VÄRLDSKLASS MEN HUR SKA VÄRLDEN FÅ VETA?

Transkript

1 VÄRLDSKLASS MEN HUR SKA VÄRLDEN FÅ VETA? En studie av våra unga, mest innovativa teknikföretag och deras utmaningar för att nå en global marknad med stor konkurrens. Och förslag på vad Sverige skulle kunna göra annorlunda för att underlätta. Sverige har en unik position just nu. Vi är ett väldigt litet land med få människor. Vi har vansinnigt högt teknikupptag. Sverige som testmarknad och innovationsmarknad är fantastisk. Kom igen, politiker. Ni är ju tröttmössor! Jacob de Geer, entreprenör izettle MONICA RENSTIG

2 Världsklass men hur ska världen få veta? En kvalitativ intervjustudie av våra unga, mest innovativa teknikföretag och deras utmaningar för att nå en global marknad med stor konkurrens. Och förslag på vad Sverige skulle kunna göra annorlunda för att underlätta. Monica Renstig Renstig Consulting Group AB 2015 På uppdrag av Teknikföretagen

3 Världsklass men hur ska världen få veta? Monica Renstig Renstig Consulting Group AB För Teknikföretagen: Samhällsförlaget ISBN Omslag: foto från iphoto Tryck: Tallinn Bookprinters 2015

4 Innehållsförteckning Förord 5 Sammanfattning 7 Introduktion Happy days are here again. 10 Studiens upplägg. 13 Resultaten I väntan på världsmarknaden. 18 Ständig kapitaljakt stjäl tid från försäljning. 23 Innovationssystemet: Tacksamma, men kritiska. 30 Försäljningen går trögare än tänkt utan nyckelkund. 37 Dyrt med kompetens och bostäder. 45 Reflektioner Vad tycker erfarna innovatörer och investerare? 48 Erfarenheter av avknoppning: Innovationer i storföretag kan avknoppningar öka? 50 Diskussion och förslag Vad skulle kunna fungera annorlunda? 54 Kan staten och andra offentliga aktörer spela en annan roll? 56 Hur kan det offentliga stödsystemet förändras? 57 Kan Sverige förbättra och förenkla kapitaltillgång, skatter och arbetsrätt? 59

5

6 Förord I en globaliserad värld är kreativiteten Sveriges styrka Världen utvecklas och förändras allt snabbare. Växande ekonomier är på väg att ta miljarder människor ur fattigdom. Allt fler kan hjälpa sina barn till utbildning och ett bättre liv. Samtidigt krymper avstånden. Länder knyts samman och marknader växer ihop. Även det som sker långt borta påverkar oss. Geografiskt ligger Sverige möjligen lite avsides på norra halvklotet, men våra marknader befinner sig i händelsernas centrum. Så har det varit länge men genom öppenhet och samverkan, som är en del av svensk kultur, har vi i kombination med lekfullhet, experimentlusta och en bra skola fått innovationskraft i världsklass. Den kraften måste förbli Sveriges fördel. Ibland handlar utveckling om epokgörande innovationer som förändrar vår världsbild och vårt sätt att leva. Men lika viktiga är de ständiga förbättringarna av livet i vardagen. Små steg som också gör stora kliv möjliga. Det är kärnan i ett kreativt samhälle, där förmågan att tänka annorlunda hela tiden uppmuntras. Sverige har idag en styrka i våra kreativa miljöer där stora och små företag, universitet och institut möts. Här finns grunden till vårt framtida välstånd. En tredjedel av Sveriges export kommer från teknikföretag. Det är tack var deras nytänkande och internationella framgångar vi kan satsa resurser på sjukvård, en bra skola och omsorg för små och äldre. Och det är genom exportintäkterna vi får möjlighet att köpa produkter som kaffe, elektronik, apelsiner och kläder från andra länder. Också svaren på de stora framtidsfrågorna ligger i kreativiteten och innovationskraften. Att använda jordens resurser effektivare och uthålligt skapa ett bättre liv för allt fler kommer att kräva stora förändringar. Då måste vi ge kreativa och företagsamma människor förutsättningar att syssla med det som de är riktigt bra på: att utveckla nya, klokare lösningar som vi alla har nytta av. I svenska teknikföretag omsätts kreativitet i praktisk verklighet. Sverige har idag en unik position och är känt som en av världens stora innovations- och IT-metropoler. Vi har många innovativa företag som håller världsklass men som idag för att växa ofta antingen väljer att etablera sig utomlands eller sälja 5

7 företaget till ett globalt storföretag. Hur kan Sverige behålla sin ledande position och få fler företag att starta och växa i Sverige? För Teknikföretagen är detta avgörande frågor. Därför har vi gett civilekonomen, forskaren och författaren Monica Renstig i uppdrag att intervjua några av företagen på Affärsvärldens och Ny Tekniks 33-lista. Intervjuerna har syftat till att lyfta fram viktiga faktorer för att Sverige ska stå starkt även i framtiden och vad som då krävs av politiker och företag. Författaren står själv för slutsatser och diskussion i rapporten. Den ger oss ökad kunskap om de innovativa nya företagen och deras möjligheter och hinder. Stockholm sommaren 2015 Åke Svensson, vd Teknikföretagen 6

8 Sammanfattning Svensk innovationspolitik måste förändras och förnyas. Den är idag inte tillräckligt modern och anpassad för att underlätta framväxten av en ny innovativ teknikindustri. Det visar den här rapporten som bygger på kvalitativa intervjuer med flera av Sveriges mest innovativa företag. Om syftet med innovationspolitiken är att skapa fler livskraftiga företag med sysselsättning här i Sverige, behöver politiken också underlätta en sådan framväxt och ge bättre incitament för detta. Svenska innovativa företag är hyllade, omtalade och omskrivna. De håller teknisk världsklass och jämför sig själva med företagen i Silicon Valley, rent tekniskt. Den stora utmaningen för företagen ligger i hur världen ska få veta att de håller världsklass, så att kunderna kan börja efterfråga deras produkter och tjänster. Idag startas många tekniskt innovativa företag i Sverige och de är globala från dag ett. De möter en global stenhård konkurrens och marknadsinträdet kostar från flera hundra miljoner till uppemot en miljard kronor. För att finansiera det globala inträdet väljer de flesta att söka nationellt eller internationellt riskkapital, andra väljer att sälja sitt företag till ett större ofta utländskt. Några väljer att från start etablera sig utomlands, gärna i Silicon Valley där det finns mycket mer kapital och fler kunder. På så sätt går Sverige då miste om utveckling och sysselsättning. Jag har intervjuat 13 företag från Affärsvärldens och Ny Tekniks lista över de mest innovativa företagen i Sverige 33-listan. Resultaten av den kvalitativa studien visar att de innovativa företagen idag tvingas ägna en mycket stor del av sin tid åt kapitaljakt. Tid som istället kunnat användas till försäljning. Till viss del är det offentliga stödsystemet medskyldigt då det tillåtit framväxten av väldigt många offentliga aktörer som var och en erbjuder ganska lite kapital, vilket är ineffektivt. Många aktörer betyder många att söka från, sett ur entreprenörens horisont. Jag pekar även på risken att unga entreprenörer får intrycket av att det är främst via kapitaljakt man bygger företag och inte via betalande kunder. Vad de innovativa företagen har stort behov av är nyckel- eller referenskunder för att lyckas med den internationella expansionen. I rapporten utvecklas fler utmaningar i detalj. För att möta dessa utmaningar och hinder diskuterar jag, som ett led i att modernisera innovationspolitiken, hur ett antal centrala byggstenar kan förändras. En diskussion förs om hur det offentliga stöd- 7

9 systemet kan förändras, hur kapitaltillgång, skatter och arbetsrätt kan förbättras och om staten och andra offentliga aktörer kan spela en annan roll som främjare. Särskilt diskuteras och framförs som förslag av författaren följande: Färre offentliga aktörer. Låt staten få möjlighet att låna ut betydligt mer. Gör det lättare för privatpersoner att investera i entreprenörsbolag. Förändra 3:12-reglerna för investeringar i små bolag. Förenkla arbetsrätten. Gör det attraktivt med personaloptioner. Stat, kommuner och landsting bör beställa mer innovationer. Skapa innovationsportar inom kommuner och landsting. 8

10 Introduktion

11 Happy days are here again? Sveriges unga mest innovativa företag är extremt hyllade. Prissummor, utmärkelser, olika tio- i topplistor och massor av berömmande tidningsartiklar förekommer sedan snart ett decennium. Politiker och myndigheter vill ha fler innovationer, i förhoppning om att innovationerna ska bli växande företag med sysselsättning i Sverige. Inte bara innovativa vanliga företagare och uppfinnare sätts det hopp till. Forskare uppmuntras att kommersialisera sin forskning eller starta ett företag och anställa en vd med hjälp av olika offentliga stöd. Det byggs upp forskningsanknutna inkubatorer som ska stötta universitetsavknoppningar. Vinnova och en mängd andra offentliga aktörer delar ut bidrag och lånar ut pengar fördelaktigt till de innovativa företagen eller till forskarna som står i begrepp att kommersialisera sina idéer. Det bedrivs innovationspolitik och under våren 2015 har regeringen inrättat ett Innovationsråd. Det går inte att dra någon annan slutsats än att de innovativa företagen är uppmärksammade och hyllade. Med all rätt. De innovativa företag jag intervjuat tycks onekligen vara av världsklass såväl tekniskt som innovativt sett. De bygger vanligen sina företag på en världsledande teknik, ofta även den svenskutvecklad. Så gott som samtliga satsar på en global världsmarknad, de vill från start internationaliseras och väntar bara på den stora världsmarknaden som ska öppna sig. De anser så gott som samtliga att de är helt unika, de är enormt optimistiska och de säger sig ha världsledande teknik. Svårigheterna för företagen ligger just i detta. Med den världsledande tekniken är de såväl för bra 1 som för små för Sverige. Det finns kunder över hela världen, många kunder eller stora kunder. Med de utvecklings- och lanseringskostnader dessa företag har i bagaget finns det ingen annan väg än att skala upp verksamheten till hela världen. Företagarna jobbar hårt, de vill dessutom själva kunna tjäna bra med pengar. Men ska de ha chans till det måste de expandera sitt företag till ett stort företag. Ofta jämför de sig och företaget, såväl innovativt som när det gäller företagsklimatet, med hur det upplevs vara i Silicon Valley : Där hade jag haft det mycket lättare, menar de och syftar på såväl finansiering som marknad. Men marknadsinträdet är mycket dyrt. Det kan kosta från hundratals miljoner till mer än en miljard 1. För bra för Sverige är ett uttryck som syftar dels på att företagen har en innovation som är av världsklass, dels att hemmalandet inte alltid förmår se och uppmärksamma det. 10

12 kronor att nå ut med sin världsledande produkt eller tjänst. Ute på en världsmarknad möter de mördande global konkurrens, oftast av betydligt större etablerade företag. Även om just de svenska företagens teknik skulle vara unik och lösa ett reellt problem så finns det ersättningsprodukter som de konkurrerar med. Svenska solceller konkurrerar med sjunkande oljepris, svenska Spotify konkurrerar med Apples Itunes, dyra nyttiga algbaserade omega 3-tabletter konkurrerar med billiga från ibland miljöskadlig fiskolja eller med vanliga vitamintabletter, svenska betalkortsterminalen izettle konkurrerar med svenska och internationella storbanker med betydligt större resurser och som med internetteknik helt enkelt kan kopiera liknande lösningar. Det finns således ett betydande risktagande hos de innovativa företagen och deras finansiärer. De flesta av dem jag intervjuat riskerar andras pengar. Samtliga har erhållit pengar för sin expansion, antingen i form av riskkapital, ängelkapital 2 eller från andra industriella investerare. De flesta har också fått pengar från friends and family som begreppet kallas. I denna rapport räknar jag även entreprenörens eventuellt egna satsade pengar till kategorin friends and family. Så gott som alla har dessutom erhållit offentligt stöd, från Vinnova, Almi, EU och andra regionala och statliga aktörer. Det betyder att många olika personer och institutioner har riskerat sina eller andras pengar på att innovatören ska lyckas kommersiellt och kunna ge tillbaka i form av utdelning, vinstdelning eller, från statens synvinkel, fler arbetstillfällen i Sverige. Samtidigt kan det konstateras att även efter flera års verksamhet går så gott som alla företagen med stora förluster, och har så gjort de flesta av sina verksamma år. Bara två av de 13 företag jag intervjuat går med vinst och samma mönster fann jag i förstudien som omfattade 50 företag. Nästan alla av de innovativa företagen ägnar mycket tid åt att leta finansiering. Även om det tar tid att söka pengar och är stor konkurrens så är bilden bland de intervjuade företagen att de erhållit mycket såväl offentligt som riskvilligt kapital. Våra intervjuade företag har dragit in alltifrån sex till 800 miljoner kronor. Dilemmat för de innovativa företagen, och för deras finansiärer, är att trots att företagen erhållit förhållandevis mycket kapital i starten, räcker det ändå inte på långa vägar för de stora ambitioner som de har. Ambitioner som sannolikt är nödvändiga för att på längre sikt täcka de stora utvecklings- och marknadsföringskostnader de haft och kommer att ha för att lansera sig internationellt. Här finns ytterligare ett dilemma för Sverige. Eftersom den stora finansiering som de facto krävs utgör en flaskhals är det inte ovanligt att innovationsföretagen säljs till stora globala aktörer, ibland företagens största kund, som inlemmar det nya företaget i sin egen verksamhet. De stora företagen har de distributionskanaler och den marknadsföringskapacitet som krävs men kanske inte alltid de kreativa idéerna. Företagen har således lyckats attrahera mycket kapital i start- och mellanfasen, men inte tillräckligt för en global nödvändig expansion som kan ta många år. Samtidigt går de med stora förluster och har 2. Ängelkapital är kapital från så kallad affärsängel, dvs en förmögen privatperson som investerar pengar och oftast tid i bolaget. 11

13 ett stort risktagande. Det finns därför skäl att varna för att den nya ekonomin kan vara här igen 3. Många av de hyllade innovativa företagen fokuserar återigen på att i första hand bygga tillväxt i form av snabb expansion på många marknader och lönsamheten är skral, om än någon alls. Har vi ett gyllene tillfälle att satsa rejält just nu? Det tycks många av de intervjuade anse. Den här rapporten består av kvalitativa intervjuer med 13 av Sveriges mest innovativa företag. Entreprenörer som vunnit priser i flera olika innovationstävlingar. Det är en rapport som inger optimism. De allra flesta av de intervjuade har en mycket stor tilltro till sin egen unika förmåga och till Sverige. Flera av de intervjuade pekar på det innovativa Sverige. Att det borde gå att dra mycket större nytta av detta än vad vi gör som land. Följande citat uttrycker detta hopp. Silicon Valley är föregångaren som vi kikar på. Där är ju riskvilligheten helt annorlunda. Varför? Vad vi har till skillnad från USA är ju det sociala trygghetssystemet. Vi har ju möjligheten att falla tillbaka på staten som kan ta hand om oss om det går åt skogen. Det gör att vi kan vara mer riskbenägna i oss själva. Men allt fokus i Sverige och andra länder ligger på de traditionella företagen. Jag skulle önska att fler politiker brydde sig om framtiden och framtidens företag. Jacob de Geer, izettle Sverige är ett fantastiskt land att driva den här typen av verksamhet i. Det finns väldigt stor kunskap hos många. Men vi behöver kunna starta den kreativa dansen, den som kommer då entreprenörer tar hand om forskarnas idéer. Det gäller bara att produktifiera, paketera och sälja idéerna. Globalt sett är vi ett litet land och en liten marknad. Därför är många av företagen som startas här globala från dag ett. Amin Omrani, affärsutvecklingschef Serendipity Innovation 3. Den nya ekonomin var uttrycket som förekom runt milleniumskiftet då väldigt många internetbolag startades och där de fokuserade på omsättningsmässig tillväxt snarare än lönsamhet. Det resulterade i många konkurser och många investerare förlorade mycket pengar. 12

14 Studiens upplägg Ett lands välstånd är beroende av företagande och framgångsrikt företagande bygger i stor utsträckning på innovationer. Förnyelse av produkter och tjänster är grunden för framgångsrik export lyckas inte vi i Sverige köper folk från andra länder. Sverige har en lång bakgrund som teknikland. Många gånger sammanfaller ny teknik med det lite bredare ordet innovation 4. Sedan flera år tillbaka delas priser årligen ut till de mest innovativa företagen, 33-listan är en av dessa som listar de 33 mest innovativa företagen i Sverige. Arrangör av 33-listan är tidningarna Ny Teknik och Affärsvärlden i samarbete med arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen. I en förstudie till denna rapport granskades 50 innovativa företag som alla varit pristagare någon gång under åren 2008 till 2014 med avseende på hur de startat, deras omsättning, antalet anställda och lönsamhet. Resultaten av förstudien var så intressanta att vi ville veta mer genom kvalitativa intervjuer med de mest innovativa företagen om hur de ser på sitt företagande och vad de anser om innovationsklimatet. Förstudien visade att de allra flesta gick med stora förluster. Den visade också att av de mest innovativa företagen hade nästan hälften startat som ett privat initiativ sprungen ur en egen idé och inte som någon direkt avknoppning från ett forskningsprojekt eller baserad på någon forskningsupptäckt. Ett exempel på en sådan egen idé är det välkända Spotify. Näst vanligast var att företagets ursprung var en idé som byggde på en forskningsupptäckt, men som utvecklats fristående från universitet/högskola. Den bakgrunden hade en fjärdedel av företagen. Ett sådant exempel är Diamorph som startades av forskare och vars grundare nu finns bland de 13 entreprenörer jag intervjuat. Sju av de 50 innovativa företagen, hade universitetsanknytning och fanns på inkubator och fem av de 50 kunde betraktas som rena forskningsbolag. Bara två av de 50 mest innovativa företagen, som funnits på 33-listan någon gång, var resultat av en avknoppning från ett storföretag. Jag har nu genomfört en intervjustudie och då tillämpat en så kallad kvalitativ forskningsmetodik. Det innebär att längre intervjuer gjorts med 13 av de 50 innovativa företagen. Ytterligare två intervjuer gjordes med personer som är mer erfarna innovatörer och som nu även verkar som investerare. Detta för att komplettera bilden och analysen. 4. En innovation kan definieras som en ny idé, till exempel en produkt, lösning, affärsidé, tjänst eller teknologi som vunnit insteg på en marknad eller i samhället. 13

15 Urvalet av de 13 gjordes från alla de olika kategorierna av företag, men med det kriteriet att de inte skulle vara nystartade och även helst ha fått igång en viss försäljning. Detta för att de skulle kunna ha erfarenheter att dela med sig av. Företagen representerar allt ifrån implantat för benläkning till betallösningar. Fem av de 13 har startat som ett helt eget initiativ. Fyra av de 13 bygger på en forskningsupptäckt eller innovation men drivs fristående från forskningen 5. Två kan betraktas som forskningsföretag med nära anknytning till universitet. Nio av de 13 företagen startade för mellan fyra och tio år sedan. Resterande fyra företag har varit verksamma i mellan tre och fyra år. Oavsett ursprung ville jag undersöka om de innovativa och ännu små företagen hade liknande erfarenheter och upplevde likartade utmaningar, som skulle kunna leda till behov av/förslag till förändringar av innovationspolitik eller företagsklimat. Syftet har varit att ringa in den typ av problem som många intervjupersoner spontant pekar på. För att skapa nödvändig struktur har diskussionerna utgått från en intervjuguide och jag har låtit den intervjuade tala fritt kring ämnet. Metoden innebär att intervjuaren fortsätter att intervjua fram tills en viss mättnadsnivå i svaren kan skönjas, det vill säga då många respondenter spontant pekar på samma förhållanden. Studien är således ingen kvantitativ enkät där ett visst antal procent instämmer i olika påståenden. Denna rapport ska istället ge mer kött på benen. Den kvalitativa studien kan däremot bilda underlag för en större kvantitativ studie senare och ge stöd för att rätt typer av frågor formuleras. Intervjuguiden med frågeställningar såg ut så här: Försäljning 1 Svårigheter och erfarenheter 1Strategi Internationalisering 1Strategi 1 Erfarenheter Kapitalförsörjning 1Offentligt stöd 1Riskkapital 1 Svårigheter och erfarenheter 5. Förutom de företag som har startat på helt eget initiativ och inte bygger på någon forskningsupptäckt/innovation så är gränsen flytande mellan de bolag som haft eller har anknytning till forskning inom högskolan. 14

16 Kompetensförsörjning 1Utmaningar Hinder för tillväxt Vad kunde ha fungerat annorlunda 1 Vad kan det offentliga göra Svaren har analyserats i mönster kring vad som utmärker de innovativa företagen. Intervjustudien pekar på flera olika fynd, alltså gemensamma mönster, som flera företagare spontant pekar på i intervjuerna. Hur de intervjuade som grupp har resonerat har analyserats och jag har då funnit följande mönster av slutsatser, som presenteras, diskuteras och analyseras i rubrikform i rapporten: I väntan på världsmarknaden. Ständig kapitaljakt stjäl tid från försäljning. Tacksamma, men kritiska till innovationssystemet. Försäljningen går trögare än tänkt utan nyckelkund. Dyrt med kompetens och bostäder. Efter redovisningen av resultaten reflekterar och diskuterar två erfarna entreprenörer och investerare kring försäljning och kostnader i innovativa företag. I ett annat kapitel reflekterar ett par av de intervjuade kring avknoppningar från storföretag som två av de intervjuade har erfarenhet av. Urvalet av de intervjuade har skett i samarbete med Teknikföretagen. I slutet av denna rapport förs en diskussion och ges förslag kring vad som behöver förändras utifrån vad som framkommit i denna rapport. Förslagen emanerar från såväl de intervjuades tankar som från rapportförfattaren själv. 15

17

18 Resultaten

19 I väntan på världsmarknaden Samtliga de innovativa företag jag intervjuat är mycket optimistiska över sitt företag, dess produkter och företagets framtid. De ser mycket ljust på framtiden, även om de samtidigt pekar på att företagandet är fyllt av ständiga utmaningar. Det är tufft och svårt att driva företag, men ändå stimulerande. De har samtliga en mycket stor tilltro till sina produkter, som bygger på teknik eller tekniska lösningar av vad de själva anser vara världsklass och dessutom anser de sig vara unika. Så gott som uteslutande satsar de på att produkten/tjänsten ska säljas globalt. Många av de intervjuade jämför sig och sitt företag med företagen i Silicon Valley, där de menar att det finns en annan anda och mer pengar. De antyder att de själva och deras företag är för bra för lilla Sverige, och om de hade varit i USA så hade deras utveckling varit annorlunda. Några citat nedan belyser deras tro på att deras världsledande teknik ska erövra världen samtidigt som de beskriver de utmaningar de ställs inför. De beskriver sitt arbetsliv som motgång efter motgång, men ändå tar de sig fram steg för steg. Utmaningarna beskrivs som mycket stora, det är svårt med kapital, försäljning och konkurrens. Det kostar väldigt mycket att nå ut och få kunder på världsmarknaden. Kostnader de inte alltid räknat med. I intervjuerna tar så gott som alla de intervjuade spontant ordet världsmarknad, i betydelsen att en sådan väntar dem, i sin mun. Men i nästa andetag nämner nästan alla också att det är väldigt tufft. De är optimistiska och har tilltro, men de visar också att de är högst medvetna om att den verksamhet de försöker bygga är riskfylld. Detta kan exemplifieras med nedanstående citat: Världsmarknaden just nu är 130 miljoner US dollar per år och expanderar kraftigt. Vårt mål är att bli ett världsledande företag. Det är enormt givande. Jag tror, liksom Apple gör, att vi också kan ändra industrier. Det är mitt mål egentligen, att vi ska ändra den här industrin. Men att bli en marknadsledare globalt är enormt svårt. Kristian Tryggvason, BioLamina 18

20 Sedan 2010 har vi gått från att vara två personer till 169 i världen, varav 100 i Sverige, och idag finns vi i nio länder. Men resan har varit vidrig, det är alla sådana här resor. Jacob de Geer, izettle Aktieägarna har investerat i företaget eftersom de ser en enorm potential. Det är en global mångmiljardmarknad, som växer med 12 procent om året. Den typ av råvara (alger) vi arbetar med har ännu endast två procent av marknaden. Vi har inte kunnat sälja i någon större omfattning än eftersom vår produktionskapacitet ännu är begränsad. Det krävs ju enorm uthållighet. Finansiering är kanske svårast, men allt kräver oerhört mycket jobb. Fredrika Gullfot, Simris Alg Det här är det bästa implantatet i hela världen idag. Våra konkurrenter har ett mycket sämre material, som leder till fler komplikationer. Det här är något vi kan bättre än andra. Men det är ändå stentufft med kapital och med försäljning som kräver att sjukhusen ändrar sitt sätt att köpa in. Bo Qwarnström, OssDsign På frågan vad som är svårast med att driva innovativa företag menar en del att det inte går att säga, utan att det varje dag finns ett nytt problem att lösa. Några uttrycker det som att man bara går från motgångar till motgångar och får kämpa varje dag. Andra menar på liknande sätt att det inte går att säga vad som är problemet, för det är ju det som är själva resan. Vad vi håller på med är ju problemlösning. Svårigheterna med att driva just innovativa företag är ju att det inte finns någon tidigare upparbetad känd marknad för den produkten/tjänsten (lite beroende på graden av innovation). Vissa innovationer löser ett kanske känt problem på ett bättre sätt och då gäller det att övertyga marknaden om att ens egen lösning är bättre. Andra innovativa företag bygger på att skapa helt nya behov som marknaden inte visste att de hade 6. Det är naturligtvis i så motto förenat med mycket större utmaningar och svårigheter, och därmed kostnader, att driva denna typ av företag än att slå sig in som ny konkurrent på en existerande marknad. Entreprenören i det innovativa företaget, förknippad med det idoga kämpandet, står för spridningen av kunskap i hela samhällsekonomin genom sin kommersialisering av innovationer. 6. Internet eller mobiltelefonen är sådana exempel. 19

21 Tar tid hitta kunden och insikten om kunden som partner Eftersom innovationer per definition utgör något nytt finns det ofta ingen i förväg känd kund för entreprenören utan ofta tycks denna få pröva sig fram. I detta ligger också att vara beredd att ompröva sin första idé kring vem som egentligen är kunden och hur man når denne på bästa sätt. Våra intervjuade företag har olika kundgrupper. Fyra femtedelar av dem vänder sig till offentliga eller privata organisationer och företag där hälften av dessa finns inom Life Science, den andra hälften inom traditionell business- to- business. Resterande femtedel vänder sig direkt till konsument eller till alla kundgrupper. Trots deras inbördes olikhet har det för i stort sett alla tagit tid att hitta kunden och också att komma till insikt om att bästa strategi är att involvera kunden i sitt eget utvecklingsarbete. Åtta av de 13 intervjuade menar att samarbete med en stor kund är viktigast att de är kundstyrda och utvecklar produkten/tjänsten tillsammans med en kund men också att det tagit dem tid att komma på det. Det uttrycks bland citatexemplen nedan. Ett av företagen trodde från början att kunden var en privatperson, medan kunden sannolikt istället var industrin, vilket ledde till omprövning av affärsidén. Vi sålde inte det vi trodde från start. Jag hade ju utvecklat en superhögtalare och var helt inriktad mot konsument från början. Efter olika försök och samarbeten träffade vi istället på en potentiell kund, ett stort företag i Asien, som ville ha högtalaren som inkråm inne i sin egen produkt. Det är en erfarenhet vi dragit att det tar så väldigt lång tid innan det faktiskt blir rätt produkt till rätt kund. Den nya lösningen presenterades nyligen och nu tror vi på en världsmarknad, även om vi ju fortfarande inte får betalt förrän den här börjar sälja. Pär Gunnars Risberg, Opalum Ett annat av företagen upptäckte att marknaden delvis förändrats efter finanskraschen, vilket ledde till att produkten fick förändras. Efter ett tag insåg vi att det var väldigt svårt att leva på att tillverka ursprungsprodukten solceller även om marknaden ansågs så het. När vi hade processen klar och skulle expandera kapaciteten, strax efter finanskraschen 2009, fanns det inga pengar och det var ingen som ville satsa på de här heta tunnfilmssolcellerna, priserna hade sjunkit rejält. Då insåg vi att om man istället säljer maskiner som tillverkar solcellerna, då hade vi ju en chans. Då finansieras försäljningen innan den är levererad och det var det som gjorde att det var mindre kapitalintensivt att bygga maskiner än att starta en produktion av själva produkten. Sven Lindström, Midsummer 20

22 Snabbt värdebyggande som idé Två av de intervjuade innovativa företagen skiljer ut sig då de har en annan strategi än resten, sannolikt beroende på att deras potentiella kunder är väldigt många. Kunden för båda kan vara i stort sett de flesta företag i världen. De är mycket teknikorienterade och hårt utsatta för konkurrens. Sannolikt är det mer nödvändigt för dem att snabbt bygga upp en marknad i syfte att komma före andra konkurrenter, för att på så sätt försöka skapa någon form av dominans. Finansieringen bygger i huvudsak på riskkapital. Det ena företaget har inte sökt något offentligt stöd alls, det andra erhöll inledningsvis ett mindre belopp som de själva anser var av mindre betydelse. Strategin är snabb tillväxt för båda och lönsamheten får komma senare. Precis som Spotify investerade vi otroligt mycket i tillväxt de första åren och byggde en infrastruktur som var väldigt kostsam. Vi finns nu i nio länder med 160 personer, varav 100 i Stockholm, som är basen för vår verksamhet. Vi är en verksamhet som tjänar pengar per transaktion så det är ju verkligen mikrotransaktioner som bygger vår framgång. Företagaren inser också att risktagandet är högt, men att det kanske är enda vägen att satsa på snabbt marknadsbyggande då teknologin snabbt kan bli omodern. Det är ju en mental berg- och dalbana. Det som är i hetluften ena dagen kan nästa dag vara gårdagens teknologi. När vi investerar i tillväxt och inte tjänar pengar finns det ju perioder när vi är ute i kylan. Jacob de Geer, izettle Det andra snabbväxande företaget återfinns bland dem som vuxit allra snabbast i Sverige det senaste året. Tillväxten de senaste fem åren uppgår till procent. I fjol omsatte företaget 136 miljoner kronor, att jämföra med en halv miljon kronor fem år tidigare. 21