Phrenicus. Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet. Bättre vård med brukarstyrda sängar

Transkript

1 Phrenicus Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet nr Medlemstidning nr Bättre vård med brukarstyrda sängar Bård Bakke sidan 7 NY PSYKIATRILAG UNDER DEBATT NY anställningsform framgångsrik ORDFÖRANDEMÖTET GAV ENERGI

2 2 Medlemsbladet Utgivare Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet Ansvarig utgivare Per G Torell, förbundsordförande tel Innehåll Tidningen ska spegla förbundets själ och skildra situationen för anhöriga och personer med psykisk sjukdom. Phren är det grekiska ordet för själ. Antal nummer Phrenicus kommer ut fyra gånger per år och skickas ut till alla förbundets medlemmar. Redaktionskommitté Sture Andreasson Kent Blomnell Ulla Elfving Ekström Per G Torell Redaktör Kristina Kleinert redaktion@schizofreniforbundet.se Layout Kristina Kleinert Adress Schizofreniförbundet Hantverkargatan 3G, Stockholm tel fax office@schizofreniforbundet.se Omslag Foto: Kristina Kleinert Upplaga 4000 ex Manusstopp Nr 3, 2012 Manusstopp Utgivningsdag Tryck Exaktaprinting AB Villkor Gästskribenter står själva för sina åsikter. Redaktionen ansvarar inte för insänt material och vi redigerar ibland. Använd max 800 tecken för insändare. Citera oss gärna - men glöm inte att namnge källan. Per G: Möte med föreningarna gav inspiration Tack alla ni som deltog på ordförandemötet i Täby! Det var roligt att träffas och vi fick en hel del samtal med varandra. De flesta var nöjda men önskade fler samtal i mindre grupper. Det tar vi till oss. Ordförandemötet är ett bra tillfälle för samtal och ömsesidig inspiration. I dagarna har 32 kommuner via SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) ansökt och fått medel för att tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan starta försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning kallad IPS (Individual Placement and Support). Modellen bygger på personens egen vilja, att direkt sätta igång att söka, börja och behålla ett arbete, utan arbetsförberedande träning. Läs mer om IPS i på sidan 10 här i Phrenicus. Den 4 juni inbjuder Socialstyrelen till en introduktionsdag i Stockholm. Förbundet deltar tillsammans med Attention och RSMH genom NSPH (Nationell Samling för Psykisk Hälsa). Vi deltar också i ett seminarium om arbete arrangerat av läkemedelsföretaget Janssen i Almedalen den 3 juli tillsammans med Marcus Sandborg, socialförsäkringsminister Ulf Kristersson, Ing-Marie Wieselgren, SKL, Per Larshans, hållbarhetschef vid MAX hamburgerrestauranger, och flera andra. Skicka mig gärna synpunkter från er erfarenhet, så att jag kan komma med tydliga argument i debatten. För att på ett självständigt sätt kunna hantera en jobbsituation behöver man stöd och hjälp. Har du rätt kognitivt hjälpmedel? Har du hjälpmedel alls? Det är också ett stort område att lyfta fram. Och det finns ganska mycket att välja bland. Många hälsningar i försommartid, medan syrenerna blommar här i söder! Per G Torell Förbundsordförande

3 Phrenicus nr TEORI I NY AVHANDLING: Koppling schizofreni - infektion Personer med schizofreni har oftast höga halter av det inflammatoriska ämnet kynurensyra i hjärnan. En genetisk sårbarhet i kombination med en tidig infektion kan öka risken för insjuknande i schizofreni. Den teorin lägger forskaren Maria Holtze fram i en ny avhandling. Forskningen kring kynurensyra och dess betydelse för utvecklande av schizofreni är relativt ny. Flera studier pekar nu i samma riktning. Det är sedan tidigare väl belagt att det finns en ärftlighet vad gäller risken att drabbas av schizofreni, liksom vissa andra psykiska sjukdomar. Men de genetiska studierna kan inte förklara allt. - Vår teori är att personer med schizofreni dels har en genetisk defekt, vilket leder till höga halter av kynurensyra, dels ytterligare påspädning av kynurensyra genom en infektion under fosterstadiet eller tidigt i livet. Det är den dubbla belastningen som skulle förklara varför inte alla med den defekta genen drabbas, säger Maria Holtze, som är fil.dr. vid farmakologiska institutionen vid Karolinska Institutet (KI) i Solna. Hennes avhandling i januari 2012 handlar just om detta. Hon betonar att det handlar om experimentell forskning som inte testats i kliniska studier utan enbart vid djurförsök. Försöken har gjorts på möss som tillförts en Maria Holtze är fil.dr. vid Karolinska Institutet i Solna. Vi är bara i början, men håller hypoteserna kan det komma läkemedel på sikt som skulle kunna förebygga schizofreni. infektion, ett influensavirus. Efter en tid har forskarna kunnat mäta förhöjda värden av kynurensyra. En annan grupp möss fick enbart en tillförsel av kynurensyra, utan föregående infektion. Många möss visade i test beteendestörningar som är typiska vid schizofreni. Vid mätningar av kynurensyrahalten hos människor har det visat sig att den genetiskt betingade höga halten av det misstänkta ämnet fanns även hos friska individer, något som påvisas avhandlingen. - Det är därför vi tror att det krävs ett ytterligare påslag, som kan ha kommit antingen genom en infek- tion under fosterstadiet hos modern, eller under tidiga barnaår, upp till tioårsåldern, säger hon. Det kan exempelvis handla om influensavirus eller herpesvirus, det gemensamma är att de ger en inflammation i hjärnan som är oerhört känslig när den är under utveckling. Andra studier har presenterat ett samband mellan schizofreni och parasiten Toxoplasma gondii, som är vanlig hos katter. Ett tänkbart scenario är att typen av psykisk sjukdom beror på vilken del av hjärnan som blir påverkad, vilket innebär att även andra psykiska sjukdomar skulle kunna härledas till kombinationen genetik-infektion. - Detta är den första studien. Nu måste vi upprepa den och styrka dess resultat. Just har över 100 möss fått kynurensyra. Vi är bara i början, men håller hypoteserna kan det komma läkemedel på sikt som skulle kunna förebygga schizofreni och andra psykiska sjukdomar, säger Maria Holtze. Text och foto: Marianne Hühne von Seth

4 4 Medlemsbladet Per G Torell, förbundsordförande, längst till vänster i grön skjorta, med representanterna från lokala föreningar. Ordförandemötet blickar framåt Ett 50-tal representanter från Schizofreniförbundets lokala föreningar träffade förbundsstyrelsen helgen maj i Täby. Mötet granskade året som gått och planerade för det nya. Förbundsordförande Per G Torell berättade om verksamheten Han framhöll anhörigstudien. - Låt oss använda den när vi driver frågan om personligt ombud. Studien visar att det är ett halvtidsjobb att vara anhörig och kostar cirka 2600 kr i månaden. Anhörigas vårdbörda tyder på att hjälpen från kommun och landsting är otillräcklig. Per G Torell pekade vidare på bussprojektet 2011 som aktualiserade frågan om arbete för personer med schizofreni och liknande psykoser. - I sommar deltar vi i Almedalen med den intressepolitiska frågan om arbete. Till hösten lyfter vi den regionalt i Göteborg, Östergötland, Stockholm och Skåne, berättade Per G Torell. Frågan om arbete är brännande. Nu rekommenderas en arbetsrehabiliterande insats i de nationella riktlinjerna för psykosociala insater för personer med schizofreni. Insatsen är bevisat verksam och - Den viktigaste frågan är att på alla nivåer betrakta människor med psykiska funktionsnedsättningar som en resurs, säger Martin Johansson. Han är ny ordförande för föreningen i Kungälv. Martin har själv schizofreni. kallas IPS, (Individual placement and support), se sidan 10. Vidare diskuterade mötet frågor som några av föreningarna hade skickat in. Problemen med utanförskap och fattigdom framfördes av föreningen i Gävleborg. - Värdigt bemötande i vården och samhället är mest angeläget. Arbetslivsfrågan engagerar mig också, säger Maria Dahlbäck, ordförande i Linköping. Marias intresse väcktes av hennes systers schizofreni. Låga ersättningar och höga omkostnader gör att de flesta med allvarlig psykisk sjukdom saknar medel för någon som helst guldkant i tillvaron. Anhöriga bidrar ofta med redan beskattade pengar - Detta borde vi tala mer om, sa

5 Phrenicus nr Göran Sjöstedt, ordförande från Gävleborg. - Vi behöver ett forum på Schizofreniförbundets hemsida framhöll flera av de lokala representanterna. Ett annat angeläget spörsmål som föreningen i Västmanland satte fingret på var: Vilka är våra medlemmar? - Det är bra att ha både själverfarna och anhöriga som medlemmar. Det ger en stabil organisation och fördjupad kunskap, sa Per G Torell. Förbundsstyrelen har sedan flera år en erfarenhetsgrupp som består av personer med egen erfarenhet av schizofreni. Frågan om konkurrensutsättning av verksamheter för personer med psykisk funktionsnedsättning togs upp av föreningen i Västmanland. - Säg nej till konkurrensutsättning! Trygghet och kontinuitet är centralt för vår grupp, sa Majken Eriksson, ordförande i Västmanland. Mötet hade delade meningar i frågan. Några framhöll att upphandlingen är det viktigaste och att man kan stoppa vidareförsäljning till riskkapitalbolag redan i kontraktet. Kvalitet och granskning av verksamheter ansåg andra vara mest angeläget. Flera av deltagarna uttryckte önskemålet att ha mera av erfarenhetsutbyte och mindre av enkelriktad information i fortsättningen. Förbundsstyrelsen stödjer det önskemålet och vill utveckla de årliga sammankomsterna till att bli ett stort tillfälle för samtal och ömsesidig inspiration. Text och foto: Kristina Kleinert Läs om anhörigstudien och bussprojektet i Phrenicus nr 3, 2011 Insändare Phrenicus har fått en del brev. Vi tackar så mycket! Insändare ska vara en viktig del av tidningen. Utrymmet är dock begränsat. Därför vill vi be dig som skriver att använda max 800 tecken. Insändaren här nedan har de rätta måtten. Kaos är granne med Gud Man hör ibland någon hävda att: gränsen mellan geni och galenskap är knivskarp. I rent neurologiska termer så beror detta fenomen på att förmågan att kunna se logiska samband ofta löper amok hos den som insjuknar i schizofreni. Men det är just den förmågan som är den mest värdefulla egenskapen för till exempel en vetenskapsman. Det är därför som så många, stora tänkare har slutat sina dagar i armod. Deras associationsförmåga har medgivit att de tänjt på kr till ny bok Schizofreniförbundet stödjer Cecilia Brain som är överläkare för Nå Ut-teamet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Hon får kronor för att skriva en lärobok enligt vårdprogrammet Integrerad Psykiatri. Pengarna kommer från Schizofrenifonden. Boken ska användas av anhöriga och själverfarna i kontakten med vårdgivare. Den kan också utgöra läromedel i studiecirklar. mänsklighetens dittillsvarande gränser. Men när deras betydelsefulla kopplingsförmåga har spelat dem alltför löjeväckande spratt, så har det slutat illa för dem när de tyvärr har gjort sig socialt omöjliga hos sin omgivning. Annorlunda uttryckt så blir geniets främsta tillgång hans största fiende om denna tillgång inte kan kontrolleras på sätt som leder till ett socialt accepterat beteendemönster. Modern neuroleptika löser dock detta problem. Dr Jan Stenis Boktipset Onyttig som en ros Lauveng, Arnhild Stockholm: Sivart, Orig:s titel: Unyttig som en rose (norska) ISBN Författaren har varit inlagd på psykiatriska avdelningar i tio år med diagnosen schizofreni. Idag är hon friskförklarad och psykolog. Hennes bok är självbiografisk och beskriver hur en psykotisk människas symtom har sin logik och mening.

6 6 tvångsvård Medlemsbladet Ny psykiatrilag under debatt Många röster kom till tals under konferensen Psykiatrisk tvångsvård i mars. En av dem tillhörde psykiatern Herman Holm, som arbetar i ett projekt med syfte att uppnå bättre vård med mindre tvång. Herman Holm, psykiater och överläkare i Skåne. Den två dagar långa konferensen i Stockholm behandlade tvångsvård från olika perspektiv. Här fanns själverfarna, anhöriga, läkare, forskare och experter på plats i en fullsatt hörsal på Stora Essingen i Stockholm. Även förslaget till ny psykiatrilagstiftningen diskuterades. Herman Holm, som är psykiater och överläkare i Region Skåne, gav en översikt över hur tvångsvården och tvångsåtgärder ser ut i dagens Sverige och hur den såg ut i går. Han har en unik inblick i den praktiska verkligheten genom sitt arbete i det treåriga projektet Bättre vård, mindre tvång på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). - Det är ett förbättringsarbete där vi samlar team från psykatriska avdelningar över hela Sverige. Där arbetar vi med att sätta mål och förbättra tvångsvård och tvångsåtgärder. Det kan handla om att behandla patienten med respekt och bibehållen värdighet. Herman Holm ger exempel: - När man utsatt patienten för en tvångsinjektion eller bältesläggning kan man se till att erbjuda patienten samtal efteråt. Då går man gemensamt igenom det som hände, i syfte att förebygga en upprepning. Även själva tvångsåtgärden kan göras mindre obehaglig om personalen är lyhörd och kan sätta sig in i patientens situation. Vid en bältesläggning kan patienten få lyssna på musik och det är viktigt att personalen talar om vad som händer, i konkreta ordalag. Ibland kan problematiken vara den omvända, att samhället inte tillgriper tvångsvård trots närståendes rop på hjälp för en familjemedlem som far illa utan vård, men som inte själv vill ha någon. Herman Holm är väl medveten om den svåra konflikt som ligger i att som läkare respektera den vuxne patientens rätt till integritet och de anhörigas behov av att få vara delaktiga. - Det är en oerhörd tragik att se hur ledsna och förtvivlade föräldrar kan bli utestängda från planeringen av vården. Emellertid tror Herman Holm att den nya psykiatrilag som blir verklighet om förslaget får gehör kan innebära flera förbättringar, trots att redan förslaget har blivit hårt kritiserat. - I den nuvarande tvångslagstiftningen står att det ska föreligga ett oundgängligt behov av heldygnsvård för att tvångsvård ska kunna ske. I förslaget till ny lag talas om påtagligt behov. En patient med schizofreni som plötsligt nekar att ta sin medicin kan med dagens lagstiftning inte tvångsvårdas, trots att de anhöriga vet att han eller hon kommer att bli svårt sjuk. - Med den nya formuleringen finns en möjlighet för läkaren att ingripa tidigare, säger Herman Holm. Han betonar att den nya lagen kommer att innebära en utökad makt för läkarna. Man kommer att kunna tillgripa öppen tvångsvård utan föregående inläggning, vilket inte är möjligt i dag. - Det är på gott och ont. Jag kan känna en viss oro för missbruk. Lagen blir ganska vid och den ger utrymme för missbruk och olika tolkningar. Text och foto: Marianne Hühne von Seth Konferensen arrangerades av Socialpsykiatriskt forum och SKL.

7 Phrenicus nr tvångsvård 7 Bård Bakke är enhetschef på K2 Jaeren distriktspsykiatriska center i Norge. Brukarstyrda sängar ger trygghet Tvångsåtgärder minskar kraftigt om patienterna själva får bestämma när de ska läggas in. Dessutom frigörs sängplatser. Det visar försök i Norge. Enhetschef Bård Bakke talade på konferensen Psykiatrisk tvångsvård, makt utmaningar och alternativ den mars. År 2005 var läget ohållbart på avdelning K2 i Jaeren distrikspsykiatriska center i Norge. Det var konstant fullbelagt, med många tvångsinläggningar. Patienterna fungerade dåligt, de anställda var utsjasade och använde sig flitigt av olika tvångsåtgärder. - Detta pågick utan att vi kunde få bukt med det, berättar enhetschef Bård Bakke. K2 är en vuxenpsykiatrisk vårdavdelning för patienter med allvarlig psykossjukdom. Hälften har missbruk som tilläggsproblematik. Ledningen beslöt sig för att göra ett försök med brukarstyrda sängar. En metod som går ut på att patienten lägger in sig själv max 5 dygn med minst 14 dagar emellan. Patienten skriver ett kontrakt med avdelningen om detta. Det tog sin tid att för den enskilde brukaren och dennes anhöriga att lära sig använda den nya tjänsten. - Vi gjorde hembesök och talade med brukare och deras anhöriga. Vi informerade, och vägledde kommunen om hur brukarstyrda sängar fungerar, säger Bård Bakke. Resultatet efter en försöksperiod blev halverad sammanlagd tid för tvångsintagning och en ökad inläggningsfrekvens. Både brukare, anhöriga och anställda kände sig nöjda med den nya ordningen. Från att ha varit en tung psykosavdelning med stort antal tvångsåtgärder och låsta dörrar ändrade sig atmosfären till att bli varm och välkomnande. Ökad tillgänglighet och låga trösklar gör att brukarna inte drar sig för att kontakta avdelningen. Genom att ta några vilodygn på avdelningen slipper patienter stress som kan leda till ny psykos. Text och foto: Kristina Kleinert

8 8 Medlemsbladet Boendestödjare viktig insats i det dagliga Som boendestödjare fyller Martha Torell en viktig funktion. Hennes uppgift är att få vardagen att fungera för personer med psykiska funktionsnedsättningar. En av dem är en äldre dam som fick diagnosen schizofreni sent i livet. Boendestöd är en insats som beviljas av socialtjänsten efter bedömning av en biståndshandläggare. Syftet är att hjälpa brukaren med exempelvis myndighetskontakter, och arbetsuppgifterna är skräddarsydda efter varje individs behov och önskemål. - Mina brukare har helt olika diagnoser. Det kan handla om autism, adhd, Aspergers syndrom eller schizofreni. Den gemensamma nämnaren är att utan stöd i boendet skulle de här personerna inte klara sin vardag, säger Martha Torell. Hon är anställd av stadsdelsförvaltningen Enskede-Årsta-Vantör i södra Stockholm och arbetar heltid som boendestödjare sedan tre år. Hennes brukare har som regel tre timmars stöd i veckan. Några får hjälp en gång i veckan, andra flera gånger. - En vanlig arbetsdag börjar jag klockan med att läsa mejl och se över den dokumentation som krävs för varje brukare, berättar Martha Torell. En timme senare är hon på väg till sitt första hembesök. Det är en äldre kvinna som haft svåra symptom i många år men som först nu fått diagnosen schizofreni. Martha Torell betonar att det är ett krävande yrke eftersom det ofta är tvära kast i brukarnas sinnesstämning. Den här morgonen är kvinnan med schizofreni stressad och uppjagad när Martha anländer. Hon mår dåligt, har inte sovit och hör röster men blir glad åt Marthas besök. Nu har Martha fyra timmar tillsammans med sin brukare, som den här dagen får hjälp med att Fakta boendestöd Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få boendestöd i form av omvårdnad och aktiva insatser i boendet, enligt socialtjänstlagen. Boendestöd kan vara ett kostnadsfritt bistånd i en del kommuner, i andra är det belagt med en avgift. Taxan är ibland samma som för hemtjänst. Syftet med biståndet är att hjälpa den som har en psykisk funktionsnedsättning att klara av att bo i en egen lägenhet eller i ett eget hus. Stöd i vardagen både i hemmet och utåt i samhället kan ingå. Boendestödet ska öka den enskildes möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhället. Insatsen boendestöd ser olika ut från kommun till kommun. Eftersom det är en kommunal insats som inte är specificerad i lagstiftningen finns möjligheten att lösa det behov som boendestöd fyller på många olika sätt. Oftast ligger boendestöd under Socialförvaltningen i kommunerna. Socialstyrelsen har gett ut en omfattande publikation med riktlinjer för insatsen boendestöd.

9 Phrenicus nr Ingen dag är den andra lik i arbetet som boendestödjare. Yrket innebär stor frihet att själv lägga upp arbetsrutinerna. - Jag trivs med omväxlingen och att få arbeta med människor, säger Martha Torell. Genuint intresse för människor är det som lett Martha in på yrkesbanan som boendestödjare. komma ut och handla och att ta en promenad. Utan sin boendestödjare vågar kvinnan inte gå ut och Martha är hennes livlina till livet därute som hon inte klarar av på egen hand. - När tiden är på väg att gå ut blir hon stressad och det måste jag också hantera på ett professionellt sätt. En person med psykiska funktionsnedsättningar tolkar mig på ett annat sätt än du och jag gör, säger Martha Torell. Hon har cirka åtta kunder, som är den officiella benämningen på brukarna. Arbetet innebär skifttjänstgöring både dag- och kvällstid, liksom på helgerna. - Generellt har mina kunder problem med de exekutiva funktionerna, alltså att genomföra även enkla och vardagliga rutiner. Jag hjälper dem att skapa struktur och organisation i allt från att sortera tvätt till att sortera papper. Martha är 42 år och trivs mycket bra på sitt arbete. Hennes livserfarenhet och samlade kunskap om människor är till stor hjälp i kontakterna med brukarna. Tidigare har hon arbetat både inom äldreomsorgen och som personlig assistent och ett genuint intresse för människor är det som lett henne in på yrkesbanan som boendestödjare. - Jag känner att jag höjer livskvaliteten för dessa människor och det är ett meningsfullt arbete. När de säger att man betyder något är det ett kvitto på hur viktig vår roll är. För en engagerad person som Martha kan baksidan vara att det är lätt att ta med arbetet hem och fundera på hur det ena eller andra problemet ska lösas. Det är många människor inblandade i omsorgerna kring en person med psykiskt funktionsnedsättning och många pusselbitar som ska falla på plats för att allt ska fungera. - Vi har samarbete med biståndshandläggare, kontaktpersoner, gode män eller förvaltare, daglig verksamhet och Försäkringskassan. Men man känner ett stort ansvar även när vi har rapporterat vidare sådana problem som det inte är vår uppgift att lösa. - Man ska tänka på att individerna är väldigt ojämna intellektuellt. Oförmågorna finns men det finns andra begåvningar och färdigheter som ofta underskattas. Det är vår uppgift att stimulera dem, säger Martha Torell. Text och foto: Marianne Hühne von Seth

10 10 Medlemsbladet Rehabilitering som hjälper Individual Placement and Support (IPS) är en modell för arbetslivsinriktad rehabi litering som rekommenderas i de nationella riktlinjerna för psykosociala insatser. Den är en variant av en insats som visat sig hjälpa personer med schizofreni. Tanken med IPS är att människor så snabbt som möjligt ska få tillgång till en arbetsplats ute på den öppna arbetsmarknaden, där de ska få ett flexibelt stöd utifrån sina behov, allt för att få den vardagliga arbetssituationen att fungera. Traditionellt har den svenska arbetsrehabiliteringen ofta fungerat så att personer i en skyddad miljö har fått träna på sina färdigheter enligt en trappstegsmodell. - IPS vänder brutalt upp och ner på detta synsätt och utgår från att den enskilde vill och är motiverad för arbete och därför snabbt behöver komma ut på en arbetsplats och att det stöd som ges ska ske utifrån den enskildes behov. Det förklarar docent Urban Markström, som arbetar i ett forskningsprojekt som följer upp IPS-metoden som används av två team i Umeå och Skellefteå. Han säger att IPS är en väldigt välbeforskad metod som har visat sig vara effektiv när det gäller att få ut personer med svår psykisk ohälsa i anställningar. Dessutom kan stödet ibland ha en positiv inverkan på sådant som att personerna får en bättre psykosocial funktion, bättre självkänsla och bättre psykisk hälsa. I Umeå bedrivs projektet inom socialtjänstens ram och det är CEPI (Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser) och Socialpsykiatriskt Kunskapscentrum i Västerbotten som följer upp och utvärderar verksamheten. - Det rör sig om en väldigt individanpassad metod, vilket ställer höga krav på professionalitet och fingertoppskänsla hos dem som Urban Markström. IPS vänder brutalt upp och ner på traditionellt synsätt och utgår från att den enskilde vill och är motiverad för arbete. arbetar med den. Det handlar om en intensiv insats, där man i Skellefteå och Umeå arbetar med cirka tio klienter per handledare. Och personerna får stöd så länge det behövs, vilket kan innebära att det i några fall kan bli en långvarig men lågintensiv kontakt. En annan viktig utgångspunkt i IPS är att stödet ska vara en integrerad del av de insatser som individen får. Ofta innebär det att handledaren ingår i själva vårdteamet, annars krävs samarbete mellan olika insatsområden. Verksamheterna i Västerbotten följs alltså upp med syftet att dels se hur klienternas situation utvecklas, dels undersöka hur de upplever att delta i projektet. - Vi följer individen från starten, sedan efter ett år och efter två år, säger Urban Markström och utfallet visar att mellan 25 och 30 procent kommer ut i anställning eller utbildning. Deltagarna i projekten är ofta unga och de har en begränsad erfarenhet av arbete. I den psykiatriska problematiken dominerar ångest- och depressionstillstånd, men även psykos- och bipolära och neuropsykiatriska tillstånd är relativt vanliga. - IPS-metoden är egentligen utformad för personer med psykostillstånd, förklarar Urban Markström, men vi har alltså en bredare målgrupp. Uppföljningen efter ett år visar alltså att cirka en fjärdedel av deltagarna är i arbete eller studier och till det kommer att deltagarna gjorde en positiv värdering av metoden. - Det här verkar vara ett arbetssätt som klienterna är nöjda med, konstaterar Urban Markström. De har fått ett stöd som de värdesätter, ett stöd som är unikt för varje individ, det rör sig alltså om brukarvänliga insatser. Källa Effektiva metoder för sysselsättning Socialstyrelsen Foto: Vera Schoultz

11 Phrenicus nr Gill Croona har som sjuksköterska lång erfarenhet av patientbemötande och har skrivit en avhandling i ämnet. Möten kan vara livsavgörande Vårdpersonal behöver tid att utveckla etiskt handlande, säger Gill Croona som har doktorerat i ämnet bemötande. Gill Croona menar att ett gott bemötande i vården är mycket mer än vanlig artighet och trevlighet. Hon har gjort en fördjupad analys och har funnit att omsorg och respekt är särskilt viktigt när det gäller bemötande. Att visa omsorg är att bry sig om, vilja skydda och ibland ta över bestämmandet för andras bästa. Respekt är att försöka förstå och nå samförstånd genom att låta andra komma till tals, bli lyssnade på, få vara delaktiga och ha inflytande över sina egna liv. - Omsorg och respekt kan i sina ytterligheter vara oförenliga. För mycket omsorg leder till förtryck och för mycket respekt kan skapa en känsla av övergivenhet. Därför är balansen viktig. Man kan sammanföra omsorg och respekt under begreppet solidaritet. Solidariskt bemötande värnar människors värdighet. Hur man praktiserar detta beror på situationen. Att människor blir kränkta avvåld och elakhet är lätt att förstå. Det kan vara svårare att begripavad som blev fel när man menade så väl. Vårdpersonal kan lära något om etik genom att själva lyssna och få komma till tals. De bör ha särskilda samtalsforum med bemötande på agendan. Det är ett sätt att praktisera solidaritet. Genom att möjliggöra detta kan cheferna lägga ribbor för språkbruket och därmed också för det goda bemötandet. Det vedertagna sättet att språkligt bemöta varandra är något som ofta sitter i väggarna och kan vara svårt att förändra. Språket påverkar i förlängningen vad man tycker, tänker och hur man handlar. - Bäst vore om undervisning i etik bakades in i all vårdutbildning. Etiskt tänkande och handlande tar lång tid att utveckla, säger Gill Croona. Hon är sjuksköterska i botten men vidareutbildade sig och disputerade 2003 med doktorsavhandlingen Etik & Utmaning - Om lärande av bemötande i professionsutbildning. Idag forskar hon och undervisar på Linnéuniversitetet i bemötande inom hälso- och sjukvård. Text och foto: Kristina Kleinert

12 Posttidning B AVSÄNDARE: Schizofreniförbundet Hantverkargatan 3G, Stockholm Besök Hemsidan vänder sig till dig som är patient, förälder eller närstående. Janssen-Cilag AB Box 7073, SE Sollentuna, Sweden, Tel , Fax , JC Janssen-Cilag AB