DAGVATTENUTREDNING GÖKEGÅRD

Transkript

1 DAGVATTENUTREDNING GÖKEGÅRD

2

3 Sammanfattning Samhällsbyggnadskontoret i Partille kommun arbetar med att ta fram en detaljplan för Gökegård i tätorten Öjersjö som ligger i södra Partille. Området ligger centralt i Öjersjö mellan Nya Öjersjövägen och Kåsjön. Enligt kommunens senaste planer är det lämpligt att området bebyggs med ca 500 bostäder plus service. Planområdet ligger inom vattenskyddsområde då Kåsjön är Partilles vattentäkt. Syftet med rapporten är att översiktligt beskriva dagvattenhanteringen inom planområdet i nuläget och efter exploatering enligt planförslag. Huvudsakligen består planområdet av skogsmark men det finns även ängs- och åkermark i den östra och södra delen av området. Inom planområdet finns idag ett dre antal bostäder och gårdar utspridda. Det har tidigare utförts en naturinventering av kommunen inom utredningsområdet. I naturinventeringen pekas bland annat ett antal områden ut med Höga naturvärden. Det finns två recipienter för dagvattnet från området, det är Kåsjön och Maderna- Haketjärn. Den övervägande delen av dagvattnet leds idag till Kåsjön. Kåsjön är idag kommunens huvudvattentäkt vilket ställer stora krav på den framtida dagvattenhanteringen inom området. Dagens dagvattenavrinning sker nästan uteslutande genom ytlig avledning i diken och på marken. Vägar avvattnas till grunda vägdiken eller direkt till naturmark där det infiltrerar. Området har delats in i ett antal dre avrinningsområden utifrån den planerade exploateringen. För respektive avrinningsområde har sedan dagens avrinning och den framtida avrinningen efter en exploatering beräknats. Utifrån detta har behovet av fördröjning tagits fram för respektive område. Förslag på hur dagvattenhanteringen efter en exploatering ska lösas redovisas för respektive avrinningsområde men även för området i stort. Intentionerna är att skapa en så naturlig dagvattenhantering som möjligt med öppna dagvattenlösningar i form av avrinningsstråk, stuprörsutkastare, genomsläppliga beläggningar mm. För området som helhet planeras en avlång damm och ett magasin för att fördröja dagvattnet. Vidare kommer befintlig myr som skall bevaras nyttjas för viss utjämning och rening. Då området planeras är det viktigt att utnyttja de befintliga förhållandena så mycket som möjligt och planera säkra sekundära rinnvägar genom området. 3(40)

4 Den föreslagna dagvattenhanteringen innebär att dagvatten både fördröjs och renas. Den sammantagna bedömningen är att det inte blir någon förändring gällande hydrologin i Kåsjön eller Maderna Haketjärn. Gällande påverkan på Miljökvalitetsnormen för Kåsjön är den sammantagna bedömningen att den planerade exploateringen inte kommer ha några nämndvärda konsekvenser 4(40)

5 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte 7 2 Förutsättningar Gällande detaljplan Riktlinjer från VA-huvudmannen 8 3 Nulägesbeskrivning Planområdet Geotekniska förhållanden Recipient Planområdets nuvarande avvattning 10 4 Hydrologiska beräkningar 19 5 Principförslag på dagvattenhantering efter exploatering Höjdsättning inom utredningsområdet Generellt för utredningsområdet Förslag på samlad fördröjning Principlösning för respektive område 22 6 Principer för omhändertagande av dagvatten Stuprörsutkastare Svackdiken och diken Rain Gardens Gröna tak Magasin Dammar 34 7 Översvämningsrisker 35 8 Föroreningsbelastning och recipientpåverkan 36 9 Byggskedet Samlad bedömning 37 5(40)

6 11 Referenser Bilagor 40 Bilaga 1 Befintliga förhållanden Bilaga 2 Fotopunkter Bilaga 3 Översiktliga dimensioneringsberäkningar för samlad fördröjning Bilaga 4 Översiktliga dimensioneringsberäkningar för delområden Bilaga 5 Principförslag föreslagen dagvattenhantering Bilaga 6 Områdesnumrering 6(40)

7 1 Bakgrund och syfte Samhällsbyggnadskontoret i Partille kommun arbetar med att ta fram en detaljplan för Gökegård i tätorten Öjersjö som ligger i södra Partille. Området ligger centralt i Öjersjö mellan Nya Öjersjövägen och Kåsjön. Området har sedan 1990-talet funnits med i kommunens utbyggnadsplaner och sedan 1999 finns en fördjupad översiktsplan som pekar ut området som möjligt för bostäder och service. Enligt kommunens senaste planer är det lämpligt att området bebyggs med ca 500 bostäder plus service. Planområdet ligger inom vattenskyddsområde då Kåsjön är Partilles vattentäkt. Syftet med rapporten är att översiktligt beskriva dagvattenhanteringen inom planområdet i nuläget och efter exploatering enligt planförslag. Områdets avrinning och belastning på recipient före och efter exploatering av det berörda området beskrivs översiktligt. Slutligen lämnas även förslag på principer för framtida omhändertagande av dagvatten från planområdet. Platsbesök har genomförts av Tyréns AB och under torra förhållanden. De utformningar av fördröjningsmagasin och dagvattenavledning som är beskrivna i rapporten är förslag innehållande antaganden och skall därför inte förväxlas med en bygghandling. Alla ingående delar måste därför projekteras och dimensioneras innan byggstart. Stora Kåsjön Haketjärn Bild 1. Orienteringskarta. Källa: hitta.se

8 2 Förutsättningar 2.1 Gällande detaljplan Det finns idag ingen gällande detaljplan för utredningsområdet. 2.2 Riktlinjer från VA-huvudmannen Partille kommun är VA-huvudman. Området ingår inte idag i verksamhetsområde för dagvatten då det inte finns något dagvattennät utbyggt inom området. Efter exploatering är målsättningen att området omfattas av det kommunala verksamhetsområdet för dagvatten. I samband med detaljplanearbetet har kommunen ställt kravet att kommunens riktlinjer och rekommendationer följs avseende dagvattenhantering. Riktlinjer (Partille kommuns riktlinjer för olje- slam- och fettavskiljare) finns för parkeringsytor med mer än 30 p- platser som ska förses med oljeavskiljare. I övrigt är rekommendationen i kommunen att i normalfallet ska cirka 10 mm nederbörd kunna infiltreras på fastigheten. Rekommendationen är även att mellanskillnaden i avrinning mellan nuläge och efter exploatering från ett 10 uters 20-årsregn ska fördröjas inom fastigheten. Ovanstående krav gäller för flerfamiljshus och verksamhetsutövare. Friliggande villor omfattas inte av detta krav. Vidare ska skyddsföreskrifterna för Kåsjöns vattenskyddsområde beaktas. 3 Nulägesbeskrivning 3.1 Planområdet Det totala utredningsområdet omfattar totalt ca 44 ha. Huvudsakligen består planområdet av skogsmark men det finns även ängs- och åkermark i den östra och södra delen av området. Inom planområdet finns idag ett dre antal bostäder och gårdar utspridda. Närmast Nya Öjersjövägen är terrängen förhållandevis flack medan mot Kåsjön går det två höjdryggar som gör området mycket kuperat. Nivåskillnaderna inom området varierar mellan +149 m på de högsta delarna av höjdryggarna till +110 m nere vid Kåsjön. Vägarna inom området består främst av grusvägar som lokalt är belagda med asfalt och avvattning sker via öppna diken. Det har tidigare utförts en naturinventering av kommunen inom utredningsområdet. I naturinventeringen pekas bla ett antal områden ut med Höga naturvärden. Det framgår att inom vissa områden är det viktigt att hydrologin inte förändras från dagens förhållanden då det påverkar växt och djurliv negativt. De områden som ska bevaras redovisas i bild 3 och bilaga 1. 8(40)

9 Bild 2. Visar ett ortofoto över utredningsområdet samt områden med skyddsvärd natur som skall bevaras. Planområdet är ungefärligt markerat med en röd linje och de skyddsvärda områdena med grön linje. 3.2 Geotekniska förhållanden Det har utförts en geoteknisk utredning för utredningsområdet av SWECO daterad I den framgår följande. Jordlagerföljd Enligt jordartskartan utgörs området av berg eller ett ytligt jordtäcke på berg, morän samt torv, vilket stämmer väl överens med resultaten från utförda fältundersökningar. Jordlagren inom området består huvudsakligen av grusig sand och morän. På flera spridda platser har begränsad förekomst av ytliga torvlager påträffats vilka underlagras av grusig sand eller sandig morän. Lera har inte påträffats i någon undersökningspunkt. Djupet till fast botten är generellt 0-2 m över bergsryggarna och 1-5 m i övriga området. De största djupen har påträffats i områdets södra och sydöstra del. Grundvatten I samband med den geotekniska utredningen har grundvattenytans läge noterats i borrhålen. I den södra delen av den västra bergsryggen, samt i de lägre belägna delarna nedanför bergryggarna i anslutning till förekommande torvlager, har en mycket ytlig fri vattenyta observerats i utförda provtagningshål. Där det inte har påträffats torv på bergsryggarna, samt i den södra delen av området, har det inte påträffats något vatten i provpunkterna. 9(40)

10 3.3 Recipient Det finns två recipienter för dagvattnet från området, det är Kåsjön och Maderna- Haketjärn. Den övervägande delen av dagvattnet leds idag till Kåsjön Kåsjön Kåsjön är Partilles största sjö. Sjön är fiskrik med bland annat abborre, mört, gädda och ål. Många fåglar häckar i anknytning till sjön däribland storlom som årligen brukar häcka i den västra delen av sjön. Kåsjön är som tidigare nämnts Partille kommuns ytvattentäkt. Skyddsföreskrifterna är uppdelade i primär-, sekundär och tertiärzon. Gällande dagvatten finns inga specifika krav ställda inom någon av skyddszonerna. Det finns krav ställda inom alla zoner gällande ny etablering och ändring av enskild avloppsanläggning. Vidare är det även förbjudet att utföra fordonstvätt inom primär och sekundär zon med avfettningsmedel utan avlopp till spillvattenledning. Kåsjön har idag God ekologisk status och God kemisk ytvattenstatus exklusive kvicksilver. Miljökvalitetsnormen för vattenförekomsten är God ekologisk status 2015 och God kemisk ytvattenstatus Maderna Haketjärn Dagvatten från områdena närmast Nya Öjersjövägen i söder avleds främst via diken till Maderna och Haketjärn. Rinnvägen för dagvattnet är ungefär 1,5 km som kortast för att nå Maderna och Haketjärn. Sjöarna är inte upptagna som vattenförekomster och har därför inga av Vattenmyndigheten beslutade miljökvalitetsnormer knutna till sig. Maderna och Haketjärn utgör dock Natura 2000-område. Området består av två sammanlänkade dystrofa (brunfärgade av humusämnen) sjöar, den långsmala Maderna i norr och Haketjärn i söder, omgivna av ett större våtmarkskomplex (Länsstyrelsen Västra Götalands län, 2005a). Maderna och Haketjärn avvattnas av Kåbäcken som rinner ut i Säveån längre norrut. Det främsta bevarandesyftet i detta område är att bevara ett våtmarkskomplex med dystrofa sjöar och de arter som är knutna till dessa miljöer. Våtmarksmiljöerna hyser bl.a. värdefulla bestånd av klockgentiana och alkonblåvinge. I Kåbäcken, norr om Maderna och Haketjärn, finns strömstare och forsärla samt havsöring. 3.4 Planområdets nuvarande avvattning Dagens dagvattenavrinning sker nästan uteslutande genom ytlig avledning i diken och på marken. Vägar avvattnas till grunda vägdiken eller direkt till naturmark där det infiltrerar. Identifierade befintliga trummor inom området är klent dimensionerade och behöver läggas om och diken rensas. En överblick av planområdets befintliga förhållanden presenteras i bild 4. En mer detaljerad överblick ges i bilaga 1. 10(40)

11 Bild 4. Visar befintlig dagvattenavrinning och delavrinningsområden markerade med gul linje. Nedan redovisade bilder 5-19 redovisar befintliga förhållanden inom området. Fotopunkter redovisas i bilaga 2. Bild 5. Foto 1. Bild 5 är tagen åt sydost och visar Gökegårdsvägens anslutning till Öjersjövägen. Avvattning av vägen sker till vägdiken för vidare avledning. 11(40)

12 Bild 6. Foto 2. Bild 6 är tagen åt nordväst från Gökegårdsvägen och visar delar av ängsmark och en befintlig fastighet. Ängsmarken faller ner mot Kåsjön. Bild 7. Foto 3. Bild 7 är tagen i Gökegårdsvägens riktning åt väster. Vägen avvattnas till vägdiken utmed vägen. 12(40)

13 Bild 8. Foto 4. Bild 8 visar befintlig markbädd för spillvatten utmed Gökegårdsvägens södra sida. Bild 9. Foto 5. Bild 9 är tagen från Gökegårdsvägen i sydlig riktning. 13(40)

14 Bild 10. Foto 6. Bild 10 är tagen utefter grusväg till befintlig fastighet i nordostlig riktning. Vägen avvattnas till naturmark vid sidan om vägen. På nordvästra sidan av vägen löper en stenmur som bör bevaras. Bild 11. Foto 7. Bild 11 visar dikeskorsning av Gökegårdsvägen. Diket leds i en betongtrumma med dimensionen 225 under vägen och vidare i dike ner mot Kåsjön. Inloppet till trumman är delvis blockerat, endast i utloppet ser man trumman. Vägen har rasat ner lite vid inloppet som framgår av bilden, stort behov av åtgärder. 14(40)

15 Bild 12. Foto 8. Bild 12 visar granskog som ska bevaras bilden är tagen i nordlig riktning. Bild 13. Foto 9. Bild 13 visar alsumpskog som ska bevaras bilden är tagen i västlig riktning. 15(40)

16 Bild 14. Foto 10. Bild 14 visar befintlig bäck i alsumpskogen nära utloppet i Kåsjön. Bäcken meandrar sig ner genom naturen mot Kåsjön. Bäcken ligger inom naturområde som skall bevaras. Bild 15. Foto 11. Bild 15 är tagen i sydvästlig riktning utefter Gökegårdsvägen. Avvattning sker till vägdiken och naturmark vid sidan om vägen. 16(40)

17 Bild 16. Foto 12. Bild 16 är tagen i västlig riktning utefter Gökegårdsvägen. Avvattning sker till vägdiken och naturmark vid sidan om vägen. Bild 17. Foto 13 Bild 17 visar bäckkorsning av Gökegårdsvägen. Dimension och typ av trumma går inte att se på plats. Eventuellt sker avvattningen i ett dränerande material bestående av trasiga betongrör under vägen. Efter korsning fortsätter bäcken ner till Kåsjön. Korsningen kräver åtgärder för att fungera i framtiden. 17(40)

18 Bild 18. Foto 14. Bild 18 visa del av befintlig åkermark i södra delen av området. Bilden är tagen åt nord väst. Bild 19. Foto 15. Bild 19 visar befintligt avrinningstråk i kanten av ekskogen som ska bevaras. 18(40)

19 4 Hydrologiska beräkningar Hydrologiska beräkningar har genomförts enligt rationella metoden (Svenskt vatten AB, 2004) och med nederbördsdata från Svenskt vatten AB (2011b) för förutsättningarna före respektive efter exploateringen. Beräkningarna av de framtida flödena efter exploatering har modifierats med ett klimatpåslag om 20 %. Beräkningarna för flöden och uppskattning av erforderliga fördröjningsvolymer som genomförts innehåller antaganden om t.ex. markanvändning och avrinningskoefficienter mm. Samtliga ingående parametrar och resultat presenteras i bilaga 3 för den samlade fördröjningen och bilaga 4 för delområdena. Eftersom större delen av området består av naturmark är avrinningen från området relativt långsam i dagsläget. Detta medför att hela delavrinningsområdet inte bidrar med dagvatten vid ett 10-utersregn under befintliga förhållanden. För att hela delavrinningsområdet skall bidra med dagvatten till lågpunkten under befintliga förhållanden krävs ett regn med en längre varaktighet. Denna längre regnvaraktighet, som varierar mellan områdena, har således använts vid beräkningar av den befintliga avrinningen. Avrinningsförloppet efter exploatering blir avsevärt mycket snabbare eftersom nya hårdgjorda ytor ersätter fyllnadsmaterialet. I detta fall är det rimligt att använda ett regn med 10 uters varaktighet. Dagvattenflöden varierar kraftigt beroende på regnets återkomsttid. För att förtydliga skillnaden mellan de flöden som uppstår vid regn med olika återkomststider har flöden beräknats för olika återkomststider och varaktigheter, se bilaga 4. 19(40)

20 5 Principförslag på dagvattenhantering efter exploatering Utformningen av utredningsområdet efter en exploatering framgår av skissförslag bild 20, se även bilaga 5. Bild 20. Framtagen planskiss ger en god överblick av området efter exploatering Området kommer att övergå från i princip enbart naturmark och öppen avledning av dagvatten till att bli bebyggt med bostäder, service och vägar med tillhörande parkeringar. Detta innebär att dagvattensituationen kommer att genomgå en stor förändring och det kommer krävas åtgärder för att imera förändringar i hydrologin inom utredningsområdet. För att nå en hållbar dagvattenhantering krävs insatser i alla stegen i vattnets väg från där droppen faller tills att den når recipienten. Områdets karaktär och topografi kommer i stora delar vara lämplig för en delvis öppen dagvattenhantering och lokalt omhändertagande av dagvattnet. 20(40)

21 5.1 Höjdsättning inom utredningsområdet Då den framtida höjdsättningen för fastigheter och vägar inom området inte är känd har utredningen utgått från de befintliga marknivåerna. I några fall har antaganden gjorts om framtida höjdsättning utifrån skissförslag och verkliga förhållanden. Vad som är viktigt att beakta i den framtida höjdsättningen inom området är kommunens krav på dämningsnivåer som för dagvatten är 0,1 meter över gatunivån. Ytterligare en viktig aspekt är att inte skapa några instängda områden samt att skapa säkra sekundära rinnvägarna i området. Det finns mycket goda förutsättningar att skapa sekundära rinnvägar inom området om bebyggelsen anpassas till den befintliga topografin. 5.2 Generellt för utredningsområdet Generellt för principförslaget är att behålla hydrologin inom området så orörd som möjligt, speciellt i de områden som är känsliga och ska bevaras. Det är endast för område A och eventuellt delar av område F nedan som avledning av dagvatten sker från ett avrinningsområde till ett annat. Avskärande diken anläggs utefter tomtgränser och vägar som angränsar till högre liggande naturmark eller högre liggande fastigheter, om det finns risk för att ytvatten kan rinna in på fastigheten eller över vägen. I området finns ett flertal naturliga ytliga avrinningstråk som bör bevaras i så ursprungligt läge som möjligt för att säkerställa en god avvattning av området. Det är viktigt att uppströms dagvatten kan passera genom området även efter en exploatering. Detta säkerställs exempelvis genom att anlägga ytliga avvattningsstråk utformade som svackdiken eller diken. Dessa avvattningsstråk bör utformas med stor kapacitet för att kunna fungera även vid kraftiga flöden. Områdesnumreringen för beskrivningarna nedan redovisas i bild 21 och i bilaga 6. Bild 21. Redovisas områdesnumrering för beskrivningarna. 21(40)

22 5.3 Förslag på samlad fördröjning Fördröjningsdamm I I det naturliga avrinningstråket skapas här en översvämningsyta för att utjämna dagvattenflödet från område A, B, C och D. Denna fördröjning utformas lämpligen som en torr damm som kan fördröja vatten vid behov. Det är viktigt att det finns bräddmöjligheter från dammen då den inte dimensioneras för att klara maxflödet vid ett 20 års regn. I utloppet från dammen skapas en oljefälla för att förhindra spridning av en eventuell oljeförorening till recipienten. Dagvatten från uppströms naturområden leds inte in i dammen. Från Damm I leds vattnet vidare i öppna system till Myren II. Myren II Myren II består av en befintlig trädbevuxen myr med sumpskog i kanterna som ska bevaras enligt naturinventeringen. Hit leds vattnet från de ytliga avvattningsstråken och Damm I. Myren uppskattas ha en viss kapacitet att fördröja dagvatten innan avledning under Gökegårdsvägen och vidare ner till Kåsjön i den befintliga bäcken. Denna fördröjning är värdefull för att kunna utjämna flödet ytterligare vid extrema regn. Fördröjningsmagasin III Fördröjningsmagasin III anläggs i grönytan som ligger i vägslingan i område K. Magasinet anläggs för att utjämna dagvattenflödet från område I, K och R. Denna fördröjning utformas lämpligen som ett kassettmagasin. Det är viktigt att det finns bräddmöjligheter från magasinet då den inte dimensioneras för att klara maxflödet vid ett 20 års regn. Då grundvattenytans läge är osäker inom området är det viktigt att denna fastställs för att avgöra om kasettmagasin är en gångbar lösning. Dagvatten från uppströms naturområden leds inte in i magasinet. Efter magasinet avleds vattnet via en dagvattenledning då det passerar de friliggande villorna för att mynna i ett nytt dike som ansluter till björksumpskogen och vidare ner genom den till Kåsjön. 5.4 Principlösning för respektive område Område A Område A ligger på en höjd och består av friliggande villor. Det är troligtvis begränsade möjligheter till infiltration på grund av tunt jordlager inom området. Takvatten från fastigheterna avleds lämpligen via stuprörsutkastare för ytlig avledning, fördröjning och viss infiltration i marken. Uppfarter till fastigheterna utförs med någon typ av genomsläpplig beläggning exempelvis grus. Vatten som inte kan infiltrera avleds till dagvattenledning i gatan. 22(40)

23 Vägen i området avvattnas till dagvattenbrunnar som är anslutna till dagvattenledning i gatan. Flöde idag 12 l/s Flöde efter exploatering 130 l/s Volym att fördröja enligt ställda krav 73 m3 Tabell 2. Visar nuvarande och framtida uppskattade dagvattenflöde från avrinningsområde A samt volym dagvatten som skall fördröjas för att uppfylla ställda krav Område B Område B ligger på en höjd och består av flerfamiljshus. Det är troligtvis begränsade möjligheter till infiltration på grund av tunt jordlager inom området. Fördröjning av dagvatten inom området åligger fastighetsägaren innan avledning till dagvattenledning. Takvatten från fastigheterna avleds lämpligen via stuprörsutkastare för ytlig avledning, fördröjning och viss infiltration i marken. Uppfarter till fastigheterna utförs med någon typ av genomsläpplig beläggning exempelvis grus. Vatten som inte kan infiltrera avleds till dagvattenledning i gatan. Vägen i området avvattnas till dagvattenbrunnar vilka är anslutna till en dagvattenledning i gatan. Dagvattenledningen leder dagvattnet till Damm I, där det fördröjs. Dagvattenledningen kommer troligtvis att behöva borras på del av sträckan då en höjd skall passeras. Flöde idag 22 l/s Flöde efter exploatering 118 l/s Volym att fördröja enligt ställda krav 61 m3 Tabell 3. Visar nuvarande och framtida uppskattat dagvattenflöde från avrinningsområde B samt volym dagvatten som skall fördröjas för att uppfylla ställda krav Område C Område C ligger i en sluttning och består av flerfamiljshus med tillhörande parkeringar. Det är troligtvis begränsade möjligheter till infiltration på grund av tunt jordlager inom området. Fördröjning av dagvatten inom området åligger fastighetsägaren innan avledning till dagvattenledning. Takvatten från fastigheterna avleds lämpligen via stuprörsutkastare för ytlig avledning, fördröjning och viss infiltration i marken. 23(40)

24 Vatten som inte kan infiltrera och dagvatten från parkeringar leds till dagvattenledning i områdets södra delar. Dagvattenledningen mynnar i damm I. Flöde idag 19 l/s Flöde efter exploatering 72 l/s Volym att fördröja enligt ställda krav 35 Tabell 4. Visar nuvarande och framtida uppskattat dagvattenflöde från avrinningsområde C samt volym dagvatten som skall fördröjas för att uppfylla ställda krav Område D Område D består av friliggande villor. Det bedöms som möjligt att infiltrera visst vatten inom området. Takvatten från fastigheterna avleds lämpligen via stuprörsutkastare för ytlig avledning, fördröjning och infiltration i marken. Hårdgjorda ytor som uppfarter och gårdsytor utförs med genomsläppliga beläggningar i så stor utsträckning som möjligt. Vatten som inte kan infiltrera avleds till dagvattenledning i gatan. Dagvattenledningen leder dagvattnet till damm I, där det fördröjs. Vägar avvattnas till dagvattenbrunnar som ansluts till dagvattenledning. I områdets östra del anläggs ett öppet avvattningsstråk med stor kapacitet. Här är idag en naturlig lågpunkt som omkringliggande mark avvattnas via. Till detta stråk får endast dagvatten från tak, dränering och naturmark anslutas. m3 Flöde idag 18 l/s Flöde efter exploatering 128 l/s Volym att fördröja enligt ställda krav 69 Tabell 5. Visar nuvarande och framtida uppskattat dagvattenflöde från avrinningsområde D samt volym dagvatten som skall fördröjas för att uppfylla ställda krav Område E Område E är ett område med flerfamiljshus. Det bedöms som möjligt att infiltrera visst vatten inom området. Området förses med ytliga avvattningstråk för avvattning av ytvatten till Myren II. Fördröjning av dagvatten inom området åligger fastighetsägaren innan avledning till dagvattenledning. Lämpliga åtgärder kan vara stuprörsutkastare för takvatten, svackdiken med förhöjda dagvattenbrunnar, översvämningsytor eller magasin. m3 24(40)

25 Dagvattenledning släpper vattnet till Myren II. Parkeringsplatser ska avvattnas via oljeavskiljare enligt kommunens riktlinjer. Flöde idag 36 l/s Flöde efter exploatering 306 l/s Volym att fördröja enligt ställda krav 168 m3 Tabell 6. Visar nuvarande och framtida uppskattat dagvattenflöde från avrinningsområde E samt volym dagvatten som skall fördröjas för att uppfylla ställda krav Område F Område F är ett större område med flerfamiljshus. Det bedöms som möjligt att infiltrera visst vatten inom området. Området förses med ytliga avvattningstråk för avvattning av ytvatten till Myren II och Maderna Haketjärn. För att skydda de ekar som skall bevaras utefter områdets nordvästra kant läggs inga ledningar eller fördröjning i detta område. Endast ytliga avvattningsstråk som leder vattnet genom ekskogen anläggs med försiktighet, och anpassas till de naturliga förutsättningarna i området. Fördröjning av dagvatten inom området åligger fastighetsägaren. Lämpliga åtgärder kan vara stuprörsutkastare för takvatten, gröna tak, svackdiken med förhöjda dagvattenbrunnar, översvämningsytor eller magasin innan avledning till dagvattenledning. I områdets östra delar anläggs ett avvattningsstråk för avleding av ytligt dagvatten från angränsande naturmark. Dagvattenledning mynnar i dike utefter Nya Öjersjövägen för vidare avledning till Maderna-Haketjärn. Parkeringsplatser ska avvattnas via oljeavskiljare enligt kommunens riktlinjer. Flöde idag 36 l/s Flöde efter exploatering 452 l/s Volym att fördröja enligt ställda krav 256 m3 Tabell 7. Visar nuvarande och framtida uppskattat dagvattenflöde från avrinningsområde F samt volym dagvatten som skall fördröjas för att uppfylla ställda krav Område G Område G är ett område med villor. Det bedöms som möjligt att infiltrera visst vatten inom området. Området förses med ytliga avvattningstråk för avvattning av ytvatten till Myren II. För att skydda de ekar som skall bevaras utefter områdets sydöstra kant läggs inga ledningar eller fördröjning i detta område. Endast ytliga avvattningsstråk som leder vattnet genom ekskogen anläggs med försiktighet, och anpassas till de naturliga förutsättningarna i området. En dagvattenkulvert förläggs genom området för att samla upp de ytliga avvattningsstråken. 25(40)

26 Vid planeringen av områdets höjdsättning är det viktigt att beakta översvämningsrisken från Myren II och kommunens krav på dämningsnivåer. Lämpliga åtgärder för att skapa fördröjning inom området kan vara stuprörsutkastare för takvatten, svackdiken med förhöjda dagvattenbrunnar, översvämningsytor eller magasin innan avledning till dagvattenledning. Vatten som ej kunnat infiltrera eller avledas ytligt leds till dagvattenledning. Dagvattenledningen mynnar i dike som leder till Myren II. Parkeringsplatser ska avvattnas via oljeavskiljare enligt kommunens riktlinjer. Flöde idag 22 l/s Flöde efter exploatering 246 l/s Volym att fördröja enligt ställda krav 138 m3 Tabell 8. Visar nuvarande och framtida uppskattat dagvattenflöde från avrinningsområde G samt volym dagvatten som skall fördröjas för att uppfylla ställda krav Område H Område H är ett dre område med villor. Det bedöms som möjligt att infiltrera visst vatten inom området. Fördröjning av dagvatten inom området kan ske genom stuprör med stuprörsutkastare och ytledes avledning av takvatten till lägre liggande naturmark och vidare till alsumpskogen. Ett avskärande dike anläggs på vägens nordöstra sida (nordost om befintlig stenmur som bevaras) för att samla upp ytvatten från högre liggande delar. Diket mynnar i naturmark som faller ner mot alsumpskogen och Kåsjön dit vattnet rinner ytledes. I vägen anläggs en dagvattenledning som i ena ändan av området mynnar ut i slänt ner mot alsumpskogen för vidare naturlig ytlig avledning ner till Kåsjön, och i andra ändan till dagvattenledning och vidare till Myren II. Andelen hårdgjorda ytor imeras och utförs i första hand med genomsläppliga material exempelvis grus eller betonghålsten. Flöde idag 18 l/s Flöde efter exploatering 70 l/s Volym att fördröja enligt ställda krav 35 m3 Tabell 9. Visar nuvarande och framtida uppskattat dagvattenflöde från avrinningsområde H samt volym dagvatten som skall fördröjas för att uppfylla ställda krav Område I Område I ligger på en höjd och består av friliggande villor. Det är begränsade möjligheter till infiltration på grund av tunt jordlager inom området. 26(40)

27 Takvatten från fastigheterna avleds lämpligen via stuprörsutkastare för ytlig avledning, fördröjning och viss infiltration i marken. Uppfarter till fastigheterna utförs med någon typ av genomsläpplig beläggning exempelvis grus. Vatten som inte kan infiltrera avleds till dagvattenledning i gatan. Dagvattenledning anläggs i gatan och leder vattnet till Magasin III. Vägen i området avvattnas till dagvattenbrunnar som är anslutna till dagvattenledning i gatan. Flöde idag 38 l/s Flöde efter exploatering 200 l/s Volym att fördröja enligt ställda krav 104 m3 Tabell 10. Visar nuvarande och framtida uppskattat dagvattenflöde från avrinningsområde I samt volym dagvatten som skall fördröjas för att uppfylla ställda krav Område J Område J består av fem friliggande villor. Takvatten från fastigheterna avleds via stuprörsutkastare för ytlig avledning, fördröjning och infiltration i marken med avledning av eventuellt överskott till lägre liggande naturområde. Uppfarter till fastigheterna utförs med någon typ av genomsläpplig beläggning exempelvis grus. Vägen i området avvattnas till svackdiken som mynnar i slänt med naturmark. För dessa fastigheter föreslås att det inte byggs ut någon dagvattenledning utan de löser detta genom lokalt omhändertagande på tomtmark Område K Område K består av villor. Det bedöms som möjligt att infiltrera visst vatten inom området. Takvatten från fastigheterna avleds lämpligen via stuprörsutkastare för ytlig avledning, fördröjning och viss infiltration i marken. Uppfarter till fastigheterna utförs med någon typ av genomsläpplig beläggning exempelvis grus. Vatten som inte kan infiltrera avleds till dagvattenledning i gatan. Dagvattenledning anläggs i gatan och leder vattnet till Magasin III. Flöde idag 14 l/s Flöde efter exploatering 130 l/s Volym att fördröja enligt ställda krav 72 Tabell 11. Visar nuvarande och framtida uppskattat dagvattenflöde från avrinningsområde K samt volym dagvatten som skall fördröjas för att uppfylla ställda krav. m3 27(40)

28 Område L Område med tre stycken befintliga fastigheter. Dagvattenfrågan löses som idag men möjlighet ges att koppla på sig på dagvattenledning i gatan om behov föreligger för vidare avledning av vattnet till Myren II. Flöde idag 14 l/s Flöde efter exploatering 46 l/s Volym att fördröja enligt ställda krav 22 Tabell 12. Visar nuvarande och framtida uppskattat dagvattenflöde från avrinningsområde L samt volym dagvatten som skall fördröjas för att uppfylla ställda krav Område M m3 Område M ligger på en höjd och består av friliggande villor. Takvatten från fastigheterna avleds via stuprörsutkastare för ytlig avledning, fördröjning och infiltration i marken med avledning av eventuellt överskott till lägre liggande naturområde. Uppfarter till fastigheterna utförs med någon typ av genomsläpplig beläggning exempelvis grus. Vägen i området avvattnas till svackdiken som mynnar i slänt mot naturmark och dagvattenbrunnar kopplade till dagvattenledning i gatan där det finns. För dessa fastigheter föreslås att det inte byggs ut någon dagvattenledning utan de löser detta genom lokalt omhändertagande på tomtmark Område N Område N består av affärsverksamheter, service och parkeringar. Avvattningen från torgyta och tak ska fördröjas innan avledning sker till dagvattenledning. Fördröjning sker lämpligen genom Raingarden eller magasin. Det går även att kombinera dessa. Det planeras för två stycken större parkeringsplatser. Dagvatten från parkeringsplatserna fördröjs exempelvis i svackdiken med förhöjda dagvattenbrunnar eller genom avledning till magasin. Innan avledning till dagvattenledning måste dagvattnet passera oljeavskiljare enligt kommunens riktlinjer. Dagvattenledning mynnar i vägdike utefter Nya Öjersjövägen för vidare avledning till Maderna-Haketjärn. Flöde idag 19 l/s Flöde efter exploatering 234 l/s Volym att fördröja enligt ställda krav 132 m3 Tabell 13. Visar nuvarande och framtida uppskattat dagvattenflöde från avrinningsområde N samt volym dagvatten som skall fördröjas för att uppfylla ställda krav. 28(40)

29 Område O Område O består av flerfamiljshus. Det bedöms som möjligt att infiltrera visst vatten inom området. Fördröjning av dagvatten inom området åligger fastighetsägaren. Lämpliga åtgärder kan vara stuprörsutkastare för takvatten, svackdiken med förhöjda dagvattenbrunnar, damm eller magasin. En dagvattenledning anläggs för att ta omhand det fördröjda dagvattnet samt avvattna vägar. Dagvattenledningen mynnar i diket utefter Nya Öjersjövägen för vidare avledning till Maderna-Haketjärn. Parkeringsplatser ska avvattnas via oljeavskiljare enligt kommunens riktlinjer. Flöde idag 21 l/s Flöde efter exploatering 148 l/s Volym att fördröja enligt ställda krav 80 m3 Tabell 14. Visar nuvarande och framtida uppskattat dagvattenflöde från avrinningsområde O samt volym dagvatten som skall fördröjas för att uppfylla ställda krav Område P Område P är ett område med flerfamiljshus och parkering. Det bedöms som möjligt att infiltrera visst vatten inom området. Området förses med ytliga avvattningstråk för avvattning av ytvatten till Myren II. För att skydda de ekar som skall bevaras utefter områdets sydvästra kant läggs inga ledningar eller fördröjning i detta område. Endast ytliga avvattningsstråk som leder vattnet genom ekskogen anläggs med försiktighet, och anpassas till de naturliga förutsättningarna i området. Lämpliga åtgärder för att skapa fördröjning inom området kan vara stuprörsutkastare för takvatten, svackdiken med förhöjda dagvattenbrunnar, översvämningsytor eller magasin innan avledning till dagvattenledning. Vägar och vatten som ej kunnat infiltrera eller avledas ytligt leds till dagvattenledning. Dagvattenledning ansluter till ledning som mynnar i diket utefter Nya Öjersjövägen för vidare avledning till Maderna-Haketjärn. Parkeringsplatser ska avvattnas via oljeavskiljare enligt kommunens riktlinjer och skall anslutas mot Maderna Haketjärn. Flöde idag 6 l/s Flöde efter exploatering 32 l/s Volym att fördröja enligt ställda krav 17 m3 Tabell 15. Visar nuvarande och framtida uppskattat dagvattenflöde från avrinningsområde P samt volym dagvatten som skall fördröjas för att uppfylla ställda krav. 29(40)

30 Område Q Område Q är ett dre område med fem villor. Det bedöms som möjligt att infiltrera visst vatten inom området. Fördröjning av dagvatten inom området kan ske genom stuprör med stuprörsutkastare och ytledes avledning av takvatten till dagvattenbrunnar eller naturmark där det är möjligt. I vägen söder om området anläggs en dagvattenledning som mynnar i Myren II. Andelen hårdgjorda ytor imeras och utförs i första hand med genomsläppliga material exempelvis grus eller betonghålsten. Flöde idag 8 l/s Flöde efter exploatering 31 l/s Volym att fördröja enligt ställda krav 15 m3 Tabell 16. Visar nuvarande och framtida uppskattat dagvattenflöde från avrinningsområde Q samt volym dagvatten som skall fördröjas för att uppfylla ställda krav Område R Område R består av parhus. Det bedöms som möjligt att infiltrera visst vatten inom området. Fördröjning av dagvatten inom området åligger fastighetsägaren innan avledning till dagvattenledning. Takvatten från fastigheterna avleds lämpligen via stuprörsutkastare för ytlig avledning, fördröjning och viss infiltration i marken. Uppfarter till fastigheterna utförs med någon typ av genomsläpplig beläggning exempelvis grus. Vatten som inte kan infiltrera avleds till dagvattenledning i gatan alternativt till avrinningsstråket som anläggs mellan område R och K. Dagvattenledning anläggs i gatan och leder vattnet till Magasin III. Flöde idag 21 l/s Flöde efter exploatering 90 l/s Volym att fördröja enligt ställda krav 45 m3 Tabell 17. Visar nuvarande och framtida uppskattat dagvattenflöde från avrinningsområde R samt volym dagvatten som skall fördröjas för att uppfylla ställda krav. 30(40)

31 6 Principer för omhändertagande av dagvatten Vid planering av dagvattenhantering som ska vara långsiktigt hållbar är det tre faktorer som är viktiga att beakta kvantitet, kvalitet och gestaltning. Kvantitet det vill säga mängden vatten som måste hanteras i området genom trögavledning och utjämning i diken och dammar. Även vattnets kvalitet kommer att tas upp liksom möjligheter att använda vattnet i områdets gestaltning. Traditionell dagvattenhantering i tätortsbebyggda områden bygger ofta på att leda dagvatten direkt ner i underjordiska ledningssystem. Ett alternativ till detta är LOD, lokalt omhändertagande av dagvatten, vilket innebär att dagvattnet istället tas omhand lokalt på platsen genom fördröjning, infiltration och reducering. Exempel på åtgärder som används för lokalt omhändertagande av dagvatten är genomsläppliga markbeläggningar, gröna tak, vegetationsytor för infiltration och perkolation samt uppsamlingsdammar. På dessa sätt kommer dagvattnet växterna och området till nytta, samtidigt som belastningen på ledningssystemen skar. Omhändertagande av dagvatten i öppna system där dagvattnet blir synligt kan medföra ytterligare mervärden i området - såsom estetiska, ekonomiska, ekologiska, biologiska, pedagogiska, miljömässiga och tekniska. Nedan redovisas några av de olika metoder som kan användas för att fördröja och rena dagvatten. 6.1 Stuprörsutkastare För att ska och fördröja dagvatten från takytor kan man leda ut takvatten till närliggande grönytor eller diken via stuprörsutkastare. Vid större flöden kan det krävas ränndalar för att ska risken för erosion vid utloppet. Bild 22. Visar stuprörsutkastare med ränndal från ett flerfamiljshus i Berlin. Ränndalen mynnar sedan i ett svackdike. (Foto E. Carlsson) 31(40)

32 6.2 Svackdiken och diken Skillnaden mellan de olika dikestyperna är att svackdiken är svagt skålformade och relativt breda och grunda, medan diken har större släntlutning, de är även lite smalare och djupare. Diken och svackdiken är gräsbeklädda med vattentåligt gräs. De har en viss magasinerande förmåga och ska inte anläggas med för mycket fall då infiltrationen skar. Där det är ont om plats kan man utföra makadamfyllda diken som fördröjer och jämnar ut flödet på ett bra sätt. Både svackdiken och makadamfyllda diken kan förses med en dränledning i eller under dikesbotten för att öka kapaciteten. 6.3 Rain Gardens En Rain Garden kan beskrivas som en grund försänkning i landskapet dit dagvatten kan ledas via avrinning från omkringliggande ytor. Konceptet bygger på att efterlikna den naturliga hydrologiska vattencykeln genom att fördröja, reducera och rena det inströmmande dagvattnet så nära källan som möjligt. Bild 23. Rain Garden på våren i Västra Hamnen, Malmö. (Foto Hanna Ahlström Isacson) 6.4 Gröna tak Gröna tak går ut på att placera levande växtlighet ovanpå tak. Traditionellt sett består växtligheten av fetblad- och fetknoppsväxter, men nya vegetationskombinationer utvecklas med tid och efterfrågan. Takvegetationen gör så att avrinningen av regnvatten från takytor filtreras, fördröjs och reduceras. Regnvattnet filtreras då det passerar genom takvegetationen och samlas i upplag på taken där växterna och solenergin kan ta tillvara på och reducera dagvattnet. Vid små nederbördsmängder (< ca 5 mm) kan gröna tak hålla kvar regnvattnet i vegetationstäcket. Vid större nederbördsmängder fungerar de gröna taken mer som fördröjande magasin i dagvattenhanteringen. 32(40)

33 Fördelarna med gröna tak är dock fler än så. Takvegetation förbättrar stadsklimatet genom högre luftfuktighet, bättre luftkvalitet och lägre ljudnivåer samt förbättrar den biologiska mångfalden. Takvegetation isolerar även byggnaden mot uppvärmning sommartid och mot avkylning vintertid. Detta ger ett jämnare inomhusklimat så att behovet av såväl kylanläggningar som uppvärmning skar. På så sätt sparas både energi och pengar. Takvegetation skyddar även det underliggande tätskiktet mot UVljus och snabba temperaturväxlingar, vilket annars skulle slita på tätskikten med tiden. Bild 25. Blommande sedumtak i Norra Hallsås, Lerums kommun. (Foto H. Ahlström Isacson) 6.5 Magasin Magasin kan utföras på lite olika sätt. Det gemensamma är dock att deras främsta funktion är att fördröja och jämna ut dagvattenflöden. De kan antingen utformas som stenkistor vilket innebär att magasinet fylls med grov makadam som omsluts av en geotextil. Inlopp och utlopp utförs ofta med dränledningar. Makadammagasin har en effektiv volym på ca 30 % av magasinets totala volym. Sedan finns det ett flertal olika system med plastkasetter som grävs ner och omsluts med geotextil. Plastkasetter och liknande lösningar har en betydligt större effektiv volym vilket medför att den totala magasinstorleken skar drastiskt. Plastkasetter har en ungefärlig effektiv volym på 95 %. Viktigt att tänka på vid användande av plastkonstruktioner är att de kräver en sta täckning om ytan ska trafikeras. En begränsning som denna typ av magasin har är att de måste ligga över grundvattenytan annars kommer de stå fulla med grundvatten och inte fungera. Behöver man skapa utjämning under grundvattenytan får detta göras med någon form av tät lösning. Detta sker företrädesvis genom rörmagasin med täta fogar. 33(40)

34 6.6 Dammar Dammar är en mycket vanlig metod att använda i dagvattenhanteringen. De har en magasinerande och fördröjande effekt, men även en renande påverkan på dagvattnet. En av de viktigaste reningsprocesserna i öppna dammar är sedimentation. Genom sedimentation sjunker suspenderat material till botten och eftersom tungmetaller fosfor, kväve, TSS och BOD delvis är bundna till partiklar så renas det inkommande vattnet. De används ofta för att ta omhand vägdagvatten, men är också lämpliga att anlägga i närheten av bostadsområden. De kan mer eller dre infiltrera vatten beroende på konstruktion och lokala förutsättningar. Det finns två huvudtyper av dammar som har lite olika funktion och syfte, nämligen våta och torra dammar. Dammar bör utföras med möjlighet till bräddning så att inte dammen svämmar över okontrollerat vid stora flöden. Säkerhet Beträffande barnsäkerhet vid dammar är det viktigt att detta beaktas i projekteringen. Exempel på åtgärder är flacka slänter ner mot dammen samt att inte placera stora stenar och liknande i närheten av stranden som inbjuder till lek. Vidare ska botten i strandkanten vara flack och utföras med ett fast material som man kan gå på. Våta dammar Våta dammar utförs så att de alltid har en vattenspegel. För att kunna klara detta krävs att det inte är för litet basflöde kopplat till dammen, det bör vid osäkra basflöden finnas en möjlighet att fylla på med vatten från renvattennätet vid risk för uttorkning. Våta dammar utförs ofta med ett tätt bottenskikt för att hindra infiltration och därmed ska risken för uttorkning. Vattenytans läge bör vara relativt konstant över tiden för att skapa bra levnadsförhållanden för växter och djur. Dammens djup ska gärna varieras med grunt vid kanterna och djupare ut mot mitten. För att skapa ett naturligt utseende kan man konstruera uddar och liknande, det är dock viktigt att dammen utförs hydrauliskt riktigt. Bild 26. Visar dagvattendamm med permanent vattenyta i Borås. (Foto E. Carlsson) 34(40)

35 Torra dammar Torra dammar utförs så att de torkar ut med jämna mellanrum, detta gör det relativt enkelt att rensa dammarna från sediment som avsatts. De kan eventuellt uppfattas som dre estetiska än de våta dammarna beroende på det varierande vattenståndet över tiden, som medför att det inte blir samma växtlighet som i de våta dammarna. Översvämningsytor är en variant av torra dammar. Det är ytor som ofta har ett annat användningsområde tex parkeringsplats eller fotbollsplan. Där kan vattnet stiga upp och svämma över vid kraftig nederbörd för att sedan torrläggas. Översvämningen sker kontrollerat utan att det uppstår skador på fastigheter och liknande. Bild 27. Visar översvämningsytor som är seriekopplade i stadsmiljö. Bilden är från Berlin. (Foto E. Carlsson) 7 Översvämningsrisker Vid ihållande och intensiva regn som överstiger de dimensionerande förutsättningarna kommer dagvattensystemet att överbelastas. Dagvatten kommer då att backa upp i ledningar och brunnar och avrinna även på marken. Om utredningsområdet höjdsätts och husen placeras med utgångspunkt från de naturliga förhållandena så finns det goda möjligheter att säkra upp området med väl fungerande sekundära rinnvägar. De föreslagna ytliga avvattningsstråken kommer att skapa en effektiv avledning av ytvatten ner mot bla myren och alsumpskogen. Myren kommer att jämna ut flödet innan det når alsumpskogen vilket är bra. Avrinningstråket mot Maderna-Haketjärn kan fördröjas i diken utefter Nya Öjersjövägen och den långa rinnvägen jämnar också ut flödet innan recipienten. 35(40)

36 8 Föroreningsbelastning och recipientpåverkan Dagvattenkvalitén efter exploatering kommer att bero på vilka ytor som dagvattnet kommer i kontakt med på sin väg till recipienten. Dagvatten från en villa eller flerbostadfastighet är inte förorenat om kloka materialval har gjorts vid exploateringen. Dock kan de som bor i dessa fastigheter använda kemikalier för tex ogräsborttagning, gödsling, husrengöring, fasad- eller biltvätt. Om detta sker kan det medföra en risk att föroreningarna sprids till Kåsjön och skapar en förorening av vattentäkten. Därför är det viktigt med information till boende och verksamhetsutövare inom området att de befinner sig inom ett vattenskyddsområde med speciella regler som måste följas. Vägtrafik och byggmaterial är två källor som bidrar till föroreningar i dagvattnet. Dagvatten från trafikerade ytor kan innehålla en mängd olika föroreningar som tungmetaller, PAH och oljerester. Byggmaterial som metaller kan ge ifrån sig tungmetaller till dagvatten. De större parkeringsplatserna inom området som överstiger 30 parkeringar kommer att förses med oljeavskiljare innan avledning till recipient. Genom medvetna materialval kan föroreningshalten i dagvattnet skas. Det bör inte finnas några omålade metallytor som tex koppartak, galvade stolpar, räcken och liknande. Endast målade metallytor bör tillåtas inom området. Det föreslagna principförslaget för dagvattenhanteringen innebär att dagvatten leds över vegetationsytor, i diken och dammar eller våtmarker. Det innebär att dagvattnet kommer genomgå en naturlig rening genom sedimentation, växtupptag och filtrering. Med tanke på områdets utformning är bedömningen att föroreningsinnehållet i dagvattnet kommer att vara låga så länge det inte sker någon otillåten tillförsel av kemikalier eller liknande. 36(40)

37 9 Byggskedet Under anläggningsskedet är risken mycket stor för grumling och utsläpp av främst oljeprodukter från entreprenadmaskiner. Genom att redan i inledningsskedet ha vidtagit åtgärder för att förhindra utsläpp kan effekterna av byggverksamheten dämpas eller helt utebli. Eftersom ett utsläpp på mycket kort tid kan nå Kåsjön är detta viktigt att beakta. Exempel på åtgärder som kan vidtas är slam- och oljeavskiljning i containersystem av dag- och dränvatten från arbetsområden (se figur 28). Det kan även under byggskedet vara aktuellt att lägga ut avgränsande skärmar vid utloppen i Kåsjön. Bild 28. Rening av dränvatten från byggverksamhet, Citybanan Stockholm 10 Samlad bedömning En effekt av att planområdet byggs ut är förändrad avrinning från området vilket kan ge konsekvenser i recipienterna längre nedströms. När det gäller konsekvenserna på recipienterna på grund av förändrad markanvändning görs följande bedömningar: Det aktuella planområdet avvattnas redan idag till dessa recipienter. Föreslagen dagvattenhantering innebär att dagvatten både fördröjs och renas. Sammantagna bedömningen är att det inte blir någon förändring gällande hydrologin i Kåsjön eller Maderna Haketjärn. Det är viktigt att boende och verksamhetutövare regelbundet informeras om gällande krav och förbud på användning av tex fasadtvättning, ogräsbekämpning och biltvätt inom området. Detta för att förhindra föroreningsspridning till Kåsjön. 37(40)

38 Föreslagen principlösning innebär ingen förändring av de befintliga avrinningsområdena i någon större omfattning. Det är ett dre område som får en ny avledning till Kåsjön. Detta område är dock litet i jämförelse med hela avrinningsområdet så det bedöms inte ha någon negativ påverkan. Påverkan på de skyddade områdena efter en exploatering bedöms som liten. Det sker en fördröjning av flödena i flera steg enligt principförslaget och den trädklädda myren fungerar även den som en extra fördröjning vid kraftiga regn. Mängden föroreningar i dagvattnet bedöms öka marginellt då det är övervägande bostäder som planeras inom området. Det föreslås inga direkta utlopp i Kåsjön. Dagvatten från centrumområdet med tillhörande parkeringar leds inte till Kåsjön. Dagvatten från parkeringsytor passerar oljeavskiljare enligt kommunens riktlinjer innan avledning. Likaså görs bedömningen att ingen nämnvärd påverkan på Natura 2000 området Maderna Haketjärn borde föreligga. De skyddsvärda naturtyper (3160,4010, 7140 och 91D0) som ingår i Natura 2000-området Maderna-Haketjärn är alla känsliga för förändringar i hydrologin och några även för förändringar i vattnets kemi. Planområdet är litet i förhållande till myrområdets storlek, vilket innebär att en eventuell ökning av dagvatten till recipienten är marginell sett till storleken på myrområdets totala tillrinningsområde. Eftersom planerna för området och de planerade dagvattenåtgärderna inte innebär någon ökning av det maximala dagvattenflödet samt att risken för en negativ påverkan på vattenke är liten bedöms inte naturvärdena i Natura 2000-området påverkas negativt av planförslaget och inte motverka en gynnsam bevarandestatus för naturtyperna. Gällande påverkan på Miljökvalitetsnormen för Kåsjön är den sammantagna bedömningen att den planerade exploateringen inte kommer ha några nämndvärda konsekvenser. Ovanstående bedömningar gäller under förutsättning att området byggs ut enligt föreslagna lösningar i dagvattenutredningen. Att frångå de öppna systemen med ytlig avledning, fördröjning och infiltration medför att negativa konsekvenser kan uppstå på naturvärden och vattentäkten Kåsjön. 38(40)