DE ÖSTERLÄNDSKA FOLKEN ÄR MYCKET RELIGIÖST OCH ANDLIGT INSTÄLLDA, MEN FÖRHÅLLANDEVIS OINTELLEKTUELLA Genom de österländska religionerna lär man att meditation

Läs mer

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Vad är en Mukti Deeksha?

Vad är en Mukti Deeksha? Vad är en Mukti Deeksha? HISTORIA I alla antika traditioner och speciellt inom skolan Guru Sishya Sampradhaya (tradition där kunskap ges från Mästare till lärjunge, direkt uppenbarelse) har Deeksha-cermonin

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Löfgren och Gunnar Floryd för alla tankar och resonemang som ni har bidragit med på vägen till färdigställandet av den här boken.

Löfgren och Gunnar Floryd för alla tankar och resonemang som ni har bidragit med på vägen till färdigställandet av den här boken. Förord Jag vill med den här boken bidra till att du som läsare får en annan syn på vad som är möjligt med hur du kan utvecklas som människa. Boken utmanar den rådande förställningen att Människor är som

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström ELEMENTA Pernilla Hägg Nordström Vad är då elementa - grundläggande, nödvändigt för livet på Jorden? Det är inte Dow-Jones index, inte en ständigt ökande BNP, inte tillgång på olja och billig el. Det är

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Om den Fysiska Hjärnan

Om den Fysiska Hjärnan Per Bruus-Jensen Översättning: Lars Palerius Om den Fysiska Hjärnan Subjektivt lever vi alla i var sin hjärna, vilken å ena sidan tjänar som en "utkikspost" för oss, och å andra sidan både som en verkstad

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv

Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv Kapitel 1 Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv Enligt legenden levde mänskligheten för många tusen år sedan i hälsa och lycka. Men efterhand som årtusendena gick förbi så började sjukdomar och olycka

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Framtidens lärande Anders Jakobsson, PhD Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Vetenskaplighet och lärande Mångvetenskapligt / tvärvetenskapligt Hur förhåller man

Läs mer

Inledning till praktisk filosofi - Introduktion

Inledning till praktisk filosofi - Introduktion Inledning till praktisk filosofi - Introduktion Marco Tiozzo marco.tiozzo@gu.se Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science Argumentation vs. retorik Välgrundade uppfattningar Välgrundade

Läs mer

Antikens världar. Instuderingsfrågor

Antikens världar. Instuderingsfrågor Antikens världar Instuderingsfrågor 1. Vilka spår av antikens kulturer kan vi uppfatta i vår egen tid? 2. Vad menas med ord och uttryck som folk och kultur? 3. Vad är skillnaden på ett kulturarv och ett

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

Ak 3 5. Thales. Victor Bäck. Idématerial för undervisningen i livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen

Ak 3 5. Thales. Victor Bäck. Idématerial för undervisningen i livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen Ak 3 5 Thales Idématerial för undervisningen i livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen Victor Bäck Regi och musik: Oskar Silén Översättning: F:ma Christel Forsblom Ljudteknik: Boomout Productions

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

KORT OM. Stephen Law. Översättning av Anna Holmqvist

KORT OM. Stephen Law. Översättning av Anna Holmqvist KORT OM Humanism Stephen Law Översättning av Anna Holmqvist Innehåll Förord... 8 Lista över illustrationer... 9 Inledning: Vad är humanism?... 11 1 Humanismens historia... 19 2 Argumenten för Guds existens...

Läs mer

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg Bikash Acharya Yoga-mindfulness 12 lektioner steg för steg Innehåll 7 Förord 8 Inledning 10 Vad är yoga-mindfulness? 12 Andningens betydelse i vardagslivet 14 Meditation 16 Nyckel till yoga-mindfulnessövningar

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

BIRKAN TORE. lär oss hur vi kan länka oss samman med vår andlighet

BIRKAN TORE. lär oss hur vi kan länka oss samman med vår andlighet BIRKAN TORE lär oss hur vi kan länka oss samman med vår andlighet 36 Inspire - vinter 2011/2012 B irkan Tore är känd från TV-programmet Det Okända. Han ser ut som en ängel och utstrålar lugn, medkänsla

Läs mer

Kan vi veta att vi inte är hjärnor i näringslösning?

Kan vi veta att vi inte är hjärnor i näringslösning? Ur: Filosofisk tidskrift, nr 2, 2012. Sara Packalén Kan vi veta att vi inte är hjärnor i näringslösning? 1. INLEDNING Överväg följande hypotes: Du tror dig leva i den värld som du uppfattar genom dina

Läs mer

Ak 6 7. Thales. Victor Bäck. Idématerial för undervisningen i livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen

Ak 6 7. Thales. Victor Bäck. Idématerial för undervisningen i livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen Ak 6 7 Thales Idématerial för undervisningen i livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen Victor Bäck Regi och musik: Oskar Silén Översättning: F:ma Christel Forsblom Ljudteknik: Boomout Productions

Läs mer

Religion - Delta i etiska samtal, etik och moral - Vad förkunnade Jesus - Bibelkunskaper om GT - Bibelkunskaper om NT

Religion - Delta i etiska samtal, etik och moral - Vad förkunnade Jesus - Bibelkunskaper om GT - Bibelkunskaper om NT - Delta i etiska samtal, etik och moral - Vad förkunnade Jesus - Bibelkunskaper om GT - Bibelkunskaper om NT - FN:s barnkonventioner och BRIS - Hur reklamen påverkar oss - Demokratiska beslut - Tyda samhällsinformation

Läs mer

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon Att finna sig själv utifrån Kierkegaard 2013 Frank Lorentzon Kierkegaard (1813-1855)!! Livet förstås baklänges, men måste levas framlänges En förfader till existentialismen Fokus på människan och hennes

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Svar på sju frågor om islam

Svar på sju frågor om islam www.islamguiden.com 1 Svar på sju frågor om islam Översättning till svenska: Aisha & Aisar Källa: http://www.thetruereligion.org/7questions.htm 1. Vad är Islam? Ordet "islam" är ett arabiskt ord som betyder

Läs mer

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Igår fick jag ett samtal från SVT Debatt för de ska idag ha ett program om Yoga. Skälet är att Östermalmsskolan har

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen Tidsmaskinen! På besök i Romarriket och kristendomen Wow! Du har uppfunnit en tidsmaskin och bestämmer dig för att resa bakåt i tiden! Du åker till Romarriket där du får lära dig massa intressanta saker.

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet?

Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Reflektioner kring kunskapens yttersta grundvalar vad är Sanning, och hur vet vi det? av Sverker Johansson 2003 Text att läsa inför min föreläsning 9

Läs mer

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Legenden om Lucia berättar om hur en hedning hade blivit förälskad i henne, men att

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Av: Johanna Åberg 9B Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Antiken Grekisk stil 800 f.kr-200 f.kr Den grekiska antiken bestod av grekisk mytologi och gudatro. Grekerna var mycket duktiga

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Frankrike 1780-talet KRIS

Frankrike 1780-talet KRIS Frankrike 1780-talet Kolonialhandel Upplysningen, Paris centrum Franska modespråk i Europa Frankrike 1780-talet Folkrikast i Europa Absoluta furstemakten KRIS Frankrike Politiska orsaker- L ancien regime

Läs mer

FYSISKT OCH PSYKISKT VÄLMÅENDE

FYSISKT OCH PSYKISKT VÄLMÅENDE FYSISKT OCH PSYKISKT VÄLMÅENDE FYSISKA KROPPEN Kristina Wennergren När det gäller den fysiska kroppen, kan de flesta av oss bli mycket mer medvetna om utrensning, uppbyggnad, självvård och förebyggande

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(12) Älta skolas mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 kunna några vanliga vilda växter i Sverige kunna några vanligt förekommande tamdjur i Sverige, samt namnge deras ungar

Läs mer

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika Litteraturhistoria Under några veckor ska vi arbeta med litteraturhistoria på svenskan. Vi kommer att gå igenom alla sju tidsperioder från antiken fram till modernismen. Hur och vad ska vi arbeta med?

Läs mer