SOLNA STAD. Socialnämndens verksamhetsplan och budget 2010

Transkript

1 SOLNA STAD Socialnämndens verksamhetsplan och budget 2010

2 2 (60) Innehållsförteckning Inledning... 3 Ekonomi... 5 Uppdrag, mål och inriktning... 6 Verksamhetsplanering och uppföljning... 7 Kvalitetsarbete och internkontroll... 8 Upphandling och konkurrensutsättning Personal och arbetsmiljö Arbete med kvinnofrid och brottsoffer Övergripande verksamhet och staben Enheten för ekonomiskt bistånd Arbetsmarknadsenheten Barnenheten Ungdomsenheten Socialpsykiatrienheten Resurscentrum Bilagor: Internkontrollplan för socialnämnden 2010 Socialnämndens budgetförslag Protokoll MBL-förhandling A B C Omslag: Ängel tillverkad av deltagare på det sociala arbetskooperativet Föreningen Glöden som finns vid Väntorp inom förvaltningens Socialpsykiatriska verksamhet. Arbetskooperativet är en ideell förening där deltagarna bl.a. tillverkar olika hantverksprodukter till försäljning.

3 3 (60) Inledning Kommunstyrelsen beslutade i juni att uppdra åt socialnämnden att utarbeta verksamhetsbudget anpassad till den föreslagna ramen för driftbudgeten och förslag till anslag för investeringar. Beslut innebar att budgetramen uppräknades för att täcka förändrade volymkostnader. Förvaltningen har fördelat dessa medel i enlighet med gällande anvisningar, nämndens prioriteringar och inriktningsmål samt med beaktande av verksamhetens prognos för 2009 och omvärldsanalys. Förvaltningen föreslår därför att socialnämnden, i enlighet med tjänsteskrivelsen, beslutar om föreslagna fördelningar mellan enheterna. I förvaltningens förslag till budget för 2010 ligger prioriterade satsningar framförallt på försörjningsstödsprocessen. Antalet hushåll som beviljats ekonomiskt bistånd har haft en positiv trend under en rad år. Under 2009 gick Sverige in i en av modern tids största konjunkturnedgångar. Inför detta scenario beslutade socialnämnden 2008 om en 15 % ökning budgetmässigt för försörjningsstödet, vilket inkluderade en rad strategiska åtgärder. Vi kan hösten 2009 konstatera att ökningen av antal hushåll respektive utbetalt försörjningsstöd endast ökat marginellt. Trots en kraftigt minskad efterfrågan på arbetskraft och förändrade regler hos Försäkringskassan är ökningen under 2009 (januari augusti) endast 3,5 % jämfört med motsvarande period Utbetalningarna under andra kvartalet 2009 har jämfört med motsvarande period 2008 endast ökat med 2 %. Jämfört med grannkommuner, övriga kommuner i länet eller kommuner i landet kan det konstateras att Solnas siffror är mycket positiva. Förutom att Solna stad har ett bra arbetsmarknadsläge är denna positiva utveckling en följd av ett intensivt utvecklingsarbete och en framgångsrik Solnamodell. Under 2009 har en genomlysning av försörjningsstödsprocessen ägt rum med syfte att granska handlingskraften samt prioriteringar i denna process och hur förvaltningen skulle klara en fördubbling av antalet sökande som följd av konjunkturen. Utifrån genomlysningen har förvaltningen fått i uppdrag att vidta åtgärder som att förstärka resurserna för Rehab-utredningar och att utveckla arbetet med att lotsa ungdomar till rätt typ av försörjning eller utbildning. Vi är dock realistiska och tror inte att endast dessa och andra utvecklingsinsatser kan stoppa kostnadsutvecklingen helt, utan förstärker därför budgeten för försörjningsstödet med ca 1,5mkr. Vi fortsätter även med att förstärka resurserna för utsatta barnfamiljer och ungdomar och barnfamiljer i behov av försörjningsstöd ska särskilt uppmärksammas. Under 2008 kunde vi konstatera att det skedde en kraftig uppgång av antalet vuxna missbrukare som behövt placeras med tvång, s.k. LVM-placeringar 1. Samtidigt ökade vårdtiderna generellt för dem som vårdas på institution för sina missbruksproblem. Under senare delen av 2009 kan vi konstatera att antalet LVM-placeringar arbetats ner. I början skedde detta genom en naturlig ökning av SoL-placeringar, men även dessa har börjat sjunka i antal. Det omfattande förändringsarbete som påbörjats, bl.a. i samarbete med Sundbyberg, med att förebygga och utveckla alternativ till institutionsplaceringar har redan burit frukt. Dock kan vi tyvärr konstatera att de ensamkommande flyktingbarnen återigen blivit en stor del av vår verksamhet. Under senare delen av året har ökningen varit lavinartad och prognosen pekar mot att Solna stad vid årsskiftet kommer ansvara för drygt 150 flyktingbarn. 1 LVM, dvs. Lagen om vård av missbrukare i vissa fall.

4 4 (60) Strategiska uppgifter 2010 I tider av lågkonjunktur blir behovet av socialtjänstens insatser än mer betydelsefulla. Nämndens strategiska uppgift att utveckla det förebyggande arbetet och att sätta in åtgärder i god tid innan sociala problem växt sig allt för stora kommer än mer i fokus. Det blir också alltmer betydelsefullt att finna nya och effektiva samarbetsformer med andra aktörer. Ska verksamheten kunna bibehålla och framförallt förstärka kvalitén måste förvaltningen fortsätta att utveckla sin samverka med andra kommuner på en rad områden. För att kunna verkställa nämndens uppdrag måste förvaltningen även utvecklas och förändras i takt med omvärlden. För närvarande förändras omvärlden fort och det är en utmaning att hinna med konjunktursvängningarna. Mitt i denna snabba förändring in i en lågkonjunktur krävs det därför att vi har lyckats med att implementera verkningsfulla och effektiva metoder. Socialtjänstens ansvarsområde har de senaste åren vidgats och ett förändrat ansvar inom ramen för befintliga resurser ställer krav på väl övervägda prioriteringar, utveckling och effektivisering av verksamheten. Därför kommer förvaltningens arbete med ingående genomlysningar av verksamheten att gå vidare. Att kontinuerligt genomlysa olika verksamhetsområden har strategisk betydelse och på detta vis får vi veta vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas. Det är dessa genomlysningar som i stor utsträckning också ligger till grund för vilket förändringsarbete och vilka effektiviseringar som ska genomföras framöver. Inför 2010 har förvaltningen på så gott som samtliga områden funnit mer kostnadseffektivare insatser än tidigare. Detta innebär att 2010 års budgetförslag innehåller en rad satsningar som till sin natur innebär dels mer ändamålsenlighet för de som behöver våra insatser, dels mer kostnadseffektivitet. Den otvetydigt mest strategiska frågan för verksamheten är att få ökad tillgång till träningslägenheter för att kunna utveckla öppenvårdsinsatser på hemma plan för utsatta grupper. Vi har en rad områden där vi strävar efter högre effektivitet och att kunna erbjuda en högre kvalitet för brukarna. Vi kan dock konstatera att samtliga verksamheter har behov av träningslägenheter och lägenheter med sociala kontrakt. I stället för dyrbara placeringar långt från Solna kan vi med tillgång av sådana lägenheter sätta in olika stödinsatser, som t.ex. boendestöd, på hemmaplan. Detta innebär oftast mer ändamålsenliga insatser i närmiljö där brukaren dessutom kan få träning i att klara ett ordinärt boende. Ungefär 25 % av nämndens budget avser institutionsplaceringar av olika varianter. Min bestämda uppfattning är att vi kraftigt kan reducera dessa kostnader om vi får ökad tillgång till träningslägenheter för våra utsatta målgrupper. Det är därför jag nu med stor glädje noterar kommunledningens stöd och engagemang i denna fråga. Johan Bergman Socialchef

5 5 (60) Ekonomi Budget 2009 I verksamhets- och budgetplan anger kommunfullmäktige de uppdrag som överlämnas till respektive nämnd eller styrelse. Av uppdragen framgår övergripande mål, prioriteringar samt ekonomiska ramar för verksamheten. Nedan redovisas de ekonomiska ramarna för socialnämndens verksamhet i mkr. Budget Förändring Budget Budget Budget Netto 203,4 0,8 204,2 205,1 206,6 Socialnämnden har en volymberäknad ram. I budgetram är hänsyn tagen till befolkningsförändringar. Jämfört med 2009 är ramen 794 tkr högre år Inflationstrycket är synnerligen begränsat och förvaltningarnas uppräkning av ramarna för kostnadsökningar utgår. Socialnämnden nettobudget per enhet, tkr Budget 2009 Budget 2010 Förändring 2010 jfr 2009 Övergripande och staben Enheten för ekonomiskt bistånd Resurscentrum Socialpsykiatrienheten Arbetsmarknadsenheten Barnenheten Ungdomsenheten TOTAL BUDGET (tkr) I tabellen ovan framgår budgetförslag per enhet 2010 och nettokostnadsförändring mellan år 2009 och Budgetförslaget tar hänsyn till prognos för 2009 och volymutvecklingen som har skett och kommer att ske inom nämndens områden. Kända omvärldsfaktorer har också påverkat ramförändringen mellan enheterna. Förvaltningen har valt att räkna kostnadsökningar för löneeffekter samt pris och avtalsökningar, till detta åtgår ca 3,2 mkr. I förvaltningens förslag till budget för 2010 prioriteras framförallt försörjningsstödsprocessen. De satsningar som görs inom detta område är möjliga tack vare ett konsekvent och omfattande arbete med att utveckla och erbjuda mer ändamålsenliga och kostnadseffektiva insatser i närmiljön. Antal hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd har endast ökat marginellt under år Eftersom faktorer i omvärlden pekar på fortsatt vikande tillväxt och sysselsättning har enhetens nettobudget förstärkts med 2,5 mkr. Uppdelat på ökade kostnader för försörjningsstöd med 1,6 mkr samt tillskapande av en ny insats i form av strukturerad utredning kombinerad med sysselsättning/aktivitet för den målgrupp som är behov av detta inom försörjningsstöd motsvarande en kostnad på 0,7 mkr. Ett ökat tillskott av träningslägenheter är en viktig framgångsfaktor för att budgetramen för 2010 ska kunna hållas. Inom enheterna är en ökad tillgång på lägenheter en betydelsefull omständighet för att den positiva trenden med att omvandla kostsamma placeringar på institution till vård på hemmaplan ska fortsätta. Sammanlagt räknar förvaltningen med en besparing på 1,0 mkr.

6 6 (60) Arbetet med vuxna missbrukare fortsätter att inrikta sig på förebyggande insatser. Kostnadskrävande LVM placeringar omvandlas till frivilliga placeringar under kortare tid kombinerade med stöd och struktur på hemmaplan. Kostnadsberäknad besparing 1,0 mkr. Västra vägens grupp- och träningsboende som öppnar 1 november 2009 bereder plats för 12 personer jämfört med 12 institutionsplaceringar, beräknad besparing 0,7 mkr. Arbetet med insatser för ungdomar har ändrats så att placeringar på ett effektivt sätt förebyggs samtidigt som placeringstiderna kortas, beräknad besparing 1,0 mkr. Under respektive enhets avsnitt nedan redovisas förändringarna mer ingående. Uppdrag, mål och inriktning Uppdrag Socialnämnden ansvarar för att utifrån individens behov erbjuda insatser i form av rådgivning, stöd, behandling och skydd så att den enskildes egna resurser kan utvecklas och tillvaratas. Nämndens målgrupper är i första hand barn och ungdomar samt deras familjer, vuxna med missbruk och psykiska funktionshinder, brottsoffer och deras anhöriga samt de som är i behov av ekonomiskt bistånd för sin försörjning. Nämnden har ansvar för myndighetsutövning och styrs i huvudsak av socialtjänstlagen (SoL). Verksamheten bedrivs till viss del också tillsammans med andra kommuner och flertalet insatser som erbjuds tillhandahålls av olika entreprenörer. Övergripande mål för staden Utgångspunkten inför budget 2010 är en än mer sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger prioriterade målområden, inriktningsmål och ekonomiska ramar för nämnderna. I stadens budget för 2010 läggs ett antal prioriterade målområden och inriktningsmål fast. Prioriterade målområden och inriktningsmål utgår från visionen om det hållbara Solna, som förenar en stark ekonomisk tillväxt med miljöhänsyn och god social utveckling. Visionen har för 2010 preciserats i fyra prioriterade målområden för vilka Kommunstyrelsen formulerat ett antal stadsövergripande inriktningsmål enligt följande: Ekonomisk tillväxt Inriktningsmål: - Solna ska vara en attraktiv stad för boende och skapa goda förutsättningar för en växande befolkning. - Solna ska vara Sveriges mest företagsvänliga kommun och erbjuda goda förutsättningar för ett växande näringsliv. Livsmiljö Inriktningsmål: - Solna ska utvecklas på ett miljövänligt och stadsmässigt sätt, som främjar en god miljö och hälsa. - Solnaborna ska ha ett rikt och varierande kultur- och idrottsliv. - Solna stads verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet, kostnadseffektivitet, mångfald och tillgänglighet. - Solna stad ska vara en attraktiv arbetsgivare.

7 7 (60) Trygghet och omsorg Inriktningsmål: - Det ska vara tryggt att växa upp, leva och åldras i Solna. - Solnaborna ska kunna trygga sin försörjning genom eget arbete. - Solna stads omsorg ska kännetecknas av hög kvalitet, trygghet, värdighet, valfrihet och självbestämmande. Kunskap och lärande Inriktningsmål: - Solnas förskolor och skolor ska ge barn och ungdomar kunskap, som ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. - Solna ska vara en attraktiv utbildningsstad med ett varierat utbud av utbildningar på olika nivåer och med olika inriktningar. Socialnämndens inriktningsmål För socialnämndens verksamhet gäller i första hand målområde Trygghet och Omsorg med åtföljande inriktningsmål men även målområde Livsmiljö med inriktningsmålen om en verksamhet med hög kvalitet och att staden ska vara en attraktiv arbetsgivare. De inriktningsmål som socialnämnden beslutade om för 2009, och som fastställdes av kommunfullmäktige knyter väl an till de prioriterade målområdena och därtill hörande inriktningsmål för staden i dess helhet och föreslås kvarstå 2010 med ett tillägg om att socialtjänsten ska vara en attraktiv arbetsgivare i det femte inriktningsmålet. För verksamhetsåret 2010 förslås följande inriktningsmål för socialnämndens verksamhet: Socialtjänsten ska stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv Socialtjänsten ska i allt sitt arbete särskilt uppmärksamma barns och ungdomars situation Socialtjänsten ska erbjuda en rättssäker verksamhet med god service, delaktighet och hög kvalitet Socialtjänsten ska arbeta förebyggande och erbjuda tidiga insatser Socialtjänsten ska samverka med andra aktörer och myndigheter, präglas av ett effektivt resursutnyttjande och vara en attraktiv arbetsgivare Verksamhetsplanering och uppföljning Socialförvaltningens modell för planering och uppföljning av verksamheten utvecklas fortlöpande. Utgångspunkterna för verksamhetsplaneringen är desamma som tidigare, dvs. förutom lagstiftning också den lokala politiska inriktningen som den kommer till uttryck i kommunfullmäktiges och socialnämndens inriktningsmål, prioriteringar och uppdrag. Till grund för verksamhetsplaneringen ligger också förvaltningens vision liksom kontinuerlig omvärldsanalys samt resultatet av verksamhetsuppföljning, utvärderingar, granskningar och tillsyn. Hur arbetet bedrivits med att ta fram och utforma verksamhetsplanen för 2010 framgår av förvaltningens särskilda vägledning.

8 8 (60) Utveckling och resultat redovisas löpande i verksamheten, i delårsrapporter samt bokslut och i vissa fall i särskilda ärenden till socialnämnden. Jämfört med 2009 har modellen för kommande verksamhetsår justerats i vissa delar, bl.a. utifrån det stadsövergripande förnyelsearbete som nyligen inletts. En viktig del i förnyelsearbetet är att utveckla mål- och verksamhetsstyrningen vilket redan kommer att ske i stadens budget för Socialnämndens inriktningsmål omfattar samtliga verksamheter inom nämndens område och konkretiseras i mätbara, realistiska och för brukarna betydelsefulla mål. Varje inriktningsmål förtydligas därför på enhetsnivå i effektmål och resultatmål samt i viss mån också i brukaråtaganden. Varje sådant mål eller åtagande ska ha en tydlig koppling till och rymmas inom respektive inriktningsmål. Utifrån vad som sägs i femte inriktningsmålet om attraktiv arbetsgivare formuleras emellertid för denna målinriktning effektmål endast på övergripande förvaltningsnivå och detsamma gäller för uppföljningen Med effektmål avses tydligt mätbara mål. Övriga mål benämns resultatmål och avser främst aktiviteter. För varje effekt-, resultatmål eller brukaråtagande redovisas också eventuella förändringsåtgärder som krävs för att målet ska uppnås samt hur uppföljningen ska gå till och redovisas. Sammantaget med nyckeltal och övrig uppföljning ges härigenom flera indikatorer för den bedömning som ska göras av i vilken grad nämndens och stadens övergripande inriktningsmål uppfyllts. Sedan ett antal år har förvaltningens arbete också utgått ifrån en gemensam vision som lyder enligt följande: Vi är med och formar morgondagens socialtjänst så att våra klienter och brukare får förutsättningar att leva ett självständigt liv. Visionen anger förvaltningens gemensamma färdriktning och ambitionsnivå. Dess syfte är att skapa sammanhållning och se till att alla drar åt samma håll. Visionen är ett av flera instrument för att styra förvaltningen på sikt. Den utgör ett komplement till och binds ihop med övergripande inriktningsmål, konkreta och mätbara mål samt tydliga uppdrag. Framöver kommer vision och mål att bindas ihop med den gemensamma värdegrund som förvaltningen ska ta fram under kommande verksamhetsår. Kvalitetsarbete och internkontroll Kvalitetsarbete Socialförvaltningens kvalitetsarbete utgår från Solna stads kvalitetspolicy samt de krav som ställs på verksamheten i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:11). Solna stads nyligen inledda förnyelsearbete med att se över och utveckla såväl verksamhetsstyrning som uppföljning och kvalitetsarbete kommer under det kommande året att i hög grad påverka förvaltningens arbete i dessa frågor. Utifrån vad som tagits upp i Utredningen om kunskapsutveckling inom socialtjänsten (SOU 2008:18) gäller det att ta del av forskning och utveckling inom området för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Detta utgör en väsentlig del i arbetet med att utveckla en verksamhet med god kvalitet. Det gäller att de metoder som socialtjänsten använder ska vara till nytta, och aldrig till skada, för brukaren.

9 9 (60) I enlighet med vad som sägs i SOSFS 2006:11 om att ledningssystemet för kvalitet bör integreras med befintliga system för budget- och verksamhetsplanering utgör förvaltningens kvalitetsarbete en integrerad del av verksamhetsplaneringen och dokumenteras därmed inom ramen för denna. Socialförvaltningens kvalitetsarbete syftar ytterst till att utifrån givna förutsättningar och resurser förtydliga vilka tjänster som kan erbjudas, säkra att så sker och att verksamheten kontinuerligt utvecklas och förbättras. För att kvalitetsarbetet ska bli framgångsrikt krävs att ledningen styr arbetet, att alla medarbetare är delaktiga och att tid regelbundet avsätts på alla nivåer. Förvaltningens kvalitetsarbete ska kännetecknas av enkelhet och inriktas på konkreta förändringar som kommer klienter och brukare till godo. Förutom vad som framkommer i verksamhetsuppföljning, tillsyn och särskilda genomlysningar och utvärderingar är synpunkter från klienter, brukare och andra en betydelsefull drivkraft i kvalitetsarbetet. Det sistnämnda ställer särskilda krav på förvaltningen att på olika sätt skapa förutsättningar för dessa att vara delaktiga i att utveckla verksamhetens kvalitet. Under 2010 kommer förvaltningen att särskilt prioritera följande frågor i sitt kvalitetsarbete: Deltagande i stadens förnyelsearbete vad gäller kvalitetsutveckling med fokus på brukarorientering och tillgänglighet Slutförande av arbetet med att ta fram en gemensam värdegrund Fortsatt arbete med framtagande av en modell för genomförande av regelbundna brukarundersökningar Arbetet med att utveckla nyckeltal och att ta fram enkla modeller för att mäta såväl måluppfyllelse som effekter av olika insatser fortgår Ta del av forskning och utveckling för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Internkontroll Utifrån socialnämndens internkontrollplan (bilaga A) samt risk- och väsentlighetsanalys tar förvaltningen årligen fram en särskild handlingsplan för vad som ska prioriteras på förvaltningsövergripande respektive enhetsnivå för att utveckla internkontrollen under kommande verksamhetsår. Uppföljning och revidering av handlingsplanen sker i samband med bokslut och årsredovisning. Utifrån vissa processer/ områden i nämndens interkontrollplan tas i handlingsplanen upp vilka riktlinjer och rutiner etc. som ska ses över alternativt tas fram. I handlingsplanen redovisas ansvarig enhet samt resultatet av genomförd risk- och väsentlighetsanalys. Särskilt kritiska riskområden är tvångsingripanden, inkl. verkställighet av beslut samt anmälningar, utredningar och insatser som rör barn och ungdomar utsatta för allvarliga övergrepp liksom ärenden gällande ungdomar som begått allvarliga brott och barnfamiljer aktuella för avhysning. Vidare vuxna som far illa eller riskerar att skada andra pga. av allvarliga psykiska problem eller missbruk samt utbetalningar av ekonomiskt bistånd och vårdkostnader. Riskanalysen syftar till att utifrån de processer/områden som tas upp i nämndens övergripande internkontrollplan identifiera och bedöma de risker eller hot som organisationen ställs inför i sin strävan att fullfölja sina uppgifter och uppnå sina mål.

10 10 (60) Andra sätt att identifiera risker kan vara, revisionens och tillsynsmyndigheters granskningar, övriga genomlysningar och utvärderingar, jämförelser med andra kommuner, budget- och verksamhetsuppföljning, avtalsuppföljning, synpunkts- och klagomålshantering samt brukarundersökningar samt genomgång av reglementen, policydokument, regler, och befintliga rutiner etc. Med väsentlighetsanalys avses hur stor sannolikheten är för att identifierade risker inträffar och vad de i så fall får för konsekvenser. Konsekvenser vid fel som påverkar verksamhetens kvalitet och ekonomi och därmed förtroendet hos brukare, klienter, medborgare samt förtroendevalda. Upphandling och konkurrensutsättning En överväldigande del av förvaltningens biståndsinsatser erbjuds genom upphandlad verksamhet via ett flertal ramavtal och ett antal driftsentreprenader. För kommande verksamhetsår planeras inga upphandlingar av helt nya verksamheter eller någon ytterligare konkurrensutsättning av insatser i egen regi. De verksamheter som förvaltningen driver idag som inte är myndighetsutövning är av begränsad omfattning och flera verksamheter drivs dessutom i samverkan med andra kommuner via interkommunala avtal som sträcker sig över flera år. Då flera nya upphandlingar ska påbörjas under kommande verksamhetsår är det särskilt angeläget att i god tid se över vilka krav som ska ställas på utförare av olika tjänster. Uppföljning av upphandlad verksamhet kommer under verksamhetsåret att genomföras i enlighet med stadens och förvaltningens särskilda rutiner. Under 2009 beslutade kommunfullmäktige att Lagen om valfrihetssystem - LOV, ska gälla för Solna stad. I enlighet med detta beslut ska därför förvaltningen, och i förekommande fall i samråd med andra kommuner, inför nya upphandlingar se över vilka verksamheter som kan anses lämpade att upphandla enligt LOV. Nya upphandlingar 2010 Personliga ombud för psykiskt funktionshindrade; ny entreprenadupphandling enligt LOU har påbörjats i samverkan med ett antal andra kommuner och beräknas kunna slutföras under Sunnangårdens gruppbostad för psykiskt funktionshindrade; beslut på förvaltningsnivå om ny upphandling och formerna för denna senast maj 2010, nämndbeslut om ny entreprenadupphandling inkl. förfrågningsunderlag senast i september Familjerådgivning med kundval; beslut på förvaltningsnivå om ny upphandling inkl ev. samordning och upphandlingsform, ev. enligt LOV, senast januari Vid ev. gemensam upphandling beslut i respektive nämnd om upphandling inkl. förfrågningsunderlag senast maj 2010, vid egen upphandling nämndbeslut senast juni/september Missbruksinsatser för vuxna; beslut på förvaltningsnivå om ny ramupphandling inkl ev. samordning och upphandlingsform senast maj 2010, nämndbeslut om ny upphandling inkl. förfrågningsunderlag senast november Insatser för barn och ungdom; beslut på förvaltningsnivå om ny ramupphandling inkl ev. samordning och upphandlingsform senast september 2010, nämndbeslut om ny upphandling inkl. förfrågningsunderlag senast mars 2011.

11 11 (60) Förlängningar alternativt nya upphandlingar 2010 Insatser för psykiskt funktionshindrade inkl särskilt avtal om daglig sysselsättning; beslut på förvaltningsnivå senast februari 2010 om en sista förlängning alternativt ev. ny ramupphandling inkl. ev. samordning och upphandlingsform, ev. nämndbeslut om ny upphandling inkl. förfrågningsunderlag senast juni Transitboenden för ensamkommande flyktingbarn; utifrån aktuellt behov förlängs befintliga avtal. Det kan inte uteslutas att det under 2010 kan bli aktuellt med ytterligare upphandlingar av transitboenden. Personal och arbetsmiljö Mål Målet för socialförvaltningen är att vara en attraktiv arbetsgivare som ska rekrytera, behålla och utveckla kompetenta medarbetare. Inför 2010 har kommunstyrelsen antagit ett övergripande inriktningsmål om att I Solna stad ska arbetsklimatet vara gott och sjukfrånvaron låg. Som nämnts ovan föreslås därför nämnden komplettera befintliga inriktningsmål med ett tillägg i det femte inriktningsmålet om att socialtjänsten ska vara en attraktiv arbetsgivare. Denna komplettering innebär att effektmål endast tas fram på övergripande förvaltningsnivå och inte på enhetsnivå för denna del av målet. Utifrån denna målinriktning gäller det kommande verksamhetsåret följande effektmål för förvaltningen i sin helhet: Effektmål 1: Nöjd medarbetarindex (NMI) ska öka från 59 (år 2008) till minst 65 år Uppföljning/redovisning: Solna stads medarbetarundersökning som genomförs under Redovisas i delårsbokslut 2 och bokslut. Effektmål 2: Andelen sjukfrånvaro i procent av tillgänglig tid ska minska från 12,6 % (bokslut 2008) till 10 %. Uppföljning/redovisning: Statistik från Solna stads personalsystem. Redovisas i delårsbokslut 2 och bokslut. Effektmål 3: Andelen medarbetare som kan rekommendera Solna stad som arbetsplats ska öka från 60 (år 2008) till 65 år Uppföljning/redovisning: Solna stads medarbetarundersökning som genomförs under Redovisas i delårsbokslut 2 och bokslut. Personal- och kompetensförsörjning Att inventera behoven av utbildning/utveckling för personalen är en viktig del i verksamhetsplaneringen. Medarbetarsamtalen används som ett tillfälle att inventera behovet i förhållande till verksamhetens utveckling. En kompetensutvecklingsplan upprättas som beskriver vilken kompetens den enskilde medarbetaren behöver tillägna sig och på vilket sätt. Socialförvaltningen har haft en positiv utveckling när det gäller personalomsättning men för att få en fortsatt stabilitet krävs en rimlig arbetsmängd, fungerande ledarskap och kompetensutveckling. För att nyanställda ska få en bra start har förvaltningen tagit fram en introduktionsplan. Introduktionen planeras under en längre period och kompletteras med ett uppföljningssamtal.

12 12 (60) Socialförvaltningen i Solna stad ser att med allt öppnare gränser inom Europa kommer det sociala arbetet att bli mer homogent. Socialförvaltningen kommer under 2010 fortsätta ge medarbetare möjlighet att via projektet Nyfiken Europa granska och utveckla sitt arbete genom att spegla sig i europeiska kollegers arbetssituation för att därefter inspireras till verksamhetsförändringar utifrån det man upplevt och lärt. Under år 2010 kommer förvaltningens modell för avslutningssamtal att revideras. Samtalet ger möjlighet att ta tillvara erfarenheter och synpunkter från den som slutar för att på bästa sätt kunna planera för framtida arbetsuppgifter inom organisationen. Arbetsmiljö Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön men ska samtidigt samverka med arbetstagarna för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsplatsträffar och planeringsdagar är bra forum för en god dialog. Medarbetarenkäten som utfördes under 2008 visade på en markant förbättring sedan föregående mätning. Med utgångspunkt i den enkäten har ett antal prioriterade utvecklingsområden fastställts både på förvaltningsnivå och på enhetsnivå. Hösten 2010 genomförs nästa enkät. De prioriterade utvecklingsområden som förvaltningen kommer att arbeta vidare med även under 2010 är: Samarbete och motverka revirtänkande Ökad delaktighet Förbättrade utvecklingsmöjligheter Motverka stress Tydligare måluppföljning Liksom för 2009 ska förvaltningen för kommande år ta fram en årsplanering för det systematiska arbetsmiljöarbetet. På arbetsplatsträffar finns arbetsmiljö som en stående punkt och årsplaneringen ska säkra att alla arbetsförhållande undersöks och i de fall det finns risker att tillräckliga åtgärder vidtas. Arbete med kvinnofrid och brottsoffer Socialförvaltningens arbete med kvinnofrid- och brottsoffer frågor har utvecklats under de sista åren. Sedan några år är det ett skall-krav i Socialtjänstlagen (SoL) att särskilt beakta kvinnor som varit utsatta för våld och barn som bevittnat våld eller andra övergrepp. Socialnämndens inriktning har varit att verka för nolltolerans mot kvinnovåld, att ge våldsutsatta kvinnor och barn et skydd och stöd de kan behöva samt genom utbildning av förvaltningens personal höja kompetensen i dessa frågor. Inom förvaltningen finns en arbetsgrupp med särskilt ansvar för kvinnofridsfrågor. Representanter från alla enheter ingår i gruppen. Gruppens medlemmar ska vara experterna i dessa frågor ute på enheterna, de ska kunna bistå sina kollegor med råd, stöd och handläggning. Gruppen deltar i olika utbildningar i kvinnofrid för att öka sin kompetens. Gruppen har regelbunden kontakt med kvinnojouren och planerar att ha det med brottofferjouren. Gruppen gör studiebesök hos olika intresseföreningar, institutioner, m.m. Den ansvarar även för förvaltningens handlingsplan och lathund i dessa frågor.

13 13 (60) Stödverksamheter Trappan är en insats för barn i åldern 5 12 år som bevittnat våld eller själva varit utsatta. Förvaltningens familjepedagoger träffar barnet under några intensiva samtalstillfällen där barnet ges möjlighet att bearbeta sina upplever av vad som hänt. (Se även nedan under Barnenheten) Barncentrum samordnar olika myndigheters insatser för barn 0-18 år som av någon närstående utsatts för misshandel eller sexuella övergrepp. Tanken är att processen med olika utredningar och ingrepp i barnets vardag ska bli så sammanhållen, effektiv och för barnet trygg och smärtfri som möjligt. Barncentrum drivs i projektform tillsammans med andra kommuner och myndigheter. (Se även nedan under Barnenheten) Relationsvåldscentrum (RVC) vänder sig till personer över 18 år som har polisanmält hot och/eller våld mot sin person från en närstående vuxen. RVC erbjuder krissamtal, motiverande stödsamtal, rådgivning, praktisk hjälp, stöd före under och efter rättegången, m.m., dvs. stöd under rättsprocessen. Verksamheten drivs i projektform tillsammans med andra kommuner och myndigheter. (Se även nedan under Ungdomsenheten) Brottsofferjouren Solna-Sundbyberg-Ekerö erbjuder stöd och hjälp till brottsoffer och vittnen, information om hur en polisanmälan går till, stöd vid eventuell rättegång, hänvisa till myndighetskontakter, hjälp att ställa skadeståndsanspråk och verka för förebyggande åtgärder. Brottsofferjouren bedriver en vittnesstödverksamhet vid Solna Tingsrätt. Brottsofferjouren erhåller verksamhetsbidrag från staden. Kvinnojouren för Solna, Sundbyberg och Ekerö erbjuder ett skyddat boende för kvinnor och deras barn. De erbjuder även stödsamtal, rådgivning och stöd i kontakter med myndigheter. Jouren har som policy att alltid ha telefonbemanning, vilket gör att det alltid går att nå någon som kan svara på förfrågningar eller som kan ge råd och stöd. Kvinnojouren Solna-Sundbyberg-Ekerö är en av de största kvinnojourerna i Stockholms län. Kvinnojouren erhåller verksamhetsbidrag från staden. Stödcentrum för unga brottsoffer se ungdom ger stöd till tonåringar och unga år som har varit utsatta för eller blivit vittne till ett brott. De erbjuder stödsamtal, praktisk hjälp, medling samt stöd till föräldrar till brottsoffer. Deras uppdrag omfattar inte hedersrelaterat våld eller våld i nära relationer. (Se även nedan under Ungdomsenheten) Familjevåldsteam Nordväst är ett samverkansprojekt mellan nordvästkommunerna med uppdrag att samordna insatser och verksamheter som rör våld i nära relationer. Projektet har under de första åren fokuserat på insatser för barn, individuell behandling för män och kvinnor som utövar våld och stödgrupp för kvinnor som utsatts för våld. En basutbildning genomförs för personal från alla kommunerna och man verkar för att hitta en fungerande boendekedja som möjliggör trygga boendeformer för våldsutsatta kvinnor på längre sikt än vad t.ex. kvinnojourerna kan erbjuda. (Se även nedan under Barnenheten)

14 14 (60) Prioriterade uppgifter 2010 Kvinnofridsgruppen deltar i Familjevåldsteamets basutbildning samt anordnar en utbildningsdag för hela förvaltningen. Utveckling av familjevåldsteamet och relationsvåldscentrum Utveckla arbetet med särskilt utsatta grupper Förbättra informationen om kvinnofrid på hemsidan. Följa resultaten av socialstyrelsens regeringsuppdrag vad avser stärkande av kvinnofriden för att förbättra och utveckla den egna verksamheten.

15 15 (60) Övergripande verksamhet och staben Den övergripande verksamhetens uppdrag är att ge administrativt stöd och service till nämnden och förvaltningens verksamheter. Utöver dessa funktioner är vissa verksamheter centralt organiserade. Den egna verksamheten Förvaltnings- och stabsfunktion Uppdrag: Den övergripande gemensamma verksamheten avser förvaltningsledning och gemensam administration för hela socialförvaltningen med budget- och verksamhetsplanering samt uppföljning, kvalitets- och utvecklingsarbete, upphandling och avtal, tillsyn av enskild verksamhet, personalfrågor, IT-stöd och verksamhetssystem, information samt lokal- och säkerhetsfrågor, nämndsadministration, utredningar och rapportering socialnämnden. Målgrupp: Förvaltnings- och stabsfunktionen vänder sig främst till nämndens ledamöter och förvaltningens anställda. Tillståndsgrupp Uppdrag: Tillståndsgruppen handlägger permanenta och tillfälliga serveringstillstånd och lotterier. Handlägger anmälan om folköl- och tobaksförsäljning, försäljning av nikotinläkemedel. Ger information, utbildning, stöd och service. Tillståndsgruppen utövar också tillsyn och kontroll utifrån alkohol- och tobakslagen, lag om detaljhandel med nikotinläkemedel och lotterilagen. Målgrupp: Målgruppen är näringsidkare i staden. Drogförebyggande arbete Uppdrag: Det drogförebyggande arbetet i staden samordnas av socialförvaltningen men verksamheten är stadsövergripande och leds av en central styrgrupp. Styrning och uppföljning av verksamheten redovisas i särskilt. Målgrupp: Solnas befolkning, särskilt fokus på barn, ungdomar och deras föräldrar. Kommungemensam verksamhet Socialjour Uppdrag: Genom socialjouren ges råd och stöd i akuta ärenden utanför ordinarie kontorstid. Verksamheten drivs av Sigtuna kommun i samverkan med nordvästkommunerna. Målgrupp: Ärenden som rör barn- och ungdomar prioriteras. FoU-Nordväst Uppdrag: De åtta nordvästkommunerna driver tillsammans en forsknings och utvecklingsenhet inom Individ- och familjeomsorg där Sollentuna är värdkommun. Målgrupp: Främst alla som är verksamma inom IFO-området i berörda kommuner.

16 16 (60) Kommungemensamma projekt Relationsvåldscentrum Uppdrag: Relationsvåldscentrum (RVC) är ett treårigt projekt, med start mars 2007 tom december 2009, som drivs gemensamt av nio samverkanspartners med Stockholms stads Socialtjänstförvaltning som projektägare. RVC finns i Västerortspolisens lokaler i Solna och är ett samarbete mellan Stockholms stad, Solna stad, Sundbybergs stad, Ekerö kommun, samt polismyndigheten i Stockholms län. Målgrupp: RVC vänder sig till personer över 18 år som har polisanmält hot och/ eller våld mot sin person från en närstående vuxen. Under hösten 2009 kommer socialnämnden att besluta om eventuell förlängning av projektet. Omvärldsorientering och förutsättningar Externa faktorer Ny alkohollag föreslås träda i kraft den 1 juli F.ö. se nedan under övriga enheter. Interna faktorer Inför framtida anskaffande av nytt verksamhetssystem ska förvaltningen under året ta fram en behovsspecifikation utifrån lagkrav, nuvarande handläggningsrutiner, behov av uppföljning och framtida tjänster. Det personliga mötet är förvaltningens främsta kommunikationsväg med medborgarna därutöver kommer förvaltningen under året att utveckla webben, informationsbroschyrer och starta utvecklingen inom området e-tjänster. Mål och uppföljning Socialtjänsten ska stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv Effektmål: Tillståndshavare av och serveringspersonal ska ha goda kunskaper i alkohollagen och lagen skall efterlevas. Årlig utbildning i ansvarsfull alkoholservering med tentamen Överserveringsstudie och inköpsförsök av starköl på restaurangerna Uppföljning/redovisning: Rapport till trygghetsrådet. Redovisning i delårsrapport 2 och bokslut. Socialtjänsten ska i allt sitt arbete särskilt uppmärksamma barn och ungdomars situation Effektmål: Åldersgränsen på 18 år ska hållas i butikerna. Butikerna ska följa alkohollagen, tobakslagen och lag om detaljhandel med nikotinläkemedel. Årlig tillsyn Inköpsförsök av ungdomar som nyss fyllt 18 år av folköl och tobak i butiker. Uppföljning/redovisning: Redovisning i delårsrapport 2 och bokslut.

17 17 (60) Socialtjänsten ska arbeta förebyggande och erbjuda tidiga insatser Resultatmål: Resultatmål etc. för det drogförebyggande arbetet redovisas inom ramen för den särskilda planen för det stadsövergripande arbetet i frågan. Se ovan. Uppföljning/redovisning: Se ovan. Socialtjänsten ska samverka med andra aktörer och myndigheter och präglas av ett effektivt resursutnyttjande. Resultatmål: Resultatmål, uppdrag etc. framgår av de särskilda uppdrag och planer som i hög utsträckning styr förvaltningsledning och stabsfunktionernas arbete det kommande året. Se ovan. Uppföljning/redovisning: Redovisas i bokslut. Ekonomi Förändring Budget Budget 2010 jmf Övergripande och staben Pris och löneuppräkning 323 Ökade kapitalkostnader nytt gruppboende 213 Förändring föreningsbidrag -200 Intäkter familjerätt -143 Total budget (tkr) Utbetalning av föreningsbidrag minskas med 200 tkr Intäkt från gemensam familjerätt för administrativa tjänster för sekreterare, ekonom, förvaltningschef Arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter tillämpas inom enheten. Kartläggningen av den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön samt riskbedömning sker på arbetslagsnivå vid arbetsplatsträffarna. Där upprättas också åtgärdsplaner samt kontrolleras genomförandet. Utöver detta sker ett arbete utifrån senaste medarbetarundersökningen. Utvecklings- och kvalitetsarbete Kvalitetssäkring av sociala tjänster Planeringen för kommande år framgår av vad som sägs övergripande om kvalitetsarbete i förvaltningens verksamhetsplan samt av internkontrollplanen. Tillgänglighetsfrågor Förvaltningen deltar aktivt i det stadsövergripande förnyelsearbetet. Webben jämte informationsbroschyrer är förvaltningens främsta sätt för att ge information. Under

18 18 (60) året ska arbetet med att utveckla E-tjänster fortsätta. Först ut kan serveringstillstånd, viss rådgivning samt anmälan till öppna insatser vara. Samverkan och samarbete internt och externt Samtliga centrala funktioner deltar i interna och/eller externa nätverk och samverkansforum för erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling, t.ex. i frågor som rör förvaltningsledning, ekonomi, upphandling, kvalitet, värdegrundarbete, FoU-frågor, IT, alkoholtillstånd och drogförebyggande arbete. Handläggning och dokumentation Staben samordnar och leder det kommande årets arbete med att inför framtida anskaffande av nytt verksamhetssystem ta fram en behovsspecifikation. Fel och brister samt synpunkter och klagomål Utifrån att den översyn som genomfördes 2009 av förvaltningens system för hantering av synpunkter och klagomål gäller det att följa upp översynen så att arbetet bedrivs utifrån fastlagda riktlinjer och rutiner och att det en del av förvaltningens kontinuerliga kvalitetsarbete. Personal- och kompetensförsörjning I samband med medarbetarsamtal under hösten 2009 kommer behovet av kompetensutveckling att inventeras. I förhållande till verksamhetens utveckling kommer sedan en kompetensutvecklingsplan att upprättas. Upphandlingar Samordna och leda arbetet med att genomföra och följa upp upphandlingar enligt vad som sägs i verksamhetsplanen. Särskilda uppföljningar och utvärderingar Förutom särskilda genomlysningar av den egna verksamheten sker särskild uppföljning av upphandlad verksamhet utifrån förvaltningens särskilda rutiner. Förvaltningen deltar aktivt i det ar bet som bedrivs inom ramen för FoU-Nordväst och tar del av resultatet från de utvärderingar som görs här samt av övriga utvärderingar och forskning inom området. Dessutom tar förvaltningen del av resultat från tillsyn etc.

19 19 (60) Enheten för ekonomiskt bistånd Enhetens insatser skall i första hand bidra till att personer uppnår självförsörjning. I det fall den enskilde inte blir självförsörjande skall hon/han få hjälp att i största möjliga mån få en fungerande vardag. Den enskilde skall stöttas i att ta och ha kontroll över sitt liv och sin ekonomi. Enhetens arbete riktar sig till vitt skilda målgrupper från välfungerande personer som är tillfälligt arbetslösa till personer med stora svårigheter av olika slag. Den egna verksamheten Ekonomi- och mottagningsgrupp Uppdrag: Utreda och besluta om rätten till ekonomiskt bistånd samt utreda behovet av och motivera till insatser som gör att personen så fort som möjligt kan bli självförsörjande. Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Målgrupp: Vuxna personer och familjer med fokus på unga vuxna samt hushåll med barn. Rehab och hembesök Syfte/inriktning: Särskilda utrednings- och stödinsatser för personer som saknar arbetsförmåga, t.ex. genom hjälp att ordna rätt form av ersättning. Ett andra syfte är ge stöd till adekvat rehabilitering. För att utreda och nå klarhet om bl.a. sökandes boendesituation görs hembesök i alla hushåll som ansöker om försörjningsstöd. Hembesök görs även i pågående ärenden dels för att utreda boendesituationen men även vid ansökan om hemutrustning eller vid fråga om akuta behov av matpengar samt i hushåll med barn utifrån barnperspektivet. Målgrupp: Personer som är sjukskrivna, sjuka eller med oklar situation och som saknar inkomst från försäkringskassan. Hembesök hos alla personer som söker försörjningsstöd. Egna medel Uppdrag: Egna medel är ett bistånd enligt 4 kap 1 SoL och som innebär att personer, i avvaktan på God Man samt personer med svårigheter att hantera sin ekonomi, ger förvaltningen fullmakt över sina inkomster. Inkomsterna förmedlas enligt uppgjord handlingsplan. I handlingsplanen skall ett syfte med biståndet tydligt vara uttalat samt i förekommande fall en tidsbegränsning. Målgrupp: Personer mellan år med t.ex. missbruk, psykosociala problem, hot om avhysning. Målgruppen har någon form av egen inkomst. Hyresrådgivning Uppdrag: Förebygga och förhindra avhysningar Målgrupp: Personer som har eget boende och som på kort eller lång sikt riskerar att bli av med sin bostad pga. av olika skäl. Barnfamiljer och personer med psykiska funktionshinder prioriteras. Budget- och skuldrådgivning Uppdrag: Kostnadsfritt stöd åt skuldsatta personer att hitta lösningar på sina privatekonomiska problem genom att bistå med råd och stöd i t.ex. budgetplanering, skuldproblematik och kontakter med fordringsägare. Budget- och skuldrådgivaren är

20 20 (60) också behjälplig i skuldsaneringsprocessen dvs. vid ansökan, omprövning, överklaganden och stöd under skuldsaneringsperioden. Målgrupp: Personer boende i Solna som är skuldsatta. Barnfamiljer skall prioriteras. Dödsboutredning Uppdrag: Vid dödsfall kan dödsbodelägare ansöka hos kommunen om att få en dödsboanmälan, dvs. en förenklad bouppteckning, upprättad. Förutsättningen är att dödsboets tillgångar inte överstiger den kostnad som ska gå till begravning och avveckling av bostaden med mer än kr. Målgrupp: Dödsbon där tillgångar inte överstiger den kostnad som ska gå till begravning och avveckling av bostaden med mer än kr. Reception Uppdrag: Ge besökare och dem som ringer god service och ett gott bemötande. Administrativ funktion åt ekonomienheten. Målgrupp: Alla besökare till socialförvaltningens lokaler på Englundavägen (förutom till Resurscentrum) Socialregister Uppdrag: Se till att personakter hålls i god ordning samt att gällande gallringsregler följs. Målgrupp: Alla verksamheter inom förvaltningen samt andra myndigheter som i vissa fall har rätt att begära och få upplysningar ur socialregistret. Egna projekt FUT-projektet Uppdrag/syfte: Projekt för att förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott (FUT) för att därigenom värna om trovärdigheten för samhällets trygghetssystem och säkerställa att medel går till avsett ändamål. Projektet kommer att starta hösten 2009 och pågå under hela Målgrupp: Personer som har fått ett felaktigt bistånd genom att lämna oriktiga uppgifter eller på annat sätt förorsakat att bistånd beviljats på felaktiga grunder. Omvärldsorientering och förutsättningar Externa faktorer En fördjupad lågkonjunktur med minskad efterfrågan på arbetskraft medför troligen ett ökat antal hushåll som blir beroende av ekonomiskt bistånd. Försäkringskassans ändrade regler för kan leda till att enheten får en ökad ärendemängd som kräver nya typer av insatser. Tidsbegränsad sjuk- /aktivitetsersättning som ersättningsform har upphört. I framtiden kommer en person endera vara sjukskriven eller erhålla permanent sjukersättning (med omprövning vart tredje år). De som redan har tidsbegränsad ersättning ges en övergångsperiod där bedömning görs och fortsatt ersättning kan erhållas max. 18 månader, dock längst till 2012.

21 21 (60) Färre personer är anslutna till A-kassan trots stigande arbetslöshet. Andelen arbetslösa som saknar ersättning har ökat. Sänkta avgifter samt en tillfällig ändring 2009 där det räcker att arbeta ett halvår från 1 juli 2009 för att vara berättigad till ersättning kan kompensera. Interna faktorer På uppdrag av socialnämnden har Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers genomlyst handlingsberedskap och prioriteringar vad gäller försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser. Rapporten är nyligen klar och kommer att redovisas för nämnden i början av hösten Utifrån vad som framförts i rapporten kommer förvaltningen att utarbeta en handlingsplan för det fortsatta arbetet inom berörda verksamheter. Mål och uppföljning Socialtjänsten ska stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv Effektmål 1: Varje klient skall få rätt insats från rätt instans inom två månader från första kontakt. Med hjälp av Instrument X kategorisera nytillkomna klienter så att de inom två månader får hjälp från rätt instans. Uppföljning: Måluppfyllelse redovisas genom stickprov/statistik avseende måluppfyllelse samt att förändringsåtgärder enligt ovan följs upp. Redovisning i delårsbokslut 2 och bokslut. Effektmål 2: De som har egen bostad skall kunna behålla den. Annat bistånd sätts in om det behövs för att rädda ett hyreskontrakt (ekonomisk rådgivning/hyresrådgivning/förmedlingsmedel/bosökar-/budgetkurs). Biståndet skall vara tidsbegränsat 6-18 månader och ett klart uttalat syfte i avtal mellan förvaltning och klient. Uppföljning: Måluppfyllelse redovisas genom att förändringsåtgärder enligt ovan följs upp samt genom statistik över ärenden aktuella för avhysning. Redovisning i delårsbokslut 2 och bokslut. Effektmål 3: Alla som söker försörjningsstöd och är arbetssökande skall inom 2 månader från första kontakt vara i arbete eller sysselsättning Korta utredningstiden så att beslut snabbt kan tas om insats. Alla ansökningar gås igenom direkt vid ankomst i receptionen. Ej kompletta ansökningar returneras direkt med följebrev som tydligt beskriver vilka handlingar som saknas. Arbetssökande registreras i utredningsinstrumentet för utvärdering. Inventera befintligt utbud och senast andra kvartalet 2010 lägga ut lättillgänglig information på intranätet för handläggarna om befintliga kurser, praktikplatser och lediga jobb. Uppföljning: Måluppfyllelse redovisas genom statistik samt att förändringsåtgärder enligt ovan följs upp. Redovisning i delårsbokslut 2 och bokslut.

22 22 (60) Socialtjänsten ska i allt sitt arbete särskilt uppmärksamma barn och ungdomars situation Effektmål: Barns behov ska uppmärksammas i alla ärenden som aktualiseras inom enheten Hembesök även 2010 i alla barnfamiljer som ansöker om ekonomiskt bistånd. Uppföljning: Statistik över antal hushåll och hembesök. F.ö. egenkontroll. Redovisas i delårsbokslut 2 och bokslut Resultatmål: Barn och ungdomars situation ska särskilt uppmärksammas i de ärenden som blir aktuella vid enheten. Alltid kontrollera ev. tidigare eller pågående aktualitet av barn och ungdomar inom förvaltningen. Regelbundna samarbetsmöten med Barnenheten och Ungdomsenheten. Uppföljning: Redovisning av genomförda förändringsåtgärder inkl. utvärdering av samarbetsmötena med barnenheten och ungdomsenheten samt någon form av uppföljning i enskilda ärenden. Redovisning i bokslut. Socialtjänsten ska erbjuda en rättssäker verksamhet med god service, delaktighet och hög kvalitet Effektmål 1: Personer som kommer i kontakt med enheten ska få en korrekt och rättsäker handläggning Riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd ska uppdateras. Ev. brukarenkät ska bl.a. ta upp frågor som rättssäkerhet, service och delaktighet. Fortsatt bevakning av domstolsbeslut. Översyn av motiveringarna till avslagsbeslut. Information på hemsidan och broschyr om ekonomiskt bistånd ska uppdateras och utökas med information om handläggnings- och utredningsprocessen och insatser utöver ekonomiskt bistånd. Fortsatt handledning med fokus på frågeställningar om rättsäkerhet och god service. Klagomålshanteringen ska implementeras fullt ut. Uppföljning: Måluppfyllelse redovisas genom att förändringsåtgärder enligt ovan följs upp i bokslut samt resultat av ev. brukarenkät samt förvaltningens klagomålshantering. Redovisning i delårsbokslut 2 och bokslut. Brukaråtagande/effektmål: Vid ansökan om ekonomiskt bistånd skall beslut erhållas inom 7 arbetsdagar från det att allt beslutsunderlag finns tillhanda. Inga särskilda Uppföljning: Resultatredovisning av andel (%) där enheten levt upp till åtagandet. Redovisas i delårsrapport 2 och bokslut.