Protokoll från kommunala handikapprådets arbetsutskott. Datum: Tid Plats: Tumborummet, Stadshuset

Transkript

1 Kommunstyrelsen Datum Kommunstyrelseförvaltningen Demokrati - och medborgarenheten Bibbi Molander Protokoll från kommunala handikapprådets arbetsutskott Datum: Tid Plats: Tumborummet, Stadshuset Närvarande: Benny Karlsson (s) ordförande Yngve Eriksson, SRF Lisbeth Flodman, Dyslexiförb. FMLS/HSO Ingvar Edin, HSO Carina Jansson, FUB Benny Broberg, EDH 1 Mötets öppnande och godkännande av dagordningen Ordföranden hälsar alla välkomna till dagens sammanträde. Dagordningen godkänns. 2 Val av protokolljusterare Carina Jansson väljs att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll. 4 Samordnade servicedeklarationer Vuxenförvaltningen har tagit fram förslag på servicedeklarationer som de önskar synpunkter på. Förslagen delas ut på mötet och skickas även digitalt. Synpunkter lämnas till sekreteraren.

2 5 Rådets innehåll och syfte Önskemål har framförts från organisationerna att föra en diskussion om rådets syfte och innehåll. Sekreteraren delar ut material om den nya konventionen, om kommunal handbok i handikappfrågor och samverkan gör skillnad. Au beslutar att till årets arbetsutskott bjuda in ordförande och förvaltningschefer i kommunens nämnder i ordningen Stadsbyggnadsnämnden, Vuxennämnden, barn- och utbildningsnämnden och Miljö- och räddningstjänstnämnden. 6 Verksamhetsberättelse Sekreteraren presenterar förslag på verksamhetsberättelse. Synpunkter lämnas till sekreteraren för justering inför nästa råd. 7 Aktivitetsplan och mötesdatum Ordföranden och sekreteraren tar fram förslag till mötesdagar och aktivitetsplan utifrån dagens diskussion. 5 Information och frågor 6 Avslutning Ordföranden tackar för visat intresse och förklarar mötet avslutat. Bibbi Molander Sekreterare Justeras Benny Karlsson Ordförande Carina Jansson FUB

3 Eskilstuna kommun Protokoll Kommunala handikapprådet Bibbi Molander , fax e-post 1 (6) Benny Karlsson (s) ordf Ingvar Edin, HSO Yngve Eriksson, SRF Lisbeth Flodman, FMLS/HSO Benny Broberg, EDF Möte med Kommunala handikapprådets arbetsutskott Datum 15 maj 2009 Tid Plats Visionären, Stadshuset Dagordning 1. Mötets öppnande och godkännande av dagordning Ordföranden hälsar alla välkomna 2. Val av protokolljusterare Yngve Eriksson väljs att justera dagens protokoll 3. Thure Morin, Vuxenförvaltningen informerar Kostnaderna i förvaltningen ska sänkas med 27 miljoner i år och ännu mer nästa år. Ramen är totalt sänkt med 45 miljoner på en budget som är 1.1miljard. Av den totala verksamheten är 95 % lagbunden. Det är framförallt icke lagstadgade områden som drabbas. I slutet av maj tas beslut om olika åtgärder för att få en budget i balans. Ökande kostnader är bland annat utgifter för elever som går från Barn- och utbildningsförvaltningen till Vuxenförvaltningen, ett tiotal varje år. Viss samordning kan ske mellan arbete, fritid och boendedelen. Gruppbostäder kan utvecklas i en mer självständig form.

4 Eskilstuna kommun 2 (6) Just nu är tillgången god på äldrebostäder och det är balans mellan behov och tillgång inom flera områden. Men en reserv behöver finnas för kommande behov av bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning. Flera tjänster kommer att omregleras och poolpersonal kan kompensera en del av de nedskärningar som görs. Totalt blir det färre vikarietjänste. Ambitionen att ge ökad sysselsättningsgrad kommer inte att kunna fullföljas. En utredning om kyld mat till brukare har genomförts. Den visar att det finns många fördelar med kyld mat, dels sänkta kostnader, 3-6 miljoner men också näringsmässigt och ur miljösynpunkt. Hemsändning av mat ska inte ske till dem som kan gå till restaurang. Förändring kan ske vad gäller hjälp att handla hem dagligvaror. Man undersöker vad som görs i andra kommuner. Bland annat Norrköping och Landskrona har hemhandling via internet. Stora kostnader finns för outnyttjade platser som planerats för att klara betalningsansvar för personer som är färdigbehandlade på sjukhus men ej kan beredas plats inom kommunal omsorg. Neddragningar planeras på Sveagården och Trumslagargården. Det är svårt att påverka lokalkostnader, det är framförallt minskade personalkostnader som ger effekter i budget. Neddragningar på särskilda boenden med per plats ger 7 miljoner i sänkta personalkostnader. En översyn ska göras av vad som är skälig levnadsnivå på boenden och vad kommunen måste bistå med. I vilken grad ska behov tillgodoses? Folkhälsoarbetet, den uppsökande verksamheten för alla över 75 år dras ner från 6 tjänster till en tjänst. Den tjänsten ska finnas kvar för gruppaktiviteter som Passion för livet. Fixartjänsterna dras ned då efterfrågan är liten. Kanske kan frivilligkrafter ta över denna verksamhet? Samordning föreslås av IT liksom löneadministration.

5 Eskilstuna kommun 3 (6) Vid jämförelse med Västerås har Eskilstuna en högre personaltäthet per brukare liksom högre kostnad för verksamheterna för funktionsnedsättningar. Eskilstuna har också en högre andel nöjda brukare. Krisen bedöms fortsätta fram till 2011 då den ser ut att plana ut. Men LSSkostnaderna kan öka liksom kostnader för bostadsanpassning. Det finns ett stort behov av kontaktpersoner och det kan vara svårt att matcha tillgång mot efterfrågan. En översyn ska ske av alla boenden så att de får mer lika resurser. Synpunkter från organisationerna Ingvar, HSO Kvalitetsbedömning kan vara svår att göra då det kan handla mer om bemötande än tillgång på personal. Kyld mat, svårt att förstå det heta i frågan. Tråkigt att det dras ned på folkhälsoarbetet. Viktigt att frivilligorganisationer engagerar sig. Fler lösningar kan komma inom den sociala ekonomin. Hur är folkhälsoarbetet när det gäller exempelvis fallprevention? Hur kan förvaltningen nå föreningslivet? Kommunen behöver stimulera de ideella krafterna. Lisbeth, Dyxlesiförbundet FMLS/HSO Hur hänger det ihop att det blivit minskade kostnader för färdigbehandlade? Deltidsanställda har inte råd att arbeta deltid. Hur ska internethandeln gå till? Det är viktigt med mer folkhälsoarbete och att vi hittar ett sätt att mobilisera frivilliga krafter. Thure svarar: När det gäller internethandeln upphandlas en leverantör till exempel Coop. Produktionskök ska kopplas till restaurangerna som ska behållas. Restaurangerna är även viktiga som mötesplatser. FN konventionens rätt att välja boende med mera. Hoppas att de nya byggplanerna ger människor ökade valmöjligheter. Thure påpekar att bostadsanpassningsbidraget kan vara en hjälp för att ge ökad valfrihet. Även alla stadsdelar ska tillgänglighetsanpassas.

6 Eskilstuna kommun 4 (6) Frågor från FUB Fråga: Hur ser boende situationen u Kommer det att byggas fler bostäder. Vi vet att kön inte är lång men det beror på det nuvarande kösystemet. Föräldrar vågar inte eller orkar inte hela tiden förklara sig varför inte vissa boende som erbjuds inte passar och hamnar sist i kö? Svar: Det är svårt med valfriheten när bostadstillgången är begränsad. Man hamnar sist i kön när man tackar nej. Ett byte kan ske om man flyttar in i den bostad som erbjudits och samtidigt anmäler att man önskar bo någon annanstans. Det blir mer sällan nya platser i gruppbostäder än i äldreboenden där personer flyttar in i slutet av sitt liv. Fråga: Vad är det för skillnad mellan arbete och fritid när man lägger vissa fritidsaktiviteter på arbetstid? Får brukarna i dessa lägen full habiliteringsersättning? Svar: Dessa delar kan inte alltid särskiljas. Ibland ingår fritidssysselsättningen i arbetstiden. Full ersättning betalas ut även vid dessa tillfällen. Det finns en nyöppnad verksamhet i Kanonhuset. Det är i princip öppet för alla oavsett funktionsnedsättning, oavsett om man har insatser enligt Sol eller LSS. Fråga: På Klostergatan fanns ett fint gym med redskap för vår grupp detta finns inte kvar, men var finns redskapen det borde finnas andra alternativ för att använda dessa redskap. Det kanske finns ett rum ledigt i kommunens lokaler som vi kan använda? Svar: Klostergatans gym nyttjades i liten grad av arbetsterapeuter och sjukgymnaster till vissa brukare. Redskapen flyttades till Oxen och

7 Eskilstuna kommun 5 (6) används fortfarande i liten utsträckning kanske av 3-4 personer. Träning kan ordnas på annat sätt till exempel genom landstinget. Att flytta redskapen är inte ekonomiskt försvarbart 5. Deltagande i demokrativeckan Förslag väcks om att Östra teatern ska engageras även i år. Andra förslag är föreläsare som Odelberg, Wadén och stå upp komiker. Sekreteraren återkommer efter att ha undersökt vilket utrymme som finns i budgeten. 6. Utställning om punktskrift Yngve berättar om en utställning om punktskrift, 8 planscher samt informationsmaterial. Frimärken har tagits fram i punktskrift till normalpris. 7. Tillgänglighetsmarschen Ingvar rapporterar om den Tillgänglighetsmarsch som ska genomföras den 13 juni samling vid Cityvaruhuset för marsch till Fristadstorget. Sekreteraren undersöker möjlighet att annonsera i kommunens veckoannons. 8. Tidigare väckta frågor Frågor som tidigare väckts tas upp på nästa råd. 9. Nya frågor frågor från organisationerna Lisbet påpekar att Nyforsgatan fått en gatubeläggning som är svår att orientera sig på. Gatan går i vågor vilket ger osäkerhetskänsla och ökad svårighet för personer med funktionsnedsättning. Bibbi Molander sekreterare Benny Karlsson ordförande Justeras Yngve Eriksson

8 Eskilstuna kommun 6 (6)

9 Eskilstuna kommun Protokoll Kommunala handikapprådet Bibbi Molander , fax e-post 1 (4) Benny Karlsson (s) ordf Ingvar Edin, HSO Yngve Eriksson, SRF Bo Pettersson, DHR Lisbeth Flodman, FMLS/HSO Inger Karlsson, HSO Sammanträde med Kommunala handikapprådets arbetsutskott Datum onsdag 3 juni Tid Plats Rademacherrummet, Stadshuset Dagordning 1. Mötets öppnande och godkännande av dagordning Ordföranden hälsar alla välkomna 2. Miljö-och räddningstjänstnämnden informerar Eila Clarstedt, ordförande i Miljö- och räddningstjänstnämnden inleder med att betona vikten av dialog och ansvaret när det till exempel gäller att underlätta för personer med astma och allergi. Owe Thörn, chef för Räddningstjänsten beskriver förvaltningens uppdrag som 1. uttryckande 2. förebygga frångänglighet och insatser vid brand Frågor ställs bland annat om personer med funktionsnedsättning får hjälp om de ramlar, om trygghetslarm och om vad som händer med dörrar med kodlås när strömmen bryts. Frångänglighet i Lokomotivet och på teatern tas upp. Räddningstjänsten utbildar cirka barn och ungdomar per år 6 åringar och elever ur 4:e klass.

10 Eskilstuna kommun 2 (4) Ingvar betonar att au borde veta mer om dessa frågor, till exempel om hur brandlarm och utrymning fungerar. Kan Räddningstjänsten bjudas in till föreningarna? Räddningstjänsten arbetar också för ökad säkerhet i hemmet och i lokaler. Fixar Malte är ett exempel på förebyggande tjänst som tyvärr försvinner på grund av för liten efterfrågan. Utbildning sker även till Länsförsäkringars kunder och all kommunal personal med riktade insatser till exempelvis hemvården. Sekreteraren undrar om Risklinjen finns kvar, möjlighet att ringa ett gemensamt nummer för att slå larm om olika faror i miljön. Det är osäkert om denna service finns kvar. Däremot kan synpunkter och påpekanden om brister i miljön lämnas via kommunens Synpunktshantering. Frågan om säkerhet bör finnas med i nästa verksamhetsplan. Säkerheten i stadshuset tas upp, översvämningslarm och skydd av växel, dataserver och liknande centrala funktioner. Flera orter har fått brandvarnare installerade i så gott som samtliga bostäder. Tidigare var antalet bränder högt i Eskilstuna men ligger nu normalt jämfört med andra städer i samma storlek. Antalet larm är ungefär 50/ år. Det är värdefullt att få ta del av kompetensen i handikappråd och liknande organisationer. Ulf Lindstrand, miljöchef berättar om funkafunktionen på webben som ger ökad tillgänglighet. Ambitionen är att alltid skriva och bemöta med hänsyn till alla olika grupper av funktionsnedsättning. Problemet med att vara kortväxt ventileras. Lagen om tillsyn av offentliga lokaler ställer krav på utföraren till exempel när det gäller städning, astma och allergier. Skyldighet vad gäller tillsyn av dagvattenbrunnar diskuteras. Rådgivning sker i stor utsträckning från miljöförvaltningen. Men resurserna har minskat för mer uppsökande insatser.

11 Eskilstuna kommun 3 (4) 6. Nya frågor frågor från organisationerna Brister när det gäller trappmarkeringar tas upp av Lisbeth. Milersättning och arvode hur går det? Benny hänvisar till den grupp som arbetar med att få enhetliga riktlinjer för alla kommunens samverkansorgan. Ingvar pekar på möjligheten att ta upp med föreningarna om ersättning. Får inte alla åka med buss eller färdtjänst? Några personer med permobil har nekats på grund av att fordonen är för tunga. Bosse undrar hur det fungerar med kommunbetalda och andra hjälpmedel. Det påpekas också att det är återkommande problem med talsyntesen på bussarna. Det kontantlösa systemet borde ha annonserats bättre. Alla har inte tidning. Det saknas handikapparkering på Careliigatan och handikappmarkering vid Skatteverket. På grund av att det saknas hörselpedagoger på skolorna har barn nekats följa med på utflykt. Frågan tas med barn och utbildning i höst. Inger tar upp frågan om hjälpmedel till barn. Varför sker två bedömningar när det gäller hemmet och skolan? Frågan tas till Hjälpmedelsnämnden. Benny informerar om att personer över 18 år har rätt till sammanhållen hemsjukvård om de ej kan ta sig till vårdinrättning. Hjälpmedelscentralen har en skylt på Fraktgatan men det finns ingen vid Schröderstiernas väg. Frågan tas med Stadsbyggnadsförvaltningen. Bosse tar upp om IT tjänsten på E 18. Jimmy Jansson har lovat kontakta Jörgen Danielsson i denna fråga. Kommunen och landstinget borden dela på kostnaden. Är lönebidrag i kombination med fas 3 (medel för långtidsarbetslösa) en lösning? Det finns en ny butik vi E 18. Kan man parkera på gärdet?

12 Eskilstuna kommun 4 (4) När det gäller det Handikappolitiska programmet ska synpunkter och åtaganden vävas in i alla dokument. Dessa åtaganden sammanställs sedan i ett mindre dokument. Ingvar påpekar att det är bra med integration men att det också behövs ett sammanfattande dokument. Ännu har au inte fått återkoppling efter vårens möte med ansvariga. Benny lovar ta med sig frågan. 7. Övriga frågor Tips på föreläsare och arrangemang under Demokrativeckan är bland annat Tomas Fogdö, David Lega Hultin, läkare med inriktning på sex och samlevnad, in formation om Konventionen till exempel från Handisam och Handikappförbunden. Hur är rådets budget? En ekonomisk redovisning efterlyses. Hur fungerar KHR och hur sprids informationen vidare? Varför uteblir så många representanter för handikappföreningarna? Beror det på bristen på politiker och minskade möjligheter till dialog? En utbildningsdag om konventionen ska arrangeras. Bibbi Molander sekreterare Benny Karlsson ordförande

13 Eskilstuna kommun Minnesanteckningar Kommunala handikapprådet Bibbi Molander , fax e-post 1 (6) Benny Karlsson (s) ordf Yngve Eriksson, SRF Bo Pettersson, DHR Lisbeth Flodman, FMLS/HSO Benny Broberg, EDH Carina Jansson, FUB Sammanträde med Kommunala handikapprådets arbetsutskott Datum onsdag 9 september Tid Plats Inspiratören, Stadshuset Dagordning 1. Mötets öppnande och godkännande av dagordning Ordföranden hälsar alla välkomna och dagordningen godkänns. 2. Information om bostadsförsörjningsprogrammet Ann-Marie Engman, Mark och fastighet går igenom förslag till bostadsförsörjningsprogram. Au ställer sig frågande till att programmet inte ger någon skyldighet att genomföra det som föreslås. Ann-Marie förklarar att dokumentet ska ses som ett underlag för planering av bostäder och närmiljö, en strategisk plan som ger stöd bland annat vid framtagande av detaljplaner. Frågor ställs om valfrihet i boendet och hur man tillgodoser olika gruppers behov. Ska inte alla ha rätt att välja bostad? Idag hänvisas de som har särskilda behov till en bestämd bostad. I planen anges behovet av särskilda bostäder, SÄBO till 15 per år. Det är särskilt socialpsykiatrin som har detta behov.

14 Eskilstuna kommun 2 (6) Det är bostadsföretagens ansvar att bidra till valfrihet i boendet genom att tillgänglighetsanpassa alla bostäder och bygga in gemensamhetsutrymmen. Benny undrar om det finns möjlighet att bo kollektivt och Carina frågar om bostadsförsörjningsprogrammet bara är en vision, vad utgår den då ifrån? 50 procent av ungdomar med Downs syndrom drabbas av demenssjukdomar när de blir äldre. Finns en beredskap för detta? Benny svarar att äldre med funktionsnedsättning är Vuxennämndens ansvar. Det finns ett finskt boende som är en form av kategoriboende men det behövs fler. Det som byggs nu är framförallt trygghetsbostäder med extra service. Att anpassa bostäder i befintligt bostadsbestånd är viktigt för att undvika kostnader för bostadsanpassning. Tillgänglighet gäller vid all ny- och ombyggnation. De kommunala bostadsföretagen har tagit till sig detta. De privata bör också nås med denna information. Särskilt bygglov behövs inte. Benny föreslår att au ska göra ett studiebesök i Fröslunda som nu byggs om till trygghetsbostäder på ett annorlunda sätt. Det är viktigt med tillgänglighet i utomhusmiljön. Torsten Gustafsson bjuds in till ett kommande möte för att rapportera hur det går med arbetet med tillgänglighetsanpassning. Det finns mycket att göra med stöd av bostadsförsörjningsprogrammet och det underlag som Vuxenförvaltningen tagit fram i arbetet med Framtidens boende. Samtliga fastighetsägare var inbjudna att delta men endast de kommunala deltog. Utformningen av Brunnsbacken är ett gott exempel. Bostadsförsörjningsprogrammet är en strategisk plan som kan användas för dialog med bland annat bostadsbolag. På ett seminarium med bostadsförsörjningsprogrammet som utgångspunkt borde både mäklare, bostadsföretag och människor som representerar olika grupper och organisationer bjudas in. Forskningen säger idag att yngre personer vill bo i hyresrätt liksom seniorer som också vill ha lägre boendekostnader för att ha till exempel ha ekonomiskt utrymme för att resa.

15 Eskilstuna kommun 3 (6) Lisbeth menar att de bostäder som byggs idag är för dyra. Det statliga bidraget till hyresrätter har nyligen tagits bort. Ann-Marie berättar om ett seminarium hon deltagit i och tipsar om några länkar som kan vara intressanta att ta del av: jag vill ha bostad. nu och bygg bort bostadskrisen. Au beslutar att sekreteraren får i uppdrag att utforma ett remissvar med stöd av den diskussion som förts. 3. Förslag till riktlinjer för LSS Torshälla har samlat sin LSS handläggning. Förslag finns nu att centralisera handläggningen. FUB vill att barnperspektivet ska beaktas och är ej intresserade av att handläggning sköts centralt i kommunen. Lisbeth menar att det är fel att bara tala om LSS gruppen. Det finns många andra med särskilda behov som inte ryms inom gruppen. När man talar om grupper som ett kollektiv är det oklart vad som egentligen menas. Kunskap behöver utvecklas men det behöver också bli mer tydligt vad man menar med olika begrepp. Bemötandet är viktigt för alla grupper menar Bosse. Funktionsnedsättningen kanske inte syns. Utbilda alla handläggare tycker Benny. Det finns LSS berättigade personer med nedsättningar som inte syns. Handläggarna är inte alltid kompetenta att bemöta olika människor. Praktiska erfarenheter ska tas tillvara. Utbildning i bemötande är viktigt för all personal i kommunala servicefunktioner. 4. Information om arbetet med det Handikappolitiska programmet Information om arbetet med handikappolitiska programmet presenteras nästa gång av Tryggve Lundh som idag anmält förhinder på grund av sjukdom. 5. Samhällsbetalda resor Handikapprådet har fått en motion om samhällsbetalda resor för synpunkter. Förslag till skrivelse presenteras. Det råder osäkerhet kring förslag till ny kollektivtrafiklag. Om den går igenom blir det svårt att få ett samlat grepp om transporterna. I så fall

16 Eskilstuna kommun 4 (6) omöjliggörs flexlinjen. Det är viktigt med ett samlat grepp för att kunna erbjuda god service till så låg kostnad som möjligt. Inga kommuner vill ha den nya lagen och protester har lämnats in. Idag är 70 procent av busstrafiken kommunal och 30 procent landstingsfinansierad. Au beslutar att ställa sig bakom förslag till yttrande på motionen om samhällsbetalda resor. 6. Aktiviteter under demokrativeckan Au beslutar att genomföra de föreslagna aktiviteterna, Östra teatern - två föreställningar och föreläsningen Livet rullar vidare. 7. Övergångsställen bort i centrum Att ta bort övergångsställen i centrum är ok men det är viktigt för den som har svårt att se eller uppfatta hur trafiksituationen är att det på övriga platser finns markerade övergångsställen med skyltar och signaler. Många går i långsam takt med rullstol, rullator, käpp eller utan hjälpmedel. Ordföranden berättar om hur väl Skvallertorget i Norrköping fungerar. Där har alla skyltar och signaler tagits bort vilket medfört att de som rör sig där är försiktiga. Skyltar och övergångsställen ska underhållas och det innebär avsevärda årliga kostnader. Benny påpekar att debatt och forskning tidigare hävdade motsatsen när det gäller övergångsställen och olycksrisker. AU beslutar att sekreteraren får i uppdrag att lämna synpunkterna till Stadsbyggnadsförvaltningen. 8. Information Länshandikapprådet inbjuder till ett seminarium om konventionen. Särskild inbjudan skickas till Handikapprådets ledamöter och ersättare. Materialet om onödig hälsa ska skickas ut till alla. Ska ett seminarium med denna rubrik arrangeras 2010? Tidskriften Stiletten skickas runt.

17 Eskilstuna kommun 5 (6) 10. Nästa handikappråd Ordföranden föreslår att nästa Handikappråd ställs in på grund av svininfluensan och för att skydda sårbara grupper. Au beslutar att nästa Handikappråd ställs in. Au beslutar att avvakta utvecklingen av influensan innan beslut om decembermötet tas. Au träffas enligt planen. Nya frågor frågor från organisationerna Organisationerna har på sitt förmöte diskuterat frågan om bemötande. Exempelvis bör alla som presenterar information också läsa upp text som visas och berätta vad bilder föreställer. Det är särskilt viktigt att sprida kunskap och förståelse för icke synliga funktionsnedsättningar och att utbilda i bemötande. Finns det speciellt utbildade hörsellärare? Måste alla resa till Örebro? Det finns en särskild hörselklass på Djurgårdsskolan men den har inte haft tillräckligt med barn. Det behövs en utbildning om konventionen både för handikapprörelsens förtroendevalda och för tjänstemän. Varför blir det aldrig någon ordning på färdtjänsten? SamRes erbjöd sig att komma till ett möte med organisationerna. Har de bjudits in? De ska medverka på Vita käppens dag men har på grund av sjukdom inte bjudits in till E 18. Representanter för au menar att problemet är att SamRes lovar och lovar. Hur många gånger ska vi prata med dem? Ingen tar ansvar. De skyller bara på varandra. Vi har deltagit i utbildning av chaufförer men de missar ändå säger man. Oftast är taxin försenad vilket medför stora problem för de föräldrar som ska till jobbet. När vi klagar på något som är fel kan det ta upp till 14 dar att utreda vad som gått fel. Det är mycket problem med de fasta tidsresorna. Det borde finnas en reseförsäkring är andra synpunkter. Hur går det med IT tjänsten? Jimmy har lovat kontakta Jörgen

18 Eskilstuna kommun 6 (6) Danielson. Frågan tas upp på ett onsdagsfika på E 18 där Kommunledningsgruppen medverkar den 7 oktober. Utropen på bussarna fungerar inte. Peter Dädeby har pratat med Trafikledningen men det fungerar ändå mycket dåligt. Datasystemet fungerar inte och är dåligt koordinerat. Varför dröjer det så länge innan det blir någon lösning? Det kontantlösa systemet drabbar personer med funktionsnedsättning. De saknar ofta mobiltelefon och betalkort. Engångsbiljetter kan bara köpas i centrum. Rabattkortet borde kunna tankas på med andra summor än hundralappar. Shoppingrabatt kan ej köpas via sms. När ska systemet utvärderas? Övriga frågor När blir Nyforsvandringen undrar Lisbeth. Au beslutar att nästa träff den 22 september förläggs till Nyfors och inleds med lunch. Bibbi Molander sekreterare Benny Karlsson ordförande

19 Eskilstuna kommun Minnesanteckningar Kommunala handikapprådet Bibbi Molander (5) Benny Karlsson (s) ordf Ingvar Edin, HSO Yngve Eriksson, SRF Lisbeth Flodman, FMLS/HSO Benny Broberg, EDF Möte med Kommunala handikapprådets arbetsutskott Datum 22 september 2009 Tid Plats Underhund, Nyforsgatan 22 Dagordning 1. Mötets öppnande och godkännande av dagordning Ordföranden hälsar alla välkomna 2. Samtal med Stadsbyggnadsnämnden Samtal förs med nämndens ordförande Mikael Edlund, stadsbyggnadschef Gunnar Persson och avdelningschef Mathias Thuen. Ingvar inleder med att redovisa hur au ser på sitt uppdrag, att detaljfrågor är viktiga men att de kan bli för många. Handikapprörelsen önskar komma in tidigt i diskussionen då förändringar i miljön ska ske. Det finns inte så goda resurser hos föreningarna när det gäller remissyttranden. Därför är det viktigt med dialog i ett tidigt skede. Enkelt avhjälpta hinder har kommit i frontlinjen men än återstår mycket och frågan måste ner på gräsrotsnivå. Ett exempel är Pubgatan där det är lätt att fastna med en elrullstol. Det måste göras rätt redan i upphandlingen. Ett annat exempel är Biblioteksplan. Arkitekterna är centrala när det gäller tillgänglighet. Ytterligare ett

20 Eskilstuna kommun 2 (5) exempel är Tunaområdet där det är svårt att komma in i husen på grund av kodlås och tunga ytterdörrar. Gunnar säger att det fortfarande saknas lagstiftning för många områden. Detaljfrågor är inte oviktiga och bygglov kan vara ett sätt att komma år problem. Det är en lång kedja av beslut som föregår förändringar i miljön, nybyggnad eller ombyggnation. Planerna ska alltid granskas utifrån tillgänglighetsaspekter. Ofta engageras konsulter i ett genomförandeskede och det är inte alltid de är experter utan information måste inhämtas också från andra håll. Lisbeth påpekar att det blir stora kostnader att göra om något som blivit fel ur tillgänglighetssynpunkt. Det är viktigt att få tillgänglighet ur en bred synvinkel med hänsyn också till dem som har svårt att uppfatta exempelvis skyltar eller markeringar. Det behövs många kompetenser för att verkligen få en bred tillgänglighet. Andra kommuner har bättre system för skyltar. Vems ansvar är skyltarna? Lisbeth påpekar att det är stor halkrisk på de nedfasade trottoarkanterna om det inte uppmärksammas i samband med snöröjning och sandning. FN konventionen ska spridas så att kunskap finns på alla nivåer. Kunskap bör också finnas om exempelvis utveckling när det gäller rullstolar. Olika fordon kräver olika anpassning i miljön. Mikael menar att självklart ska konventionen följas och utbildning ske. Barnkonsekvensanalyser är ett redskap i planeringen där förvaltningen granskats. Det visade sig då att även om inte så många analyser gjorts så har åtgärder i linje med barnperspektivet ändå genomförts. Ingvar menar att många bra åtgärder har gjorts i Eskilstuna för att underlätta för personer med synnedsättning. Vilken teknikutveckling sker? Några olika exempel nämns. Det är viktigt att förvaltningen kommer ut i verksamheterna och marknadsför sin profession. Även handikapprörelsen borde oftare bjuda in tjänstemän.

21 Eskilstuna kommun 3 (5) Gunnar berättar att vid nyinvesteringar är det viktigt att tänka både på trygghet, säkerhet, tillgänglighet och attraktivitet. Den ombyggnad som gjorts av Västergatan har inneburit 75 % färre olyckor. Totalt har antalet trafikolyckor minskat trots att antalet bilar ökat. Förra året dog inget barn i trafiken. Ingvar påpekar att åtgärder i trafikmiljön tyvärr också bidragit till att whiplashskadorna ökar. Gatubrunnar är ett problem för personer som har svårt att ta sig fram i gatumiljön. De är nedsänkta och bidrar därför till fallrisk. Gunnar föreslår att alla synpunkter ska lämnas till synpunktshanteringen. Stadsbyggnadsförvaltningen är den förvaltning som tar emot flest synpunkter, särskilt trafikfrågor. Använd gärna e-posten eller lämna synpunkter via medborgarkontoret. 3. Inspektion av utemiljön Au visar på bister i den nyligen renoverade utemiljön. Bland annat gör gatubeläggningen att marken går i vågor, stolpar är svåra att se för personer med synnedsättning och en skarp kantsten innebär fallrisk. 4. Synpunkter inför upphandling av färdtjänst Sekreteraren har skickat en sammanställning av tidigare synpunkter till Åsa Strandberg, Vuxenförvaltningen som önskat synpunkter från Handikapprådet. Det är önskvärt att i avtalet få med en förseningsklausul som ger rätt till ersättning. Det är också angeläget att de som tar emot beställningar behärskar svenska språket och har god förmåga att kommunicera så att inga onödiga missförstånd uppstår. De som ringer kan ha svårighet både att tala, uppfatta och höra. De som arbetar på beställningscentralen liksom chaufförerna måste ha goda kunskaper om den lokala geografin. Ett skrämmande exempel finns på hur en blind dam med rullator satts av på helt fel plats på landsbygden och sedan inte fått hjälp att komma rätt på flera timmar. Det är också viktigt vid beställning en dag i förväg att kunna få den tid som man önskar beställa, särskilt när tiden avser lågtrafik 9-14.

22 Eskilstuna kommun 4 (5) Organisationerna har lovat bjuda in SamRes så att alla får den information som au fick vid besöket på SamRes. Detta har av olika anledningar inte skett. Önskvärt är att KHR tar initiativ till en träff. Au beslutar att KHR arrangerar en träff med SamRes. 5. Aktivitetsplan för 2010 Sekreteraren rapporterar vilka aktiviteter som återstår i årets aktivitetsplan. Med hänsyn till pandemiläget och önskemål om att avvakta med större arrangemang föreslås att en del av årets aktiviteter skjuts till Au beslutar att ordförande och sekreterare sammanställer en aktivitetsplan för nästa år med hänsyn till vad som kvarstår från 2009 samt övriga förslag som au har presenterat. 5. Information och rapporter Sekreteraren informerar om att Underhund är ett av fyra demokraticentra med möjlighet att ge samhällsinformation bland annat på finska och arabiska, möjlighet för allmänheten att låna dator och för föreningar hyra lokal utan kostnad. Ordföranden berättar att Eskilstuna nu blivit finskt förvaltningsområde. Vad innebär det för gruppen med funktionsnedsättning? Ordföranden undersöker detta med Sirpa Lindelöv som är insatt i frågor som rör finskt förvaltningsområde. 6. Övriga frågor Är det möjligt för busschaufförer att stänga av utropen på bussarna undrar Lisbeth. Det är bra med det kontantlösa systemet säger Ingvar men varför finns inte fler inköpsställen? Det behövs en utvärdering av hur systemet fungerar. Det saknas representant för den psykiska sidan. Vad gör vi? Sekreteraren lovar undersöka hur vi kan få bättre representation. Kan någon tillfälligt ersätta DHRs representant som är förhindrad att delta på grund av sjukdom? Ordföranden beslutar att så är möjligt och ber organisationerna återkomma med förslag.

23 Eskilstuna kommun 5 (5) 6. Avslutning Bibbi Molander sekreterare Benny Karlsson ordförande

24 Eskilstuna kommun Minnesanteckningar Kommunala handikapprådet (2) Marianne Södergren Benny Karlsson (s) ordf Ingvar Edin, HSO Lisbeth Flodman, HSO Carina Jansson, FUB Inbjudna: Johan Nilsson, ordf. BUN Tommy Svensson, BUF Möte med Kommunala handikapprådets arbetsutskott Datum: 20 januari 2010 Tid: 10:30-11:40 Plats: Tingssalen, Stadshuset Eskilstuna Dagordning 1. Mötets öppnande och godkännande av dagordning Ordföranden hälsade alla välkomna och informerade om att mötet är begränsat till dialogen med ordförande och förvaltningschefen i Barn- och utbildningsnämnden.övriga punkter på dagordningen tas upp på nästa möte den 26 januari. 2. Dialog med Barn och utbildningsnämndens representanter Johan Nilsson ordförande i barn och utbildningsnämnden och förvaltningschef Tommy Svensson hälsas välkomna. Dialog förs mellan Handikapprådet och de inbjudna. - Ingvar Edin berättade om syftet med att Johan Nilsson och Tommy Svensson är inbjudna - Diskussion fördes om att ha en tydlig kommunikation mellan personal och föräldrar.

25 Eskilstuna kommun 2 (2) - Utvecklingssamtal med utvecklingsplan har alla elever dessutom kan elever vid behov ha en extra åtgärdsplan. - Handikapprådet med alla medlemsföreningar skall ses som en resurs både för enskilda och för kommunen. - Då ärenden skrivs fram till nämnden följer man en checklista för att man inte skall missa att bevaka bland annat handikappfrågor. Kopia på en sådan checklista skickas till Benny Karlsson för vidarebefordran till Handikapprådet. - Handikapprådets protokoll skall skickas till Barn och utbildningsnämnden för kännedom. - Förslag att handikappföreningarna träffar Barn- och utbildningsnämnden/förvaltningen 1 gång/år. Träffen kan ske på E 18. Ingvar får i uppdrag att undersöka detta. Alla parter var nöjda med dialogen. Benny Karlsson tackade Johan Nilsson och Tommy Svensson för bra information och hoppas att samarbetet kommer att fortsätta i positiv anda. 3. Avslutning Nästa möte är med SAMRES 26 januari kl 16:00. Ordföranden förklarade mötet avslutat. Benny Karlsson ordförande Marianne Södergren sekreterare handikappradet@eskilstuna.se

26 Eskilstuna kommun Minnesanteckningar Kommunala handikapprådet Bibbi Molander (3) Benny Karlsson (s) ordf från 1600 Ingvar Edin, HSO från 1600 Yngve Eriksson, SRF Lisbeth Flodman, FMLS/HSO Benny Broberg, EDF Carina Jansson, FUB Helena Brobäck, DHR/NHL?? Möte med Kommunala handikapprådets arbetsutskott Datum 26 januari 2010 Tid Plats Ebelingsrummet, Stadshuset 1. Mötets öppnande och godkännande av dagordning Bibbi öppnar mötet då ordföranden fått förhinder. 2. Verksamhetsrapport Bibbi presenterar förslag till verksamhetsrapport och uppmanar rådets ledamöter att höra av sig med förslag till justeringar. 3. Arrangemang med Vibbarna Musikgruppen Vibbarna, som består av en grupp med funktionsnedsättning i form av lindrig utvecklingsstörning, har hört av sig om möjlighet till ett arrangemang i kommunens regi. Bibbi har varit i kontakt med Kultur och fritid samt socialpsykiatrin för att efterhöra intresse för detta. Scen kan erbjudas till förmånligt pris. Det kan finnas behov av kringarrangemang, transporter samt övriga kostnader vid ett arrangemang. Uppgift om kostnad för gruppen saknas. Skulle gruppen till exempel kunna engageras i samband med information på ett köpcentra, vid kommunala danser eller olika möten? Carina berättar att gruppen är populär och har spelat bland annat på FUBdanser för personer och då haft ett

27 Eskilstuna kommun 2 (3) framträdande på 2-3 timmar. Bibbi får i uppdrag att fortsätta undersöka möjlighet till ett kommunalt arrangemang. 4. Information och rapporter En skrift från Handisam presenteras samt svar på motion om samordning av samhällsbetalda resor. Motionen har bifallits. 5. Nya frågor Helena framför att det är viktigt att se personer med funktionsnedsättning som en resurs i samhället och att deras erfarenheter tillvaratas på ett positivt sätt. Organisationerna är viktiga när det gäller att förmedla denna syn. HSO har påbörjat en diskussion med många idéer som de önskar återkomma med. Frågan om att vara en resurs tas upp vid nästa möte. Hur sprider vi kunskap om inlärningens betydelse. Lisbeth refererar till ett föredrag medhjärnforskaren David Ingvar. Skulle ett samarrangemang kunna ske med Barn- och utbildning där detta uppmärksammas? 6. Presentation Ledamöterna presenterar sig eftersom Helena Brobäck är ny i arbetsutskottet. 7. Samtal med företrädare för SamRes Jasna Gafurovic, SamRes har bjudits in för presentation av verksamheten och dialog om möjlighet till ett större informationstillfälle riktat till alla som använder färdtjänst.. Jasna redovisar hur verksamheten fungerar, jämför med andra kommuner där företaget samordnar resor och svarar på frågor. I Eskilstuna finns resenärer och det sker ungefär resor/månad. Frågor ställs bland annat om brottsregister, alkolås, synpunktskort, och om förarnas lokalkännedom när de kör i flera kommuner. Om GPS inte fungerar fel adress är inlagd och kunden inte kan tala. Hur löser man det? Ingvar framför önskemål om att ett större möte ska arrangeras där

28 Eskilstuna kommun 3 (3) kommunen och entreprenörer bjuds in och även transportörer är representerade. SamRes bara är en av alla entreprenörer som kommunen har avtal med. Ett möte skulle kunna arrangeras på E18 och läggas upp med en gemensam information och sedan möjlighet att i mindre grupper diskutera och möta ansvariga utifrån olika perspektiv och behov. Färdtjänsten är en fantastisk möjlighet och det är viktigt att få bort skitsnacket om färdtjänsten. Arrangemanget kan annonseras exempelvis på kommunens anslagstavla och ibland annat Smejournalen. Kanske kan även direktutskick ske genom organisationerna eller på annat sätt. 8. Avslutning Ordföranden tackade Jasna för en bra och klargörande information samt förklarade mötet avslutat. Bibbi Molander sekreterare Benny Karlsson ordförande

29 Eskilstuna kommun Minnesanteckningar Kommunala handikapprådet Bibbi Molander (4) Benny Karlsson (s) ordf Rickard Hellfors(v) v.ordf Ingvar Edin, HSO Yngve Eriksson, SRF Lisbeth Flodman, FMLS/HSO Carina Jansson, FUB Helena Brobäck, NHR Möte med Kommunala handikapprådets arbetsutskott Datum 24 mars 2010 Tid Plats Visionären, Stadshuset Dagordning 1. Mötets öppnande och godkännande av dagordning Ordföranden hälsar alla välkomna 2. Samtal med Arbetsmarknad- och familjenämnden Samtal förs med arbetsmarknad- och familjenämndens ordförande Sarita Hotti. Efter en presentationsrunda inleder Ingvar med att redovisa hur au ser på sitt uppdrag. Handikapprörelsen önskar komma in tidigt i diskussionen då förändringar sker. Sarita redovisar nämndens uppdrag när det gäller insatser för olika grupper och ambitionen att var tillgänglig på hemsidan. AMA ger möjlighet till individuellt stöd och sysselsättning som förberedelse för ett riktigt jobb. De får däremot inte ersätta vad som skulle kunna vara ett riktigt arbete. I Funka.nu:s undersökningar hamnar kommunen på en medelnivå.

30 Eskilstuna kommun 2 (4) På funka.nu finns bra redskap för vilka teckensnitt med mera som bör användas. På arbetsförmedlingen är det nu ett hårdare klimat när det gäller vilka grupper som får stöd. Det är viktigt att få en bra dialog och samverkan för att underlätta för ungdomar och andra grupper som har svårt att få sysselsättning. Lyftet är ett nytt initiativ som fungerar ungefär som plusjobben. Lyftet ska erbjuda ungdomar som har haft försörjningsstöd sysselsättning efter 3 månaders arbetslöshet. Det innebär ett riktigt arbete som ger mer pengar i plånboken, rätt till a-kassa och andra sociala rättigheter. Handikapprörelsen är en viktig part när det gäller sysselsättningsåtgärder. Det är viktigt att få möjlighet att pröva ett arbete utan att mista sin ekonomiska försörjning. Det finns service att få från AMA med olika insatser som gräsklippning och liknande som är svårt att klara för en person med funktionsnedsättning. Det är vanlig taxa utan särskild prövning av behovet. Verksamheten vid AMA har inte dragits ner och det är viktigt att finna nya arbetstillfällen. Sarita betonar hur viktiga frivilligorganisationerna är för arbetsmarknads- och familjenämndens verksamhet. De är särskilt betydelsefulla när det gäller att erbjuda alternativ. Kommunen ger exempelvis bidrag till LPstiftelsen i detta syfte. Lisbeth betonar att Hitta vägen är exempel på ett bra projekt liksom Framsteget. Det är viktigt att tillvarata gamla guldkorn. Hur får handikapprörelsen vetskap om vad som finns och hur blir rörelsen delaktig? Inom Vuxenförvaltningen pågår en positiv samordning av olika föreningsverksamheter och samordning av frivilligarbetet. Benny betonar att när det gäller mjuka frågor sker även samordning mellan Arbetsmarknad- och familj, Barn- och utbildning, Kultur- och fritid, Vuxen och Torshälla.

31 Eskilstuna kommun 3 (4) Medel från Allmänna arvsfonden Helena berättar att NHR just beviljats pengar från Allmänna arvsfonden för att ge stöd till personer med funktionsnedsättning att utveckla eget företagande. Det är viktigt att samverka med olika parter bland annat olika delar av kommunen som Näringsliv, socialpsykiatrin och Arbetsmarknadsförvaltningen liksom handikapprörelsens olika föreningar och även med andra frivilligorganisationer. Uppföljning av tidigare väckta frågor Fråga ställs om var namnfrågan handläggs och hur synpunkter på reglementet tagits tillvara. Namnfrågan handläggs centralt i kommunen. Hur går det med äldreboende för personer med utvecklingsstörning? Benny svarar att frågan finns med i diskussionen om framtida boenden. På nya äldreboenden som planeras idag har varje enhet 11 platser där personer med samma prognos bor i varje enhet. Det är viktigt att det finns tillräckligt med bänkar runt om i staden för den som behöver vila. Övriga frågor Utrymning av Sporthallen fungerar dåligt trots tidigare syn tillsammans med ansvariga och räddningstjänsten. Värdar och spelare vet ej hur de ska agera. Hur tar sig exempelvis en person med permobil ut? Enligt Benny pågår uppföljning av Sporthallens plan för utrymning. Representanter från au En representant önskas till den äldredag som ska genomföras under hösten. Frågan beslutas på nästa au. Till ny representant för samråd med Stadsbyggnadsförvaltningen utses Helena Brobäck. Visning av lägenhet på Hästskobacken Benny uppmanar de som inte sett den tillgänglighetsanpassade lägenheten på Hästskobacken att höra av sig till honom för planering av ett nytt besök.

32 Eskilstuna kommun 4 (4) Möte på E 18 Mötet angående färdtjänsten bör under kvällen innehålla två mer övergripande informationstillfällen till alla samt tre diskussionstillfällen där informationen riktas till olika grupper. Åsa Strandberg, Vuxenförvaltningen bjuds in liksom representanter för utförare och SamRes. Avslutning Bibbi Molander sekreterare Benny Karlsson ordförande