FISKERIVERKET INFORMERAR

Transkript

1 FISKERIVERKET INFORMERAR Kunskapsläget vad gäller den havsbaserade vindkraftens effekter på fisket och fiskbestånden FISKERIVERKET AVDELNINGEN FÖR KUST- OCH SÖTVATTENRESURSER Redaktionskommitté: Susan Smith Håkan Westerberg För beställning kontakta: Fiskeriverket, Box 423, GÖTEBORG Telefon: , Telefax: ISSN FISKERIVERKET

2 FISKERIVERKET INFORMERAR 2003:2(1 23) Innehåll Sammanfattning 3 English summary 4 1. Bakgrund Genomgång av redovisade kunskapssammanställningar Dagsläget när det gäller utbyggnad till havs 6 1. Uppförda och fungerande anläggningar 6 2. Inlämnade projektansökningar till miljödomstol: 7 3. Utökat samråd: 7 4. Tidigt samråd 7 5. Utländska projekt Rådighetstillstånd Konsekvenserna av införandet av gröna certifikat Utredningar och FoU Boverkets uppdrag Naturvårdsverkets uppdrag Fiskeriverkets pågående och planerade undersökningar 13 Lillgrund 13 Utgrunden Fiskeriverkets bakgrundsdata Kunskapsläget Anläggningsfasen Drift 15 Fiskets bedrivande 15 Biologiska effekter Nedmontering Ekonomisk betydelse Fiskeriverkets strategi inför utbyggnaden av vindkraft till havs Kunskapsinhämtning Lokalisering Referenser Utredningar och propositioner Handlingar från vindkraftsbolag Övrigt Referenser till avsnitt

3 Kunskapsläget vad gäller den havsbaserade vindkraftens effekter på fisket och fiskbestånden Sammanfattning Denna rapport baseras på en redovisning av ett uppdrag i regleringsbrev för Fiskeriverket avseende budgetåret 2002 att redovisa kunskapsläget vad gäller den havsbaserade vindkraftens effekter på fisket och fiskbestånden. Kunskapsbristen beträffande effekter av vindkraftsanläggningar till havs är stor och endast ett fåtal fiskeriundersökningar har utförts i anslutning till existerande vindkraftsverk, vilka dessutom har avsevärt mindre dimension än de planerade anläggningarna. Därför är man hänvisad till indirekta bedömningar av möjliga effekter och antaganden om vindkraftverkens fysiska miljöinverkan. Med ledning av biologisk allmänkunskap kan följande faktorer ge störningar för olika fisksamhällen och enskilda fiskarter under anläggnings-, drifts- och nedmonteringsfasen försämring av vattenkvaliteten (sedimentspridning och utsläpp av olja och annat avfall) habitatsförändringar ljud/buller och vibrationer ljus elektromagnetiska fält (likströmskablar) Framför allt de tre sistnämnda fysikaliska faktorerna ger direkta signaler till olika sinnesorgan hos fisk och man påverkar kommunikation, lek, vandring och födointag. Samverkan mellan de olika störningsfaktorerna kan heller inte uteslutas. Utöver de biologiska effekterna på fisksamhällena i en vindpark, berörs tänkbara ekonomiska konsekvenser av inskränkningar i fiskets bedrivande (fiske- eller ankringsförbud). Fiskeriverket anser att det är olämpligt att lokalisera vindkraftsanläggningar på de för fisket så betydelsefulla utsjöbankarna på grund av att kunskapen om effekterna i dagsläget är bristfällig. 3

4 FISKERIVERKET INFORMERAR 2003:2(1 23) English summary: Offshore wind farms current knowledge concerning their effects on fisheries and fish populations. Summary of a report made in accordance with the governmental instructions to the National Board of Fisheries for the fiscal year Since only a few studies of the effects on fish or fish communities have so far been made in this context, there are great gaps in the relevant scientific knowledge. The findings have moreover been confined to small installations, and are thus hardly transferable to the much larger projects that are now being proposed. One is thus reduced to leaning on indirect assessments of the possible effects. It may be assumed, on the basis of common biological knowledge, that the the following types of environmental disturbances could occur, and affect the fish community or certain fish species, during the construction and operation of the farms and their eventual dismantling deterioration of water quality (by sediment or oil spills or through increased turbidity) changes in habitats noise and vibration unusual light and reflexions electromagnetic fields from direct-current cables The three last mentioned physical disturbances act directly on the sense organs of fish and thus affects such vital functions as communication, spawning, migration, and foraging. There may also be synergistic effects, and in addition to the biological ones, some economic consequenses in the way of bans on anchoring and fishing. In view of the present insufficient knowledge of the effects on fish, the National Board of Fisheries advises against the location, for the time being, of offshore wind farms on fishing banks. 4

5 Kunskapsläget vad gäller den havsbaserade vindkraftens effekter på fisket och fiskbestånden 1. Bakgrund Omställningen av Sveriges energisystem innebär att koldioxidutsläppen från fossila bränslen på sikt måste minska med procent samt att kärnkraften ska avvecklas och att vattenkraften inte ska byggas ut mer. Elproduktion från vindkraften har därför aktualiserats och i dag står denna för mindre än en procent av den totalt installerade effekten i Sverige. Tyskland har mest vindkraft i Europa (ca 47% av den totala produktionen) därefter Spanien och Danmark (19 respektive17%), medan Sverige ligger på sjunde plats. På senare år har lokalisering av vindkraftsanläggningar till havs tilldragit sig ett allt större intresse. Redan 1988 ansågs förutsättningarna vara större till havs än på land enligt Läge för vindkraft 1. Havsbaserade vindkraftverk har flera fördelar med jämfört med landbaserade: förutsättningarna för havsbaserad vindkraft är speciellt goda beträffande vindenergiinnehållet större arealer kan tas i anspråk och man kan därmed uppföra stora vindkraftsparker de motstående intressena förväntas vara färre än för landbaserade anläggningar. Vindkraftsutredningen gör därför i sitt slutbetänkandet Rätt plats för vindkraften 2 bedömningen att huvuddelen av framtida vindkraftsutbyggnad kommer att ske till havs. Speciella problem av ekonomisk och teknisk natur framfördes, men i dagsläget är det teknisk möjligt att bygga på vattendjup ner till meters djup. Teknikutvecklingen är snabb och effekten för en typisk vindkraftsturbin har ökat från 1,5 3 MW på ett par år. Utredningen föreslår en produktionskapacitet på 10 TWh/år som planeringsmål för vindkraftverksutbyggnaden. Klimatkommittén 3 angav utbyggnadsmål på 3 5 TWh per år fram till Statens Energimyndighet fick, i enlighet med förslag i betänkandet ovan, uppdrag att redovisa vilka områden som har särskilt goda vindförhållanden och ge förslag på planeringsmål. I rapporten Vindkraften i Sverige 4 preciserades planeringsmålet tidsmässigt till att vindkraften inom en tidsperiod på år ska bidra med 10 TWh/år. För att klara detta måste havsbaserade vindkraftverk byggas på förslagsvis Finngrund, Hoburgs- och N och S Midsjöbankarna i Östersjön, samt V Hallands Väderö, L Middelgrund och Fladen i Västerhavet. Dessa storskaliga havsbaserade anläggningar ska betraktas som en nationell angelägenhet till skillnad från de landbaserade enligt utredningen. Regeringen gav Naturvårdsverket och Boverket i uppdrag att vidareutveckla frågan om vindkraft till havs och föra processen vidare deras arbete tas upp i kapitel 2, nedan. 1.1 Genomgång av redovisade kunskapssammanställningar Litteraturstudien Vindkraft till havs (Petersson, december 2000) beskriver alla kända effekter av vindkraft på det marina livet och andra ämnesrelevanta studier. Rapporten är heltäckande och upptar drygt ett hundratal referenser. I sammanfattningen redovisas även olika brister som förekommer i tidigare studier och det besvärande faktum att dessa bedrivits vid enstaka verk; det saknas forskning om effekter av stora vindkraftsparker. Resultaten från befintliga studier kan dock användas till att förstå vilka effekter som kan tänkas uppkomma vid större vindkraftsparker. Genom sin aktualitet bör denna rapport kunna vara en värdefull källa för de miljökonsekvensbeskrivningar som krävs för ansökningar till miljödomstolarna samt tjäna som checklista för de som granskar ansökningarna. Miljökonsekvensbeskrivningar som arbetsprocedur och beslutsunderlag har stegvis introducerats i Sverige under mer än ett decennium. För en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, krävs inte bara en redovisning av effektstudier hämtade från litteraturen utan även förundersökningar som visar på de lokala förhållandena. Exempel på sådana 1 SOU 1988:32 2 SOU 1999:75 och Fiskeriverket Dnr SOU 2000:23 4 Statens Energimyndighet maj, 2001, se även Energipropositionen 2001/02:143 och Fiskeriverket Dnr

6 FISKERIVERKET INFORMERAR 2003:2(1 23) utredningar som bör ingå för fiskets del är kartläggning av fiskfaunan, fiskets bedrivande och omfattning, och slutligen en värdering av yrkesfisket i området. Baslinjeundersökningarna utgör grunden för utarbetandet av övervakningsprogram. Beskrivningen bör även innehålla de förväntade effekterna på fisk/fiske av olika störningar och konsekvenserna därav (ljud, elektromagnetism etc). I juli 2000 presenterades en MKB för den planerade vindkraftsparken Nysted (fd Rødsand) intill Lolland (danska: Vurdering af Virkning på Miljøet dvs VVM, engelska: Environment Impact Assessment, dvs EIA). Kvaliteten på Nysteds MKB var föredömlig och jämförbar med litteraturstudien ovan och innehöll 26 bakgrundsrapporter, varav tre behandlade undersökningar av fisk och en av ljud och vibrationer från två olika typer av vindkraftsaggregat (SEAS, 2000). Vid en granskning av de fyra svenska MKB, vilka återfinns i ansökningarna till olika Miljödomstolar (se pkt 2 i följande kapitel), märks en stor variation i kvalitet och omfattning. Den enda MKB:n som enligt Fiskeriverkets bedömning uppnår en acceptabel nivå är den för Lillgrund i södra Öresund. Ytterligare rön om effekter på fisk i samband med vindkraftverk utöver vad som presenterats i Petersson 2000 finns redovisade i kapitel 3 med tillhörande referenser och rör forskning på artificiella rev, ljud och retentionsområden. 1.2 Dagsläget när det gäller utbyggnad till havs Utbyggnaden av vindkraftsparker till havs är i huvudsak på prospekteringsstadiet, även internationellt sett. Det finns dock enstaka verk och mindre försöksanläggningar i drift alla förhållandevis kustnära (tabell 1). En vindkraftslokalisering till havs stöter på flera problem såsom stora investeringskostnader, inte enbart rörande själva aggregaten utan även kabeldragning och landanslutning. Eftersom kunskaperna om den marina miljön generellt sett är dåliga, utgör även miljöundersökningar för miljökonsekvensbeskrivningarna en stor post vid etableringen till havs. Beslutsprocessen omfattar många olika steg och för större anläggningar över 10 MW måste en prövning av regeringen ske, sk obligatorisk tillåtlighetsprövning. Trots detta finns ett flertal stora projekt i olika stadier av planeringen enligt nedanstående tabeller. 1. Uppförda och fungerande anläggningar Se tabell 2. Tabell 1. Havsbaserade vindkraftparker utanför Sverige som är i drift för närvarande 5. plats land start MW antal fabrikat Vindeby Danmark ,95 11 Bonus 450 kw Lely (Ijsselmeer) Holland NedWind 500 kw Tunø Knob Danmark Vestas 500 kw Dronten (Ijsselmeer) Holland ,4 19 Nordtank 600 kw Blyth Offshore UK ,8 2 Vestas 2 MW Middelgrunden, Copenhagen Danmark Bonus 2 MW Horns rev Danmark Vestas 2 MV summa 227,2 146 Tabell 2. Svenska havsbaserade vindkraftanläggningar. namn projektör antal aggregat totaleffekt startår Nogersund, Blekinge Sydkraft kw 1990 Bockstigen, V. Gotland Vindkompaniet 5 2,5 MW 1998 Utgrunden I, S Kalmarsund Vindkompaniet 7 1,3 MW 2000 Yttre Stengrund, NO Blekinge Vindkompaniet 5 2,0 MW

7 Kunskapsläget vad gäller den havsbaserade vindkraftens effekter på fisket och fiskbestånden 2. Inlämnade projektansökningar till miljödomstol: Lillgrund, söder om Öresundsbron, Skåne län (Örestads Vindkraftspark AB): 48 aggregat à 2 MW 6. Detta projekt har fått tillstånd i regeringsbeslut Petland Väktaren, söder om Holmsund, Umeå kommun (Nordanvind vindkraft AB): 30 aggregat à 2 MW. 7 Klasården, väster om Näsudden och norr om Bockstigen, Gotlands län (Vindkompaniet i Hemse AB), 21 aggregat à 2 MW. 8 Karlskrona offshore, Blekinge län, öster om Kristianopel, 9 km utanför Bredaviks udde (Vattenfall): 5 aggregat à 3,5 MW (uteffekt 17,5 MW = ca 54 GWh/år). 9 Fladen, ca 2,5 mil väster om Varberg (Göteborg Energi): aggregat à 2,5 3,5 MW, maximalt 300 MW (vilket ger en elproduktion på ca 0,5 1,0 TWh/år) Utökat samråd: Utgrunden II, i södra Kalmarsund (Airicole): aggregat à 2 4 MW = 50 MW (vilket ger en elproduktion på 170 GWh/år). 11 Finngrundens östra bank, mellan Gävle och Söderhamn (Bohus energi): 535 (alt 304) aggregat à 3,5 (alt 5) MW. 12 Hakefjorden, i Göta älvs mynningsområde (Bohus Energi): 22 aggregat à 1,5 MW Tidigt samråd (ej komplett): Öregrundsgrepen, Forsmark (Bohus Energi): 119 aggregat à 3 MW. Kriegers flak, ca 3,5 mil söder om Trelleborg, utanför territoralgränsen, men innanför svensk ekonomisk zon (Eurowind AB): verk (summaeffekt=1 000 MW). Den årliga elproduktionen beräknas bli 4 TWh/ år, vilket motsvarar en reaktor vid Barsebäck eller en tredjedel av elförbrukningen i Skåne. Även Tyskland projekterar för 75 aggregat på denna fiskebank som ur fiskesynpunkt är ett känsligt område med reproduktion av ett flertal arter (se nedan). 14 Stora Middelgrund, väster om Halmstad i södra Kattegat på de 15 20% som ligger inom svensk EEZ (Universal Wind): aggregat à 4,5 MW. Midbredan, norra Kalmarsund, (Vindkompaniet): max 14 aggregat och med en totaleffekt av 50 MW. Smygehuk Abbekås, Skåne län (Airicole): ca 28 aggregat à 4 MW 5. Utländska projekt Ambitionsnivån har varit hög i Danmark både vad beträffar antal vindkraftsparker, forskning och undersökningar för miljökonsekvensbeskrivningar mm, men programmet är kraftigt reducerat efter regeringsskiftet våren De planerade anläggningarna vid Rødsand 10 km utanför Nysted, Lolland (SEAS, 72 x 2,2 MW=158 MW) ska emellertid genomföras. Tysklands program för utbyggnad till havs består av ett 15 tal projekt, varav sju i deras ekonomiska zon i Östersjön. Placeringen av dessa båda länders projekt framgår av figur Rådighetstillstånd Enligt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet måste företagaren, för att få utföra ett vattenföretag, ha rådighet över vattnet inom det område där företaget ska utföras. Rådighetsansökan för områden på allmänt vatten ställs till Kammarkollegiet, vilken är den myndighet som i sin tillståndsprövning beaktar det 6 Fiskeriverket Dnr , mål nr Fiskeriverket Dnr 3368/ , mål nr Fiskeriverket Dnr , mål nr Fiskeriverket Dnr Fiskeriverket Dnr Fiskeriverket Dnr Fiskeriverket Dnr 3368/ L 13 Fiskeriverket Dnr Fiskeriverket Dnr

8 FISKERIVERKET INFORMERAR 2003:2(1 23) Figur 1. Danska och tyska havsbaserade vindkraftverk år Tyska Östersjöprojekt: 2=Beltsee Plambeck (415 MW), 4=Kriegers flak (315 MW), 5 10=Vento Tec ost I och II (?), 11=Arkona bäckenet sydost (945 MW), 12=Adler grund (790 MW), 13 15=Pommerska bukten (1 000MW). statliga allmänna intresset och ger tillstånd mot en smärre avgift enligt instruktionen i förordningen 1986:600. Med rådighet menas dock inte att bolaget har fått tillstånd att bygga inom ett visst område. Dessutom kan flera sökande få rådighet över samma område. Sammanlagt har 138 tillstånd för vindkraftsanläggningar till havs utfärdats t o m och de flesta av dessa är ligger förhållandevis nära kusten. De största aktörerna på marknaden med flest rådighetstillstånd är Bohus Energi (27), följd av Dosal AB (16) och Renewable Energy AB (15 tillstånd), men ännu är ingen av dessa verksamhetsutövare till havs. Vindresurserna i Sverige framgår av figur 2 och vindkraftsintresset är, enligt antalet ansökningar, koncentrerat till de kustavsnitt som har den största potentialen (se figur 3 6). På vissa sträckor är exploateringstrycket mer koncentrerat än annorstädes, tex i Öresund, Kalmarsund och vid Gotland. Det är som nämnts ovan, inte ovanligt att flera bolag har tillstånd på samma område, exempelvis Utgrunden i Kalmarsund, men samma bolag kan också ha flera tillstånd för ungefär samma område, som tex Lillgrund. Knappt hälften av bolagen har i sin ansökan angivit antalet vindkraftverk. Den största anläggningen kan komma att ligga utanför Luleå med drygt 2700 aggregat och drygt 200 stycken beräknas bli uppförda på vardera S Midsjöbanken (sydost Öland) och Kriegers Flak (södra Östersjön). Figur 7 visar fördelningen på olika storlek i ansökningarna. 8

9 Kunskapsläget vad gäller den havsbaserade vindkraftens effekter på fisket och fiskbestånden Figur 3. Områden i norra Sverige för vilka Kammarkollegiet t o m lämnat rådighet för vindkraft. Sammanlagt finns 138 tillstånd. För 57 av dessa har antalet vindkraftverk angivits och medianvärdet är 35 st/område. I vissa fall har flera företag rådighet för samma område. Antalet markeras med olika symboler i figuren. Figur 2. Vindenergikarta (förklaringar se Naturvårdsverket m fl, 2001; "Miljötillståndet i svenska kust- och havsområden" från vilken kartan är hämtad). 9

10 FISKERIVERKET INFORMERAR 2003:2(1 23) Figur 4. Som figur 3, södra Östersjön. Figur 5. Som figur 3, Västkusten. Figur 6 a. Som figur 3, detaljer över de områden som har störst antal rådighetsansökningar. 10

11 Kunskapsläget vad gäller den havsbaserade vindkraftens effekter på fisket och fiskbestånden Figur 6 b. Som figur 3, detaljer över de områden som har störst antal rådighetsansökningar. antal ansökningar antal aggregat Figur 7. Vindkraftparkernas storlek där denna angetts i rådighetsansökningarna. 1.4 Konsekvenserna av införandet av gröna certifikat Vindkraften berör tolv av de femton miljökvalitetsmålen. I propositionen Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier 15 som kom i maj 2001 framhålls särskilt tre åtgärdsstrategier som ska vara vägledande för det framtida miljöarbetet: effektivare energianvändning och transporter, giftfria och resurssnåla kretslopp samt hushållning med mark, vatten och den byggda miljön. I en följande proposition Sveriges klimatstrategi 16 presenterades en åtgärd för att främja elproduktionen från förnyelsebara energikällor genom sk gröna certifikat. Det nya kvotbaserade certifikatsystemet föreslås träda i kraft 1 januari 2003 och den kvoterade andelen av den totala elanvändningen bör kunna öka från 5 15% fram till år 2010 enligt Handel med 15 (2000/01:130) 16 (2001/02:55) 11

12 FISKERIVERKET INFORMERAR 2003:2(1 23) elcertifikat el från förnyelsebara energikällor. 17 De nuvarande subventionerna för vindkraft, som består av investeringsbidrag, miljöbonus samt speciellt stöd för småskaliga anläggningar, utgår därmed. Införandet av gröna certifikat gynnar och driver på omställningen av energiproduktion från fossilt bränsle till biobränsle framför allt i befintlig anläggningar för kraftvärme och industriellt mottryck. Energiföretagen måste dock certifieras enligt RECS (Renewable Energy Certification System) för att kunna driva handel med gröna certifikat. Energi från förnyelsebara energikällor som subventionerats kan emellertid inte säljas med gröna certifikat. Holland är det enda landet hittills som öppnat för denna typ av handel. I Sverige har 35 biobränsleanläggningar blivit certifierade och i år beräknas denna handel med gröna certifikat ge 100 miljoner. För vindkraftens del väntas konsekvenserna av dessa beslut bli att utvecklingen försenas och etableringen försvåras av ekonomiska skäl. Företrädare för de ledande vindkraftsföretagen var starkt kritiska när utredningen lades fram 31 oktober Man citerade bla vad utredningen själv kommit fram till, nämligen att ingen väsentlig expansion av vindkraften kommer att ske förrän omkring 2010 då elpriserna stiger och ny elproduktionskapacitet behövs i systemet. Styrelseordföranden i Eurowind företrädde en mer optimistisk linje baserat på uppgifter om att regeringen skissar på ett system med övergångsstöd för vindkraften. Denne menade även att ett marknadsanpassat system som REC, skulle kunna underlätta finansiering till vindkraftsinvesteringar samt att vindkraften skulle överleva i form av stora vindkraftsparker. 18 Regeringens nya förslag till energiförsörjning godkändes av riksdagen 11 juni Näringsdepartementet SOU 2001:77, Fiskeriverket Dnr Miljörapporten nr 5, Utredningar och FoU 2.1 Boverkets uppdrag Boverket har erhållit två uppdrag som rör vindkraft från Regeringen, nämligen att 1. enligt regleringsbrevet 2001 göra en översyn av verkets allmänna råd 1995:1 Etablering av vindkraft på land i samråd med Naturvårdsverket, Statens Energimyndighet och andra centrala myndigheter. Än så länge föreligger endast ett remissmaterial 19, som syftar till att underlätta planering och prövning av vindkraftsetableringar och som bla upptar havslokaliseringar redovisa ett planerings- och beslutsunderlag som visar de övergripande förutsättningarna för storskalig utbyggnad av vindkraftsanläggningar i hav- och fjällområden, inklusive Vänern. Dessutom ska en applikation för digital analys av geografiska data och metoder för att illustrera vindkraftsparkers påverkan i olika typer av landskap utvecklas. Som underlag för Boverkets bedömningar har även andra myndigheter fått liknande uppdrag (Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Svenska Kraftnät, Totalförsvaret). För att råda bot på de oklarheter som råder om vindkraftsparkers konsekvenser för havsmiljö, fiske, försvar mm föreslås i en lägesredovisning att påverkan studeras systematiskt vid ett par tre pilot-vindkraftsparker; antal och läge för dessa bör snarast utses. Båda uppdragen kommer att slutredovisas under året Handbok för etablering av vindkraft 20 Fiskeriverket Dnr

13 Kunskapsläget vad gäller den havsbaserade vindkraftens effekter på fisket och fiskbestånden 2.2 Naturvårdsverkets uppdrag Regeringen gav 2001 Naturvårdsverket i uppdrag att beskriva naturvårdens intressen på utsjöbankar och att prioritera bankarna med avseende på deras naturvärde. Naturvårdsverket skall också belysa vilken ytterligare kunskap som behövs för att från naturvårdssynpunkt bedöma förutsättningarna för en storskalig etablering av vindkraftverk. Vidare skall verket föreslå undersökningsprogram för vindkraftsparkers effekter på naturmiljön i havsområden. Man har valt att redovisa uppdraget i två steg. I en första redovisningsdel har verket prioriterat ett antal utsjöbankar med ledning av deras naturvärdena. Högsta prioritet erhöll Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken i Östersjön samt Lilla Middelgrund och Fladen i Västerhavet. Dessa fyra föreslogs att i första hand bli avsatta som marina naturreservat med skydd från olika slag av exploateringsföretag, som t ex vindkraft. 21 I en andra del har de stora bristerna framhållits beträffande både naturinventeringar och kunskaperna om livsmiljön, organismerna och deras funktion i den marina miljön. I förslaget till undersökningsprogram har en indelning gjorts i dels en karteringsdel med start senast 2004, dels ett undersökningsprojekt med start under Inventeringarna ska fokuseras på utsjöbankar som är prioriterade skyddsområden för marin naturvård och är fiskebiologiskt särskilt betydelsefulla. De forskningsinriktade studierna ska belysa långtidseffekter på marina livsmiljöer av ljud och vibrationer på ryggradslösa djur, fisk, fåglar och däggdjur ljus/belysning på fisk, fågel, däggdjur och alger elektromagnetism på fisk och ryggradslösa djur Dessa undersökningar ska bekostas av samhället. I ett särskilt PM understryks behovet av att även utveckla en mer ändamålsenlig planeringsmetodik för verksamheter utanför territorialgränsen. Förslagen gäller framför allt lagen om ekonomisk zon men även en vidareutveckling av PBL-instrumentet innanför territorialgränsen (PBL: Plan- och byggnadslagen) Fiskeriverkets pågående och planerade undersökningar Lillgrund Regeringen har i beslut (M1998/ 2620/Na) lämnat tillstånd för Örestads Vindkraftspark AB ett dotterbolag till Eurowind att på Lillgrund uppföra en gruppstation för vindkraft. 23 Grundet ligger mitt i Öresund, väst för Klagshamn och söder om Öresundsbron (se kapitel 1.2). Bolaget ska bekosta Fiskeriverkets undersökningar enligt villkor 5 för uppföljningar av gruppstationens effekter på fiskbestånd och fiske intill ett belopp av 2,5 miljoner kronor (2001 års prisnivå). 24 Förslag till fiskeriundersökningar har inlämnats till Länsstyrelsen i Skåne län och godkänts. Undersökningarna omfattar dels kartläggning av fiskekosystemet med provfisken som utförs med försöksuppläggningen BACI (Before After Control Impact), dels effektstudier av påverkan på lek och vandring på grund av undervattensbuller/ljud och elektromagnetism från kablar. Dessa undersökningar görs med hjälp av telemetri, ekointegrering och hydroakustiska mätningar. Undersökningarna startar 2002 och under den första säsongen ska följande moment utföras: provfisken vid ett tillfälle i oktober (varmvattenarter) med nätlänkar på Lillgrund, provfisken med parryssjor i maj (kallvattenarter), lekprovfiske med garn riktat mot piggvar i maj juni, telemetristudier på ål. 21 Fiskeriverket Dnr Fiskeriverket Dnr Fiskeriverket Dnr , , Fiskeriverket Dnr , , P

14 FISKERIVERKET INFORMERAR 2003:2(1 23) Utgrunden I södra Kalmarsund har Airicole AB för avsikt att utöka de 7 befintliga, 1,5 år gamla, vindkraftverken vid Utgrunden med upp till 26 nya. Byggstart beräknas kunna ske Bolaget har planerat för ytterligare åtta områden (omkring södra Öland, utanför Ystad och Barsebäck). Inventering av fiskeaktiviteterna och analys av fiskesamhällets struktur utfördes i december Fiskeriverket levererade då sammanställningar från fångstdatabasen till Utgrunden och sex andra av bolagets planerade vindkraftsparker. En komplett bild av fisket i ett avgränsat havsområde kan ej dock erhållas med dagens reglering, eftersom fiskeansträngningen enbart registrerar sättpositionen för redskapen. Någon kvantifiering av kustfisket med båtar under 10 m ingick heller inte (se vidare om begränsningar i följande kapitel). Under 2002 kommer en karaktärisering av ljudbilden att utföras runt den befintliga anläggningen. Ingemansson Technology AB har engagerats att göra mätningar under vattenytan med hydrofoner från 10 khz ner till 1/2 Hz och analysen kommer att ske i samarbete med Fiskeriverket och marinen. Retrospektiva studier av påverkan från växelströms-elkablar på ålens orienteringsförmåga planeras genom att det görs en sammanställning av erfarenheterna kring befintliga kablar. 25 Fiskeriverkets Kustlaboratorium Dnr Fiskeriverkets bakgrundsdata Fiskeriverket för statistik över svenskt fiske genom den obligatoriska loggboksföringen (se ovan). Verket bedriver även egna fisken för att göra beståndsuppskattningar samt i övervakningssyfte vid miljöstörande verksamhet. Dessa loggboksdata som har använts vid upprättande av MKB för olika vindkraftsprojekt i syfte att beskriva fisket, har vissa begränsningar, som nämnts i föregående kapitel; gäller ej fångster från båtar under 10 m (undantag av småtrålare), då fångsten från dessa registreras på respektive hemmahamn gäller endast sättpositioner. Detta medför exempelvis att tråldrag som påbörjas långt ifrån fiskebanken och går i riktning upp mot grundet, ej kommer med i den ruta statistiken tas från Övrigt referensmaterial från verkets egna undersökningar utgör då en komplettering i den mån området ifråga ligger inom ett provfiskeområde. Verket kan inte bidraga med uppgifter om fritidsfisket. Det har inte utförts någon fullständig analys av fisket vid utsjöbankarna med hjälp av denna statistik. Emellertid har det gjorts ett försök att göra en systematisk inventering om fisk och fiske med målsättningen att kunna geografisk avgränsa viktiga lekoch uppväxtområden, vandringsvägar och fiskeplatser. Uppdraget skulle samordnas med skärgårdsutredningen och utföras tillsammans med länsstyrelsernas fiskeenheter, men då det saknades resurser såg detta initiativ aldrig dagens ljus. 3. Kunskapsläget Av de litteratursammanställningar och miljökonsekvensbeskrivningar som redovisas i avsnitt 1.1 framgår att direkta fiskeriundersökningar vid havsbaserade vindkraftverk inskränker sig till den som genomfördes av Fiskeriverket vid ett enstaka, litet kraftverk utanför Nogersund (Westerberg 1994). Vid Vindeby i Danmark gjordes ett fåtal nätprovfisken före och efter att anläggningen togs drift men materialet var för litet för att dra några mer omfattande slutsatser. I huvudsak är man alltså hänvisad till indirekta bedömningar av möjliga effekter, baserat på biologisk allmänkunskap och 14

15 Kunskapsläget vad gäller den havsbaserade vindkraftens effekter på fisket och fiskbestånden antaganden om vindkraftverkens fysiska miljöinverkan. Inverkan av havsbaserad vindkraft på fisket och fiskbestånden sker på olika sätt under ett vindkraftsprojekts tre faser: 1. anläggningsfasen 2. driften 3. nedmonteringen. Störningarna på grund av en vindkraftsanläggning, speciellt under driftfasen, kan uppdelas i dels anläggningens inverkan på fiskets bedrivande dels inverkan på fiskarnas beteende och ekologi. Härtill kommer den samlade havsbaserade energiproduktionens ekonomiska betydelse för fiskerinäringen. 3.1 Anläggningsfasen Under anläggningsfasen har man flera möjliga störningar, som i huvudsak är av samma slag som för allt byggande i vatten och därigenom till stor del är kända till sin natur: sedimentspridning från grävarbeten buller från eventuella sprängningar och pålning utsläpp av olja och andra produkter från arbetsmaskiner, svetsning mm Beroende på vilken typ av fundament som används, vattendjup mm kommer individuella projekt att variera i omfattning av miljöpåverkan. Sedimentspridning har väldokumenterade effekter på undvikande av flera fiskarter redan vid låga koncentrationer (Moore 1977; Appleby and Scaratt 1989; Westerberg et al. 1996). Erfarenheterna från Öresundsförbindelsen är att spridningen kan hållas på en låg nivå genom planering av arbetet och användande av rätt teknik. Bullerproblemen är mer oförutsägbara. Effekten av sprängningsarbeten har studerats och de akuta effekterna på fisk går att beräkna. Teknik finns för att skärma av tryckimpulsen (bubbelridåer) om det blir aktuellt. Pålade fundament är en ny teknik och information om undervattensljudet från sådant arbete är begränsade. Effekterna på fisk i en publicerad studie av pålningsarbete (Shin 1995) visar emellertid att de kan vara stora och bör undersökas. Frågeställningarna blir liknande dem som diskuteras nedan i samband med buller från vindkraftverkens drift. Emissioner av skadliga ämnen i vattnet är troligen av liten betydelse, men bör självklart analyseras i en MKB och vid behov bli föremål för ett kontrollprogram under byggandet. 3.2 Drift Fiskets bedrivande Inverkan på fiskets bedrivande torde gå att i allt väsentligt förutse. Flera fiskemetoder kräver fri rörlighet för fartyg och redskap under fisket och sker med begränsad manöverförmåga. Dit hör drivgarn, snörpvad och trålfiske. Sådana metoder kommer att bli väsentligt hindrade inne i en vindkraftspark. Utvecklingen är mot allt större vindkraftsaggregat och avståndet mellan aggregaten ökar. I de flesta vindkraftsparker som planeras idag är avståndet m. Vid gynnsamma vind- och strömförhållanden torde trålfiske då vara möjligt. Det är emellertid osäkert om fartygstrafik och fiske kan komma att tillåtas inne i en vindkraftspark av säkerhetsskäl, eftersom räddningshelikoptrar enligt Räddningsverket inte tillåts operera där vid ett eventuellt haveri. Kablar i anslutning till anläggningen kan om de inte är väl nedgrävda utgöra ett problem för fiske med ankrade redskap, som bottensatta nät, liksom för trålning. Det kommer an på vindkraftsföretaget att avgöra om man vill avlysa fiske eller införa ankringsförbud för att skydda kablarna. Om detta inte sker är företaget skyldigt att ersätta redskap som en fiskare förlorar på grund av att de fastnar (SFS nr: 1996:518). Ett ankringsförbud kommer att innebära hinder även för fiske med alla passiva redskap, såsom nät, burar och tinor. I detta fall kommer huvudsakligen bara handredskapsfiske att vara möjligt. Biologiska effekter Ljud och vibrationer Anläggningen kan påverka fisksamhället på flera olika sätt varav de flesta är föga eller inte alls undersökta. Den tidigare nämnda 15

16 FISKERIVERKET INFORMERAR 2003:2(1 23) undersökningen vid Nogersund påvisade både undvikande och attraktion till kraftverket, men resultaten kan knappast överföras till vindkraftsparker med moderna, stora aggregat av annan konstruktion. Undervattensbuller och vibrationer är en viktig faktor. Hörseln är av stor betydelse för fiskar, för vilka synen bara ger information över korta avstånd (Hawkins 1981; Hawkins 1986). Fiskars hörsel är god vid låga frekvenser (se audiogram i figur 8). Man kan urskilja tre huvudgrupper av fiskar hörselspecialister, med koppling mellan simblåsa och innerörat, exempel är sill, generalister, med simblåsa som bidrar till känslighet och frekvensomfång, exempel torsk, lax mfl, relativt okänsliga, fiskar utan simblåsa, exempel plattfiskar, makrill. Samtliga grupper hör dock väsentligt bättre än människan vid mycket låga frekvenser, där också skillnaden mellan fiskgrupperna minskar (Enger et al. 1993). Reaktionen för mycket lågfrekventa ljud infraljud är relativt sett större än för buller i det för människor hörbara området. Sådant infraljud har visat sig ge stark undflyendereaktion hos laxfiskar (Knudsen et al. W/cm rödspotta torsk strömming människa Hz Figur 8. Schematiska hörselkurvor för människa och representanter för de tre huvudkategorierna i ljudkänslighet bland fiskar specialister (herring=sill), generalister (cod=torsk) och lågkänsliga utan simblåsa (plaice=rödspotta). 1994) och ål (Sand et al. 2000) och det är sannolikt att detta är ett generellt fenomen bland fiskar. En ljudvåg består av både tryckväxlingar och oscillerande rörelser vibrationer i vattnet. Flera ryggradslösa djur har högt utvecklad känslighet för lågfrekventa vibrationer. Kräftdjur har speciella känselorgan som kan uppfånga små rörelser i substratet (Popper et al. 2001, Heitler et al. 2000), nedgrävda musslor reagerar på ljudvågornas vattenrörelser vid sedimentytan (Franzen 1995). Kunskap om hur dessa djurgrupper reagerar på långvarig exponering för sådana stimuli saknas. De förväntade effekterna beror alltså både på vad för arter som är aktuella vid en vindkraftslokalisering andelen hörselspecialister, kommersiellt viktiga kräftdjur osv. och hur spektralfördelningen av undervattensbullret från kraftverken ser ut. I undersökningarna vid Nogersund ingick hydroakustiska mätningar, som visade att detta kraftverk alstrade ett starkt undervattensbuller med tonkomponenter ned i infraljudsområdet <10 Hz. I Danmark har liknande mätningar gjorts vid ett modernare vindkraftverk, dock med begränsat frekvensomfång i den lågfrekventa delen (SEAS 2000). Samverkan mellan flera ljudkällor i en vindkraftspark har inte studerats, men det faktum att aggregaten är nära synkroniserade i varvtal gör att man kan förvänta starka interferenseffekter och att alltså den lokala akustiska miljön kan variera väsentligt. Mekanismen för generering av lågfrekvent buller är oklar. Troligen har både fundamentets konstruktion och egenskaperna hos växellåda/generator betydelse. En hypotes är att vingtippsvirveln som löses av från rotorbladen kan generera infraljud då den träffar vattenytan. Det finns behov av en inventering och studie av hydroakustiken vid nu befintliga anläggningar för att få bakgrundsdata och en förståelse för mekanismerna. Det finns också ett behov av beteendestudier på de mest relevanta arterna vid tilltänkta vindkraftslägen. Ett område där data är speciellt angelägna är kring kräftdjurs beteende. Hummer, 16

17 Kunskapsläget vad gäller den havsbaserade vindkraftens effekter på fisket och fiskbestånden krabba och havskräfta är ekonomiskt mycket viktiga arter på västkusten. Förutom direkt undvikande av vindkraftsanläggningens närområde på grund av buller och vibrationer kan ljudmiljön ge indirekta effekter på beteendet. Ljudsignaler har för många fiskar stor betydelse i samband med lek, för att fiskarna skall kunna lokalisera varandra, signalera parningsberedskap mm (Lobel 1992, Lugli and Torricelli 1999). En höjning av bakgrundsbullrets nivå innebär att ljudkommunikationen begränsas, vilket kan förstöra möjligheten att använda området för lek. På samma sätt ingår vibrationer som en viktig del i hummerns parningsspel (Popper et al. 2001). Ett annat föga utforskat område av fiskbeteende är det naturliga bakgrundsbullrets betydelse vid orientering. Larver av revfiskar tycks söka sig mot bullret från brytande vågor på reven när de skall bottenfälla (Tolimieri et al. 2000). Gradienter i bakgrundsbuller kan vara viktig orienteringsinformation för både juvenila och vuxna fiskar, som störs av vindkraftsparker med svårförutsägbara konsekvenser. Ljus Det är ett bland sportfiskare välkänt förhållande att många fiskar reagerar med omedelbar flykt eller med att ta skydd om en skugga passerar över dem. Beteendet har troligen en funktion som skydda mot fågelpredation och förekommer även hos akvatiska evertebrater. Rotorbladen på ett vindkraftverk ger en fluktuerande skuggning på vattenytan som sveper över en stor yta storleksordningen m 2. Observationer av effekten på fiskar i detta område har inte gjorts, men det kan vara en bidragande orsak till den minskning av fiskaktivitet eller fisktäthet som noterades vid Nogersund i närområdet av kraftverket då rotorn var igång jämfört med vid stillastående (Westerberg 2000). Den statiska skuggan från kraftverkets fundament kan snarast förväntas ge effekt genom anlockning av fisk. Detta är en komponent i den funktion som artificiellt rev som en vindkraftspark kan få. Betydelsen av detta diskuteras i det följande. Habitatsförändringar Kraftverksfundamenten innebär en förändring av den lokala miljön. De skapar strömvirvlar, skugga, nya ytor för påväxt, förändrade sedimentationsförhållanden runt fundamenten osv. Detta har flera effekter på fisksamhället ökad födotillgång för vissa arter ökad predation för andra ny miljö som kan betyda kolonisation av nya arter förlust av miljö som kan missgynna befintliga arter Den övervägande effekten tycks, utifrån vad som är känt från liknande strukturer som borrplattformar, vara att fiskrikedomen ökar lokalt (Baine 2001, Svane and Petersen 2001). Det är ur förvaltningssynpunkt då viktigt att veta om detta beror på att befintliga fiskbestånd koncentreras, eller om det är en nettoökning av mängden fisk, eftersom det i det förra fallet kan leda till en ökad utfiskning, men i det senare kan betraktas som gynnsamt (Grossman et al. 1997). Denna fråga är idag obesvarad. Utfallet är starkt beroende av om fiske kommer att ske i området (Pitcher and Seaman 2000). När det gäller balansförskjutningar i fisksamhället är ökad predation på uppväxande fisk ett problem som speciellt bör uppmärksammas. Vindkraftsparker kommer i första hand att placeras på grundområden, som typiskt är uppväxtområden för flera arter. Om fundamenten lockar till sig större rovfiskar kan det få negativ betydelse för reproduktionen även i ett större område. Generellt är kunskaperna om miljökrav och beteende hos juvenil fisk bristfälliga. Även grundläggande kunskap om förekomster av ungfisk och larver på de områden som är aktuella för vindkraftsutbyggnad saknas. Utsjöbankar har i flera sammanhang utpekats som lämpliga för vindkraftsutbyggnad. Sådana bankar är normalt betydelsefulla fiskeplatser, vilket i sin tur beror på att de är viktiga lekplatser för flera kommersiella arter. Den underliggande anledningen till att bankar blir lekplatser är hydrografin på en bank, som gör att man där 17

18 FISKERIVERKET INFORMERAR 2003:2(1 23) får sk retentionsområden för fisklarver dvs områden där strömmarna håller kvar friflytande ägg och larver under en längre tid (Warner et al. 2000). Detta medför också att utsjöbankar är uppväxtområden för juvenil fisk. Sammantaget innebär dessa förhållanden att utbyggnad på utsjöbankar bör ske med stor försiktighet. Retentionsområden och lekplatser behöver inte sammanfalla. Många kommersiellt viktiga arter har fritt drivande ägg och larvstadier under flera veckor. För dessa arter är det för en fungerande reproduktion väsentligt att de hydrografiska förhållandena samlar larverna på gynnsamma platser inför övergången till liv på botten. Eftersom både fundamenten på en vindkraftsanläggning och rotorernas uppbromsning av vinden påverkar de lokala strömförhållandena så kan en vindkraftspark störa retentionsprocessen. Elektromagnetiska fält Elkablar till land och mellan vindkraftsaggregaten utgör ett fiskehinder om de inte är väl övertäckta. Eventuellt kan också elektromagnetiska fält runt kablarna påverka fisk och skaldjur. Detta är ett område där undersökningsverksamhet pågår i samband med HVDC-kablar för storskalig kraftöverföring (HVDC: high-voltage direct current, dvs högspänd likström). Runt sådana kablar induceras ett statiskt magnetfält. Telemetriförsök tyder på att störningar av det jordmagnetiska fältet faktiskt leder till felorientering hos vandringsål (Westerberg and Begout-Andras 2000). Effekter på andra fiskarter har inte studerats. Att många fiskar och andra djur använder det jordmagnetiska fältet vid orientering är emellertid väl belagt (Wiltschko and Wiltschko 1995, Tesch et al. 1992), detta gäller också kräftdjur (Ugolini and Pezzani 1995). Hajar och rockor intar en särställning genom att de besitter ett mycket känsligt elektriskt känselsystem, och använder de av havsströmmarna inducerade elektriska strömmarna i havet vid sin orientering (Kalmijn 1977). HVDC-kablar med återledning genom vattnet alstrar även elektriska fält i närområdet kring elektrodstationerna. Här kan effekten på broskfiskar (hajar) bli problematiska, men spänningsfallet är så litet att inverkan på benfiskar torde vara mycket begränsat. Effekter på orienteringssystemet är i första hand aktuellt i samband med likströmssystem. Sådan kraftöverföring är nödvändig för vindkraftsparker på långt avstånd från land förlusterna i en växelströmskabel blir oacceptabla vid cirka 50 km men diskuteras också som ett alternativ för kortare sträckor. Det vanligaste är dock ännu att man använder kablar med växelströmsöverföring. Kunskapen om hur växelströmsfält påverkar orientering och beteende hos akvatiska djur är väsentligen obefintlig. Synergieffekter Denna genomgång av vad som är känt om biologiska effekter av emissioner från en vindkraftsanläggning har diskuterat varje stimuli för sig. Kunskapen om eventuell samverkan av flera faktorer saknas. Att sådana synergieffekter kan finnas, tex mellan ljud och ljusstimuli från vindkraftsaggregat, kan emellertid inte uteslutas. 3.3 Nedmontering Om miljön i en vindkraftspark som tjänat ut skall återställas så innebär det väsentligen att alla moment vid anläggningsfasen kan bli aktuella igen. Det är då viktigt att redan vid valet av fundamentteknologi och konstruktion ta hänsyn till komplikationer som kan uppstå i denna fas. Alternativt kan man redan från början välja att låta fundamenten bli kvar och tjäna som ett artificiellt rev, men då bör förutsättningarna när det gäller balansen mellan koncentration och produktion av fisk, som diskuterats ovan, vara utredda. 3.4 Ekonomisk betydelse Om den ekonomiska effekten på fiskesektorn av en eventuell storskalig vindkraftsutbyggnad till havs kan man idag bara spekulera. Kunskapsbristen när det gäller både eventuella negativa och positiva effekter är väsentligen total. 18

19 Kunskapsläget vad gäller den havsbaserade vindkraftens effekter på fisket och fiskbestånden I de uppställda utbyggnadsmålen talar man om en volym motsvarande 1000 till 2000 aggregat. Med 1 km separation upptar dessa en samlad yta av lika många km 2. Detta motsvarar cirka 10% av arean på alla inflyttningsområden för trålning i Sverige enligt en pågående studie av trålfisket vid Fiskeriverket. Om vi antar att fisket i inflyttningsområden är representativt för fiskemöjligheterna på de områden som skulle tas i anspråk för vindkraft så blir värdet i förstahandsledet av fisket på dessa områden storleksordningen 100 milj. kr/år. Ett totalt fiskeförbud eller fiskehinder i vindkraftsparkerna innebär alltså att yrkesfisket förlorar fiskemöjlighet motsvarande 100 milj./år. Hur fritidsfisket kommer att påverkas finns inget underlag för att uppskatta. Om vindkraften inverkar menligt på fiskrekryteringen kan effekterna bli betydligt större, men någon skattning av detta finns det inte underlag för, lika lite som det går att beräkna en eventuell ökad fiskproduktion på grund av reveffekten. 4. Fiskeriverkets strategi inför utbyggnaden av vindkraft till havs Den huvudsakliga slutsatsen av denna genomgång av kunskapsläget är att underlag för en säker bedömning av effekterna på fisk och fiske av havsbaserad vindkraft i allt väsentligt saknas. Konsekvenserna av detta är att kunskapsinhämtning måste prioriteras och föregå beslut om storskalig utbyggnad. En sådan kunskapsuppbyggnad bör ske stegvis och i internationell samverkan. På grund av närboendes motstånd mot vindkraftsanläggningar har i den aktuella debatten lokalisering långt från land kommit att bli ett huvudalternativ. Av tekniska skäl har då en fokusering skett på utsjöbankar. Dessa områden har ur fiskreproduktionssynpunkt såväl som för fiskets bedrivande mycket stor betydelse och Fiskeriverket anser därför att sådan lokalisering generellt sett är olämplig. 4.1 Kunskapsinhämtning Försiktighetsprincipen är en strategi för ett effektivt skydd av den marina miljön i de fall då påverkan av mänskliga aktiviteter är okänd eller ej känd i detalj. Principen har ratificerats av medlemsländerna i OSPAR och HELCOM. Även bland Miljöbalkens hänsynsregler i 2 kap är försiktighetsprincipen inskriven, liksom kunskapskravet, varför alla MKB måste ta dessa och övriga hänsynskrav i beaktande. Med åberopande av någon av dessa grunder torde med dagens kunskapsbrist tillstånd för stora vindkraftsparker ej få utfärdas. Denna åsikt framfördes redan i Fiskeriverkets yttrande ( ) till Miljödepartementet angående SOU 1999:75 Rätt plats för vindkraften. 26 Fiskeriverket menar att en storskalig utbyggnad av vindkraft till havs måste föregås av noggranna studier av vindkraftens fiskeribiologiska och andra miljöeffekter liksom av konsekvenser för fiskets bedrivande, i vilket sammanhang också yrkesfisket måste medverka. Strategin för den nödvändiga kunskapsinhämtningen bör vara stegvis. Först fortsatta studier vid anläggningar som redan är i drift. I ett andra steg borde ett storskaligt och långsiktigt forskningsprojekt med fokus på fiskeribiologiska aspekter initieras i samverkan med europeiska intressenter. Det finns idag danska, brittiska och holländska anläggningar, vilka ligger i storleksordningen aggregat, och där viss undersökningsverksamhet pågår eller planeras. Förutsättningarna för ett projekt finansierat genom EU:s 6:e ramprogram borde finnas, eftersom kunskapsbristen är akut även på det interna- 26 Fiskeriverket Dnr

20 FISKERIVERKET INFORMERAR 2003:2(1 23) tionella planet. I ett tredje steg bör, med utgångspunkt från vunna erfarenheter, forskning och undersökningar ske för att belysa förhållanden i svenska vatten. Sådana undersökningar skulle kunna ske vid ett fåtal demonstrationsanläggningar både i Östersjön och Västerhavet, eftersom dessa vattenområden representerar vitt skilda förutsättningar. Dessa undersökningar torde inte kunna genomföras utan statlig medverkan. 4.2 Lokalisering Det har hävdats i olika sammanhang att havsbaserad vindkraft innebär färre konflikter jämfört med landbaserad. Företrädare för bla fiskenäringen, naturvården, totalförsvaret och luft- och sjöfarten menar att så inte är fallet. Fiskeriverket vill framhålla att en etablering av vindkraftsparker till havs inte är okontroversiell i och med att konflikter kan uppstå med fiskeintressen, såväl nationella som internationella, inklusive fiskerelaterade sociala intressen och friluftsintressen. Utsjöbankar och andra grundområden utanför kusten är exempelvis goda fiskeområden där det bedrivs ett intensivt och varierat fiske. Vindkraftsanläggningar kan där innebära ett fysiskt hinder. Det är också väl känt att bankar fungerar både som lek- och uppväxtområden för fisk. Studier av deras ekologi och funktion har visat att dessa områden utgör retentionsområden för djur- och växtplankton och inte minst fiskyngel, beroende bla på att cirkulationsmönster, temperatur och salthalt är annorlunda än i omgivande vatten. Detta innebär således att utsjöbankar generellt sett och under stor del av året har stor betydelse för fiskbeståndens fortlevnad. Fiskeriverket ska i enlighet med sitt sektorsansvar för miljön verka för en biologisk mångfald och därmed för ett variationsrikt fiskbestånd. Den potentiella skadan vid en etablering av vindkraft i större format kan ej uppskattas kvantitativt, men verkets bedömning är att de ekonomiska och ekologiska effekterna inte är obetydliga. De områden som är av riksintresse för yrkesfisket måste i rådande kunskapsläge betraktas som direkt olämpliga för en vindkraftsetablering i stor skala. För andra områden som är känsliga och värdefulla områden för fisk/fiske är bedömningsunderlaget emellertid bristfälligt. Utanför 12 sjömil, dvs territorialgränsen, har få områden angetts som riksintresse för yrkesfisket, därför att när dessa områden upprättades riktades uppmärksamheten mot exploatering nära kusten. Det pågår ett arbete med att omarbeta Områden av riksintresse för yrkesfisket (Fysisk planering, PBL/NRL, underlag nr 34, 1991). Fiskeriverket avser att i höst presentera en reviderad lista över dessa riksintressen och i utarbetandet av denna kommer fiskets nuvarande geografiska fördelning och konflikten med vindkraftsetablering att vägas in. 5. Referenser 5.1 Utredningar och propositioner Bostadsdepartementet. Läge för vindkraft betänkande av vindkraftsutredningen. SOU 1988:32. Miljödepartementet. Vindkraften en ren energikälla tar plats. Lägesrapport från Vindkraftsutredningen december SOU 1998: 152 (Fiskeriverket Dnr ). Miljödepartementet. Rätt plats för vindkraften slutbetänkande av Vindkraftsutredningen. SOU 1999:75. Miljödepartementet. Förslag till svensk klimatstrategi betänkande av Klimatkommittén. SOU 2000:23. 20