2. Synen på barn. Det här kapitlet handlar om hur barnens roll och samhällets syn på barnen har förändrats genom tiderna.

Transkript

1 Familjen Lundgren består av mamma Mia, pappa Per och barnen Elton (7 år) och Elvira (3 år). Idag är de på besök hos Pers farmor Alva, som är 86 år och bjuder på kakor och bullar. Så fort kakorna ställs fram på bordet kastar sig barnen över dem. Lugn, barn, skrattar mamma Mia och klappar Elvira på huvudet. HON TOG FYRA, JAG FICK BARA TRE! ropar Elton och drar i Elviras arm. Lugn, gumman, säger mamma Mia. Det är klart att du också ska få fyra... tant Alva har massor av kakor. Alva plockar fram fler kakor och sneglar skeptiskt på barnen. De är väldigt livliga, säger hon. Och de vet vad de vill... Absolut, säger pappa Per stolt. Man måste kunna ta för sig här i livet, så vi jobbar för att barnen ska bli lite tuffa. Våra barn ska aldrig behöva känna sig kränkta. Nu klättrar Elvira upp på bordet för att ta fler kakor, men mamma Mia drar vänligt men bestämt ner henne. Elvira svarar med ett gnälligt skrik. Ska ni inte gå iväg och leka lite nu? frågar hon sina barn. Nej! säger Elton bestämt. Jag vill vara här med er vuxna. Okej då! säger mamma Mia som ändå tycker det är ganska mysigt när barnen och de vuxna är tillsammans. Hon tar en slurk kaffe och frågar Alva om den nya lägenheten som hon ska flytta till om ett par månader. Precis när Alva ska svara börjar Elvira rycka mamma Mia i ärmen. Hon försöker ignorera henne, men rycken blir hårdare. Till slut får hon avbryta Alva... Ursäkta mig Alva... vad är det, älskling? Du får inte hålla på och rycka så där i mamma... vad är det du vill? Alva himlar med ögonen och tar en kaka. 2. Synen på barn Det här kapitlet handlar om hur barnens roll och samhällets syn på barnen har förändrats genom tiderna. I detta kapitel får du lära dig om: Barnen i jordbrukssamhället Barnen i industrisamhället Barnens århundrade Dagens barn diskutera fundera på 1. Hur tror du att synen på barn har förändrats de senaste hundra åren? 2. Hur tror du att synen på barn har förändrats sedan dina föräldrar var små? 3. Tycker du som pappa Per att det är viktigt att barn får ta plats? Varför/varför inte? 4. Vad har du för synpunkter på situationen kring fikabordet hos Alva? Punkt 2 i kursens centrala innehåll: Hur synen på barn, barndom och fostran har förändrats 66 67

2 Barnen i jordbrukssamhället Vid början av 1800-talet ägnade sig större delen av Sveriges invånare åt jordbruk. Ungefär 90 procent av befolkningen bodde på landsbygden, på gårdar och i torp. Du kan tänka dig att det var väldigt annorlunda att vara barn på den tiden jämfört med idag och att synen på barn har förändrats avsevärt sedan dess. Den viktiga familjen I det traditionella jordbrukssamhället var familjen väldigt viktig. Det var vanligt att bo i storfamilj med make och maka, flera barn och någon eller några mor- eller farföräldrar. Man arbetade ofta tillsammans på gården och var beroende av varandra på olika sätt. Föräldrarna behövde barnen för att få hjälp med hushåll och jordbruk och barnen behövde föräldrarna för att få mat och husrum. Barnen var också en säkerhet på så sätt att de ofta tog hand om sina föräldrar när dessa blev gamla. Samtidigt kunde de äldre i hushållet hjälpa till med passning av de minsta barnen och andra lättare hushållssysslor. På den här tiden fanns det ju ingen kommunal barnomsorg eller äldreomsorg som tog hand om de yngsta och de äldsta medan mellangenerationerna arbetade. Barn som blivande vuxna Man hade en helt annan syn på barn för 200 år sedan än man har idag. Barnen var viktiga familjemedlemmar på så sätt att de fyllde vissa funktioner de var arbetskraft, de var en investering i den egna äldrevården och de förde släkten vidare. Det betyder inte man hade en utnyttjande eller känslokall syn på barnen, utan ett praktiskt och naturligt perspektiv på människans liv, roll och ansvar. Den här synen på barn gjorde att barnen hade en annan roll i familjen och i samhället. De var blivande vuxna som ännu inte hade samma frihet och ansvar som vuxna. Därför skulle de inte heller ges samma plats eller status som vuxna. I väntan på att själva bli vuxna fick barnen snällt hålla sig i bakgrunden. Utbildning Nästan all utbildning av barn skedde vid den här tiden i hemmet. Här fanns inga förskolor, skolor eller läroplaner med värdegrunder och pedagogiska mål. Hemmets undervisning kompletterades med undervisning från ortens präst, som enligt 1686 års Kykolag hade ansvar för att stå för undervisning i kristendom. Prästen kunde gå runt i hemmen för att utöva kristendomsundervisning, men också för att hjälpa till med läs- och skrivinlärning. Ibland var det klockarens uppgift att bedriva läs- och skrivundervisning. Enligt ett regeringsbeslut från 1723 var det föräldrarnas ansvar att lära sina barn att läsa i bok samt att se till att barnen kunde vissa delar av katekesen. Kunskapernas kontrollerades vid så kallade husförhör, där hushållets vuxna och barn fick visa att de kunde läsa och skriva och att de kände till sin kristendom. Husförhörsprotokoll från 1700-talet visar att läskunnigheten i Sverige var ganska hög redan vid den här tiden. Fostran Så gott som all fostran av barnen i jordbrukssamhället utfördes av föräldrarna, och i viss mån av prästen och eventuella lärare. Den fostran som utövades på barn vid den här tiden hade framför allt följande mål: Att de skulle lära sig följa de regler och normer som rådde i familjen och samhället. Att de skulle tillägna sig de kunskaper och färdigheter som krävdes för arbetet på gården. Att de skulle lära sig och lyda under den kristna tron. Att de skulle lära sig grundläggande läs- och skrivkunskaper. På den här tiden rådde mycket hårdare disciplin än idag. Vuxna hade en given auktoritet som inte ifrågasattes av barnen. Barnen visste att de kunde råka illa ut om de inte gjorde som de var tillsagda. katekes en lärobok för undervisning i kristen tro 68 69

3 Religionen Under lång tid var Martin Luthers lilla katekes en obligatorisk bok i alla hem. Den var ofta grunden i såväl kristendomsundervisningen som i läs- och skrivundervisningen. Alla invånare, såväl vuxna som barn, skulle lära sig hela eller delar av katekesen utantill. Kristendomen var en viktig del av människors liv vid den här tiden. Det var från religionen man fick många av sina normer och värderingar och barn fick tidigt lära sig att följa den kristna tron. Religionen kunde också ha betydelse för synen på barn, exempelvis genom fördömandet av utomäktenskapliga förhållanden. Oäktingar och horungar sågs som mindre värda än barn som fötts inom äktenskapet och kunde till och med bli helt utfrysta från samhället. merkunskap - aga Nationalencyklopedins definition på aga är kroppslig bestraffning av minderåriga eller underlydande i uppfostringssyfte. Agan har alltså som syfte att korrigera ett beteende och inte att den som slår ska kunna leva ut sina aggressioner, även om det i många fall säkert är så. Aga var för många en självklarhet förr i tiden och säkert också långt bak i historien. Det förekommer fortfarande i andra delar av världen och i andra kulturer. Även i Sverige förekommer aga, trots att det är olagligt. Husaga var husbondens (och husmoderns) rättighet att aga sina anställda. Hustruaga var makens rätt att aga sin hustru. Det finns landskapalagar från medeltiden som anger att husbonden inte bara har rätt att aga sina barn och sitt tjänstefolk, utan också sin hustru. Agan skulle dock ske med måtta. I 1858 åres strafflag förbjuds all husaga mot vuxna, inklusive hustrun. Husbonden och husmodern hade dock fortfrande rätta att aga manligt tjänstefolk under 18 år och kvinnligt tjänstefolk under 16 år. Först 1922 förbjöds husagan helt. Skolaga var lärarens rätt att ge eleverna kroppslig bestraffning när de uppfört sig illa eller inte gjort vad de skulle. Skolagan förbjöds helt Barnaga kallas den typ av aga som ger föräldrar rätt att aga sina barn. Rätten till barnaga försvann 1966, men det slutgiltiga förbudet mot barnaga kom inte förrän 1979 i lagsamlingen Föräldrabalken. Kyrkan och kristendomen hade stort inflytande i det svenska jordbrukssamhället. Målningen av Joseph Wilhelm Wallander föreställer en gudstjänst i Blekingekyrka vid mitten av 1800-talet. Aga Under lång tid sågs aga som en naturlig del av barnuppfostran. Såväl föräldrar som lärare och andra vuxna hade rätt att ge barnen prygel i uppfostringssyfte. Agan sågs inte som ett utlopp för ilska, utan som ett led i uppfostringen genom smisk, slag på fingrarna och käpp på ryggen skulle barn lära att vissa beteenden var oacceptabla

4 Barnen i industrisamhället Industrialiseringen som i Sverige satte igång vid början av 1800-talet innebar stora förändringar i många människors vardag. I tiotusentals år hade människor livnärt sig på olika former av jord- och djurbruk. Man byggde sina samhällen kring jordbruket och skapade sina sociala strukturer enligt traditioner som funnits under lång tid. Industrisamhällets intåg skakade om alla delar av samhället och många hävdar att industrialiseringen var den största och viktigaste förändringen i människans historia. Industrialism och urbanisering En av de viktigaste följderna av industrialiseringen var att människor flyttade från landsbygd till städer. Det här fenomenet kallas urbanisering. Det var i städerna som industrierna växte upp och det var här behovat av arbetskraft var störst. Samtidigt effektiviserades jordbruket mer och mer, så att allt färre bönder kunde sköta allt större arealer. Men flytten till städerna var långt ifrån problemfri. Man hade inte stora, fina lägenheter som idag, utan små, mörka kyffen där många familjemedlemmar skulle dela på utrymmet. Man hade inga toaletter i lägenheten, utan fick samsas med grannarna om dass på gården du kan tänka dig att det var kallt på vintern. Duschar fanns inte vid den här tiden och när badbaljan åkte fram så var den många som skulle samsas om samma badvatten. Avfallshanteringen var dålig, även om många städer från mitten och slutet av 1800-talet började införa kommunal sophantering ocjh latrintömning. De här ohygieniska förhållandena var naturligtvis en grund för spridning av olika smittsamma sjukdomar. Under 1800-talet var koleran en vanlig dödsorsak i städerna, men även vanliga bakterieinfektioner som lunginflammation tog livet av många barn och äldre. Den stora fattigdomen gjorde att många barn var undernärda, vilket gjorde dem mer mottagliga för sjukdomar. Idag är det svårt för moderna svenska föräldrar att föreställa sig hur vanligt det var förr att föräldrar miste ett eller flera barn i någon sjukdom. Familjen förändras Under jordbrukssahället hade alla familjemedlemmar haft tydliga roller och funktioner. Mannen hade sina arbetsuppgifter och kvinnan hade sina. Barnen fick tidigt vara med i arbetet och lära sig de uppgifter som ingår i skötseln av gården. När många familjer lämnade jordbrukssamhället för att börja arbeta inom industrin förändrades allt det här. Nu var det inte längre fadern eller husbonden som var familjens ständiga överhuvud istället var det fabrikens ägare och förmän som bestämde vad man skulle arbeta med, hur mycket man skulle arbeta och när man fick gå hem. Det var vanligt att hela familjen arbetade på samma fabrik, såväl make som maka och barn. Förändringen gjorde att föräldrarna förlorade en del av sin auktoritet som makthavare och att barnen påverkades mer av andra i omgivningen inte bara fabriksägare och förmän, utan av alla de andra barnen som arbetade på fabrikerna och bodde på samma gata. Familjemedlemmarna var inte längre lika beroende av varandra och de starka band som tidigare höll samman familjen i vått och torrt var inte längre lika hårt knutna

5 Billig arbetskraft Det var vanligt att barn arbetade i industrisamhällets fabriker. Men till skillnad från jordbruksarbetet, där ett av arbetets syften var att förbereda barnen för det vuxna jordbruksarbetet, handlade barnarbete i fabrikerna enbart om att utnyttja billig arbetskraft. Många fabriksägare anställde gladeligen kvinnor och barn, eftersom de gavs lägre löner än vuxna män. Barn kunde med lätthet klara av flera av de enklare arbetsuppgifter som fanns på fabriken. Under första hälften av 1800-talet utgjordes nästan hälften av all arbetskraft inom textil-, tobaks- och tändsticksindustrin av barn under 15 år. År 1833 infördes en lag om att barn under nio år inte fick arbeta. Åldersgränsen för anställning sattes 1846 till 12 år. År 1881 skärptes lagen så att barn inte fick anställas förrän de avslutat sin skolgång samt att barn mellan 12 och 14 år inte fick arbeta mer än sex timmar per dag. Barn mellan 14 och 18 år fick arbeta högst tio timmar om dagen. Idag måste barn ha fullgjort sin skolplikt och fyllt 16 år för att kunna anställas. Fritid Det var också under den här tiden som politiker och makthavarare började engagera sig i barns och ungdomars fritid. Man såg med fasa på hur industriarbetarnas barn roade sig med att hänga på gator och torg och ställa till med rackartyg när deras föräldrar arbetade. Busiga arbetarbarn blev över- och medelklassens angelägenhet dels var det viktigt för hela samhället att fostra goda samhällsmedborgare, dels ville man inte att buset skulle smitta av sig på de egan barnen. Några av de åtgärder som togs för att åtgärda problemet med busiga barn i stan var att man inrättade en rad institutioner som skulle passa och fostra barnen och ungdomarna på deras fritid. För de små barnen inrättades från mitten av 1800-talet barnkrubbor, föregångaren till dagens förskolor. Många fattiga skolbarn fick efter skoldagens slut gå till arbetsstugor, där de fick ägna sig åt olika typer av hantverk. Arbetsstugorna kom vid slutet av 1800-talet. De allra flesta barn fick dock inte plats i barnkrubbor och arbetssugor, utan fick klara sig på egen hand med syskon och grannar. socken ett administrativt område, föregångare till kommun. Folkskolan I samband med att familjens roll förändrades såg man ett ökat behov av att samhället skulle bidra till barnens fostran och lärande. Ett led i detta var att riksdagen 1842 beslutade att alla barn i Sverige skulle gå i folkskola. Det blev socknarnas och församlingarnas ansvar att driva skolan och de fick fem år på sig att bygga upp en fungerande skolverksamhet. I själva verket tog det mycket längre tid innan alla svenska barn gick i skolan år 1847 var endast hälften av de skolpliktiga barnen inskrivna i skolan och vid inspektionstillfällena var endast hälften av dessa barn närvarande. Det var många som var negativt inställda till den obligatoriska skolan inte bara föräldrar, som behövde barnens arbetskraft, utan också kyrkan, som såg det som sin uppgift att sköta undervisningen av barnen. Några av de ämnen som ingick i folkskolans undervisning vid den här tiden var läsning, skrivning, räkning, teckning, geografi, historia, kristendom och idrott. Barn och vuxna Barn vid den här tiden var fortfarande en typ av andra klassens medborgare. Vuxna hade en självklar auktoritet som inte ifrågasattes av den yngre generationen. Det var heller aldrig fråga om att barnen fick vara med och bestämma inte i hemmet och absolut inte i skolan. diskutera fundera på 1. Fanns det någonting som var bra i jordbrukssamhällets syn på barn som vi saknar i dagens samhälle? 2. Var går gränsen för aga, tycker du? Är det t.ex. okej att ta tag hårt i ett barns arm om det gör något dumt? Varför/varför inte? 3. Skulle du helst varit barn i ett fattigt jordbrukssamhälle eller i ett fattigt industrisamhälle? Varför? 74 75

6 Barnens århundrade 1900-talet skulle medföra enormt stora förändringar i människors liv. Den tekniska utvecklingen som följde industrialiseringen ökade välfärden för de flesta, åtminstone här i västvärlden. Detta bidrog till att människor fick bättre livsvillkor och bättre bostäder, men också att de kämpade sig till fler sociala rättigheter. Detta gällde inte minst barnen. Ellen Key År 1900 gav författaren och pedagogen Ellen Key ut boken Barnens århundrade. Boken var en kritik mot dåtidens syn på barn och en samling av idéer om hur man kunde förbättra barns levnadsvillkor och förutsättningar i livet. Några av Ellen Keys grundidéer kring barn och familj var: Att barn har en enorm potantial att utvecklas, men att deras livsvillkor måste förbättras för att möjliggöra utvecklingen. Kris i befolkningsfrågan Makarna Alva och Gunnar Myrdal kom att få mycket stor betydelse för utvecklingen i Sverige under 1900-talet. De var båda aktiva inom socialdemokratin och hade många idéer kring familjepolitiken och samhällets sociala utveckling. År 1934 gav de ut en bok med titeln Kris i befolkningsfrågan. Krisen de syftade på var att befolkningstillväxten var på nedgående och att man skulle behöva införa en aktiv befolkningspolitik för att fortsätta utveckla den svenska välfärden. Men befolkningspolitiken handlade inte om att alla skulle börja producera fler barn: en positiv befolkningspolitik bör icke inriktas på att få enstaka fattiga familjer att föda ett mycket stort antal barn, utan att förmå det stora flertalet att föda låt oss säga t. ex. 3 barn.. Makarna Myrdal var också positiva till tvångssteriliseringar, bland annat av sinnesslöa, alltså människor med utvecklingsstörning. Detta sågs om ett steg i riktningen om ett perfekt samhälle med perfekta medborgare. Tvångssteriliseringar förekom i flera europeiska länder vid den här tiden. Att barn ska få utvecklas fritt och att skolan inte ska försöka omforma eller likforma eleverna. Att rösträtt för kvinnor skulle vara ett viktigt steg mot ett mjukare samhälle. Att barnarbete och barnaga är två av de värsta missförhållanden som dåtidens barn fick utstå. Att den stränga kristendomen och den disciplinära skolpedagogiken utgör hinder i barns utveckling. Alla dessa tankar var radikala och mycket moderna vid det förra århundradets början. Ellen Key fick utstå mycket kritik på grund av sina idéer, men hon fick också mycket beröm och medhåll. Hennes tankar kom att få stor betydelse för debatten kring barn och skola. De bidrog också till den fortsatta utvecklingen av ett socialt omhändertagande samhälle där barnen fick ta mycket plats. En lagom stor och välanpassad familj? 76 77

7 reform en samhällelig förändrig som planeras och genomförs under lång tid, ofta efter många politiska diskussioner Barnens fostran Paret Myrdal ville inte bara få en jämn och ökad befolkningstillväxt, de ville också att samhället skulle se till att de nya barnen skulle få en så god start i livet. Man visste ju att barn med goda uppväxtvillkor har stora möjligheter att utvecklas till goda samhällsmedborgare. De ansåg att ansvaret för barnens fostran skulle delas av föräldrarna och samhället. Därför förespråkade de en rad olika reformer inom familjeområdet allt ifrån allmänt barnbidrag och utbyggd barnomsorg till genomtänkt bostadsbyggande och inrättande av mödravård- och barnavårdscentraler. I synnerhet Alva Myrdal var mycket engagerad i frågor som rörde barn och skola. Hon var kritisk till dåtidens barnkrubbor, som hon menade bara var en förvaringsanstalt. Istället ville hon se en offentlig barnomsorg med utbildade pedagoger som skulle ha en viktig roll i barnens fostran och lärande. Folkhemmet Folkhemmet är ett begrepp som beskriver den socialdemokratiska samhällsidé som formade stora delar av Sverige under första hälften av 1900-talet. Tanken med folkhemmet var att en stark stat skulle skapa ett samhälle som var som ett hem för hela befolkningen. Istället för att låta människor leva sina egna liv och skapa sina egna förutsättningar så skulle staten se till att alla fick vad de behövde. En av folkhemmets viktigaste uppgifter var därför att ha en effektiv familjepolitik som: gav båda föräldrarna möjlighet att arbeta, exempelvis genom generösa föräldraförsäkringar och offentlig barnomsorg som alla hade råd med. utformade bernomsorg och skola av hög kvalitet och med ett innehåll som var format att fostra och utbilda kommande generation. Tanken med folkhemmet var naturligtvis inte bara att göra medborgarna glada, utan också att forma dem så att de kunde fylla sin funktion i samhället. Det här sättet att omforma ett samhälle och dess medborgare genom lagstiftning, reformer, planering och utbildning kallas ibland social ingenjörskonst. De socialdemokratiska politikerna Alva och Gunnar Myrdal hade stort inflytande på den svenska barn- och familjepolitiken. Paret hade tre egna barn här ses Alva med de två döttrarna. Barnen börjar ta plats De samhällsförändringar som ägde rum under 1900-talet gav barnen mer plats. Barn blev viktigare än någonsin och det gick inte längre att styra dem med gamla traditioner och vuxen auktoritet. Det demokratiska perspektivet spillde över på synen på barnen, vilket gjorde att de plötsligt fick någonting att säga till om. Barnens och ungdomarnas nyvunna frihet gjorde att de fick större möjligheter att leva ut sin barndom och sin tonårstid på ett mer upproriskt sätt än tidigare. Med samhällets skyddsnät var det inte längre lika farligt om man råkade hamna i klistret det var alltid någon som tog hand om dig. Det blev också möjligt för barn och ungdomar att ifrågasätta den vuxna generationen och dess värderingar

8 promiskuös sexuellt lösaktig, lössläppt Den nya ungdomen Under 1940-och 50-talet blev ungdomarna synliga som en ny och betydelsefull grupp i samhället. Tidigare hade man gått direkt från att vara barn till att bli vuxen, men nu förlängdes barndomen med några ljuva år då man nästan var vuxen, men inte behövde ta samma ansvar som en vuxen. Ungdomarna skilde sig från barnen och vuxengenerationen genom sitt mode, sin musik och sin livsstil. Välfärden hade gjort att även ungdomarna hade pengar, vilket gjorde dem till en köpstark grupp. Den nya ungdomen hade dessutom tid att ägna sig åt nöjen när skol- eller arbetsdagen var slut fanns det flera timmar att fylla med dans, fika och andra fritidsaktiviteter. Den vuxna generationen såg med fasa på när de vilda ungdomarna släppte loss i vilda danser, drack öl, svor och var promiskuösa. Nu dök också flera nya ungdomskulturer upp, ofta importerade från England och USA. Det var rockers, raggare och mods som senare följdes av hippies, punkare, hårdrockare och alla de ungdomskulturer som finns idag. diskutera fundera på 1. Vad kan politiker göra för att få människor att föda fler barn? 2. Tycker du att alla människor har rätt att skaffa barn? Varför/varför inte? 3. Vem tycker du ska ansvara för barnens fostran och varför? 4. Är det bra att ha en väl utbyggd barnomsorg så att båda föräldrarna kan arbeta, eller borde föräldrar vara hemma med sina barn mer? Motivera! 5. Tror du att dagens vuxna förfäras över dagens ungdomar på samma sätt som på 1950-talet? Vad förfäras de i så fall av? Dagens barn Dagens barn har en helt annan roll i samhället än barnen i de tidigare jordbruks- och industrisamhällena. Synen på barn och ungdomar har förändrats enormt under de senaste hundra åren, liksom synen på barndomen och ungdomsåren. Istället för att hela tiden befinna sig i bakgrunden har barnen flyttats fram till första rummet. Barns rättigheter Några av de stora framstegen som gjorts för barnens plats i samhället har gjorts genom lagstiftningar och konventioner. Många av de svenska lagar som handlar om barn sätter barnens bästa och ofta också barnens egen vilja längst fram. Det gäller t.ex. Socialtjänstlagen (SoL), Föräldrabalken och Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Detta visar att man idag har en helt annan respekt för barn än man hade förr. Ett annat viktigt framsteg är FN:s konvention om barns rättigheter, som trädde i kraft år Konventionen innehåller 54 artiklar om barns rättigheter inom olika områden. Barnkonventionens fyra viktigaste artiklar är 2, 3, 6 och 12 - dessa kallas de fyra grundprinciperna. Artikel 2 säger att alla barn har lika värde och att inga barn får diskrimineras. Artikel 3 säger att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Artikel 6 säger att alla barn har rätt att överleva, leva ovh utvecklas. Artikel 12 säger att barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i frågor som rör dem själva. Även om konventionen inte är en lag är den ett viktigt dokument som visar vilken syn på barn som ska råda i dagens demokratiska samhälle

9 Barnens förändrade funktion I såväl jordbrukssamhället som industrisamhället fyllde barnen tydliga funktioner. De var viktig arbetskraft på gården och en försäkran om att man själv skulle bli omhändertagen när man blev äldre. Det var något praktisk och funktionellt med att ha barn. Dagens barn har inte alls samma funktion. Istället för att bidra till hushållets inkomster så kostar de pengar. Inte heller är de nödvändiga för att ta hand om oss när vi blir gamla det ordnar kommunens äldreomsorg. Idag är det snarare så att barnen har en emotionell funktion. Man föder inte barn av praktiska skäl, utan för att man vill. Kanske tycker man att det verkar roligt och mysigt att ha barn, kanske gillar man tanken på att vara en familj, kanske vill man leva upp till omgivningens förväntningar eller kanske är barnet en bekräftelse på vår egen kompetens. Den emotionella relationen Barnens starka emotionella funktion gör att synen på barn, barndom och fostran har förändrats. I vissa familjer är barnens framgångar och misslyckanden blir lika viktiga för föräldern som för barnet. Därför är det många föräldrar som lägger mycket tid, pengar och engagemang i sina barns utveckling. Högst upp på önskelistan för de emotionellt engagerade föräldrarna är att deras barn ska vara lyckliga. I bästa fall leder detta till att barnen blir trygga, kompetenta och väl rustade för vuxenlivet. I värsta fall leder det till att barnen blir oroliga, osjälvständiga och dåliga på att hantera motgångar. Samtidigt som många av dagens föräldrar som gör allt för sina barn så finns det föräldrar som inte gör tillräckligt för sina barn. De kan själva ha det svårt med fysisk eller psykisk ohälsa, missbruk eller andra sociala problem. Här kan barnen hamna i skymundan eller i värsta fall bli offer för misshandel och övergrepp. Det finns också många föräldrar som vill sina barns bästa, men som helt enkelt inte orkar med. Stress och krav och känslan av att inte räcka till kan skapa dåligt samvete och ångest hos föräldern. Den praktiska synen på barn har ersatts av den emotionella. Frihet och ansvar I en perfekt värld finns det en balans mellan frihet och ansvar ju mer frihet en person får, desto mer ansvar måste den också ta. Så fungerar det också ofta när barn växer upp. Det lilla barnet har inte mycket frihet, utan måste snällt finna sig i föräldrarnas regler och rutiner. Samtidigt behöver det inte ta något ansvar. Skolbarnet får lite mer frihet kan gå till kompisar själv och får stanna uppe längre på kvällarna. Parallellt med den ökade friheten kommer ett ökat ansvar, t.ex. att man läser sina läxor och städar sitt rum. Tonåringen har ännu mer frihet, men förväntas också ta ett större ansvar för sig själv och sin omgivning. Det skyddande samhället och omtänksamma föräldrar har gjort att många barn och ungdomar inte längre behöver ta lika mycket ansvar. Några av de ansvarsområden som krympt för många är: Att hjälpa till hemma. Att jobba extra och ta ekonomiskt ansvar. Att själva ta sig till och från skola och fritidsaktiviteter. Att själva ta ansvar för sin utbildning och framtid. Samtidigt har friheten på flera sätt ökat man får vara ute längre på kvällarna, man får mer pengar och många barn och ungdomar får tillbringa hur mycket tid de vill framför tv och dator. Kan en förälder idag förbjuda sin 13-åring att spela våldsamma datorspel? 82 83

10 Den långa barndomen och barnsliga vuxna En annan tydlig förändring i synen på barn, ungdomar och vuxna är att gränserna mellan generationerna har suddats ut. Barndomen har blivit längre. Förr ställdes det mycket högre krav på barn och ungdomar i tidig ålder. Idag blir man behandlad som ett ansvarsbefriat barn under längre tid. Ungdomstiden har blivit längre. Förr hade man några år mellan barndom och vuxenålder, idag är det många som lever ungdomsliv upp i trettioårsåldern. Vuxna har blivit ungdomligare. Idag är det många föräldrar som levt mer busliv än sina tonårsbarn och som gärna vill fortsätta vara ungdomliga. De vill vara coola föräldrar som man kan prata med vad som helst om. De skyddade barnen Idag är det många människor som oroar sig för samhällets faror och därför gör allt för att skydda sina barn från olycksfall, sjukdomar och pedofiler. De följer dem till skolan, ger dem mobiltelefoner i tidig ålder och omger sig med skyddande hjälmar, kläder, mediciner, hygien och regler. Faran med en alltför skyddande omgivning är att barnen själva kan bli oroliga och självständiga. Frigörelsen från föräldrarna blir svår och den långa barndomen blir ännu längre. diskutera fundera på 1. Tror du att du kommer vilja ha barn? Varför/varför inte? 2. Vad kan det få för följd om barn och ungdomar inte får träna på att ta ansvar? 3. Är det bra med ungdomliga föräldrar eller är det bättre om det finns en tydlig gräns mellan barn och vuxna? Varför? 4. Hur skulle du vilja fostra dina barn när det gäller frihet och ansvar, självständighet och färberedelse för vuxenlivet? Sammanfattning Synen på barn, barndom och fostran har förändrats mycket under de senate tvåhundra åren. I jordbrukssamhället var familjen väldigt viktig. Alla familjemedlemmar hade sina funktioner och arbetsuppgifter och barnen fostrades för att själva en dag kunna ta över arbetet på gården. Fostran och utbildning av barn i jordbrukssamhället skedde nästan uteslutande i hemmet. Det var familjen, och i viss mån ortens präst, som fostrade och utbildade barnen i läsning, skrivning och kristendomskunskap. Religionen spelade en stor roll i människors liv vid den här tiden. Industrialiseringen som började vid 1800-talets början medförde att många människor lämnade landsbygden och flyttade in i städerna för att arbeta i fabrik. Familjen förändrades och föräldrar och barn fick nya roller. Man bodde ofta trångt och under dåliga förhållanden. Barnens och ungdomarnas nya fritid utan passning gjorde att politiker och makthavare tog ett större ansvar för deras fostran, bland annat genom att starta barnkrubbor och arbetsstugor. Under 1900-talet skedde många stora förändringar i många människors liv, inte minst i barnens. En av orsakerna till detta var den ökade välfärden. Samhällsdebattörer och politiker som Ellen Key och Alva Myrdal bidrag till ett förändrat synsätt på barnen och familjen. Under 1900-talet genomfördes en rad reformer som förbättrade villkoren för barn och familjer. Man byggde ut barnomsorgen, införde föräldraförsäkring och satsade stort på skola och fritid för barn och ungdomar. Dagens barn har en helt annan status är barnen för hundra år sedan. Deras rättigheter skyddas genom lagstiftning och de ses som en viktig grupp i samhället

11 instuderingsfrågor uppgifter 1. Vad är ett jordbrukssamhälle? 2. Varför var familjen viktig i det svenska jordbrukssamhället? 3. Vem ansvarade för fostran och utbildning av barnen i jordbrukssamhället? 4. Vad är en katekes? 5. Vad är aga och när förbjöds det? 6. Vad är urbanisering? 7. Varför var barn populära som arbetskraft i fabrikerna? 8. Inom vilka industrier var det särskilt vanligt med barnarbetare? 9. Vilken status hade barn i jordbruks- och industrisamhället? 10. Vilka kritiserade beslutet om obligatorisk folkskola och varför? 11. Hur kom det sig att samhället tog över en del av ansvaret för barnens fostran under slutet av 1800-talet? 12. Vem var Ellen Key och vad hette den bok som hon gav ut år 1900? 13. Vilken kritik hade Ellen Key mot barns rådande levnadsföhållanden? 14. Vad var Kris i befolkningsfrågan? 15. Vad hade Alva och Gunnar Myrdal för idéer om barn- och familjepolitik? 16. Vad var folkhemmet? 17. Vad innebär social ingenjörskonst? 18. Ge exempel på reformer och annat som förbättrade barns och familjers levnadsvillkor under 1900-talet. 19. På vilka sätt skilde sig 1940-och 50-talets ungdomar från tidigare generationer? 20. Ge exempel på lagar som handlar om barn. 21. Vad är FN:s konvention om barns rättigheter? 22. På vilka sätt har barns funktion förändrats sedan jordbrukssamhället? 23. Ge exempel på hur barns frihet och ansvar ökar med åldern. 24. Vad kan det få för negativa konsekvenser om ett barn överbeskyddas? 1. Arbeta enskilt eller i par. Intervjua en äldre person, gärna någon du känner, om vad man hade för syn på barn när de var unga och hur de tycker att synen på barn har förändrats. Berätta sedan för varandra om era intervjuer i grupper. 2. Arbeta enskilt. Gör ett fördjupningsarbete om barn vid en viss tidpunkt i historien, t.ex talet, 1850-talet eller 1970-talet. Ta reda på så mycket du kan om lagstiftning, levnadsvillkor och den allmänna synen på barn och ungdomar vid den tiden. Redovisa muntligt eller skriftligt och komplettera med bilder. 3. Låna ett exempelar av Luthers lilla katekes från biblioteket och läs från början till slut. Diskutera hur det kan ha varit att ha denna bok som enda läromedel. 4. Arbeta i grupp och gör ett arbete kring ett av avsnitten i boken. Det kan t.ex. vara barnarbete, barnaga, folkskolan, barnkrubbor eller folkhemmet. Använd olika källor, ta reda på lagstiftning och komplettera gärna med bilder. Redovisa muntligt för resten av klassen. 5. Arbeta enskilt eller i par. Intervjua en ung förälder om hans eller hennes syn på barn, barndom och barnuppfostran. Berätta för varandra om era intervjuer i grupper. 6. Tillbaka till familjen Lundgren: Sitt i grupper och diskutera situationen vid fikabordet. Finns det någonting som ni skulle gjort annorlunda om ni var Mia och Per? I så fall vad? Avsluta med en diskussion i helklass och spela eventuellt upp ett rollspel där ni visar hur ni skulle hanterat situationen