Vanliga missuppfattningar kring barns bästa och relationsvåld

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vanliga missuppfattningar kring barns bästa och relationsvåld"

Transkript

1 Vanliga missuppfattningar kring barns bästa och relationsvåld Mans- & Familjejour dec Copyright 2012, Med reservation för ändringar 1

2 Vanliga missuppfattningar kring barns bästa och relationsvåld Det skall inte råda skillnad mellan kvinnor och män, mammor eller pappor. Inför lag och förvaltning skall vi behandlas lika. 1 kap. Statsskickets grunder 1 1 All offentlig makt i Sverige utgår från folket. "Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. 2 Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person." Med det sagt vill Mans- & Familjejour lyfta vanliga missuppfattningar kring bilden av barn och föräldraskap. Materialet är exklusivt framtaget till parter som har beslutsfattande befogenhet och Mans- & Familjejour vill samtidigt inbjuda till fortsatt dialog. Mans- & Familjejour expertis i ämnet omfattar inte bara att lyfta "problembild" utan arbetar även med teoretiska som praktiska lösningar som går att tillämpa i den dagliga verksamheten som omfattar barn och föräldraskap. Från interna utbildningar avseende "barns behov och rätt", "barnsrätt och lag" till kurser som "föräldrautbildningar", eller operativ närvaro som "föräldrastöd" till direkt "medling" och "konflikthantering" mellan parter vid kris. Syftet med denna skrivelse är inte att "komma med lösningar" utan uppmärksamma och bemöta visa vanliga missuppfattningar avseende barn och föräldraskap. Mer om Mans- & Familjejour kan man läsa på hemsidan 1 Svensk författningssamling 1974:152 2

3 Barnets bästa Ordet "barns bästa" är kanske det vanligaste förekommande ordet som används vid olika kontakt med barn och föräldrar. De förekommer i skrivelser och dokument och väger extra tungt vid en umgänges, boende och vårdnadsutredning. Socialtjänstlagen (2001:453) 2 skriver följande: 1 kap. Socialtjänstens mål "1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. 2 När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år." Så vad avgör vad som i grunden skall utgöra "barnets bästa"? I "Dokumentation av barnets bästa inom socialtjänsten" (Socialstyrelsen 2012) 3 kan man läsa följande: "Vad som är barnets bästa är inte en gång för alla givet. Begreppet är relativt och betyder olika saker för olika människor beroende på hur barnets behov uppfattas av dem. Begreppets innebörd förändras över tid i takt med att ny kunskap växer fram och värderingar i samhället förändras. Rent konkret innebär det att definitionen "barn bästa" bygger på vilken kunskapsnivå och utgångsläge personal har vid sin bedömning av barns behov och rätt. Kunskap är nyckeln till ett framgångsrikt förvaltande och i samråd med Mans- & Familjejour kan ni tillhandahålla de verktyg som behövs för att på ett effektivt sätt bemöta moderna krav på kvalité, objektivitet och effektivitet avseende hantering av barn och föräldrar vid en livskris. Konflikter och risken för barn att utveckla psykisk ohälsa Först måste vi klargöra vad som verkligen är barns bästa då båda föräldrarna är likvärdiga. Att beskylla varandra för bristande omsorgsförmåga är inte samma sak som att det verkligen innebär en riskfaktor. Vardagslivet är fullt av incitament och händelser som var och en kan förstoras att framstå som brott, att misstro varandras föräldraförmåga är snarare ett tecken på bristande empati efter en separation än förmåga att se barnets faktiska behov. Folkhälsoinstitutet (FHI 2009) gjorde en kartläggning avseende boendemiljö och barns psykiska hälsa och kom fram till att barn som har tillgång till båda sina föräldrar mår bäst

4 En frånvarande föräldern medförde att risken för psykisk ohälsa ökade med det dubbla. Var båda föräldrarna frånvarande så löpte barnet fyra ggr. större risk för ogynnsam utveckling, att jämföras med om barnet hade tillgång till båda sin föräldrar lika mycket. - Barns boende har således en primär inverkan på den psykiska ohälsa. Kan barn må bra trots en konflikt mellan föräldrarna? Att föräldrar råkar i luven på varandra efter en separation är en ganska normal företeelse och i de flesta fall inte heller skadligt för barnen. Sammanhållningen mellan parterna är splittrad och de band man en gång upprätthållit är brustet och det finns inte längre krav på att hålla varandra om ryggen. Här uppstår nya incitament då den ena parten flyttar ut, eller skaffar en ny partner etc. Ogillandet finner vi stöd för i olika studier och är en naturlig del av läkeprocessen som påskyndar för parterna att kunna gå vidare med sitt liv. Då det inte finns barn sker de flesta separationer ganska smärtfritt och med tid så växer de flesta parterna ifrån varandra. Men finns det barn så är banden permanent knutna och med det avgörande för barnets psykiska utveckling (Se ovan illustration). Ofta blir den föräldern som väljer att flytta föremål för boendeförälderns välvilja för att överhuvudtaget få träffa barnet. Finns det samtidigt emotionella slitningar mellan parterna så är det allt för vanligt att barnet istället blir föremål för konflikten (som subjekt). Allt den frånlevande föräldern gör ihop med barnet analyseras och om möjligt kritiseras. Mår barnet på det även bra med den frånlevande föräldern så är risken för konflikten överhängande om boendeföräldern uppvisat svartsjuka och-/ eller kontrollbehov. Empiriska studier visar att en frånvarande förälder oftast inte är frånvarande pga. av bristande föräldraförmåga, utan av oviljan att bemöta återkommande konflikt med den andra föräldern. 4 Folkhälsoinstitutet gjorde en undersökning avseende just stöd till föräldrar i konflikt och kom fram till att föräldrar som fick hjälp med det praktiska, snarare än att bearbeta själva "separationen", fick barn som mådde bättre. (Trots en pågående konflikt). Således kan man 4 4

5 anta att barn egentligen inte lever med överhängande risk för psykisk ohälsa, så länge som behovet av båda sina föräldrar säkerställs. "Vid en litteratursökning identifierades fyra kontrollerade försök där familjer som skiljt sig hade fått tillgång till förebyggande insatser. Samliga fyra försök visade att barnens psykiska hälsa blev bättre då familjen hade fått tillgång till insatsen... Programmen är inriktade på att främja barnens och föräldrarnas förmåga att klara påfrestningar snarare än på bearbetning av de upplevelser skilsmässan medfört." (FHI 2009) 5 Regeringsuppdraget till socialstyrelsen om "separationsteam" (Regeringen aug. 2012) 6 ligger således helt rätt i tiden om den utgår från vetenskapligt grundade principer om "barns bästa". Hela denna skrivelse kommer tydligt visa att det är när barn får vara med båda sina föräldrar, speciellt efter en separation. Effekten av en frånvarande förälder: Enligt kanadensisk undersökning från framgick det tydligt att en frånvarande förälder har en direkt negativ effekt på barnets uppväxt och statistiken talar sitt tydliga språk: - 71 % av alla ungdomar som hoppar av gymnasiet har växt upp utan sin pappa - 80 % av sexualbrottslingar med subjektivt riktad aggressivitet, har växt upp utan sin pappa - 63 % av ungdomarna som begår självmord kommer från faderlösa hem - 85 % av ungdomsbrottslingarna som avtjänar fängelsestraff kommer från faderlösa hem Barn som växer upp utan en pappa löper ökad risk enligt följande: - 4,6 ggr. större risk att begå självmord - 6,6 ggr. större risk att bli tonårsmamma - 24,3 ggr. större risk att rymma hemifrån - 15,3 ggr. större risk att utveckla beteendestörningar - 6,3 ggr. större risk att blir föremål för LVU - 10,8 ggr. större risk att begå våldtäkt - 6,6 ggr. större risk att hoppa av skolan - 15,3 ggr. större risk att hamna i ungdomsfängelse, och med det kriminell utveckling Redan 2003 skrev DN följande om barn till ensamstående föräldrar: "Den högre risken för ohälsa hos barn till ensamstående går inte att förklara enbart med skillnader i inkomst och utbildning hos föräldrarna. Den slutsatsen drar forskarna bakom en svensk studie som publiceras i dagens nummer av Lancet. Risken att barnet senare i livet ska drabbas av alkoholrelaterade sjukdomar visade sig vara dubbelt så stor med en förälder. Likaså risken för självmord och självmordsförsök. Risken att drabbas av psykiska sjukdomar och skador som kräver sjukhusvård var också dubblerad jämfört med barn från tvåföräldershem."

6 Socialrapport 2006 Även Socialstyrelsen genomförde en kartläggning (Socialrapport 2006) 9 på barns sjukhusbesök deras boendeform. Där framgick flera hittills missvisande bilder om barn boendeförhållanden och riskfaktorer. Barnet boende endast hos en förälder löpte ökad risk enligt följande: - 2,5 ggr. större risk för Yttre våld hos en ensamstående. - 2,8 ggr större risk för att få alkoholrelaterad diagnos hos en ensamstående. - 6 ggr större risken för att få drogrelaterad diagnos hos en ensamstående. FHI: Större risk för ohälsa bland barn till ensamstående "I Sverige finns omkring barn i åldern 0-17 år som lever med en ensamstående förälder (SCB 2008)... Sammantaget ger genomgången stöd för uppfattningen att barn till ensamstående löper en ökad risk för ohälsa." 10 Vi ser återkommande Svenska rapporter som lyfter barn och ungas problem i skolan, problem med anpassning i samhället, våld och kriminalitet etc. Socialtjänsten över hela landet kan vittna om att de allra flesta barn som omhändertas eller får extra stödinsatser kommer från barn boende hos just en ensamstående förälder, eller är placerade utanför hemmet. Fakta talar således sitt tydliga språk - Barn boende hos en ensamstående förälder innebär ökad risk till fysisk och psykisk ohälsa. Barns och föräldrars utsatthet för våld Den återkommande bilden av barn som far illa där ofta "pappan skall vara den aggressiva parten" får sig en törn i Socialstyrelsen rapport 2006 då det framkommer tydligt att barn med en ensamstående förälder (oftast mamman) löper < 3 ggr. större risk för yttre våld. Så även var "yttre våld" bland de minst av riskfaktorerna. (se bl.a. "flickor" ovan). Således har "våldet" blåsts upp för att ge ett sken av att vara ett större samhällsproblem än vad verkligheten är. Ordets innebörd pekar snarare på att definitionen har blivit ett verktyg att ta till i konflikten och ett mantra för att vinna socialtjänstens beskydd i konflikten, snarare än att verka för att faktiskt Stävja konflikten

7 Enligt BRÅ kunde man läsa följande: De små barnen misshandlas oftast av kvinnor som av åldern att döma sannolikt var deras vårdnadshavare... Sammantaget pekar detta mot att det är mödrarna eller andra kvinnor som tar hand om barnen som står för den största delen av misshandeln mot de mindre barnen. 11 Att våld förekommer mellan parter är ingen nyhet men försök har gjorts att tysta ner det våld så som det faktiskt ser ut, så även underminerat våldet mot den manliga parten. Män som offer syns inte i statistiken, men synliggörs i andra studier. Följer man debatten om den manliga utsattheten för psykisk och fysisk våld så upptäcker man ganska snabbt att den bemöts oftast med förlöjligande. "Mannen får skylla sig själv", eller "mannen kan försvara sig" etc. När män försöker polisanmäla, eller uppmärksamma problematiken för sig, eller för barnet så bemöts de med förakt, eller nedtystande. Män som utsatt grupp i statistiken stämmer således inte med verkligheten. Som tur är så kan vi genom andra studier få en glimt av hur verkligheten ser ut för vissa utsatta män: Som referens använder vi SCB Enkätundersökning (1997) - Underlag till "Slagen Dam" 12. På frågan till endast kvinnor "Har blivit utsatt för våld någon i livet efter 15 år", svarade 47,4% JA (3878 svarande) Att jämföras med Aftonbladet (2003) 13 som gjorde en liknande webbenkätsundersökning även till män: På frågan; "Har du någon gång fått stryk av din kvinnliga partner?", svarade 72,7% JA (2021 svarande) Har du någon gång blivit slagen av din partner? Kvinnor 47,7% Män 72,8% - Således angav ca 50% mer män att de också utsattes för våld i en nära relation. Något år senare (2005) gjordes en internationell studie med 30 länder som samverkade i frågor om våld i nära relation. Peter Gill, (Umeå universitet) var delaktig från Sverige. Resultatet publicerades i DN 2005 men av någon underlig anledning så togs det bort från deras server. Unik internationell studie: Dubbelt så många Svenska kvinnor som män uppger att de slog först. Kvinnor använder våld mot sin partner i samma omfattning som männen "Vem slog först?" Kvinnor 67% Män 33% Ovan studier kompletteras vad som hittills tystats ner och man ser ett tydligt mönster: - Både kvinnor och män kan vara förövare och offer. 11 BRÅ Rapport 2008:

8 "Våld i nära relation" omfattar sällan den biologiska pappan Pappor har en förmåga att skuldbeläggas kollektivt i media eller vid kontakt med rättssystemet och det dras allt för ofta in i debatten om "våld i nära relation". Denna kollektiva bild finns det ingen stöd för i varken statistik eller andra studier om man styckar upp statistiken i mindre bitar. Först en allmän överblick kring "kvinnors utsatthet för våld" enligt BRÅ: Den allmänna bilden av våldet mot kvinnor är att det främst sker inom ramen för en nära relation. Drygt en fjärdedel (25 %) av de kvinnor som uppger att de råkat ut för våld har blivit misshandlade av någon närstående det visar svaren i Nationella trygghetsundersökningen. Enligt undersökningen är dock den vanligaste typen av våld mot kvinnor inte det våld som sker i nära relation, utan det som utövas av en bekant person som inte är närstående. Drygt 85 procent av de som misstänks för misshandel mot kvinnor är män. (BRÅ "Misshandel mot kvinnor" 15 Av ca anmälan (BRÅ 2010) omfattades endast 25% av "Nära relation", varav 85% var män. Av dessa som var kvar (ca 5800). Att varje angivare i regel gör en till anmälan inom 6 månader medför att man kan utgå från att det rör sig om ca 2900 män per år. Då vet vi inte heller hur många som är "pappor". Om vi ser till kvinnofridskränkning så kan vi däremot finna en procentandel som var "pappor" I BRÅ 2000:11, avseende kvinnofridskränkning, på s.33, man kan läsa följande: "I 38 procent av domarna hade paren gemensamma barn." 16 Om det generella våldet mot kvinnor hade varit snarlikt "38%" så blir "5800" anmälan istället ca 2200 anmälan, eller 1100 pappor. Att jämföras med ca pappor! Den kollektiva bilden av "pappan som förövare" måste således omvärderas för barn behöver båda sina föräldrar och pappor rentvås från att automatiskt misstänkas för att vara våldsam. - Vi hade sett utslag i tidigare statistik om så varit fallet! Den förälder som har dysfunktionella hinder måste få stöd och hjälp. För barn behöver båda sina föräldrar så långt det är praktiskt möjligt. Det är en vinst för hela vårt samhälle. Mans- & Familjejour

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

I det bästa av världar

I det bästa av världar 1 I det bästa av världar Gå ut och fråga vem som helst om hur de skulle vilja se vårt samhälle. De skulle beskriva en värld fri från brott, inspirerande skolmiljöer och arbetsmöjligheter som medgav både

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Allt som jag sagt till båda föräldrar under årens gång kan sammanfattas med följande rader:

Allt som jag sagt till båda föräldrar under årens gång kan sammanfattas med följande rader: 1 Inledning: Pappamanualens Arv är en serie viktiga källor till insikter och råd som växt upp under åren i detta arbete med barn och föräldraskap. Som vanligt är den ocensurerad, provokativ men även skriven

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Allt som jag sagt till båda föräldrar under årens gång kan sammanfattas med följande rader:

Allt som jag sagt till båda föräldrar under årens gång kan sammanfattas med följande rader: 1 Inledning: Pappamanualens Arv är en serie viktiga källor till insikter och råd som växt upp under åren i detta arbete med barn och föräldraskap. Som vanligt är den ocensurerad, provokativ men även skriven

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Etiskt dilemma. Vad är värst?, Harrys misantropi eller Ceasars sexism?

Etiskt dilemma. Vad är värst?, Harrys misantropi eller Ceasars sexism? Etiskt dilemma Harry och Ceasar är grannar i en solig by på den jämtländska landsbygden. Olyckligtvis är inte Harry lika solig som sin hemby. Harry är misantrop. Han tycker illa om människor mycket illa.

Läs mer

Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017

Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017 Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017 Seroj Ghazarian Så här ser min vardag ut, när ska jag bedriva min verksamhet då? Mänskliga rättigheter Möten Nationella minoriteter Information Förhållningssätt

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Barns psykiska hälsa, uppväxt och boendeform

Barns psykiska hälsa, uppväxt och boendeform Barns psykiska hälsa, uppväxt och boendeform En kunskapssammanställning 2014 Av Markus Ollikainen Pappamanualen.se 1 (av 11) Barns psykiska hälsa, uppväxt och boendeform Innehåll: 2 Inledning 3 Separation

Läs mer

Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?

Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne? Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne? Seroj Ghazarian Berättelsen om vår tid? Vilka värderingar drev dig till att bli socialarbetare? HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 4 Vad är värdegrunden

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Utarbetad enligt Skol- och fritidsförvaltningens (SFF) riktlinjer. Innehållsförteckning Innehållsförteckning

Läs mer

Trygghetsplan för Romarebäckens förskola

Trygghetsplan för Romarebäckens förskola 2016-04-06 Förvaltning för livslångt lärande Trygghetsplan för Romarebäckens förskola Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Tallängen, Romarebäcken och Ekebys förskolor

Läs mer

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Socialtjänstlagen (SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekorren Avdelning Nyckelpigan 2013 Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Ingen får skada mig och jag får inte skada

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Barns psykiska hälsa, uppväxt och boendeform

Barns psykiska hälsa, uppväxt och boendeform Barns psykiska hälsa, uppväxt och boendeform En kunskapssammanställning 2014 1 (av 12) Barns psykiska hälsa, uppväxt och boendeform Innehåll: 2 Inledning 3 Separation med barn i det civila samhället 4

Läs mer

Äldreomsorg i Stockholms stad. Äldreombudsman Linda Vikman

Äldreomsorg i Stockholms stad. Äldreombudsman Linda Vikman Äldreomsorg i Stockholms stad Äldreombudsman Linda Vikman The Capital of Scandinavia Äldreombudsmannens uppdrag 1 Äldreombudsmannen ska verka för att äldre personer i Stockholms stad har goda levnadsförhållanden

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete 1 (5) Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete Ks 2012:123 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14 Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14 Syfte Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet,

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Förskolan Dal-Jerk Vision På förskolan Dal-Jerk förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans

Läs mer

Lagar och överenskommelser Lagen I Regeringsformen återfinns grunderna för Sverige som stat. Förhållandet mellan kvinnor och män tas särskilt upp i första kapitlet 2 och andra kapitlet 16 : 1 kap. 2

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Ansvarig för planen Carina Hägglund, Nina Edgren och Rasha Karim Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan vilar på demokratins

Läs mer

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6 ! Likabehandlingsplan Bäckaskolan åk 1-6 Lag (2008:567) Om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. 100825 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade,

Läs mer

Marika Markovits. Direktor HÅLLBARA HEM

Marika Markovits. Direktor HÅLLBARA HEM 2015-01-21 Marika Markovits Direktor HÅLLBARA HEM Det här är Stockholms Stadsmission En ideell förening som arbetar för Ett mänskligare samhälle - för alla. Vi hjälper och stöttar: barn och ungdomar som

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Trygghetsplan för Solhagas förskola 2015-04-27 Trygghetsplan för Solhagas förskola Trygghetsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solhagas förskola 2015-2016 Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Bullerbyns förskola Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande... 2 Vision... 2 Lagutrymmen /Definitioner av begrepp... 2 Utvärdera

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-06-24 Reviderad 2015-06-22 Verksamhetens namn Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Skarsjö förskola. Plan som motverkar diskriminering och främjar likabehandling. 2016/2017

Skarsjö förskola. Plan som motverkar diskriminering och främjar likabehandling. 2016/2017 Skarsjö förskola Plan som motverkar diskriminering och främjar likabehandling. 2016/2017 Vision Vårt viktigaste uppdrag är att värna om människors okränkbarhet, individens frihet och integritet. Där alla

Läs mer

Likabehandlingsplan. Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium

Likabehandlingsplan. Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium Likabehandlingsplan Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium Innehållsförteckning 2 Målsättning 3 Planens syfte 3 Definitioner vad betyder orden? 3 Förebyggande arbete 4 Att upptäcka 4 Att utreda 4 Att åtgärda

Läs mer

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-09-23 Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Pedagogisk Omsorg Östhammars kommun 2016-17 För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 för Förskolan Förskolans namn: Vasa förskola Adress: Banérgatan 21 Telefon: 013-208457 Ansvarig förskolechef: Eva Edsgården

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

HUVUDTAL 2012-05-13. - En sak har dock inte förändrats nämnvärt och det är myndighetens syn på barns behov av båda sina föräldrar.

HUVUDTAL 2012-05-13. - En sak har dock inte förändrats nämnvärt och det är myndighetens syn på barns behov av båda sina föräldrar. Sverige är på många sätt ett fantastiskt land. Vi har ett samhällssystem som på många sätt fungerar bra, med utrymme för mångfald och möjlighet som individ att få kunna förverkliga dina drömmar och mål.

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra barn och fri från diskriminering

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Brunna förskola Läsåret 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet

Läs mer

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SPARVEN 2014-2015 Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. Förskolans allmänna förebyggande arbete:

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

Socialtjänstlagens uppbyggnad

Socialtjänstlagens uppbyggnad Socialtjänstlagens uppbyggnad Lagen innehåller 16 kapitel med tillhörande paragrafer 1. Socialtjänstens mål 2. Kommunens ansvar 3. Socialnämndens uppgifter 4. Rätten till bistånd 5. Särskilda bestämmelser

Läs mer

Frågor och svar om MFJ

Frågor och svar om MFJ Frågor och svar om MFJ 1. Är det inte lite gubbigt med bara män i styrelsen? 2. Vilka utmaningar kommer bli störst för föreningen? 3. Är ni kvinnohatare? 4. Är inte det stora samhällsproblemet män som

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,

Läs mer

Trädgårdsstadens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trädgårdsstadens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Trädgårdsstadens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Rättviks kommuns förskolor och pedagogisk omsorg Vision På förskolan förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling.

Läs mer

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer