Mottagande av ensamkommande barn kommunalt och statligt ansvar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mottagande av ensamkommande barn kommunalt och statligt ansvar"

Transkript

1 Mänskliga rättigheter hp Institutionen för Globala politiska studier C-uppsats 15 hp Handledare: Anna Lundberg Vårterminen 2010 Mottagande av ensamkommande barn kommunalt och statligt ansvar En argumentations och diskursanalys Ida Brittesland

2 Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att analysera en debatt i Sydsvenska Dagbladet om Vellinge ska eller inte ska ta emot ensamkommande barn. Debatten intensifierades under perioden november 2009, till och med mars 2010 med anledning av att antalet ensamkommande barn under 2009 ökade kraftigt och därmed behovet av att fler kommuner tar emot dessa barn. För att granska de argument som förts fram för och emot att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn används ett argumentationsanalytiskt perspektiv medan diskursanalys används för att klarlägga bakomliggande diskurser i debatten. I debatten identifieras olika aktörer som argumenterar för och emot Vellinges mottagande av ensamkommande barn. Resultatet av argumentationsanalysen visar att de aktörer som argumenterar för att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn har starkare och mer hållbara argument. Diskursanalysen visar att i debatten återfinns en diskurs om svensk integrations - och migrationspolitik som behandlar flyktingmottagande och ensamkommande barn samt främlingsfientlighet. Abstract The purpose of this paper is to analyze a debate in Sydsvenska Dagbladet on whether or not Vellinge were to accept unaccompanied refugee minors. The debate intensified during the period from November 2009 to March 2010 because of the number of unaccompanied children in 2009 increased substantially and thus the need for more municipalities receiving these children. In order to examine the arguments put forward for and against Vellinge to accept unaccompanied refugee children an analytical approach of the arguments is used, while discourse analysis is used to clarify the underlying discourses in the debate. In the debate, various stakeholders who argue for and against Vellinge accepting unaccompanied children can be identified. The result of the argumentative analysis shows that the participants who argue for Vellinge to receive unaccompanied minors have presented stronger and more convincing reasons. The discourse analysis shows that the debate includes a discourse on Swedish integration - and migration policy which deals with the reception of refugees, unaccompanied children, and xenophobia. Antal ord: Nyckelord: diskursanalys, argumentationsanalys, Vellinge, ensamkommande barn, flyktingmottagande 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställningar Teori Metod, material och källkritik Avgränsningar Begrepp Disposition 8 2. Teoretiska och metodologiska överväganden Diskurs och media Diskurser byggs upp kring viktiga begrepp Den sociala verkligheten skapas genom språkanvändning Gruppbildning och identitet Maktrelationer Social förändring Argumentationsanalys som metod Att strukturera debatter Tolkning och textanalys Sammanfattande avslutning Bakgrund och tidigare forskning Ensamkommande barn definitioner Synen på ensamkommande barn Regeringens utredning om mottagande av ensamkommande barn Barnkonventionen och ensamkommande barn Mottagande av ensamkommande barn i Sverige Migrationsverkets ansvar Kommunernas ansvar Samarbete mellan Migrationsverket och kommunerna Ekonomiskt bistånd Kommuners ansvar genom Socialtjänstlagen Kommunalt självstyre Argumentationsanalys Tesen Aktörer Argument Barnen behöver hjälp mot ifrågasättande av barnens faktiska ålder 31 3

4 6.3.2 Mottagande av ensamkommande barn som kommunalt eller statligt åtagande Ekonomiska skäl avgörande Kommuninvånarna står bakom kommunledningen Kommunen måste visa solidaritet och medmänsklighet med flyktingar Vellinge kommuns kritik mot svensk integrations- och migrationspolitik 40 och Malmös agerande Vellinge kommuns ändrade inställning Diskursanalys Ensamkommande barn Flyktingmottagande Främlingsfientlighet Positiva och negativa kopplingar mellan begrepp Avslutande diskussion och kommentarer 50 Källförteckning 52 4

5 1. Inledning - Det kan inte längre vara ett kommunalt problem i Sverige att ta emot denna strida ström av tonårspojkar från oroshärdar i Asien och Afrika. Så uttalade sig kommunalråd Lars-Ingvar Ljungman på Vellinge kommuns hemsida i början av november 2009 (SDS ). Bakgrunden till uttalandet var att under sommaren 2009 ökade antalet ensamkommande barn som kom till Malmö och sökte asyl dramatiskt. Situationen började bli ohållbar och Migrationsverket vände sig till Vellinge med en förfrågan om att teckna avtal om mottagande av ett antal ensamkommande barn. Vellinge som i många år sagt nej till att ta emot flyktingar i kommunen fortsatte att neka. Som en lösning på den kritiska situationen i Malmö beslutades att ge Attendo Care i uppdrag att starta ett gruppboende för 30 barn som då valde Hököpinge i Vellinge kommun. Malmö stad stod fortfarande som ytterst ansvarig kommun. Kommunpolitiker och invånare i Vellinge protesterade även mot detta, tills migrationsminister Tobias Billström satte press på kommunen genom hot om tvingande lagstiftning för kommunalt mottagande av ensamkommande barn. Vellinge har nu gått med på att genom familjehemsplacering ta emot ett antal barn, något avtal om att starta gruppboende har ännu inte kommit till stånd mellan kommunen och Migrationsverket. Uttalandet ovan från kommunalrådet sätter fokus på kärnan i debatten, vad som är och inte är kommunalt ansvar i mottagandet av flyktingar. Debatten kring de ensamkommande barnen har till stor del skildrats i svensk dagspress. Svensk dagspress som en del av massmedia är ett forum som påverkar samhället och de olika intressen som finns. Massmedia har stor möjlighet att påverka dessa samhällsintressen genom hur ord används och hur meningar skapar en viss förståelse av olika begrepp. Media identifierar och ger uttryck för sociala problem och har även en viktig roll i opinionsskapande (Stretmo 2010: 2). I media återges allmän opinion men media är även med och skapar denna opinion. Journalister som är de som skriver artiklar som publiceras i dagspress använder ord från andra sammanhang samtidigt som de skapar nya fraser och meningar vilka sprids till allmänheten. På detta sätt har media en komplex roll (Gamson & Modighani 1989: 3). Med bakgrund av debatten om huruvida Vellinge ska ta emot ensamkommande barn eller inte är jag intresserad av att analysera hur debatten har skildrats i Sydsvenska Dagbladet som en svensk massmedia. Mediebevakningen av debatten har varit omfattande och såväl politiker som kommuninvånare på båda sidorna har uttryckt klart skilda åsikter. 5

6 1.1 Syfte Mitt syfte är att analysera vilka intressen som kommer fram i debatten om huruvida Vellinge kommun bör ta emot ensamkommande barn. Jag vill undersöka de argument som förs fram både för och emot att Vellinge bör ta emot ensamkommande barn, samt vilka skäl som föranlett kommunens ändrade inställning i frågan och att de därmed numera tar emot ensamkommande barn. 1.2 Frågeställningar Vilka argument förs fram för och emot att Vellinge bör ta emot ensamkommande barn? Vilka diskurser framkommer i debatten och hur konstrueras viktiga begrepp i diskurserna? Vilka samhällsintressen tar sig uttryck i diskurserna? 1.3 Teori Som teoretisk utgångspunkt kommer diskursteori användas, det innebär en förståelse av det sociala som en språklig konstruktion vari sociala fenomen kan analyseras genom diskursanalys (Jörgensen & Philips 2000: 31). Diskurs innebär att den sociala verkligheten beskrivs genom språk men även att diskurs är med och skapar denna verklighet genom det sätt olika begrepp konstrueras av språket. I till exempel en debatt kan flera olika diskurser framträda och språket i diskurserna kan enligt teorin användas som ett uttryck för makt. Framträdande inom diskursteorin är de politiska teoretikerna Ernesto Laclau och Chantal Mouffe. Deras teori kan sägas vara en sammanföring av marxistisk teori och strukturalism/poststrukturalism genom att den sociala verkligheten förstås som en helhet där betydelser av begrepp bildas genom processer (Jörgensen & Philips 2000: 32). Diskursteori är nära sammanlänkat med diskursanalys som metod och jag har valt att använda denna teori för att skapa en förståelse för metoden. Norman Fairclough är också framträdande inom diskursanalytisk forskning och jag kommer även att använda mig av hans teorier. Diskursteorin kommer beskrivas närmare i kapitel två. 6

7 1.4 Metod, material och källkritik De metoder som används är kritisk diskursanalys och argumentationsanalys. Jag kommer att systematiskt strukturera upp debatten om mottagande av ensamkommande barn som den skildrats i Sydsvenska Dagbladet. På detta sätt skapar jag en förståelse för argumenten för och emot tesen i debatten och hur dessa är relaterade till varandra. Jag kommer använda mig av kritisk diskursanalys för att försöka identifiera bakomliggande diskurser i debatten och hur viktiga begrepp konstrueras i dessa. Även diskurs- och argumentationsanalys kommer beskrivas mer ingående i kapitel två. Material som används är tidigare publicerat material om ensamkommande barn för att ge en bakgrundsbeskrivning av synen på barnen och deras situation i Sverige. Det material jag använder mig av är publicerat av etablerade forskare på området och jag anser därmed att källorna är tillförlitliga. Jag har använt mig av material främst från den senaste tioårsperioden för att få en sammantagen bild av situationen eftersom det varit under dessa år som antalet ensamkommande barn har blivit allt fler. I bakgrunden om ensamkommande barns situation i Sverige har jag också använt mig av statistik från Migrationsverket. Även här har jag använt mig av statistik från den senaste tioårsperioden. Statistik är dock aldrig helt och hållet tillförlitlig då mörkertalet kan vara stort. Statistiken används endast för att ge en bild av hur ensamkommande barn beskrivs i Sverige. Jag kommer även redogöra för relevanta internationella dokument som reglerar barns rättigheter. Dessutom kommer svensk lagstiftning gällande mottagande av ensamkommande barn och förarbeten till denna lagstiftning presenteras för att ge en bakgrundsbild och förståelse för de argument som förts fram av de olika parterna i debatten. Mitt empiriska material kommer bestå av debatt- och nyhetsartiklar från Sydsvenska Dagbladet som skildrar debatten om Vellinges ansvarsfråga i mottagandet av ensamkommande barn. 7

8 1.5 Avgränsningar I valet av media har en avgränsning gjorts som begränsar materialet till publicerat material i Sydsvenska Dagbladet från och med november 2009, då debatten kring huruvida Vellinge skulle ta emot ensamkommande barn aktualiserades, fram till mars Anledningen till avgränsningen är att debatten om behovet av att fler kommuner tar emot ensamkommande barn intensifierades under denna period. Dagspress som media har valts därför att det är en tryckt publikation vilket underlättar i analysen då jag valt att använda mig av diskursanalys och argumentationsanalys. Materialet består av 39 artiklar från Sydsvenska Dagbladet under angiven tidsperiod. Jag har valt att begränsa mig till Sydsvenska Dagbladet som den största lokala Skånetidningen eftersom debatten har handlat om situationen i två skånska kommuner. Begränsningen till denna media är på grund av att jag vill göra en kvalitativ studie av det granskade materialet och med hänsyn till arbetets tidsramar är detta inte möjligt att göra med ett alltför omfattande material. 1.6 Begrepp Ensamkommande barn i det material jag använt mig av i form av debatt - och nyhetsartiklar används varierande ensamkommande flyktingbarn och ensamkommande asylsökande barn alternativt ensamkommande barn. För att täcka in båda grupperna flyktingbarn och asylsökande barn kommer jag att använda mig av begreppet ensamkommande barn då det inte tydligt framgår att debatten endast handlar om en av grupperna. I de fall jag använder mig av begreppen ensamkommande flyktingbarn eller ensamkommande asylsökande barn är då jag citerar eller refererar till hur begreppet har använts i det granskade materialet. 1.7 Disposition Inledningsvis görs i kapitel två en beskrivning av diskursanalys som teori och metod eftersom detta senare används för att analysera det granskade materialet. En förklaring av metoden argumentationsanalys ges även då denna metod används vid granskningen av det empiriska materialet. Därefter beskrivs i kapitel tre synen på ensamkommande barn och deras 8

9 situation i Sverige med hjälp av tidigare forskning. Kapitel fyra består av en beskrivning av artiklar i Barnkonventionen som är relevanta i mottagandet av ensamkommande barn. I kapitel fem beskrivs ansvarsfördelningen mellan statliga myndigheter och kommuner i mottagandet av ensamkommande barn i Sverige. Därefter kommer analysen i kapitel sex. Denna består av en presentation av de argument som framförts för och emot att Vellinge som enskild kommun bör ta emot ensamkommande barn samt de skäl som angetts till Vellinges ändrade inställning i frågan. Analysen består även av en djupare analys av de bakomliggande diskurserna i debatten och hur dessa kan påverka argumentationen i debatten. I kapitel sju förs sedan en avslutande diskussion med mina egna kommentarer. 9

10 2. Teoretiska och metodologiska överväganden 2.1 Diskurs och media Diskurser kan identifieras i olika kontexter, det kan handla om en akademisk diskurs eller en medial diskurs där samma begrepp kan få olika innehåll beroende på sammanhanget. Enligt Marianne Jörgensen Winther och Louise Philips är diskurs ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (Jörgensen & Philips 2000: 7). En diskurs kan bestå av både tal, språk och skrift (Jörgensen & Philips 2000: 67). Debatten om Vellinge och mottagande av ensamkommande barn som den skildrats i Sydsvenska Dagbladet tar sig uttryck genom skrift, samt återgivande av tal via skrift då materialet består av tryckta debatt- och nyhetsartiklar. Dessa artiklar är texter, och texter är enligt Fairclough, delar av en social händelse. På så sätt är texter, till exempel artiklar, ett sätt för människor att agera och interagera (Fairclough 2003: 21f). En nyhetsartikel är ett sätt för en journalist att förmedla ett budskap till läsaren och en debattartikel ett sätt för människor att uttrycka en åsikt. På detta sätt agerar människor och genom att personer under en debatt ger gensvar på andras texter skapas en interaktion. Fairclough menar att relationer mellan en text och en verklig händelse ofta förmedlas via massmedia, det kan ske via enstaka texter men är ofta bestående av ett nätverk av texter (Fairclough 2003: 30). Ett sådant nätverk av texter som Fairclough talar om kan vara artiklar i en debattserie, och de texter jag använder mig av i min analys är artiklar från Sydsvenska Dagbladet som skildrar debatten om huruvida Vellinge bör ta emot ensamkommande barn eller inte. Inom massmedia får olika diskurser olika stor uppmärksamhet (Jörgensen & Winther 2000: 78). Den debatt jag analyserat är en debatt som har fått stort genomslag i svensk massmedia under de senaste månaderna. Texter, som artiklar i massmedia, bildas av språk och Göran Bergström och Kristina Boréus menar att språket påverkar människors sätt att tänka och handla då de läser och förhåller sig till texterna (Bergström & Boréus 2005: 13). Eftersom språket påverkar hur människor tänker och agerar menar Bergström och Boréus att språk kan bidra till att forma verkligheten på ett speciellt sätt (Bergström & Boréus 2005: 305f). En diskurs som bestående av texter kan alltså påverka den sociala verkligheten. Den verklighet som samhället består av regleras till stor del av lagtexter och konventionstexter. I senare kapitel kommer olika lagar som reglerar mottagande av ensamkommande barn att presenteras och senare kommer 10

11 kopplingar till diskurserna i debatten om Vellinge bör ta emot ensamkommande barn eller inte ingå som en del av analysen. Utöver detta är det av intresse att analysera hur språket i debatten kan ha bidragit till Vellinges ändrade inställning och agerande i frågan. 2.2 Diskurser byggs upp kring viktiga begrepp Laclau och Mouffe beskriver språk som ett nät där olika begrepp utgör knutarna i nätet. Begreppen relateras till andra ord och det sätt genom vilket de relateras till varandra skapar en entydig förståelse för dem. Att en entydig förståelse skapas utesluter andra möjliga sätt på vilka begreppen kan vara relaterade till varandra. Diskurs förstås på så sätt som att andra möjliga sätt att förstå ett visst begrepp minskar (Jörgensen & Philips 2000: 32f, Laclau & Mouffe 2008: 157). En diskurs byggs upp kring vissa speciella begrepp som är särskilt viktiga i texten (Jörgensen & Philips 2000: 31, Laclau & Mouffe 2008: 168). Dessa begrepp kan relateras till varandra på antingen positiva eller negativa sätt (Bergström & Boréus 2005: 317). I debatten om Vellinge som en debatt inom en diskurs om svensk integrations- och migrationspolitik är begreppen ensamkommande flyktingbarn, flyktingmottagande och främlingsfientlighet exempel på sådana begrepp. Dessa begrepp beskrivs alltså på ett speciellt sätt i diskursen genom kopplingar till andra ord och därmed skapas en viss bild av begreppen. Olika diskurser försöker på just sitt sätt skapa olika innehåll åt de olika begreppen som diskursen är uppbyggd kring (Jörgensen & Philips 2000: 35). En diskurs strävar efter att åstadkomma en entydig förståelse av begreppen. Ett problem för diskurser som Laclau och Mouffe identifierar består i att olika definitioner och tolkningar av begreppen kan innebära att entydigheten rubbas. Detta beror på att diskurs skapas i förhållande till den innebörd som begreppen inte har (Jörgensen & Philips 2000: 34, Laclau och Mouffe 2008: 169). I analysen kommer en beskrivning göras av hur de olika begreppen konstrueras på olika sätt. 2.3 Den sociala verkligheten skapas genom språkanvändning Fairclough menar att det i samhället finns olika sätt genom vilka text skapas, dessa är sociala strukturer och praktiker samt sociala aktörer (Fairclough 2003: 21f). Olika argument som uttrycks i en diskurs är olika sätt att förstå världen beroende på människors olika relation till den. Vilken relation människor har till världen beror på vilken position de har i den. Diskurs är dock inte bara en förståelse av världen som den är utan också ett försök att 11

12 förändra den i en viss riktning (Fairclough 2003: 124). Att forma samhället på ett bestämt sätt och utesluta andra möjliga sätt beskrivs i diskursteorin som politik och det sätt på vilket samhället är ordnat är på så sätt ett resultat av politiska processer där olika aktörer försöker skapa samhället på olika sätt (Jörgensen & Philips 2000: 43). På detta sätt kan sägas att diskursen sätter villkoren för debatten. I debatten om Vellinge framkommer skilda diskurser som på olika sätt försöker påverka förståelsen av svensk integrations- och migrationspolitik för att förändra mottagandet av ensamkommande barn i den riktning de önskar. De aktörer som kommer till uttryck i debatten har olika positioner i samhället och kan därmed antas ha olika intressen av att inrätta samhället på ett visst sätt. De olika begreppen kan alltså även få olika innehåll beroende på vilken aktör i diskursen som definierar och konstruerar dem. Aktörer som framträder i debatten om Vellinge och de ensamkommande barnen är kommunpolitiker- och invånare, riksdagspolitiker och företrädare för regeringen. En utgångspunkt inom diskursteori är att språket inte uppfattas som ett neutralt verktyg för kommunikation. Däremot skapas människors syn på omvärlden av språket eftersom det har en skapande sida (Bergström & Boréus 2005: 326). Eftersom olika diskurser försöker skapa sin egen förståelse av de viktiga begreppen i texter, och texter i sin tur påverkar samhället är inte förståelsen av samhället heller självklar (Jörgensen & Philips 2000: 35). Viktigt inom diskursanalys är de normer i samhället som språket är med och skapar (Bergström & Boréus 2005: 329). Analysen kommer ta hänsyn till vilka tvingande normer som kommer till uttryck i den granskade debatten. Normerna kan dels tänkas vara relaterade till texter i form av svensk nationell lagstiftning om mottagande av ensamkommande barn och dels till moraluppfattning. Det är också viktigt att vara medveten om de processer som skapandet och tolkandet av text består av. Dessa processer skapas socialt och relaterar till sociala regler (Fairclough 2001: 16). En medial debatt är endast uttryck för vissa perspektiv av världen och i analysen av denna måste hänsyn tas till hur texterna producerats och tolkas. 2.4 Gruppbildning och identitet Diskurser skapar enligt diskursteorin gruppbildning och kollektiva identiteter som ofta ignorerar skillnader inom den givna gruppen eftersom gruppbildningen utesluter alla andra tolkningar. En sådan gruppbildning kan vara att alla barn som kommer till Sverige utan vårdnadshavare samlas under gruppen ensamkommande barn. För att grupper ska existera i den sociala verkligheten måste de först ges uttryck för i ord genom att någon talar om gruppen 12

13 eller å gruppens vägnar. Representanter ger uttryck för gruppens vilja, genom vilken gruppen skapas i kontrast till andra grupper (Jörgensen & Philips 2000: 51f). Grupper i samhället kan representeras av de olika sociala aktörer som bidrar till att skapa diskursen. I den aktuella debatten identifieras en rad olika aktörer som försöker påverka mottagandet av ensamkommande barn på det sätt som gagnar deras intressen bäst, eller intressena för den grupp de representerar. Diskursen i olika sammanhang bidrar till att skapa sociala identiteter och sociala relationer (Jörgensen & Philips 2000: 70). Identitet förstås som något som är skapat och därför instabilt och det förstås i motsats till andra identiteter och till vad de inte är (Bergström & Boréus 2005: 320, 327). Diskursanalys kan därför med fördel användas för att analysera hur dessa identiteter konstrueras genom språkbruk. En identitet som skapas diskursivt i den granskade debatten är identiteten ensamkommande barn varför konstruktionen av denna gruppidentitet kommer analyseras. 2.5 Maktrelationer Diskursteori relaterar även till makt genom att användning av makt påverkar skapandet av det sociala på bestämda sätt och att makt även påverkar kunskaper och identiteter. Detta i sin tur inverkar på relationer mellan grupper och individer (Jörgensen & Philips 2000: 45). Texter i sig innebär inte makt, men texterna kan användas för att komma åt maktförhållanden mellan grupper och individer (Bergström & Boréus 2005: 15). Diskurs förstått som ett uttryck för makt kan ses både som att diskursen avgör vem som har rätt att säga vad och att diskurs handlar om meningsskapande (Bergström & Boréus 2005: 328). Fairclough menar att språkanvändning kan användas som ett sätt för vissa grupper att dominera andra (Fairclough 2001: 193). I analysen kommer redogöras för hur aktörerna i den granskade debatten på olika sätt använder sin respektive makt för att skapa en social verklighet på ett sätt som gagnar dem. Kritisk diskursanalys beskrivs som bestående av tre olika dimensioner av en kommunikativ händelse. Dessa är själva texten, den diskursiva praktiken och den sociala praktiken. Den diskursiva praktiken är nära förbunden med texten och hur denna produceras och konsumeras medan den sociala praktiken är förståelsen av verkligheten och samhället. Diskursanalys innebär att användning av språket kopplas samman med hur den sociala verkligheten skapas (Jörgensen & Philips 2000: 74). Kritisk diskursanalys är ett sätt att undersöka hur texter och produktion och konsumtion av dessa bidrar till att upprätthålla den sociala världen och de 13

14 sociala relationer den består av, alltså de ojämlika maktförhållandena i samhället (Jörgensen & Philips 2000: 85ff). På detta sätt vidgas analysen då förståelsen av texter ingår som en del av en social praktik eller verklighet (Bergström & Boréus 2005: 324). Min analys av det granskade materialet kommer ta hänsyn till dessa dimensioner, alltså texten som sådan och hur den framställs, samt att den är producerad och konsumerad som artiklar i en debatt i massmedia och vilka effekter debatten har på den sociala verkligheten. 2.6 Social förändring Syftet med kritisk diskursanalys är att medverka till att förändra de ojämlika maktförhållandena i såväl kommunikationen som samhället som helhet (Jörgensen & Philips 2000: 69). Kritisk forskning stödjer de grupper i samhället som är undertryckta och resultatet av kritisk diskursanalys avses användas i kamp för social förändring (Jörgensen & Philips 2000: 70). Den sociala förändringen ska uppnås genom att göra människor mer medvetna om att diskursen som en social praktik bidrar till att vidmakthålla de ojämlika maktrelationerna i samhället (Jörgensen & Philips 2000: 92). Svårigheten ligger dock i att möjligheterna till att förändra de ojämlika maktförhållandena begränsas just av maktrelationerna själva då dessa avgör de olika aktörernas tillgång till de olika diskurserna (Jörgensen & Philips 2000: 78). I den granskade debatten finns aktörer på flera olika nivåer i samhället, från företrädare i regeringen till ensamkommande barn som söker asyl i Sverige, via kommunpolitiker och kommuninvånare. Deras respektive tillträde till diskursen och därigenom möjligheter att påverka maktrelationerna kommer analyseras. 2.7 Argumentationsanalys som metod Den typ av texter som jag kommer att analysera är debatt- och nyhetsartiklar rörande huruvida Vellinge bör ta emot ensamkommande barn och de argument som framförts för och emot. Argumentationsanalys intresserar sig för texters innebörd (Bergström & Boréus 2005: 89) och därför är detta en lämplig metod för att strukturera argumenten i debatten. I samband med argumentationsanalys är begreppet retorik viktigt. Retorik innebär läran om vältalighet och att övertyga andra om en ståndpunkt. Vad som gör en kommunikation effektiv är centralt för retoriken. Inom retoriken finns tre viktiga begrepp. Dessa är logos, ethos och pathos och är olika sätt på vilka argument försöker övertyga mottagaren om en viss 14

15 ståndpunkt. Logos är ett sätt att försöka övertyga genom att vädja till mottagarens intellekt och rationella förmåga. Ethos däremot innebär att talaren vädjar till mottagaren genom sin egen trovärdighet medan pathos är argumentation som försöker väcka starka känslor hos läsaren (Bergström & Boréus 2005: 89f). I den del av analysen som strukturerar de olika aktörernas argument kommer vi se att samtliga dessa tre argumentationstekniker används om än i olika hög utsträckning. Det finns enligt Bergström och Boréus tre syften med argumentationsanalys. Det första av dessa är ett deskriptivt syfte då argumentationsanalys syftar till att rekonstruera de argument som finns i sammanhanget. Den argumentation som finns i en text måste hittas av personen som tolkar den då texter inte endast består av argumentation. Det andra syftet med argumentationsanalys är att göra en bedömning av till vilken nivå argumentationen lever upp till vissa normer. Dessa normer handlar om saklighet och rationalitet. Att avgöra om argumentationen är hållbar är det tredje syftet och detta innebär att avgöra om de framförda argumenten stärker eller undergräver den givna ståndpunkten (Bergström & Boréus 2005: 91). För att strukturera upp en analys beskriver Bergström och Boréus två olika tillvägagångssätt och jag har valt att använda mig av det som de med hänvisning till Naess beskriver som pro et contrametoden. Denna metod för att strukturera en argumentationsanalys är en bas för det tredje syftet som jag redogjort för ovan. Genom att strukturera argumenten som framställs i debatten och hur de relateras till varandra skapas en förståelse för den totala argumentationen. Den deskriptiva delen av analysen syftar till att finna tesen och de argument som anges för eller emot tesen och sedan sätta dessa argument i relation till varandra. Bedömningen av relationen mellan argument och mellan tes och argument ser sedan till de påståenden som uttrycks. Ett påstående innebär den idé eller det tankeinnehåll som uttrycks av en språklig sats. Sats är den språkliga form som ett påstående får (Bergström & Boréus 2005: 95). Det första som måste göras vid en argumentationsanalys är att söka efter tesen i texten, alltså det som textens avsändare argumenterar för eller emot. Det finns enligt Bergström och Boréus tre olika typer av teser. Teser kan vara normativa vilket innebär att texten hävdar en värdering. Den andra typen av tes är preskriptiva teser, ett uttryck för handling. En tes kan även vara faktuell och det innebär att tesen är icke-värderande (Bergström & Boréus 2005: 96). Argumentation består förutom tesen av ett eller flera argument. Argument är påståenden 15

16 med avsikt att stödja eller undergräva något annat påstående i argumentationen. (Bergström & Boréus 2005: 101). Bergström och Boréus hänvisar till Naess då de beskriver olika typer av argument. Genom argumentationsanalys struktureras argumenten som pro-argument om de är för tesen och contra-argument om de är emot tesen. Argument kan även vara riktade att stödja eller undergräva andra argument och inte tesen som sådan. De argument som riktas direkt till tesen kallas för argument av första ordningen. Argumenten kan vara hållbara eller ohållbara, alltså att de stöder eller inte stöder ståndpunkten och slutsatsen av en argumentations utgång är byggd på överväganden av argumentens hållbarhet eller ohållbarhet (Bergström & Boréus 2005: 101). Alla påståenden i en text är dock inte argument utan en del är avsedda som premisser. Premisser är alltså påståenden i texten som inte i sig är argument utan de är länkar mellan ett argument och det som argumentet är för eller mot. De kan vara utsagda eller underförstådda i texten (Bergström & Boréus 2005: 104f). För alla slags texter gäller dessutom att information är underförstådd. Hänvisningar görs till bakgrundsinformation som uppfattas som gemensam för avsändare och mottagare (Bergström & Boréus 2005: 115). 2.8 Att strukturera debatter För att strukturera och redovisa hela debatter och inte endast enskilda texter beskriver Bergström och Boréus tre olika modeller. Sakfrågemodellen innebär att argumentationen i sakfrågan lyfts fram. En tes uppfattas och de framförda argumenten förs fram. Det viktiga för denna typ av modell är inte vem som fört fram argumenten utan de framförda argumenten i sig. Vem som fört fram ett särskilt argument är dock viktigt för gruppmodellen då argumenten ställs upp efter vilken aktör som fört fram dem, samma argument kan alltså förekomma flera gånger. Den tredje modellen, konfrontationsmodellen fokuserar både på vilka argument som framförts och av vem men framförallt är det viktigt hur argumenten konfronterar varandra (Bergström & Boréus 2005:121). 16

17 2.9 Tolkning och textanalys Kvalitativ textanalys som jag kommer använda mig av i min granskning av utvalda medier handlar om något annat än att sammanfatta den granskade texten (Esaiasson 2003: 238f). För att tolka en text kvalitativt handlar det om att förstå vad texten säger i förhållande till den ställda frågan (Esaiasson 2003: 245). Vid tolkning med diskursanalys finns det fem väsentliga element att ta hänsyn till. Dessa är texten som sådan, det sociala sammanhanget vari texten produceras och konsumeras, avsändaren, mottagaren och personen som tolkar texten. Tolkning av innebörder av termer handlar om att förstå dem i det större sammanhang som textens helhet innebär (Bergström & Boréus 2005: 25). Den vanligaste typen av tolkning inom diskursanalys innebär inte att texten tolkas i relation till någon av de ovanstående aktörerna, avsändare, mottagare eller tolkare av texten. Texten förstås i stället som en del i ett större sammanhang och den ordning vilken texten är ett uttryck för (Bergström & Boréus 2005: 28). Kritisk diskursanalys består av systematiska analyser av tal och skriftspråk i exempelvis massmedia eller genom intervjuer. Kritisk diskursanalys består därmed av textanalys i kombination med en djupare social analys (Jörgensen & Philips 2000: 78). I mitt fall handlar det om att genom tolkning av argumentationen i debatten analysera vilka olika diskurser som tar sig uttryck i den granskade texten och vilka olika samhällsaktörer som deltar i debatten som skapar de olika diskurserna och som tillsammans bildar en diskursordning. Jag kommer försöka förklara hur olika samhällsintressen tar sig uttryck i diskursen Sammanfattande avslutning Diskursteori innebär att genom språk och konstruktion av begrepp skapas att bestämt sätt att förstå och förklara världen som i hög utsträckning bygger på ojämlika maktrelationer. Kritisk diskursanalys syftar till att kartlägga dessa ojämlika maktförhållanden med avsikt att förändra dem. I min studie av debatten i Sydsvenska Dagbladet om Vellinge ska eller inte ska ta emot ensamkommande barn kommer jag att använda mig av argumentationsanalys för att strukturera de respektive argumenten. Diskursanalys kommer sedan att användas för att försöka förstå vilka olika diskurser som finns i debatten och vilka intressen som ligger bakom argumenten. 17

18 3. Bakgrund och tidigare forskning 3.1 Ensamkommande barn definitioner Som barn definieras i Barnkonventionen personer under 18 år (Barnkonventionen artikel 1). Samma åldersbestämning finns i den svenska Utlänningslagen 1 kapitel 2 (UtlL 2005: 716). I EG-direktiv 2005/85/EG definieras ensamkommande barn som personer yngre än 18 år som anländer till en medlemsstat utan vuxen som ansvarar för honom eller henne eller som lämnas utan vuxet sällskap efter inresan till medlemsstat (EG-direktiv 2005/85/EG kapitel 1 artikel 2h). FN: s flyktingkommissariat UNHCR har slagit fast en liknande definition av ensamkommande barn. Unaccompanied children are those who are separated from both parents and are not being cared for by an adult who, by law or custom, is responsible to do so (UNHCR 1994: 122). I svensk nationell lagstiftning finns ingen enhetlig definition för ensamkommande barn. Trots detta har begreppet kommit att användas allt mer i Sverige de senaste åren och i propositionen om Mottagande av ensamkommande barn anges följande definition. Med ensamkommande barn avses barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i förälders ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare (Prop. 2005/06:46: 5). Under de fyra första månaderna år 2010 har 719 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige. Majoriteten av barnen, 661, är pojkar i åldrarna år. Totalt 58 barn är under 12 år och 156 av barnen är flickor (Migrationsverket 2010 a). Under 2009 sökte totalt 2250 ensamkommande barn asyl i Sverige. Även då var majoriteten av de ensamkommande flyktingbarnen pojkar i åldrarna år. Av de asylsökande barnen var totalt 483 flickor och 172 var barn under 12 år. Den enskilt största gruppen är pojkar i åldrarna år (Migrationsverket 2010 b). Statistik från Migrationsverket visar att de länder flest barn kommit från under den senaste tioårsperioden är Irak, Afghanistan och Somalia. Tidigare var Irak det land som flest barn kom ifrån men på senare år har det skett en ökning av barn från Afghanistan som nu är det land där flest barn har sitt ursprung. Andra länder som barn kommer ensamma från är bland annat Eritrea, Kina och Ryssland. Tidigare kom barn även 18

19 från länder som Bosnien-Hercegovina och Serbien-Montenegro men på senare år har antalet barn från dessa länder minskat. En stor grupp av barn kommer också från länder som i statistiken anges med övrigt. Runt hälften av alla barn har under tidsperioden fått bifall på sin asylansökan men siffrorna har varierat kraftigt mellan åren. Majoriteten av barnen som får uppehållstillstånd får det av på grund av skyddsbehov eller humanitära skäl. I förhållande är andelen barn som får uppehållstillstånd på grund av flyktingsstatus liten (Migrationsverket 2010 d). 3.2 Synen på ensamkommande barn Karin Juhlén på Rädda Barnen beskriver ensamkommandes barns situation som annorlunda än situationen för barn som kommer tillsammans med sin familj. Barnen är mer utsatta eftersom de saknar det stöd och omvårdnad som familjen ger. Vidare beskrivs barnen vara traumatiserade, framförallt kan just separationen från familjen och hemlandet vara något som leder till att barnen mår psykiskt dåligt (Juhlén 2003: 18). Jacqueline Bhabha undervisar i juridik på Harvard och har tidigare praktiserat som människorättsadvokat. Hon menar att barn flyr av samma skäl som vuxna eftersom barn, både som barn och civila i högre utsträckning drabbas av väpnade konflikter än vad som varit fallet tidigare. Inte bara vuxna utan även barn utsätts för folkmord, tortyr, tvångsrekrytering och könsstympning (Bhabha 2001: 288). Skälen till varför barn flyr sitt hemland kan vara relaterat till väpnade konflikter och folkmord, men kan även ha andra orsaker som barnarbete, trafficking och kvinnlig könsstympning. Även Bhabha och Wendy Young menar att ensamkommande barn är särskilt utsatta (Bhabha & Young 1999: 86). Juhlén redogör för vilka skäl som antas vara vanligast till varför barn flyr sina hemländer själva. De orsaker som anges är tortyr, fängslanden, tvångsrekrytering till väpnade styrkor, diskriminering och förföljelse på grund av etnicitet eller på grund av barnets eller föräldrarnas politiska aktivitet, våldtäkt och andra sexuella övergrepp, handel med barn för prostitution, att barnen övergivits av sina föräldrar och även fattigdom och att barnet inte har några framtidsutsikter i landet (Juhlén 2003:18f). FN: s flyktingkommissariat UNHCR identifierar också olika skäl till varför barn skiljs från sina föräldrar. Barnen kan vara föräldralösa, eller ha blivit bortförda från familjen. Det kan också vara så att barnen av misstag skiljts från sina föräldrar. Barnen kan ha skiljts från sina föräldrar på grund av att de rekryterats till militärtjänstgöring vid väpnad konflikt eller för att 19

20 föräldrarna fängslats. Andra orsaker till att barn befinner sig på flykt ensamma kan vara att barnen flytt eller att föräldrarna själva skickat iväg barnen (UNHCR 1994: 122). Även den norske sociologen Ketil Eide beskriver ensamkommande barn som en särskilt utsatt grupp som är i större risk för negativ utveckling men menar även att det är viktigt att komma ihåg att barnen har olika erfarenheter och bakgrund. Anledningen till att det är en särskilt utsatt grupp menar Eide beror på att de kommer från en bakgrund som präglats av krig, att de växer upp utan sina föräldrar och att de har en annan etnisk bakgrund än majoriteten i samhället. Den utsatta situationen kopplas alltså både till flykten och uppbrottet från hemlandet och till uppväxtsituationen i det nya samhället. Eide menar att det är viktigt att förstå ensamkommande barn som grupp med hänsyn till barnens dåtid, nutid och framtid. Utifrån ett sådant tidsperspektiv har Eide i sina samtal med ensamkommande barn identifierat fem olika faser som barnen genomgår. Dessa är osäkerhetsfasen, trygghetsfasen, utvecklingsfasen, etableringsfasen och framtidsfasen (Eide 2000: 147ff). Live Stretmo, doktorand vid Sociologiska Institutionen på Göteborgs Universitet, beskriver i en studie av nationella policydokument i Sverige och Norge hur begreppet ensamkommande barn konstrueras. Dels konstrueras det typiskt ensamkommande barnet som en ung man i åldrarna år som kommer från antingen Afghanistan, Somalia eller Irak. Detta skapar en bild av det representativa ensamkommande barnet (Stretmo 2010: 9f). Det framkommer också en bild av den strategiskt underåriga genom misstankar mot att andra grupper av asylsökande försöker vinna fördelar genom att hävda en lägre ålder och alltså medvetet ljuga. Detta beroende på att ensamkommande asylsökande barn kan ses vinna vissa fördelar i form av att deras asylärenden handleds snabbare och barn oftare får uppehållstillstånd av humanitära skäl (Stretmo 2010: 10ff). Parallellt med framställningen av den strategiskt underåriga finns en konstruktion av det traumatiserade ensamkommande barnet som utsatt, sårbart och oskyddat (Stretmo 2010: 13f). En annan vanlig bild av ensamkommande barn som konstrueras är barnet som ankarbarn, att föräldrarna skickar barnen för att själva migrera till landet där barnet beviljats uppehållstillstånd (Stretmo 2010: 16). Detta är något som kommer i uttryck till exempel i regeringens proposition Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv då det beskrivs som tragiskt att barn skickas ensamma till ett annat land oavsett om avsikten är att föräldrarna ska komma efter eller inte (prop. 1996/97:25 kap. 14.2). 20

21 3.3 Regeringens utredning om mottagande av ensamkommande barn Migrationsverkets prognos att ensamkommande barn beräknades komma till Sverige varje år har inte överensstämt med verkligheten och det faktiska antalet barn är numera cirka 2500 per år. Den oväntat höga inströmningen har gjort att Sverige inte klarar av att ta emot alla barn utifrån hur mottagandet planerats (Regeringen 2010: 4ff). Mot bakgrund av denna problematik uppdrog migrationsminister Tobias Billström i november 2009 en utredning med syfte att bidra i arbetet med att skapa fler mottagningsplatser (Regeringen 2010: 2). Utredningen resulterade i rapporten Hem, ljuva hem och där beskrivs barnen som fyllda av ambitioner, företagsamma och redo att göra rätt för sig. Det uppmärksammas även att vissa personer i gruppen har allvarliga problem som förklaras med situationen i hemlandet eller som att de har uppkommit under flykten till Sverige (Regeringen 2010: 8). Utredaren, Björn Eriksson, redogör även för de argument som kommunerna angivit som skäl till att inte ta emot ensamkommande barn. Dessa skäl kan sammanfattas som att kommunerna inte insett problemets vidd, brist på resurser i form av pengar, lämpliga lokaler, kompetens, gode män och familjehem. Att ansvaret ligger på staten poängteras även, liksom att kommuner som redan tar emot flyktingar menar att andra kommuner borde bidra mer. Det rapporteras även om en osäkerhet bland kommunerna kring hur stort det faktiska antalet barn kommer bli när en kommun avtalar om mottagningsplatser. Socialtjänsten anses ha så många lagstadgade åtaganden att de frivilliga uppgifterna, som flyktingmottagande, väljs bort. Utredaren menar också att det finns tendenser till föreställningar om barnen som ankarbarn och att det därmed finns en rädsla för anhöriginvandring. Att inte ta emot ensamkommande barn tolkas dessutom av utredaren som en taktik att vinna väljare då företrädare för rikspartier frångår partiets ståndpunkter till förmån för mer främlingsfientliga och invandringskritiska åsikter (Regeringen 2010: 12ff). I utredningen nämns även mediedebatten som uppstått kring bland annat Vellinge. Utredaren uttrycker en farhåga för att uppmärksamheten i media leder till att kommuner tecknar avtal för att inte hamna på Migrationsverkets svarta lista och inte hängas ut i media som en kommun som inte tar emot ensamkommande barn. En risk med detta menar utredaren är att kommunerna då tecknar avtal om ett fåtal ensamkommande barn utan att ta hänsyn till kvalitén på mottagandet (Regeringen 2010: 15). 21

22 4. Barnkonventionen och ensamkommande barn Som tidigare har beskrivits är alla personer under 18 år barn enligt Barnkonventionen och relaterat till debatten om mottagande av ensamkommande barn är därför Barnkonventionen relevant. Genom ratificering av Barnkonventionen har Sverige som stat ansvar för alla barn som vistas på statens territorium. Detta ska ske bland annat genom lagstiftning och Barnkonventionen inkluderar både medborgerliga och politiska rättigheter såväl som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Nedan kommer jag redogöra för artiklar i Barnkonventionen som är av särskild vikt vid mottagande av ensamkommande barn samt hur de tillämpas i svensk lagstiftning. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings, administrativa och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention. I fråga om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter skall konventionsstaterna vidta sådana åtgärder med utnyttjande till det yttersta av sina tillgängliga resurser och, där så behövs, inom ramen för internationellt samarbete. Artikel 4 Barnkonventionen Artikel fyra i Barnkonventionen medför ett krav på omfattande åtaganden för konventionsstaterna att säkerställa att rättigheterna i konventionen uppfylls. Artikeln anger att det är staten som har det överordnade ansvaret för implementering av rättigheterna i barnkonventionen. Det mesta av arbetet sker dock på regional och lokal nivå och därför är agerande på denna nivå av stor vikt för verkställandet av rättigheterna (Barnombudsmannen 1998: 29). Ansvaret på lokal och regional nivå ligger ytterst hos politikerna (Barnombudsmannen 2001: 28). Det är också av vikt att alla myndigheter utgår från Barnkonventionen i beslut som rör barn och att de arbetar utifrån ett barnperspektiv (Barnombudsmannen 1998: 30). När det gäller ensamkommande barn är Migrationsverket den statliga myndighet som framförallt berörs. Arbetet på lokal nivå däremot sköts av kommunerna genom socialtjänsten. Barnkonventionen fastställer vidare i artikel två ett diskrimineringsförbud i och med att konventionsstaterna åläggs att respektera och tillförsäkra alla barn inom statens jurisdiktion de rättigheter som anges i konventionen. Detta ska ske utan åtskillnad av något slag, såsom barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras. Ett barn ska också få alla sina rättigheter tillgodosedda oberoende av till exempel nationellt, etniskt eller socialt ursprung 22

23 (Barnkonventionen artikel 2). Detta innebär att rättigheterna i konventionen ska gälla alla barn i ett land, även asylsökande barn och flyktingbarn inkluderas (Barnombudsmannen 2001: 17). Barnets bästa i artikel tre i Barnkonventionen har inkorporerats i Utlänningslagen som en portalparagraf, vilket innebär att principen om barnets bästa ska vara vägledande vid alla beslut som rör barn. Detta gäller både vid tolkning av konventionens övriga artiklar och även andra frågor som rör barn men som inte direkt nämns i konventionens artiklar (Barnombudsmannen 2001: 18). Principen om barnets bästa ska gälla alla åtgärder som rör barn, oavsett om de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ. Konventionsstaterna förbinder sig att ge barnet det skydd och den omvårdnad som behövs för dess välfärd (Barnkonventionen artikel 3). I den svenska Utlänningslagen har detta kommit till uttryck genom att vid fall som rör barn ska hänsyn tas till barnets hälsa och utveckling, samt vad barnets bästa i övrigt kräver (UtlL kapitel 1 10). Artikel tolv reglerar barns rätt att komma till tals i frågor som berör dem. Barnets åsikt ska tas i beaktande med hänsyn till barnets ålder och mognad (Barnkonventionen artikel 12). Synpunkter som barn för fram skall alltså påverka beslut som rör barnet. Staters ansvar att förverkliga denna rättighet får inte vara beroende av ekonomiska förutsättningar. Rätten för barnet att komma till tals ska gälla både i domstolar och vid administrativa förfaringssätt (Barnombudsmannen 2001: 19). Detta kommer till uttryck i Utlänningslagen genom att när frågor som rör lagen ska bedömas och ett barn berörs av bedömningen ska barnet höras om detta inte är olämpligt. Hänsyn till det som barnet säger ska tas utifrån vad barnets ålder och mognad motiverar (UtlL kapitel 1 11). Staten har skyldighet även gentemot barn som söker flyktingsstatus eller är flykting enligt internationell och nationell rätt. Statens åtagande gäller att erbjuda barnen lämpligt skydd och humanitärt bistånd vid erhållandet av rättigheterna i barnkonventionen och andra internationella instrument för mänskliga rättigheter och humanitär rätt. Denna skyldighet gäller för staten oavsett om barnet kommer ensamt eller tillsammans med sina föräldrar (Barnkonventionen artikel 22). 23

24 5. Mottagande av ensamkommande barn i Sverige Som tidigare nämnts är det i första hand upp till staten att tillgodose de rättigheter som genom Barnkonventionen tillskrivs alla barn på statens territorium. Detta gäller även i mottagandet av asylsökande barn och flyktingbarn. I Sverige är Migrationsverket den myndighet som ansvarar för mottagandet av asylsökande. Mottagandet av ensamkommande barn är delat mellan Migrationsverket och kommunerna. Denna uppdelning har lett till att en viss osäkerhet råder gällande vilka förhållanden som gäller i ansvarsfördelningen (Rimsten 2006: 64). Ansvarsfördelningen blev dock tydligare i och med införandet av förändringar i lagstiftningen om mottagande av asylsökande som trädde i kraft från och med 1 juli Syftet med lagändringen var att förbättra mottagandet av ensamkommande barn (Hessle 2009: 22). Enligt uppgifter på Migrationsverkets hemsida har även landstingen och länsstyrelserna ett ansvar i mottagandet av ensamkommande barn (Migrationsverket 2010 c). Jag kommer att fokusera på Migrationsverkets och kommunernas respektive ansvar då det är denna fördelning som debatterats i det granskande empiriska materialet och därmed det som kommer analyseras. 5.1 Migrationsverkets ansvar Migrationsverkets ansvar består i att ta emot asylansökan och pröva barnets asylskäl. Vid behov ska Migrationsverket göra åldersbedömningar om åldern förefaller oklar. För barn som inte beviljas uppehållstillstånd är verket ansvarigt för att jobba med återvändandet. Under asyltiden ska även efterforskning av barnets familj ske. Migrationsverket har det övergripande ansvaret för att det finns kapacitet och förberedelser för att ta emot skyddsbehövande med uppehållstillstånd i kommunerna, här inbegrips mottagningsplatser för ensamkommande barn. Verket ska utifrån genomförda prognoser planera för vilket behov av mottagningsplatser i kommunerna som kommer finnas. Migrationsverkets ansvar är även att teckna avtal med kommunerna om att ta emot ensamkommande barn. Detta gäller både barn som fått uppehållstillstånd och barn som söker asyl. Därefter har Migrationsverket ansvar för att anvisa en kommun för boende till barnet. Verkets uppgifter består även av handläggning av frågor angående ekonomiskt bistånd till barnen och att sköta ekonomisk ersättning till kommunerna (Migrationsverket 2010 c). 24

Kommittédirektiv. Översyn av mottagandet av asylsökande ensamkommande barn. Dir. 2011:9. Beslut vid regeringssammanträde den 17 februari 2011

Kommittédirektiv. Översyn av mottagandet av asylsökande ensamkommande barn. Dir. 2011:9. Beslut vid regeringssammanträde den 17 februari 2011 Kommittédirektiv Översyn av mottagandet av asylsökande ensamkommande barn Dir. 2011:9 Beslut vid regeringssammanträde den 17 februari 2011 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska se över bestämmelsen

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Catherine Johnsson Datum 2017-01-09 Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Rädda Barnen är positiv till intentionerna med lagrådsremissen att underlätta

Läs mer

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå RB1000, v 4.0, 2014-02-27 Catherine Johnsson Datum 2017-01-09 Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Rädda Barnen är positiv till intentionerna med

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet Louise Dane, doktorand i offentlig rätt louise.dane@juridicum.su.se Migranter och flyktingar ~250 miljoner migranter i världen 65,3 miljoner människor

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen

Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Inledning 2 4 Barnkonventionen

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. 1 av 14 stadsdelar i Stockholm. Närförort Segregerad Drygt invånare

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. 1 av 14 stadsdelar i Stockholm. Närförort Segregerad Drygt invånare Skarpnäcks stadsdelsförvaltning 1 av 14 stadsdelar i Stockholm. Närförort Segregerad Drygt 46 000 invånare Ensamkommande flyktingbarn Med ensamkommande flyktingbarn menas en person under 18 år och som

Läs mer

Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017

Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017 1 Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017 Många av RFS medlemmar hör av sig till kansliet för att få hjälp med att ge bra stöd till de ensamkommande barn som de är gode män och särskilt

Läs mer

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem i det fortsatta arbetet med barnkonventionen, t ex i arbetslag, på arbetsplatsträffar. Bild

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen

Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen Foto: mostphotos voy KSF 2019-04-24 Haninge kommun intensifierar arbetet med barnkonventionen Haninge kommun och dess verksamheter har sedan lång

Läs mer

Om ensamkommande barn

Om ensamkommande barn Om ensamkommande barn April 2016 Vem är ett ensamkommande barn? Defineras utifrån FN:s barnkonvention Barn under 18 år Barn som är skilt från sina föräldrar eller vårdnadshavare före eller efter ankomsten

Läs mer

#FÖR VARJE BARNS RÄTT

#FÖR VARJE BARNS RÄTT #FÖR VARJE BARNS RÄTT Ett diskussionsmaterial om FN:s konvention om barnets rättigheter Hej! Tack för att ni har valt att använda #ärdumed ett diskussionsmaterial som kan ligga till grund vid en träff

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Vem ansvarar för att ge bistånd i form av hemtjänst till asylsökande?

Vem ansvarar för att ge bistånd i form av hemtjänst till asylsökande? PM 2017-08-30 Vårt dnr: 1 (6) Avdelningen för juridik Mia Hemmestad Vem ansvarar för att ge bistånd i form av hemtjänst till asylsökande? Allmänt om ansvaret för sociala insatser Migrationsverket ansvarar

Läs mer

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,

Läs mer

21 förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. och 28 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för vissa utlänningar

21 förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. och 28 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för vissa utlänningar HFD 2016 ref. 31 En kommuns rätt till statlig ersättning för kostnader för mottagande av ensamkommande barn upphör när barnet tagits om hand av en förälder eller den rättsliga vårdnaden överförts till

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

REMISSVAR Dnr: BO

REMISSVAR Dnr: BO REMISSVAR 2018-11-15 Dnr: BO 2018-0808 Arbetsdepartementet A2018/00777/I Ett ordnat mottagande gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande (SOU 2018:22) och Ett socialt hållbart eget boende

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 29 april 2016 KLAGANDE Migrationsverket 601 70 Norrköping MOTPART Göteborgs kommun Box 7010 402 31 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson Presentation Länsstyrelsen Gävleborg 2016-06-16 Gustav Wilhelmsson Agenda Organisation Statistik Migrationsverkets uppdrag Mottagningssystemet Skydd/asyl/asylsökande Asylprocessen Rättigheter/skyldigheter

Läs mer

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Vem är ensamkommande? Under 18 år. Skilt från båda sina föräldrar vid ankomsen till Sverige. Övergivet barn. Migrationsverkets

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnd eller motsvarande, individoch familjeomsorg, överförmyndarnämnder, länsstyrelser, Migrationsverket Januari 2007 Mottagande av ensamkommande barn Meddelandebladet behandlar

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 november 2014. SFS 2014:1400 Utkom från trycket den 5 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 att 4

Läs mer

STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK

STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK LSU:S ASYLPOLITISKA STÅNDPUNKT LSU är en ideell organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, av och för ungdomsorganisationer. Ungdomsorganisationer samlas i LSU för att gemensamt

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun BARNETS BÄSTA Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun Antagen av Kommunfullmäktige 15 mars 2018 INNEHÅLL Ystads kommuns syn på barn Viktiga begrepp Utgångspunkter för arbetet med barnens

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

3. Bakgrund. 4. Gällande rätt m.m. 5. Rättschefens bedömning 2 (8)

3. Bakgrund. 4. Gällande rätt m.m. 5. Rättschefens bedömning 2 (8) 2 (8) Det är av flera anledningar viktigt att försöka klargöra identiteten tidigt i asylprocessen. Vi bör därför informera den asylsökande om vikten av att han eller hon styrker sin identitet genom att

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

18 april Mottagande av asylsökande

18 april Mottagande av asylsökande 18 april 2016 Mottagande av asylsökande Att få söka asyl är en mänsklig rättighet FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948): - Artikel 14 1. Var och en har rätt att i andra länder söka

Läs mer

Barn som separeras från

Barn som separeras från Barn som separeras från sina föräldrar 1 Mellan 100 150 miljoner barn bor och lever på gatan I Afrika söder om Sahara är 12% av alla barn föräldralösa, vilket motsvarar 48,3 miljoner barn Över 8 miljoner

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunstyrelsen 2007-06-04 129 296 Arbets- och personalutskottet 2007-05-28 125 279 07.94 13 juniks17 Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Bilaga: Faktablad Migrationsverket Migrationsverket

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till?

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till? Flyktingmottagande i Bjuvs kommun Hur kan du göra för att hjälpa till? Just nu kommer det många människor till Sverige som är på flykt från förtryck, övergrepp och förföljelse. I denna folder har vi samlat

Läs mer

Barnfamiljer i bostadskrisens skugga

Barnfamiljer i bostadskrisens skugga Barnfamiljer i bostadskrisens skugga 2 Dagens föreläsning Bostadslöshetens problematik Bostaden som en rättighet olika perspektiv Barnkonventionen som lag påverkan eller förändring? Gränsdragningar och

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26

Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26 Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26 37.5 Att utreda barn Innehållsförteckning Inledning Rättsregler och andra utgångspunkter Syftet med

Läs mer

Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun

Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: SN/2015:242 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: skriv

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Behov av internationellt skydd utlänningslagen

Behov av internationellt skydd utlänningslagen Svensk migrationsrätt JUFN21 Behov av internationellt skydd utlänningslagen Kopplingar till internationell/europeisk rätt Tolkning av flyktingbegreppet/skyddsbehov påverkas av Flyktingkonventionen EKMR

Läs mer

Migrationsverket arbetar med asylsökande och flyktingar genom att

Migrationsverket arbetar med asylsökande och flyktingar genom att December 2015 Migrationsverket arbetar med asylsökande och flyktingar genom att ansvara för boendet försöjning ansvara för förvarsverksamheten bistå vid återvändande till hemlandet. Vilka asylsökande får

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017. Europeiska unionens råd Luxemburg den 3 april 2017 (OR. en) 7775/17 LÄGESRAPPORT från: av den: 3 april 2017 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna COHOM 44 CFSP/PESC 300 DEVGEN 49 FREMP 37 Föreg.

Läs mer

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37)

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) 2015-10- 08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm (e- post till ju.l7@regeringskansliet.se) Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) Frågor om situationen

Läs mer

Uppehållstillstånd 2014

Uppehållstillstånd 2014 Information om ensamkommande barn Augusti 2015 Uppehållstillstånd 2014 Kvottuttagna 2 % 1 Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska

Läs mer

Ärende om uppehållstillstånd m.m.

Ärende om uppehållstillstånd m.m. 1 / 6 Dublinenheten, Kontoret i Malmö Beslut 2010-10-21 Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande, född 9004 medborgare i Afghanistan Adress: Språk: persiska/farsi Beslut Migrationsverket beslutar att

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomar

Ensamkommande barn och ungdomar Cirkulärnr: 09:67 Diarienr: 09/5056 Handläggare: Ellinor Englund Eva von Schéele Avdelning: Avdelningen för juridik Datum: 2009-11-06 Rubrik: Ensamkommande barn och ungdomar 2009-11-06 1 (8) CIRKULÄR 09:67

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Mars Mottagande av asylsökande

Mars Mottagande av asylsökande Mars 2016 Mottagande av asylsökande Hur arbetar Migrationsverket med asylsökande och flyktingar? Tar ut och hjälper kvotflyktingar att komma till Sverige. Prövar asylansökningar. Ansvarar för boendet.

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen 1(2) 2012-01-17 Yttrande om hur BUFs förslag till ny skolorganisation stämmer med FNs Barnkonvention. I skrivelse från Anna Levin Katthammarsvik önskar hon svar på hur BUF/BUN kommer att beaktar -att alla

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken

Läs mer

DOM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3266-14 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm; migrationsdomstolens

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. HFD 2013 ref 83 Personkretsen i 1 första stycket lagen om mottagande av asylsökande m.fl. omfattar också den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas. Lagrum:

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn ÅSA EKMAN www.asaekman.com jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn 1 Åsa Ekman_barnets rätt att göra sin röst hörd - 20 september

Läs mer

April Information om ensamkommande barn

April Information om ensamkommande barn April 2017 Information om ensamkommande barn Asylsökande ensamkommande barn 2000 200 2004, 388 barn 2005, 398 barn 2006, 816 barn 2007, 1264 barn 2008, 1510 barn 2009, 2250 barn 2010, 2393 barn 2011, 2657

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionen tar avstånd från den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete. Förslagets

Läs mer

Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd (Ds 2017:11) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 7 juni 2017

Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd (Ds 2017:11) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 7 juni 2017 PM 2017:99 RVI (Dnr 110-630/2017) Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd (Ds 2017:11) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 7 juni 2017 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Föräldrarätten och barns rätt att komma till tals TITTI MATTSSON, PROF. FACULTY OF LAW, LUND UNIVERSITY

Föräldrarätten och barns rätt att komma till tals TITTI MATTSSON, PROF. FACULTY OF LAW, LUND UNIVERSITY Föräldrarätten och barns rätt att komma till tals TITTI MATTSSON, PROF. FACULTY OF LAW, LUND UNIVERSITY Vad handlar det här seminariet om? Den rättighetsbaserade samhällsvården utgår från att varje person

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST BARN- KONVEN- TIONEN Unga Örnars verksamhet vilar på alla barns lika rättigheter som FNs konvention om barns rättigheter beskriver. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989.

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 Målnummer: UM8090-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-06-14 Rubrik: En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar Internationellt engagemang Påverkansarbete för säkra vägar Påverkansarbete för säkra vägar Vill du engagera dig i Rädda Barnens internationella påverkansarbete? Nu lyfter vi frågan om barn på flykt från

Läs mer

LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016

LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016 LPP om migration Varför läser vi om migration Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar

Läs mer

Barnkonventionen kort version

Barnkonventionen kort version Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap

Läs mer

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Barnets bästa i asylprocesser

Barnets bästa i asylprocesser Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier - ISV Campus Norrköping Barnets bästa i asylprocesser - En diskursanalys av innebörden hos begreppet barnets bästa i arbetet med ensamkommande barn i asylprocesser

Läs mer

Syfte. Teori. Frågeställningar 16/5-08

Syfte. Teori. Frågeställningar 16/5-08 Inledning Just nu befinner sig miljontals människor på flykt runt omkring i världen. Orsakerna till att människor flyr ter sig olika; krig, etniska motsättningar, naturkatastrofer, diskriminering och förföljelse

Läs mer

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser

Läs mer

Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning

Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Kenneth Ljung, Barnombudsmannen Tobias Bjöörn, PwC Välkomna! Presentation Barnkonventionen Revision,

Läs mer

Idéburet offentligt partnerskap

Idéburet offentligt partnerskap Socialförvaltningen Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Dnr: 2.11.6-331/2017 Sida 1 (5) 2017-08-08 Handläggare Eva Sandberg Telefon: 08-50825091 Till Socialnämnden 2017-08-22 Karen Arista Telefon:

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum

TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum Lektion 26 SCIC 28/03/2014 TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum Besök mellan 10:00 11:00 av... Ur mitt brev till Catrine: Mina frågor: A. Rädda barnen kritiska till asylregler

Läs mer

verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn

verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn 1 (10) Rättslig styrning 2013-06-12 RCI 10/2013 Rättsligt ställningstagande angående verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn 1. Sammanfattning Sammanfattningsvis ska berörd medarbetare beakta

Läs mer

Utlänningsrätt 29 mars 2011

Utlänningsrätt 29 mars 2011 Utlänningsrätt 29 mars 2011 Rebecca Stern Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt Politiken och juridiken ligger nära varandra på utlänningsrättens område diskussion om

Läs mer