Årsredovisning och verksamhetsberättelse

Transkript

1 1 Årsredovisning och verksamhetsberättelse Gymnasieförvaltningen 2014 Erik Tönnäng Jan Strid Ekonom Förvaltningschef 29 Januari 2015

2 2 Verksamhetsberättelse... 3 Förvaltningens verksamhet... 3 Gymnasieskolan... 4 Målsättning och färdriktning i gymnasieförvaltningen... 5 Politiska mål... 6 Jämförelser av resultat... 7 Genomlysning av gymnasieförvaltningen pwc uppföljning... 9 Ekonomi Det systematiska kvalitetsarbetet Internkontrollområden Ur rektorernas verksamhetsberättelser Årets viktigaste händelser Personal arbetsmiljö Utmaningar, risker och möjligheter Framtiden Sammanfattning Slutord Underlag till verksamhetsberättelse samt nyckeltal... 19

3 3 Verksamhetsberättelse Bakgrund Den 1 januari 2011 bildades en gemensam politisk nämnd, bestående av elva ledamöter, sju från Karlskoga kommun och fyra från Degerfors kommun, för de frivilliga skolformerna i Karlskoga och Degerfors kommuner. Ett avtal mellan kommunerna reglerar och styr samarbetet mellan kommunerna. Vid minst två tillfällen per år sker samråd mellan kommunerna där aktuella frågor behandlas. I och med 2014 har den första fyra-årsperioden avslutats och en ny nämnd kommer att tillträda Gymnasienämnden Gymnasienämnden har under 2014 tillsammans med samrådet mellan kommunerna arbetat fram en arbetsordning och förtroende som gör att nämnden från 2015 tydligare kan gå in för framtidsfrågorna. Budgeten från kommunerna är 2015 på en nivå som bättre harmoniserar med det uppdrag som nämnden har tilldelats. Det har tagit tid att hitta rätt nivå på gymnasienämndens budget. Mycket beroende på den komplexitet som finns kring elevströmmar och elevernas fria val av utbildning samt samverkan mellan två kommuner. Arbete har under året lagts ned på att få en klar bild över de elever som söker externa anordnare, både kommunala och fristående. Idag har nämnden en tydlig bild över alla externa elever vilket skapar en trygghet i ekonomin och verksamheten. Förvaltningens verksamhet Verksamheten i förvaltningen omfattar gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxnas lärande. Dessa verksamheter finns i båda kommunerna. Verksamheten finns idag lokaliserad på fem ställen. Möckelngymnasiet i Karlskoga, Möckelngymnasiet i Degerfors, Bruksskolan, Ekeby och Campus Alfred Nobel. Beslut finns på att flytta resterande delar av Gymnasiesärskolans verksamhet från Bruksskolan till Möckelngymnasiet i Karlskoga. Diskussioner förs om att flytta yrkeshögskolan från Campus Alfred Nobel när Science park lämnar C-huset, Bregårdsskolan. En lokalutredning har arbetat under 2014 och resultaten presenteras under februari Ledningsorganisationen består för närvarande av 6 rektorstjänster och förvaltningschef. Beslut togs under hösten 2014 om en ny ledningsorganisation med tydligare pedagogiskt ansvar till rektor och förändringar på förvaltningen bland annat kring de tjänster som samordnas med Barn- och utbildningsförvaltningen. Den nya ledningsorganisationen går i full kraft hösten Gymnasieskolan erbjuder för närvarande 14 nationella program samt alla introduktionsprogrammen. Gymnasiesärskola och korttidstillsyn strävar efter att öka antalet aktiviteter för inkludering och integrering i gymnasieskolan. Särskild undervisning för vuxna är föreslagen att flytta over sin verksamhet till vuxnas lärande för att öka möjligheterna till inkludering med andra vuxna. Vuxnas lärande omfattar grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare, samhällsorientering, Lärcentrum samt yrkeshögskoleutbildning.

4 4 Gymnasieskolan Statistik Demografi Tabell1. Demografi uppdelat på Karlskoga och Degerfors kommuner för 2014 och beräknat för de kommande fyra åren (15-18 åringar hösten respektive år, SCB nov 2014) Karlskoga Degerfors Summa (Diff. föreg. år) (-47) (-40) (-20) (+4) Befolkningsstatistik från SCB november Statistiken visar att antal elever i gymnasieåldrarna minskar i båda kommunerna från Antalet elever i Möckelngymnasiet har inte tidigare följt demografin utan har lyckats locka fler elever än demografin har förutspått. Det är en utmaning för gymnasieskolan att behålla antal elever i verksamheten trots en minskad demografi. Gymnasieelevernas val - volymer läsåret 2014/15 Tabell 2. Elevvolymer i gymnasieskolan läsåret 2014/15. Mätdatum Möckelngymnasiets elevvolym för närvarande Sammanlagt 1061 elever, 864 elever i Karlskoga och 197 elever i Degerfors Inresande elever från annan kommun 106 elever totalt. (En ökning med 4 elever) - varav 23 elever från Storfors kommun, 19 från Kristinehamns kommun, och övriga från ett antal olika kommuner. Drygt 50 % av inresande elever är elever på NIU (Nationell Idrotts Utbildning) inom fotboll och ishockey. Elever från Karlskoga och Degerfors som går i annan kommun eller fristående skola 523 elever vilket är en minskning med 9 elever jämfört med 2013 Antalet elever på Möckelngymnasiet har ökat något trots sjunkande demografi i de två kommunerna. Antalet inresande elever har ökat något och antalet utresande elever har minskat jämfört med föregående läsår. Antalet elever på Möckelngymnasiet kan öka marginellt genom att det finns lediga platser på några program. Den beslutade flytten av Gymnasiesärskolan och det ökade antalet elever på språkintroduktionen gör att det kan bli aktuell att se över en utökning av lokalerna i Karlskoga.

5 5 Förstahandsval Tabell 3. Antalet sökande elever från årskurs 9 till gymnasieutbildning höstterminen 2014 och deras förstahandsval. Antal elever årskurs 9 Andel sökande till egen skola Andel sökande till extern anordnare Andel sökande till högskoleförberedande utbildning Andel sökande till yrkesutbildning Karlskoga ,4% 39,6% 59,3% 38,9% Degerfors 91 60,4% 39,6% 35,2% 61,5% Summa båda kommunerna ,4% 39,6% 53,9% 43,4% Obehöriga elever och betygsresultat grundskolan Andelen behöriga elever från Karlskogas grundskolor till yrkesprogram var 81,3 % vilket är 5,6 procentenheter lägre än riket. Den genomsnittliga betygspoängen var 199,8 vilket är 15,0 enheter lägre än riket. Andelen behöriga elever från Degerfors grundskolor till yrkesprogram var 78,5 % vilket är 8,4 procentenheter lägre än riket. Den genomsnittliga betygspoängen var 200,6 vilket är 14,2 enheter lägre än riket. Tabell 4. Antalet folkbokförda elever på något av dem fem introduktionsprogrammen. Elever, andel (%) folkbokförda i kommunen på introduktionsprogram (Skolverket) Karlskoga 29,3 16,7 11,7 Degerfors 28,5 20,1 18,0 Riket 17,7 12,9 10,4 Antal elever på introduktionsprogram har minskat betydligt men är fortfarande högre än riket. Det motsvaras väl av den högre andel obehöriga elever i grundskolan i våra kommuner. Målsättning och färdriktning i gymnasieförvaltningen Gymnasieförvaltningen stakade 2013 ut en färdriktning som vi vill arbeta efter för att nå bästa resultat i alla våra verksamheter. Effektmål Attraktiv utbildningsanordnare som har lyskraft i betraktarens ögon Inriktningsmål Elever/kursdeltagare som är väl förberedda för framtiden

6 6 Hög måluppfyllelse i samtliga verksamheter Skola och näringsliv som har goda relationer och konkret samverkan Alla ungdomar och unga vuxna är i sysselsättning eller utbildning Utbildnings- och kursutbud som påverkas av efterfrågan Tydlig aktör i lärarutbildningens verksamhetsförlagda del Resultatmål Möckelngymnasiet är förstahandsval för folkbokförda elever i Karlskoga och Degerfors kommuner till de gymnasieprogram som Möckelngymnasiet erbjuder Måluppfyllelsen i respektive verksamhet är minst i nivå med rikets genomsnitt Aktiviteter En tydlig organisation för uppföljningsansvaret för att undvika att utslagning sker Metoder och verktyg i undervisningen förfinas för att tillvarata varje elevs/kursdeltagares drivkraft Fler arenor för samverkan utvecklas Varje rektorsområde beskriver sina aktiviteter i en verksamhetsplan. Aktiviteterna redovisas och följs upp systematiskt genom verksamhetsberättelser på arbetslagsnivå och på rektorsnivå. Politiska mål Gymnasieförvaltningen arbetar efter politiska mål som är formulerade av Karlskogas kommunfullmäktige. Gymnasienämnden har ledamöter från två kommuner vilket medför att politiker från Degerfors inte har samma bakgrund i den politiska processen och de överväganden bakom fullmäktige mål som formuleras i Karlskoga. Gymnasienämnden formulerar nämndmål utifrån Kommunfullmäktiges mål. Förvaltningens styrdokument består av varje rektors verksamhetsplan som utgår från statliga och kommunala mål samt förvaltningens färdriktning. Verksamhetsplanen syftar sammantaget till att stödja måluppfyllelse. Handlingsplan för hur kommunens ungdomar bättre kan klara gymnasiet på 3 år Bedömning och betygssättning Skolinspektionen pekar i sin regelbundna tillsyn 2012 på låga förväntningar på elevernas prestationer och låga betyg. Om lärare använder en dokumenterad bedömningsmodell för summativ och formativ bedömning där betygskriterier, kurs/ämnesmål och elevinflytande ingår, ökar elevens möjligheter att tydligt se vad som krävs för varje betygsnivå. Rektorer uppmanas att organisera seminarier där lärare från grundskola och gymnasium möts för att jämföra bedömningsunderlag i syfte att lära av varandra. Rektorer uppmanas till att initiera seminarier där de nationella provens resultat i relation till betygssättning diskuteras.

7 7 Alla lärare har i uppdrag att säkerställa att varje elev får den optimala utmaning i sitt lärande som eleven har rätt till. Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledningen förutsätts ha mycket hög kompetens i att vägleda eleven i det stora utbud av utbildningar som finns. Det omfattar inte enbart de olika nationella programmen, utan även vägledning utifrån arbetsmarknadens behov och krav på kompetens. Uppföljning Förbättringsarbete är igångsatt sedan våren Åtgärderna som ska göras är långsiktiga och handlar om att förändra arbetssätt, strukturer och processer. Arbetet beskrivs i rektors verksamhetsplan och uppföljningar presenteras i verksamhetsberättelserna. Förvaltningens ledningsgrupp arbetar med frågan under månatliga ledningsgruppsmöten. Jämförelser av resultat Skolverket 2014 Resultat från 2014 kommer i mitten av februari Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning (genomsnitt) K 13,0 K 12,9 K 13,3 D 14,6 D 13,8 D 12,5 Länet 13,5 13,4 13,7 Riket 14,1 14,0 14,0 Resultatet visar en blandad bild. Den officiella statistiken från Skolverket väntar vi på, men resultatet verkar liknande för Den lägre betygspoängen för Degerfors kan delvis förklaras av ett nytt utbildningsutbud sedan sammanslagningen med Karlskoga. Om man ser gymnasieskolans resultat i jämförelse med grundskolans resultat motsvarar nivåerna varandra väl jämfört med riket. Skolinspektionen har i sitt inspektionsbeslut pekat på alltför stora olikheter inom gymnasieskolan när det gäller lärarnas undervisning. Skolinspektionen kräver åtgärder som leder till mer lärarsamarbete och mer inriktning mot nationella mål och examensmål. Detta är ett område som rektor ska beskriva i sin verksamhetsplan. Gymnasieskolan har en arbetsorganisation som nu ger goda förutsättningar för förbättringsarbete. Genom att ta vara på den kompetens som finns hos lärare finns möjligheter att komma tillrätta med bristerna genom att kompetensutvecklingstid används till ett erfarenhetsutbyte och ett lärande mellan lärare. Möckelngymnasiet har också fördelen att kunna sprida lärdomar mellan orterna och mellan olika verksamheter inom förvaltningen. För att bryta en negativ utveckling behöver undervisningen sätta eleverna i fokus. Forskning visar att förväntningar på elevens förmåga att prestera, speglas i elevens resultat. Att självgranska den egna värdegrunden generellt och den egna synen på elevernas förväntade prestationer specifikt, blir därför av avgörande betydelse för att bättre bidra till elevernas lärande och måluppfyllelse. En

8 8 granskning av undervisningens tidsindelning med åtgärder för längre arbetspass skulle minska lärarnas stress, bidra till förändrade arbetsformer och höja förväntningar på elevens ansvar för sitt eget lärande. Om det viktigaste för elevers resultat är mötet med läraren och skolans förväntningar på eleven är det näst viktigaste rektors pedagogiska ledarskap tillsammans med lärarna. Ett utvecklingsarbete kring rektors pedagogiska ledarskap har startat i förvaltningens ledningsgrupp. Fullmäktiges mål och styrmått Gymnasienämnden har satt försiktiga styrmåttsnivåer under dessa inledande år som verksamheten pågått. Nu kan vi konstatera att flera av målnivåerna har uppnåtts och att utfallet visar goda resultat. De områden som långsiktigt är de största utmaningarna är elevernas betygsresultat och att alldeles för många elever upplever sig vara utsatta för kränkande behandling trots att trivseln på skolan visar goda resultat. Analys och slutsatser i jämförelse med andra kommuner Någon jämförelse med liknande kommuner låter sig inte göras fullt ut eftersom förvaltningens verksamhet omfattar två kommuner. Den statistik som finns att tillgå är baserad på den enskilda kommunen och inte på hur verksamheten är organiserad. Observeras bör att den statistik som redovisas i nationella jämförelser av olika slag jämför de folkbokfördas resultat, inte den enskilda skolans resultat. För Möckelngymnasiet innebär det att man inte kan se skolans resultat som Karlskogas eller Degerfors resultat, då ett antal elever kommer från andra kommuner. På samma sätt går ca en tredjedel av kommunens folkbokförda elever hos andra utbildningsanordnare. Öppna jämförelser är därför ett mått på hur folkbokförda ungdomar klarar sin gymnasieutbildning oavsett hos vilken utbildningsanordnare man genomför sin gymnasieutbildning. Elevernas måluppfyllelse Ett förbättringsområde som förvaltningen har att arbeta med är elevernas måluppfyllelse. Båda kommunerna har rimliga resultat när det gäller antalet elever som fullföljer sin gymnasieutbildning. Behörigheten till fortsatta studier på högskola är dock lägre och betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning är avsevärt lägre jämfört med många andra kommuner. Betygspoängen har förändrats relativt lite de tre senaste åren och en slutsats är därför att verksamheten behöver självgranska och analysera de egna arbetsformerna för att ta reda på varför elevernas resultat inte förbättras. En slutsats är också att de flesta elever fullföljer sin utbildning efter tre år eller mer, samtidigt som betygsnivåerna är låga. Skolinspektionen har påpekat att det här är ett generellt mönster i kommunen, att elever har låga betyg. Karlskoga och Degerfors har låga resultat när det gäller ungdomars etablering på arbetsmarknaden inom två år efter avslutad utbildning. Gymnasienämnden har uppföljningsansvar upp till fyllda tjugo år samtidigt som gymnasieförvaltningen har begränsade resurser för att kunna fördjupa arbetet på ett optimalt sätt. En ansökan om utvecklingsmedel har lämnats till kommunstyrelsen i Karlskoga för att få resurser att kunna hantera uppföljningsansvaret på ett bättre sätt. Ansökan avslogs av kommunstyrelsen vilket innebär att nämnden får hitta nya vägar kring detta område.

9 9 Nya Möckelngymnasiet i Karlskoga ger goda förutsättningar när det gäller attraktiv fysisk miljö vilket har positiv påverkan på elevernas motivation. Ett pedagogiskt utvecklingsarbete är en annan viktig förutsättning, vilket innebär lärarnas kompetens att anpassa och finna alternativa metoder och arbetssätt för att behålla elevernas intresse för att lära. IT-satsningen från kommunens sida i kombination med utvecklingsarbete med stöd av ny teknik kan också bidra till elevernas motivation. I skolinspektionens tillsyn framkommer att många elever inte anser att skolan ger optimal utmaning. Det finns elever som anser att de har för lätta uppgifter och både skolinspektion och brukarundersökning visar att eleverna skulle vilja ha större inflytande över sin egen utbildning. Attraktivitet hos kommunens egen gymnasieskola och ekonomi Möckelngymnasiet ligger klart över riksgenomsnittet i att attrahera kommunernas folkbokförda elever att vilja gå i kommunens egen gymnasieskola. Kan vi behålla den goda sökbilden tillsammans med ett hundratal inresande elever från andra kommuner balanseras en negativ demografi. En tilldelning av ram som baseras på enbart demografi räcker inte då allt fler elever har svårt att klara sin gymnasieutbildning inom tre år. Verksamheten behöver ett incitament som visar att man får resurser efter det antal elever man har. Gymnasieförvaltningen har fått i uppdrag av samrådet att hitta en ny budgetfördelningsprocess baserat på antal elever. Kostnadsfördelningen mellan kommunerna kvarstår enligt avtal. En kommun som väljer att ha ett brett utbud på sin gymnasieskola ger eleverna bra förutsättningar för att kunna studera på hemorten. För de ungdomar som söker nationella program som inte erbjuds på Möckelngymnasiet upprättas samverkansavtal med andra huvudmän för att underlätta för elevernas val. Under 2014 har samverkansavtal i Örebro län och Kristinehamns kommun tecknats. Genomlysning av gymnasieförvaltningen pwc uppföljning Konsultrapporten redovisades i juni Från juni 2012 och fram till hösten 2014 har följande hänt: Konsultrapportens tre scenarier Konsultrapporten beskrev tre tänkbara scenarier för gymnasieförvaltningens framtid. Två av dessa scenarier var negativa och/eller stagnerande. Den nuvarande trenden för Möckelngymnasiet följer det tredje scenariot, d.v.s. vi har vänt trenden och har ökat antalet antagna på Möckelngymnasiet. Enligt gymnasieförordningen ska huvudmannen anpassa verksamheten utifrån elevernas intresse. Genomförda åtgärder Ökad samverkan med näringslivet via besök, programråd och Öppet hus Riktad och fördjupad marknadsföring Utvecklingsarbete i studie och yrkesvägledning för ökad kvalitet och uppdaterad kunskap Systematiskt kvalitetsarbete, kompetensutveckling av lärare för ökat resultat. Exempel formativ bedömning av elevers lärande och kompetensutveckling i pedagogiska moderna hjälpmedel Samverkansavtal i Örebro län samt med Kristinehamns kommun Reviderat programutbud sker kontinuerligt

10 10 Konsultrapportens övriga förslag på åtgärder Bland konsulternas generella åtgärder nämns: Styrning och ledning o Åtgärd: det finns ett strukturerat och systematiskt arbetssätt Ekonomistyrning o Åtgärd: beräkningsgrunder för den interna fördelningen genomfört och förslag lämnas till samrådet för 2016 Ansvarsfördelning mellan politiker, tjänstemän och lärare o Åtgärd: tydliggjord ansvarsfördelning Kommunernas samverkan stärks o Åtgärd: nytt avtal finns Resor mellan kommunerna utvecklas o Åtgärd: måste ske övergripande från kommunen i samarbete med Länstrafiken, kvarstår Övriga genomförda åtgärder: Effektiviseringar, lokalförtätningar och samordningsvinster som medfört en sänkning av gymnasieskolans kostnader varje år. Ny ledningsorganisation för att förtydliga rektors pedagogiska roll Aktivt arbete med att ha maximal uppföljning av varje folkbokförd elev, med syfte på att ha uppdatering på interkommunal ersättning Internt kvalitetsarbete på gymnasieskolan avseende uppdraget och skolkultur Riktad kompetensutveckling för lärarna med avseende på ökad måluppfyllelse

11 11 Ekonomi Driftredovisning (tkr) Kostnader *Varav personal Intäkter Nettokostnader Nettobudget Resultat i förhållande till budget Resultat Resultat Resultat Budget Avvikelse Nettokostnader per verksamhet Förvaltningsgemensamt Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxnas lärande Summa nettokostnader Förvaltningens resultat på -1,5 mnkr förklaras av att förvaltningsgemensamma kostnader gör ett underskott på ca 4,5 mnkr och övriga verksamheter gemensamt genererar ett överskott på ca 3 mnkr. Det förvaltningsgemensamma underskottet förklaras av följande poster. Skolskjutsar går minus ca 1,5 mnkr på grund av det nya avtalet för taxitransporter. Interkommunala kostnader och bidrag till fristående skolor genererar ett underskott på ca 5,5 mnkr medan interkommunala intäkter samt kostnader för inackorderingsbidrag tillsamman genererar ett överskott på ca 800 tkr. Drift av lokaler genererar ett överskott på ca 1,1 mnkr på grund av att vi kunnat effektivisera lokalsituationen. Skolmaten blev ca 750 tkr billigare än budgeterat. Resterande avser mindre skillnader jämfört med budget. Gymnasiets överskott på ca 1,1 mnkr förklaras främst av att personalbehov har funnits, men det har varit svårigheter att rekrytera behörig personal. Gymnasiesärskolans överskott på ca 1,3 mnkr förklaras främst av att de haft färre elever i andra skolor och fler elever från andra kommuner än budgeterat. Varje enskild elev som går i andra skolor eller som kommer till vår skola från andra kommuner omfattar relativt stora summor. Förutom detta påverkar också en långtidssjukskrivning resultatet positivt avseende personalkostnader. Överskottet på 616 tkr hos vuxnas lärande beror främst på erhållna statsbidrag för yrkeshögskoleutbildningen, dessa kan komma att behöva förbrukas och generera ett underskott i slutet av treårsperioden.

12 12 Uppföljning treårsbudget, perioden Redovisning (tkr) Ingående balans 2014 Utfall 2014 Prognos Resultat i förhållande till budget Gymnasienämnden ser positivt på den innevarande treårsperioden och ser inga hinder i dagsläget för att klara ett nollresultat i slutet av densamma. Investeringar Resultat Resultat Budget Avvikelse Varav över- Investeringar/inventarier (tkr) förs till nästa år IT-utrustning Möbler och inredning Utrustning pedagogisk verksamhet Övriga inventarier Summa investeringsutgifter Nämnden har överskridit sin investeringsbudget med ca 125 tkr och har avsikten att för 2015 hålla inne motsvarande summa från 2015 års investeringsbudget. Det systematiska kvalitetsarbetet Förvaltningens systematiska kvalitetsarbete baseras på arbetslagens verksamhetsplaner och rektorernas verksamhetsplaner. Dessa följs upp halvårsvis och dokumenteras av rektorerna. Verksamhetsplanerna utgår från nuläget och de förbättringsområden som verksamheten identifierar, jämfört med de mål som politiker satt upp för verksamheten, såväl kortsiktigt som långsiktigt. Alla mätningar som görs kontinuerligt och på förvaltnings- eller kommunnivå analyseras och omsätts i åtgärder genom verksamhetsplanen. Detta är en vald strategi för att hålla ihop det systematiska kvalitetsarbetet, där olika delar blir till helhet och sammanhang, samtidigt som det relateras till varje enhets nuläge och förutsättningar. Verksamhetsplanerna och aktiviteterna är en grund för organisationens lärande genom att arbetslagen kan ta del av varandras arbete, erfarenheter och lärdomar. På samma sätt kan rektorerna ta del av varandras arbete och lära av varandra. I verksamhetsplanerna redogörs för verksamhetens resultat och mätningar som görs för måluppfyllelse av egna uppställda mål. Som komplement genomförs en årlig brukarundersökning som sammanställs av förvaltningens kvalitetsledare. Undersökningen omfattar alla elever. En kritisk granskning av verksamhetsplanerna visar att skolornas resultat tydligare behöver vara utgångspunkt i rektors och arbetslagens mål och förbättringsåtgärder.

13 13 I arbetslagens verksamhetsplaner behöver elevperspektivet kompletteras med lärarnas ambitioner när det gäller examensmål och ämnesövergripande arbete. En vidareutveckling av lärarsamarbetet ger förutsättningar både för egen yrkesutveckling och för ökad måluppfyllelse för eleverna. Brukarundersökning Den elevenkät som Möckelngymnasiets och gymnasiesärskolans elever besvarade i början av året visar, liksom föregående år, att eleverna överlag är nöjda med sin skola. Resultatet har förbättrats inom flertalet av de områden som enkäten mäter. Flickor och pojkar har i allmänhet liknande uppfattningar om sin skola och de skillnader som finns är små. Gymnasiesärskolans elever trivs och känner sig trygga samt upplever att de blir väl bemötta, både av andra elever och av medarbetarna. Skolans styrkor är att lektionerna upplevs som roliga och att lärarna är engagerade i sina elever. Flickorna är generellt mer positiva i sina svar än pojkarna. Sammantaget ger enkäten en bild av att Möckelngymnasiet och gymnasiesärskolan skapar goda förutsättningar för ungdomarnas utveckling och lärande. Resultatet visar också att det finns ett antal utvecklingsområden. Bland dessa kan särskilt nämnas elevernas upplevelse av inflytande och upplevelsen av att ha blivit utsatta för diskriminering eller kränkande behandling. Internkontrollområden Gymnasienämnden har behållit sina internkontrollområden från 2013, genomströmningstider och elevernas betygspoäng. Det är två viktiga områden som också kräver tid i förändringsprocesserna. Den officiella statistiken från Skolverket kommer en gång per år. Alla rektorer inom gymnasie- och gymnasiesärskolan har med områdena i sina verksamhetsplaner. Ingen ny officiell betygsstatistik finns ännu att tillgå för Skolverket 2014 Resultat från 2014 kommer i mitten av februari Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning (genomsnitt) K 13,0 K 12,9 K 13,3 D 14,6 D 13,8 D 12,5 Länet 13,5 13,4 13,7 Riket 14,1 14,0 14,0 Resultatet visar en blandad bild. Den officiella statistiken från Skolverket väntar vi på, men resultatet verkar liknande för Den lägre betygspoängen för Degerfors kan delvis förklaras av ett nytt utbildningsutbud sedan sammanslagningen med Karlskoga. Om man ser gymnasieskolans resultat i jämförelse med grundskolans resultat motsvarar nivåerna varandra väl jämfört med riket.

14 14 Genomströmningstider Möckelngymnasiet i Karlskoga och Möckelngymnasiet i Degerfors. Andel slutbetyg efter 4 år. SIRIS 2014 Karlskoga Degerfors ,8% 91,4% ,1% 91,7 % Degerfors ligger på ungefär samma nivå som Det försämrade resultatet för Karlskoga kan förklaras av att ett program hade mycket låg andel med slutbetyg efter 4 år Kommunfullmäktige har också antagit ett internkontrollområde som berör barn- och utbildningsnämnden och gymnasienämnden, specialpedagogik. En första nulägesbeskrivning har presenterats och under 2014 kommer båda nämnderna att besluta om ett handlingsprogram som bygger på den beskrivningen. Ur rektorernas verksamhetsberättelser Viktiga händelser 2015 Rektorsområde 1 Möckelngymnasiet Degerfors Uppsnyggning och omändringar av lokaler. Trådlösa nätet utbyggt så att det täcker hela skolan Ökad profilering i press och på grundskolor t ex innebandyprofil Auskultation lärare-lärare på varandras undervisning Barn- och Fritidsprogrammet samverkar med Språkintroduktionseleverna Stark utveckling av pedagogiska plattformen It s learning Utökat elevutbyte med Swindon/Cirencester i England Rektorsområde 2 Möckelngymnasiet Karlskoga Under våren 2014 avslutades det två år långa Comeniusprojektet som har varit ett samverkansprojekt med Mallorca och London. Hösten 2014 sökte RO2 ett projekt inom ramen för ERASMUS+ som beviljades och där RO2 är koordinator. Ett välbesökt Öppet hus genomfördes den 22 november. Elever från det Estetiska programmet har tillsammans med Folkhälsoförvaltningen, Polisen och Karlskoga tidning utformat en annonskampanj mot langning. Elever från det Samhällsvetenskapliga programmet arrangerade under våren FN-rollspel. Rektorsområde 3 Möckelngymnasiet Karlskoga Införandet av en ny lärplattform har varit en av årets viktigaste händelser Samarbetet med Regionsförbundets skolutvecklingsgrupp fortsatte under vårterminen och resulterade i att en vision för Möckelngymnasiet Karlskoga formulerades Under året har Möckelngymnasiet utsetts till att delta i Örebro Universitets försöksverksamhet med övningsskolor

15 15 Fr.o.m. höstterminens start har Möckelngymnasiet, Karlskoga, tre förstelärare inom området Språkutveckling och två förstelärare inom området Inkludering. Organisationen med två arbetslag med varsin arbetslagsledare bröts upp i och med vårterminens slut och ersattes av ett stort arbetslag för IM med en samordnare och fyra programarbetslag med programföreträdare. Syftet är att medarbetarna ska känna en ökad delaktighet när enheterna blir mindre. Rektorsområde 4 Möckelngymnasiet Karlskoga I januari 2014 introducerades lärplattformen IT s Learning. Sedan slutet av läsåret 2012/13 har hela Möckelngymnasiet Karlskoga bedrivit ett omfattande kvalitetsutvecklingsarbete i samverkan med Regionförbundet Örebro Län. Arbetet resulterade i att vi i våras hade arbetat fram en gemensam vision för skolan vilken nu har implementerats i verksamheten Utifrån önskemål från flera av industriföretagen i Karlskoga/ Degerfors har vi från läsåret startat en ny inriktning på El- och energiprogrammet, nämligen automation Fyllnadsgraden har varit hög på alla program inför höstens skolstart. Det är andra året i rad som fyllnadsgraden varit så hög på programmen inom RO4 För att eleverna ska bli mer säkra på sitt gymnasieval och minska antalet elever som byter utbildningsprogram har vi 2014 börja erbjuda vad vi kallar elev för en dag. Det innebär att en elev i åk 9 kan kontakta sin studievägledare och be om att få följa en klass under en dag på Möckelngymnasiet. Rektorsområde 5 Gymnasiesärskolan I brukarenkäten uppger alla elever att de känner sig trygga Bedömningsmallar har börjat användas vid betygssättning Uppsättning av musikal för allmänhet, anhöriga och personal. Samverkan skedde med gymnasieskolans hantverks-, restaurang-och handelsprogrammet. Flytt av delar av verksamheten från Bruksskolan Degerfors till Möckelngymnasiet i Karlskoga Nya lokaler för korttidstillsyn samt undervisningslokaler färdigställda på Ekeby Rektorsområde 6 Vuxnas lärande Antal elever har under 2014 ökat på grundläggande nivå och markant på SFI. Under hösten flyttades vårdutbildningarna och ansvaret tillbaka till Vuxnas lärande. Lärcentrums verksamhet flyttades till Ekeby från Hyttåsvägen. Lokalerna på Ekeby har renoverats under året för att kunna anpassa till de olika verksamheterna. SFI har med stöd av Skolverket drivit två projekt Yrkeshögskolan gick in i sitt fjärde verksamhetsår med en ny kull studerande. startade en ny utbildning till CNC-tekniker. Tillsammans med branscherna har vi ansökt om två nya yrkeshögskoleutbildningar. En för kvalificerade Automationstekniker och en för Laboratorietekniker inom oorganisk kemi Tillverkningstekniska Centrum har startats upp och drivs av Örebro Science Park

16 16 Årets viktigaste händelser Ansökan om ytterligare tre yrkeshögskoleutbildningar och start av CNC-utbildning Ny lärplattform i gymnasieskolan i kombination med satsning på en dator per elev i årskurs 1 Förvaltningschef Gunilla Ericsson avslutar sin tjänst under våren och efterträds av Jan Strid Ny ledningsorganisation beslutas och kommer att från hösten vara helt genomförd Flytt av delar av Gymnasiesärskolan och nya lokaler vid Ekeby Ett ökat antal medborgare i Karlskoga ökar antalet SFI-elever med 50 % Samverkansavtal i Örebro län och Kristinehamn Personal arbetsmiljö Inom förvaltningen finns 173 årsarbetare vilket är en ökning med 7 årsarbetare sedan 2013 men en minskning med 9 om man ser till perioden Könsfördelningen är relativt jämn med 58,9 % kvinnor. Sjukfrånvaron är låg, den klart lägsta av Karlskoga kommuns förvaltningar. Den totala sjukfrånvaron 2014 var 3,1 %, uppdelat på kvinnor 3,9 % och män 2,1 %. Siffrorna är en ökning med 0,2 procentenheter, där kvinnornas sjukfrånvaro har minskat och männens ökat. Statistiken visar att det är gruppen långtidssjukskrivna män som står för den största ökningen. Det är mycket glädjande med de låga sjuktalen och ambitionen är att försöka komma tillbaka till 2013 års siffror. De allra flesta av de anställda är lärare och vi vet av erfarenhet att det händer att lärare går till jobbet trots att de är sjuka. Orsaken är det individuella ansvaret som lärare upplever tillsammans med att det kan vara svårt att få vikarier. Därför kan sjuknärvaro dölja sig bakom siffran. Detta diskuteras kontinuerligt i förvaltningens samverkansgrupp. Samverkansorganisationen i förvaltningen är organiserad genom en förvaltningsövergripande samverkansgrupp som också är skyddskommitté. På verksamhetsnivå finns en lokal samverkansnivå där varje rektor har en samverkansgrupp. Arbetsplatsträffar är det forum där verksamheten kontinuerligt för dialog om arbetsmiljö, ekonomi och organisation under rektors ledning. Gymnasienämndens arbetsmiljöplan är vägledande för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utmaningar, risker och möjligheter Analys och slutsatser Gymnasieförvaltningens uppdrag är att sträva efter alla elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö. Hög måluppfyllelse visar på god kvalitet och ger eleverna bra förutsättningar för arbetsliv och/eller fortsatta studier. Antalet elever som inte är behöriga till gymnasieskolans nationella program har ökat de senaste åren och för dessa elever är det svårt att fullfölja gymnasieutbildningen på tre år. För gymnasieförvaltningen får bristande måluppfyllelse negativa ekonomiska konsekvenser då eleverna behöver förlänga sin gymnasietid med ett eller två år. Allt fler elever påbörjar också sin gymnasieutbildning när de är äldre än 16 år vilket medför att demografi inte ger en fullständig bild av antalet elever i gymnasieskolan. För gymnasieskolan innebär fler elever under längre tid i gymnasieskolan, ensamkommande flyktingbarn och uppföljningsansvaret upp till 20 år, ett breddat uppdrag som behöver utföras i samverkan med andra aktörer/förvaltningar i kommunen. Ett fortsatt

17 17 pedagogiskt utvecklingsarbete som utförs på ett strategiskt och uthålligt sätt är förutsättningen för att nå framgång. Volymerna i antalet kursdeltagare inom Vuxnas lärande ökar. För att klara ekonomi kan verksamheten behöva göra strategiska val och göra prioriteringar i det utbud man idag har. Dessa prioriteringar behöver utifrån kompetensförsörjningsperspektiv ske tillsammans med övriga enheter i kommunen. Framtiden Gymnasieförvaltningen står tillsammans med våra kommuner framför flera gemensamma utmaningar. De flesta utmaningar kommer vi bara att klara av i en nära samverkan med andra förvaltningar. De utmaningar förvaltningen främst vill lyfta i det här dokumentet är: nyanländas integration, unga som varken studerar eller arbetar, elevers studieresultat, kompetensförsörjning och få personer från försörjningsstöd till sysselsättning. Några utmaningar har vi ett huvudansvar för, andra kan vi bidra till andra förvaltningar som har huvudansvaret. Gruppen nyanlända vuxna och ensamkommande barn har ökat kraftigt i verksamheterna. Det ställer nya krav på verksamheten och den samverkan vi måste ha med andra förvaltningar och andra intressenter. Att få våra nya medborgare att lära sig svenska och tillsammans med andra få dem att hitta en framtid i Karlskoga och Degerfors är en av de viktigaste framtidsfrågorna för kommunerna. Ungdomar som inte studerar eller i arbete har gymnasieförvaltningen ansvar för vad gäller informationsansvaret (från 2015 aktivitetsansvar). Ett förslag från gymnasienämnden om projektmedel har lämnats in men beviljades inte. Nu måste förvaltningen samverkade med andra förvaltningar, landsting och andra inblandade myndigheter för att få en bättre kontroll på vad dessa elever gör och kunna erbjuda verkningsfulla aktiviteter för den här gruppen. För gymnasieskolan är den främsta målsättningen att alla elever når målen och slutar gymnasieskolan med fullständiga betyg. Om det arbetet ska bli framgångsrikt krävs ett pedagogiskt utvecklingsarbete där lärare alltid har mycket höga förväntningar på elevernas prestationer och där lärare i samarbete säkerställer nationella mål och examensmål. En stimulerande lärmiljö bidrar till att eleverna behåller lusten att lära genom hela gymnasietiden och även i fortsatta studier. En målsättning är att skolan även ska fungera som en mötesplats mellan skola och samhälle där man kan mötas för att delta i olika aktiviteter och arrangemang. Kompetensförsörjningsfrågor är och kommer ännu mer att bli avgörande för kommunernas tillväxt och möjlighet att uppfylla medborgarnas krav på kommunal service. Gymnasieutbildning och utbildning för vuxna är viktiga verktyg för att nå framgång i dessa frågor. Här måste man jobba på flera nivåer samtidigt. Från utbildning på högskolenivå till motivationskurser för dem längst från arbetsmarknaden. Kontakter är upparbetade och på gång med socialförvaltning, arbetsförmedling, näringsliv och de olika regionala nivåerna. Hur vi använder kommande socialfondsprojekt kommer att vara mycket betydelsefullt för framgång i arbetet.

18 18 Gymnasiesärskolans framgångsrika kvalitetsarbete med inkludering och integrering av elevernas utbildning i kurser tillsammans med gymnasieskolans elever bör utvecklas vidare. Att ungdomar är tillsammans i ett gemensamt sammanhang är ett första steg mot en skola för alla elever. Sammanfattning Gymnasieskolornas resultat ligger lågt i förhållande till riket även om det varierar mycket mellan de olika nationella programmen. I och med att den nya skolan i Karlskoga är klar kan nu arbetet inriktas mot kvalitet och högre måluppfyllelse. Det finns nu goda förutsättningar i lokaler och utrustning, på båda orterna, antalet elever är förhållandevis bra och lärartätheten är jämförbar med andra kommuner. Rektorer och lärare behöver nu gemensamt anta utmaningen att använda resurserna på ett sätt som leder till högre måluppfyllelse hos eleverna. En kommunal gymnasieskola är en del av det omgivande samhället. Möckelngymnasiet har många yrkesförberedande program och det förutsätter en etablerad relation med berörda näringar och en god samverkan. Denna samverkan måste fungera åt båda håll. Av tradition har samverkan oftast bestått av praktikplatser. För att säkerställa en god utbildningskvalitet behövs ett närmre samarbete där näring och skola möts i utbildningsmoment och i bedömning av elevers lärande. Det är ett gemensamt åtagande för att eleverna ska utbildas till de kompetenta yrkesmän/yrkeskvinnor som näringen efterfrågar. Vuxnas lärande och gymnasiesärskolan har gjort förändringar som inneburit förflyttningar av både verksamhet och personal mellan de båda orterna. Gymnasiesärskolan kan nu fördjupa sitt kvalitetsarbete och använda resurserna flexibelt mellan Karlskoga och Degerfors. Vuxnas lärande är under ständigt förnyande och hanterar förändringar som ett organisatoriskt lärande. Slutord Jag är stolt över att få möjligheten att vara förvaltningschef för gymnasieförvaltningen. Det är ett hedrande uppdrag med många spännande områden och med personal med hög kompetens som vill och strävar efter att ge eleverna de bästa möjliga förutsättningarna för deras lärande. Jag är övertygad om att om vi fortsätter vårt igångsatta utvecklingsarbete och håller ut i processerna kommer det att visas sig tydligare i vår måluppfyllelse. Upplevelsen jag får när jag är ute i verksamheten är personal och elever som trivs med varandra och stämningen på skolorna känns bra. Vi har saker att arbeta med. Men tillsammans i förvaltningen med elever, näringsliv, universitet och andra samverkanspartner kommer vi att lyckas med vårt mål. Alla elevers lika rätt till en god utbildning i en trygg miljö.

19 19 Underlag till verksamhetsberättelse samt nyckeltal Måluppfyllelse Tecken förklaringar Måluppfyllelse Uppfylld nivå (>95% av målvärdet) Inte uppfylld nivå (<65 % av målvärdet) Delvis uppfylld nivå (65-95 % av målvärdet) Ingen utvärdering Trend sedan 2012 Utvecklingen är positiv Utvecklingen är negativ Ingen tydlig utvecklingsriktning Jämfört med andra kommuner Bland de 25 % bästa Bland de 25 % sämsta Bland de 50 % i mitten Medborgar-/brukarperspektiv Sett till helheten skattar Möckelngymnasiets elever sin skola högt. De trivs och känner sig trygga samt upplever att de blir väl bemötta, både av andra elever och av medarbetarna. Eleverna upplever sig också något tryggare än i föregående mätning. Relationerna mellan elever och medarbetare tycks generellt ha förbättrats, men utvecklingen av relationerna går i olika riktningar. Deras upplevelse av att bli bemötta med respekt och hänsyn samt deras trivsel ligger kvar på samma nivå som tidigare eller har ökat något. Fler elever än tidigare upplever sig dock ha blivit utsatta för diskriminering och kränkande behandling av personal. Andelen som upplever motsvarande behandling från andra elever är i nivå med föregående år. Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat 1.1 Eleverna i gymnasieförvaltningens verksamheter ska känna sig trygga i sin utbildningsvardag Andel elever i Möckelngymnasiet som under det senaste läsåret upplevt sig utsatta för diskriminering, trakasserier och/eller kränkning i skolan (procent). Flickor upplever sig i högre grad utsatta för kränkande behandling av andra elever, medan pojkar i något högre grad än flickor upplever sig utsatta av personal. Flickors upplevelse av att vara utsatta av andra elever ligger i nivå med föregående år, medan pojkarna upplever detta i mindre grad. Både flickor och pojkar upplever kränkande behandling eller diskriminering från personal i ökad utsträckning jämfört med Trend Jämf

20 Brukarna känner sig nöjda med den verksamhet som bedrivs inom nämndens ansvarsområde Våra uppmätta resultat 2.1.1: Hur nöjda brukarna är med nämndens verksamhet (nöjd-kund-index) : Andel brukare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med nämndens verksamheter (procent) 1 förra årets mätning Förbättringsarbete sker i dialog med medarbetare och elever med stöd från bl a Regionförbundet. Eleverna är nöjda med Möckelngymnasiet som helhet, särskilt flickorna. Inom elevgrupperna är det fler flickor som är riktigt nöjda och fler pojkar som är riktigt missnöjda på denna punkt. Förbättringsarbete sker i dialog med medarbetare och elever med stöd från bl a Regionförbundet. Eleverna upplever att de blir väl bemötta. Skillnaderna mellan flickor och pojkar är relativt stora, och det är betydligt fler flickor som är nöjda med bemötandet. Förbättringsarbete sker i dialog med medarbetare och elever med stöd från bl a Regionförbundet. Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Andel elever i Möckelngymnasiet som under det senaste läsåret upplevt sig utsatta för diskriminering, trakasserier och/eller kränkning i skolan (procent). Av elever Totalt 30 Av elever Totalt 30 Av elever Totalt 29 F28 F 29 F 22 F 31 P 32 P 29 P 26 P 27 Av personal Totalt 22 F 24 P 21 Av personal Totalt 20 F 22 P 18 F 12 P 12 Av personal Totalt 27 F 25 P : Hur nöjda brukarna är med nämndens verksamhet (nöjd-kundindex) : Andel brukare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med nämndens verksamheter (procent) Från och med 2014 mäts dessa styrmått enligt en ny modell, där andelen brukare som är ganska eller mycket nöjda anges i %. Brukare som är varken nöjda eller missnöjda räknas inte in i detta sammanhang. Detta gör att resultatet inte kan jämföras med föregående år.

21 21 Medarbetarperspektiv Det är små förändringar sedan 2012 vilket gör det svårt att se någon specifik trend. Arbetsmiljöverket har varit på tillsyn i förvaltningen och utryckte tillfredsställelse med förvaltningens systematiska arbetsmiljöarbete. Rutiner och arbetsformer fungerade och var kända av alla aktörer. Ett fortsatt arbete sker kring samverkan, arbetsplatsträffar och ledarskap för att öka medarbetarnas upplevelse av delaktighet. Gymnasienämnden har kommunens lägsta sjukskrivningstal.. Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat 4.1 Medarbetarna inom nämndens verksamheter känner stolthet och har inflytande över sin vardag : Gymnasieförvaltningens medarbetarindex (max 100) 4.1.2: Gymnasieförvaltningens ledarskapsindex (max 100) 4.1.3: Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (max 100) 4.1.4: Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (max 100) 4.1.5: Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (max 100 Det är små förändringar sedan 2012 vilket gör det svårt att se någon specifik trend. Ett fortsatt arbete kring samverkan, arbetsplatsträffar och ledarskap för att öka medarbetarnas upplevelse av delaktighet. Det är små förändringar sedan 2012 vilket gör det svårt att se någon specifik trend. Ett fortsatt arbete kring samverkan, arbetsplatsträffar och ledarskap för att öka medarbetarnas upplevelse av delaktighet. Det är små förändringar sedan 2012 vilket gör det svårt att se någon specifik trend. Ett fortsatt arbete kring samverkan, arbetsplatsträffar och ledarskap för att öka medarbetarnas upplevelse av delaktighet. Det är små förändringar sedan 2012 vilket gör det svårt att se någon specifik trend. Ett fortsatt arbete kring samverkan, arbetsplatsträffar och ledarskap för att öka medarbetarnas upplevelse av delaktighet. Det är små förändringar sedan 2012 vilket gör det svårt att se någon specifik trend. Ett fortsatt arbete kring samverkan, arbetsplatsträffar och ledarskap för att öka medarbetarnas upplevelse av delaktighet. Trend Jämf

22 : Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) Det är små förändringar sedan 2012 vilket gör det svårt att se någon specifik trend. Ett fortsatt arbete kring samverkan, arbetsplatsträffar och ledarskap för att öka medarbetarnas upplevelse av delaktighet. Våra uppmätta resultat Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat 4.1.1: Gymnasieförvaltningens medarbetarindex (max 100) : Gymnasieförvaltningens ledarskapsindex (max 100) : Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (max 100) : Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (max 100) : Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (max : Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) Utvecklingsperspektiv Elevernas upplevelse av inflytande och delaktighet är ett av de områden där eleverna är minst nöjda. Resultatet är dock inte entydigt. Flickor upplever i något högre grad än pojkar att de har inflytande över sin skolsituation, även om flickor och pojkar i genomsnitt är lika nöjda med det inflytande de upplever att de har. Samtidigt är det fler pojkar som upplever ett riktigt stort inflytande och är väldigt nöjda med det inflytande de har respektive upplever att de inte alls har något inflytande och är väldigt missnöjda med sina möjligheter till inflytande. De tre områden som eleverna anger som viktigast, innehållet i lektionerna, arbetssättet och den tid de har till förfogande för ett arbetsområde samt prov- och redovisningsdatum och redovisningssätt, är också de som eleverna upplever att de har mest inflytande över, även om inflytandet inte riktigt lever upp till elevernas förväntningar. Det upplevda inflytandet har också minskat inom flera av områdena jämfört med föregående år. Flickorna upplever dock ett tydligt större inflytande än pojkarna inom flera av de områden som eleverna upplever som viktiga. Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf

23 Gymnasienämnden bedriver sin verksamhet ansvarsfullt och kostnadseffektivt utifrån tilldelade resurser : Nämndens verksamhet bedrivs inom budgetramar : Kostnad kommunal gymnasieskola i kr/inv år : Andel elever som fullföljer sin utbildning inom 4 år (procent). Nämnden gick in med ett planerat underskott för Resultatet blev bättre än beräknat och treårsbudgeten beräknas till nollresultat. Tydligare samråd mellan kommunerna samt att nämndens problem är diskuterade närmare i budgetprocessen Följer kostnadsutvecklingen. 2 Krävs fortsatt fördjupat utvecklingsarbete när det gäller framgångsrikt lärande K D 7.1 Alla elever som studerar vid Möckelngymnasiet ska fullfölja sin utbildning : Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola i huvudmannens skolor (procent) : Andel gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år (procent). Krävs fortsatt fördjupat utvecklingsarbete när det gäller framgångsrikt lärande Ett mått som behöver ändras på grund av gymnasiereformen Krävs fortsatt fördjupat utvecklingsarbete när det gäller framgångsrikt lärande K D K D 7.2 Elever och kursdeltagare i förvaltningens verksamheter upplever ett reellt inflytande över sitt lärande : Andel elever i Möckelngymnasiet som upplever ett inflytande över sitt lärande (procent) : Andel kursdeltagare inom Vuxnas lärande som i kursvärdering uttrycker att de haft inflytande över sin utbildning (procent). Eleverna upplever i stort att lärarna tar hänsyn till deras åsikter och är relativt nöjda med det inflytande de har Mycket stor andel upplever att de har inflytande över sin utbildning Fortsatt utveckling av lärplattform Våra uppmätta resultat Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat 2 Kostnaderna har minskat

24 : Nämndens verksamhet bedrivs inom budgetramar. + 6,63 % - 5,0% - 3,1% 6.1.2: Kostnad kommunal gymnasieskola i kr/inv år. K K K D D D : Andel elever som fullföljer sin utbildning inom 4 år (procent). 3 K 75,9 K 76 K 77 K 73* 7.1.1: Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola i huvudmannens skolor (procent) : Andel gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år (procent). D 74,6 K 77,8 D 83,5 K 79 D : Andel elever i Möckelngymnasiet som upplever ett inflytande över sitt lärande (procent). 4 F 44 P 44 D 77 K 87 D 81 K 79 D 83 F 50 P 50 D 78 K 88 D 83 K 80 D 83 F 55 P 55 D 77,6* K 60,4* D 53,4* K 83,7* D 81,9* Totalt 56 F58 P : Andel kursdeltagare inom Vuxnas lärande som i kursvärdering uttrycker att de haft inflytande över sin utbildning (procent) * Källa: Kolada. Resultatet avser elever folkbokförda i kommunen. Statistikdatabasen Jämförelsetal är inte uppdaterad för 2014 ännu. Styrmått Utfall Utfall Målvärde Resultat 2.1.1: Hur nöjda brukarna är med nämndens verksamhet Totalt 72 (nöjd-kund-index) : Andel brukare som upplever ett gott bemötande vid Totalt 77 kontakt med nämndens verksamheter (procent) 4.1.1: Gymnasieförvaltningens medarbetarindex (max 100) : Gymnasieförvaltningens ledarskapsindex (max 100) : Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (max 100) : Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (max 100) 4.1.5: Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (max 100) Skolverkets databas Jämförelsetal, Fullföljt program inom 4 år, totalt, andel (%) av nybörjare i huvudmannens skolor 4 Brukarundersökningens fråga om inflytande, utfall för steg 7-10 på skalan