SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FREINETSKOLAN MIMER 2014

Transkript

1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FREINETSKOLAN MIMER 2014 Årligt system för kvalitet Freinetskolan Mimer: KVARTAL 1 Arbetsmiljöplan Klimatundersökning år 0/år 2 Delårsbokslut elevråd revidering etiska ledstjärnor år 1, uppföljning trygga/otrygga-platser Delårsuppföljning ledningsgrupp Årlig plan Likabehandling Analys av resultat SIRIS Elevledda utvecklingssamtal Sambedömning Nationella prov KVARTAL 2 Våga-visa-undersökning Budgetförslag år 2 Elevråd: revidering ordningsregler år 2 Årlig utvärdering personal Analys i arbetslag och ledning av årets resultat betyg, NP terminsutvärdering elever och barn Sambedömning Nationella Prov Betyg KVARTAL 3 Ledningens utmaning år 1 Elevråd: etiska ledstjärnor Uppföljning Årlig plan Likabehandling Elevledda utvecklingssamtal Kommunens kvalitetsredovisning förskolan Introduktionsprogram nyanställda KVARTAL 4 Trygga/Otrygga-undersökning Skyddsrond Grupputvecklingssamtal om kvalitetssystem Stämmobeslut om budget år 1 bokslut år 0 Årlig redovisning systematiskt kvalitetsarbete år 0 Enhetens mål år 1 Elevråd: Likabehandlingsplan Freinetutbildning personal Freinetutbildning föräldrar Betyg Terminsutvärdering elever och barn 1

2 Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning Freinetskolan Mimer... 5 Mimers verksamhetsidé... 6 Organisation Mimers medarbetarpärm... 6 Pärmens innehåll... 6 Mimers vision... 7 Prioriterade mål... 9 Överenskommelser... 9 Resultatredovisning... 9 Kvalitetsredovisningssystem... 9 Resultat av utvecklingsmål 2012/ Utvecklingsmål 2013/ Utvärdering av utvecklingsmål freinetskolan Mimer ek.förening 2013/ Utvärdering av freinetskolan Mimers utvecklingsmål 2013/ Övergripande kompetensutvecklingsmål 13/ Mimers resurser under året 13/ Viktiga händelser under året Personal Rektors/förskolechefs feedback till personal Barn och elever Lokaler Budget Ledning Elevråd IKT Samarbetspartners Måluppfyllelse Målområde 1 Successivt ökande kunskaper i samspel med omvärlden Nationella prov och betyg Slutbetyg årskurs 9 Norrtälje kommuns skolor 2012/ Fritidshemmet Förskolan Målområde 2 Bra system av pedagogiska insatser... 27

3 3 Utvecklingssamtal och unikum Ämnesteam och lärande möten Sambedömning och likvärdighet i betyg och bedömning Temaarbete Våga-visa-undersökningen Barn- och elevhälsokonferenser Särskilt stöd och åtgärdsprogram Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Maten Inskolning och övergångar Föregående års avgångsklass Målområde 3 Obundet tänkande och skapande människor för framtiden Sokratiska samtal Elevledda utvecklingssamtal Fritidshemmet Kontinuitet Feedback till personal Målområde 4 Trygghet Förebygga ohälsa Förebygga tillbud Trygga/otrygga-platser-undersökningen Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Föreläsningar om Grooming Internet som riskmiljö Klimatundersökning Barnkonsekvensanalyser och riskbedömning Trygghets-undersökning Trygg i Norrtälje Kommun Hantera tillbud Hantera brott Hantera diskriminering och kränkande behandling Kontinuitet Maten Miljön Målområde 5 Delaktighet och inflytande för barn, föräldrar, personal... 42

4 Barn och elever, inflytande och delaktighet individuellt Barn och elever, inflytande och delaktighet i grupp IKT Elevråd Personal, inflytande och delaktighet Nyanställd personal Föräldrar, inflytande och delaktighet Utemiljö Klagomålshantering Övriga händelser under skolåret Samhälle Samhällsdebatt Sammanvägning av årets resultat Åtgärder under nästa år Utvecklingsmål 2014/ Utvecklingsmål freinetskolan Mimer ek. förening Utvecklingsmål och arbetsmiljömål övergripande freinetskolan Mimer Kompetensutvecklingsmål hela Mimer Utvecklingsmål arbetslagen 14/ Utvecklingsmål och kompetensutvecklingsmål ledning

5 Kvalitetsredovisning Freinetskolan Mimer Freinetskolan Mimers kvalitetsredovisning är det dokument som redovisar det gångna årets kvalitetsresultat på Freinetskolan Mimer. Kvalitetsredovisningen samverkar med Mimers styrdokument, bl.a. arbetsmiljöplan, plan för ledning, introduktionsprogram, verksamhetsidé m.m. Samtliga styrdokument finns samlade i Mimers medarbetarpärm, som finns tillgänglig på enheten. I medarbetarpärmen beskrivs också Mimers organisation, historia, partsförhållanden m.m. De resultatområden som redovisas i kvalitetsredovisningen styrs av de centrala måldokumenten för verksamheten, de nationella styrdokumenten såsom läroplanerna Lgr 11, Lpfö:98/10, skollag, förordningar och föreskrifter. Innehållet i kvalitetsredovisningen styrs också av Mimers egna lokala arbetsplan, samt av beslut om utvecklingsområden m.m. som fattats av Mimers styrelse och stämma. Norrtälje Anneli Vossman Strömberg Rektor Mariss Sommarström Ordförande 5

6 Mimers verksamhetsidé Freinetskolan Mimer i Norrtälje är en organisation som skapar förutsättningar för bästa möjliga lärande och utveckling för barn i åldern 1-16 år genom pedagogiskt arbete i enlighet med Celestin Freinets idéer, genom en familjär småskalighet samt delaktighet i beslutsprocessen för barn, personal och föräldrar. Freinetskolan Mimer drivs som ett personalkooperativ. Mimers pedagogiska arbete är fast förankrat i Freinetpedagogik. Freinetpedagogik ger ett stort utrymme för egen utveckling av metoder för pedagogen. De metoder som kan ges utrymme på Mimer måste dock följa Freinets grundintentioner. 1 Organisation Organisation, Mimers historia samt ledning och partsförhållanden beskrivs utförligt i Mimers medarbetarpärm och kommer inte att upprepas i kvalitetsredovisningen. Mimers medarbetarpärm Medarbetarpärmen är Mimers samlade styrdokument. Medarbetarpärmen revideras återkommande och innehåller den information alla behöver ha för att Mimer ska kunna styras på ett bra och säkert sätt mot målen. Texterna i medarbetarpärmen är riktade till personalen. Personalen är den som förverkligar och genomför att visioner som barn, föräldrar, styrelse, personal, rektor, Skolverket, kommun och andra intressenter har för verksamheten. Styrdokumenten anger den riktning personalens arbete ska ha. Medarbetarpärmen bildar också det kompletta system som lämnas in till våra tillsynsmyndigheter, Skolinspektionen och Norrtälje kommun, som kvalitetsredovisning. Medarbetarpärmen är också den information föräldrar, barn och styrelse har att tillgå vad gäller Mimers styrande, kompletterat med informationen på Mimers hemsida. Alla medarbetare på Mimer har var sin medarbetarpärm. Den får de under sitt introduktionsprogram (se flik i medarbetarpärmen). Ordförande och rektor har också var sin pärm. En pärm till utlåning finns på expeditionen. Pärmens innehåll I Medarbetarpärmen finns bl.a. praktisk information, telefonnummer m.m. Här finns också de viktigaste måldokumenten och planerna för enheten, samt uppföljning av resultat: Vision, mål Lokal arbetsplan Kvalitetsredovisning, bokslut Arbetsmiljöprogram 1 En kort introduktion till freinetpedagogiken finns i medarbetarpärmen samt på 6

7 Introduktionsprogram Intern kontroll Mimers vision Mimer har sedan 2001 en vision, som arbetats fram av styrelse, personal, barn, föräldrar och ledning 2 : Varje barn är vinnare Varje barn från Mimer kommer att bidra till en positiv framtid för mänskligheten Varje barn vill bli vuxet och känner hopp, lust och vilja Varje barn ser vartåt livet strävar genom Mimers kontakter med omvärlden Här är alla olika Varje människa bygger sin egen framtid i mötet med oss andra Livet pågår idag Varje människa upplever det dagliga arbetet på Mimer meningsfullt och fyllt av skratt och glädje Goda idéer smittar Vårt pedagogiska utvecklingsarbete är ett bidrag till samhällsutvecklingen 2 Se Mimers hemsida 7

8 Våra viktigaste byggstenar: Familjär småskalighet där alla kan varandras namn. Doften av praktiskt arbete och av nybakat bröd skapar kreativitet Lärandet är meningsfullt. Arbetssätten ger frihet och struktur. Lärandet sker i natur och samhälle, genom barnens trevande försök och egna forskande. Ett demokratiskt system ger var och en Inflytande och ansvar över det egna lärandet. Arbetsklimatet främjar trygghet och lärande Lokaler och ateljéerna är ljusa, välutrustade och inspirerande. Uterummen inspirerar till aktivitet. Handens och intellektets arbete, eftertänksamhet och vila har sin givna plats. Kunskapen utvecklas i möten med andra genom gemensam reflektion och dialog. Alla kan se och följa sin egen utveckling. Material och verktyg är sådana som används i vuxenlivet. Aktivt pedagogiskt arbete bedrivs i samhället.. 8

9 Prioriterade mål De prioriterade målen beskriver de värden som Freinetskolan Mimers verksamhet ska skapa för barnen, deras föräldrar och i förlängningen för det framtida samhället. De prioriterade målen är beslutade av styrelsen efter remiss hos föräldrar, barn och personal. Mimers prioriterade mål är följande: 1. Successivt ökande kunskap i samspel med omvärlden Samhällskompetens Social kompetens Medborgarkompetens 2. Bra system av pedagogiska insatser 3. Obundet tänkande och skapande människor för framtiden 4. Trygghet 5. Delaktighet och inflytande Barn/elever Personal Föräldrar Överenskommelser Skriftliga överenskommelser mellan Freinetskolan Mimer och barn och föräldrar framtagna i samråd mellan alla grupper finns sedan Resultatredovisning Hur verksamheten på Mimers lyckas med att nå de prioriterade målen mäts med olika metoder. Systemen för resultatmätning granskas och revideras varje år vid sammanställning av kvalitetsredovisning/bokslut samt vid personalens årliga utvärdering. Verksamheten förändras kontinuerligt även under löpande arbetsår utifrån uppföljningar som görs, främst i respektive arbetslag, genom rektors besök i verksamheten samt genom kollegial granskning Resultatredovisningen för året utgörs av kvalitetsredovisning och bokslut för året. Kvalitetsredovisningssystem Kvalitetsredovisningssystemet på Mimer beskrivs i bilden först i detta dokument. Systemet följer en årlig arbetsgång och bygger på arbetslagens grupputvecklingssamtal med rektor samt på ett antal undersökningar, som genomförs på enheten varje läsår. Grupputvecklingssamtalen för personalen fokuseras ena halvåret på arbetsmiljö och andra halvåret på kvalitet och måluppfyllelse. 9

10 Kvalitetsredovisningen presenteras i följande huvudgrupper, för att ge en heltäckande bild av Mimers kvalitet: Resultat av föregående års utvecklingsmål Mimers resurser under året o Personal o Barn o Lokaler o Budget Måluppfyllelse i de fem prioriterade målområdena Upplevd kvalitet o Barn o Föräldrar o Personal Utvecklingsmål för det kommande året Kvalitetsredovisningen finns att tillgå på samt under SIRIS på Förskolan lämnar utöver detta in en separat kvalitetsredovisning till Norrtälje Kommun i slutet av september varje år. Resultat av utvecklingsmål 2012/2013 Förra årets kvalitetsredovisning användes i formulerandet av nya utvecklingsmål. Senaste tillsynerna av Skolinspektionen genomfördes våren 2010 samt våren En regelbunden tillsyn från Skolinspektionen är aviserad till våren Kommunen utför årlig tillsyn på förskolan. Bygg- och Miljönämnden utför regelbundna samt oannonserade kontroller i Mimers kök. Arbetsmiljöverket utförde tillsyn vårterminen 2014, inom ramen för den tillsyn som genomförs på samtliga skolor under en fem-årsperiod. Utvecklingsmål 2013/2014 Utvärdering av utvecklingsmål freinetskolan Mimer ek.förening 2013/2014 MÅL: Föreningen kommer, genom styrelsen att under nästa år att fortsätta utveckla en tryggare trafikmiljö runt skolan Målet uppnått och fortsätter. Fortfarande är det mycket bilar vid de tider då skolan börjar och slutar, och styrelsen har fått till förbättringsåtgärder såsom parkeringsplatser vid Orrvägen. Kommunikationen med skjutsande föräldrar sker kontinuerligt och insatser med trafikvakter har genomförts vid ett antal tillfällen. Utvärdering av freinetskolan Mimers utvecklingsmål 2013/2014 MÅL: Öka effekterna av de Sokratiska samtalen på enheten ANSVARIG: rektor, lagledare, enskilda lärare Målet uppnått. En kurs kommer genomfördes under läsåret med fil dr Ann S Pihlgren. Fler medarbetare kan hålla i samtalen. Fler nya samtalsledare provade under året att hålla i samtal både i personalgruppen och i elevgrupper. 10

11 MÅL: Vidareutveckla IKT genom lärspridare i varje arbetslag ANSVARIG: Rektor, lagledare, IT-ansvarig, lärspridare Målet uppnått. Lärspridarna genomförde ett antal möten under ledning av Lärspridarteamets ledare, samt drev utvecklingen av IKT på enheten i sina respektive arbetslag framför allt via att införa bloggar i alla arbetslag. Enskilda medarbetare handleddes av lärspridaransvarig. MÅL: Förbättra elevhälsans främjande, förebyggande och åtgärdande arbete ANSVARIG: ledningsgrupp och elevhälsoteam Målet uppnått. Elevhälsan införde under pågående läsår ett helt nytt system; En väg in, enligt modell från Malmaskolan i Kolsva. Statsbidraget för elevhälsa utnyttjades fullt ut, och bidrog till mer tid för skolsköterska, skolpsykolog samt specialpedagog. MÅL: Förbättra de elevledda utvecklingssamtalen samt utveckla former för elevernas portföljer och planeringsböcker, bland annat digitalt via Unikum ANVARIG: Mimers ledningsgrupp, lärarna Målet uppnått. En kvalitetsutvärdering av de elevledda utvecklingssamtalen efter 10 år genomfördes på enheten och låg till grund för förändringar inför läsår 14/15. MÅL: Utveckla matematikundervisningen ANSVARIG: Rektor, matematiklärarna Målet uppnått och fortsätter. Enhetens matematiklärare deltog i matematiklyftet under hela läsåret. En ny plan för läsåret 14/15 har gjorts för att Mimer genomför resterande moduler inom matematiklyftet i egen regi. Enheten bidrog till Norrtälje kommuns matematiklyft genom att tillhandahålla en av Mimers matematiklärare som handledare för kommunens skolor under 13/14. MÅL: Samarrangera samtliga ämneslärarträffar inom freinetrörelsen, samt den stora Nätverksträffen för samtliga hösten 2013, enligt tre-årsplanen för Freinetskolorna i Sverige ANSVARIG: Rektorer och ämneslärare inom Mimer Akademien och inom hela freinetrörelsen Målet uppnått. En stor träff hölls med temat Det trevande försöket-demokratisk fostran. Autentiska arbeten- det fria uttrycket samt Att undervisa och bedöma efter läroplanens förmågor hur passar freinetprinciperna in där? Hur syns freinetprinciperna i vår verksamhet idag. Mål: Fortsätta revidering av Medarbetarpärmen ANSVARIG: Rektor Målet delvis uppnått och pågår. MÅL: Utveckla Mimers modell för tematiskt arbetssätt utifrån de nya styrdokumenten ANSVARIG: Rektor, lagledare, ämneslärare Målet uppnått. Mimers tre-års-modell kommer att utvärderas under höstterminen

12 MÅL: Ytterligare förbättra arbetsbörda/arbetsfördelning/arbetssätten med de ökade kraven på dokumentation ANSVARIG: rektor, lagledare, lärare Målet uppnått och pågår. Många dokument har digitaliserats. Vi har hittat bra former för att dokumentera åtgärdsprogram, som alla tycker fungerar bra. Nu kommer nya allmänna råd om Åtgärdsprogram och vi ska göra om igen. Expeditionen kan hjälpa till med mer dokumentation numer. Det som inte fungerade bra var digitaliseringen av betygsskrivandet. Det har setts över inför kommande läsår. Övergripande kompetensutvecklingsmål 13/14 Sokratiska samtal Elevhälsa, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, dyslexi, räknesvårigheter mm IKT Matematikämnet Målen uppnådda, se utvärdering av övergripande mål ovan. F-3-laget kvalitetsmål 13/14 Mål: Trygghet och studiero i nuvarande grupp x Tidsplan: från nu och framåt. Ansvariga: laget, lagledaren Handlingsplan: att bland annat jobba med lista, lösningsinriktad pedagogik 1. Typ: Det här ska upphöra: xxx 2. Istället ska du: xx Målet är till viss stor del uppnått. På både gruppnivå och individnivå behövs fortsatt hjälp med att jobba på att alla ska få studiero och trygghet. Mål: Inskolningen. Inskolningen måste förbättras. Tidsplan och handlingsplan: Ny rutin tas fram. X gör en plan som ligger klar i slutet av januari. Ansvariga: lagledare, fritidsansvarig. Målet uppnått. Mål: Förbättra rasterna ytterligare Rasterna behövs styras upp mer även i fortsättningen Tidsplan: Från nu och framåt Ansvariga: laget Målet delvis uppnått och fortsätter, se målområde 4: Trygghet. Mål: Ansvar personal De olika arbetsrummen behöver nya ansvariga för husen, rummen med mera när laget nu får två olika rum. Lagmötet ev delas upp ibland. Tidsplan. Inför inflyttning i nytt rum Ansvariga: Lagledare, laget Målet uppnått. Mål: Att se över om vi kan erbjuda de äldre barnen en fritidsklubb eller liknande. 12

13 Tidsplan: under vårterminen ta fram ett förslag att presentera för ledningsgrupp Ansvariga: Fritidsansvarig och fritidspersonalen. Målet inte uppnått, fortsätter. Mål: Att se över vissa ansvar som barnen har, T ex i hallen. När ska det göras på dagen? Tidsplan: inför vt-start 2014 Ansvarig: laget och lagledaren Målet uppnått. De flesta ansvar görs i slutet på dagen. 4-6-laget Mål: Information till föräldrar om planeringen Tidsplan: Från nu och framåt Ansvarig: Laget, lagledare Målet uppnått, togs upp på föräldramöte och föräldrarna var nöjda som det var. Mål: Nya rutiner Tidsplan: tas på höstlovet och görs en plan Ansvarig: lagledare. Målet delvis uppnått. Nya regler för särskilt stöd kommer ju nu igen ht 14 och då blir det nya rutiner igen som alla ska lära sig. Ledighetsansökningar fungerar bra. Klassansvaret mer och mer tydliggjort. Incidentrapporter fungerar bra. Kompetensutvecklingsbehov 4-6 Laget: IKT. Målet uppnått, ett stort lyft med lärspridarna. Mattelyft. Målet uppnått och fortsätter i egen regi ht 14. Specialpedagogik. Målet delvis uppnått och fortsätter ht 14 via extern utbildare. Norna-laget Köket: Mål: att få det att funka med omorganisation som de har gjort pga flytten. Tidsplan: Från nu och framåt. Ansvariga. Lagledare, laget Målet Uppnått. Mål: Fortsätta utveckla köket med näringsriktig mat Tidsplan. Från nu och under året Ansvariga: Kökets personal, lagledaren Målet delvis uppnått, pågår hela tiden. Mål: Uppdatera egenkontrollen Tidsplan: Från nu och framåt Ansvariga: Lagledare, kökets personal Målet delvis uppnått, ej färdigt pga tidsbrist. 13

14 Ekonomi, administration Målet: få till arbetssituationen, tiden räcker inte till. Tidsplan: från nu och framåt, så fort som möjligt. Ansvarig: Ekonomiavdelning, lagledare, rektor Målet uppnått, en konsult har tagits in som handhar lönehanteringen. Vaktmästeri Mål: att få till en bättre förvaring av burar mm på baksidan Tidsplan: innan vintern är planen Ansvarig: Vaktmästare och fastighetsägaren Målet ej uppnått. Vi inväntar fastighetsägaren. Kompetensutvecklingsmål ledning Mål: Öka enhetens forskarkompetens Tidsplan: Rektor återupptar magisterstudier på Stockholms universitet Ansvarig: Rektor och styrelsen för Mimer Målet uppnått, studierna sker på halvfart, 30hp uppnåddes och studierna fortsätter kommande läsår. Mimers resurser under året 13/14 Viktiga händelser under året I januari 2014 övergick enhetens hantering av barnomsorgspengen till att gälla bruttopeng istället för nettopeng. Elevhälsan har förändrats och utvecklats. Enheten har infört En väg in, ett system för elevhälsan enligt modell från Malmaskolan i Kolsva. Det innebär att alla elevärenden bokar tid på en stående tid som finns att tillgå för alla under en fast timme varje vecka. Då finns elevhälsoteamet på plats och den som anmält tid får möta hela teamet. Samtidigt görs anmälan om särskilt stöd. Mimers arbetsgång för elevhälsan har reviderats utifrån detta. Elevhälsoteamet på Mimer består av samtliga lagledare, rektor, biträdande rektor, skolsköterska, skolkurator, specialpedagoger. Arbetsmiljöverket gjorde tillsyn under våren Enheten fick nedslag på tre områden: Våld och hot, Minderårigas arbetsmiljö/prao, Buller, vilka åtgärdades och godkändes av Arbetsmiljöverket. Sokratiska samtal. Enhetens personal har utökats de senaste två åren och en stor andel av personalen är inte utbildad på Sokratiska samtal. Under läsåret genomfördes en omfattande utbildningsinsats för samtliga i personalen som saknade denna utbildning. Elevledda utvecklingssamtal. Enheten har under tio år arbetat med och utvecklat de elevledda utvecklingssamtalen. Inför läsåret 13/14 genomfördes en kvalitetsutvärdering av Ignite Research Institute 3 av samtalen på Mimer och en annan skola, som haft samtalen i fem år. Utvärderingen visade på samtalens styrkor och

15 brister samt innehöll ett antal förbättringsförslag. Under läsåret genomfördes ett antal åtgärder utifrån vad utvärderingen visade. Matematiklyftet. Samtliga matematiklärare på enheten deltog i matematiklyftet. En av Mimers lärare var dessutom handledare för matematiklyftet i Norrtälje Kommun. En satsning på teknikämnet efter avslutat tekniklyft och teknikcertifiering 2013 genomfördes under hela läsåret enligt den plan som sattes upp i samband med Tekniklyftet. Mycket material införskaffades och en arbetsplan för hela teknikämnet ligger till grund för undervisningen i hela grundskolan. SKL anordnade i februari 2014 en hearing om Kvalitet i fritidshem. Där föreläste Mimer om framgångsfaktorer för freinetskolan Mimers fritidshem. Fastighetsägaren genomförde på begäran av oss en rejäl upprustning av lokalerna under sommaren 2014, framför allt högstadiedelen, som var rejält sliten. Nya mattor och vitmålade fönsterfoder blev ett ordentligt lyft. Detta kompletterades med att enheten satsade på helt nya möbler för högstadiet också. Mimerleken genomfördes en lördag i september 2013 i Societetsparken. Det är svårt att rekrytera tillräckligt mycket personal till Mimerleken. Samarbetet inom Mimer Akademien är fortsatt mycket gott. Alla lärare träffas i ämnesteam på vårterminen. Alla högstadielärare sambedömer nationella prov, med lärare i åk 3 och 6 oftast sambedömer på den egna skolan. Fritidshemmen och förskolorna på Mimer Akademiens enheter träffas i Lärande möten på vårterminen. Rektorerna inom Akademien har ett tätt samarbete. Freinetrörelsen nätverksträff i Göteborg 2013 gick av stapeln och Mimer deltog med i stort sett all personal. Arbetslagens bloggar utvecklades utifrån lärspridarteamet och alla arbetslag använder weebly-bloggen mer aktivt. Framför allt skedde en utveckling på högstadiet där bloggen används aktivt av elever, lärare, föräldrar för planering av undervisningen JL utbildningar, som uppgått i Studentlitteratur, anlitade under hela läsåret en av Mimers lärare för ett flertal föreläsningar i Sverige om elevledda utvecklingssamtal. Vi upplever ett stort intresse för arbetsformen igen. Enhetens avtal med IT-support Office Management/hermelin upphörde till årsskiftet 2013/14 och en ny upphandling gjordes. Ny support är Syscompanion, som är en lokal leverantör, vilket enheten har tidigare goda erfarenheter av. Personal Mimer har under året haft god tillgång på personal. Det har dock varit problem att rekrytera en behörig fritidspedagog på en vakans enheten hade inför läsåret. Ingen behörig ansökan kom in. Enheten har redan en fritidspedagog, men eftersom fritidshemmet utökats fanns en plan att anställa en fritidspedagog till. Det är brist på fritidspedagoger, förmodligen beroende på att utbildningen för fritidspedagoger gjorts om och det uppstått ett glapp mellan den gamla och den nya utbildningen 15

16 Antal årsarbetare: 2013/ / / / / ,4 Antal personer anställda var 42 stycken. Antal årsarbetare var 35, varav 29 kvinnor och 6 män. Mimers biträdande rektor fick under hösten 2013 anställning i högre tjänst inom kommunen och avslutade sin anställning på Mimer till årsskiftet 13/14. En ny biträdande rektor tillförordnades under vårterminen på 20 %. En provanställning av en lärare under hösten 2013 ledde till att den anställde gick tillbaka till anställning på ordinarie arbetsplats utanför Mimer, men Mimer lyckades rekrytera en behörig lärare under pågående läsår. På förskolan slutade två personal och ersattes av nya behöriga barnskötare. Enheten har god tillgång på förskollärare, varav tre stycken anställda på förskolan. Lärarbehörigheten är ofta ett problem på små enheter. På freinetskolan Mimer bedöms lärarbehörigheten vara god och ett flertal satsningar har gjorts de senare åren för att öka behörigheten, såsom lärarlyft och medvetna rekryteringar. En lärare på Mimer, som är rekryterad för sin behörighet inom ett ämne där enheten saknade behörig lärare, fick avslag på sin behörighet. Läraren har överklagat beslutet flera gånger och till sist fått rätt. Sådana förfaranden vore det önskvärt att skolan slapp att hantera, det tar på krafter och utgör en onödig osäkerhetsfaktor. Personalstatistik på Freinetskolan Mimers heltidstjänster (lärare i grundskolan) visar att Mimer har 86,5% lärare med pedagogisk högskoleexamen. Motsvarande statistik för kommunen totalt visar på 84,1 %. Mimer ligger 2,5 procentenheter högre. Vad gäller elever per lärare har Mimer även här bättre resultat än kommunen, som ligger på 12,8 mot Mimers 11,8 elever per lärare. Klimatundersökning 4 har genomförts under våren De deltagande får svara på ett frågeformulär med ett antal påståenden om livet i organisationen och markerar på en skala hur hen tycker att det stämmer. Områden som mäts är tillit, livfullhet, lekfullhet, debatt, konflikter, risktagande och idétid. Svaren sätts samman och medelvärden visas i diagram för de olika arbetslagen, både vad gäller personal och elever. Samtliga värden ska för ett innovativt klimat ska ligga högt, förutom konflikter. Undersökningen visar stor överensstämmelse mellan individerna inom arbetslagen på Mimer och även mellan de olika arbetslagen. Samtliga arbetslag ligger över den innovativa kurvan, här nedan visas ett av Mimers arbetslags kurva. När stor överensstämmelse mellan medlemmars beskrivningar uppnås tolkas det som att klimatet är tydligt, att medlemmarna är goda observatörer och bedömare, och att måttet på organisationsklimatet är tillförlitligt och relevant. Ett klimat 4 Göran ekvall Organisationspsykologi. Arbetsklimatet. 16

17 med hög utmaning, t ex, karaktäriseras av att människorna är motiverade, känner arbetsglädje och upplever meningsfullhet i sin syssla. 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Diagramrubrik Lag 7-9 Innovativa Stagnerade Rektors/förskolechefs feedback till personal Rektor genomförde feedback-besök med påföljande återkoppling till medarbetarna under vårterminen På grund av tidsbrist hanns inte Norna-laget och 7-9-laget med, utan genomfördes i inledningen av höstterminen 2014 och finns därför ändå med som underlag i den här sammanställningen. Som observationsunderlag för samtliga pedagoger användes Skolinspektionens råd för Lektionsobservationer samt Skolinspektionens sammanställning av forskning kring Framgångsrik undervisning. Underlaget har använts tidigare vid rektorsfeedback på Mimer, se målområde 3. Barn och elever Enheten är nu fullt utbyggd, men har en dip i elevantal på grund av den årskurs som går ut nian detta år. Den kullen är liten, endast 12 elever. Mimer har ändå haft 207 elever. Men från nästa läsår är alla klasser påfyllda enligt den modell vi har som grund för vår elevplanering. Antalet barn på förskolan var 28, men planeras öka något till nästa läsår för att organisera om och ha mer personal. Fritidshemmet hade i genomsnitt 80 elever inskrivna. Det är fler på höstterminen än på vårterminen som är inskrivna på fritids. Antal barn 13/14 12/13 11/12 10/11 09/10 Förskola Fritids Skola

18 Lokaler Under sommaren 2014 genomförde fastighetsägaren ett antal förbättringar av lokalerna, enligt önskemål från Mimer. Framför allt gjordes en rejäl ansiktslyftning i högstadiets lokaler, där mattor byttes ut och mörka träpartier målades vita. Lokalytan var den samma som året innan och enheten har kvar modulen på gården där drama- och musikundervisning hålls. Idrottshallar hyrs av Rodenskolan och Sportcentrum. Hemkunskapens lokal byggdes om och förseddes med ett antal mini-kök. Ett behov av att förändra hemkunskapens lokaler ytterligare, uppstod i slutet på läsåret och ses över. Ett grupprum byggdes i högstadiets lokaler, varvid bildsalens utrymme minskades. Biblioteket, Alexandria, kompletterades med trevlig belysning över bokhyllorna. Budget Enhetens intäkter består framför allt av den elevpeng och barnpeng, som kommunen ger i bidrag. Enheten har också fått statsbidrag för elevhälsan, vilket möjliggjort en utökning av elevhälsan. Enheten får tilläggsbelopp för elever med extraordinära behov. Enheten fick tilläggsbelopp för ca 50 % av de ansökningar enheten lämnade in, resten avslogs. Ett tilläggsbelopp överklagades av Mimer till förvaltningsrätten i Uppsala, som avslog överklagan. En ständig kommunikation med kommunen kring resursbehovet pågår. Det belopp enheten får per elev täcker ofta endast en liten del av de faktiska kostnaderna. Detta är en riskfaktor för enheten, vilket påtalats av enhetens rektor i ett möte med kommunens resursenhet i juni 2014 samt i en larmrapport till Barn- och skolnämnden i augusti Syftet är att diskutera med tjänstemän om hur den faktiska verkligheten ser ut samt att visa på olika hur beloppsstorlekar i tilläggsbeloppet slår i verksamheten: syftet med rapporten till politikerna är att belysa hur fördelning sker och vilka konsekvenser det får. Antalet elever med extraordinärt behov av särskilt stöd på Mimer har ökat det senaste åren. En viktigt faktor för arbetet med barn med extraordinära behov är de ekonomiska förutsättningar enheten får i form av tilläggsbelopp. Antalet yngre barn med diagnos inom autismspektrat har på senaste år ökat i Norrtälje. Vid sammanfattningen av årets systematiska kvalitetsarbete har ännu inget svar från politikerna kommit Från och med januari 2014 övergick barnomsorgsbidraget till bruttopeng istället för som tidigare nettopeng, vilket förklarar ökningen nedan för förskolan och fritidshemmet. Kommunbidrag barn/mån förskola 1-2 år under 15 tim fsk 1-2 år över 15 tim fsk 3-5 år under 15 tim fsk 3-5 år över 15 tim fritids/barn 6-9 år fritids år Förskoleklass skola år F-3 skola år 4-6 skola år 7-9 Vt 2014 Vt 2013 Vt

19 Ledning Mimers ledning bestod under läsåret av en biträdande rektor på 20 % samt en rektor på 100%, samt fem arbetslagsledare. Elevråd Elevrådet bestod av åtta elever i årskurs 6-9 samt rektor. En av åk 9 representanterna hade uppdraget som ordförande i elevrådet. Rådet hade åtta möten under läsåret och arbetade utifrån det årshjul som gäller för elevrådet: revidering av ordningsregler och konsekvenser, likabehandlingsplanen, etiska ledstjärnor samt enkäten trygga- otrygga platser. IKT Lärspridarteamet, bestående av en lärspridare i vartdera arbetslaget, innebar ett lyft inom IKT under läsåret. Bland annat utvecklades bloggar i alla arbetslag. Lärspridarteamet leddes av en IKT-ansvarig, som också gjorde enskild handledning till personalen under läsåret. Tillgången på digitala enheter var god, men enheterna slits ut snabbt på grund av ihärdigt användande av eleverna. De yngsta elevernas att skriva-sig-till-läsning-datorer slits ut på två år, visar det sig. En del elever på framför allt högstadiet hanterade sina en-till-en - laptops vårdslöst, vilket följdes upp och åtgärdades på olika sätt. All tillsvidare-anställd personal har tillgång till egna datorer. Alla lärspridare har ipads. Samarbetspartners Mimer har ett antal samarbetspartners, exempelvis: Freinetskolan Hugin, Freinetskolan i Sverige, Syscompanion, Ignite Research Institute, Norrtälje Kommun, Färsna, Idéburna skolors Riksförbund, de Lage Landen, Fria fastigheter. Måluppfyllelse Måluppfyllelsen anges per målområde (sammanlagt fem målområden). Målområde 1 Successivt ökande kunskaper i samspel med omvärlden Målområde 1 mäts genom: Nationella prov Betyg Klimatundersökning personal och barn Elevledda utvecklingssamtal, skriftliga individuella utvecklingsplaner, unikum Förskolans utvecklingssamtal och utvecklingsscheman Våga visa-undersökningen barn, föräldrar, personal Utvärdering i arbetslagen vid grupputvecklingssamtal Personalens årliga utvärdering av verksamheten Rektors granskning genom besök och observationer i verksamheten 19

20 Utvärdering vid återbesök på våren av föregående års avgångsklass Kommunens tillsyn av förskolans verksamhet Nationella prov och betyg Årskurs 3 Nationella prov årskurs 3 freinetskolan Mimer, jämförelse över tid Vi har analyserat resultaten i matematik och svenska gällande några år i följd. Matematik Taluppfattning läsåret 09/10 visar på lägre än senare år (första året med nationella prov i trean). Skriftliga räknemetoder visade låga resultat 09/10 något bättre senare år men ärfortfarande lägre än ändra områden. Muntliga uppgifter har överlag lite lägre resultat än genomsnittet. Åtgärder Muntliga uppgifter behövs förstärkas. Ett sätt att göra det är genom att låta elever i trean gå in till yngre elever och träna på att förklara. Vi behöver generellt arbeta mer med problemlösning. Läsåret 11/12 visar generellt lägre resultat, vilket delvis förklaras av individuella skäl. Området skriftliga räknemetoder hade mycket lågt reslutat. Det här året var det en förändring i provsituationen där pedagogen inte fick visa exempel i provsituationen, vilket torde vara en förklaring till det låga resultatet. Pedagogerna ska stödja eleverna i att träna på att reflektera över hur man har gjort och hur man har tänkt. Det är av vikt att fortsätta arbeta mot att automatisera huvudräkning och tabellträning. Svenska Inom den muntliga delen av svenskämnet har resultaten blivit högre hela tiden. Läsningen har också blivit bättre och bättre, 100 procent de senaste åren. Skrivande visar på bra resultat, förutom ett år, vilket förklaras av individuella skillnader. Åtgärder Det är viktigt att arbeta mycket med att läsa och skriva berättande texter. Ett tag bedömde vi att det var för mycket av sagoskrivande, vilket kan ha resulterat i att pendeln slagit åt det andra hållet. Detta ska rätas upp. Årskurs 6 Allmän kommentar Mimers årskurs 6 läsåret 13/14 i år är en stark och arbetsmotiverad grupp. Flerandel pojkar än i tidigare årskurs 6 är motiverade till att sträva efter höga betyg. 20

21 Lärarna har också blivit tydligare med vad som krävs för de olika kunskapskraven i den nya läroplanen. Det handlar delvis om en större säkerhet i den nya kursplanen, vilket innebär att lärarna kan förklara bättre vad som krävs för högre nivå på kunskapskraven. Detta sammantaget gör att årets årskurs 6 har genomgående bättre betygsresultat än året innan och gäller för i stort sett samtliga ämnen nedan: Matematik Två elever har fått högre betyg än NP resultatet i matte och två har fått lägre betyg än NP resultatet. De som har fått lägre betyg beror på att de tidigare bara visat kunskap på den lägre kunskapskravsnivån och NP resultatet är precis ovanför gränsen för det lägre betyget. Samma sak fast tvärt om gäller för de som har fått högre betyg. Jämfört med förra året så har eleverna höjt sitt genomsnittliga betygsvärde för från 12,3 till 13,9. Detta kan bero på att enheten har deltagit i matematiklyftet, samt de allmänna skäl som anges ovan. Engelskan Nio elever har fått ett något högre betyg än NP betyget. De har visat att kunskaperna på andra sätt. Hörförståelsedelen på NP bedömdes av lärarna som väldigt svår i år jämfört med förra året. Jämfört med förra året har eleverna höjt sitt genomsnittliga betygsvärde för från 12,8 till 13,2 (pojkar=12,1 och flickor=14,5). Två pojkar är underkända, vilket drar ner pojkarnas snitt (om man bortser från dessa två har pojkarna också ett snitt på 14,5) Svenska Ingen elev har högre betyg än provbetyget på NP. Åtta elever har lägre betyg än NP. Detta beror på att kunskapskraven inte viktas på samma sätt när man sammanställer kunskapskraven. Trots F i något kunskapskrav kan provbetyget bli högre. Jämfört med förra året har eleverna höjt sitt genomsnittliga betygsvärde för från 12,9 till 14,9. Geografi (NP provets ämne) /SO Tolv elever fick samma betyg som provresultatet på NP. Sex elever fick lägre betyg än provbetyget och fem fick högre. Eleverna har inte läst geografi sedan första halva höstterminen De som har höjt sitt betyg har ökat sin förmåga att uttrycka sig skriftligt. Provet bedömer ju endast skriftligt medan undervisande lärare har möjlighet att även bedöma den muntliga delen. Både pojkar och flickor har höjt sitt genomsnittsbetyg (flickorna från 13,2 till 13,5) Biologi (NP provets ämne)/no Elva elever har fått ett betygssteg högre än NP resultatet. Detta beror på att det var mycket svårt att förstå hur eleverna skulle svara för att svara A på nationella provet. Flera frågor var 21

22 mycket dåligt formulerade och läraren var tvungen att läsa bedömningsanvisningarna för att förstå vad de skulle svara och hur. De arbeten de gjort utöver NP har visat att de kan mer än vad de visar på nationella provet. Flera elever kommenterade vid genomgång av provet att Det hade jag ju kunnat om jag bara visste att det var det de frågade efter. Från förra året har pojkarna höjt sitt genomsnittsbetyg något. Detta kan bero på att det finns många starka och betygsfokuserade pojkar i årets åk 6:a. Flickorna har sänkt sina genomsnittsbetyg något (från 13,2 till 12,8). De hade lägre betyg i fysik och kemi (framför allt i kemi). Eftersom de sedan inte läser kemi och fysik på vårterminen, kan de inte höja betygen då. Det var flera som under vårterminen förstod bättre hur de skulle göra och uttrycka sig för att visa sina kunskaper, men då kunde det inte förändra betygen. Pojkarna hade under dessa förutsättningar även kunnat ha en ännu högre höjning i No-ämnena. Idrott 2014 var betygssnittet 14,9 och året innan var det 13,6. Det har alltså skett en höjning. Fler elever har haft idrott som favoritämne och fler har varit villiga att visa det de kan. Hem och konsumentkunskap 2014 var betygssnittet 15,2 och förra året var det 13,4. Elevernas genomsnittliga betyg har höjts. Eleverna har blivit bättre på att uttrycka sig. Läraren har vart tydligare med vad som behöver tas med och vad man måste visa. Musik I år var betygssnittet 15,2 och förra året var det 14,1. Även här har eleverna höjt sitt genomsnitt. Mimers årskurs 6 läsåret 12/13 Jämfört med Norrtälje kommun Mimers årskurs 6 år 12/13 ligger under kommunen i alla betygsgenomsnitt totalt i alla ämnen utom hk och slöjd. Vad beror detta på? Ett skäl, som gäller för NO/SO-betygen är att de sattes som blockbetyg, vilket gav ett lägre totalbetyg i de ämnena. Från och med läsåret 13/14 sätter vi ämnesspecifika betyg. En fråga vi ställer oss är, om det på Mimer är lättare att få bra betyg i ett praktisk-estetiskt ämne, än i ett teoretiskt ämne. Kan det i så fall bero på att freinetpedagogiken lyfter fram handens arbete och att det därför är många praktiskestetiskt intresserade och begåvade elever som söker sig till freinetskolan Mimer. Det är också så att vi har halvklass i de praktiska ämnena, medan de teoretiska ofta sker i helklass. Kan det bidra till bättre resultat i ämnena? Frågor för mellanstadiets lärare är: Sätter vi för låga betyg? Det har vi ännu för lite underlag för att bedöma vad gäller åk 6. Använder vi lektionstiden effektivt? Är eget arbete-tiden på schemat effektiv eller måste den styras upp mer? Personalresurserna ska inför nästa läsår schemaläggas på ett annat sätt för att prova om det är en effektiv åtgärd för att förbättra eget-arbete-tiden. Kan vi hjälpa alla elever på bästa sätt? Hur hjälper vi dem att nå högre? Läsförståelsen är låg, och den har försämrats. Detta visar sig ju också i nationella undersökningar såsom PISA. En åtgärd inför nästa läsår att lärarna på Mimers mellanstadium ska bli tydligare med matriser och LPP: r och jobba ännu mer för att få eleverna tidigt att 22

23 förstå matriserna och LPP: r. Det är ju en nyckel till att eleverna ska nå högre; att de förstår var de befinner sig i sin kunskapsutveckling och vad som är nästa steg. Lärarna ska också vara mer noga med att följa upp att uppgifter lämnas in och är godkända redan från åk 4. Årskurs /14 Allmän kommentar Läsåret 13/14 bestod årskurs 9 av endast 12 elever, vilket är ett för litet underlag för att dra några långtgående slutsatser. En analys av resultaten utifrån dessa premisser ser ut som följer. Moderna Språk I moderna språk var några elever i årskurs 9 väldigt språkbegåvade medan en del av gruppen har haft stora svårigheter att nå kunskapskraven. I språk utmärker några elever sig med riktigt bra resultat, vilket inte syns lika tydligt i andra ämnen. Nationella prov i förhållande till betyg årskurs 9 Svenska Några elever har presterat bättre på prov än vad de fått i slutbetyg. Proven mäter inte alla förmågor vilket påverkar att det inte alltid stämmer med slutbetygen. I nationella proven viktas dessutom några förmågor och kunskapskrav tyngre vilket det inte görs i slutbetygen. Åtgärder Fler Sokratiska samtal kommer att sätta in för att förbättra elevernas förmåga att analysera, tolka, värdera och dra slutsatser. Dess förmågor behöver höjas efter analysen av Nationella proven i svenska, framför allt då det gäller dessa förmågor utifrån textläsning. Sokratiska samtal kommer även att bidra till att höja de förmågorna i No och i So, för att nämna några ämnen. De förmågorna ligger inte extremt lågt men vi kan höja dem genom sokratiska samtal. Eleverna är däremot duktiga muntligt, både i svenska och i engelska. Engelska Kunskaperna i engelska blir högre och högre. Däremot just detta år, är det grammatikkunskaper och korrektheten i det fria skrivandet som ligger ovanligt lågt. Det kan bero på elevgruppens sammansättning. Elevgruppen har haft olika engelsklärare under sina år, fler än brukligt. De har haft tre olika lärare på tre år. Detta kan ha påverkat resultatet negativt. Uppsatsämnena i engelska upplevdes av eleverna som väldigt tråkiga och oinspirerande, samt två val som var väldigt lika varandra. Matematik Två elever presterade två betyg sämre på nationella proven än i slutbetyg. En av eleverna mådde under sista tiden av skolan dåligt vilket även visade sig på provet. Två elever presterade ett steg sämre än sitt slutbetyg. De hade vid andra tillfällen visat att de nådde upp till kunskapskraven. 23

24 NO/kemi En elev presterade ett betygssteg lägre på NP i slutbetyget. Eleven hade innan provet visat på högre kunskaper än vad hen presterade på provet. SO/geografi Fyra elever presterade ett betygssteg sämre än på NP. Det förklaras bland annat av att elever valde att inte använda hjälpmedel de har rätt att använda samt av andra individuella skäl. Analys av årskurs 9 över tid Meritvärden Från år 2010 går meritvärdet för årskurs 9 på Mimer uppåt. Några skäl till de senaste årens höjning torde vara: införandet av unikum arbetet med matriser, vilket inneburit att lärarna på ett bättre sätt kan stödja elever i specifika delar inom ämnen införandet av LPP: r vilket inneburit tydlighet i vad som ska läras, hur det ska gå till samt vad som ska bedömas och hur det ska gå till förbättrade rutiner för elever med särskilda behov, till exempel dokumentation runt åtgärdsprogram samt att behov upptäcks tidigare och då även att åtgärder sätts in tidigare Pojkar och flickors meritvärde närmar sig varandra. Lärarnas behörighet i arbetslag 7-9 har ökat via de senaste två årens rekryteringar Åtgärder Det är av vikt att fortsätter vara tydliga i LPP: samt utveckla unikum så att det på bästa sätt stödjer elevernas kunskapsutveckling. Att skriva i lärloggen på Unikum, när eleverna inte har lämnat in arbeten, bedöms vara ett sätt att komma åt problemet med att arbeten inte lämnas in. Det är av vikt att förbättra strukturen för återkopplingen till eleverna, så att detta sker medan arbetet i fråga är aktuellt för eleven. En annan förbättringsåtgärd att hålla bättre struktur i redovisningar. Nästa års utveckling av de elevledda utvecklingssamtalen, utifrån enhetens kvalitetsutvärdering av dessa, bedöms ytterligare förbättra resultaten. 24

25 Slutbetyg årskurs 9 Norrtälje kommuns skolor 2012/13 Grundskolan - slutbetyg årskurs 9 Läsåret 2012/13 Vald organisation: Norrtälje Antal Genom- Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Elever snittligt behörig till som nått som ej nått som ej nått merit- yrkespgm målen i alla målen i ett målen i minst värde ämnen ämne två ämnen Kommunala skolor Bålbro skola ,9 80,6 58,3.... Grindskolan , Hallsta skola ,3 80, Lommarskolan ,4 72,5 54,9.. 37,3 Långsjöskolan ,8 77, ,6 Länna skola ,2 73,3 63,3.... Norrsund- Elmstaskolan ,7 86,8 76,3.... Roslagsskolan ,2 86, Rådmansö skola ,5 ~ Svanbergaskolan ,6 90,4 80,8.... Fristående skolor Ekebyholmsskolan ,1 ~100 81,5.... Freinetskolan Hugin ,4 ~100 72,7.... Freinetskolan Mimer , Montessoriskolan i Norrtälje ,7 ~100 83,3.... Viby friskola , Kommunala skolor i urvalet ,5 82,5 70,3 7,8 21,9 Samtliga skolor i urvalet ,5 84,2 72,4 7,9 19,7 Riket (samtliga huvudmän) ,1 87,6 77 7,4 15,6 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5, A=20 samt tidigare G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått godkänt betyg i minst ett ämne, dvs lägst E (tidigare G). Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått godkänt betyg i minst ett ämne. Slutbetyg År 2013 nådde 100 % av årskurs 9 elever på Freinetskolan Mimer målen i alla ämnen och samtliga var behöriga till gymnasiets yrkesförberedande samt högskoleförberedande 25

26 program. Motsvarande siffra för Riket var 77 %. Det genomsnittliga meritvärdet för Freinetskolan Mimer var 238,1, vilket är det näst högsta värdet i kommunen. Slutbetyg och föräldrars utbildningsnivå 32 % av årskurs 9 elevers föräldrar (på Mimer) hade gymnasiet som högsta utbildningsnivå. 64 % av elevernas föräldrar hade eftergymnasial utbildning. Skolans uppgift är att så långt det är möjligt kompensera för skillnader mellan elever och ge det stöd som varje enskild elev behöver för att uppnå målen för utbildningen. Undersökningar visar att elever med högutbildade föräldrar har ett högre genomsnittligt meritvärde. En slutsats man kan dra utifrån freinetskolan Mimers resultat för åk 9 läsåret 12/13 är att skolan i hög grad har kompenserat för denna skillnad. Samtliga elever var behöriga till gymnasiets yrkesförberedande och högskoleförberedande program. Fritidshemmet Fritidshemmet och skolan har nära samverkan och vi strävar efter att personalen ska vara anställd på heltidstjänster så att de inbegrips i båda verksamheterna. I våga-visaundersökningen för åk 2 anger 93 % av föräldrarna att fritidshem och skola samarbetar. Det är en ökning med 10 procentenheter sedan förra året. 79 % anger att fritidshemmets verksamhet är stimulerande och utvecklande för deras barn. Motsvarande siffra för föräldrar i förskoleklass är hela 92 %. Föräldrar till de yngre barnen på fritids är genomgående nöjdare med fritids än föräldrarna till barn i åk 2. I fritids plan för kommande år har lagts in att utveckla verksamheten för de äldre barnen. En åtgärd för att förtydliga fritidshemmets pedagogiska arbete för föräldrarna inför nästa år är att arbeta tydligare med pedagogiska planeringar för fritids och att visa dessa på unikum. Förskolan På förskolan tas barnens idéer tillvara genom arbetssättet med Nyfiken på. Arbetssättet har tillämpats ett par år. Barnen får en och en utöva inflytande över innehållet genom att undervisningen planeras utifrån vad barnet är nyfiket på. Övriga förskolekamrater och pedagogerna studerar tillsammans det område barnet valt. Varje år genomför Norrtälje Kommun tillsyn på samtliga fristående förskolor. Tillsynens syfte är att kontrollera om verksamheten uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. Tillsynen på Freinetförskolan Mimer skedde i februari Tillsynen hade fokus på miljö och tillgängligt lärande. Ur protokollet: Inom- och utomhusmiljön i en förskola ska utformas så att den stödjer och underlättar det pedagogiska arbetet. Det ska vara möjligt att bedriva en varierad verksamhet som anpassas till alla barn i verksamheten. Miljön ska främja lek och lärande av olika slag och miljön och materialet ska utformas och användas så barnen får möjligheter till att ta del av skapande och livliga aktiviteter samt även möjlighet att vila och delta i lugna aktiviteter. Barnen ska mötas av en miljö som är utformad så att det finns möjlighet att pröva, undersöka, utforska, experimentera, leka, skapa och konstruera. Barn ska ges möjlighet att interagera och samspela med omgivningen och att dokumentera, följa upp och analysera barnets kommunikation med och mellan barn är en del av arbetslagets ansvar 26

27 Utbildningsinspektionen visade inte på några brister som måste åtgärdas. Det framkom exempelvis att Miljön är utformad så att den är framkomlig, säker och åldersadekvat. Förskolans miljö ger stöd till olika åldrars behov och Verksamheten kännetecknas av en kultur där observationer av, kommunikation med barnet och reflekterande diskussioner emellan pedagogerna används som underlag för att utveckla och utmana barnets lärande. Utbildningsinspektörens skriftliga reflektioner i tillsynsprotokollet var: Lokalerna är synligt anpassade för barn med fysiska funktionshinder som t.ex. nedsatt rörelseförmåga. Breda dörrar inga trösklar, möblering och inredning är placerade så att lokalerna är rymliga och framkomliga. Miljön i övrigt verkar vara dynamisk och föränderlig, de olika platserna för utveckling och lärande verkar inte ha givna regler för vad som kan lekas där eller hur materialet kan användas. Från mitt utifrånperspektiv är miljön rörligt och ständigt anpassad till de barn som för tillfället vistas i förskolan. Min upplevelse av rummen är också att de erbjuder olika typer av verksamhet, olika projekt och olika slags aktiviteter kan pågå där samtidigt. Det är också väldigt befriande att höra de intervjuade vid flera tillfällen påtala att vissa förändringar i miljön beror på vad som framkommit i kartläggning av trygga/otrygga platser d.v.s. miljön är delvis anpassad utifrån barnens perspektiv. Målområde 2 Bra system av pedagogiska insatser Målområde 2 mäts genom: Elevledda utvecklingssamtal, skriftliga individuella utvecklingsplaner, unikum Förskolans utvecklingssamtal och utvecklingsscheman Ämnesteam och lärande möten Temaarbete Sambedömning Kollegial feedback Våga visa-undersökningen barn, föräldrar, personal Klimatundersökning personal och barn Utvärdering i arbetslagen vid grupputvecklingssamtal Personalens årliga utvärdering av verksamheten Rektors granskning genom besök och observationer i verksamheten Barn- och elevhälsokonferenser Utvärdering vid återbesök på våren av föregående års avgångsklass Kommunens tillsyn av förskolans verksamhet Barn- och elevhälsokonferenser Insatser som gjorts internt och externt Kommunens tillsyn av förskolan Inskolningar och övergångar 27