Familjehemmet. Läkning är möjlig Överflyttning av vårdnaden Remissvar. och fler intressanta artiklar

Transkript

1 Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 32 Nr 2 juli 2014 Läkning är möjlig Överflyttning av vårdnaden Remissvar och fler intressanta artiklar

2 I detta nummer Nr Läkning är möjlig!... 4 Överflyttning av vårdnaden... 6 blogg Ida Strid... 7 Vad är det som gör att Tankar från Norrbotten... 9 Ramar krävs för en säker familjehemsvård Boende utanför det egna hemmet KSAN & FfF: Flera mammor ett placerat barn Familjehemmens Riksförbunds kongress IVO-Kontakt Familjehemmens Riksförbund Är Du familjehem, släktinghem, kontaktfamilj/person? nr 1 Vi finns för Dig! Bli medlem nu! Familjehemmens Riksförbund (FR) tel , famriks@hotmail.com Sökes: Familjehem för ensamkommande tonåringar från Afghanistan, Syrien och Somalia Vi söker Er som är väletablerade i Sverige, har ett ledigt rum, som utöver svenskan talar persiska, arabiska eller somaliska och som har kunskaper och förståelse för den afghanska, syriska och somaliska kulturen. Gör skillnad- skapa positiva minnen för livet Anmäl Ditt intresse på: eller Vi söker också externa utredare för uppdrag! Utbildning, konsultation, handledning och förstärkt familjehemsvård Handledarutbildning med inriktning mot familjehem Familjehemsutbildningar Handledning till professionsgrupper och familjehem Förstärkt familjehemsvård Börje Lindberg - borje@luvab.se Gull-Britt Lindberg - gull-britt@luvab.se Lindberg Utveckling AB Tenntrådssmyckeriet Snåret www. tenntradssmyckeriet.se nr 2 2 Familjehemmet Sökes:

3 Ordföranden har ordet! Familjehemmet Ansvarig utgivare Roland Oscarsson Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker, tel Hej, jag heter Susann Vikberg och blev vald som ordförande på kongressen 2014 i Härnösand. Jag och min man blev familjehem 1985 till en ungdom på 16 år, sedan har vi valt att öppna vårt hem för barn i olika situationer. Jag har varit hemmaarbetande på heltid sedan 1988 då ett syskonpar kom till oss. Under åren har vi varit familjehem, kontaktfamilj, föräldrastöd, haft bevakade umgängen, jouruppdrag och sommarbarn. Idag har vi tre hemma varav två är utskrivna men bor kvar tills de är redo att ta klivet ut i egna boenden. Vi har även vuxna utflyttade placeringar som bildat egna familjer så fyra barnbarn har det blivit att njuta av. En flicka gick bort i sjukdom vid 30 års ålder med en liten ettåring, vi har en fin kontakt med barnets pappa och har barnbarnet en helg i månaden och då har vi även kontakten med hennes nätverk på sin mammas sida som vi tycker är viktigt. Som familjehem har vi haft många fina socialsekreterare runt omkring oss och känt att vi haft ett bra stöd i våra uppdrag, jag önskar att alla familjehem skulle få ha den möjligheten. Det är svårt när arbetsbördorna är för stora i många kommuner så socialsekreterarna inte har någon möjlighet att hinna ha bra kontakt med placerade barn och familjehemsföräldrar. Vår sekreterare känner våra placeringar mycket väl och ägnar ordentligt med tid och engagemang för att bygga ett bra förtroende med barnen. Besöken har varit minst var tredje månad. Vi har haft ett drömscenario som familjehem och hoppas att det vore så för alla familjer som vill ge av sin tid till de barn och ungdomar som behöver oss. Susann Vikberg Barn måste bli synliga i lagen Barn måste bli synliga i lagen och värderingar och kultur måste förändras. Det var synpunkter som fördes fram under Barnombudsmannens seminarium Barn finns i tvångsvården men inte i lagen på Barnrättstorget i Almedalen. Anders Printz, psykiatrisamordnare, regeringskansliet och Gunilla Hult Backlund, generaldirektör, Inspektionen för vård och omsorg diskuterade tillsammans med Fredrik Malmberg, barnombudsman, hur vi kan bli bättre i Sverige på att minska antalet tvångsåtgärder inom barn och ungdomspsykiatrin. Barnombudsmannen har granskat hur de mänskliga rättigheterna respekteras för barn och unga som upplever psykisk ohälsa och lämnade tidigare i år över en rapport till regeringen om arbetet där de mött barn med psykisk ohälsa som tvångsvårdats. Manusstopp Till nästa nummer: 1/ Annonspriser 2014 Svartvitt Helsida 6 800:- Halvsida 3 900:- Kvartssida 2 300:- 180 mm bred 35,00:-/mm 85 mm bred 20,00:-/mm Priser baseras på färdigt annonsmaterial. Moms uttages ej. Annonser Prenumeration 400:-/år Plusgiro Medlemsavgift inkl. tidning 375:-/år Plusgiro Redaktion och FR-Kansli Roland Oscarsson Stora Malmsvägen Katrineholm Tel , E-post: famriks@hotmail.com Hemsida: Rätt adress? Har ni bytt adress så skicka både den nya och den gamla till: famriks@hotmail.com Tack på förhand! Foto Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har ingen anknytning till ämnet om det inte står speciellt angivet. Tidningen med samtliga artiklar och annonser mm läggs också ut på FR:s hemsida: ISSN Läs mer på Familjehemmet

4 Läkning är möjlig! \ Alla människor vill må bra, vi har drömmar, vi gör val som vi tänker ska leda till något vi trivs med och vi planerar för den framtid vi önskar. Så händer något som vi varken drömt om eller planerat för, något verkligt smärtsamt och omskakande, något som vi inte trodde vi skulle drabbas av. Det kan kännas som om livet fått en vändning som man inte kan hantera Alla drabbas någon gång i livet, ingen har dis pens från att drabbas av förluster. Det kan vara dödsfall i den närmaste kretsen av familj, släkt och vänner. Skilsmässa eller andra separationer, kanske barn och föräldrar som inte längre kan bo tillsammans. Allvarliga sjukdomar, alltså förlust av en frisk kropp, som vi kanske tagit för given. Eller att mista sitt jobb, sitt sammanhang och en trygg försörjning som så ofta händer vid uppsägningar och arbetslöshet. Det är också förluster, fastän vi kanske inte tänker på sättet när vi drabbas. Mobbning och övergrepp både fysiska och verbala är också förluster. Förluster av trygghet, tillit, integritet och självkänsla. När barn och ungdomar blir utsatta riskeras dessutom tilltron till vuxenvärlden att haverera Hur kan människor, barn, unga och vuxna, läka sår efter sådana förluster? Är det ens möjligt? Ja, jag tror att det är möjligt, eller rättare sagt så är jag övertygad om att vi människor Nu kanske du som läser den här krönikan undrar vem som skriver och om författaren har egen erfarenhet av förluster. har en självläkande kraft som kan reparera även svårläkta sår. Vi vet ju att ett skärsår i ett finger läks på några dagar. Den självläkande kraften fungerar även på känslomässiga och själsliga sår. Men det är smärtsamt, tar längre tid och det kan vara lite mer komplicerat. Vi tänker inte på att alla dessa förluster innebär en eller flera sorger och alla förluster behöver sörjas. Det trixiga är att vi har fått med oss föreställningar om att vi ska vara starka och duktiga, behärskade och oberörda, förståndiga och logiska, när det naturliga borde vara att få uttrycka sin sorg. Många av oss är uppfostrade till att inte visa vad vi känner, åtminstone inte om det är förenat med sorg. Nej, vi ska bita ihop och vara rationella och gå vidare. Många har försökt att trycka ner gråten och se ut som vanligt, tänka på nåt annat och försökt trösta sig och lindra smärtan på annat sätt. Det kan fungera i stunden men inte på längre sikt. Nu kanske du som läser den här krönikan undrar vem som skriver och om författaren har egen erfarenhet av förluster. Ja, jag har också drabbats. Två förluster som båda har inneburit att jag funderat på om livet ens är värt att leva. Mitt första barn, Kalle, föddes med hjärtfel och dog i samband med en hjärtoperation. Han var 18 månader gammal. Tio år senare, förlorade vi ett barn till, när sonen Max blev sparkad av en häst. Han var 7 ½ år och älskade fotboll. Då kändes det som att även mitt liv tog slut. Våra andra barn hjälpte mig att inse att livet pågick och att jag skulle leva det. Vi bad om hjälp. Terapi för oss och BUP för flickorna, krisgrupp på skolan och på dagis. Men viktigast av allt: Vännerna! Utan stöd från vänner hade vi nog inte kommit igenom sorgearbetet. Jag ska inte ta för mycket av din tid som läsare med en massa detaljer och beskrivningar, men jag vill berätta att jag har fog för mitt påstående att det är möjligt att läka djupa känslomässiga sår. Jag vet att det är möjligt! Det har gått många år sedan vi miste Kalle och tio år därefter när vi förlorade Max. Vi har fått hjälp och varit villiga att ta emot hjälp, vi har upplevt och gått igenom smärta som vi inte visste fanns. Sorgbearbetningen brukar jag likna vid en oönskad resa som man blir tvingad att ge sig iväg på. Det är både smärtsamt och skrämmande och man har inga garantier eller någon reseförsäkring. Den här resan var oönskad, kan jag säga, men när vi nu tvingades ut på den resan har vi i alla fall fått med oss några guldkorn. Innan man har gjort en sådan resa kan det låta som tomma ord, men nu efteråt är orden fyllda av innehåll, de fungerar som kraftkällor. Ett sådant ord är Tacksamhet. Idag är tacksamheten större än ledsenheten. Inte så att jag känner att Det var värt det, om 4 Familjehemmet

5 du förstår vad jag menar. Nej, utan mer som att när det blev så som det blev, så kom det trots allt något gott ur det. Vet inte om jag kan förklara, men du som själv har upplevt sorg efter en eller flera förluster, du anar nog vad jag menar. Tacksamhet, alltså, över att fått ha dessa båda pojkar hela deras korta liv. En annan källa att hämta kraft ur är Kärlek. Kärleken har vuxit sig starkare och är mera intensiv. En god vän sa en gång: Vänta aldrig med att skratta. Nu tror jag på det igen och jag försöker glädjas mer så snart tillfälle ges. Så har jag försökt hitta någon slags mening med det som hänt. Det fanns ingen! Men när jag började använda min historia för att hjälpa andra, då fick jag uppleva att det finns en läkande kraft att hämta ur den källan som heter Meningsfullhet. Det ledde till ett nytt vägval i livet. Jag ville ägna mycket tid åt det som kändes viktigt och meningsfullt. Jag tänkte att mina idéer om att orka, när människor drabbas av svårigheter i livet, kunde komma andra till användning. Så startades jag, för 12 år sedan, företaget SARA DE Ork-idé. Till en början hade jag grupper och samtal med föräldrar som mist barn, hade föreläsningar för personalgrupper inom vård och skola. Verksamheten växte och utökades. Jag samlade mina erfarenheter som blev en bok, LÄKEBOKEN från kris till kraft, naturligtvis med en orkidé på framsidan! Det allra viktigaste som jag vill förmedla, det är att det finns hopp. Hopp om att livet kan bli bra, trots att vi drabbas av svårigheter i livet. Det kanske inte blev som vi drömt om och planerade för, men om vi bearbetar och tar oss igenom sorgen efter förlusterna, så ligger glädjen där och väntar Sara Dahlberg Eriksson Om Sara Dahlberg Eriksson Sara är socionom och studievägledare och har vidareutbildat sig till addiktolog, (alkohol och drogterapeut) och driver företagen SARA DE ork-idé och äger kursgården Villa fridhem i Härnösand. Sara har specialiserat sig på sorgbearbetning och erbjuder föreläsningar och sk Ork-idéprogram för att bearbeta förluster. Hon har skrivit LÄKEBOKEN från kris till kraft och skriver nu på ytterligare en bok, Läkande krafter. Sara erbjuder yrkesverksamma att vidareutbilda sig till Kriscoach. Mer information på hemsida och via kontakt med Sara. Kontaktuppgifter: sara@ork-ide.com Hej Märta, får jag bli din extramamma ett tag? Har du en varm och trygg familj, med tid och engagemang? Vi behöver familjehem som kan ta emot barn, tonåringar, och vuxna för kortare eller längre tid.vi söker familjer i hela Sverige men främst i Västra Götaland, Halland, Kronoberg, Småland, Norrbotten och Södra Norrland. Vi söker både erfarna familjehem och er utan erfarenhet Vi söker både ensamstående och barnfamiljer Vi utreder och utbildar nya familjer Vi söker hem både på landsbygd och i tätort Våra familjehemskonsulenter besöker er varannan vecka och erbjuder även stöd via telefon dygnet runt. Som familjehem hos oss får ni även professionell handledning av en socionom eller psykolog. Vi erbjuder goda villkor för er insats. Ring så berättar vi mer: Du kan också läsa mer om våra insatser på Familjehemmet

6 Överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar Barn som placerats i familjehem blir ibland kvar där i många år. Det är inte ovanligt att de lever i ovisshet om var de hör hemma och om och hur länge de får stanna kvar. För dessa barn kan en överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna ge dem möjlighet att få växa upp under trygga och stabila förhållanden. SKL har i cirkulär 2004:39 informerat socialnämnderna om konsekvenserna av vårdnadsöverflyttningar till familjehem och hur nämndens ersättningar och parternas åtaganden bör regleras. Cirkuläret kan hämtas på SKL:s hemsida. Avtalsblanketten kan köpas hos SKLKommentus, (info@sklkommentus.se). Lagregleringen Socialnämnden har en skyldighet att fortlöpande överväga möjligheten till en överflyttning av vårdnaden. Detta framgår av 6 kap. 8 2 stycket i socialtjänstlagen och 13 sista stycket LVU. Där framgår att socialnämndens skyldighet gäller barn som varit placerade i samma familjehem i minst tre år. Socialnämndens bedömning Vanligtvis gör socialtjänsten sin be - dömning i samband med de överväganden eller omprövningar av vår den som ska ske minst var sjätte månad. Nämnden bedömer lämpligheten av en vårdnadsöverflyttning d v s vad som är bäst för barnet. Barnets kontakt med - eller brist på kontakt med - sina föräldrar och föräldrarnas inställning i frågan har stor betydelse. En annan förutsättning är förstås att familjehemsföräldrarna är villiga att bli särskilt förordnade vårdnadshavare. Familjehemsföräldrarna är inte skyldiga att åta sig detta uppdrag. Särskilt förordnad vårdnadshavare När socialnämnden bedömt att förutsättningarna är sådana att en överflyttning av vårdnaden blir aktuell överlämnas ärendet till tingsrätten, som fattar beslutet. Innan nämnden skickar ärendet till tingsrätten bör nämnden och familjehemsföräldrarna vara överens om de villkor som kommer att gälla bl a om ekonomiska frågor och det fortsatta stödet. Ett avtal kan vara upprättat med villkor om att det börjar gälla när det finns en dom om vårdnadsöverflyttningen. När vårdnaden överflyttats (domen vunnit laga kraft) så är det inte längre fråga om en placering utan det handlar nu om ett barn om bor hos sina vårdnadshavare. En särskilt förordnad vårdnadshavare har samma ansvar för barnet som föräldrar har för sina barn. Det finns en väsentlig skillnad: de har ingen försörjningsskyldighet för barnet. Försörjningsskyldigheten ligger kvar hos barnets föräldrar, som vanligen inte klarar att försörja barnet. Avtal om ersättning från socialnämnden Barnet behöver få sin försörjning. Det behovet kommer att tillgodoses på olika sätt. Den socialnämnd som stått för placeringen och som initierat överflyttningen av vårdnaden har rätt att fortsätta att betala dem en skälig ersättning, vilket framgår av 6 kap. 13 SoL. Av SKL:s cirkulär 2004:39 framgår att socialnämnden bör fortsätta att betala ersättning enligt förbundets rekommendationer för familjehemsersättningar, dvs. arvode och kompletterande omkostnadsersättning. Omkostnadsersättningen utgör ett komplement till underhållsstöd, socialförsäkringsförmåner, försäkringsersättningar och liknande som får användas till barnets försörjning. De bidrag och liknande som är av - sedda till barnets försörjning ska användas i första hand. Det är inte möjligt att kräva full omkostnadsersättning med hänvisning till att man vill spara barnets olika bidrag och IFCO2014 På grund av rådande politiska situationen i Ukraina, efter IFCO styrelsemöte, har man beslutat att inte hålla IFCO konferens i år i Kiev. Efter noggrann forskning av hållbart alternativ, har styrelsen enhälligt kommit överens om att flytta IFCO konferens för 2014 till Waterford, Irland. De omlagda konferensdatumen blir tisdag 26 augusti, 2014 till fredag 29 augusti, Konferensen kommer att ledas av Waterford Institute of Technology, en prisbelönt regional 3rd Level Educational Institute i sydöstra Irland. 6 Familjehemmet

7 förmåner. Omkostnadsersättningen är ett komplement. De särskilt förordnade vårdnadshavarna förbinder sig att söka de bidrag och förmåner som barnet har rätt till. De avtalade ersättningarna omräknas varje år på samma sätt som er sättningar till familjehemmen. Nämndens ersättningar kan omräknas om det sker förändringar som är av betydelse. Som exempel kan nämnas att det placerade barnet till följd av sin funktionsnedsättning blir berättigad till personlig assistans enligt LSS och därmed får sin omsorg finansierad den vägen och inte genom ett förhöjt arvode. Umgänge Det är vårdnadshavaren som ansvarar för att barnet har umgänge med föräldrar, syskon och andra viktiga närstående. Umgänget ska ske utifrån vad som är bäst för barnet. Det som gällde under placeringstiden kan fortsätta om det fungerar bra. Bäst är om vårdnadshavarna och föräldrarna kommer överens t ex med hjälp av socialtjänsten inför vårdnads - överflyttningen. Om det av särskilda skäl inte varit något umgänge alls eller begränsat under placeringstiden och det ska bestå bör socialnämnden underrätta tingsrätten om detta i samband med prövningen om överflyttningen av vårdnaden. Tingsrätten kan då fatta beslut i frågan om umgänget. Särskilda ersättningar Socialnämnden kan bevilja ersättning för kostnader i familjerättsliga tvister mellan de särskilt förordnade vårdnadshavarna och barnets föräldrar. Här avses tvister om vårdnad, ungänge eller namn. Ersättning kan lämnas för kostnader som inte täcks av försäkring eller allmän rättshjälp. För att få ersättning ska vårdnadshavaren ha anmält behovet redan i samband med att den familjerättsliga tvisten blir aktuell. Råd och stöd Om den särskilt förordnade vårdnadshavaren begär det ska den socialnämnd som beslutat om familjehemsplaceringen ge de råd och de stöd som kan behövas. Margareta Erman, Socialkonsult blogg Ida Strid n Idag loggar jag in på bloggen precis som jag själv är. Ser inte på andra och tänker att det där skulle jag också vilja vara, hon vill jag vara, varför är jag jag egentligen? Jag loggar in med mitt namn, ett namn som jag är stolt över. Ida Strid, har inte alltid varit Ida Strid. Finns ett namn bakom, Ida Karlsson. Jag växte upp med det namnet i en familj som inte hade samma efternamn, i den grymma familjen som jag bott i sen jag var 0 år och 2 månader. Delar inte samma DNA, men delar varandras hjärtan. Hur mycket jag än försöker glömma, försöker inte se, så kommer det ifatt mig. Det kommer alltid vara en del av mig, fastän att jag inte vill. Mina biologiska föräldrar klarar inte av att leva som 2 cleana människor, dom har aldrig riktigt klarat av ett vanligt liv utan därav jag och mina 6 halvsyskon. Ibland är det 1 okänd människa som ringer och påstår att hon saknar mig, att jag är hennes dotter och att jag alltid kommer tillhöra henne, för att jag är biologisk. Att hon älskar mig. Jag tvivlar henne inte. Tvärtom, jag vet att hon älskar mig, men jag kan inte älska någon som inte kan ta tag i sig själv spriten åt sidan, korten på bordet. You wish. Du kommer in på ett hem, ringer och jag hör på rösten att hon verkligen önskar att det hon säger allt kommer bli bra för mig nu, jag ska vara nykter nu men samtidigt hör jag att hon inte tror på det själv. Tvungen att säga det är tanken som räknas ju när hon vill köpa julklapp när vi alla vet att hon inte har en spänn över till en godispåse ens. Och öh du pappa, skulle sagt att du skulle bara ta o lyfta den där jävla luren, knappra mitt telenr o säga grattis på min födelsedag. Men jag vet att du inte klarar av det, och det accepterar jag. Ni har inte modet, dömer ingen av er. Thanks to this, har jag fått mitt namn. Ida Strid, papprena kom när jag var 12 år. Jag ser det inte som att jag är så lycklig att bo hos ett par fina människor som kunde ta hand om mig när ingen annan kunde noway. Mina föräldrar är den finaste delen av mig själv. Med det bevisar vi att DNA spelar ingen roll. Vi delar allt. Skratt, tårar, skrik, fula, och vackra ord. Klyschigt? Nahh, mer sanning. Om ni ser det här, jag älskar er SOM FAN, mam o pap. Har alltid fått höra att jag är en stark person. Har inte riktigt fattat varför det ser ut som om jag är starkare än andra. Jag har inte haft något annat val än att vara stark. Problemet är inte att jag bor hos mina biologiska föräldrar, inte fällt en tår över det nån gång under hela min livstid. Det jobbiga är dom som tror att det är synd om mig. Blir så arg när någon ser ner på mina föräldrar, umm ursäkta låssasföräldrar. Ey backa lite hörrni. Mina så kallade låssasföräldrar skulle kunna ta sitt liv för mig, dom har alltid lagat en extra maträtt till mig om jag inte gillat maten. Ush på er, tänk om. Jag är så jävla lycklig att ha föräldrar som verkligen bryr sig om mig. Skriver till er som är med om samma sak. Ida Strid skriver till er. Ida Strid som är stolt över sitt nya efternamn. Stå upp för dig själv och stå för var du kommer ifrån, var du har tagit DIG SJÄLV. I am. Publicerar orden med klumpen i magen. Huvudet säger att jag gör rätt. Nu jävlar kör vi, kör fullt ut tillsammans med mig, Ida Strid. (14 år) se/2013/12/28/ida-strid/ Familjehemmet

8 Vad är det som gör att anknytning till biologiska föräldrar anses bättre än anknytning till psykologiska föräldrar, det är nämligen inte sant. Anknytning är ett ord som förekommer lite här och där inom familjehemsvården, men finns det egentligen en förståelse för vad anknytning innebär mer än bandet mellan barnet och de biologiska föräldrarna? När ett barn placeras i familjehem så ingår det i uppdraget att hjälpa barnet behålla kontakten med de biologiska föräldrarna. Det finns en önskan från nämnder och social tjänster att barn ska kunna flytta tillbaka till sin ursprungsfamilj, men ibland undrar jag om uppdragsgivarna stirrat sig blind på ordet anknytning och glömmer bort att familjehemsvården borde arbeta för barnets bästa. Anknytningen är den starkaste kraften som finns mellan människor, vi föds med en hjärna som till stora delar är outvecklad och det lilla barnet behöver ett nära samspel med någon vuxen för att kunna lära sig förmågan att hantera tankar och känslor. Anknytning är en medfödd instinkt som gör att barnet utnämner den vuxne som har den första och grundläggande kontakten till den primära anknytningspersonen och orienteringspunkt. Hos barn finns nämligen en orienteringsreflex, det är barnets medvetande som automatiskt söker intryck från den som barnet primärt har anknytning till; Redan som bäbis läser barnet av den vuxnes ansikte, och det fortsätter under hela barndomen. Han/hon ser förälderns reaktioner, uttryck och gester. Föräldern observeras och studeras noggrant för att upptäcka signaler som kan tala om för barnet vad som förväntas av honom/henne. Problemet är att det inte finns en inbyggd censur, barnets ankytningsinstinkt kan inte sålla bort vuxna som är dåliga orienteringspunkter utan de lär barnet hur hon/han ska tänka om sig själv och vad hon/ han ska förvänta sig av andra människor och bete sig i relationer, det här gör att de barn som omhändertas och placeras kan ha ett väldigt tungt bagage av erfarenheter med sig genom livet. Det finurliga med anknytningen är också att den går att göras om, det går att få en ny primär anknytnings - person och det går att bygga upp nya inre arbetsmodeller som innebär ett mycket mer positivt sätt att se på sin egen kapacitet och relationer. Det problematiska är att det ofta tar lång tid att bygga upp en ny primär anknytning och tid är en bristvara inom familjehemsvården där beslut om förlängning av placeringen behöver tas var sjätte månad, dessutom kan uppdraget präglas av osäkerhet eftersom besluten i bland tas av socialnämnder som inte är insatta i det specifika familjehemmets vardag eller ömsesidiga anknytning. När ett barn placeras finns som sagt en strävan att barnet ska tillbaka till sina biologiska föräldrar, jag förstår att det är så eftersom den primära e-post: info@rff.se telefon mobil Med förstärkt familjehemsvård menas att familjehemmen får särskilt stöd av familjehemskonsulenter som är tillgängliga dygnet runt och året om. I förstärkt familjehemsvård får familjehemmen god service, handledning, utbildning, ett tätt teamarbete mellan socialtjänst, familjehem och familjehemskonsulent samt med ett tydligt fokus på säkerhet och kvalitet. 8 Familjehemmet

9 anknytningen är viktig. Men det som skrämmer mig är när familjehemsföräldrar berättar om barn som varit placerade hos dem i flera år och knappt haft kontakt med de biologiska föräldrarna, men som ändå abrupt rycks upp från familjehemmet och flyttas till sin biologiska familj. En kvinna skrev på Facebook att den biologiska mamman fått rekommendationer av socialtjänsten att inte låta barnet ha någon kontakt alls med det nätverk av vuxna som fanns i familjehemmet, eftersom de skulle störa barnets anknytning till biologiska mamman. Och det är inte en enskild händelse utan jag skulle kunna berätta om fler familjehem som förlorat kontakten med det barn som varit placerad, eller återge berättelser från familjehemsföräldrar som hört barnet gråta i telefon och bett att få komma hem till familjehemmet igen. När ett barn placeras i familjehemsvård ska nämnden arbeta för att barnet ska kunna återförenas med föräldrarna. Men när en utredning visar att föräldern uppvisar sådana brister i sin omsorg för barnet att det kan utgöra en bestående fara för barnets hälsa och utveckling och om umgänget med barnet inte har fungerat, så kan en vårdnadsöverflyttning starkt övervägas. I en sådan utredning bedöms också familjehemmets relation till barnet, kan de tillgodose barnets behov och är familjehemmet är beredd se till barnets behov av kontakt med föräldrarna? Barnets perspektiv är också viktigt för utredningen; Har barnet en stark anknytning till familjehemmet, kompisar, skola och omgivningen. Om barnet anses vara mogen nog, ska utredningen också ta hänsyn till barnets åsikt. Socialstyrelsen (art ) Jag undrar vad det är som gör att socialnämnder inte följer de riktlinjer och lagar som faktiskt finns? Vad är det som gör att anknytning till biologiska föräldrar anses bättre än anknytning till psykologiska föräldrar, det är nämligen inte sant utan det placerade barnet utsätts för ännu en separation. Jag hoppas att du inte tror att jag är emot att barn får återvända till sin ursprungsfamilj, det jag menar är att barnets perspektiv behöver väga tyngre än de biologiska föräldrarnas behov. Jag önskar att alla vuxna som barnet anknutit till ska ses som en rikedom och uppmuntras. Sker det en hemflytt, då ska socialtjänsten göra sitt allra bästa för att kontakten mellan barnet och familjehemmet får möjlighet att fortsätta så länge som barnet behöver dem, vilket oftast är mycket längre än vad barnet själv tror. Eva-Lena Edholm, föreläsare Hemsida och blogg: Sök upp mig på Facebook: EvaLenaEdholmForelasareHandledareOchKonsult Just nu är jag kär i kunskapen om anknytningens betydelse och skulle vilja berätta mer om det för Sveriges alla socialtjänster och familjehem. Tankar från Norrbotten Förverkligande?! För en tid sedan fick vi ett sms från goda vänner som trots sin ungdom drabbats av svår sjukdom. Vad är dina innersta drömmar, vad är det som hindrar dig att göra det du drömmer om och hur skall de hindren undanröjas? Vi satte oss ner och tänkte på vad i vårt liv som fyllde det med mening och innehåll. Vad som på något sätt verkade ha värde när våra liv tar slut. Djupa tankar får man en sådan gång. Nyttigt att få denna inte helt enkla fråga och inte känns det enkelt att ge ett svar som passar alla. Men frågan gällde oss. Efter att ha samtalat en tid med varandra och sett på vår livsresa som hitintills innehållit många ingredienser, både av glädje och av sorg. Kom vi så småningom fram till att det var inte var det som vi gjort för egen vinnings skull som betydde mest. Våra fantastiska resor som vi gjort många av blev en sak som vi kan glädja oss åt men det ger inte livet mening. Samma saker gäller materiella ting. Vad som däremot kändes meningsfullt det är det som förhoppningsvis finns kvar sedan vi är borta. Har vi på något sätt kunna göra livet bättre för någon eller några medmänniskor. Vi kom fram till att fosterbarnen och även våra biologiska barn och barnbarn är sådant som bl.a. gett vårt liv mening och innehåll och när vi tänkte på våra goda vänner och tänkte på allt de betyder bl.a. för oss och våra barn kände vi verkligen att de har hitintills inte levt förgäves. Jag skulle med mina enkla ord vilja uppmuntra alla familjehemmen som tar hand om barn, ungdomar och vuxna för att ge dem ett bättre liv att vara tacksamma över att ni har fått förmånen att kunna göra skillnad i människors liv, det är inte alltid lätt men frågan är om det lätta livet är det meningsfulla livet. Sedan hoppas jag att kommunerna uppskattar er och ger er en skälig ersättning för det ni gör. Var rädd om er och alla era relationer. Försök om det är möjligt att ignorera små men irriterande problem, de har en förmåga att åtminstone hos mig kunna ta alldeles för stor plats i livet. Skön och meningsfull sommar önskar jag er alla. Stig-Roland Carlzon, ordförande FR Norrbotten Familjehemmet

10 Ramar krävs för en säker familjehemsvård En positiv syn på utvecklingen för familjehemsvården Denna artikel är skriven som ett alternativ till Eva-Lena Edholms artikel Hur ska familjehemsvården förbättras när de som bestämmer inte riktigt har koll på hur det fungerar på riktigt i förra numret av Familjehemmet. Vi säger ungefär samma saker, men ser på det ur olika perspektiv. Bakgrunden är att LVU-utredningen, med socialdepartementets särskilde utredare Håkan Ceder i spetsen, överlämnade delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet till regeringen i februari i år. Troligen fattas beslut under hösten Som samordnare för en privat verksamhet är jag, till skillnad från Eva-Lena Edholm, positiv inför framtiden. Min uppfattning är att Håkan Ceder och hans utredare är kompetenta och på ett bra sätt kan stå för de ramar och regler som krävs för att kunna genomföra förbättringar som gynnar såväl placerade barn som familjehem. Alla är överens om att det är viktigt att ta in registerutdrag från polisen vid rekrytering av familjehem. Det framgår också av betänkandet att det vanligtvis görs i samband med en familjehemsutredning. Men det är inget lagstadgat krav dag och det är det utredningen vill ändra på. Dessutom föreslår utredningen att det ska bli obligatoriskt med kontroll i polisregistret inför varje ny familjehemsplacering i det aktuella hemmet. Likaså i samband med de årliga omprövningar av medgivande för jourhem som utredningen också föreslår. Alla är troligen även överens om att utbildning och handledning är viktigt för familjehem, vilket också kommunen är skyldig att erbjuda familjerna enligt 6 kap 7a SoL som Eva-Lena beskriver i sin artikel. Trots det så erbjuder kommunerna ofta inte utbildning, handledning och annat stöd i tillräcklig omfattning. Enligt förslaget ska det bli obligatoriskt att familjehemmen och jourhemmen genomgår en grundutbildning innan de får ta emot en placering. Det är en nyhet som kommer att gynna familjehemmen. Familjehem kommer att kunna känna sig både mer förberedda och tryggare än tidigare när de får sin första placering. Att ge familjehem råd, stöd och annan hjälp betraktas inte som myndighetsutövning utan är något som kommunen kan upphandla från enskilt bedrivna verksamheter. Här kommer alltså vi konsulentstödda verksamheter in i bilden. Vårt uppdrag är att stödja familjehemmen så att de klarar uppdraget från myndigheten på bästa sätt. När vi gör det så avlastar vi kommunen genom att de inte själva behöver erbjuda familjehemmet kontinuerligt stöd, handledning och utbildning. Vår uppgift är att stödja familjehemmet, inte att avlasta socialsekretarens ansvar för barnets uppföljning. Insynen i familjehemmet är något att värna om. Precis som Eva-Lena säger så har kommunen samma myndighetsansvar för barnen som är placerade i konsulentstödda familjehem som de har för barn som är placerade i familjehem utan konsulentstöd. Att de privata aktörerna följer upp det enskilda barnets utveckling i familjehem som är knutna till den egna verksamheten är varken rättssäkert eller lämpligt utifrån ett barnperspektiv, förutom att det inte är förenligt med gällande lagstiftning. De flesta vet att det finns konsulentstödda verksamheter som erbjuder mycket mer än stöd till familjehemmen. Det är vanligt att företag utför myndighetsutövning t ex genom att erbjuda socialtjänsten dokumentation om barnets utveckling, enskilda samtal med barnet och vissa ger tillläggsinsatser själva - utan myndighetsbeslut. Att privata aktörer utför uppgifter som innebär myndighetsutövning kan tyckas orimligt med tanke på den lagstiftning som gäller, barnets säkerhet och givetvis myndighetens insyn. Men faktum är att dessa verksamheter skulle konkurreras ut fort ifall efterfrågan från socialtjänsten inte fanns. Dagens situation beror förmodligen både på okunskap och socialtjänstens arbetsbelastning. Som det ser ut idag välkomnas dessa upp följningsrapporter av många social sekreterare eftersom det avlastar deras arbetssituation. Det kan dock inte anses lämpligt att det är privata aktörer som avgör vad som ska rapporteras om barnets utveckling. Det behöver socialtjänsten själv bilda sig en uppfattning om. Vi värnar båda om insyn, men medan Eva-Lena anser att vi privata verksam heter hindrar myndighetens insyn, så efterfrågar jag insynen från myndigheten. Kommunen ska inte kunna köpa sig fri från det ansvaret. Socialtjänsten har en tung arbetsbelastning som behöver tas på allvar, att avlasta socialsekreterare genom att delegera myndighetsutövning löser inte det problemet. Tvärtom. Problemet blir osynligt och socialtjänsten bryter mot lagen. Nej, myndighetsutövning hör hemma i socialtjänsten, inte på den privata marknaden och det vet Håkan Ceder och hans utredare. I delbetänkandet föreslås två typer av familjehemsvård; Familjehemsvård och Behandling i familj. I det sistnämnda alternativet ingår ansvaret 10 Familjehemmet

11 för barnets vård men inte i det första. Behandling i familj som är en kvalificerad behandlingsplacering ska kräva särskilt tillstånd för att få bedrivas i privat regi. Bara de alternativen finns att välja på. Under förutsättning att förslaget godkänns av regeringen kommer sannolikt dagens hemsnickrade helhetslösningar att gå i graven. Jag är övertygad om att det kommer bli en stor vinst för familjehemsvården i stort, både för familjehemmen och placerade barnen. Eva-Lena berättar i sin artikel att hon aldrig träffat en familj som är familjehem för att få en lyxtillvaro. Även här håller jag med. Vår verksamhet håller sig inom SKL s rekommendationer gällande arvode och omkostnad. Precis som artikeln beskriver finns det många aktörer som erbjuder mer än så, men vi har inte svårt att hitta familjehem trots att de flesta förfrågningar vi får handlar om ungdomar med beteendeproblematik - som anses vara den tuffaste kategorin. Vi tolkar det som att handledning, utbildning och tillgänglighet värderas högt av familjehemmen. I artikeln anges att en konsulentstödd familjehemsplacering kostar socialtjänsten ca kr/mån. Det är ungefär dubbelt så mycket som oss, så Eva-Lena; nästa gång kan du säga att det kostar mellan ca kr/mån för ett barn. Alla privata aktörer som jag känner till ser fram emot en tillståndsplikt för konsulentstödda verksamheter. Ett tecken på att ramar och tydliga riktlinjer efterfrågas. Långt ifrån alla är dock överens om vad tillståndsplikten ska innebära i praktiken. Processen kommer att bli intressant att följa eftersom arbetssätten skiljer sig åt oss företag emellan, alla lika övertygade om att vårt eget tillvägagångssätt är det bästa. Det är tydligt att fältet behöver struktureras upp. Delbetänkandet är, enligt mig, en väldigt bra början. Nu kan familjehemsvården bli ännu bättre. Caroline Åkerhielm, Samordnare Familjehemspoolen Stockholms stad söker familjehem och jourhem Vi söker familjer i Stockholmstrakten för barn och ungdomar. Vi erbjuder stöd och handledning samt ett intressant utbildningsprogram. Familjehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem och jourhem till Stockholms stad. Ring eller besök Resursteamen barn och ungdom Familjehemskonsulterna Socialförvaltningen Tfn: E-post: familjehem@stockholm.se facebook.com/familjehemstockholm Känner du engagemang och intresse för barn och ungdomar? Vi har en ökad efterfrågan på platser för barn och ungdomar i alla åldrar och behöver därför utvidga verksamheten med flera familjer, både som jour- och familjehem. Förutom ett gott stöd från våra familjehemskonsulenter erbjuder vi: Ersättning som gör det möjligt för en person att vara hemma på hel- eller deltid Regelbunden handledning Återkommande utbildningsdagar Stöd från ett erfaret jour- och familjehem den första tiden Tillhörighet i en arbetsgrupp av konsulentstödda jourhem och familjehem Gemensamma konferensresor och sociala aktiviteter Vill du veta mer ring gärna någon av familjehemskonsulenterna vid Gryning Vård, gå in på vår hemsida Stefan Larsson, , , Göteborg Susanne Bödker, , , Skövde Ylva Spetz, , , Vänersborg Gryning har ett trettiotal verksamheter i Västra Götalands län och är landets största företag inom hem för vård och boende. Gryning ägs gemensamt av länets kommuner och är ett icke vinstdrivande företag. Eventuella överskott används för att utveckla verksamheten. 0287_122x155_Gryning_U&S_TP_MP+ST+KuP.indd :21:42 Familjehemmet

12 Forum för Familjevård:s (FfF) synpunkter på Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga (2014:3) FfF anser att betänkande innehåller ett antal väl genomarbetade förslag i syfte att stärka såväl kommunens ansvar för familjehemsvården i stort som att öka rättssäkerheten och tryggheten för dem som är placerade. Krav på bättre utredningar av presumtiva familjehem och krav på utbildning av dem som tar emot placeringar är något som FfF arbetat för. Att enskilda verksamheter som bedriver konsulentstödd familjehemsvård ska ha tillstånd för att få bedriva verksamhet är något som FfF anser positivt. Sammanfattningsvis tillstyrker FfF de lagda förslagen, men kommenterar några av dem närmare nedan. Samtidigt så hyser FfF stora farhågor för att intentionerna i förslagen inte till fullo kommer att få genomslagskraft då kommunerna inte ges eller har tillräckligt med resurser. Redan idag är trycket på socialsekreterare som arbetar med familjehemsvård mycket stort och det kvalificerade arbete som behövs i form av handledning till familjehemsföräldrar och uppföljning av de placerade hinns inte med i den omfattning som lagen kräver. Kap 5 FfF ser att det finns stort behov av ett klargörande av begreppen kring placeringar av barn och unga. Det blir bra det görs en markering om att barn som placeras i ett familjehem inte är föremål för en behandlingsinsats. Familjehemmen har inte uppdrag om eller kompetens till att vara behandlare och syftet med placeringen är att ge barnet trygga uppväxtförhållanden och ett hem. Självklart ska familjehem inte kunna bedrivas som näringsverksamhet Förslaget om att begränsa antalet placeringar till högst tre är väl behövligt. Det finns dock familjehem som väl kan ge god omvårdnad till fler än tre barn, men i de fallen behöver de placerande enheterna var överens om att ingen av de placerade barnen far illa av att familjen tar emot ytterligare barn. Vid speciellt jourhemsplaceringar, då besluten sker snabbt, behöver en matchning göras i samarbete mellan jourhemmet och den placerande socialarbetaren och/eller jourhemskonsulenten som har god kännedom om jourhemmet och de eventuellt tidigare placerade barnen. Detta har visat sig problematiskt då jourhem tar emot placeringar från flera kommuner och konsulentstödda familjehemsverksamheter. Kap 6 Bra att det blir klarare vad en familjehemsutredning ska innehålla. En familjehemsutredning är i dagens samhälle en färskvara och det bör finnas en tidsgräns för hur länge ett medgivande kan gälla. När en kommun använder sig av en utredning gjord av en annan kommun kan det ifrågasättas om den nya placerande kommunen har tillräcklig insyn i en familj om utretts t ex ett år tidigare Matchning till familjehem eller jourhem är ett av de områden som fungerar dåligt i dag på grund av att tillgången på hem är begränsad. Match ningen fungerar bäst i kommuner där familjehems/jourhemsverksamheten är samlad så att det finns färdiga utredda familjehem eller jourhem som de som ska placera har god kännedom om. Det ska aldrig vara lämpligt att placera ett barn hos en familj bara för att de har en sängplats ledig för tillfället. För de privata verksamheter som förmedlar platser i familjehem och jourhem är matchningen en viktig del av arbetet. (Utöver stöd och handledning till familjerna, som nämns i den här utredningen). Kunskapen om de tillgängliga familjerna och om barnet som är i behov av placering möjlighör att barnet kommer till ett hem som kan tillgodose dess behov FfF anser att det finns behov av en miniminivå för hur ofta ett familjehem måste delta i handledning och utbildning. Ett hem att växa i familjehemmets bok heter den grundutbildning som socialstyrelsen har tagit fram för jour- och familjehem. I denna utbildning av jour- och familjehem skulle en del av utbildarna med fördel kunna vara ett erfaret och kompetent familjehem. Ett samarbete mellan socialsekreterare och familjehemsföräldrar skulle gynnas utbildningen eftersom dessa två parter har två olika roller och perspektiv, den ena i teorin och den andra praktiken. När man för samman dessa kunskaper så blir det en oerhörd stor kunskapsbank som vi inte får missa när det gäller att utbilda nya och ambitiösa jour- och familjehem. När det gäller utbildning för nya och eller nyss anlitade familjehem är vår uppfattning att den uppskattning som görs angående antalet redan utbildade familjehem fram till 2015 är alldeles för högt. Genomförande 12 Familjehemmet

13 av det här förslaget kommer mer mycket mer resurs- och personalkrävande än den i utredningen beräknade kostnaden Erfarenheten har visat att anmälningar till hemkommunen om att ett hem är olämpligt inte fungerar. Det finns ett behov av ett centralt register. Naturligtvis kan ett förbud att ta emot barn inte bygga på personliga åsikter eller skvaller utan en oberoende bedömning av t ex IVO. Kap 7 FfF betonar att det är viktigt att utredningen särskilt uppmärksammar problemen som finns runt tillfälliga placeringar. Erfaren heten visar att vårdtiderna vid jourplaceringar har ökat och att den gällande lagen inte följs av många kommuner. Det är bra att jourhemsplacering blir en särskild placeringsform och inte något som automatiskt övergå till en familjehemsplacering Konsulentstödda verksamheter har haft svårigheter att få kommunerna att genomföra en utredning av ett familjehem endast på grund av att familjen bor i kommunen. Några kommuner har utrett jourhem för verksamheter som de har upphandlat platser hos, men många efterfrågar jourhem som en annan kommun redan utrett. Om utredningarna ska genomföras årligen krävs det att kommunerna får tillskott av resurser för att kunna genomföra dessa utredningar. De seriösa konsulentverksamheterna utreder familjehem/ jourhem med vedertagna metoder för att veta vilka de anlitar och har personal som är utbildad till detta. Ett samarbete mellan kommuner och verksamheter skulle kunna genomföras utan att inkräkta på myndighetsutövningen. Medgivande för en viss åldersgrupp kan övervägas med hänsyn till barnen. Det har ofta visat att det inte är lämpligt att placera barn eller unga i samma ålder tillsammans i ett jourhem. Det finns dessutom jourhem som kan ta emot t ex ett spädbarn och en tonåring samtidigt med mycket engagemang och tid. Matchningen till de olika tillgängliga hemmen är därför viktigare än begränsande regler kring placeringar. Däremot är det självklart att man inte ska blanda barn och vuxenplaceringar i samma familj. Kap 8 FfF tillstyrker förslaget om till stånds - plikt för konsulentstödda verksam - heter. De konsulentstödda familje - hemsverksamheterna har i dag en stor del i familjehems och jourhemsvården. Det är viktigt att ställa krav på dem som förmedla hem till barn i behov av placering. Utöver stöd och handledning till familje- och jourhem ingår det i verksamheternas uppgift att rekrytera och utbilda hemmen. I dessa områden ska riktlinjerna från Socialstyrelsen följas. Verksamheterna har även som uppgift att matcha aktuella placeringar till de tillgängliga hemmen och det är en uppgift som kräver god kännedom om hemmen och samarbete med de socialarbetare som känner det aktuella barnet. Ansvarsfördelningen mellan kommunen, fam iljen och verksamheten ska vara klarlagt och följas genom sammanträffanden regelbundet. Verksamheten an sva rar för insatser för familjen och socialnämnden för barnet. FfF anser att arvode och omkostnadsersättning till familjehemmen ska hanteras på samma sätt som idag, d v s att de konsulentstödda verksamheterna betalar ut arvode och omkostnadsersättning till familjehemmen. Det är ett väl etablerad förfarande som bör gälla även i fortsättningen. Konsulentstödd familje hemsvård baseras på att organisationen tillsammans med familjehemmet åtar sig ett uppdrag från socialtjänsten. Ifall det ekonomiska avtalet regleras direkt mellan socialtjänsten och familjehem kommer modellen för konsulentstödd familjehemsvård inte att fungera. Socialarbetarna avlastas arbetsuppgifter kring ekonomin och kan ägna sig åt arbete med barnen. En del verksamheter har också kontrakterade familjehem/jourhem, d v s de får arvoden även när de inte har placeringar. Kommuner är troligen inte villiga att åta sig det ekonomiska ansvaret för dessa familjehem. FfF förordar att det i avtalen redovisar vad som ingår i placeringskostnaden. Kap9 FfF har under många år efterfrågat nationella insatser kring rekrytering av familjhem. Vi har även drivit frågan om ett kompetenscentrum för familjehemsarbete. Vi stöder förslaget om kompetenscentrum och hoppas att det kan bli en samlande nationellt centrum för utbildning, forskning och erfarenhetsförmedling mellan alla aktörer inom familjehemsvården. Vi hoppas på ett fristående kunskapscentrum som blir grundfinansierad genom staten och syftar till att förbättra villkoren främst för de barn och ungdomar som är eller har varit placerade med insatser på gruppnivå. Vi har haft täta kontakter med våra grann länder och vet hur stor betydelse det har för både socialarbetare och familjehem att ha tillgång till en samlad kunskapsbank och utbild ningscenter som är väl förankrad i familjehemsverksamheten. Vår förhoppning är att det arbete som t ex bedrivs i Norsk Fosterhjemsförening och det finska Perhehoito liitto (Familje vårdsförbundet) och Pesäpuu ska kunna kopieras och komma även till svenska barn och unga till del. 10:3.2 Behandling i familj Vi ser naturligtvis också att utbildning av de familjer som ska ingå i behandling i familj är nödvändigt men vem ska betala utbildningen? Det framgår inte tydligt vem som ska stå för den kostnaden. I detta begrepp är det viktigt att ni tittar på var gränserna mellan kraftigt förstärkta/förstärkta familjehem och behandling i familj går. Eller så kanske den förstärkta familjehemsvården är tänkt att bli behandling i familj? Detta tycker vi är viktigt att det framgår i utredningen. 10:5.4 Behandling i familj en ny placeringsform Behandling i familj är i huvudsak tänkt för äldre barn med en psykosocial problematik. Detta tycker vi att ni ska utreda vidare, för det finns många små barn med denna problematik som skulle kunna bli hjälpta och slippa många negativa upplevelser om de fick behandling tidigt och inte bara omvårdnad och fostran i familjehem. Det är oerhört viktigt att små barn med psykosociala problem Familjehemmet

14 kommer till en familj där erfarenhet och kompetens finns. Ett litet barn som får behandling och stöd och en nära anknytning utvecklas mycket gynnsamt och får framöver stor nytta av det. Boende i familj är en behandlingsform vilket innebär att barn/ unga kommer att bli färdigbehandlade. Var ska de barn/unga ta vägen som inte kan flytta hem till sina biologiska hem. Ett uppbrott är ju alltid en känslomässig påfrestning och har barnet en psykosocial problematik kan ett uppbrott göra att behandlingen blir misslyckad. Vi vill att utredningen tittar på möjligheterna att t ex kontaktfamilj knyts till barnet från början av behandlingen och att den familjen är beredda på att ta över efter det att barnet är färdig - behandlat. Vad gynnar barnen!! Jo ett familjehem som mår bra, har en trygghet och ett bra stöd i sin kommun som placerat barn i deras hem Vad är då viktigast i detta uppdrag för kommunen! Jo att se till att familjen har de resurser som behövs för att allt ska fungera för familjehemmet och placeringen. Handledning borde inte vara ett alternativ utan det ska bara vara en självklarhet från dag 1. Utredningar, hjälpmedel, resurser som behövs är också en självklarhet. När kommunerna anlitar privata vinstdrivande företag för sina placeringar, vilka merkostnader medför det? Jämför det med vad kostnaden blir för handledning ex, 1 gång per månad. Fundersam!!!! För styrelsen Forum för Familjevård Henrik Ehrenberg, Ordförande Pirkko Nilsson, Styrelseledamot Kontakt: Henrik Ehrenberg Torögatan Enskede henrik@ehrenberg.nu ` Trygga hem skapar starka människor RING så berättar vi mer. IDRE FJÄLL uthyres: 8-bäddslägenheter, typ 9C, mycket hög standard och bästa läge. bertil bb023@telia.com 14 Familjehemmet

15 KSAN & FfF: Flera mammor ett placerat barn Över en kopp kaffe en solig morgon 2005 träffade jag Britta Schölin på vårt kansli. Vi började prata om vad vi arbetade med och var snart överens om att vi hade mycket att prata om. Inte minst om mammor! Vi var bekymrade över de nationella utvärderingarna (t ex utförda av Socialstyrelsen) som visat på bristen av insatser för att stärka egenmakten och möjliggöra för missbrukande kvinnor med barn ett faktiskt deltagande i att forma sina egna och sina barns liv. Strukturerade familjestödsprogram saknades för målgrupp mammor. Britta pratade om BBIC, om familjer som uträttade underverk dag efter dag, år efter år, och jag tog upp ett antal telefonsamtal och brev från missbrukande mammor, vars barn var placerade, och alla sade samma sak: De upplevde inte att de inte var bemötta som värdiga människor av socialtjänsten, att de var hotade med frivilligt tvång och villkor, och att det inte spelade någon roll hur länge de varit nyktra och drogfria så dög de inte som mammor. De kände tydligt att omgivningen önskade att de inte fanns över huvud taget och att det vore bra att de inte störde placeringarna av sina barn. De var också rädda och kände sig underlägsna familjehemsmammorna och upplevde att socialtjänsten ansåg sig ha gjort allt när barnet var omhändertaget. Vi kunde också texten i nedan tankebubblorna man läcker det man tänker! Efter samtalet var vi överens om att vi ska göra något åt dessa saker! Vi ska satsa på Mammor!!!! Och re spektfulla, jämbördiga och konstruktiva samtal och möten för teamarbete med barnets bästa i fokus, mot samma mål i stället för ett evigt krig och dragkamp. En okonventionell arena för detta samarbete skulle skapas och där biologiska mammor, socialsekreterare och familjehems mammor i samma grupp! Och metoder för att genomföra ett sådant projekt ansåg vi oss ha också. KSAN hade arbetat sedan 1995 med missbrukande kvinnor som satt i häkten/fängelser/behandlingshem och hade placerade barn. KSAN hade tagit fram ett metodmaterial om mammarollen och som kunde uppdateras och vidareutvecklas i detta nya projekt. Forum för Familjevård hade också flerårig erfarenhet av att arbeta med frågan.vi kunde identifiera problemområden och ville utveckla metoder för att motverka flera placeringar, flera avbrott. Mycket att förbättra! Men minst aktörer för förbättring. Och förstås - Missbruk var en allvarlig komplikation. I samråd med våra styrelser ansökte vi utvecklingsmedel under från såväl Drottningens Childhood Foundation som Prinsessan Marga rethas Minnesfond, Social sty r - elsen m fl men ingen av dessa instanser an såg denna fråga viktig nog att prio ritera. Varje gång vi träffades, Britta och jag, sa vi att vi fortsätter, vi söker tills vi hittar. Vi åkte till familjevårdskonferensen i Göteborg tillsammans och presenterade våra tankar och idéer, och Britta åkte till Malta till världs - konferensen och höll ett föredrag om Flera mammor ett placerat barn. Om mammatriader för kreativ utveckling av samarbete kring barnet. Det tog över fem år och minst fem ansökningar med avslag för att hitta finansieringen för utvecklingsarbetet Flera mammor - ett placerat barn! Men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Sveriges Kommuner och Landsting tillfrågade KSAN i december 2011 om mentorskap i förstärkt föräldraskap för missbrukande mammor och KSAN föreslog Flera Mammor ett placerat barn som en pilotverksamhet i samarbete med Forum för Familjevård och dess medlemsorganisation RFF, där Britta var verksam då. De år som hade gått sedan vi påbörjade projekteringen av Flera mammor ett placerat barn, hade också bidragit till att när vi sökt nya arbetssätt med olika frågeställningar kom vi i kontakt med metoden Framtidsverkstaden och ansåg den lämplig att prövas för denna okonventionella arena för att kunna börja

16 här och nu oavsett hur samarbetet mellan de stridande parterna sett ut tidigare. Framtidsverkstadens fördelar är att den Går att genomföra i stora eller små grupper Alla deltagare kommer till tals Deltagarna påverkar själva det som ska göras Skapar kreativitet Deltagarna drar åt samma håll och att Alla lyssnar på alla. KSAN tillfrågade Mildred Hedberg från Luleå, som tidigare arbetat med likande uppdrag för KSAN internationellt, om hon skulle vilja delta i projektet och leda Framtidsverkstäderna för mammagrupperna, vars syfte är att stärka ett mer enhetligt föräldraskap mellan den biologiska mamman, mamman i familjehemmet och socialsekreteraren till barn som blivit placerade eller som löper risk att bli placerade. Målet för denna pilotverksamhet är: att öka stödet för att stärka föräldrarollen för mammor med missbruksproblem att öka förståelsen för var och ens mammaroll att öka viljan och förståelsen för att samarbeta kring barnet. Mildred Hedberg tackade JA! I september 2012 startade vi den första mammagruppen KSAN samordande information och kontakter och Britta arbetade under våren 2012 med att rekrytera familjehemsmammor och biologiska mammor. Vi fick draghjälp av Roland Oscarsson från FR som genom sina kanaler flaggade för mammaverksamheten. KSAN inbjöd flera till referensgruppen: biologiska mammor, familjehemsmammor, socialsekreterare och kvinnor som haft sina barn placerade tidigare. Möten hölls både på KSAN och Forum för Familjevårds verksamheter. I september 2012 startade vi den första mammagruppen Vi har haft förmånen att arbeta med Flera mammor ett placerat barn sedan 2012 och har genomfört ett antal mammagrupper. Den ena gruppen har inte varit den andra lik! Vi har åkt till orter som knappt finns på kartan, och SJ har faktiskt hållit tiderna även i snöstorm! Det finns mycket att berätta, detaljerna skulle ta hundra sidor! Om hur det är att vara en mamma som misslyckats med sitt föräldraskap, om familjehemsmammor som fått vardagen att fungera akut och på lång sikt, socialsekreterare som gör så gott de kan. Mamma - gruppsverksamheten kommer att pågå året ut och vi kommer ut med en utförlig sammanfattning och slutrapport i årsskiftet 2014/2015. Med vänlig hälsning Leena Haraké, Kanslichef KSAN Leena Haraké Britta Schölin Familjevistelsen för Fetalt alkoholsyndrom, 6-10 oktober 2014 Vistelsen för vuxna, 6-8 oktober 2014 Vissa av föreläsningarna är gemensamma. Familjer söker till Ågrenskas familjevistelser och vistelserna innehåller föreläsningar och diskussioner, syftet är att bättre kunna hantera sin vardag. Barnen med diagnos har ett skräddarsytt program och syskon likaså. På hemsidan finns mer information Sexualitet! Dom kallas ibland Tusenordsbarnen, man får förklara om och om igen och sedan om och om igen. Att ha sexsamtal med ungdomar som har diagnoser är inte så lätt alla gånger men ett måste. Köpa kondomer och förklara om och om igen hur man ska göra och varför. Att beskriva ett samlag och hur viktigt det är med ömhet, försiktighet och samspel. Att nöta detta om och om igen och hoppas så mycket som möjligt finns kvar den dag det ska hända. Tusenordsmamma 16 Familjehemmet

17 Familjehemmens Riksförbunds kongress i Härnösand på Villa Fridhem maj 2014 I år träffades vi i Härnösand för att ha vår årliga kongress. Vi var en tapper liten skara på ca 30 personer som kom i år. Vi möttes av ett strålande väder med sol och värme och ett underbart ställe Villa Fridhem. Vi hade havsutsikt, god mat, fina rum att sova i och ett härligt glatt socialt gäng som tog emot oss och hade ordnat allt så jättebra!!!! Under helgen hann vi med att diskutera många ämnen. Allt ifrån roliga historier till allvarligare ämnen som LVU-utredningen och en underbart bra föreläsning Från kris till kraft av Sara Dahlberg Eriksson som äger Konferensanläggningen Villa Fridhem. Sara gav oss en resa i sorgens tecken men inte bara utifrån allt mörkt och svart som sorg innebär utan också möjligheten att komma tillbaka som en stark människa efter bearbetning. Sara tog också upp hur viktig omvärlden är när man själv är mitt uppe i kaoset som sorgen skapar. Jag känner igen mig mycket i detta när det gäller familjehemsvården båda när det gäller barnen som placeras men också när det gäller oss som familjehem. Barnen har sorg och trauma med sig när det kommer som Sara Dahlberg Eriksson vi behöver hjälpa dem att hantera och komma igenom och vi familjehem drabbas ofta av sorg när barnen inte mår bra eller av någon anledning flyttar utan förklaring eller har bott länge oss. Sara har skrivet en egen artikel här i tidningen läs den! Vi hade även i år med oss några ungdomar som lärde känna varandra och hade mycket roligt tillsammans. Tänk att det är så kul att se när de finner varandra. Kongressförhandlingarna på lördagen gav oss en ny ordförande Susann Wikberg. Susann har varit med i styrelsen i många år och har mycket kunskap och erfarenhet inom familjehemsvården och i FR:S arbete. Vi Unga och äldre vid FR-Kongressen. Familjehemmet

18 hälsar Susann välkommen som ordförande för Det var en mycket lyckad kongress. Alla var nöjda och glada när vi skingrades åt alla olika håll i Sverige. Det är som vi säger om våra barn att miljön har stor inverkan på deras liv, utveckling och beteende. Jag och min tjej åkte från ett lite gråmulet Härnösand med sol och värme i hjärtat efter att ha upplevt mycket positiv och tagits emot med stor värme oavsett vad vi har för bakgrund och funktionshinder det är äkta familjehemsvård. Ni som inte var med i år boka redan du in i er kalender maj 2015 för det är så trevligt att träffas och umgås, byta erfarenheter och lära oss nytt av olika föreläsare. Gizela Wizell \ Nya Förbundsstyrelsen IVO-kontakt Representanter för Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård (RFF), träffade i början av juni representanter för Inspektionen för vård och omsorg (IVO). RFF fick tillfälle att presentera förbundet och vilka frågor som förbundet driver. Vad som framför allt lyftes fram var behovet av tillstånd för att bedriva konsulentstöd till familjehem. Det är en fråga som RFF och även många andra organisationer drivit under många år. Även företrädare för politiska partier har lyft denna fråga. Vi redovisade de skäl som vi anser ligger till grund för ett sådant ställningstagande. Vidare betonade vi RFF:s krav på kompetens och kvalitet när det gäller verksamheternas arbete. Vi informerade om vårt certifieringsarbete och de krav som gäller för att vara medlem och förklarade att vi är beredda att delta i ett arbete kring dessa frågor. Vi talade om våra olika arbetsgruppers arbete, som t.ex. arbetet med att ta fram en Livsbok för placerade barn och unga. Vi berättade även om Forum för Familjevård och vilka organisationer/förbund som ingår i Forum och att vi är medlemmar i en såväl nordisk som internationell organisation kring familjehemsvård. RFF:s yttrande över LVU-utred ningens betänkande överlämnades och man lovade att lämna över det till den grupp som har ansvaret för remissvaret inom IVO. IVO var intresserad av att fortsätta kontakten med oss i någon form och vi fick tips om tre olika forumgrupper där det kunde vara aktuellt för oss att ingå. Vi lovade att återkomma om det. Sammanfattningsvis var det ett trevligt möte och vi tror att de fick en bra bild av vad RFF står för. Suzanne Julin Ordf. RFF Inspektionen för Vård och Omsorg Växel: Postadress: Box 45184, Stockholm E-post: registrator@ivo.se Webbplats: 18 Familjehemmet

19 Familjehemmens Riksförbund Länsföreningar, Lokalföreningar och Förbundsstyrelsen Stockholm AB Christina Jansèn Södermanland D Ann-Christin Larsson Östergötland E Maria Bergström Kronoberg Kalmar GH Annette Andréen Gotland I Torsten Lindqvist Blekinge K Eva Folin Västsverige P+O Gudrun Atleflo FamiljehemsGuiden Tel Rådgivare Halland N Calle Bonath Örebro T Gizela Wizell Värmland S Ylva Gavell Söderström Västmanland U Maria Bergman Västernorrland Jämtland XYZ Magnus Lorentzon Monica Fahlén familjehem@telia.com Forum för familjevård Du kan ringa någon av dessa FR-utbildade rådgivare om Du har frågor mm kring dina uppdrag: Carita Stenbacka-Tenezakis Maria Bergman, Järna Telle Söderberg, Södertälje Yvonne Nordström-Pettersson, Stjärnhov Ulrika Boklund, Trekanten Hans Larsson, Hälleforsnäs Calle Bonath, Hyssna Gizella Wizell, Odensbacken Ylva Gavell Söderström, Arvika Rolf Ringsell, Umeå Britt Bergman, Kalix Susann Vikberg, Boden Västerbotten AC Rolf Ringsell www. familjehemsforeningen.se Norrbotten BD Stig-Roland Carlzon Dalarna W Telle Söderberg Södertälje AB Maria Bergman VA. Östergötland Maria Bergström Ödeshög Margot Pettersson Förbundsstyrelsen Ordförande: Susann Vikberg, Snårvägen 7, BODEN, , susarmband@gmail.com V. ordf.: Maria Bergman, Gullvivsstigen 20, JÄRNA, miabergman@msn.com Kassör: Hans Larsson, Anneberg, Lugnet HÄLLEFORSNÄS, , hans.hanas@gmail.com Sekreterare: Calle Bonath Olofsred, HYSSNA, callebonath@hotmail.com Ledamot: Ulrika Boklund, Mejerigatan 1 A, TREKANTEN ulrika_boklund@hotmail.com Ledamot: Gizela Wizell, Lännäs 1312, ODENSBACKEN, , gizela.wizell@telia.com Ledamot: Magnus Lorentzon, Ramviksby Rönstorpet 142, RAMVIK, , info@mlsmaskin.com Suppleant: Ann-Christin Larsson, Anneberg, Lugnet HÄLLEFORSNÄS, annchristin53@hotmail.com Suppleant: Carita Stenbacka-Tenezakis, Telefonvägen 15, HÄGERSTEN carita.stenbacka@bredband.net Suppleant: Eva Olsson, Ambjörnsvägen, KUNGSÄTER tolycke@hotmail.se Revisor: Christina Jansèn, Myrstuguvägen 283, VÅRBY, Revisor: Carina Wahlström, Södervägen 11, ASPABRUK, Valberedningens sammankallande: Britt Bergman, Hallonstigen 8, Kalix, , jan-ulf@telia.com Familjehemmet

20 Familjehemmens Riksförbund St. Malmsvägen KATRINEHOLM Konsulentstödd familjehemsvård i mellersta och södra Sverige Familjehemspoolen har arbetat med Konsulentstödd familjehemsvård sedan Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet. Hög tillgänglighet och fördelaktig prisbild. Kontakta vår samordnare Caroline Åkerhielm Välkommen till Sveriges största nätverk av familjehem! FamiljehemsGuiden Familjehemsguiden söker efter nya samarbetspartner, både erfarna och nya familjer. Kontakta oss gärna för mer information. Vi kan erbjuda socialtjänsten... Förstärkt familjehemsvård. Professionell handledning till yrkesverksamma inom psykosociala området. Extern handledning till kommunens egna familjehem för kortare eller längre perioder efter behov. Familjehemsguidens handledare är utbildade enligt handledarföreningens krav. Kontakta FamiljehemsGuiden familjehem@telia.com Tel.vx Box 3, Trosa Besöksadress: Industrigatan 5, Trosa