Finansiell samordning på Hisingen FÖRSÄKRINGSKASSAN PRIMÄRVÅRDEN SOCIALTJÄNSTEN I samverkan med LÄNSARBETSNÄMNDEN PSYKIATRIN VUXENUTBILDNINGEN

Transkript

1 Finansiell samordning på Hisingen FÖRSÄKRINGSKASSAN PRIMÄRVÅRDEN SOCIALTJÄNSTEN I samverkan med LÄNSARBETSNÄMNDEN PSYKIATRIN VUXENUTBILDNINGEN - ett hälsofrämjande projekt Att främja hälsa är att skapa förutsättningar för människor att stärka självförtroendet Bie Holtz Hisingen Utvärderingsrapport

2 Inledning DELTA-samverkan, som bedrivs på Hisingen i Göteborg sedan 1997, har sin grund i den så kallade SOCSAM-lagstiftningen. SOCSAM är en försökslagstiftning, som medger att resurser från socialtjänst, försäkringskassa och sjukvård läggs samman för att användas för ökad välfärd, effektivare hushållning med de gemensamma resurserna samt ökad professionalitet hos de samverkande organisationernas medarbetare. I den gemensamma finansieringen har sjukvården företrätts av primärvården. Samverkan, utanför den finansiella samordningen, har också från start etablerats med Länsarbetsnämnden. Från och med 1998 har psykiatrin vid länssjukvården och från år 2000 har Vuxenutbildningen också inlemmats i samverkan. Uppdraget att utvärdera SOCSAM-försöken har legat på Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen. Den 1 december 2001 lämnades en slutrapport till Regeringen. Parallellt med den nationella utvärderingen har DELTA-samverkans politiska ledning, Beställarförbundet, redan i ett tidigt skede avsatt resurser för utvärdering av DELTAs olika aktiviteter. Beställarförbundet har därmed betonat vikten av systematik och konsekvens inte bara i identifiering av behov, start och drift av aktiviteter, utan också i uppföljning med avseende på effekter och resultat för varje aktivitet. Utvärdering har därmed varit ett centralt och integrerat inslag i DELTA-samverkan. Tillsammans med ett trettiotal rapporter utgör denna rapport en del av den lokala utvärderingen av DELTA-samverkan. I likhet med flertalet övriga rapporter har metoden självutvärdering använts för att ta fram underlag, göra analyser och dra de slutsatser som finns redovisade i denna rapport. Rapporten speglar de två första åren av Livsstil för hälsa i Torslanda. Den utgör därmed ett komplement till den utvärderingsrapport som tidigare gjorts (maj 2001) inom Livsstil för Hälsa i Torslanda. Denna rapport, liksom de övriga, finns tillgänglig på Hisingen januari 2003 Johan Jonsson Verkställande tjänsteman Beställarförbundet DELTA på Hisingen 2

3 Sammanfattning I den här rapporten utvärderas de två första åren av det hälsofrämjande DELTA-projektet Livsstil för hälsa i Torslanda på Hisingen i Göteborg. Projektets målgrupp är alla torslandabor i åldern år. Målsättningen med projektet är att upprätthålla och förbättra upplevd hälsa hos individen. Delmålen är att öka samverkan med primärvård, socialtjänst och försäkringskassa, att pröva nya arbetsformer i mötet med de boende i Torslanda och utforma dessa efter de lokala behoven samt att engagera fler torslandabor i våra aktiviteter. Inom Livsstil för hälsa sker insatser både på grupp- och individnivå. Deltagarna kan komma till projektet på eget initiativ eller på hänvisning från någon samverkanspart. Livsstil för hälsa i Torslanda erbjuder en ovanlig möjlighet för människor att reflektera över hälsans betydelse för det goda livet. Genom att sammanföra skilda professioner såsom hälsopedagog, familjeterapeut, tandläkare, kurator, beteendevetare/leg.sjuksköterska och ekonomisk rådgivare, under ett tak utan myndighetsutövning, understryks nytänkandet och ökas kreativiteten i projektet. Med denna unika professionella samverkan, har man tillsammans kunnat sammanställa en större helhet i form av gemensam kompetens. En helhet som brukaren annars inte kan erbjudas ens om man söker sig till olika instanser. Medarbetarna känner till varandras olika insatser och dessa kan väl samordnas. Utvärderingen baseras huvudsakligen på självvärdering, vilket innebär att projektledaren tillsammans med medarbetarna reflekterar och gör en bedömning av verksamheten utifrån all dokumentation som samlats inom projektet. Dessutom har synpunkter från en utomstående medbedömare lämnats i slutskedet av rapporten. Övriga metoder och mätinstrument som använts vid utvärderingen är hälsoenkäten Euro-Qol-5D, EQ-Rehab-enkäten, KASAMenkäter, brukarenkäter, arbetsanteckningar, loggbok, dagbok och tertialrapporter. De 2044 torslandabor, som har kommit i kontakt med projektet får tjäna som projektets resultatmått. Det är 17 % av målgruppen som består av individer. Antalet besökare i individinriktade stöd- och vägledningssamtal har varit 599 under två år. Dessutom har 1445 personer deltagit i föreläsningar eller gruppaktiviteter under perioden. De positiva förändringarna av EQ-värdena är ett annat resultat som visar att projektets syfte att främja hälsan i Torslanda har uppnåtts. Slutsatsen av KASAM-utvärderingen är att den stödjer att våra insatser som utgår från Antonovskys teori om salutogenes bör ha en positiv inverkan på våra besökare som är sjukskrivna, har utbrändhetsproblematik och har en önskan om ändrad livsstil för ökad hälsa och livskvalitet. Styrkan hos projektet ligger framförallt i att man nått ut till så många av stadsdelens invånare och att samverkansprocesser framgångsrikt startats med så många av stadsdelens aktörer. 3

4 Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Bakgrund 1.1 Stadsdelen 1.2 Problemområde 1.3 Projektets ursprung 2 Projektets mål 2.1 Utveckling av målformuleringen 3 Målsättning med utvärderingen 3.1 Syfte med utvärderingen 3.2 Metod för utvärderingen 4 Projektets förutsättningar 4.1 Organisationsnivå 4.2 Medarbetarnivå 4.3 Brukarnivå 5 Processbeskrivning 5.1 Organisationsnivå 5.2 Medarbetarnivå 5.3 Deltagare/Besökare 6 Resultat /effekter 6.1 Medarbetarnivå 6.2 Deltagare/Besökare Aktiviteter på gruppnivå Aktiviteter på individnivå Effekter på individens hälsa Besökarprofil Kvantitativa resultat Brukarenkät Hälsoprofilbedömning, HPB Fallbeskrivningar från varje profession i projektet 7 Reflektioner 7.1 Diskussion 7.2 Slutsatser 7.3 Framtiden 8 Referenser Bilagor 1-6 4

5 1. Bakgrund 1.1 Stadsdelen Idag präglas stadsdelen av snabb expansion. Torslanda har knappt invånare och majoriteten av de ca 6500 hushållen utgörs av barnfamiljer. En stor del av bostäderna (88%) utgörs av småhus. Förvärvsintensiteten i Torslanda är den högsta bland stadsdelarna i Göteborg. I Torslanda förvärvsarbetar 70 % av männen och 66 % av kvinnorna. För hela Göteborg är genomsnittet 53 % respektive 47 %. Familjebildning sker sent och förstföderskorna i Torslanda är äldst i Göteborg. Välfärdsbokslutet i Göteborg för området hälsa (antal sjukpenningsdagar) och GRs Välfärdsbilder för Göteborgsregionen (ohälsotalet) visar att i Torslanda råder anmärkningsvärt stor skillnad mellan mäns och kvinnors hälsa, störst differens i Göteborg och bland de största i regionen. 1.2 Problemområde Mycken ohälsa är förknippad med livsstil och miljö. Sociala förhållanden, traditioner, normer, kön och grupptillhörighet är exempel på faktorer som påverkar valet av livsstil och därmed hälsan. Tillitsbristsjukdomarna har blivit ett allt större folkhälsoproblem. Dessa sjukdomar yttrar sig exempelvis i sömnsvårigheter, oro, depression, huvudvärk, ledvärk, ängslan, oro, magbesvär, koncentrationssvårigheter eller onormal trötthet. Kris, stress och utbrändhet är termer som ofta används vid dessa tillstånd (ref 1-9). Vid den inventering (1998/99) som gjordes vid Torslanda Vårdcentral (VC) i samband med den lokala DELTA- gruppens arbete i stadsdelen, fann man att kategorin yrkesarbetande kvinnor med små barn var en grupp som sökte för sk tillitsbristsjukdomar i större utsträckning än andra. I en kartläggning från 2001 av Försäkringskassan (ref 10), framkom att över en tredjedel av sjukskrivningarna i Torslanda orsakades av psykisk ohälsa (36%) och en dryg tredjedel relaterades till problem i rörelseorganen (39%). Inom VC upplevdes att resurserna inom den egna organisationen var otillräckliga för omhändertagandet av individer med den symptombild som beskrivs ovan. Effekten av att leva under ekonomisk stress uppmärksammades också under inventeringen både vid vårdcentralen och inom socialtjänstens Individ och familjeomsorg (IoF). Ekonomisk stress är en faktor som har stor inverkan på människors hälsa och livsvillkor (ref 11). Inom alla dessa områden skulle tidiga och förebyggande insatser ha förhindrat uppkomsten eller mildrat effekterna av problemen. Utifrån ovanstående kunskap fokuserades insatserna på familjer i eget boende, med två förvärvsarbetande föräldrar och risk för tillitsbristsjukdomar. 1.3 Projektets ursprung Hur tidiga och förebyggande insatser skulle se ut diskuterades i den lokala DELTA-gruppen. Man enades om att arbetet inom projektet skulle utgå från teorin kring salutogenesen som utarbetats av Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi (ref 12,13). Han menar att det är av stor betydelse för människan att tillvaron ter sig begriplig, meningsfull och hanterbar. Han menar också att individens känsla av sammanhang (KASAM) är av stor 5

6 betydelse för att hon ska må bra. Ordet salutogenes kommer från latinets salus (hälsa) och grekiskans genesis (uppkomst). När organisationen för folkhälsoarbetet i Göteborg förändrades i samband med ett beslut i kommunfullmäktige juni 1997, lades ansvaret för folkhälsofrågor ut till stadsdelsnämnderna. I Torslanda bildades ett lokalt Hälsoråd. Hälsorådet samarbetade med den lokala DELTAgruppen när tankarna och idéerna kring det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i stadsdelen tog form. Projektets mål utgår från Torslanda hälsoråds vision för folkhälsoarbete. 2. Projektets mål Syftet med projektet är att främja hälsa hos invånarna i Torslanda mellan år. Mål : o att upprätthålla och förbättra upplevd hälsa hos individen Delmål : o att öka samverkan mellan primärvård, socialtjänst och försäkringskassa o att pröva nya arbetsformer i mötet med de boende i Torslanda och utforma dessa efter de lokala behoven o att engagera fler Torslandabor i aktiviteter Förhållningssätt: o Uppmuntra det egna initiativet o Medvetandegörande om förändringsprocesser o Stödja egen förmåga att utveckla problemlösningsstrategier Målgrupp: o Samtliga invånare i Torslanda mellan år 3. Målsättning med utvärderingen 3.1 Syfte med utvärderingen Mäta om målet med förbättrad upplevd hälsa hos individer som deltar i projektet på individnivå uppnås. o Undersöka och beskriva hur arbetsmetoder, samverkansformer och processer mellan de olika samverkande myndigheterna påverkar sättet att arbeta med att förebygga ohälsa utifrån de behov som finns hos Torslandaborna. o Föra statistik över antalet Torslandabor som kommit i kontakt med projektet 6

7 För vem och varför görs utvärderingen? o För styrgruppen och via den återkoppling till/från ägare och hemmaorganisationer inför implementeringsdiskussioner. o För DELTA-organisationen och dess politiska ledning för återkoppling hur beviljade medel använts. o För projektets verksamhetsutveckling och personalutveckling. o För att kunna förmedla erfarenheter och kunskaper till omvärlden om hälsofrämjande arbetssätt. 3.2 Metod för utvärderingen Metoden som används är självvärdering, vilket i det här fallet innebär att projektledaren i samråd med medarbetarna reflekterar och gör kontinuerlig bedömning av verksamheten. Följande underlag har använts: o projektansökan, årsberättelser, tertialrapporter mm för att få bakgrundsfakta, formulera mål, definiera målgrupper, beskriva arbetsmetoder och samverkansformer o egna sammanställningar, med utgångspunkt från arbetsanteckningar, för att kvantifiera antalet deltagare, lyfta fram frågeställningar och beskriva hur deltagarna nåtts av projektet o ekonomiska uppföljningsrapporter för att följa upp budget och resursfördelning o loggbok för att följa vilka möten vi har och hur många o dagbok (skriven av projektledaren eller medarbetare) eller annan dokumentation av möten och diskussioner för att beskriva reflektion över arbetet. För att utvärdera resultat och effekter för projektets besökare på individnivå har följande metoder med enkäter använts: o Euro-Qol-5D och termometer, som används för att mäta subjektivt upplevd hälsa vid tre tillfällen; före (M1) och efter avslutad aktivitet (M2)och efter 6 månader (M3). o Omarbetad enkät med stomme från EQ-rehab (använda vid SOCSAM-försökens nationella utvärdering) som besökaren fyller i vid tre tillfällen som ovan. o Brukarenkäter, specialanpassade för enskilda ämnen, för att följa upp gruppsammankomster/kurser. o KASAM-formulär vid start (M1). Korta versionen enligt Antonovsky för att värdera individens känsla av sammanhang. 95 enkäter har inkommit till hälsopedagogen från besökare som fått hälsovägledning och det kan jämföras med att det var ca 110 besökare totalt hos hälsopedagogen under motsvarande period. De övriga individinriktade besöken, ca 400 stycken under perioden då enkäten använts, dvs , har bara i ett fåtal fall (ca 30 stycken) erhållit enkäten. Dessa enkäter har uteslutits vid analysen. EQ-resultaten som redovisas i utvärderingen baseras således enbart på hälsopedagogens 95 enkäter. Av dessa hann drygt 60 stycken få M3, varav hälften svarade. Hälsopedagogens 95 besök har också besvarat ett KASAM-formulär. En extern utvärdering gjordes på Högskolan i Örebro, Institutionen För Hälsa och samhälle. För att analysera resultatet användes statistikprogrammet SPSS. 7

8 4. Projektets förutsättningar 4.1 Organisationsnivå Projektet har förarbetats och förankrats i olika grad bland de professionella inom de samverkande myndigheterna; primärvården, socialtjänsten och försäkringskassan. Vid starten var medvetenheten om projektet tydligast inom individ och familjeomsorg (IoF). En orsak till detta kan vara att projektansvarige chefen inom IoF varit mycket aktiv i förarbetet och att personalomsättningen på barnavårdscentralen (BVC) och vårdcentralen (VC) gjort att viktiga nyckelpersoner i förankringsarbetet försvunnit. Styrgruppen Styrgruppen består av chefen för IoF tillika projektansvarig, sektionschefen från Försäkringskassan (ny sen 2002), chefen för vårdcentralen och projektledaren. Försäkringskassan Försäkringskassan (FK) ligger 15 km från Torslanda och vi tror att den geografiska placeringen är en bidragande orsak till att just FK är den av våra ägare som varit svårast att etablera kontakt med. Primärvården Den personalförändring som ägde rum på vårdcentralen (VC) under år 2000 innebar att förankringsarbetet fick startas om på nytt. Socialtjänsten Inom IoF och stadsdelsförvaltningen var projektet väl förankrat. Hälsorådet Genom hälsorådet gavs projektet möjlighet till bred förankring i stadsdelen och möjlighet att nå ut till alla stadsdelens verksamheter. 4.2 Medarbetarnivå Personalrekrytering Projektledaren tillträdde sin tjänst och rekryteringsprocessen inleddes omgående. Tabell 1. Personalsammansättning i projektet fr o m Befattning Kön Ålder Utbildning-bakgrund Projektledare 1.0 Kvinna 43 Distriktstandläkare, Hälsopedagog 1,0 Kvinna 35 Sjukgymnast, Ekonomisk rådgivare 0,75 Kvinna 58 Socionom Kurator 0,5 Kvinna 47 Socionom Familjeterapeut 0,75 Man 47 Psykoterapeut I den ursprungliga projektansökan fanns också en läkare och en friskvårdskonsulent i projektgruppen. Oklara ekonomiska förutsättningar, sparbeting och förväntade rekryteringssvårigheter av läkare vid projektets start, gjorde att dessa tjänster inte tillsattes. Beslutet togs i styrgruppen. 8

9 4.2.2 Utbildning En av de första arbetsuppgifterna som projektledaren startade med, parallellt med rekryteringsprocessen, var att planera en gemensam utbildning i teorin kring salutogenesen bland de anställda i olika verksamheter i stadsdelen. Så inleddes ett samarbete med Nordiska Hälsovårdshögskolan, NHV, i Göteborg. Under två dagar i december 2000 deltog stadsdelnämndens ordförande och 51 tjänstemän inom olika verksamheter i stadsdelen Torslanda, även försäkringskassan, folktandvården och primärvården, i en gemensam utbildning vid Nordiska Hälsovårdshögskolan. I syfte att skapa ett gemensamt synsätt samlades man kring ämnet Folkhälsans nya kläder, där man satte det framtida hälsofrämjande arbetet med salutogenes och livskvalitet i fokus. 4.3 Brukarnivå Definiera målgrupp I förarbetet till projektansökan hamnade fokus på tre grupper i lokalsamhället som antogs ha en livsstil som kunde påverka hälsan i negativ riktning. Dessa grupper som skulle ha företräde till projektets verksamheter var: o Deltidsarbetande kvinnor o Förvärvsarbetande småbarnsmammor o Småföretagare Val av projektets utbud av aktiviteter Livsstil för hälsa arbetar både på grupp- och individnivå. Planering av och innehåll i aktiviteter utgick från projektansökan, yrkeskompetensen i gruppen och de behov som socialtjänsten, primärvården och hälsorådet sett i sina respektive verksamheter. Försäkringskassan deltog i den här planläggningen genom sin representant i styrgruppen Marknadsföring Under det första verksamhetsåret blev det en mycket viktig uppgift att göra projektet känt bland befolkningen i Torslanda och att få Torslandaborna att ta verksamheten i bruk. Deltagarna kunde komma till projektet på eget initiativ eller på hänvisning från någon av de samverkande myndigheterna. Mycket tid ägnades åt formuleringar för att hitta rätt anslag och ton för att förmedla syftet med projektet. 5 Processbeskrivning I detta avsnitt beskriver vi processen med att främja hälsa i Torslanda på tre nivåer. 5.1 Organisationsnivå Utveckling av målgrupper och målformuleringen En förändring gjordes successivt av målbeskrivningen från Projektansökan (se citat) till den aktuella Projektansökans mål utgår från Torslandas hälsoråds vision för folkhälsoarbetet. Målet är att lyfta fram och stärka individens friskfaktorer och därmed förebygga ohälsa. Detta leder till minskade sjukskrivningar, samt att färre blir beroende av 9

10 försörjningsstöd. På sikt skall verksamheten ingå i det ordinarie hälsoarbetet och förläggas som en gemensam resurs för rehabilitering, samordnad med personal med medicinsk och social kompetens. Mål 2002: Syftet med projektet är att främja hälsa hos invånarna i Torslanda. Mål för projektet är o att upprätthålla och förbättra upplevd hälsa hos individen Delmål o att öka samverkan mellan primärvård, socialtjänst och försäkringskassa o att pröva nya arbetsformer i mötet med de boende i Torslanda och utforma dessa efter de lokala behoven o att engagera fler Torslandabor i våra aktiviteter I projektgruppen och styrgruppen diskuterades intensivt den första tiden huruvida de tre ursprungliga målgrupperna skulle lyftas fram under förankringsarbetet / marknadsföringen. Diskussionerna kom mycket att handla om formuleringarna i projektansökan. Det framkom vissa oklarheter och otydligheter i uppdraget och vi fick lägga tid på att tolka och förtydliga. Som exempel kan nämnas diskussionen kring förebyggande arbete kontra rehabiliterande insatser. Från Beställarförbundet DELTAs sida uttrycktes klart att detta inte skulle vara ytterligare ett projekt med uppdraget "tidig och samordnad rehabilitering" utifrån de vårdcentralsbaserade projekt som redan fanns. Målbeskrivningarna är intressanta som en spegling av hur projektet utvecklats. I ständig dialog med omvärlden återerövras och omprövas det hälsofrämjande budskapet. I mötet med brukaren prövas aktiviteten och i mötet med samverkanspartners prövas det främjande förhållningssättet, vilket leder till att projektets verksamhet förändras. Målen har förändrats så att ett salutogent synsätt med främjande och tidiga insatser och friskfaktorer fokuserats på bekostnad av ett patogent rehabiliterande synsätt. Istället för att ha målet att förebygga ohälsa så vill vi främja hälsa. Målen har dessutom formulerats så att de är mätbara. Målgruppen har vidgats från att fokusera riskgrupper till att omfatta samtliga Torslandabor mellan år Processen med att utveckla en lokalt anpassad och användbar enkätarsenal Den enkätutformning som arbetades fram inom de rehabiliterande och arbetslivsorienterade DELTA-projekten togs över av projektet, med tillägg av vissa frågor såsom KASAM-enkäten mm. Det var bråttom vid projektstarten och vi kan enas om att delaktighet och förankring i projektgruppen kring arbetet med enkäten delvis brast. Under hösten 2001 reviderades enkäterna då det efter ett halvår framgick att enkäterna endast användes av hälsopedagogen i projektet. Övriga medarbetare med relationsinriktade och budgetrådgivande stödsamtal med besökarna framhöll att ton och innehåll inte var anpassad till målgruppen. Arbetet med enkätutvecklingen startade med en fördjupad delaktighet i projektgruppen. Flera möten och stöd från utvärderingsnätverket togs i anspråk för att höja kvalitén på enkät och förankringsprocessen. Brytpunkten för att sluta med enkäterna bestämdes till att sammanfalla med datum för utvärderingsperiodens slut När enkätbearbetningen skulle starta hösten 2002 framkom att det fortfarande bara var ett fåtal enkäter som delats ut. Orsaken var att medarbetarna uppfattade att utdelandet av den formella och lite opersonliga enkäten efter första mötet störde den process som man startade hos besökaren. Mötet som är så viktigt mellan vägledare/kurator/terapeut och besökare blev 10

11 lidande. Detta var en viktig erfarenhet som måste beaktas vid fortlöpande val av utvärderingsmetoder för denna typ av verksamheter Vad är annorlunda med det här projektet? DELTA-projektet Livsstil för hälsa i Torslanda erbjuder en ovanlig möjlighet för människor att reflektera över hälsans betydelse för det goda livet. Genom att sammanföra skilda professioner, såsom hälsopedagog, familjeterapeut, tandläkare, kurator, beteendevetare/ leg.sjuksköterska och ekonomisk rådgivare, under ett tak utan myndighetsutövning. Därtill läggs nya professioner, såsom hälsopedagogen och familjeterapeuten, som understryker nytänkandet och ökar kreativiteten i projektet. En plan upprättades för marknadsföringen och vi tog professionell hjälp för att framställa informationsmaterial. Vi har arbetat via följande kanaler för att nå ut till Torslandaborna: o Artiklar och information om projektet i Stadsdelsbladet i Torslanda, Torslandatidningen, Metro, Folkhälsonätet. o Utställning på Biblioteket o Broschyrer och affischer på apoteket, biblioteket, stadsdelsförvaltningen, vårdcentralen, MVC, BVC, folktandvården, kyrkans församlingshem, förskolor och skolor, livsmedelsbutiker. o Broschyrutskick till samtliga hushåll i stadsdelen Extern tvärsektoriell samverkan Under hösten 2001 blev det tydligt att vi behövde utveckla vår förankringsprocess ute i verksamheterna och bland brukarna. Fyra incitament till nyorientering framstod. o Vi var relativt kända och hade prövat våra vingar i olika aktiviteter under det år projektet verkat. o Våra resurser utnyttjades inte maximalt på gruppnivå. Det folkhälsopedagogiska perspektivet behövde stärkas. o Ambitionsnivån på samverkan hade inte uppnåtts. o Implementeringsdiskussionen fördes upp på dagordningen inom DELTA Tiden var mogen att gå från informationsmöten och att allmänt marknadsföra föra oss till att rikta vår uppmärksamhet ännu mer målmedvetet till olika verksamheter och bjuda in oss till en dialog. Vi definierade ett antal arenor för projektet att verka på förutom våra ägarmyndigheter: SDF/ friskvård personal (60% Torslandabor), skola, förskola, MVC/ BVC, Kyrkan, Frivilligorganisationer. Vi gick ut och frågade våra samverkansparter vad de önskade av oss. En metod vi använde var Fokusgruppsmetodik på VC och IoF för att öka träffsäkerhet för projektets utbud av aktiviteter utifrån brukarbehov. Samverkan IoF: Vi förde viktiga diskussioner med Förebyggande-gruppen inom IoF för att definiera gränsdragningar, uppdrag och målsättning och om vi hade samma synsätt på förebyggande arbete i samverkan, framförallt med skola men också MVC och BVC. Vårt insteg på arenorna tydliggjorde bristen på kommunikation mellan oss, trots ständiga informationsmöten under ett och ett halvt år. Samverkan med VC: Arbetsbelastningen på vårdcentralen, mödravårdscentralen och barnavårdscentralen innebar att det var svårt att få tid på deras möten för att tala om vår verksamhet. Vi kom fram till att det var bra att träffa varje personalkategori för sig. Vi valde gemensamt med läkarna att arbeta med ett hänvisningsförfarande istället för remisshantering för att erbjuda patienter från primärvården åtgärder inom projektet. Detta för att undvika 11

12 onödig administration och för att poängtera att vi inte arbetade med sjukvårdande behandling eller myndighetsutövning. Samverkan ökade då vi prövade att ha en läkare som ingick i projektet på deltid och som hade ett tydligt uppdrag och intresse av att arbeta förebyggande. Samverkan med Försäkringskassan: Det var svårt att etablera kontakt med FK. Vi inbjöd till ett flertal möten med ett konkret tema att använda oss av förebyggande sjukpenning i samverkan mellan VC, FK och projektet. FK hänvisade till nyrekryteringar och arbetsbelastning vid ständiga återbud under hela projekttiden. En förändrad och positivare attityd visades under år 2002 och detta härrörde från de personliga möten vi trots allt fick till stånd. Men en utökad samverkan med en försäkringskassehandläggare på VC halvtid i DELTA-regi lades på is pga rekryteringsoch arbetssituation på FK. Detta var ett dilemma som presenterades och diskuterades i styrgruppen utan resultat. Övriga verksamheter man valde att samverka med var skola/förskola. Hur? Projektet bjöd in sig på möten med enhetschefer och rektorer och frågade vad man behövde och mötte upp med kurser och föreläsningar där respons gavs. Önskan var att nå ut till så många som möjligt av föräldrarna med projektets hälsobudskap. Lärdom från insatser gjorda tidigare år var att vi ännu tydligare måste lägga ansvaret för marknadsföring ute i verksamheterna. Vi behövde förankra insatserna ännu bättre hos den personal som möter brukarna. Detta skedde sen under år 2002 och erfarenheter av samverkan blev mycket goda, då enheterna själva tog ansvar för att kalla till möte, ordna lokal mm och erbjuda föreläsning på ordinarie föräldramöte, vilket ledde till stort deltagarantal. Vi har startade även ett samarbete kring friskvård i en personalgrupp på ett äldreboende i Torslanda. Denna gryende samverkan var ett tydligt resultat av att projektets medarbetare i alla lägen var ambassadörer för hälsoarbete och att när de syntes ute i olika sammanhang i stadsdelen väcktes frågan om hälsofrämjande insatser. Projektet har också aktivt deltagit i en arbetsgrupp utgående från Hälsorådet om att utverka en lokalt anpassad samverkan utifrån Familjecentralsidén under våren. Detta har under senaste halvåret 2002 utmynnat i en konkret samverkanprocess med VC-enheterna MVC och BVC som har fått en fast struktur genom att projektet har initierat ett nätverk för föräldravägledning i Torslanda. Här ingår också öppna förskolan, kyrkan och specialpedagoger i förskolan. Detta är frukten av en medveten linje att skapa denna samverkan ända sen projektet startade och det har nu burit frukt i ett flertal konkreta utåtriktade gruppverksamheter och föreläsningar. 5.2.Medarbetarnivå Intern tvärprofessionell samverkan Även här gäller att samverkan är inte bara ett medel för att nå uppsatta mål utan ett mål i sig. Pressen att snabbt komma igång med individuella besök, gruppaktiviteter och föreläsningar var stor. Det gällde att visa för varandra och utåt vad projektets insatser handlade om. Mer eller mindre undermedvetet valde man att anta att det blir mer produktion om var och en gör sitt och inte lägger tid på att prata ihop sig om en aktivitet. Utbudet kom att präglas av vad varje profession hade att erbjuda utifrån ett förebyggande perspektiv. Detta skedde parallellt med en livlig diskussion om mål och målgrupp som beskrivits tidigare. Det fanns ingen tid 12

13 för kartläggning och analys av vilka hälsofrämjande aktiviteter som fanns eller önskades i stadsdelen, förutom den som DELTA-gruppen gjort. Denna snabba start innebar att vi inte riktigt hann ta itu med ett äkta tvärprofessionellt perspektiv på insatserna Visst definierade vi begrepp och teoretiska grundvalar med ett reflekterande och ifrågasättande synsätt, men när det kom till handling samverkade vi inte internt i den höga grad som vi inom oss alla önskade. Familjeterapeuten och kuratorn utförde parsamtal ihop och kuratorn och budgetrådgivaren var på BVCs föräldragrupper, men den förväntade nyskapande kraften till idéer kring mer gemensamma projekt uteblev till en början. Den personliga dimensionen bör heller inte underskattas. För att ett bra professionellt utbyte och samverkan skulle komma till stånd måste en personlig tillit och respekt växa. Ett mycket lyckat exempel på intern samverkan var stresshantering i grupp för kvinnor. Hälsopedagogens vana av att arbeta pedagogiskt i grupp och kompetens inom området beteendemodifikation parades med kuratorns erfarenhet av krishantering och psykosociala strukturer och därigenom skapades en grupprocess som ledde deltagarna till insikter och förändringsvilja. Tidigare hade stresshantering till största delen utformats individuellt. Vi kunde nu se att efter år av utveckling, erfarenhet och reflektion spirade lusten till intern samverkan i flera aktiviteter. Med en blick i backspegeln avslöjades också att vi kunde ha arbetat med grupprocessen att komma samman på ett annorlunda sätt, att våga ställa andra frågor om hur vi arbetade tillsammans. En kombination av gammalt och nytt i form av nya medarbetare satte igång processen ytterligare. Vi ser att vi inför det tredje året når fram till denna efterlängtade tvärprofessionella samverkan och kan konstatera att samverkan tar tid och kräver målinriktad uppmärksamhet på grupputveckling för att få till stånd, vare sig den ska ske externt eller internt Reflekterande arbetssätt och självvärdering Vi hade i första hand ett behov av verksamhetsutveckling med ett reflekterande arbetssätt, både på kort och lång sikt. Processer, viktiga för målformulering och för att utarbeta och genomföra handlingsinriktade aktiviteter för måluppfyllelse, belystes utifrån reflektion på medarbetarnivå och därefter på projektnivå. Dokumentation skedde i redan använda rutiner; Arbetsplatsträff (APT)-protokoll, tertialrapporter och årsberättelser. Vi utarbetade också en tre-stegsraket, speciellt bra att använda vid viktiga möten med våra samverkanspartners eller vid utåtriktade aktiviteter. Den innebar att man inledde med ett förmöte där strategi för mötet diskuterades, mötet genomfördes, och sen så snart som möjligt hade man ett reflekterande möte över utfall och senare sammanfattades och dokumenterades på ett APT. Både erfarenheter direkt och de slutliga sammanfattades i dagboken. Det var viktigt att dokumentera både den direkta maggropskänslan och den logiska slutledningen för att kunna vidarebefordra kunskap om metoder och förhållningssätt till dem som efterfrågar informationen externt Personlig och professionell utveckling. Det var svårt att skilja dessa processer åt eftersom uppdraget i projektet ofta innebar att använda sig själv som arbetsverktyg. Vi enades om att lyfta fram följande faktorer som har bidragit till kompetensutveckling bland projektets medarbetare och som för oss konkret speglade begreppet lärande organisation : 13

14 Delaktighet och ansvar genom hela processen, från målbeskrivning via planering och utförande av aktiviteter till uppföljning och prövande reflektion för verksamhetsutveckling, är oerhört inspirerande och lärorikt. Ett gränsöverskridande förhållningssätt möjliggörs genom den tryggheten som närhet till annan kompetens ger. Man vågar tangera gränsen för sitt eget kompetensområde när man kan bolla erfarenheter med varandra inom projektgruppen och lär på så sätt nytt hela tiden. Man breddar hela tiden sitt perspektiv, men tvingas samtidigt fördjupa sin egen specialistkompetens i det att man blottlägger den i en tvärvetenskaplig diskussion. Det ligger i uppdragets natur och det ges också tid för att problematisera, gå utanför ramarna, fånga ett tvärtomperspektiv och ifrågasätta. 5.3 Brukarnivå Ett presenterat behov eller problemställning kan variera beroende på vem av våra medarbetare besökaren träffar och medarbetarens sätt att möta beror på vilken bakgrund och kompetens hon besitter. Med den professionella samverkan som ovan beskrivits har vi alltså möjlighet att bemöta de komplexa behov som blottläggs på ett flertal sätt där Torslandabon sätts i centrum. Det innebär att arbeta med målet att främja hälsan hos våra besökare med ett helhetsperspektiv. Att få besökaren att ta eget initiativ, ansvar och göra medvetna val och stödja de resurser som var och en besitter för att skapa balans och välbefinnande i livet. 6. Resultat/ effekter 6.1 Resultat på medarbetarnivå Antal externa samverkansmöten som resultatmått på samverkan Under projekts startperiod maj november 2000 informerades om projektet vid ca 30 tillfällen. Projektledaren deltog under samma period i 126 möten. Under våren 2002 initierades samverkansmöten mellan projektet och 17 olika aktörer i Torslanda. Se bilaga 1 Loggbok Intern, professionell samverkan Med denna unika professionella samverkan, har man tillsammans kunnat sammanställa en större helhet i form av gemensam kompetens. En helhet som brukaren annars inte kan erbjudas ens om man söker sig till olika instanser. Medarbetarna känner till varandras olika insatser och dessa kan väl samordnas. Man har även inspirerat varandra att i det enskilda mötet med brukaren ha bredare perspektiv på det var och en gör Reflekterande arbetssätt och självvärdering Framgångsfaktorer för att uppnå och bibehålla ett reflekterande arbetssätt och självvärdering i en organisation är: o Tydliga och intressanta frågeställningar om framtiden för att nyttan av tillbakablick och reflektion lyfts fram. o Ett arbetsklimat där känslan av att det just jag har att delge om mina erfarenheter är en viktig pusselbit för utvecklingen i framtiden. 14

15 o Att ledning och arbetsorganisation är trovärdig kring delaktighetsbegreppet. o Att tid för reflektion skapas och legitimeras och struktureras av ledningen på alla nivåer. o Att handlingsprocesser understöds av reflektion under gång. o Att uppföljning av beslut/handling måste återkopplas för att delaktighet ska bekräftas genom att varje medarbetare kan känna igen sig i någon del. Att just du blivit hörd stimulerar till fortsatt reflektion. Känslan infinner sig att det var mödan värt när resultat blir synligt. o Dessa erfarenheter har vi tillägnat oss i projektet och de är resultatet av den process som prövats fram inom projektet och det stöd som givits på ledningsnivå inom DELTA Personlig och professionell utveckling Effekten vad gäller kompetensutveckling för medarbetare som arbetat i projektet är uppenbar för alla och envar. Vi använder de kompetenskrav som angavs i annonsen för att rekrytera ny socionom/beteendevetare 0206 för att illustrera den DELTA-kompetens som vi erövrat. Se bilaga Resultat på besökarnivå De 2044 Torslandabor, som har kommit i kontakt med projektet får tjäna som projektets resultatmått. Det är 17 % av de Torslandabor mellan år som är målgruppen. Detta ska sättas i relation till projektansökans ursprungliga målsättning att nå ut till hundratalet deltagare per år. Antalet besökare i individinriktade stöd- och vägledningssamtal har varit 599 under två år. Dessutom har 1445 personer deltagit i föreläsningar eller gruppaktiviteter under perioden. Tabell 2 Sammanställning av antalet individer som varit i kontakt med projektet 2000 (sept-dec) antal nybesök 2001 (jan dec) antal nybesök 2002 (jan-aug) antal nybesök Summa antal individer Individ nivå Grupp / föreläsning Totalt Aktiviteter på gruppnivå 1445 personer har deltagit i föreläsningar och kurser och cirklar. Detta ser vi som ett talande resultat för projektets arbete och inriktning och det bekräftar behovet av folkhälsoarbete för stadsdelens invånare. De aktiviteter som erbjuds av Livsstil för hälsa kan inte fås hos någon av ägarmyndigheterna. Längden på kurserna har varierat från tre till sex tillfällen, oftast en gång per vecka. Ett ytterligare förtydligande av vad folkhälsa i praktiken kan handla om speglas därför i Bilaga 3, där tema/innehåll och föreläsare för föreläsningarna och kurserna redovisas. 15

16 Tabell 3 Aktiviteter på gruppnivå 2001 Föreläsningar: 619 personer Stress hos barn och vuxna Att sätta gränser I huve t på en tonåring Hälsa och lönsamhet Matlust till vardags Hopp för parrelationen Stresshantering Kurser: 270 personer BVC-grupper; tvillingföräldrar, omföderskor BVC-grupper; återkommande föräldragrupper Frisk vikt Balans och rörelse Lugn genom avspänning Kom-i-gång jympa Gåing Må Bra-lördag Hälsans Stig- Sätt Torslanda i Rörelse! Fördelning av de 599 besöken per skilda insatser och dess innehåll på individnivå samt antal besökstillfällen Här följer en kort beskrivning av hur de olika professionerna möter sina besökare. Antalet besök som varje brukare erhåller varierar också med vilken insats som ges. Personlig hälsorådgivning ges en till två gånger och om så önskas en uppföljning efter ett halvår. Hälsopedagogen är sjukgymnast med lång erfarenhet av friskvård: För att nå balans i livet grunden för god hälsa är det av betydelse att finna harmoni mellan aktivitet och vila och ta sig tid för att vårda kropp och själ. Förändra livsstilen och investera i eget välbefinnande! Budgetrådgivning ges oftast en till tre gånger, medan skuldsaneringsärenden kan löpa under flera år med ett flertal besök. Den ekonomiska rådgivaren är socionom: En stabil och planerad ekonomi är god livskvalitet. Ekonomisk stress kan vara negativ för hälsan. Fundera innan det är för sent över frågor som rör din vardagsnära ekonomi. Se över hur du fördelar dina hushållspengar och vad du prioriterar. Relationsinriktade samtal varierar mest. Till familjeterapeuten kan besökaren gå fem till femton gånger, medeltalet är ca åtta ggr. Han kan liknas vid en mentor, konsult eller samtalspartner med lång erfarenhet av att stötta parrelationer och familjer att återta kontrollen över sina liv: Det som känns tungt och faktiskt försämrar livskvaliteten kan vi tillsammans göra något åt. Till kuratorn kommer besöken för vägledande samtal två till fem gånger, med ett medeltal på tre gånger. Kuratorn är socionom och arbetsterapeut med extra relationsutbildning: När man råkar in i besvärliga situationer kan det vara svårt att uppfatta vad som faktiskt händer. I röriga lägen är hon med och strukturerar och samordnar. Bena ut problem, sätta ord på företeelser och rätta till propositioner och perspektiv. Med stöd hittar besökaren de egna resurserna och styrkan hos sig själv. 16

17 Tabell 4 Individuella nybesök fördelade på år och skilda insatser. Individinriktade aktiviteter 2000 (sept-dec) antal nybesök 2001 (jan dec) antal nybesök Personlig hälsorådgivning 8 95 pers o Hälsoprofil (65) o Hälsorådgivning (30) 2002 (jan-aug) antal nybesök 37 Ekonomisk rådgivning o Budgetrådgivning o Skuldsanering (43) (13) 65 Samtal om relationer o Familjesamtal o Parsamtal o Individsamtal (6) (132) (72) 84 Summa Resultat och effekter på individens upplevda hälsa EQ enkäten är ett sätt att mäta den upplevda hälsan hos individen med två verktyg: EQ index, som utifrån svar på fem frågor speglar fysiska hälsoupplevelser. Termometervärdet, som fångar upplevelsen av helheten, hälsa som välbefinnande, helt enkelt hur man mår. Hälsopedagogens insatser med individuell hälsovägledning vid ett eller två besök har resulterat i förbättrade värden både för EQ-index och termometer. Se nedanstående tabell 5. Tabell 5. Euroqol indexför besökare hos hälsopedagogen jmf mättillfälle 1 (M1) och mättillfälle 3(M3) Antal Procent Bättre 10 34,5 Oförändrat 16 55,2 Sämre 3 10,3 Summa Kommentar: Uppgifter vid M3 finns tillgängliga för 29 individer av 95 hos hälsopedagogen (M1 bortfall=4%,m3 bortfall=50%). Medelvärdet av EQ-index förbättrades från 0,698 vid M1 till 0,746 vid M3. Även medelvärdet av termometervärdet förändrades positivt från M1 58,8 till 66,13 vid M3 på en skala Vid mättillfälle 1 (M1) svarade 94 individer av 95. Vid mättillfälle 3 (M3) svarade 29 individer av 62 möjliga. Av 95 besökare har endast ca två tredjedelar hunnit få M3 enkät efter 6-månader dvs 62 besökare, varav hälften dvs 29 stycken har svarat. Ett bortfall på 50% som antas bero på kort insats ( 1-2 besök) och att M3 mätningen skickades ut per post 6 månader senare och därmed inte delades ut vid ett besök. KASAM ett sätt att mäta hälsa/livskvalitet Hälsopedagogens 94 besök har också besvarat ett KASAM-formulär. Utvärderingen av dessa redovisas här med följande sammanfattning: Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan Känsla av sammanhang (KASAM) och kön, ålder och hushållstyp. Dessutom undersöktes om de 17

18 sjukskrivna i urvalsgruppen skiljde sig från övriga när det gäller KASAM och om upplevd KASAM hade något samband med upplevd hälsorelaterad livskvalitet. Urvalsgruppen bestod av individer som sökt sig projektet Livsstil och hälsa och där tagit kontakt med en hälsopedagog. Hälsopedagogen arbetar med personlig hälsorådgivning i avseende att förändra livsstil och investera i eget välbefinnande. Dessa personer fick på frivillig basis fylla i ett KASAM-formulär och ett formulär som mäter hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D. För att analysera resultet användes statistikprogrammet SPSS. Resultatet visade att ålder, kön och hushållstyp ej hade någon betydelse för ett högt respektive lågt KASAM. Däremot hade gruppen sjukskrivna ett signifikant lägre KASAM än övriga. Detta stödjer flera tidigare studier som konstaterat ett samband mellan ett lågt KASAM och ökade sjukskrivningar och studier som fastställt ett samband mellan KASAM och utbrändhet. Resultatet påvisade dessutom ett samband mellan upplevd KASAM och upplevd hälsorelaterad livskvalitet. Hela utvärderingen bifogas som Bilaga Besökarprofil Andelen individuella besök som var sjukskrivna/förtidspension fördelade på olika insatsområden presenteras nedan i tabell 6. Vi ser en ökning av sjukskrivna hos budgetrådgivaren det andra året, medan vi ser en klart minskande trend av sjukskrivningar hos hälsopedagogen. Tabell 6. Andelen sjukskrivna/förtidspension i procent, individuella insatser År 2001 År 2002 Ekonomisk rådgivning 25 % 33 % Familjeterapeut 10 % 10 % Kurator 50 % 50 % Hälsopedagog 67% 33 % Antal individer Varifrån kommer våra deltagare? Antal hänvisningar som effektmått på samverkan: Siffrorna som redovisas nedan är en sammanställning av 2001 och 2002 års besök. De flesta deltagare kommer på eget initiativ. Detta kan ses som ett gott resultat av tre hörnstenar i projektet; frivilligheten och det egna ansvaret och tilltron till den egna resursen. Därav tror vi att svaren på frågan om hänvisning blir något osäker. Besökarna kan ha blivit rekommenderade av VC eller IoF, men uppfattar frivilligheten som ett eget initiativ. Andelen som hänvisades internt mellan projektets olika professioner och externt från samverkansparter redovisas i följande tabell 7. Tabell 7 Andelen internt och externt hänvisade individuella besök i relation till eget initiativ Eget initiativ Externt hänvisad Internt hänvisad Eget initiativ Externt hänvisad Internt hänvisad Ekonomisk rådgivning 70 % 20 % 10 % 70 % 20 % 10 % Familjeterapeut 70 % 20 % 10 % 70 % 20 % 10 % Kurator 70 % 20 % 10 % 40 % 50 % 10 % Hälsopedagog 80 % 10 % 10 % 20 % 70 % 10 % Hänvisningarna av besökare till våra aktiviteter har blivit alltmer träffsäkra i takt med att kommunikationen med våra samverkansparter fördjupats. Första halvåret hänvisades en del besökare med alltför omfattande rehabiliterande vårdbehov från VC eller FK till projektet. Dessa hänvisades då vidare till passande instanser utanför projektet. 18

19 Under 2002 ökade hänvisningarna till kuratorn till att bestå av nästan 50% av besökarna och till hälsopedagogen med drygt 70 % ( 35% från VC och 35% från övriga). Till familjeterapeuten och budgetrådgivaren var antalet i stort sett oförändrat. En förändring inom gruppen eget initiativ är att familjeterapeuten under 2002 fått besökare som rekommenderats av vän, granne eller någon annan som redan besökt projektet. Utifrån antalet individuella besökare år 2002, kan vi konstatera att antalet personer som hänvisats till projektet har ökat. Vi ser att hänvisningarna från VC står för ca 1/3 av besöken, övriga samverkansparter 1/3 och de som kommer på eget initiativ har proportionellt minskat till 1/3. För hälsopedagogens besök kan vi detaljerat belysa sysselsättningssituationen i tabell 8. Dessa siffror kan sättas i relation till förvärvsfrekvensen i Torslanda som är hög; 84 % (ref14). Andelen förvärvsarbetande besökare är alltså betydligt lägre; 59 %. Tabell 8. Sysselsättning före åtgärd hos hälsopedagogens besökare Antal Procent Arbete 55 59,1 Arbetssökande utan daglig sysselsättning 3 3,2 Sjuk men i rehabilitering 3 3,2 Sjuk utan daglig sysselsättning 13 14,0 Hemarbetande (t.ex. barnledig) 4 4,3 Studerande 3 3,2 Annan sysselsättning 12 12,9 Summa ,0 Kommentar: Uppgifter finns tillgängliga för 93 av totalt 95 individer hos hälsopedagogen (bortfall=2). Utbildningsnivå är av stor betydelse för förmågan att ta till sig ett hälsobudskap och därmed effekterna av insatserna. Högre utbildning är gynnsamt för att främjandeinsatser ska leda till ökad upplevd hälsa. Utbildningsnivån i Torslanda ligger på 30 % eftergymnasialt utbildade (ref 14), vilket visar att hälsopedagogens besökare har högre utbildningsnivå (45%) än genomsnittet. Se tabell 9 nedan. Tabell 9. Utbildningsnivå hos hälsopedagogens besökare Antal Procent Folkskola 2 2,1 Grundskola -9 år 14 14,9 Gymnasium högst 2 år 19 20,2 Gymnasium > 2 år 16 17,0 Eftergymnasial utb högst 2 år 19 20,2 Eftergymnasial utb > 2 år 24 25,5 Summa ,0 Kommentar: Uppgifter finns tillgängliga för 94 av totalt 95 individer hos hälsopedagogen (bortfall=1). 19

20 Fördelning mellan kvinnor och män 135 män har besökt projektet på individnivå. Det är 22 % av 599 individbesök. Här är det övervägande parsamtal och besök hos familjeterapeuten som nått fram till männen i Torslanda. Även ekonomirådgivning attraherar en förhållandevis stor andel män. Kurser och föreläsningar attraherar en större andel kvinnor, uppskattningsvis 90%. Se tabell 10. Tabell 10. Andelen besökare fördelat mellan kön på individuell nivå. Kvinnor Män Antal Andel par Hälsopedagog 90 % 10% % Budgetrådgivning 75 % 25 % % Familjeterapeut 60 % 40 % % Kurator 95 % 5 % % Antal individbesök Kvalitativt resultat på besökarnivå Sammanfattningsvis har projektgruppen, efter självärdering och reflekterande diskussioner kring erfarenheterna i mötet med besökaren, velat beskriva resultatet för deltagarna enligt följande: o En ökad insikt och medvetenhet om sin situation. o Man lär sig formulera, uttrycka och beskriva sina egna upplevelser och frågeställningar. o Detta leder till ett förändrat förhållningssätt, både tanke- och känslomässigt. o Man skaffar sig en ny strategi, bättre copingförmåga. o Förhoppningsvis leder detta till förändrat och utökat handlingsutrymme. o Deltagarna har större möjlighet att göra medvetna val, som i sin förlängning leder fram till en hälsosammare livsstil. Resultatet kan beskrivas som enligt ett rörligt kontinuum (en fortlöpande förändring) som påverkas av individens personliga förutsättningar och sociala förhållanden över tid. Ett annat uttryck för ovanstående utveckling av individens egna resurser är empowerment, fritt översatt till egenmakt Brukarenkäter Vi har följt upp kurser genom brukarenkäter som sammanfattningsvis redovisas i Bilaga 4. Här redovisar vi ett kort exempel på effekter hos brukarna som deltagit i kursen Lugn genom avspänning ; Tolv personer anmälde sig till kursen varav tio fullföljde. Två av deltagarna var män, åtta var kvinnor. Kursdeltagarna var mycket nöjda med kursen. Exempel på vad kursdeltagarna svarat avseende vad kursen givit dem: En tid till eftertanke som inte bara är på torsdagen utan även under veckan. Ett nytt mål. Ett nytt tänkande och att prioritera min tid och att försöka avsätta tid för mig. Jättebra kurs för att börja med detta i privatlivet Resultat efter genomgången hälsoprofilbedömning Hälsopedagogen har använt sig av hälsoprofilbedömning som ett led i att motivera till beteendeförändringar. Processen och effekter beskrivs i Bilaga Fallbeskrivningar Hälsopedagogens Historien om Lena När Lena är 38 år drabbas hon av stressrelaterade besvär. Hon har det senaste året mått allt sämre. Det började när hon återgick i arbete efter föräldraledigheten. Man hade vidtagit 20

21 omfattande omorganisering på företaget. Lena fick mer ansvarsfulla uppgifter med större krav och snabbare resultat skulle redovisas. Detta såg hon fram emot i början. Men snart kände hon att hur hårt hon än ansträngde sig, hann hon aldrig göra sakerna så noggrant som hon önskade. Hon kände sig sällan färdig med det arbete hon lämnade ifrån sig och fick inte heller någon positiv återkoppling från chefen. Ingen märkte hennes hårda ansträngningar utom möjligtvis om det blev något fel eller inte blev klart fort nog. Stämningen på arbetsplatsen var också förändrad och hon ville prata om detta, men alla verkade sköta sitt och ingen brydde sig eller orkade lyssna eller hjälpa varandra. Atmosfären hade blivit kylig. Lena har under lång tid besvärats av sömnsvårigheter som förvärrats de senaste månaderna. Trots att hon är helt utmattad av trötthet kan hon inte somna. Oroande tankar inför morgondagen surrar runt i huvudet och ger henne ingen ro. Hon är helt slutkörd och även om hon lyckas sova och vila en helg, så går inte tröttheten över. Det är som om hon är helt tömd på energi. Hon har även ont i nacken och har nästan dagligen huvudvärk. Hon har länge kämpat för att ha ordning i hemmet, men nu orkar hon inte med att hemarbetet i samma utsträckning. Peter hjälper inte till så mycket som hon skulle önska. Det var så självklart att hon skötte det mesta i hemmet och barnen under föräldraledigheten, men nu när hon jobbar så hade hon önskat att hon och Peter delade på ansvaret mera. Hon blir irriterad på honom och varje gång hon försöker förklara för Peter hur hon känner det, blir det en olöslig konflikt. Hon tycker att han bara glider undan. Det hon upplever som värst är hennes dåliga samvete gentemot barnen. Hennes trötthet och irritation går ut över barnen. Det är som att hon inte har något tålamod längre. Hon orkar inte vara den kärleksfulla mor som hon skulle vilja. Lena blir sjukskriven på halvtid av läkaren på vårdcentralen, som rekommenderar henne att kontakta Livsstil för hälsa och delta i en stresshanteringskurs för kvinnor. Först får hon träffa hälsopedagogen för en hälsoprofilbedömning som är en nulägesanalys av hennes fysiska kondition och upplevda hälsa och som de sedan samtalar omkring. Lena förstår att hon måste ändra på sin livssituation för att må bättre. Hon vill lära sig att slappna av för att kunna sova bättre och slippa huvudvärken. Hon slutade motionera när hon blev gravid och vill börja röra sig igen. Lena får personlig hälsovägledning och deltar sedan i stresshanteringskursen, där hon får hon träffa andra kvinnor i liknande situation. Det känns skönt att veta att hon inte är ensam om att må som hon mår och hon upplever att de har mycket att prata om och att man lyssnar och stöttar varandra. Kursen ökar hennes kunskap om vad som händer i hennes kropp och varför hon reagerar som hon gör. De får pröva på olika avspänningstekniker och Lena har köpt en CD med avspänningsinstruktioner som hon övar på dagligen. I början är det svårt, men hon märker att det går allt bättre att slappna av. Lena fortsätter att försöka hitta en balans i tillvaron. Framförallt behöver hon prioritera sig själv och sina behov mera. Hon vill ta sig tid till att motionera och umgås med vänner. Hon vill också kunna säga ifrån på arbetet. Det känns tryggt att så länge som hon behöver får hon personlig hälsovägledning och stöd hos hälsopedagogen. 21