Kulturlager nära Klingsbergs gamla tomt

Transkript

1 UV ÖST RAPPORT 2002:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Kulturlager nära Klingsbergs gamla tomt RAÄ 117, Stadsäga 4439 Holmstagatan Klingsbergsgatan St Johannes församling Norrköpings stad och kommun Östergötland Dnr Bengt Elfstrand 1

2 UV ÖST RAPPORT 2002:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Kulturlager nära Klingsbergs gamla tomt RAÄ 117, Stadsäga 4439 Holmstagatan Klingsbergsgatan St Johannes församling Norrköpings stad och kommun Östergötland Dnr Bengt Elfstrand 1

3 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Öst Roxengatan 7, Linköping Tel Fax Produktion och layout Britt Lundberg Grafik Lars Östlin Utskrift UV Öst, Linköping 2002 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/ Riksantikvarieämbetet UV Öst, Rapport 2002:3 ISSN

4 Innehåll 5 Syfte och metod 5 Topografi och fornlämningar 5 Undersökningsresultat 7 Administrativa uppgifter 10 Referenser 10 Otryckta källor 10 Bilaga. Schaktbeskrivningar 11 3

5 Fig 1. Utdrag ur gröna kartan Norrköping 8G NV med förundersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Kulturlager nära Klingsbergs gamla tomt En arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll genomfördes vid Klingsbergsparken under asfalten i gatan. Ett kraftigt kulturlager med tunnare svarta lager på ytan innehöll skärvsten och bränd lera utmed Holmstagatans sträckning. Kulturlagret kan vara från bronsåldern. Utmed Klingsbergsgatan finns en fossil odlingsyta som kan vara från äldre järnåldern eller senare. Norrköpings kommun planerade att lägga ner en fjärrvärmeledning utmed Holmstagatan och Klingsbergsgatan intill Klingsbergsparken där Klingsbergs gamla tomt registrerats (RAÄ 117 i Norrköping). På uppdrag av Norrköping Miljö och Energi AB utfördes en förundersökning i form av en antikvarisk kontroll av Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst mellan den 12 september och 23 oktober år 2000, inom ovan nämnda område. Fältarbetet utfördes av Bengt Elfstrand som också sammanställt denna rapport. Syfte och metod Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att undvika ingrepp i eventuella fornlämningar utmed den planerade sträckningen. Om det var möjligt skulle ledningssträckningen ändras om fasta fornlämningar påträffades. Att ändra ledningens sträckning i gatan var omöjligt på grund av övriga befintliga ledningar. Längst i nordost i jämnhöjd med Eknäsgatan var schaktet redan upptaget där det fanns förhistoriska lager. Dessa dokumenterades i profil. I övriga sträckningar utmed Holmstagatan mot sydväst fram till St Johannesgatan och sträckningen i Klingsbergsgatan mot nordväst fram till åttonde huset (nr 15) grävdes sökschakt med grävmaskin utmed sträckningarna som anpassades i läge efter ändrad topografi i parken, eftersom det förutsattes att topografin tidigare varit likartad där gatan nu ligger. Markbeskaffenheten vid schaktlägena har beskrivits och där det framkommit äldre lämningar har de ritats i profil. Några fasta konstruktioner påträffades inte. De lager som förekom i schaktsträckningarna där deras karaktärer kunde identifieras och där det bedömdes att en undersökning inte skulle ge ytterligare information, utom provtagningar för analyser, dokumenterades samtidigt med kontrollen. Topografi och fornlämningar Klingsbergs gamla tomt ligger idag på krönet av en höjd i en park med stadsbebyggelse runt omkring. Detaljtopografin är därför svårtolkad utanför parkområdet. Endast den storskaliga topografin går att urskilja där stadsbebyggelsen anpassats efter det böljande landskapet. Sålunda löper Holmstagatans sydvästra del på krönet av en stor höjd men i jämnhöjd med parken börjar gatan att slutta mot nordost för att sedan flacka ut där den korsas av Eknäsgatan. Klingsbergsgatan går på det plana krönet av storhöjden, medan parken bildar en mindre höjdrygg ovanpå denna. 5

7 Fig 2. Utdrag ur Ekonomiska kartbladen och med förundersökningsområdet intill RAÄ 117 och de registrerade fornlämningarna i den närmaste omgivningen markerade. Skala 1:

8 Enligt det geologiska kartbladet finns det kring berget i nuvarande parken inom ett område i nordväst ett parti av svallad grovmo som kan fortsätta under den fyllning som konstaterats i provtagningsdjupet på 0,50 m (Bergström, Kornfält 1973 sid 62). Eftersom Klingsbergsparkens höjd över havet ligger mellan 25 och 30 m, med en bred havsvik som då gick in från sydost vid parkhöjdens östra kant, kan det förekomma utsvallat havsstrandsbundet boplatsmaterial som hamnat där genom den fjärde litorinatransgressionen som hände under övergången mellan senneolitisk tid och äldsta bronsåldern då stranden låg på dessa nivåer. Schakten kom därför att delvis beröra arkeologiskt intressanta lager. Även ytsvallade skikt ovanför moränmarken mot delar av Holmstagatan och Klingsbergsgatan kan ha innehållit kulturlager från dessa tider men som senare dragits ned för sluttningen på grund av odling. Angränsande fornlämningar som finns kvar i tätbebyggelsen är också från bronsåldern och har inte legat så långt ifrån dåvarande kusten som förekom några hundra meter österut. Ca 300 m norr om Klingsbergs tomt förekommer en hällristning (RAÄ 53) och 400 m mot nordnordväst finns en skålgropsförekomst (RAÄ 54), ytterligare en hällristning är registrerad ca 650 m mot ostsydost (RAÄ 14). Intill denna ca 40 m mot nordost framkom vid en utredningsundersökning år 1991 rester efter en boplats (RAÄ 124) som bestod av härdar, stolphål och mörkfärgningar samt bränd lera m m (Helander 1992 sid 5). Boplatsen har ej daterats men på grund av dess närläge till hällristningen RAÄ 14 kan den vara från bronsålder eller kanske något yngre. Klingsbergs tomt (RAÄ 117) i parken är medeltida. Den omnämnes första gången år 1424 då den hette Kalsbergh som sedemera blev Kalvsberg och Carlsberg för att därefter kallas Klingsberg (Franzén 1991 sid 50). Gården som var ett frälse var avhyst redan under 1500-talet men har kvarstått som en odlingsenhet som avstyckats till flera ägare. På 1745 års karta över Klings- eller Kalfsberg omnämnes ett värdshus och ett torp ca 240 m västerut intill Västra Husbyvägen på Klingsbergs utmark. Bebyggelsen vid RAÄ 117 finns markerad på 1775 års karta. Gårdsbebyggelse finns också utritad på kartorna söder om parkhöjden i jämnhöjd med Holmstagatan. Den fyllning som markerats på geologiska kartbladet väster om berget vid Klingsbergsgatan kan vara från den äldsta gården. Enligt Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister syns ett antal husgrunder och terrasseringar på höjden med en stensatt uppfartsväg. Bebyggelselägets ålder är oklar men den kan vara redan från vikingatid. Gården har legat strax utanför den medeltida stadsgränsen och ca 600 m sydost om domarringen (RAÄ 52) vid Norrköpings gamla tingsplats och galgberg. Undersökningsresultat Den sammanlagda ledningssträckningen som var aktuell för antikvarisk kontroll omfattade ca 400 m. Den ena sträckningen följde Holmstagatan mellan St Johannesgatan och Eknäsgatan. Den andra gick från Holmstagatan i söder utmed Klingsbergsgatan fram till och med fastigheten nr 15. Klingsbergsgatan löper utmed Klingsbergsparkens västra kant och Holmstagatan begränsar parken i söder. RAÄ 117 ligger på höjdkrönet av parken. Därför kunde delar av den registrerade tomten även förekomma i gatusträckningen. Provschakt togs därför upp på lämpliga ställen med förändringar i närmiljön som utgångspunkt. Sammanlagt 14 provschakt fördelades över sträckningen. Schakten 1 8 var utlagda utmed Holmstagatan från sydost mot nordväst. Schakten 7 och 8 mellan Jägargatan och Eknäsgatan var redan upptagna vid kontrollen. Schakten 9 14 var utlagda utmed Klingsbergsgatan från söder. I schakten 2 och 3 förekom ett lerlager med inblandning av tegel och enstaka skärvstenar som kan indikera ett av bebyggelselägena efter den historiska bebyggelsen. Teglet var delvis maskinslaget. Lagret hade utsatts för odling som torde ha förekommit under 18 - eller 1900-talet. Tegel fanns också i schakten sydväst om höjden vid RAÄ

9 Fig 3. Utdrag ur lantmäteriakten Norrköping 131, St Johannes socken, Klingsberg från 1775 (Lantmäteriet i Linköping). Ett bebygelseläge är utritat vid den nuvarande parken och en ekonomibyggnad finns markerad vid vägens slut i jämnhöjd med Holmstagatans sträckning. En äldre odling av gråa moiga jordar med inslag av kol, bränd lera och enstaka skärvstenar iakttogs i schakten 9, 11 och 13. Ett troligt årderspår fanns under molagret i schakt 9. Några diffusa mörkfärgningar i schakt 11 kan också vara rester efter årderspår. Dessa odlingslager saknade inslag av sentida föremål och kan vara rester efter förhistoriska odlingsytor från järnåldern. I nordöstsluttningen på Holmstagatan förekom inga spår av aktiviteter i schakten 4 och 5 vilket kan bero på att ev material efter kulturlager kan ha dragits ner genom odling till det markläge där sluttningen flackade ut längre mot nordost. I schakten 7 och 8 låg det upp till 0,45 m tjocka lager av gråsvart lera och mo med inslag av sot efter ett avsatt och flyttat kulturlager. Lagret blev tjockast i nordost där marken flackade ut. Detta lager fanns i botten av schakten. Lagret verkade ha rörts om till en homogen massa, förmodligen genom odlingen men det skulle kunna vara en följd av den fjärde Litorinatransgressionen. Detta kan givetvis inte konstateras utan en omfattande analys. Ovanpå detta iakttogs tunnare linser av bland annat svart sandblandad lera uppblandad med skärvsten, kol, bränd lera och enstaka bitar slagg. Dessa mörkare lager verkade också vara förflyttade nedför sluttningen både under förhistorisk och historisk tid. Lagren utgör rester efter kulturlager och innehöll därför enstaka inblandade recenta fynd. Det starka inslaget av sot och ibland kol samt den stundtals rika förekomsten av skärvsten i de tunnare linserna ger intryck av lämningar från bronsåldern. Den relativa närheten till havsviken som fanns öster om området under denna tid förstärker detta antagande. Det finns dock ingenting som motsäger en yngre datering. Dessa lager och bottenlagret fortsätter förmodligen längre mot nordost utanför det anvisade arbetsområdet. Linköping i december 2001 Bengt Elfstrand 8

10 Fig 4. Utdrag ur Norrköpings stadsplanekarta. Provschaktens lägen utmed fjärrvärmeledningen i Holmstagatan och Klingsbergsgatan samt undersökningsresultatet angivet intill RAÄ

11 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: , Projektnummer: Undersökningstid: 12 september 23 oktober Projektgrupp: Bengt Elfstrand. Exploateringsyta: 400 m. Undersökt yta: 102 m. Arbetstimmar: 31. Läge: Ekonomiska kartans blad , , x6494,89 y1522,27 (Rikets). Koordinatsystem: Norrköpings lokala. Höjdsystem: Norrköpings lokala. Arkiv: Dokumentationshandlingar förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm. Fynd: Tillvaratogs ej. Referenser Bergström, R., Kornfält, K-A Beskrivning till geologiska kartbladet Norrköping NV. SGU Serie Ae nr 14. Stockholm. Franzén, G Bebyggelsenamn i Lösings härad, del 15. Ortnamnen i Östergötlands län. Skrifter utgivna genom Ortnamnsarkivet i Uppsala. Ser A: Sveriges ortnamn. Uppsala. Helander, A Arkeologisk utredning. Invid RAÄ 14 och 30, Navestad, St Johannes förs, Norrköpings kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetets rapport 1992, UV Linköping. Zetterlund, P Arkeologisk förundersökning. Vrinnevi 5:5, RAÄ 14, St Johannes socken, Norrköpings kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetets Rapport 1997:37, UV Linköping. Otryckta källor Karta över Klings- eller Kalfsberg Akt: St Johannes socken 86 och karta över Klingsberg Akt: St Johannes socken 131. Lantmäteriet i Linköping. Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister över Norrköpings stad och St Johannes socken. 10

12 Bilaga. Schaktbeskrivningar Schakten 1 8 går i nummerordning från sydväst mot nordost utmed Holmstagatan, ca 217 m långt i norra delen av vägbanan mellan St Johannesgatan och Eknäsgatan. Gatan går också i sydväst nordost och går över en platå i västra delen samt börjar slutta i jämnhöjd med en transformatorstation i Klingsbergsparken ner till spårvagnsspåren vid Eknäsgatan där sluttningen flackar ut. Schakten 9 14 är utlagda utmed nordöstra kanten av Klingsbergsgatan ca 183 m långt och går i sydost från Holmstagatan mot nordväst. Schakten togs upp i nummerordning från sydost. Schakten låg på platåns plana mark. Schakt 1 7 m långt, 1m brett och 0,30 m djupt. Togs upp nära en liten platå (bebyggelse?) som låg i gräsmattan norr därom. Under asfalt och fyllning storstenig morän. Schakt 2 6 m långt,1 m brett och 0,49 m djupt. Togs upp i anslutning till plan mark (genom odling?) norr därom. Under asfalt brungrå lera och mo med enstaka tegelbitar och skärvstenar. Ett 0,45 m tjockt lager. Därunder gulaktig morän och lera. Schakt 3 7 m långt, 1 m brett och 0,90 m djupt. Togs upp i anslutning till plana marken i parken (odling eller bebyggelseläge?). Under asfalt ett 0,70 m tjockt lager med fyllning av tegel. Därunder ett 0,20 m tjockt, grått/brungrått moigt lager med enstaka skärvstenar och maskinslaget tegel. Lagret fortsätter under schaktdjupet. Schakt 4 5 m långt, 1 m brett och 0,40 m djupt. Togs upp där marken börjar slutta nedåt mot öster (markförändringar i topografin?). Under asfalt och ett stenlager varvig lera. Schakt 5 4 m långt, 1 m brett och 0,90 m djupt. Togs upp där marken lutar mot öster. Under asfalt och ett stenlager morän 0,90 m djupt. Schakt 6 4 m långt, 1 m brett och 0,90 m djupt. Togs upp i marklutningen mot öster. Under asfalt och ett stenlager mo och lera 0,90 m djupt, delvis omrört. Schakt 7 3 m långt, 1 m brett och 0,90 m djupt. Togs upp där marklutningen började flacka ut mot öster (ev ackumulerade lager?). Under asfalten ett enskiktat lager av tätt lagda stenar ca 0,15 m tjockt. Därunder ett grågult fyllnadslager av olika material 0,35 m tjockt i sydväst och 0,45 m tjockt i nordost (lager 1). Därunder ett 0,14 0,06 m tjockt lager av beigefärgad sand som är tjockast i sydväst (lager 2). Under detta ett 0,15 m tjockt lager av svartaktig sand med inslag av kol, sot, skärvsten och enstaka bitar bränd lera (lager 3). Underst förekommer ett gråsvart delvis lerigt molager med svaga sotfärgningar (lager 4). Detta lager är 0,30 m tjockt ner till schaktbotten och fortsätter även under detta. Lagren är skadade i sydvästra delen genom en sentida schaktgrävning. Schakt 8 16 m långt, 1 m brett och ca 1 m djupt. Togs upp där det bara är en svag marklutning (kulturlager, delvis neddragna genom odling). Under asfalten ett enskiktat stenlager av tätt lagda stenar ca 0,10 0,15 m tjockt ovanpå ett gult 0,20 m tjockt lager av grus (lager 1). Därunder förekommer 11

13 en 3 m lång lins av ett 0,04 m tjockt sotlager i schaktets sydvästra del (lager 7). Under detta finns ett lager av grå sand som syntes från sydvästra kanten av schaktet och 8 m långt mot nordost där det tunnas ut (lager 6). Detta var 0,15 0,18 m tjockt och överlagrar ca 2 m ett 6 m långt och 0,08 m tjockt svart lager av sotig sand (lager 2) som fortsätter mot nordost och 0,60 m längre mot nordost dyker det svarta lagret upp igen (lager 2) där det ökar i tjocklek till 0,20 m vid schaktkanten längst i nordost. I denna del av lagret finns kolsplitter, sot, enstaka skärvstenar, bränd lera, ett fåtal små slaggklumpar och en skärva rödgods. Längst i sydväst under lager 6 finns detta lager 2 inom en 4,20 m lång sträcka där det är 0,12 m tjockt och tunnas ut mot nordost. Här förekommer kol, sot och ett fåtal bitar bränd lera. Underst i hela schaktet förekommer ett gråsvart homogent lerlager med sotinslag och kolsplitter (lager 3), som är 0,20 m tjockt i sydväst och ökar successivt i tjocklek till 0,40 m i nordöstra änden. Den nordöstra halvan av detta lager vilar på grå lera (lager 4) och den sydvästra halvan på grå mo (lager 5). Schakt 9 26 m långt, 1 m brett och ca 0,90 m djupt. Schaktet togs upp där det är en plan yta (genom odling?) i den anslutande parken. Längst i sydost i anslutning till schaktet togs det upp en provgrop. Under ett 0,50 m tjockt fyllnadslager ligger ett tunt lager, 0,05 m tjockt, av lera med kolsplitter i och med enstaka bitar bränd lera (lagret verkade bortskrapat). Detta lager vilar på brun glaciallera. Under asfalten i schakt 9 ligger ett 0,40 m tjockt lager av grovkross (lager 1) ovanpå en gul stenfri sandfyllning som i sydost är 0,15 m tjockt och som tunnas ut mot nordväst till en tjocklek av 0,02 m (lager 3). I laget ligger några tunna mörkgråa meterstora och centimetertunna linser av grå sand (lager 2). En porslinsbit finns i sanden. Under detta vilar ett 25 m långt lager av mörkgrå mo efter en odlingsyta som har inslag av enstaka skärvstenar och kolsplitter samt några enstaka små smuliga bitar av bränd lera (lager 4). Lagret har en plan ovansida och en jämntjock utbredning ca 0,25 m tjock med några ojämnheter i botten så att lagret på vissa ställen kunde variera mellan 0,10 0,30 m. Mot botten kunde mon på några ytor anta en beige färgton. I ett av dessa ljusare partier finns ett mörkare årderspår, som är 0,20 m långt och 0,06 m brett samt U-format i tvärsnitt. Lagret tunnas ut i den nordvästra änden. Lagret vilar på en lerbotten av grågul/gul lera (lager 5). På ett ställe under odlingsytan mellan 13 och 20 m finns en sänka, 0,20 0,30 m djup, fylld med svart humusblandad? sand efter en liten göl? (lager 6). Schakt 10 4 m långt, 1 m brett och ca 0,60 m djupt. Schaktet togs upp där det är en plan yta (genom tidigare odling?) i den anslutande parken. Under asfalten ligger ett 0,30 m tjockt fyllnadslager på en botten av moig morän. Området verkar avbanat. Schakt m långt, 1 m brett och ca 0,60 m djupt. Schaktet togs upp där det var en plan yta (pga odling?) i den angränsande parken. Under asfalten ett 0,20 m tjockt fyllnadslager och under detta förekommer ett sentida (1800-tal?) grått svagt lerigt kulturlager med tegelflis, ett fragment av ett Höganäskrus m m. Detta lager är 0,18 m tjockt och ligger i sin tur på ett tunt (några cm) lager av mo med kolsplitter. Svaga mörkfärgningar som raka streck i mon som kan vara årderspår. Större delen av molagret verkar vara bortschaktat. Under ligger ljus moig morän. Schakt 12 4 m långt, 1 m brett och ca 0,70 m djupt. Schaktet togs upp där det var en plan yta (genom odling?) i den angränsande parken men nära en vägslänt. Under asfalten ligger ett 0,45 m tjockt fyllnadslager ovanpå ett 0,20 m tjockt mörkgrått lerlager med tegelflis. Detta vilar på en botten av brun/ gul styv lera. 12

14 Schakt 13 3 m långt, 1 m brett och ca 0,40 m djupt. Schaktet togs upp i anslutning till en hög släntkant (efter urschaktning?) i den angränsande parken. Under asfalten förekommer ett 0,35 m tjockt fyllnadslager. Därunder ett 0,03 m tjockt grått hårt sammanpressat molager med kolsplitter. Under detta framträder gul mo i botten. Schakt 14 3 m långt, 1 m brett och ca 0,40 m djupt. Schaktet togs upp nära en äldre åkergip som ligger kvar i parken. Under asfalten framkom ett 0,35 m tjockt fyllnadslager som ligger på vit pinnmo. (Åkernivån bredvid är i fyllnadslagernivå. Troligen har plöjskiktet banats bort då gatan byggdes). 13

15 Fig 5. Profil 8 i schakt 8. Skala 1:40. 1 Gult fyllnadslager av grus och ett lager sten under asfalt. 2 Svart lerigt grusigt lager med enstaka skärvstenar, sot, kol, slagg, rödgodsskärva och enstaka smuliga bitar bränd lera. 3 Gråsvart lerlager med fläckvisa sotinslag och kol. 4 Grå lera. 5 Grå mo. 6 Grå sand. 7 Svart sotigt sandlager. Fig 6. Profil 7 i schakt 7. Skala 1:40. 1 Grågult fyllnadslager av grus och ett stenlager under asfalt. 2 Beige sand. 3 Svart grus och sand med sot, kol, enstaka skärvsten och enstaka bitar bränd lera. 4 Gråsvart mo med sotinslag. 15

16 Fig 7. Profil 9 schakt 9. Skala 1:40. 1 Grågult gruslager med grov krossten i. 2 Linser av mörkgrå humös sand. 3 Sandfyllning. 4 Mörkgrå mo med inslag av kolsplitter och enstaka skärvstenar. 5 Grågul/gul lera med klumpvisa sandinslag. 6 Svartfärgad sand. 16